ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Maj-Len Ahlskog

Sidor: [1]
1
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2021-03-23, 23:41 »
Ja, det är den Abraham Parment jag syftar på, han är väl den mest berömde parmenten.


Om Jonas Parment läste jag här:
Citera
Efter [/size]Jacob Mornie[/color][/size] som arrendator följde [/size]N. Gerdes[/color][/size] 1687-1689 och [/size]Jonas Anton Parment[/color][/size] 1689-1703. Den senare var kusin till [/size]Jacob Mornie[/color][/size].
https://web.archive.org/web/20100817233753/http://www.vallon.se/wiki/index.php


Jacob Mornie var son till Helena Parment och då skulle det stämma att Jonas Anton var son till Abraham Parment, om Helena och Abraham var syskon. Iofs kan det ju finnas bröder till Abraham också.


Jag har för mig att det stått nånstans att Abraham var född runt 1645 men det kan vara en gissning.

2
Jag tycker det är väldigt ofta som det inte anges någon dödsorsak. Särskilt för barn. Ofta står det "okänd barnsjukdom" el "oang.". Föräldrarna vet inte varför barnet dött och inte prästen heller. För gamla människor (dvs över 60 år) står det ofta bara "ålderdom".

3
Barnafödande / SV: Barnsäng
« skrivet: 2021-03-23, 17:48 »
Nej, men vilka orsaker kan det då vara när en kvinna dött i "barnsäng"?


Störtblödning, men då borde väl döden ha inträffat nära förlossningen.

4
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2021-03-23, 14:30 »
Jag får ingen ordning på släkten Parment. Är Jonas Parment äldste son till Abraham Parment? Eller bror till honom? Vad heter Abraham Parments far? Är det Antonius Parment? Helena Parment tycks vara äldre syster till Abraham Parment.


Hur många barn Abraham Parment har tycker jag verkar svårt att se också. Det står på olika sajter på nätet, men jag vet ju inte hur tillförlitliga de är.


Jag klarar inte att forska själv på Riksarkivet. Dels kan jag inte läsa handstilen, dels hittar jag inte ens fram till rätt kyrkobok.


(Jag är van att forska på släkten i Finland, där finns både Hiski och Hakemisto till hjälp. Men Parment är ju en ana i Sverige.)

5
Barnafödande / SV: Barnsäng
« skrivet: 2021-03-18, 13:37 »
Hittar då och då dödsorsaken "barnsäng". Ofta gäller det förstföderskor.


Men om kvinnan dör två veckor efter förlossningen så är det alltså inte barnsängsfeber, eftersom den leder till döden efter några få dagar?

6
Förkortningar / SV: Vad betyder "utgl."?
« skrivet: 2019-10-27, 23:52 »
Tack.


Ordet är nytt för mig men jag antar att det betyder samma sak som "urgammal".

7
Förkortningar / Vad betyder "utgl."?
« skrivet: 2019-10-26, 16:09 »
Det kommer från kyrkboken "Döda och begravda".


Det står om en avliden kvinna "utgl., länge warit hufw.swagh"

8
Register och databaser / SV: Family Search
« skrivet: 2019-10-26, 16:03 »
Vad konstigt och otacksamt! Men du skulle ju kunna skriva direkt till den som ändrade och förklara varför ditt är rätt.


Det var en person som tog bort farsnamnet som jag lagt till i förnamnsrutan (i efternamnsrutan stod gårdsnamnet) och skrev att patronymics inte var förnamn. Jag svarade att de inte var efternamn heller. Det finns ju ingen ruta för farsnamn. Alltså blir farsnamnet antingen ett andra förnamn eller - om inget efternamn/gårdsnamn är angivet - ett efternamn.


Jag tycker att det är viktigt att farsnamnet alltid står med. Annars kan man blanda ihop Anna Johansdotter med Anna Jakobsdotter. Men lika viktigt är att gårdsnamnet står med så man kan skilja alla Johan Johanssöner från varandra. Men i motsats till farsnamnet kan gårdsnamnet ändras så då får man ta med alla varianter.


Ibland står det fel men felet är i kyrkboken, dvs prästen har skrivit fel. Ska man ändra då eller inte i FamilySearch? En man var gift med en Margeta Jonasdotter och fick flera barn med henne. Men mitt i barnraden stod ett barn med Margeta Jakobsdotter. Visserligen kan man tänka sig att mannen var otrogen och gjorde barn med en annan kvinna. Men han skulle aldrig erkänt det så det kommit in i kyrkboken.

9
Det var rätt många med: ca 300 st, indelat i två grupper.


Intressanta föredrag, men mellan andra och tredje föredraget var det en paus då man kunde äta lunch. (Den var på egen bekostnad i motsats till middagsbuffén kvällen innan och frukostbuffén.) Men jag hade fullt upp med utställningarna och särskilt att topsa mig för DNA. Det tog så lång tid att jag inte hann med någon lunch och dessutom kom jag för sent till sista föredraget (så nu vet ni vem tanten som kom för sent var). Men jag gjorde ändå rätt, efter föredragets slut packade även utställarna ihop.

10
Hej, då kanske vi ses där! Vet inte hur många det brukar vara. Ca 100 st?


Jag har en släng av ansiktsblindhet så jag kanske inte känner igen dig, även om du är lik din avatar. Ingen skulle känna igen mig från min avatar, på den tiden var jag ung och smal, nu är jag tvärtom.



