ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - berits

Sidor: [1]
1
Övriga släkter - G / SV: Gyldener / Gyldenär / Gyldner
« skrivet: 2019-01-09, 19:10 »
Se Magnus Gunshagas inlägg om Gyldnär 5/4 2017: Om Annika Hörlings ursprung, se min uppsats i Släkt och Hävd 1995/2 "Kamrer Mårten Hörling i Stockholm och några av hans ättlingar". Hon var dotter till frälsekamreren hos Nils Brahe dy Mårten Hörling död 1682 i Stockholm och hans 2:a hustru Sara Meissner döpt 1641 7/7 i Riddarholmens fs i Stockholm. Annika Hörling dog enl dödsnotisen 1691 18/1 i Karlshamn vid födseln av tvillingar, 16 år gammal (Inte 26). Låg ålder för en förstföderska men inte ovanlig i hennes samhällsklass. Jag har studerat flera av hennes släktingar i Finland o Sverige o funnit att flickor i detta samhällsskikt giftes bort som flickor, ofta ej fyllda 18.  Med vänlig hälsning  Berit Sjögren

2
Erik XIV:s frillobarn / SV: Erik XIV:s frillobarn
« skrivet: 2018-12-27, 19:47 »
Den försvunna noteringen i Horns kyrkobok 1618 efter Margareta Eriksdotter har diskuterats tidigare här under den vidlyftiga titeln "Erik X!V:s frillobarn". Efterlyser en utskrift av den handskrivna noteringen att publicera här. Av ev. handskrift skulle något kunna utläsas, ex. om ålder.
Inte heller finns en utskrift av likpredikan 1652 där det sägs att hustrun till biskop Samuel Enander, Margareta Jönsdotters  mormor skulle vara Margareta Eriksdotter "en förnämlig prästs dotter". Återgivet här 2 mars 2009 0ch 6 mars 2009 på latin, kommenterat av Urban Sikeborg. Är prästdottern Margareta Jönsdotter eller hennes mormor Margareta Eriksdotter? Klarhet skulle nås om vi får se utskriften.
Om kopior på dessa 2 utskrifter fördes många hypotetiska resonemang. Hoppas få se hur de ser ut i verkligheten!
Innan dess är allt teorier. Berit Sjögren

 

3
Phonix / Phoenix / Phonix / Phoenix
« skrivet: 2015-12-08, 13:20 »
Se Mari Åberg: Bröllopsvers gav ledtråd till Sara Rhalambias släktbakgrund.  Släkt och Hävd 2013/3 sid. 204-205. Sara Rhalambia gift med kämnär Daaniel Phoenix. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

4
Södra Vi / Södra Vi
« skrivet: 2015-08-06, 10:17 »
ASta! Eg. ska man inte här skriva om nu levande personer, men det är en av Yngve Svenssons 2 döttrar som nu har Henrys gård i Bofall.Systern fick gård i Slitshult. Jag har skrivit en artikel om Bofalls historia och kan sända dig papperskopia om du skriver till min hemadress Fältv. 1B; 75646 Uppsala. Tror artikeln är svår att få fram. Den publicerade i Södra VI-Krönikan,utgiven av S Vi hembygdsförening. Med vänlig hälsning Berit

5
Södra Vi / Södra Vi
« skrivet: 2015-08-02, 14:45 »
Orsaken till att 3 föräldralösa barn från Slitshult fick bo hos sin faster och min anmor Anna Stina Månsdotter i Bäckhult var en sorglig historia som länge levde i minnet i Södra Vi och kunde återberättas av min mor Adele f Andersson (1910-1996) född i Bäckhult. Lektor Fritiof Jönsson i Växjö, sonsons son till Anders Johan Jönsson (1842-1928)som var hem-äg. i Skärstad. kunde berätta för mig att barnen aldrig trivdes i Bäckhult.
 Vad ryktet visste var att Sara Sofia Jönsdotter förgiftat sin far, den rike bonden Jöns Månsson i Slitshult (1800-1849).I dödboken står att han dog av arsenikförgiftning och i en publicerad dagbok av kommnistern J Törnblom, Dagbok från ett svunnet sekel 1844-49 ges en samtida version av historien. Jöns Månssons mystiska död ledde till rättegång då de flesta Slitshultsborna var vittnen och missnöjda då dottern frikändes. Hon hade fött ett uä barn i Slitshult 1848 och fadern skulle vara drängen Josef Titan, soldatson från Näfstad (1824-1907)som enligt den stränge kyrkoherden Moberger inte tilläts gifta sig med henne. Hon gifte sig sedan 1853 i Pelarne med sin kusin Alexander Olausson från Kuarp (1828-1906) som slutligen blev hem-äg i Danvik, Tuna.
Hennes 3 syskon i S Vi blev välbeställda i socknen.  
-Carolina Jönsdotter (1835-1880)gift med Johan Leander Johansson från Tjuserum,Hycklinge, hem-äg. i Näfstad.Han öppnade affär, den enda som nu finns i Gullringen.  
-David Melcher Jönsson (1839-1909) hem.äg. i Örsåsa.Barn godsäg. på Sundsholm
-Anders Johan Jönsson (1842-1928) hem-äg i Skärstad gästgivargård.
Det är med tvekan jag återger detta då jag träffat de som kunnat berätta sin version av historien som kanske varit ett lik i garderoben. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

6
Södra Vi / Södra Vi
« skrivet: 2015-07-10, 22:54 »
Asta! Gustaf* Magnus Andersson född 1821 skulle eg. som äldste son ta över fädernegården i Bäckhult men han utvandrade 1852 16/4, en tidig emigrant! Vi har i familjen brev från Redwing i Minnesota från herr Charles Kempe om hans död där 1863 1/2. Han dog ogift men lämnade arv som kom på många omvägar till fadern Anders Gustafsson i Bäckhult, inget stort arv men även din farmors far Sven Johan Andersson, som ärvt Bofall, fick ut sin andel. enligt räkning 1864, då Anders Gustafsson  fördelade arvet mellan barnen. Jag vet inget om vad Gustaf gjorde i USA.
Henry Svensson i Bofall dog som du säger barnlös men det är hans brorsdotter som nu äger gården och bor där.
I Släkt och Hävd 1981/2 har jag skrivit släktens historia i Bäckhult ända ner till 1596. Finns säkert på bibliotek. Är du inte nyfiken?

7
Silkelock / Silkelock
« skrivet: 2015-06-25, 11:07 »
Tack Katarina! Äntligen ett livstecken från Paul Silkelock! Visste inte att han var gift. Jag har letat förgäves i KrA. Han var född 1661, styckjunkare, sergeant vid Jönköpings fältartillerie 1689, mönstrade 1691 i Jönköping.. (Mollstadius, Kamratföreningen Smålands artilleri (1947) s 87). Alla indicier pekar på att han var son till frälseskogvaktare Anders Gustafsson död 1686 i Komramåla, Södra Vi (H) som hade 2 sonsöner sergeant Sven Silkelock (c1697-1763) o frälseskogvaktare Paul Silkelock (1699-1771). Om dessa kan man söka på flera platser i Anbytarforum bl. a. Med vänlig hälsning Berit

8
Södra Vi / Södra Vi
« skrivet: 2015-06-22, 21:08 »
Hej Asta! Ja, smeden LJ Edmondssons barn kallade sig Edman.  
Jag räknar mig som väldigt mycket släkt med dig eftersom du liksom jag härstammar från Bäckhult och Bofall. Mina anor där är de jag ägnat mig mest åt eftersom jag kunde utgå från gårdsarkiv o för att jag o mina syskon fortf. äger morfars gård i Bäckhult i 12 generationen, alltsen kyrkoherde Nils A Dyk i S Vi köpte hela Bäckhult 1596. Även på de numera 2 gårdarna i Bofall kan vi båda räkna anor ner till tidigt 1600-tal. Jag kan inte redogöra för allt här men kan skicka dig vad jag skrivit eftersom jag har några ex. kvar. Om Bäckhult i SoH 1981 o om Bofall i S Vi-krönikan. Anders Gustafsson i Bäckhult var min morfars FAR-Jag skrev fel-  hans far Gustaf Andersson (1758-1831) gifte sig till Bofall och ägde både Bäckhult o Bofall. Jag måtte ha försummat senare ättlingar för jag har alldeles tappat bort din farmor Selma Sofia Svensdotter. Vem var Lindström hon gifte sig med? Hennes brorson Henry Svensson (1909-1995) blev siste bonden i Bofall o han kunde berätta mycket om släkten. Jag tar kontakt med dig. Berit

9
Södra Vi / Södra Vi
« skrivet: 2015-06-21, 23:17 »
komplettering till uppgifter om systrarna från Bäckhult:
Inga Sofia o Stina Carolina var döttrar till min morfars far hem.äg. o nämndemannen Anders Gustafsson (1786-1865) ohh Anna Stina Månsdotter f 1793 30/6 i Loxbo, S Vi, d 1873 21/2 i Bäckhult. Bäckhult var min mors fädernegård och gården har gått i släkten sedan 1596 till nu- byns historia har jag skrivit om i Släkt och Hävd 1981/2 om du är intresserad av anorna bakåt.
Inga Sofia f 1826 21/11 i Bäckhult, d 1888 26/5 i Hålbäckshult, Frödinge g 1849 5/7 i S Vi m Anders Peter Petersson f 1823 5/2, hem. äg. I Hålbäckshult där barnen föddes:
-Johanna (Anna) Sofia) Sjöblad (namn i dödbok) f 1850 8/11 d 1933 17/6 i Fjälster, Tuna (H)  g 1883 i Frödinge m Karl Peter Larsson f 1842 25/4 d 1926 2/2 Hem äg i Fjälster nr 1. 3 döttrar födda 1884-1890.
-Anders Johan f 1852 15/8 hem. äg i Nyshult, Frödinge, hem. äg. å hustruns fädernegård 1/8 i Nyshult gift 1884 13/6 m Emilie Anette Andersdotter f 1860 26/3 där.
- Ida Augusta f 1863 6/8 d 1906 3/3 i Holbäckshult g 1887 m Gustaf Alfred Karlsson f 1852 23/7 d 1933 12/5 där, hem.äg. i Hålbäckshult.
-Carolina Vilhelmina f 1867 26/9 Till N Amerika 1894.
Stina Carolina f 1833 ½ i Bäckhult d 1888 28/10 i Liljerum, S Vi samhälle gift 1854 8/12 i S Vi m Lars Johan Edmondsson  f 1827 30/9 i Skärstad, S Vi d 1909 19/11 i Liljerum, först bonde i 1/8 mtl S Vi (kyrkby), sen smed i Liljerum. Barn födda i S Vi, son till postbonden i Skärstad 2,  Edmond Larsson (1800-1879) ohh Maja Karin Nilsdotter f 1802 5/5 i Slitshult, S Vi ,d 1855 14/2, jordemoder:
-   Johan Edman f 1859 12/3 i S Vi (far hem.äg.)
-   Hedda f 1864 18/2 i Liljerum gift med August Nilsson f 1866 i Gökhult u Norra Fågelhem, S Vi. Flyttade 1885 från Svinebro-Katrineberg i S Vi till N Amerika men återkom- hade fått tyfus i USA- död i Vimmerby landsfs.  
-   Anna Lovisa (Annie*” Edmondsson f 1866 23/10 i Liljerum. Skrev brev från Chicago 1890,hon  ogift, till min morfar Ernst Andersson, som då vistades i Nebraska. (han kom hem 1892)
-   Karl* Gustav Edman  f 1869 9/9 i Liljerum  d 1947 31/12 där, smidesmästare. Var gift. Smedjan i Liljerum är nu museum, förvaltad av S Vi hembygdsförening. Hans  söner tog över smedjan, Thure (1895-1957), Axel (1911-1983) och Helge (1913-1985)

10
Södra Vi / Södra Vi
« skrivet: 2015-06-21, 23:12 »
komplettering till uppgifter om systrarna från Bäckhult:
Inga Sofia o Stina Carolina var döttrar till min morfars far hem.äg. o nämndemannen Anders Gustafsson (1786-1865) ohh Anna Stina Månsdotter f 1793 30/6 i Loxbo, S Vi, d 1873 21/2 i Bäckhult. Bäckhult var min mors fädernegård och gården har gått i släkten sedan 1596 till nu- byns historia har jag skrivit om i Släkt och Hävd 1981/2 om du är intresserad av anorna bakåt.
Inga Sofia f 1826 21/11 i Bäckhult, d 1888 26/5 i Hålbäckshult, Frödinge g 1849 5/7 i S Vi m Anders Peter Petersson f 1823 5/2, hem. äg. I Hålbäckshult där barnen föddes:
-Johanna (Anna) Sofia) Sjöblad (namn i dödbok) f 1850 8/11 d 1933 17/6 i Fjälster, Tuna (H)  g 1883 i Frödinge m Karl Peter Larsson f 1842 25/4 d 1926 2/2 Hem äg i Fjälster nr 1. 3 döttrar födda 1884-1890.
-Anders Johan f 1852 15/8 hem. äg i Nyshult, Frödinge, hem. äg. å hustruns fädernegård 1/8 i Nyshult gift 1884 13/6 m Emilie Anette Andersdotter f 1860 26/3 där.
- Ida Augusta f 1863 6/8 d 1906 3/3 i Holbäckshult g 1887 m Gustaf Alfred Karlsson f 1852 23/7 d 1933 12/5 där, hem.äg. i Hålbäckshult.
-Carolina Vilhelmina f 1867 26/9 Till N Amerika 1894.
Stina Carolina f 1833 ½ i Bäckhult d 1888 28/10 i Liljerum, S Vi samhälle gift 1854 8/12 i S Vi m Lars Johan Edmondsson  f 1827 30/9 i Skärstad, S Vi d 1909 19/11 i Liljerum, först bonde i 1/8 mtl S Vi (kyrkby), sen smed i Liljerum. Barn födda i S Vi, son till postbonden i Skärstad 2,  Edmond Larsson (1800-1879) ohh Maja Karin Nilsdotter f 1802 5/5 i Slitshult, S Vi ,d 1855 14/2, jordemoder:
-   Johan Edman f 1859 12/3 i S Vi (far hem.äg.)
-   Hedda f 1864 18/2 i Liljerum gift med August Nilsson f 1866 i Gökhult u Norra Fågelhem, S Vi. Flyttade 1885 från Svinebro-Katrineberg i S Vi till N Amerika men återkom- hade fått tyfus i USA- död i Vimmerby landsfs.  
-   Anna Lovisa (Annie*” Edmondsson f 1866 23/10 i Liljerum. Skrev brev från Chicago 1890,hon  ogift, till min morfar Ernst Andersson, som då vistades i Nebraska. (han kom hem 1892)
-   Karl* Gustav Edman  f 1869 9/9 i Liljerum  d 1947 31/12 där, smidesmästare. Var gift. Smedjan i Liljerum är nu museum, förvaltad av S Vi hembygdsförening. Hans  söner tog över smedjan, Thure (1895-1957), Axel (1911-1983) och Helge (1913-1985)