11
Är den någon annan som tänker åka på denna kryssning 22-23 april? Eller som åkt på någon tidigare släktforskarkryssning?


Citera
I samarbete med Viking Cinderella arrangerar tidningen Släkthistoria för tredje året i rad en släktforskarkryssning den 22 april. [/size]
[size=78%] [/size]
[/size][size=78%]https://www.vikingline.se/hitta-resa/kryssningar/temakryssningar/sfkryssning-cinderella/[/size]

12
Förnamn - M / SV: Mats
« skrivet: 2018-04-14, 23:56 »
Ska man skriva ned vad som står i kyrkoböckerna eller vad som är vanligast idag? Jag tycker man ska skriva den ursprungliga formen, men det kan ju stå olika. Ibland står det Matz.


F ö står det ofta Mathias/Matthias som det "formella" namnet och Mats etc är en kortform, precis som Johannes och Johan.

13
Register och databaser / SV: Family Search
« skrivet: 2018-04-14, 23:15 »
Jag undrar hur de svenska tecknen ser ut på andra språk. Blir Mätta verkligen Mätta el blir Ä:et något annat konstigt tecken? Det finns ju en funktion Add: Alternate Name: Also Known As. Där skulle man kunna lägga till Matta, ifall det är något som en framtida ättling letar efter.


Samma sak när det står Maria Johansson istf Maria Johansdotter. Jag har upptäckt att det kan stå så under Record Hints, som ju kommer från kyrkböcker. Så jag har undrat om det stått fel i kyrkböckerna el om de som skrivit av kyrkböckerna konsekvent har ändrat. Kanske letar någon efter Maria Johansson så det är bäst om det finns med under Also Known As.


Det finns annat som uppenbart är felaktigt, som Ingerborg istf Ingeborg. Men det kan vara så det stavats i USA, kanske någon immigrationstjänsteman stavat fel och så blev det.

14
Ja, vilket som är det "riktiga" namnet undrar jag också. Jag har utgått från att det som står i dopboken är det rätta. Där står det ofta t ex "Christina Catharina" men i husförhörsböckerna står det bara "Stina Kajsa", vilket var vad hon kallades. Likaså kan det stå "Johannes" i dopboken, men senare kallas han enbart för "Johan" (ibland står det bara "Joh.").


Men det kan också vara så att föräldrarna sade till prästen "hon/han ska heta Stina-Kajsa/Johan", men att prästen tyckte det lät för vardagligt och i stället skrev de längre namnen.

15
01 Anbytarforum (handhavande) / SV: Söka efter gamla inlägg
« skrivet: 2017-02-15, 23:55 »

Här finns kanske något intressant för dig om Andreas Waselius http://www.genealogia.fi/genos-old/33/33_71.htm


Lars-Åke J


Tack, den sidan är intressant. Men det är tydligen rättelser till själva huvudundersökningen. Frågan är hur jag får tag på den:
Citera
En utredning av släkten Waselius i Österbotten, utförd av KARL[/size] HEDMAN[/size], är publicerad i GSÅ VII (1923) s. 166-177


Antar att GSÅ är samma sak som tidskriften Genos? Hursomhelst finns den inte på mitt stadsbibliotek, får bara meddelandet [/size]Din sökning gav inga träffar.[/color]

16
01 Anbytarforum (handhavande) / SV: Söka efter gamla inlägg
« skrivet: 2017-02-15, 23:35 »
Tack för svar!


Om jag har fler frågor om just släkten Waselius bör jag väl starta en ny tråd, eftersom det inte går att svara i de gamla trådarna. Jag hittar inget under "Övriga släkter V-W".

17
01 Anbytarforum (handhavande) / SV: Söka efter gamla inlägg
« skrivet: 2017-02-12, 14:47 »
Jag hittar inga äldre inlägg. När jag googlade efter prästen Andreas Waselius i Frötuna fick jag fram detta:
Citera
Hennes son från första äktenskapet Andreas Waselius var på den tiden ... Han levde när familjen flyttade till Frötuna men dog antagligen där eftersom han



Men klickar jag där får jag error-meddelande. (http://forum.genealogi.se/index.php?action=profile;area=showposts;u=41377) Det har tydligen postats på Anbytarforum men var? Har alla gamla diskussioner försvunnit?


Jag kan ju ställa frågan i forumet under Släkter, men man ska väl inte fråga sådant som redan besvarats tidigare.

18
01) Allmänt om efternamn / SV: Efternamn på uä barn
« skrivet: 2016-12-13, 02:22 »
Jag har sett i kyrkböckerna att de fått namnet "Annasson" efter modern. Det var ju innan det fanns några efternamn. Ofta användes ju hemmanet som efternamn, men det kunde ändras under livets gång.

19
Anders Andersson Biur i Umeå och Anders Andersson Öling i Maxmo är helt säkert samma person. Han och hustrun Anna Fattenborg köper 1769 hälften av Ölings hemman av Michel Johansson. Den delen kallas sedan länge Biuris. Anders var född 22 januari 1728 i Umeå och Anna 7 mars 1727 i Lövånger. I komunionlängden för Maxmo anges Anders vara född i december 1726 och Anna 26 mars 1724 (dock är första noteringen 1727).
Med till Maxmo följde även Annas yngre syster Catharina. Tidigare hade deras bror Hans funnits i grannförsamlingen Kvevlax. Där vistades han hos lantmätaren Erik Höijer, som också var från Lövånger.
Anders och Annas ättlingar finns i SLÄKTEN ÖLING av May-Britt Audas-Örn (Maxmovägen 227A, 66640 MAXMO). Hon har där samlat ihop 1520 familjetabeller.