11
Västra Ed / Västra Ed
« skrivet: 2015-05-03, 22:09 »
Holm är inget säteri- ligger i Västra Ed socken.
Hellerö i VÄSTRA ED socken står som sagt omtalat i Boken om Tjust III.I notiser på GOOGLE står godset omnämnt som om det låg i Loftahammar alt. Östra Ed. Fel.
När Marieholm bjöds ut till försäljning för ett par år sedan var Lantmäteribeteckningen Håckenstad, en gård (frälse)nära Marieholm som i sen tid länge stått öde- tydligen förr ansedd som huvudgård. Fläggestad utplånades o där byggdes Marieholm.
Mig förefaller det som om fam Olsson, som rör sig runt på så många gårdar, kom till V Ed i ett skede när större gårdar ofta bytte ägare - de tycks inte ha rotat sig på gårdarna särskilt länge. Svåra att finna i ägarlängder. Berit

12
Västra Ed / Västra Ed
« skrivet: 2015-05-03, 09:51 »
Den större gården Holm finns ej med i Boken om Tjust. Det var ju dit, inte Hellerö som AGOlsson flyttade. Berit

13
Västra Ed / Västra Ed
« skrivet: 2015-05-03, 09:42 »
Björn Lamborn! Om Marieholm i Västra Ed, se Ada Rydström, Boken om TjustIII, Eds-socknarna i Norra Tjust s 150 ff. Finns digitaliserad (Project Runeberg: Runeberg.org/om Tjust/, tyvärr utan text om Marieholm avfotad. Brukspatronerna de Maré ägde bl a Vinäs och Ed med underliggande gårdar Fläggestad och Håckenstad. Patron AG Olsson hade under 1800-talet förvärvat frälse Håckenstad? + Fläggestad (numera borta) och på ägorna byggdes herrgården Marieholm, med namn efter brukspatron Baltzar de Marés (död 1882 på Marieholm) fru Marie f Nordenström. Paret blev så hänförda av utsikten att de anlade herrgården. Sl de Maré bodde sen på gården (av o till) till 1913. Hellerö finns även med i boken, dock utan AGOlsson nämnd.Jag rekommenderar boken. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

14
Ulfsax / Ulfsax
« skrivet: 2015-04-12, 21:39 »
Katarina!Intressant med alla dessa notiser du finner i Högsta domstolen.Så mycket svåråtkomligt det finns på ArkivDigital!Sven Linde dog enl hfl 1747 på Gerekulla i Lemnhult(F)och hans giftermål med Estrid Zachrisdotter Ulfsax (1697-1754) var tydligen disputabelt eftersom hon gifte sig ofrälse. Lemnhults kyrkböcker börjar sent men det föddes enl. fb 6 barn Linde på Gerekulla 1727-1737.Om alla adelsättlingar som trängdes på Gerekulla kan man läsa i min uppsats i Släkt och Hävd 1997/3-4Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt-ett triangeldrama i 1700-talets Småland sid.427-428. Enl. uppbudsprotokoll Göta Hovrätt 1738 17/1 i Vimmerby har ADJUTANT Sven Linde o hans svåger korpral Håkan Öfwerström sålt Frödingehult ½, en gård som tillhört Estrid Z Ulfsax mödernesläkt Enhörning.
Berit Sjögren

15
Fagerström / Fagerström
« skrivet: 2015-03-30, 08:42 »
Postat måndagen 30 mars 2015 - 08:38    
 
Att inneha fältväbelsbostället Hornebo kunde vara kortvarigt. Jag har en avskrift på husesynen 1724 22/7, Överstelöjtn:s comp. Militiekontoret 1725 6 febr. KrA. Förste fältväbel som innehaft lön var fältväbel Bengt Månsson Sahl!niutit 1700 års lön. Andre var Hans Fagerström 1701 och 1/3 1702, den andra 1/3 del varit besparad. Tredje Nils Dyk 1703,1704,1705 o 1706-4 års lön. 1702 stupade Hans Fagerström o Nils Dyk var de år han uppbar lön i fält. Vem var Bengt Månsson Sahl? Stupad? Far till Hans Fagerström? Kan Hans ha placerat sin mor i Hornebo,när maken var kommenderad, om hon nu bodde där?Namnen Bengt o Måns tycks inte stämma med Fagerströmsbarns namn. Nytt besök på Krigsarkivet blir nödvändigt. Berit Sjögren

16
Fagerström / Fagerström
« skrivet: 2015-03-29, 21:32 »
Linus! Ja, jag har också letat fram fältväbel Erik Fagerström (50 år i Totemåla, Långasjö sn AD Långasjö AI:1 (1699-1717) bild 24/ sid 39) men avskrev honom snabbt då hustrun hette Elsa Svensdotter, 60 år. 3 barn Eriksson fanns där bl a Erik 12 år o Sven 10 år + Anders E (14 år då), den Anders som återfinns död i Totemåla, bg 1710 2/5, 32 år 3 mån. (Långasjö CI:1 bild 184/ sid 1710). I hfl AI:1 bild 655/sid 90 står fältväbelns hustru+ son Anders 22 och Erik 20 år. Långasjö kräver grundligare genomgång - i hastigheten kollade jag inte vilka år hfl i AI:1 gjordes. Kanske är det rätt fältväbel som gift om sig med Elsa Svensdr efter Annas död 1701? Jag håller med dig, det kan inte finnas så många fältväblar Fagerström! Berit

17
Fagerström / Fagerström
« skrivet: 2015-03-29, 15:13 »
Vem var fältväbeln som var Hans Fagerströms far? Den gåtan har sysselsatt mig alltsedan 1970-talet då jag letade i Krigsarkivet efter militärer i Södra Vi socken (H). I hopp att någon finner hans ursprung lägger jag ut vad jag hittills fått fram:
-Hans Fagerström, fältväbel vid  överstelöjtn.  Lorentz Clercks komp. Kalmar reg. nämns förkommen vid Kielm i Litauen 1 febr.  1702. Änkan fick ½ års nådeår i Hornebo fältväbelsboställe i Södra Vi sn (H). (jordebok KrA). Enligt jordebok KrA 1700 sid. 61 hade Hans Fagerström som löning erhållit ½mantal Vånghult, Tuna sn (H) och  ¼ mantal Tullaryd i Vena sn (H).  
-Hustrun Maria Henriksdotter Gyllenbreider (1673-1749) hade  gift sig med  Hans Fagerström 1697 22/1 på Rispetorp i Hallingeberg (H) och hon dog  omgift med ryttaren, sen rusthållaren Måns (Hjort) Lind i Borghult, Hallingeberg sn (H). Hon deltog i husesyn vid Hornebo 1725 6/ 2 med övriga som bebott fältväbelsbostället till dess. och hon svarade för Hornebo åren 1698-1702. (Militiekontoret KrA). 1703 förärade hon till Södra Vi kyrka 3 dr 24 öre.(kyrä)  
-Vid Sevede häradsting 1700 4/6 §2 nämns Hans Fagerströms familj: (stavning moderniserad):
/Swen Arvidsson i Svenserum hade instämt fältväbelskan på Hornebo ANNA HANSDOTTER (begravd 1701 11/10 i Södra Vi) och berättade att hans son Nils Svensson haft bostället Hornebo ½ gård till hälftenbruk men sedan han utsått säden har han tagit knektelega, lämnat bruket för nu bortkommenderad, nu vill fältväbelskan  behålla hans utsäde gjorda arbete.Hans Fagerström säger å sin moders vägnar att Nils intet borde njuta då han i olaga tid övergivit bruket, och huru svårt det må falla hans moder som sitter allena sedan FADERN FÄLTVEBELEN ÄVEN ÄR KOMMENDERAD..Resolutio: Nils Svensson fick njuta för sitt utsäde 7 tunnor råg och för arbetet 1 tunna råg och svarar sedan för byggnad och reparation för sin andel den tiden han bott och brukat Hornebo.
I hopp att någon finner den fältväbel som var Anna Hansdotters i Hornebo make, mvh Berit Sjögren

18
15 Historia / Köp av frälsehemman, hur?
« skrivet: 2015-01-26, 11:12 »
Jenny Olofsson!
Ang köp av ¼ hemman i Marks härad: Mycket är utelämnat men brevet tycks röra övertagande av ¼ SKATTEFRÄLSE hemman 1803? varvid åberopas fastebrev av 1781 då jorden (besittningsrätten till gården) övertogs och 1794 då frälserätten övertogs.
En skattefrälsegård betalade frälseräntan till en frälseägare men jorden tillhörde bonden som kunde överlåta den genom arv eller försäljning. Under Gustaf III:s tid kunde även bönder förvärva( friköpa sig till) frälseräntan. Tidigare var frälserätten förbehållen adelsmannen eller efter 1723 även ofrälse ståndspersoner.
Jag föreslår att du studerar alla handlingarna och skriver av dem. Vad gäller brevet? Troligen afl. mannens och änkans överlåtelse av gården - till arvingar? Har själv studerat gången rörande en gård i Kalmar län, där det framgår att bonden dyrt fick betala till frälseägaren för att få överta frälserätten. Den skulle medföra viss skattelättnad för bonden som då fick samma lindring av vissa skatter som frälseägaren tidigare haft. Allt detta urholkades under 1800-talet.
Köpen av skatterätt och frälseränta: skatterätten köptes av föregående jordägare och frälserätten av adelsmannen (om det nu var en sådan) som ägde godset.
Hur jag själv med stor möda kom fram till hur dylika köp gick till kan du läsa om i Släkt och Hävd 1981/2 där jag skrivit om ”vår” gård Bäckhult. Om nu SoH av 1981 finns kvar.
Mvh Berit Sjögren

19
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 03 oktober, 2015
« skrivet: 2014-12-02, 12:35 »
Om 2 st Björn Nilsson i Getterum: Jag rekommenderar FD Hjalmar Petersson: Hjorted i svunnen tid (1968), spec. kap. Hustru Ingeborg i Getterum. Ingeborg Olofsdotter (bel 1668) var gift med Nils Ingelsson död 1661  i Getterum, från Mjöshult (Hjorted C:1), föräldrar  till bl a Björn Nilsson i Getterum (ca 1635- 1712 23/11)som i Tjust häradsrätt 1663 18/6 beviljades få skifta sitt o syskonens fäderne från modern. Modern Ingeborg O sägs i biskopsvisitation 1668 14/2 ha varit en orolig människa som skaffat den sal mannen Nils förmedelst sitt oroliga sinne mycket att göra, inbegripen i många trätor. Hon var ett av 6 barn till länsman Olof Biörnsson i Getterum död 1661 ohh Kerstin Larsdotter från Malmgrava, Tuna sn (H) o tydligen den som blev kvar i Getterum.(Om arv i Malmgrava har jag skrivit i ÖGF-lövet 2000/60 och 2003/72). Hjalmar Petersson a.a.sid 184 säger att i Getterum fanns 2 grannar kallade Svart-Björn och Röde-Björn.
Björn Nilsson (c 1635-1712) var vad jag kan se gift 2 ggr, g1:o 1661 23/3 med Anna Simonsdotter Svensdr?, G 2:o 1671 14/6  med Ingeborg Eriksdotter från Gissebo.
 
Den andre Björn Nilsson från Tribbhult (c 1624-1694 24/6)död i Getterum 70 år gl, som jag bedömer vara den äldre gifte sig 1652 21/10 med Kerstin Jacobsdotter i Getterum. Möjlig son till Nils Björnsson gift 1604 26/8 i Hjorted med en Ingeborg Svensdotter.
Som du säger är det svårt att avgöra vilken Björn som var far till alla de barn som föddes i Getterum 1661-.Vilket av barnen vill du följa? Enda sättet måste vara att i mtl och jordeböcker och domböcker följa Björnsbarnens vidare öden och försöka utröna på vilka gårdar eller hemmansdelar de var verksamma. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

20
Frödinge / Frödinge
« skrivet: 2014-07-20, 17:28 »
Fel! kerstin jonsdotter med 3 dösdömda mågar!

21
Frödinge / Frödinge
« skrivet: 2014-07-20, 14:44 »
Jonas! Jag skulle släppa Sven Nilssons bakgrund t v . Han kanske var en
dräng som kom till Uggletorp o gifte sig med den rika änkan Brita Sörensdotter. För rik var hon enl bouppteckningen 1747 som du fått tips om av Bo Persson! Sen gifte han om sig med ytterligare en bondedotter Sara Hemmingsdotter från Koppetorp. I den byn har du mantalslängder på svärföräldrarna: Hemming Jönsson död 1738 (bou finns) o den melankoliska svärmodern Kerstin Jonsdotter död 1763, hon med 3 dödsdömda svågrar!
 
Tänk på madam Flod och Carlsson i Hemsöborna!
 
Hursomhelst är det svårt hitta bakgrund till en dräng om man inte vet vilken gård han kom ifrån.
Med vänlig hälsning Berit

22
Frödinge / Frödinge
« skrivet: 2014-07-18, 12:06 »
Jonas Öhlund! Eg. måste mer än mantal forskas i för att du ska få svar på dina frågor. Det finns många gårdsuppgörelser i domböcker om Koppetorp-Uggletorp-Skråphem som måste redas ut först. Du får kolla uppgifterna när du kommit längre i din forskning!
-Sven Nilsson saknas i mantal 1762 men hustru Sara står där: det var då Sven Nilsson var på rymmen i Holstein efter att ha dömts till döden för mordet på Johan Osaengius i Koppetorp 1760!  
-Sven Nilson bodde på Uggletorp eftersom hans första fru Brita Sörensdotters far Söran Persson med hustru Ingel Månsdotter i testamente 1730 23/10  givit henne hemmansdel där  som hon fick fasta på 1734 25/10 §38).
Brita Sörensdotter   gift 1:0 med Daniel Larsson, bonde i Uggletorp var död 1742? med 3  barn: SVEN D.,  LISKEN D. död 1801 5/5 i Långbrötsle, Frödinge ,LARS D. bonde,  i Uggletorp 2/5 mtl 1758, köpt enl. köpebrev 1756 22/5 av omyndige halvbror Daniel Svensson genom Lars styvfar Sven Nilsson! Lars född 1730 4/1 (hfl) nämnd som sexman i Uggletorp 1785 men dog i Frödingehult 1819 12/2.  Modern, änkan Brita Sörensdr g 2:0 1744 i mars (Charta sigillata) med drängen i Uggletorp Sven Nilsson. Dräng-alltså ogift!
 ( 1734 i okt §38 fick systern Lisken Sörensdotter (ca 1708- 1783 ) fasta å ¼ skatte Uggletorp,  gift med nämndeman Per Johansson ( i mtl där 1730-83) Per J son till Johan persson i Nyserum.. Det var hos Per J slagsmålet i Uggletorp ägde rum 1760 då hans brännvinspanna skulle beslagtas o han dömdes till döden för anstiftan av slagsmålet liksom ogifte sonen Måns Persson död 1795 15/7 i Skråphem  men bägge benådades.  
Daniel Svensson, gift torpare i Kulltorp i Vimmerby, enl dödbok 1815 16/3, 73 år /född 1742?/ (Vimmerby CI:5) son till Sven Nilsson i Koppetorp o Brita Persdotter! Trol felskrivning för Brita Sörensdotter. Det händer att präster skriver fel, spec. om de bor i annan socken!  
Berit Sjögren

23
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-16, 20:28 »
Imponerande Jonas! Du kommer att finna många fler anor på gårdarna i Frödinge o närliggande socknar när du fortsätter! Ser på nätet att mycket står om Leonard Carlssons samling - och om honom. Register finns numera på alla hans avskrifter. OBS! att han under sitt långa liv förutom studier i Vadstena genomsökte gårdsarkiv på bygden. Där finns fanns? uppgifter som inte kan återfinnas i arkiv. Nu när landsbygden avfolkats  har mycket troligen kastats eller skingrats.Som sagt- en utgångspunkt är att besöka Vimmerby! Berit Sjögren

24
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-16, 14:39 »
Jonas Öhlund! Att forska i Frödinge är överkurs där kyrkböcker saknas. Luckorna får kompletteras med källor som domböcker, mantalslängder och bouppteckningar. Jag rekommenderar som inkörsport ett besök på Vimmerby kommunarkiv, i ex. Leonard Carlssons handskrivna arkiv med gårdshistoriker ur domböcker, gårdsarkiv, bouppteckningar mm. Leonard C död 1985 ägnade sitt liv åt släktforskning och var en samvetsgrann forskare, före datorns tid. Flera har forskat om Frödinge men det kan vara svårt att hitta sammanställningar. Jag har puzzlat med dina anor o tror mig veta att du är på rätt spår. Flera av dina anor kan man finna i 2 spektakulära händelser 1760: 1: Slagsmålet i Uggletorp då 30-40 pers. var inblandade o misshandlade tullbesökare som skulle beslagta brännvinspannor. 2: Mordet på fältväbel Johan Osaengius i Koppetorp, då stränga straff utdömdes, flera dödsstraff, men inget verkställdes. Några av dina anor dömdes hårt som du kanske kommer att finna - men de fortsatte livet ostört? på sina gårdar till döddagar. Läs Erik Karlssons artikel Vem var Johan Osaengius i Släkta.Medlemsblad Vimmerby-Hultsfreds Släktforskarförening nr 1/1999! Tidskriften är avsomnad men man kan kontakta släktforskarföreningen via hemsida.  
Bif. ansedel om Sven Nilsson:  
 
Sven Nilsson  Född 1720 (hfl Koppetorp, Frödinge 1776-83 AI:1 s67: 50 år 1779 21/3). Död 1803-02-28 i Koppetorp, Frödinge (H) 86 år (överdrivet ?) av bröstsjuka.
 Bonde i Koppetorp; sockenman i dödbok.
 SN  i hfl Koppetorp 1776-83 med h Sara f 1733 o son Daniel f 1750, son Måns f 1756, son f 1760, d Maria f 1763 o son Jaen f 1769, d Britta f 1773. Efter Leonard Carlssons arkiv i Vimmerby kommunbibliotek: Kyrkorådet konstaterade 1760 1/6 att Sven Nilsson i Koppetorp var rymd för mordets skull. På fältväbel Johan Osaengius i Koppetorp. De 3 dråparna supplicerade om nåd från Abenrade i Holstein 22/6 1760 o fick lejdebrev 13/8 o kom hem 1761. Dom på Vimmerby rådstuva 1762 9/10: Att dråparna skulle kasta tärning o den som fick minsta kastet, bör sig själv till välförtjänt straff o androm till varnagel, mista sitt liv, halshuggas o avsides i kyrkogård begravas, men de andra böta var för sig hel mansbot med vardera 40 par spö samt därefter en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt, skrift o avlösning i Frödinge kyrka.Vid lottdragningen blev Göran Svensson (i Koppetorp) strax fri. Sven o Johan (Johansson i Koppetorp) drogo lika kast. Vid omkastning undkom Johan Johansson. Göran kunde ej erlägga mansboten o fick slita spö. SVEN NILSSON BETALTE O GOTTGJORDE VEDERBÖRANDE SINA ANDELAR 300 dr smt. Sven N+Göran Svensson undgick uppenbar kyrkoplikt efter Göta Hovrätts dom 13 dec 1762 medan Johan Johansson uppbar kyrkoplikt,sedan han fick återkomma i riket efter sin landsflykt.( Johan Johansson död 1800 i Nyserum var svåger med Sven Nilsson). Sven Nilssons hustru  Hemmingsdr hade hos kungen begärt nåd 1762 13/12)  
Gift 1:o 1744 i mars i Frödinge (hon änka från Uggletorp, han dräng) med  
Birgitta Sörensdotter . Död 1747-10-31 i Uggletorp, Frödinge ( bou). Änka vid giftermålet med Sven Nilsson.. Far: Sören Persson Bonde i Uggletorp, Frödinge, testamente 1730 till Lisken, 1734 till Brita. I mtl Skråphem 1701-3 med Per Knutsson o svågern Anders Månsson. I mtl å Skråphem 1/4 mtl 1700,1701-3,1709, 1714-32 GH Sevede hd 1708 3/2 §11: Fasta å 1/4 Skråphem som SP dels ärvt o dels köpt.- Sevede hd 1717 9/10 §20: 1:a uppbud å sk Uggletorp av SP o Sven Danielsson i Skråphem som de köpt av apotekare Johan Christian Marthens ohh Margretha Comstadia för 300 dr smt. enl köpebref af 1717 3/7. Sevede hd 1734 §29 25/10: Birgitta Sörensd.r beviljades fasta å 1/4 sk Uggletorp, som hennes föräldrar testamenterat 23/1 0 1730. Mor: Ingel Månsdotter Göta hovrätt 1736 5/2 EVIIAAC:63: Oluf Carlssons i 1/4 Östorp skuld till h Ingierd Månsd:r i Skråphem å 38 d smt oplästes. Levde 1738 29/5 §45 då står änkan IM till Skråphem med dotter Lisken gm Per Johansson i Skråphem.  
Gift 2:o med  
Sara Hemmingsdotter  Född 1733 (hfl Koppetorp 1789 alt f 1728 dödb). Död 1798-12-13 i Koppetorp, 70 år;. Far: Hemming Jönsson Bonde i Koppetorp. Död 1738 i Koppetorp, (bou 1738 6/11). I mtl å 1/4 mtl mh med Carl Carlsson mh å 1/4 mtl 1726 i Koppetorp nr 2, Astrid Lindgrens ana. Gift med : Kerstin Jonsdotter Född 1696 (åu) Död 1763-01-29 i Koppetorp,  (Melankolisk, hade 3 mågar dömde till döden men förskontes Frödinge CI:2 bild 143/s275)). Bou 1738 6/11: änkan Kerstin Jonsd.r, döttrar Maria o Karin myndiga, Sara omyndig, Brita omyndig, mågar Lars Bengtsson i Solhult o trolovade Johan Persson (Astrid Lindgrens ana.
 Barn i första kullen  
   Daniel Svensson Född 1747 i Uggletorp, Frödinge. Död 1812-12-06 i Halsebo, S Vi. I mtl med fadern 1775 mh å Uggletorp.. Bonde i Halsebo, S Vi. Göta hovrätt E7:AAC: 17581101: i:a gången uppbud å 2/5 uti 1/4 sk kr Uggletorp för Lars Danielsson där som han köpt af sin halvbror Daniel Svensson genom styvfar Sven Nilsson för 240 d smt enl bevittnade brev den 22/5 1756 det köp oc k tingsrätten bifallit i afseende till omyndiga Danile Sv:s minderlåttighet i ovannämnda skattejord. Gift han dr fr Uggletorp, hon änka i Halsebo 1785-11-06 i S Vi med Cajsa Karin Johansdotter Döpt 1756-01-25 i Södra Vi H) Död 1821-05-23 i Halsebo, S Vi (g 1:o Anders clementsson g 2:o Daniel S)
. Barn i andra kullen  
   Brita Svensdotter Född 1749-12-14 i Uggletorp (Frödinge CI:2 s 129). Faddrar: Johan Johansson i Koppetorp. Jöran Johansson ibid. h Elsa Persd i Boda. h Maria Hemmingsdr i Solhult (moster (halv-)).  
   Maria Svensdotter  Född 1751-06-22 i Uggletorp (Frödinge CI:2 s 133). Döpt 1751-06-22. Död (1 år gl i kopporna). Begravd 1752-09-27.  
   Nils Svensson Född 1753-07-20 i Uggletorp, Döpt 1753-07-22. Faddrar: Olof Larsson  Lars Johans  h Elsa Johansdr alla i Skråphem.Gift 1780-09-.. i Frödinge  (dr Nils Svensson Koppetorp + p Segrid Hinriksdr ibm frödinge CI:2 bild 127/s245 Ad; s269 i original) med Segred Sigrid Hindrichsdottter Henriksdotter Född 1763-11-23 i Tyrtorp, Frödinge (mor Sara Samuelsdr Frödinge CI:2 b 81/s153). Döpt 1763-11-27. Död 1804-12-11 i Tyrtorp, Frödinge (i barnsbörd 40 år). Dotter till nämndeman Henrik Nilsson (f ca 1724 d 1807 23/10 i Vasketorp, Frödinge (dömd att böta 300 dr smt för slagsmålet i Uggletorp) o hans 1:a hustru Sara Samuelsdotter f ca 1744 död 1773 17/2 i Tyrtorp
   Maria Svensdotter. Född 1761-05-03 i Koppetorp, (mor Sara Hemmingsdr; Frödinge A1.2 b 80/151). Levde med föräldrarna 1779-03-21 i Koppetorp, Frödinge (H) (frödinge AI:1 b 67/2 129 hfl).  
Med vänlig hälsning Berit Sjögren

25
Gärdhem / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juni, 2014
« skrivet: 2014-05-31, 07:59 »
Hej Margit! Ursprung till slussmästare Gunnar Fogelberg (1760-1827) har även jag sökt i alla år. Han är min mans ana liksom dottern Birgitta Charlotta Fogelberg (1803-1838) gift 1826 16710 på Åkersberg, Trollhättan med löjtn. mm Gustaf Anton Hazelius (1801-1833), en familj med tragisk väldokumenterad  levnad som tillhör litteraturhistorien och kretsen kring CJL Almquist. Lekåsa har även jag förgäves letat i. Hur är din förbindelse med familjen? Tacksam för alla ledtrådar. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