Detta var intressant. Detta är släkt till släkten för mig.


Försökte ta reda på mer om de tre syskonen Fattenborg. Annas ättlingar har jag hittat. Catharinas också, hon gifte sig 7 dec 1775 med Erik Eriksson Stenkull i Maxmo. Han var gift tre gånger men tycks inte ha fått några barn med Catharina.


Lantmätaren Hans Andersson Fattenborg (1720-1790) var svårare att hitta i kyrkböckerna. En googling förde mig till en finskspråkig sida. http://www.vanhakartta.fi/maanmittaus%20ja%20kartografia/maanmittarit-ja-kompassiruusut/luettelo/document.2008-02-26.0630103840


Han studerade tydligen i Finland från 1734. Sedan ger google översätt följande: "Under de små Vredens druvor i 1742, flydde han till Sverige, där han tog sin examen följande år". Jag tolkar det som att det blev krig. "År 1744 var han i Nyland posten som vice och sedan 1755 som en vanlig sedan åtgärden." Vice vad, lantmätare?

År 1749 gifte han sig med Anna Maria von Glan. De tycks ha bosatt sig i Pojo.  Man kanske kan utgå ifrån att alla Fattenborgare i Finland härstammar från soldaten Anders Bjur via sonen Hans?

20
Jag är i valet och kvalet om jag ska prenumerera på Riksarkivet el Arkiv Digital. Jag är ju van vid att forska gratis i Finland (men bli frustrerad när det står på finska i deras Digitala Arkiv). Mest söker jag på sidor som frivilliga krafter lagt upp.
 
Nu är ju inte avgifterna avskräckande i sig men jag vet ju inte hur lång tid det tar att hitta. Ska jag prenumera en vecka el en månad el ännu längre? Ständigt dessa val.
 
Men om jag besöker Landsarkivet så är det ju gratis att använda deras datorer. Och jag antar att man kan fråga personalen om man behöver hjälp.
 
När jag började forska i Finland hade jag hjälp av att veta vad t ex farfars föräldrar hette. Det behövs, eftersom uppgifterna ofta bara går fram till förförra seklet (inget efter år 1860 t ex).

21
Register och databaser / Family Search
« skrivet: 2016-02-20, 19:30 »
Aha, kan man ändra i andras släktträd! Varje gång jag hittat samma person men felstavad så har jag fört in den som en ny person. Jag accepterar inga felstavningar i mitt släktträd!  
 
Sen finns ju komplikationer, om t ex en Märta emigrerar till USA blir hon en Marta, en Johannes blir en John etc. Går det inte ha med fler varianter av namnet? Även för dem som inte emigrerar så finns varianter. Ibland kallas en person Elisabeth, ibland Lisa. Ibland är det svårt att veta vad som är den ursprungliga stavningen Katarina el Catharina. Och sen Caisa och Cajsa.

22
Parment / Parment
« skrivet: 2016-02-20, 16:22 »
Jag har en Parment i mitt släktträd.
 
Christopher de Morgnie (född ca 1610, död 1684) gm Helena Parment (1620-1694). Men vet inte vad hennes föräldrar hette.

23
Halenius / Halenia / Halenius / Halenia
« skrivet: 2016-01-23, 13:28 »
Tack, då har Vilppula missat hela sex barn. Men vet inte hur tillförlitlig Vilppula är. Startsidan är helt på finska. Men jag hamnar ibland där när jag söker på ett släktnamn: http://www.vilppula.com/surnames.htm

24
Halenius / Halenia / Halenius / Halenia
« skrivet: 2016-01-22, 16:10 »
Det finns tydligen flera Elsa Halenia.  
 
Min förfader Jonas Östensson Halenius (f 1560, kaplan i Umeå) hade tre barn, varav en dotter Elsa Jonsdotter Halenia (enligt denna sida: http://www.vilppula.com/images/bure/ksgenealogy.htm)
 
Denna Elsa är född ca 1590 och gifte sig med Anders Jacobsson Grubb, och de fick en son Wilhelm Andersson Grubb (född 1623).
 
Men det finns en professor Andreas Andreae Grubb (1635-1680), son till Anders Jacobsson Grubb och prästdottern Elsa Halenia. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Grubb)
 
Är nu detta en och samma Elsa Halenia?
 
I så fall har Vilppula missat att Elsa fick fler barn än Wilhelm.

25
Bokstäver och siffror / Det tysta H:et
« skrivet: 2016-01-17, 00:04 »
Men transkriptionen av hebreiska gjordes väl långt före Tyskland fanns, t ex till grekiska, och latin.
 
Skrev fel och upptäckte det för sent i tidigare inlägg, så här ska det vara:
Annars är väl huvudregeln i svenskan att kort vokal markeras med dubbel konsonant (all, hall) och lång med enkel konsonant (al, hal).

26
Går det inte att citera inlägg på detta forum?
 
 
 
Nåväl, jag hade en gammal hårddisk som man kunde stoppa in skivor i. Men så fick jag en ny hårddisk (som nu inte är så ny längre) och där gick det inte att stoppa in några skivor. När jag sedan skulle byta ut mot den gamla hårddisken (som det gick att stoppa skivor i), så fungerade den inte längre, det var bara att kasta. Jag gillar inte att det kommer ny teknik som man tvingas ha, fast man ville ha den gamla. Varför kunde inte möjligheten att stoppa in skivor finnas kvar, nu har jag en massa gamla musikskivor jag inte kan spela längre. Alla separata CD-spelare har också gått sönder.
 