26
Elin! Nu har du fått så mycket hjälp att du nog kan läsa resten. Intressant här är  sista sidan, Göta hovrätt EVIIBAA:6529a bild 2550, där dråparna gråtande ber änkan om förbarmande och godvilligen erbjuder sig erlägga mansbot 50 rkr och kläde och skor till barnen o henne och hon ber att dråparna  benådas. Läs Göta hovrätt EVIIBAA: 6529a bild 2630 av 1665 4/5 där det står att Kirstin Påwelsdotter skulle låta sig förnöja med med Kongl. rättens resolution och inte quälja beslutet. Vilket var det? Avrättades brottslingarna eller godtogs manboten? Jag är nyfiken på beskedet från Göta hovrätts serie Criminalia Vadstena LA. Har sett andra mål där dråpare slapp dödsstraff mot att de erlade mansbot under 1600-talet, bl a i Västbo härad 1621....
Tack Bo Persson för att du fann de här domarna under ett signum man inte förväntat sig! Med vänlig hälsning Berit Sjögren

27
Hörling / Hörling
« skrivet: 2014-04-27, 11:45 »
Constantinus!Tack för att du funnit Beata Hörling!När jag skrev om Kamrer Mårten Hörling i Stockholm.. SoH 1995/2 s 340 ff hade jag läst bou efter 1:a makan Anna Jonsdr Hedraea 1668  28/8 i Sthlms stadsarkiv där 7 barn är uppräknade. I begravningskvädet efter Mårten Hörling 1683 29/9 (läst i Uppsala universitetsbibl.) står att makarna hade 7 barn o att ett barn hade avlidit 1668 strax efter modern, varför jag förutsatte att detta barn var Beata som jag ej hade följt upp. Fantastiskt hur lätt det är att klicka fram data på  nätet numera! Det gick inte på min tid. Stockholm tycks inte vara färdiginmatat av Arkiv Digital. Där hittar jag inte Ladugårdslandets fs vari mycket om fam. Hörling står. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

28
Heller / Heller
« skrivet: 2014-04-24, 10:23 »
Elin Andér! Om Henrik Fransson, ihjälslagen 1654, finns att läsa i Björkman, Gunnar, Personregister med kortare anteckningar till Wimmerby stads dombok 1614-1735 (Vimmerby 1957) som finns på Arkiv Digital. Underlaget till personregistret finns på Vadstena landsarkiv, där rådsturättens hela utslag kan läsas. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

29
Stake / Stake
« skrivet: 2014-04-06, 21:39 »
Leif Tennare! Har du sett att Nils Fredrik Beerståhl skrivit om Stakevapen i uppsatsen Två begravningsvapen från 1600-talet i Vättlösa kyrka (Vapenbilden Svenska heraldiska föreningen 1996/40)s. 534-541). Gäller friherre Erik Stakes 16 anor och Hans Stakes (död 1674) 16 adliga anor med sköldarna avbildade på begravningsvapnen. Kan kanske bidra till dina resonemang om Stakeanor? Berit Sjögren

30
Kartor / Tolkning av Laga skifteskartor
« skrivet: 2014-03-26, 07:33 »
I min hemby i Småland som jag studerat låg soldattorpet från början mitt i byn. Vid laga skifte ca 1858 flyttades det till byns utmarker. De torp som då redan fanns där revs. Soldaten skulle ju ha mark och det var lätt att utnyttja mark som redan var röjd. I mitt fall revs torpet mitt i byn o soldatlyckan övergick till bonde. I andra byar har jag märkt att icke soldater kunde bebo gamla avhysta soldattorp. Allt syns på kartor-torp kom o gick. Det kan också löna sig att läsa bilagorna till kartorna för ytterligare detaljer.
 Med vänlig hälsning Berit Sjögren

31
Rusthållare / Rusthållare
« skrivet: 2014-02-10, 15:09 »
Om rusthållare: Vad jag menar är att en bonde som var rusthållare inte alls behövde i levnadsvillkor eller status ha det annorlunda än bönder med knektar o båtsmän i sina rotar. Berit

32
Rusthållare / Rusthållare
« skrivet: 2014-02-09, 19:32 »
Rusthållare behövde inte vara bönder av högre status. Alla bönder i en by (eller de flesta) som tillhörde rote som höll ryttartorp kunde kallas rusthållare. Så i Blidstena i Västra Ed sn (H)där flera kallades rusthållare fastän deras hemman bara var delar av hela Blidstena 1 mantal. Deras hemman kanske var 1/6 mtl eller rentav 1/8 mtl efter alla hemmansklyvningar. Berit Sjögren

33
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-30, 10:13 »
Hej David! Om pigan Anna Maja Svensdotter står i Torp och backstugor under backstugan Söderstugan nr 2 i Örsåsa s. 304: Bebodd i c:a 25 år av endast en familj, pigan Anna Maja Svensdotter från Lid under Örsåsa o hennes 4 barn. De kom från Lid 1836. Anna Maja blev så småningom ensam i stugan o det står inte angivet vart o när hon flyttade, men i 1857-61 års längd är backstugautrifven Anna Maja dog i Ingebo under Örsåsa 1866. I S Vi dödbok C8 s. 291 står att hon dog 1866 27/5 i Söderstugan, 65 år 3 m 6 d av vattusot, fött 5 oä barn.Du har säkert noterat var barnen är födda i S Vi. Även halvsystern Sara Lisa Svensdotter (1817-1890) hade före äktenskapet med Anders Andersson 1849 fött åtm 3 uä barn. I hfl AI:8 s 24 står att hon åren 1833-35 inte får vistas hos fadern i Lid Örsåsa, utan i sockenstugan= fattigstugan i S Vi. (Står ännu kvar-nu hembygdsmuseum).
En hemsk historia  från Fattigsveriges landsbygd på 1800-talet.Jag tror att när flickor en gång börjat bli utnyttjade så fortsatte det. Har sett fler ex. från trakten. Berit

34
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-29, 17:13 »
David!Jo, Sven Nilsson i Sjönäs u Näfstad står som måg till torparen Måns Persson f 1722 i S Vi ohh Maria! Nilsdr f ca 1726 (detta par kan jag ej finna i föd.bok) Att Sven N var måg har du väl redan funnit! S Vi AI:1 s. 347.
Googla på Maja Nestors Torp och backstugor i Södra Vi Finns tydligen att köp på CD via Disgen.
Jag följde familjen Sven Nilsson med fru o  barn i nybygget Lid under Örsåsa genom husförhören. Vilket elände o fattigdom! Men sonen Nils Adolf Svensson född 1825 (VAR?) klarade sig tydligen. I C4 s 264 då son Nils Petter Svensson föds 1725 kallas stället Svenslid men hos Maja Nestor Lid-Sara Berk,enl Nestor benämnt efter den arma Sara Lisa Svensdotter. Jag tror hon kallades Sara Berk efter farfar. Berk = dialektalt Björk i S Vi. Det sa min morfar där. Maja Nestor, död 2013 dryga 90 år, hade stor lokalkännedom o lyssnade på de gamla i socknen. Berit

35
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-29, 12:18 »
Hej David! Boken Torp och backstugor i Södra Vi(1981) är slutsåld men lär finnas som CD (med tillägg) att köpa hos Södra Vi hembygdsförening. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

36
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-27, 17:11 »
Allt framgår av död- o födelseböcker i S Vi C4: Dödsnotis för Gustaf Nilsson död 1723 22/3 i Näshult, S Vi (S Vi C4 s 630); för hustrun  frånskilda hustrun Cajsa Nilsdotter d 1822 23/3 i Skärstad (S Vi C4 622 (skild från sin man Gustaf WISTEDT 1721)(ej att förväxla med en gästgivarsläkt Wistedt i Skärstad, S Vi); i födelsenotis för gifte Gustaf Nilssons son uä Carl Fredric i Vinäs (under Skärstad) S Vi)1819 10/3 (C4 s 204), son till änkan Lisa Nilsdotter (död 1856 28/5 i S Vi fattighjon).
Är du släkt med någon av bröderna Gustaf o Sven Nilsson? Med vänlig hälsning Berit Sjögren

37
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-26, 22:35 »
Om avskedade soldaten Nils Björk. Min erfarenhet från att jag jobbat med generalmönsterrullor i ett soldatprojekt är att föd. datum kan vara ungefärliga, alltid utan dag. Samma födelsetid  1730 -35  följde honom i gmr som Bo Persson visat. Gmr skrevs ofta av från år till år utan noggrann kontroll. Föd. datum var inte lätt att kolla av präster i S Vi eller närbelägna socknar med Ljung så långt borta. Och det lönade sig inte alltid att fråga personen i fråga när han var född på den tiden. Födelseår stämmer ganska bra med dödsdatumet 1810 30/8 79 år i torpet Näshult, S Vi Att han kallas smolandus konfunderar naturligtvis.
Men att det är samme Nils Björk som befinner sig avskedad och omgift i S Vi håller jag för troligt. Båda hans söner var gifta där och i Näshult där han dog 1810 befann sig hans son salpetersjudaren Gustaf Nilsson som dog där 1823 och  som gift fått ett uä barn med en nybliven änka (vilket fick till följd att han skilde sig från sin fru Cajsa Nilsdotter).
Om Sven Nilsson finns mycket att läsa i boken Torp och backstugor i Södra Vi (1988). Åtm. 3 barn till Sven Nilsson i kull 1 med Cajsa Månsdotter föddes i torpet Sjönäs under Näfstad 1789-1797, torpet där samtidigt hennes föräldrar torparen Måns Persson f 1722 och Maria Nilsdotter ,död 1800, levde. I hfl AI:1 s. 347 står Sven Nilsson med familj som måg till Måns Persson. I Torp och backstugor sid. 287 står att Sven Nilsson var byggherre till nybygget Svensbo (under Ålhults säteri) som fick namn efter honom. Han var född 1764 i S Vi och kom till Svensbo 1810 från Tidersrum med hustru Anna Lisa Göransdotter och fyra barn.1828 bodde en annan familj där. Cirka1826 bodde Sven Nilsson med 4 barn och hustru Anna Lisa G. född 1782 i Carlskrona! (inte kollat) i ett annat torp, Lid- Sara Berk (under Örsåsa, S Vi).Stugan uppkallad efter dottern Sara Lisa Svensdotter, född 1817 24/4 i Svensbo, S Vi. död 1890 i fattighuset, S Vi. Hon gifte sig 1849 med skräddaren Anders Andersson f 1820 i Locknevi, död 1903 i fattighuset, som f ö varit skräddardräng i S Vi åt farfar till den kände konstnären Gusten Widerbäck i Uppsala. Det var ju på Örsåsa ägor som Sven Nilsson dog 1835 7/3. Enl. dödbok hade han haft 9 barn. Som sagt, jag vidhåller tills man hittar en annan soldat Nils Björk att han var den levde o dog som avskedad soldat i S Vi. Berit Sjögren

38
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-24, 13:30 »
I husförhörslängd Södra Vi AI:3 s 141 står backstugan Loviseberg under Kårtorp. På den gården, som nu ej mer står att finna, anlas herrgården Sundsholm, varför backstugan i Torp och backstugor står under Sundholm. Berit

39
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-24, 13:10 »
Soldat Nils Björk i Södra Vi - Jag tror att prästen inte angivit rätt födelseår varken i dödsdatum 1810 i Näshult, S Vi eller i hfl i Kisa AI:1 s. 97 när han med hustru  bodde ett par år i torpet Waderhult? nära sonen Sven.
I Torp och backstugor i Södra Vi.Södra Vi hembygdsförening (1988) s. 29 står att han bodde i soldattorpet Ekhult under Björkhult i Södra Vi 1788-1790, soldat för rote nr 91 vid Kalmar regemente. I den generalmönsterrullan bör man få fram hans patronymikon - om man har tur. 1790 flyttade annan soldat till Ekhult och Nils Björk började flytta runt bland torpen. I boken Torp och backstugor anges inte allt folk som bodde i olika torp. Ofta trängde flera familjer ihop sig i torpen. I dödsnotisen 30/8 1810 i S Vi för avskedade soldaten Nils Björk bodde han  i torpet Näshult under Skärstad, där ju gifte sonen Gustaf dog 1833 och även hans uä son Carl Fredrik föddes 1819. I Loviseberg under Sundsholm bodde enl. Torp och backstugor åren1800-1830 6 familjer bland den soldaten Nils Björk (1730-1810) och  hustru Cajsa Olofsdotter ? flyttade 1810 till Skärstad. Som sagt, det har hänt förr att präster inte hållit ordning på exakta datum. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

40
Stake / Stake
« skrivet: 2013-12-14, 16:55 »
om Anna Sigvardsdotter Skytte gift med Algot Kruse: Se Stig Östenson. Randanmärkningar till Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Svensk Genealogisk Tidskrift 2009/1  s 15: Citat: påpekandet om stamfadern Algot Kruses hustru Segolsdotter (ej Sigvardsdotter)härrör från någon av uppgiftslämnare till Szabad & Elgenstierna (2008). Algot Kruses svärmor Sigrid Amundsdotter (Stake nr 110) kallas av biskop Brask Siwrdss Skytta hustru, vilket innebär att hennes make kan ha hetat Sigvard eller Sigurd och kallats Segol Sjul eller Sigge eller dylikt. Han kallas Sigvard Skytte i Elgenstierna (1925-36). osv KÄLLA: Brask (1970, sid. 166).
Slår man på namnet Segol etymologiskt finner man att det är en västsvensk form av namnet Sigurd (Sigvard) osv. Berit Sjögren

41
Stake / Stake
« skrivet: 2013-12-14, 15:16 »
Leif Tennare! Algot Kruse var gift med Anna Sigvardsdotter Skytte enl. Elgenstierna under Kruse af Elgshammar. Anna Segolsdottter du nämner = Anna Sigvardsdotter. Namnet Segol är en annan form av namnet Sigvard. Var har du läst om den nyare forskningen? Jag har någonstans sett att detta missförstånd har rättats till, att Anna Segelsdr o Anna Sigvarsddotter skulle vara 2 olika personer. Ska leta vidare. Berit Sjögren

42
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-03, 16:20 »
Karlsvärds fästning vid Slite på Gotland hette fästningen där Sven Silkelock o hans son tjänstgjorde en tid. Kanske går det att finna något om Borgholms slott som bevakades på Karl XII:s tid. Berit

43
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-03, 14:06 »
Om Ölands-Jakob. Någonstans läste jag att han arbetade vid Borgholms slott o vallar, som var i förfall på Karl XII:s tid men där en militärstyrka var förlagd. Kanske var en sådan knuten till artilleriet som inte står i ex. Kalmar regementes rullor. Jag har studerat Jönköpings fältartilleri (bara under 1600-talets sista decennier) men inte funnit honom där. En annan karolin har jag följt, som vid ett tillfälle kallas fänrik men annars alltid sergeant, Sven Hansson Silkelock (död 1763),och som jag skrivit om i SoH 1997/3-4. Honom fann jag inte vid Kalmar reg men vet  via domböcker att han tjänstgjorde på Gotland ca 1720. Hans uä son sergeant Johan Palmgren född 1723 tjänstgjorde 1765 på fästning på Gotland. Detta fann jag inte i generalmönsterrulla utan i en brödmönsterrulla 1765, i en udda pärm på Krigsarkivet, inte registrerad på vanligt vis. Jag tror det var rörigt i rullorna på Karl XII.s tid men något gömt spår kan finnas på Krigsarkivet. Berit Sjögren

44
Ska vara Svensk Genealogisk Tidskrift 2007/2. Berit Sjögren

45
Leif Tennare! Ordväxlingen om Båt av Billa står här på Anbytarforum under Medeltida släkter. Stig Östenson skriver i Svensk Genealogisk Tidskrift 200/2 s 15-16 om Olof Håkanssons glömda anor - en titt på Sven Bocks anvapen. med noter s. 20-21(Sven Lindormsson Bocks (af Näs) (1598-1674) 16 anvapen i Adelövs kyrka).Där utreds vad som är falsarier. I Svensk Genealogisk Tidskrift 2008/2 s 68-91 skriver Magnus Bäckmark om Wattrangska stamträdet o källförteckningen  s 88-89 ger hänvisningar till litteratur om hur antavlor bahandlats. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

46
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-14, 18:45 »
Michael Porath! Emerentia dotter till Jacob Pistol döptes 1719 19/6 i Köping sn (Öland). Faddrar: Häradshövding Abraham Bauman, mons. Olof Svensson, h Marja Erlandsdotter. Hennes äldre syster Brita Elisabet (Lisken) Pistol begravdes 1772 25/2 i Räpplinge socken (Öl.), enl. dödbok gift med Per Nilsson, bonde i Räpplinge. En bror Lars Gustaf Pistol föddes 1718 26/6 i Solberga (C:1 Köping s. 135), Köping (Öl) begravd 1718 15/9. Faddrar: preceptor Jonas Rydelius i prästgården, hustru Emerentia Fock ibid, h Brita Michelss, pigan Maja NIlsdotter i prästgården. (Namn Lars trol efter morfar, Gustaf efter farfar) (Emerentia ett namn ej funnet i sl Pistol, men det kan ha tagits efter prästfrun Emerentia Fock i Köping). Helt klart vilket Solberga fam. bodde på! Berit Sjögren

47
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-14, 18:40 »
Michael Porath! Emerentia dotter till Jacob Pistol döptes 1719 19/6 i Köping sn (Öland). Faddrar: Häradshövding Abraham Bauman, mons. Olof Svensson, h Marja Erlandsdotter. Hennes äldre syster Brita Elisabet (Lisken) Pistol begravdes 1772 25/2 i Räpplinge socken (Öl.), enl. dödbok gift med Per Nilsson, bonde i Räpplinge. En bror Lars Gustaf Pistol föddes 1718 26/6 i Solberga (C:1 Köping s. 135), Köping (Öl) begravd 1718 15/9. Faddrar: preceptor Jonas Rydelius i prästgården, hustru Emerentia Fock ibid, h Brita Michelss, pigan Maja NIlsdotter i prästgården. (Namn Lars trol efter morfar, Gustaf efter farfar) (Emerentia ett namn ej funnet i sl Pistol, men det kan ha tagits efter prästfrun Emerentia Fock i Köping). Helt klart vilket Solberga fam. bodde på! Berit Sjögren

48
Viby / Viby C:1, s. 139
« skrivet: 2013-11-10, 18:26 »
Anna-Charlotte! Du vet väl att du finner denna familj i Stenhammar-Stenbock, Andra livgrenadjärregementet 1552-1927 s 540-541. Där heter din anfar Burchart Abrahamsson Plageman, nämnd tom 1684, med gifte och skilsmässa. Även hans far o bror. Berit Sjögren

49
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-08, 12:07 »
Varför inte läsa kyrkböcker? Som vigselbok Höreda 1704 6/1 C1 s 255: EDLE OCH WÄLBORNE hr Jacob Pistol hemmahörande i Wrigstad o ehreborna o gudfruchtige jungfru Maria Ekman, befallningsman välachtad Lars Perssons k dotter sammanvigde i Markesta (jag kan inte orterna)
Marbäck C:1 s 155: 1697 28/3 föddes Anders Jacobsson Pistol döpt s d Testes: wälb. hr lieutnant Göran Gust? Hillebrand m fl, död 1697 19/10 fr ån Näsåsa? litet barn, begravd hos sin moder Helena Hillebard i NYE KYRKA.
Marbäck C:1 sis. 149 Dopvittne hos barnet Johan Olofsson i Mostugan?: vittne hr Gustaf Pistol på Herrstad + jungfru Beata Pistol.C:1 s 151  1696 18/1 Gustaf Pistol på Härstad dopvittne hos barnet Anna Larsdr i Höresta? med jungfru Lotta i Härstad (?).
Visst var Jacob Pistol g 1:o med Helena Hillebard? Hon måtte ha dött i barnsbörd o dödbok går nog att finna. Och Jacob Pistol nämns wälboren, så han bör inte ha varit född uä som Nils Hård af S. tidigare sagt här på Anbytarforum.
 
Med vänlig hälsning Berit Sjögren

50
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 09:47 »
Ledsen, jag klarar inte av att bifoga bild. Berit Sjögren

51
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-11-02, 09:46 »
Stamtavla för Håkan Svensson ur Palmschöldska samlingen vol 213 sid. 673 UUB
.”Håkan Svensson. (vid. Stake) (ex. annotationibus Eras. Ln (notering av senare datum!). Sedan med Palmschölds handstil:
”Håkan Svensson RL ux: fru Anna, K. Carl Knutssons dtr af hans frilla” osv. Se min uttolkning under Adliga släkter Stake. Jag ska äntligen försöka avfota dokumentet.
Karl Knutsson Bondes ev frillodöttrar har tidigare diskuterats här med hänvisning till senare källor. Detta är 15oo-talsuppgift, visserligen i senare avskrift, alltså tidigare än de källor som tidigare angivits.
Förkortningen i antavlan Eras. Ln resp RL avser Rasmus Ludvigsson (c1520-1597). Kunglig kansliskrivare åt Gustaf I 1542-49, kungl. sekr. 1555- under Erik XIV och Johan III. En släktbok av Ludvigsson som ofta anförs i äldre litteratur brann förmodligen upp vid slottsbranden, men dess innehåll finns bevarat i Skoklostersaml. och i Rålambska saml. Ludvigssons släktböcker har ansetts opålitliga men Hans Gillingstam i SBL bnd 29 s. 700-703 tilldömer honom större pålitlighet än tidigare forskare. Mig tycks att den avfotade stamtavlan gjorts upp efter handlingar vid gårdsuppgörelser, då det påpekas att Anna (Larsdtr) (Håkan Svenssons dotterdotter) ”ux: Per gunnarssons på Dÿngö, denne karl warit en bondeson och född i danemarck”. Det var ju viktigt att frälsejord gick till adel varför jag förmodar att Per Gunnarssons hustrus arv satts i fråga i de handlingar Rasmus Ludvigsson utgick ifrån. Han hade i uppdrag att granska vilka gods konungen hade rätt att återbörda. En handling av Jacob Teit av 1555? Har kommenterats på Anbytarforum men jad vet vem som kom först..
Mvh Berit Sjögren

52
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-21, 11:28 »
Utskriften blev inte som jag skrivit den. Upprepar Håkan Svenssons 5 barn:
1. Dorothea ux. Lars Nillsons 2. Brita ux: Amund Stakes på Borg 3. Christina 4 Peder  5 Johan Håkansson
Med vänlig hälsning Berit

53
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-21, 11:15 »
Anna Larsdotter frillodotter till Karl Knutsson (Bonde)? Hon figurerar även i en gammal debatt under Karl Knutsson (Bonde) oäkta dotter. En annan ättling till henne, Erengeliusdotter, gift med Johan Henriksson Fleming utreds där med en källa bl a Jacob Teits klagoskrift på 1550-talet. Din hänvisning till den gamla diskussionen om det fanns adel i Norge, under Adelborg, Norge visar på många kopplingar till Håkan Svenssons med ättlingars släkt- och gårdsförbindelser med Norge.  
I Håkan Svenssons stamtavla efter Rasmus Ludvigssons uppgifter  ur Palmschöldska saml. UUB finns mer jag utelämnade. Jag upprepar de 2 första raderna:
       Håkan Svensson RL ux. fru Anna, K. Carl Knutssons  dotter af hans frilla
Dorothea      Brita         Christina        Peder         Johan Håkansson
ux. Lars      ux: Amund Stakes  
Nillsons RL   på Berg RL
(Håkan Svenssons övriga barn figurerar i debatten under Norge -Adelborg)OBS! Håkan Svenssons fru Anna skulle enl. stamtavlan vara dotter till kung Karls frilla, inte barnbarn som jag skrev tidigare. Berit Sjögren
  .

54
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-20, 15:31 »
Stamtavlan över Håkan Svensson ur Palmschöldska saml. UUB som jag publicerade här 18 okt. innehåller fel i min utskrift. Jag skrev den för att det bevisar att uppgifter som sedan vandrat vidare (och förvanskats) fanns redan på 1500-talet eftersom Rasmus Ludvigsson är upphovsman.
 
RÄTTELSE:Anna Larsdotter,ux. Per Gunnarssons på Dÿngö var kusin till Amund Stakes barn, eftersom hennes mor i stället var en Dorothea Håkansdotter, ux. Lars Nilssons (RL). När jag behärskar att skanna skulle jag kunna avfota stamtavlan. Den har säkert också sina fel och brister men ger en vink om hur tidigt uppgifter uppstått.

55
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-18, 17:23 »
Karl Knutsson Bondes frillodotter? Med risk att detta blir en långbänk som i den förvirrade debatten om ERik XIV:s frillodotter? Margareta Eriksdotter (vilket Gud förbjude) måste jag påpeka att lång debatt förts här under Karl Knutsson (Bonde)-oäkta dotter? Kungliga släkter  Där nämns Jacob Teit som skriver om en sådan på 1550-talet, och Rasmus Ludvigsson antavla härrör sig också från 1500-talet. OBS! att Anna Larsdotter enl. Rasmus Ludvigsson antyds vara dotterdotter till kung Karl! Berit Sjögren

56
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-18, 17:19 »
Karl Knutsson Bondes frillodotter? Med risk att detta blir en långbänk som i den förvirrade debatten om ERik XIV:s frillodotter? Margareta Eriksdotter (vilket Gud förbjude) måste jag påpeka att lång debatt förts här under Karl Knutsson (Bonde)-oäkta dotter? Kungliga släkter  Där nämns Jacob Teit som skriver om en sådan på 1550-talet, och Rasmus Ludvigsson antavla härrör sig också från 1500-talet. OBS! att Anna Larsdotter enl. Rasmus Ludvigsson antyds vara dotterdotter till kung Karl! Berit Sjögren

57
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-18, 09:14 »
Leif Tennare!Om Amund Stakes far o mor, Håkan Svensson och Anna Larsdotter kan jag inte urskilja vilket vapen du anser ska tillhöra Anna Larsdotter. Du skriver i inläggen 9 okt o 14 okt 2013 ovan att Anna Larsdotter felaktigt givits koppling till Karl Knutsson Bonde. (Jag har heller aldrig hört talas om någon frilla till Karl Knutsson Bonde, annat än hans 3:e fru som var det innan han gifte sig med henne på dödsbädden).
Jag fann Håkan Svensson ohh Anna överst i en stamtavla över Stake i Palmschöldska samlingen i UUL vol. 213 sid. 273. Kan tyvärr inte kopiera den - behärskar inte tekniken. Källa för uppgifterna anges som RL eller Eras, tydligen Rasmus Ludvigsson, den kände genealogen på 1500-talet.
Texten lyder: Håkan Svensson RL ux: fru Anna, K Carl Knutssons dtr af hans frilla BARN: ANNA ux. Per Gunnarssons på Dÿngö, denne skal ha varit en bondeson och född i Danemarck RL, SIGRID på Erstada-dotter Anna, ux. Algot Kruses RL-dotter Sigrid Krus RL, vide Kruse, OLOF STAKE RL, son Olof Stake RL, ERICH STAKE drunknad på WEttern-son Mauritz Stake. (DEtta skrivet med Palmschölds stil. Överst en senare ant.: Håkan Svensson vid. Stake (ex. annotationibus Eras)
Detta är trol. känt men kan påvisa hur samtida uppgifter är.
Att leta efter Karl Knutsson Bonde är säkert futilt, men observera att han har samma båt i sitt kungavapen som nr 6 i din avbildning i inlägget 17 okt 2013.  
Med vänlig hälsning Berit Sjögren