Alltså det jag ogillar med den moderna tekniken är att man inte har någon valfrihet. Det förutsätts att alla bara lyssnar på musik på Spotify och ser film via Netflix och inte via skivor längre. Och att man kan behöva skivor till något annat än musik och film, det tycks ingen av dem som bestämmer bry sig om. Eller att man kan bli gammal och hellre vill ha den gamla tekniken än att anpassa sig till en ny.

27
Historia / Historia
« skrivet: 2016-01-01, 19:56 »
Vallonerna fick ju undantag från att vara lutheraner, som alla måste vara i Sverige den tiden. Vallonerna var kalvinister (hugenotter) precis som Louis De Geer själv.
 
Men avskaffades detta undantag senare (prästerna gillade det inte) el var det bara så att allt eftersom vallonerna gifte in sig i vanliga familjer så blev de vanliga lutheraner. Precis som franskan försvann, så försvann kalvinismen.

28
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2016-01-01, 19:44 »
Tja, vallonättlingarna köpte hemman, och redan i nästa generation var namnet borta. Det verkar inte vara prästens fel, bonden valde gårdsnamnet och hans son i sin tur valde ett helt nytt helsvenskt släktnamn istf vallonnamnet. Det är sedan detta nya släktnamn som står i kyrkoböckerna.  
 
Men det är klart, de var inte smeder som bodde kring vallonbruket. Från kolkörare till krögare. Nästa generation bruksförvaltare. Nästa handelsman, krögare och riksdagsman. Nästa student, affärsman och sedan bonde. Nästa växte upp som bonde. I nästa generation försvann vallonnamnet. Men i släkten fanns tydligen vetskap om att det var ett vallonnamn, eftersom jag ytterligare fyra generationer senare hörde om det. Då trodde jag mer det var en skröna men har nu fått det bekräftat.
 
Så vallonnamnet gick hand i hand med en klassresa nedåt, från borgare till bonde. Det var ok för en bruksförvaltare och handelsman att ha ett vallonnamn, men inte för en bonde.

29
Tack för svar, det är väl det jag får göra. Suck, ännu en apparat. Ju fler apparater, desto trängre och desto större risk att något går sönder.

30
En mycket grundläggande fråga.
 
Det verkar som om möjligheten att spela upp musik el filmer på CD/DVD i datorn inte finns längre. Inte på nya bärbara, och inte på min stationära dator heller.
 
Och hur går det då med möjligheten att köpa info på CD och att själv spara info på CD. Man får väl spara på ett USB-minne. Men köper man också info på USB?

31
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2016-01-01, 15:16 »
Idag är det spännande att vara av vallonsläkt. Men jag misstänker att det inte var så förr. Varför valde annars mina förfäder (bönder och fiskare) bort det vallonska släktnamnet för gårdsnamn? Jantelagen, man vill vara som alla andra och inte ha något konstigt utländskt efternamn. Även när det blev vanligt att ta sig ärftliga släktnamn istf gårdsnamn (som man alltså bytte när man flyttade), så återtog man inte vallonnamnet utan tog sig ett nytt mycket svensktlåtande släktnamn.

32
Förnamn - F / Fromholdt
« skrivet: 2016-01-01, 14:21 »
Har hittat ett namn i släktforskningen på släkt till släkten, där en bonde heter Fromholdt. Mycket ovanligt förnamn, låter tyskt. Undrar varför någon kom på idén att ge sin nyfödde son detta namn. Undrar också över betydelsen, har det något med adjektivet from att göra?
 
Studsar ju till när andra män i området heter Johan, Jakob, Anders, Carl, Erik, Jonas, Henrik.

33
Bokstäver och siffror / Det tysta H:et
« skrivet: 2015-12-17, 17:04 »
Ortografisk kvarleva i transkriptionen av hebreiska?

34
Bokstäver och siffror / Det tysta H:et
« skrivet: 2015-12-13, 13:40 »
Ett H för att markera ett långt A-ljud, ja det stämmer in också på alla Dahl- och Sahl-namn. Och andra vokaler som Kihl-namn.
 
Annars är väl huvudregeln i svenskan att kort vokal markeras med dubbelvokal (all, hall) och lång med enkel vokal (al, hal). Fast det är en regel med många undantag, tänk bara på dum och stum. Mer konsekvent i finskan där långt A-ljud skrivs aa och kort a.
 
Hebreiska namn verkar ofta sluta på H, det kanske hade någon särskild betydelse? Längre vokal? Sedan har man gjort likadant i engelskan: Deborah, Delilah, Dinah, Hannah (men Anna är den grekiska formen och behöver inget H i slutet), Leah, Rebekah (men Rebecca), Sarah och Susannah. Och eftersom vi härmar allt amerikanskt så är det nu vanligare med Sarah än Sara även i svenskan trots att H är stumt och onödigt. Har väl heller ingen annan betydelse i engelskan än att man är van vid den stavningen. Än så länge har jag inte sett stavningen Evah. Däremot Mariah i engelskan, vilket känns konstigt, eftersom den hebreiska formen är Miriam.
 
När namn slutar på TH istf T i engelskan som i Elizabeth, Judith och Ruth så blir det ju ett annat ljud. Vet inte om samma gäller i hebreiskan, här kommer ju H:et efter en konsonant.
 