58
Meisner / Meissner / Meisner / Meissner
« skrivet: 2013-10-12, 19:33 »
Om bryggaren Daniel Meissner ohh Anna Bunge står utförligt beskrivet i Märta Edquists Petrus Diderici Arenbechius och hans tid. Bilder ur Stockholms kyrko- och församlingsliv på 1600-talet (1942) s 151-152. Kh i KLara fs PD Arenbechius var gift i sitt 2:a gifte med Margareta Hansdotter Meisnner ( 1643-1669) som var dotter till Daniels bror bryggaren Hans Meissner ohh prästdottern Margareta Nilsdotter. I en likpredikan av pastor primarius Nils Rudbeckius över en annan dotter Anna Hansdotter Meissner död 1669 (gift 1657 md refendarien vid Kungl kansliet i Sthlm Henrik Tavast adlad Tavastén)   sägs att hon härstammar från den förnäma Meissnerska familjen i Tyskland, varutav doctores teologiae och uti andra faculteter och stånd höglärde, berömlige , väl meriterade och välförsökte män hennes förfäder och förvanter varit hava och äre (s 373).En tredje dotter till Hans, Sara Meissner f 1641, var gift i bådas    2:a gifte 1669 med frälsekamareraren Mårten Hörling, som jag utförligt behandlat i min Uppsats om sl Hörling i Släkt och Hävd 1995/2. Jag hade då jag skrev inte tillgång till Märta Edquists digra bok men kunde konstatera att hon, trots grundliga studier hade en del felaktigheter om Mårten Hörling, hans 2! giften och barn. Det hindrar inte att man kan få mycket kött på benen av Edquists bok, bl a om det utfattiga boet efter Daniel Meissner 1670.Om Anna Bunge och de många minderåriga barnens öden är inget känt (s. 152). Med vänlig hälsning Berit Sjögren

59
Swedish history / Shafshult village - History
« skrivet: 2013-09-25, 18:28 »
Leonard Franklin! Skäfshult in Södra Vi is a village ca 5-6 km from the parsonage, where Johan Peter Jonsson built a ”backstuga” (house with no land of his own) called Källerum around 1850 and he lived there with his family, a house that was kept in the family for 75 years according to the book ”Torp och backstugor i Södra Vi”(1981). His daughter Charlotta (Lotta) dead 1916 married Erik Nilsson,who died 1923 when cutting trees. He was a man of whom stories were told. Once he was lost in the forest and when village people found him he had turned his cap and his waistcoat backwards to be able to find his way home.Källerum was pulled down in 1930. Johan Peter Jonsson was a farmhand at the parsonage when he married his Carolina Larsdotter in 1820, who was born in Ungsbo, a thorp under the parsonage. JP Jonsson farmed Ungsbo 1847-51. There his father-in-law Lars Andersson Rossi lived with his family (married twice; 9 children). Former soldier who later became ”kyrkvaktare”, that is he tended to the church and churchyard. Rossi lived with son Lars Johan in Ungsbo but moved finally 1851 to the poorhouse as did in 1856 his second wife  Stina Lena Månsdotter b 1795 d 1869. She was then ”fattigsköterska”, nurse in the poorhouse, ”kommandora” as in Astrid Lindgren´s famous book  Emil i Lönneberga. All this from the book about Torp. Many years ago I helped another Swedish-American with this Rossi-family so I have a long family tree behind the children of the Källerum family.  I suppose you have it already.  
Berit Sjögren

60
Silkelock / Silkelock
« skrivet: 2012-08-14, 20:44 »
Om Anders Gustafsson i Komramåla finns mer att forska fram fastän svårfångat. Han var nyligen död 1678, då rävefängarens hustru i Komramåla omtalas i roteringslängd (fel år i mitt inlägg ovan).  En son torde vara sergeanten vid Jönköpings fältartilleri Paul Silkelock, som 1683 kallas styckjunkare. Mönstrade 1691 27/9 i Jönköping då Carl XI besökte artilleriet o Magnus Stråles komp.( bl a med löjtn. Anders Koskull (Axel Mollstadius, Jönköpings fältartilleri. Kamratföreningen Smålands artillerister årsbok 1947 s. 87). Namnen Paul o Salomon i familjen för tanken till Paul de la Grantie, som ju hade en son Salomon född 1645 i Näringe, Odensvi (H). Kan Anders Gustafsson ha varit gift med en av Paul de la Grantijs okända döttrar? Denne hade ju varit jägmästare även i Sevede härad - och hade dessutom en gård i Vennebjörke, S Vi som framgår av Sevede härads domböcker. Mvh Berit.

61
Silkelock / Silkelock
« skrivet: 2012-08-14, 12:53 »
Göran Sollin!Samma gårdshandel finns även i Sevede härad 1719 HT §30: Såsom klockaren Nils wisrand edeligen bevittnar, at emellan Pähr Nilsson i Vi (Gift med Salomons syster Karin) och des svåger Salomon i Järneke saådant accord o aftal skedde, när Pähr uplät sin andel uti Kroxhults skattegård, af penningerne skulle lämnas, obetalte utan någon intresse till dess någon ständighet blivit myntad; Alltså ock emellan Salomon, sedan han uppå samma handel dels plåtar o dess Mynteka till 24 dr smt betalt, hafwer förleden wåras uti aprilemot sådant accord på Pähr Nilsson nu klagar o fordrar för samme mynteka gode penningar, emedan han utgivit för skattegården i Kroxhult; altså finner tingsrätten det skäligt, det bör Salomon återtaga samma mynteka o betala Pähr Nilsson 16 dr smt uti gott myntsamt 1 dr i expenser aflägga.
Dessvärre hade Salomon en dotter Maria, död före 1748, vars dotter Ingrid Gustafsdotter bodde hos Salomon i Järneke enl. bou efter makan Ingrid Månsdotter 1747 16/11; Maria gifte sig 1731 i S Vi med Gösta Mattsson död 1740 i Bränntorp, Horn sn (E) (CarlFredrik Hanzons anor). Varken hos Salomon eller hans barn dyker namnet Silkelock upp, vilket det ju gör hos brodern Hans Anderssons i Komramåla barn, sergeant Sven Silkelock och frälseskogvaktare Paul Silkelock i Komramåla (1699-1771). Födelsedatum saknas för några av Salomons barn tyvärr men de tycks vara födda tidigt 1700tal: Brita gift 1737 med Israel Månsson i Skäfshult, Anders född ca 1710 död 1781 i Hästmosshult, Vimmerby lf, Kerstin född 1721, namnen Kerstin född 1724 död 1800 i Årteflod, Tidersum.Dessa barn tycks yngre än Maria Silkelock i Krokshult. Möjligen var hon dotter i ett Salomons första gifte men jag känner inte till om Salomon var gift en första gång. Han bodde i Komramåla 1698 i mars (dopvittne). Kan Maria gm Lars Nilsson vara dotter till Anders Gustafsson i Komramåla död före 1667? Mvh Berit Sjögren

62
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2013
« skrivet: 2012-08-06, 21:54 »
Hej Paul! Nej, jag kan inte reta mig på allt som blivit allmängods på nätet, inte heller tro att jag efter så lång tid  ska ha upphovsrätt till somligt.  Du ska inte stryka Ingeborg Svensdotter eller hennes 2:e man Jöns Knutsson i Kåreda, inte heller hennes 1:a gifte med Isak Dyk. Undrar bara om det någonstans i etern finns angivet hur det går att komma fram till dem och deras avkomma. Det har krävt andra källor än kyrkoarkivalier och det var ett roligt puzzel. Vill du veta hur? Jag vet inget om Ingeborg Svensdotters ursprung tyvärr. Din Jöns Persson Bergs antavla kunde jag plocka fram utifrån de personer du undrar över - och den stämmer. Mvh Berit

63
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2012
« skrivet: 2012-08-06, 12:18 »
Paul Neptune! Jag är nyfiken på din morfars anor i Södra Vi! Har en hel del samlat från domboks- o gårdsdata från S Vi att fylla i med, om Måns Knutsson bl a. Att söka sig via kyrkoböcker i S Vi är som bekant svårt. Undrar vad du har som källa till Jöns Knutsson o Ingeborg Svensdotter i Kåreda? Tycker jag borde nämnas efter min uppsats i SoH 1981/2 om Bäckhult, S Vi o släkten Dyk mm som startade debatten . Retar mig på allt som cirkulerar utan att källa anges.  Mvh Berit Sjögren

64
De Maré / De Maré
« skrivet: 2012-07-30, 10:45 »
Rosalie Wadstroms anor kände jag till. Sl. Wadström välkänd kanske i klass med om än inte riktigt med de Maré. Det förvånar att det gick att lägga sig till med ett nytt efternamn som hon gjorde. Berit

65
De Maré / De Maré
« skrivet: 2012-07-29, 18:23 »
Tack Katarina för en föredömlig utredning om den de Maré som Rosalie Wadström flyttade till. Nog är det märkligt att en 32-årig mamsell skulle uppge sig vara född de Maré. Kanske för att ha ett finare namn när hon gifte sig De Beche. Eller också så låg familjehemligheter bakom. Återstår att utreda. Mvh Berit

66
De Maré / De Maré
« skrivet: 2012-07-28, 12:47 »
Vem är Axelina Rosalie De Besche adopterad De Maré men född Wadström (1838-1914) ? Hon anges bl a i EÄ under maken som adopterad De Maré . I dödboken står hon som Axelina Rosalie De Besche född De Maré. Hon gifte sig enl. EÄ i Stockholm 1887 i hans andra gifte  med stationsinspektor  Gerhard Willis Wathier De Besche (1833- 1898) adliga ätten nr 944  tab. 12. I Sveriges befolkning 1890 levde hon med make och en son i Adolf Fredriks fs, Stockholm som Rosalie De Maré. Men enl. födelsebok föddes hon 1838 26/9 vid Wentzelholms glasbruk, Rumskulla sn (H), dotter till dåv. brukspatronen där Gustaf Adolf Wadström (1805-1881) och Jeane Göbel född ca 1804. På Wentzelholm föddes  5 syskon Wadström 1837- 1842. Enligt Torbjörn Fogelberg, Wentzelholms glasbruk i Rumskulla (Årsbok Kalmar län 1968) hade Wadström köpt ½ Wentzelholm 1830 och kom då från Ed i Värmland. Wentzelholms glasbruk lades ner på 1890-talet efter konkurs.
Vem i släkten De Maré hade uppfostrat Rosalie De Besche? Vad hade hänt i familjen? Adopterad lär hon inte ha varit, snarare fosterbarn i så fall eftersom adoption inte startat under hennes livstid. Kan tillägga att yngre systern Selma Malvina Aspasia WADSTRÖM dog ogift 1901 i Stockholm. Hon föddes 1842 16/8 i Wentzelholm (inte i Ed (Värml) som i dödskivan.  Mvh Berit Sjögren

67
Parment / Parment
« skrivet: 2012-06-16, 18:53 »
Niklas! Vad är din fråga om Ephraim (Abrahamsson) Parment och Johan Grönfelt? Identifiering kan göras  i Anders Svensson-Bockgårds uppsats Bruksfövaltare Abraham Parment och hans verksamhet samt Rudolf Thunanders uppsats Lars Hindriksson och systrarna Parment. Utdrag ur Förbjuden kärlek (Gård och släkt Tryserum-Hannäs Kulturhistoriska Stiftelses årsbok 1996  ss 31-64.)
Johan Larsson Grönfelt kvartermästare, sist rusthållare i Larum Hannäs, född i Vimmerby död 1753 i Tryserum hade gift sig med Anna Maria Abrahamsdotter Parment död 1739 i Svartebo, Tryserum. Anna Maria hade 1694 rymt och fött barn  med sin svåger tobakshandlaren från Vimmerby Lars Hindriksson gift 1692 med Sidonia Abrahamsdotter Parment död 1756 i Hannäs.  Bägge dömda till fängelsestraff menLars H rymde och försvann sedan han dömts biltog...Spännande läsning som rekommenderas till läsning! Berit Sjögren