I gamla kyrkoböcker står det ofta Catharina el Katharina (fast hon kallas för Caisa/Kaisa), inte Katarina. Men det namnet har ju också grekiskt ursprung.

35
Musik / Antell, Love (f. 1980)
« skrivet: 2015-12-13, 02:47 »
Detta hittade jag om släkten. Kasten Antell var gubben på porträttet i filmen.
 
Kasten Antell (1845-1906) född 12.5.1845 i Helsingfors
Far: Chefs Adjuint v: General Guvernör Cansliet Sam: Hen: Antell
Mor: Fanny Alexandra Helena Wallenius
Barn: Pehr Kasten Samuel
 
Vigda 27.3.1840: Cansell: i General Gouvernem: i Cancelliet för Finland Samuel Henrik Antell med Fanny Alexandra, dotter till Framl: Kyrkoh: i Tohmajärvi, Prosten och Ordens Ledamot Pehr Wallenius  
Vigda andra gången: 25.10.1859 som Hans Majest: Kejs: Troman: Guvernör äfs: Nylands län: Senator: Ridd: Samuel Henrik Antell med jgfru: Anna Wilhelmina de la Chapelle, dotter till verkl: Statsråd: Ridd: Friherre Albert: Fredr: Richard de la Chapelles
Barn:
5.1.1841 Armida Helena
2.12.1842 Fanny Maria
12.5.1845 Pehr Kasten Samul
 
Det finns alltså bara tre barn med i http://hiski.genealogia.fi/, men den går bara till 1851 för födda barn.
 
Man fick inte veta så mycket om Love Antells anor på mödernet. Bara om hans morfar Antti Aaltonen, som var SS-soldat under kriget och som sedan övertog sin mors affär.

36
Bokstäver och siffror / Det tysta H:et
« skrivet: 2015-12-13, 01:55 »
Nja, jag tror th är äldre än så. T ex namnet Thomas/Tomas. Det är ju ursprungligen grekiskt. Det finns alltså i Nya testamentet, som är skrivet på grekiska. I engelsktalande länder stavas det alltid Thomas. Även i Sverige är stavningen Thomas vanligast. Theodor är också ett grekiskt namn.
 
Thor/Tor är däremot fornnordiskt. Kanske uttalades namnet med läspljud tidigare?
 
Så har vi Elisabet/h. Jag misstänker att stavningen Elisabeth kommer av engelskans Elizabeth.
 
Jag utgår från att mitt eget efternamn Ahlskog syftar på en skog av alar, men precis som Ahlback, Ahlbäck, Ahlkvist etc, så har ett extra h stoppats in, kanske för att det ser finare ut.

37
Musik / Antell, Love (f. 1980)
« skrivet: 2015-11-29, 15:33 »
Det är inte lätt att veta var man ska posta en tråd, tycker jag. Denna om Antell hade kunnat postas i avd Ointroducerad adel (och annan utländsk adel), men där hittar jag varken Antell el De la Chapelle. Hittade förresten De la Chapelle nämnt här om hugenotter: Av de cirka tvåtusen hugenotter som utvandrade till Skandinavien kom de flesta till Danmark vars drottning var reformert. Ett hundratal kom till Sverige, bland andra familjerna Langlet, Laurent, Richert, Bedoire, De la Chapelle, De Laval, Toutin, Roquette/Hägerstierna och Adlercrona/De Flon. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hugenotter
 
Finns en tråd om hugenotter också på forumet: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/61764.html?1374690695
 
Hade ju varit ett intressant spår att följa, men Love Antell var tydligen inte intresserad av det, han fastnade på detta med adel och överklass.
 
Men det finns faktiskt en tråd i Övriga släkter om släkten Antell/Anttila (finns väl fler släkter med namnet iofs): http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/37845.html?1237020429
 
Men jag är ju iofs intresserad inte bara av släkten Antell utan av hans mors anor.
 
Citerar Kaj Lindfors i ovannämnda tråd:
Samuel Johan Antell. f. 1775, död 1843. Gift med Maria Elisabet Kylamder ( fins det ett sånt efternamn ?)Född 1792, död 1820. En son: Samuel Henrik född 1810, död 1874. Gift med Fanny Alexandra Helena Wallenius, född 1820, död 1856.  
Dom fick 8 barn. En av dom var Fanny Maria gift 25/9-1879 i Helsingfors med riksdagsmannen Viktor Georg Gustav Gabriel von Haartman. Hon var född 2/12-1842 i Helsingfors och död 22/1-1911 i Helsingfors.
 
(Meddelandet ändrat av (Mei) 2015-11-29 15:35)

38
Monie / Monier / Monie / Monier
« skrivet: 2015-11-29, 12:42 »
Tack!
 
Jag tänkte starta en ny tråd med rubriken Mornie/Mornei/Morney/Morgnie/De Morgny, eftersom det finns så olika stavningar av namnet. Men sen såg jag att det redan finns en tråd De Morgny. Fast då hamnar den bland D, jag skulle föredragit att den fanns på M. En sentida ättling kanske inte känner till den ursprungliga stavningen.

39
De Morgny / De Morgny
« skrivet: 2015-11-29, 12:38 »
Jag undrar om man vet mer idag. På nätet har jag sett att Jacques de Morgnys far skulle heta René, men vet inte vilka belägg det finns för det.
 
Det är alltså möjligt att Jacques reste hem (till hustru och övriga barn), medan sönerna el iaf en son, Christophe, stannade kvar.
 