68
Vimmerby / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-30, 22:19 »
I antavlan har använts uppgifter från Björkman, Personregister till Wimmerby stads dombok (1957) och uppgifter på Rötter om resandesläkter, som ju var ingifta med borgarsläkter i Vimmerby:
1  
Sara Christina Utterbom. Född 1755-03-13 i Vimmerby. Död 1789-02-10 där.  
2 f  
Lars Utterbom. Handelsman o borgare i Vimmerby. Född c 1712. Död 1772-02-19 i Vimmerby.i lungsot. Flyttade 1754 från S kv 18 till , (nuv. Storg. 10), (Sven Kask, Ett kvinnoöde i Vimmerby. Släkta 2/2003 s. 5) Gift 1745-07-25 i Vimmerby hon jungfru i stan Äldste son Jön kh i Örberga o Nässja 1747-1796. Har ej funnit samband med sl Utterbom från Ytterbo, Locknevi
3 m  
Christina Bergman. Född 1726-03-06 i Vimmerby (mor ej utsatt). Död 1800 i Vimmerby (9 barn  
6 mf  
Zachris Hansson Bergman. Döpt 1695-04-28 i Vimmerby Handelsman, burskap 1715, i mtl mh1727  + i mtl mh 1735 i Vimmerby. Död 1759-07-05 där (64 år 3 m)Gift 2:o med Catharina Jonasdotter.  
7 mm  
Maria Gränman Född c 1693. Död 1742-06-06 i Vimmerby (49 år)Gift 1718-11-09 i Vimmerby  
12 mf f  
Bergman Hans Hansson den unge. Begravd 1711-11-29 i Vimmerby. Borgare o handelsman i Vimmerby  
13 mf m  
Zachrisdotter. Död 1733-05-23 i Vimmerby (Hans Bergmans hustru utan namn ?  
14 mm f  
Jonas Christoffersson Grenman. Var död1724  (Änkan gästgivare 29 jan). Handelsman, borgare, ed 1713.Levde 1693 - 1713 Eksjö borgare där, svor borgared 1693-05-08 i Växjö (Niclas Rosenbalck Rötter 9/4 2005)  
15 mm m  
Kerstin Gabrielsdotter Höök. Änka 1724 då förordnad gästgivare i Vimmerby; 1724 20/4: inventering o delning e maken-ingen av barnens fädernesläkt här på orten-mågen Johan Linck för Zachris Jonasson, mågen Zachris Bergman o h h Anna Jonasdotter få 60 d smt utöver hemgiften  
24 mf ff  
Hans Persson Bergman. Var död 1706 i Vimmerby (HP:s änka om pant av silverkanna). Guldsmed, rådman, borgared 1660. ,Burskap1662 26/2 som guldsmed, kallad Hans Persson 1682 3/6 hovrättens dom om exekution. Entledigad som rådman 1690.  
Åke Nisbeth: Södra Vi kyrka: S Vi kyrka äger en av landets mest praktfulla brudkronor, stämplad av guldsmeden HB i Vimmerby, verksam vid tiden omkring 1700. I mtl Hans guldsmed , rådman mh 1 dotter 1687 i VimmerbyGift 1666 i Vimmerby  
25 mf fm  
Margareta Nilsdotter  
26 mf mf  
Zachris (Billing) Persson. Född 1610 (ca; nämns 1691 20/9 över 80 år gl; tar avsked) Begravd 1691-08-05 i Vimmerby . Sevede hd 1670 13/6: ZP i V-by klagade för en häst till Diur i Siunhult som han har mist på hans horvor beskyllde att hästen var ihjälslagen vilket ej kunde bevisas. Rådman (ed 1670), borgare, stadsfogde 1653.Kallas Billing i tryckt släktbok. I mtl m 1s 1d 1688 i Vimmerby. 1672 beviljas ZP fasta å svärfar Per Olofssons gård. I mtl m fru, 1 son, 2 döttrar 1680, i mtl m 1s 1d (utan hustru) 1687 i Vimmerby. 1697 ZB:s arvingar beds återbetala rådmanslön)  
27 mf mm  
Persdotter. Begravd 1688-03-04 i Vimmerby (rådman Zachris Perssons hustru  
28 mm ff  
Christopher Claesson. Om denna resandefamilj, se Niclas Rosenbalck Rötter 9/4 2005.
29 mm fm  
Anna Hansdotter. Nämns änka 1676  
50 mf fm f  
Nils Hansson. Död 1667 i Vimmerby ( nyligen död 22/11,var salig 16/12;i dbk omtalas sal NH:s änka+ son Gabriel). Handelsman, borgare, rådman, slaktare. 1643 15 febr hade NH:s hustru Margareta för 3 år sen betalt 9 daler för en ko. 1663 valdes NH till slaktare.  
16450226: Israel Hansson o hans broder Nils Hansson krävs av h Anna i perstorp på deras salig broders Lars Hanssons skuld till henne....  
Vimmerby stads dbk 1668 8/10 NIls Hanssons måg Hans Persson guldsmed uppvisar kvitto av 1663 19/7 på betalningen utom 94 dr kmt som arresterats för ryttmäst Arfwed Hammarskjöld på Tuna 1719 4/2: Om exekution av en borgen till Nils Hake som krävs av Nils Hanssons arvingar - SVARAS INGA ARVINGAR KVAR HÄR  
51 mf fm m  
Margareta Nilsdotter. Änkan MN njuter underhåll hos sina barn. Nils Hanssons egendom förslog ej att betala skulderna 1676-11-18 i Vimmerby (Björkman, personregister till Vimmerby stads dombok (1957) s430). Var död 9/9 1685 i Vimmerby ”sal. H Margareta rådman Nils Hanssons”; levde 5 juni.
Vimmerby stads dombok 1685 6/6 uppbjuds diskretionsskrift av sal. Nils Hanssons änka h. Margareta Nilsd:r till sin dotterdotter Ursilla Hansd:r (Linck) i all sin rättighet henne med de sinas arvfallenhet 1/3 i Sandstugan - 1:a uppbud. (Sandstugan hade tillhör hennes bror barnlöse Sven Nilsson som nämns salig 1689 8/2; Sonen Gabriel Nilsson inprotokollerar 1690 7/6 pretention i sin sal. morbror Sven Nilssons gård  
54 mf mm f  
Per Olofsson. Var död 1663 i Vimmerby Borgare, gästgivare, 1 bland 4 tillsatt 1652. Vimmerby stads dombok 1663 16/5: Zachris Persson uppbjuder sin sal svärfaders PO:s gård belägen mellan Jon Olofssons + Wolter von Dahls gårdar- Zachris ärvt 1/8 med sin hustru o köpt 1/8 vardera av 6 arvingar: en dotter gift med Måns Bengtsson, en dotter gift med Per Jönsson, dottern Karin gift med Erich Göransson, sonen Olof Persson, dottern Karin gift med Erich Börjesson i Bäckeby + dottern Kierstin gift med Jon tunnbindare i Västervik. 1671 7/6: PO:s son Måns vill inlösa 2 systrars andelar i faderns gård som Zachris Persson köpt.  
Vimmerby stads dombok 1677 8-9/3: nämns att PO, Zachris Perssons svärfar, på sin tid hävdat en kvarn i Älåkrabäcken PO var broder till Jon O, som är fader till borgmästare Collin.  
Enl V-by stads dbk 1654 8/3 kärar PO med bröderna Jon O, Hr Nils i Ingarp o carel i Nääs emot sin svåger Anders Persson i Gerdslösa o gård belägen intill borgmästarens gård.  
56 mm ff f  
Claes Claesson. Fällberedare i mtl 1643-45 å Gränna platz . Dotter quinfolk Elisabet i Växjö åbropar tomt som Claes haft i 40 års omvårdnad 1691-10-27 i Gränna (Gränna rådhusrätt s 65-66; Rosenbalck Rötter 22/7 2005). Död 1649 i Gränna Se även Olle Elms inlägg i Rötter 13/72007). I slagsmål med sin mester Suen Jon Jonsson 1646 13/6+ bötar för hustruns okvädinsord med Jon smed i Gränna ; sattes vite mellan Claes o Jon Smed 1646-09-12 i Vista häradsting (Olle Elm Rötter 18/9 2005). Om yrket skinnare, fällberedare o garvare; inte spec eftersträvat. Orent arbeta med döda djur, särskilt hästar. Genom uppköp kommer garvaren också i kontakt med rackaren. Hudflängare o fällberedare på landet ofta samma person.  
57 mm ff m  
Kerstin Jonsdotter. Hustru enl Växjö stads dombok 1666 11/6.  
58 mm fm f  
Hans Erngislesson. Postmästare o rådman i Växjö (N Rosenbalck, Rötter 9/4 2005)  
108 mf mm ff  
OLOF MÅNSSON. Död 1607-03-15 i Uppsala (nerstucken under Karl 1X:s kröning).(Nils Bremberg, Riksdagsman från Vimmerby mördad. Vimmerby tidnings julnummer 1969). Borgare i Vimmerby, riksdagsman, gästgivare i den sk Granqvistgården. OM hade bott i Vimmerby innan det blev köpstad. Ville byta till sig gård i Rangelstorp, Rumskulla av kh Öjar Benedicti, som enl db vt 1622 (Sevede hd) beklagar att han blivit skändligen lurad av OM, då OM gjort ett hävdabyte att han skulle bruka Rangelstorp o kh Öjar skulle få bruka en av OM:s gårdar i V-by till en behaglig tid. Nu hade OM låtit lägga sina 5 gårdar under staden sedan den blivit köpstad.  
Juvelerare Beyron Milton: Ant rörande ägarna av den sk Granqvistgården i Vimmerby. Kalmar län. Åb för kulturhistoria o Hembygdsvård 1963 s 14 ff: (Granqvistgården med målningar nu turistbyrå). Olof Månsson gästgivare i Längden för årliga räntan 1605 - han är lagd under VImmerby stad. I mtl 1609 är änkan Kerstin antecknad med son Jon Olofsson. 1610 med son Per Olofsson.  
109 mf mm fm  
KERSTIN JONSDOTTER. I mtl 1609-10 som änka. Levde 1614-04-22 i Vimmerby (Älvsborgs lösen; Olof Månssons änka med Jon Olofsson ogift   
218 mf mm fm f  
JON ERIKSSON. Bel 1558 i Vimmerby.(Bo Persson)  
436 mf mm fm ff  
Erik Bengtsson. I Vimmerby.  
437 mf mm fm fm  
KERSTIN DAGSDOTTER. Belagd som Erik Bengtssons hustru 1550 i Vimmerby (Nils Bremberg).  
872 mf mm fm ff f  
Bengt Larsson. Bosatt i Vimmerby  
874 mf mm fm fm f  
DAG (OLOFSSON). Bonde i Krogstorps storgård, Pelarne, bel där 1533-35. Född 1470 (?)(Bo Persson)
Mvh Berit Sjögren

69
Lohm / Lom / Lomm / Lohm / Lom / Lomm
« skrivet: 2012-01-20, 19:04 »
Maini Langpohl! Fråga om Karl Johan Larsson Lom 8/12 2011: Denna soldatfamilj Lom bodde i den sk Lomstugan, en ryggåsstuga med boyta på 11.1 kavadratmeter. Lomstugan tillhör nu V Eds Hembygsförening (Kalmar län) och jag har varit redaktör för en skrift om stugan som kan rekvireras för 50 kr av Leif Jacobsson, Härnum, 590 98 Eds bruk,.utgiven av V Eds hembygdsförening.Kontakta honom! Ger en bild av hur fmiljen levde mot slutet. Vill du veta mer om familjens anor har jag en hel del anor. Lohm var ett soldatnamn. Mvh Berit Sjögren

70
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2012
« skrivet: 2011-11-05, 17:55 »
Anna Vastesdotter född 1723 i Mjöhult, S Vi, död 1796 i Mörlunda (H)
F
Vaste Jonsson, bonde i Mjöhults västergård född 1682 (åu) död 1743 i S Vi, 61 år. Sevede härad 1708 HT §5 klagade VJ i en skrift till Måns Olofsson i Rangelstorp, att hans mor Anna Eriksdotter och systrar Ingred o Rangel Jonsdr, ett testamente honom ovetandes upprättats med hans far i dess lifstid, att systrarna skulle gå i lika arv med bröderna, det han tyckte sin fader förnär, då han bör åtnjuta efter Svea rikes lag. (Dvs, VJ borde enl lag få dubbel brorslott) Enligt förordning 1784 får åbo inte bebo mindre än ¼ o då ryms inte systrarna på gården. Modern försäkrades undantag på torpet. ( av Vastes egna döttrar var det Maria Vastesdotter (1720-1751) gift m nämndeman Nils Eriksson som blev kvar i Mjöhult).
M
Annika Persdotter
FF
Jon Vastesson, bonde i Mjöhult nr 2, ¼ mtl, i mtl-längd åtm 1680 mh. Sevede härad 1698 3/6 §8: Beviljades JV fasta å 1/3 i västragården i Mjöhult som han köpt av Erik Andersson i Mjöhult,äger själv med sin hustru o köpt av sin  svåger Nils Persson i Isfall, att han äger ½ gården.
FM
 Anna Eriksdotter. Levde 1708 19/10 §5: (se ovan under son Vaste Jonsson)
FMF
Erik Gudmundsson, bonde i Mjöhult västergård. Var död 1699.  I mtl- längd mh  i Mjöhult 1680 (då även Jon Vastesson där mh), i mtl 1687 mh son+dotter. Sevede härad 1680 12/7: Erik G med Daniel Persson löst ¼ i Mjöhult. (Div gårdstransaktioner i Mjöhult visar att han hustru Ingrid Nilsdotter gjorde anspråk på mödernejord i Mjöhult) Gift 2 ggr, flera barn. Sevede härad 1699 22/2 §38: Ingrid Nilsdotter tillstår att hennes salig man Erik Gudmundsson sålt sin ¼ i Marstad, Djursdala sn  till hjälp att inlösa gården i Mjöhult.
FMM
 Ingrid Nilsdotter. Sevede härad 170813/2 §1. Köpebrev av 1707 12/12 då Hans Persson i Djurstorp köper ¼ mtl Mjöhult av Zachris Nilsson o hans hustru IN (gifta 1699 1/1 i S Vi i henns 2:a gifte; C:1) . (denna gård i Mjöhult då nergången).