Efternamnet har sedan förvanskats/försvenskats, så man blir alldeles förvirrad: Morgnie, Morney, Mornei, Mornej, Mornie etc. Vet inte om det finns någon rätt stavning. Det kanske finns olika släkter med olika stavning?

40
Monie / Monier / Monie / Monier
« skrivet: 2015-11-28, 01:02 »
Är detta samma släkt som Morgny/Morgnie/Mornie/Mornei/Morney? Stamfadern Jacques de Morgny kom från till Sverige 1621. Eller är Morgny en annan släkt, så jag ska starta en ny tråd om den?

41
22 Mått, mynt & stämplar / Fot och tum
« skrivet: 2015-11-27, 02:55 »
Min släkting verkar iaf kortare än genomsnittet på 165 cm på 1800-talet.
 
Uppskattad medellängd för män och kvinnor från 10 000 f.Kr fram till 1850 e. Kr1
Period Män Kvinnor
Längd (cm) Längd (cm)
10 000 - 4000 f.Kr 160 156
4 000 -2 300 f.Kr 165 153
2 300 - 1 800 f.Kr 177 166
1 800 - 500 f.Kr 173 167
0 - 400 e.Kr 176 167
800 - 1050 170 159
1050 - 1500 172 162
1850 165 154 http://pediatrisk-endokrinologi.no/2008/1/Werner_2008_1.pdf  
Säger iofs inte hur det var just i Norden.
 
 
Utifrån skelettfynd har forskare räknat ut att invånarnas medellängd minskar efter vikinga­tiden. Järnåldersmänniskan var sannolikt betydligt längre än vad svenskarna var under stormaktstiden under 1600-talet och följande sekel. Under 1700-talet var människor som kortast. Först under 1800-talet går medellängden om järnåldersmänniskan. Enligt Sven Isaksson går det att förklara med kosten. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/jarnalderns-folk-at-mer-varierat-an-vi/
 
Kraven på soldaters längd:
Kravet på längd och ålder har ändrats genom åren.  
År 1775 bestämdes att en knekts längd skulle vara 5 fot 9 tum (175 cm). Under ryska kriget 1788 - 1790 sänktes kravet till 5 fot 6 tum (167 cm) då behovet av manskap ökade.  http://www.algonet.se/~hogman/indelningsverket.htm
 
(Meddelandet ändrat av (Mei) 2015-11-27 02:57)

42
22 Mått, mynt & stämplar / Fot och tum
« skrivet: 2015-11-26, 15:15 »
En man i mitt släktträd uppmättes till 5 fot och 3 tum, vilket då skulle bli 157,2 cm. Det låter kort, även för den tiden (1860-talet). Men han var förstås ingen soldat; de kanske måste vara långa?

43
Musik / Antell, Love (f. 1980)
« skrivet: 2015-11-24, 02:30 »
Love Antell är en svensk sångare typ punk, indie. Frontman i bandet Florence Valtentin och soloartist och dessutom konstnär. Jag upptäckte honom i programmet Så mycket bättre.
 
Han är född i Stockholm (Östermalm) men har rötter i Finland. Det går ett TV-program om honom Love i Finland. I första programmet handlar det lite om hans adliga släktingar på fädernet, men i andra programmet mer om det multikulturella Helsingfors. Senare kommer det väl något om hans rötter på mödernet.
 
Antell kommer alltså från det finsk Anttila. En förfäder adlades och fick då namnet Antell. Det verkar som en förfader gifte sig med en de la Chapelle.
 
Men han har svårt för sina rötter i den finländska överklassen, något som ställs på sin spets när han hälsar på sina släkitingar i Tjusterby gård, en släktgård i Pernå. http://www.svt.se/love-i-finland/love-jag-har-svart-for-mina-rotter-i-finska-adeln
 
Själv tycker jag det är lite löjligt, det är väl bra om man har adliga släktingar, då kan man få veta så mycket mer om sina förfäder. Men det verkade inte som Love själv var så intresserad av historia, utan mer intresserad av att få dissa sina förälder jag tycker överklassen ska gå och kamma sig.
 
En förfader var senatorn och militären Kasten Antell (1845-1906). Var det han som gifte sig till Tjusterby?
 
1. Emilia Sofia, finsk friherrinna, född 1853-06-28 i Helsingfors, död där 1919-04-13. Gift 1872-05-02 i nämnda stad med sin fasters styvson och sin farbrors svåger översten och senatorn Per Kasten Samuel Antell, finska adl. ätten nr 242, född 1845-05-12 i Helsingfors, död där 1906-11-20. De ägde Tjusterby. https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Chapelle_nr_584
 
Krångligt värre men där har Love Antell intressanta franska anor.
 
Så här står det om Tjusterby slott:
Därefter övergick godset till ätten de la Chapelle och 1872 till ätten Antell, som är nuvarande ägare genom familjebolaget Tjusterby godsaktiebolag, bildat 1913 efter senator Kasten Antells frånfälle. http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/Tjusterby
 
 

44
Övrigt om förnamn / Unisexnamn
« skrivet: 2015-11-09, 02:32 »
Nej, jag tror inte heller att Maria använts som tilltalsnamn för män. Däremot dubbelnamn som Jean-Marie.
 
Vanja lät väl kvinnligt (som Sonja, ryskt smeknamn för Sofia) för svenskarna. Men pjäsen Onkel Vanja borde ju gett en fingervisning.(Nuförtiden heter den Morbror Vanja i enlighet med policyn inget får låta exotiskt el gammaldags). Namn som slutar på A brukar anses kvinnliga, trots Gösta, Ola, Andrea (italienskt mansnamn) och Nikita (ryskt mansnamn).
 
Jag tror inte det fanns några könsneutrala namn från början. Antingen så härstammar de från helt olika namn el så har de crossed over.

45
Ahlskog / Ahlskog
« skrivet: 2015-11-06, 02:18 »
Det tycks finnas många Ahlskogar i Sundsvallstrakten. Kanske var Sundsvall den närmaste hamnen i Sverige för österbottningar. Fanns ju också många sågverk att jobba vid där.
 
Nu söker jag även Jakobs äldre bror, Isak Erik Isaksson Ahlskog (född 8.5.1857 i Voitby, Korsholm, Finland). Han flyttade tillsammans med sin hustru Maria Johansdotter Storm (född 6.6.1852) och en son Johan Alfred (född 10.8.1878) till Sundsvall år 1878. Vet inte om han kom tillbaka till Finland (hittar honom iaf inte), stannade i Sundsvallstrakten el flyttade längre bort.
 
Den Isak Israelsson Ahlskog som föddes 1858 verkar komma från Malax och troligen ingen släkting till Voitby-Ahlskogarna.

46
Stavningen Mariah blir extra konstig om man vill ha en hebreisk stavning, eftersom den hebreiska versionen är Miriam. Men man får ett annat uttal i engelskan då, mer som berget Moriah i Gamla testamentet.
 
Namnet Miriam finns också i min släkt. Men Maria är mycket vanligare. Förr i tiden var Maja det självklara smeknamnet för Maria; idag är det Mia. Maja ses nog som ett separat namn idag.

47
Förvisso, jag stavade en period mitt namn Maylene.  Men jag var barn/tonåring då. Den ursäkten har inte föräldrar som namnger sina barn.
 
Många är helt inriktade på att ge sina barn internationella namn. Och med internationella menar de som accepteras i UK/USA. Alltså inga konstiga svåruttalade svenska namn. Inga namn med Å, Å, Ö i. Då ser Sara för bonnigt svenskt ut, nej Sarah måste det vara. Mauro Scoccos kända låt Sarah är ju på svenska, men givetvis ska det vara den coola engelska stavningen.
https://www.youtube.com/watch?v=XEMhRkxcfwk}https://www.youtube.com/watch?v=XEMhRkxcfwk

48
Övrigt om förnamn / Två förnamn i kyrkböckerna
« skrivet: 2015-10-18, 02:44 »
När jag tittar i boken om mina förfäder (bönder i Kvevlax, Finland) så verkar två namn komma sent. Den förste mannen med dubbelnamn på hemmanet är en Johan Erik (född 1812). Just den kombinationen blir populär. Den första kvinnan Maja Beata föddes år 1800. Nästa är Maja Greta född 1813. Sedan föds flera Anna Maria. (Det gäller alltså personer födda el ingifta till ett visst hemman.)

49
Övrigt om förnamn / Unisexnamn
« skrivet: 2015-10-18, 02:23 »
Kaj är ju också använt av bägge könen. Det manliga Kaj kan komma från Kajus och det kvinnliga från Kajsa. Det manliga Kim kommer från Joakim och det kvinnliga från engelska Kimberly. Love är ett gammlt svenskt pojknamn (en form av Ludvig) men nu tycker föräldrar att det passar för flickor också trots att det redan finns ett flicknamn Lova.  
 
Men jag undrar om någon man verkligen haft Maria som tilltalsnamn. De jag kommer på är Carl Maria von Weber, som säkert kallades Carl, och Erich Maria Remarque, som säkert kallades Erich. Dessutom lade han själv till Maria som andranamn.
 
Sen finns ju det franska mansnamnet Jean-Marie, t ex Jean-Marie Le Pen.
 
Vad som är manligt el kvinnligt kan vara olika i olika språk och ändras med tiden. Både Vivian och Evelyn var mansnamn förr men ses idag som kvinnonamn. Det fanns en fransk manlig fotbollsspelare som heter Lilian Thuram. Janne ses som ett mansnamn i Sverige men är ett kvinnonamn i Norge och Danmark (av Johanne).
 
När jag släktforskat i kyrkoböckerna har jag inte sett några unisex namn. Här kan man tack och lov se på barnens namn om de är flickor el pojkar.

50
Det är väl egentligen bara hebreiska bibliska namn som ska stavas med -h i slutet, iaf i engelskan. Som Elisabeth, Sarah, Susannah, Deborah, Dinah, Leah, Rebeqah, Susannah och Hannah (men Anna som är den grekiska formen). Tror inte någon stavade Sara el Hanna med h i slutet innan man inspirerades av USA. Nuförtiden tycks alla unga tjejer stava sitt namn Sarah, inte Sara. Man stavar t o m Nora som Norah, trots att det inte alls är något bibliskt namn.
 
Men just Elisabeth tror jag stavades med h redan förrän den stora angliceringen. Har sett det stavat så på släktingar födda på 1700-talet. Men ofta står det bara Lisa och det var säkert vad de kallades. Vill man anglicera det namnet så får man stava Elizabeth.
 
Judit/h är ett gammalt hebreiskt namn. Där blir det ett annat ljud med h på slutet i engelskan men inte i svenskan. Vet inte vilken stavning som var vanligast förr. Idag är säkert Ruth vanligare än Rut. Och Edith (inte bibliskt) vanligare än Edit.
 
(Meddelandet ändrat av (Mei) 2015-10-18 02:01)

51
04 - Tematiska namn / Bibliska namn
« skrivet: 2015-10-18, 01:39 »
I min släkt (i Kvevlax o Korsholm i Österbotten) tycks tvillingar ofta förekomma och de dog alltid som små. Den tiden föddes barnen hemma och fick ingen sjukhusvård. Tvillingar föddes väl ofta i förtid och var extra svaga.
 
De bibliska namnen är överlägset vanligast. Behöver ju inte betyda att man var särskilt from av sig, eftersom de var släktnamn återkom de ideligen.
 
Johan, Jakob, Isak, Hans (en form av Johannes), Simon, Anders (en form av Andreas), Matts (en form av Matteus), Israel, Mickel. De enda hedniska namnen är Karl och Erik. Alla dessa namn är ju vanliga än idag (förutom Israel).
Kvinnonamnen är mindre bibliska och mer helgonnamn: Brita, Margareta, Maria (kallades säkert Maja), Beata, Lisa, Anna, Kajsa, Stina, Fredrika. Även dubbelnamn som Anna Maria, Maja Beata, Maja Greta, Anna Lisa, Kajsa Stina, Lisa Fredrika. Vet ju förstås inte om hela dubbelnamnet användes i dagligt tal.

52
Hittade i en släktbok en gammal släkting Xenia Susanna Johannesdotter gift med en Johannes William Joelsson. Deras barn (födda mellan 1925 och 1947) hade E-tema:
 
1. Evi Elfrida
2. Enock William
3. Egil Joel
4. Edna Susanna
5. Erika Runborg
6. Evald Svenhard
7. Erik Johannes
8. Else Berlott (dog som barn)
9. Estrid Dagmar
10. Enid Gungerd
11. Else Berlott

53
Förnamn - X / Xenia
« skrivet: 2015-10-18, 00:33 »
Även om namnet är grekiskt tror jag inspirationen kom från Ryssland. Tror knappast mina släktingar i Österbotten träffade några ryssar. Jag kan bara gissa var de fick namnet ifrån. Kanske från storhertiginnan Xenia Alexandrovna, syster till tsaren Nikolaj II.

54
Förnamn - X / Xenia
« skrivet: 2015-10-17, 23:12 »
Min mor nämnde för länge sedan om en faster, Senjafaster. Måste var finskt, tänkte jag (hon kom från Finland). Nu har jag upptäckt att det stavas Xenia. Det måste vara ryskt (Finland var ryskt storfurstendöme när hon föddes.) Verkligen ovanligt bland alla Annor, Sannor, Kajsor, Lisor och Major som ständigt återkommit i släktforskningen.
 
Hennes syskon hette Anders Viktor, Ida Maria, Johannes och William. Inget ryskt där inte. Undrar hur vanligt det öht var med ryska namn.

55
Ahlskog / Ahlskog
« skrivet: 2015-10-16, 22:01 »
Ah, jag tänker helt gammaldags i landskap (Medelpad) och inte i län.

56
Ahlskog / Ahlskog
« skrivet: 2015-10-16, 17:33 »
Tack, nu vet jag mera om släktingarna.  
 
Går det att komma fram till folk födda senare? Eller är det bara dödas uppgifter som är offentliga?  
 
Vad betyder Y:et i Skön (Y)?
 
Funderar vart barnet Alma Sofia tog vägen? Men många barn dog ju som små den tiden.
 
Anna Ullas födelseår stämmer inte. Den Anna Ulla jag tänker på var född 1860-02-29 i Solf. Kan det finnas två med samma namn? Inte ovanligt iofs, det är väldigt många som har samma namn. Kyrkböckerna på nätet från Solf går bara till år 1864.

57
Ahlskog / Ahlskog
« skrivet: 2015-10-15, 23:14 »
Tack! Undrar vad som hände med Anna Ulla. Stack han och lämnade henne ensam med barnet? Hade fått uppfattningen att hon också reste till Sundsvall.
 
Men då skulle jag alltså ha avlägsna släktingar, kanske i Medelpad, som härstammar från denne Jakob. Antar att jag kan få veta mera om jag går till Landsarkivet.

58
Ahlskog / Ahlskog
« skrivet: 2015-10-15, 19:05 »
Söker en Jakob Isaksson Ahlskog (född 25.10.1863 i Voitby, Korsholm, Finland). År 1890 reste han till Sundsvall och tycks inte ha återvänt till Finland. Han ska ha fått barn (och antagligen gift sig med) Anna Ulla Jakobsdotter Backholm (född 1860 i Solf). De hade en dotter Alma Sofia.
 
Jag har hittat en person som skulle kunna vara son till Jakob Isaksson: Hjalmar Folke Isaksson Ahlskog. (Visserligen borde han snarare hetat Jakobsson Ahlskog) gift med Maria Kristina Vikman (1902-1968): http://www.hassjo.se/1902.htm

59
35 Äktenskap / Under skrud och krona
« skrivet: 2015-06-09, 20:19 »
Jag läste om en anfader som gifte sig 1833 och i vigsellängden står det vigde utan skrud (står inget om krona). Om det syftar på att brudparet inte hade råd att hyra skrud el på att bruden inte var berättigad till skrud pga att hon väntade barn, framgår inte. Deras första barn föddes dock 11 mån efter vigseln.

Sidor: [1]