71
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2012
« skrivet: 2011-11-04, 14:56 »
Birgitta Johansson! Är nyfiken på vilket av Vaste Jonssons barn i Mjöhult du efterfrågar. Skulle något av barnen vara din ana? Vilka data skulle tyda på att just hon? (Anna Vastedotter?) är dotter till Vaste Jonsson? Jag har en hel del via domböcker om denna Vaste-familj i Mjöhult o samband bakåt. Berit Sjögren

72
Meurling / Meurling
« skrivet: 2011-10-13, 15:44 »
Fam. Swarss-Rosén bodde i Kalmar. Theodor Rosén dog på sin gård Tingbyberg men hade hemmet i Kalmar o är begravd där. Fadern Folke Rosén ägde helt visst ´Tingbyberg - det dår på baksidan av porträttet min man äger. Theodor Roséns son Oskar Julius Rosén (1851-1882) var ogift eo notarie i generalpoststyrelsen. Trots att dessa Kalmarbor inte bodde på landet ägde de gårdarna. Folke Roséns fru Anna Kristina Swarss var ju enda barn till Erik Swarss o ensam arvinge till gårdarna Törneby och Tingbyberg.
Lagfarter o uppbud då gårdar köptes bahandlades  i häradsrätten så man får söka på rätt härad i Vadstena landsarkiv dit handlingarna nu förts. Uppbud o lagfarter o ev. köpebrev återfinns i de sk småprotokollen. Domböckerna har inget register och  är inte digitaliserade så det är ett mödosamt arbete att leta. Jag har inte letat efter de här gårdarna i Vadstena. Erik Swarss lär ha köpt gårdarna någon gång efter 1790 då han flyttade till Kalmar. Det är i bouppteckningen 1813 gårdarna finns, med bohag, djur och allt. Berit Sjögren

73
Meurling / Meurling
« skrivet: 2011-10-10, 11:51 »
nej, det står inte i hans bou men måste gå att finna i fastighetsregister. Berit

74
Meurling / Meurling
« skrivet: 2011-10-09, 10:10 »
Erik Swarss född ca 1754 (hfl, död 1813 i Kalmar, kom 1790 dit från Norrköping o grundade en tobaksindustri. Förmögen, ägde  tobaksfabrik vid Storg,  tobaksplantager (där stadsparken nu ligger bl a) , galeas, alunbruk -och gårdarna Tingbyberg i  Dörby sn och Törnby.(allt enl bouppteckning i familjearkivet) Gift 1:o Anna Catarina Lindberg ( f ca 1764 (hfl) d 1804 i Kalmar G 2:o Anna Stina   Brunstedt f i Pataholm, Ålem sn o dotter till handlande och skeppsredare Peter B där, död 1878 i Stockholm (barnlös).  
   
Enda dottern i första giftet Anna Christina Swarss född 1791 i Kalmar död  1850 där, bg å gamla kyrkogården i egen grav intill föräldrarnas  gift 1810 i Kalmar maken  då handelsgesäll med
Folke Rosén född 1778  i Rösslösa, Kastlösa sn (Öland) död 1864 i Kalmar Handelsman i Kalmar . Ägde bl a Tingbyberg, .
 
Sonen grosshandlare Theodor Rosén (1815-1875) död på sin gård Tingbyberg i Dörby byggde också upp en betydande förmögenhet i Kalmar. Det förefaller troligt att hans måg löjtnant H Albert L Meurling f 1848 i Kalmar och gift med en av döttrarna  Anna Elisabet Rosén (1853-1876) kom över Törneby via 1:a hustruns farmors far.
Mvh Berit Sjögren

75
Meurling / Meurling
« skrivet: 2011-10-08, 12:00 »
Per Anderö! Löjtnant Albert Meurlings första hustru Anna Elisabeth Rosén var dotter till grosshandlare Theodor Rosén (1815-1875) i Kalmar, min makes anfar. Jag förstår att du forskar om herrgårdar i Kalmartrakten o kan meddela att Anna El Roséns (död 1876) ff Folke Rosén ägde Tingbyberg och hennes fmf tobaksfabrikör i Kalmar ERik Swarss ägde Törneby. Borgare i Kalmar hade råd att köpa gårdar utanför stan men bodde oftast inte där. Är nyfiken på dessa gårdar i min mans släkt - hur de förvärvades o när de försvann. Ser fram mot boken du skriver. Kommer min mans förfäder att nämnas där? Mvh Berit Sjögren

76
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2011
« skrivet: 2011-08-18, 20:23 »
Lena Sidén! Om Magnus (Andersson) Husbergs familj- M Husberg som John Sidén funnit stämmer- I Maja Nestor, Torp och backstugor i Södra Vi (1981) står följande om familjen: Nyhult (under Skärstad, S Vi). De första som bodde i Nyhult var salptersjudaren Magnus Husberg, född 1767 i Skatelöf. Hustrun hette Stina Larsdotter och var född 1769 i S Vi. Magnus dog 1829 och sonen Anders övertog yrket som salpetersjudare till 1831 då han flyttade till Ramsefall. Dottern Carin Månsdotter med familj bodde där till 1837 då de flyttade till Lindkullen under Lindefall.. (Stina Larsdotter född1769 17/2 i Orrekullen, dt lars Locke + Ingeborg Olofsdotter enl. fb)
LINDEKULLEN under Lindefall: Backstuga. Byggdes av gifte drängen Sven Peter Johansson född 1806 och beboddes i nära 90 år av honom och hans barn och barnbarn. Hustrun carin Månsdotter hade två barn i ett tidigare äktenskap.. osv. Detta kanske du redan vet.
 Boken (slutsåld) lär finnas att beställa som CD hos S Vi hembygdsförening, då med tillägg till boken, men jag vet inte om CDn finns kvar.  Rekommenderas för den som har torparanor i S Vi - man kan ibland saxa sig fram hur familjerna flyttade mella torpen.
Orrekullen under Loxbo var soldattorp rote nr 87 men Maja Nestor har inget om soldaten? Lars Locke.Du får försöka hitta honom i S Vy kyrkböcker.. eller i generalmönsterrullor... Berit Sjögren

77
Bröms / Bröms
« skrivet: 2011-05-02, 14:26 »
Tack Anders! Jag har nu kunnat läsa hela brevet eftersom jag genast blev uppringd av en som har det avfotat o jag nu fått det i min mailbox. Men jag kan inte lägga ut det på Anbytarforum- hoppas någon annan gör det. Det var till hustrurnas systrar edla o welbyrdiga fru Elseber Brÿmsdåtter och Jungfru!Kerstin Brÿmsdåtter som prästerna sålde sina hustrurs andel i avlidna systern jungfru Gudine Brÿmsdåtters arv. Mvh Berit

78
Bröms / Bröms
« skrivet: 2011-05-02, 12:33 »
Anders! Jo, på den DISBYTsida jag halkade in på stod faktiskt pergamentesbrevet omnämnt. Rättelse: Den ogifta dottern till Lars Bröms var Gudine, inte Elseby. Berit

79
Bröms / Bröms
« skrivet: 2011-05-02, 10:57 »
Vem vet något om Pergamentsbrev 6, Göteborgs LA?.  
Anges som källa i DISBYT under Ingrid Larsdotter Bröms med make kh i Dalstorp Sven Olofsson med hänvisning till Bergdahls (?) hemsida.  Jag blir galen av allt som svävar omkring i rymden utan ordentlig källa.
 
Upplysningar i pergamentsbrevet  skulle kunna lösa en gåta i  sl Bröms historia.
Hövitsman Lars Jonsson Bröms (död ca 1565) hade 10 döttrar, Fem av dem  gifta till frälsejord finns utredda  av Ian Hamiltons uppsats om kh Peder Skarp( Släkt och hävd 2002/2 s 127-128).. En dotter Elseby dog ogift o arvet gick till systrar. Tre döttrar sägs ha gift sig med prästmän .  
Citat från DISGEN:  ”1584 den 2 november säljer Sven Torkilsson, predikant i Simmerstorp, Jöns Olofsson, capellan  vid Dalstorp och Sven Olofsson i Torp, Dalstorp sina hustrurs arvegods till hustrurnas systrar.”
Att notera är att Lars Jonsson Bröms som hövitsman i Västergötland tilldelades Dalstorps gäll i Västergötland, en del av hans stora godsinnehav. Andra indicier jag skulle kunna delge pekar på att dessa 3 präster var gifta med Lars Börms´döttrar.  
Berit Sjögren

80
Tryserum / Tryserum C2 1697-1747 sid 43
« skrivet: 2011-01-16, 17:21 »
Niklas! Det står herr Friedrich   på Rosta... (=Rostad) Berit

81
Västervik / Äldre inlägg (arkiv) till 07 mars, 2011
« skrivet: 2010-12-30, 11:01 »
För dig som söker Västerviksfolk- Köp VÄSTERVIKS HISTORIA.  VÄSTERVIKS STADS BORGARBOK 1740-1864. Utgiven med personhistoriska anteckningar av Jan Fredrik Kindstrand.Årsbok för Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening. Meddelande nr 67 (2010). (278 sid.)En guldgruva som torde innehålla de flesta västerviksborna från den tiden, ordnade efter namn med familjer, giften o hänvisningar till hur de inbördes är släkt! Rekommenderas! Berit Sjögren

82
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-24, 09:54 »
Om den mystiske Peder Räf i Systertorp, Kristdala (H) som står i ägarlängder till Systertorp belagd där 1612-23 i så många ägarlängder:  Tanken har föresvävat mig o även framförts i ett tidigt inlägg av C Fr Hanzon 2001 att samband skulle finnas mellan hövitsman Jöns Gustafsson stupad 1598, han som köpte Systertorp 1592, och Per Rääf  till Salshult (adl. ätt 189 tab.2). Så här är sambandet: Gustaf Larsson (sparre korsad av pil) (till Strömsnäs i Högsby (H) hade sonen Jöns Gustafsson, ( se Roger Axelsson Humlenäsboken (2001) med adliga anor i 15 led).Jöns fick tydligen inte  ärva faderns gods möjligen för att han var ofrälse gift. Godsinnehavet gick i stället till Jöns syster Brita Gustafsdotter ( i Strömsnäs enl frälselängder tom 1607) som gifte sig adligt 2 ggr. Hon var gift 1:o Erik Jönsson (Ållongren) 2:o med Axel Jönsson (Lillie av Greger Mattssons släkt) död före 1574. Hennes dotter Anna Axelsdotter Lillie var gift med Peder Larsson Rääf (till Salshult i Stenberga) död c 1644. Per Silkelocks hustru NNJönsdotter   och Per Rääfs hustru var således kusiner. Per Rääf kan som adelsman och ingift  ha blandat sig i  kusinens  affärer. Dock finns inget belagt om sådan inblandning i Systertorp från hans sida.
Namnet Räf  var ju inte ovanligt och togs av flera släkter. Börje Rääf i Kalmar tycks inte ha samband med adliga ätten Rääf..  
Berit Sjögren

83
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-23, 09:31 »
I min hänvisning till Roger Axelssons inlägg ovan gjorde jag tyvärr fatala misstag. Per Silkelock i Kalmar gift med Jöns Gustafssons dotter hade barnen  ryttare Per Silkelock dy gift med Ingeborg Knutsdr Sabel, Elisabet Persdr,som var prästsl Duraeus.Meurlings anmor samt Gustaf Persson Silkelock.
TILL ANBYTTARVÄRDEN: Kan du stryka mitt dubblerade tidigare inlägg? Berit Sjögren

84
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-22, 23:02 »
Om sl Silkelock finns långa och spridda inlägg här på Anbytarforum under årens lopp. Bästa sammanfattningen gjordes av Roger Axelsson 18 nov 2001 under Kristdala. Han skriver om Sven Silkelock i Hossmo och om skeppskaptenen mm Per Silkelock DÄ i Kalmar (gift med dotter till hövitsman Jöns Gustafsson, död 1598 i slaget vid Stångebro)  och om sonen Per Silkelock D Y i Systertorp i Kristdala,, Den senare var troligen  gift 2 ggr G 1:o NN , mor till präsdtsl Duraeus-Meurlings  anmor Elisabet G2:o Ingeborg Sabel (mormor till Cecilia Persdr Silkelock i Sjundhult, Vimmerby..(jag kan tyvärr inte göra direktkoppling till Rogers inlägg). .Jöns Gustafsson hade även sonen Gustaf Persson Silkelock.
I hänvisningen  Olle Elm gör 8 aug 2010 till hemsidan WWW.laneborg.... står att Per Silkelock (D Ä) var gift 2:o med Ingeborg Sabel. Det stämmer inte enligt Roger Axelssons resonemang, inte heller kronologiskt. Sista ordet är inte sagt om Per Silkelock far och son men Roger Axelssons resonemang förefaller troligt.  Synd att inte allt om Silkelockar förts under denna rubrik.
Vänligen Berit Sjögren

85
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2010
« skrivet: 2010-06-11, 13:12 »
Ulrika! Kontakta gärna Per-Anders Hörling i Sollefteå! Jag vet att han kartlagt de 2 bröderna trumslagare Sven Niclas o Johan Petter Hörling födda i S Vi, söner till uppbördsman Gustaf Johan Hörling i S Vi. Är du själv en Hörling? Jag skulle gärna vilja veta om just dennasläkt Hörling fortlever (det fanns ju även andra Hörlingsläkter) Berit

86
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2010
« skrivet: 2010-06-11, 10:55 »
Ulrika! Om Johan Petter Hörling hans familj och  ursprung kan du läsa i min uppsats i Släkt och Hävd 1995/2 s 340-359, Kamrer Mårten Hörling i Stockholm och några av hans ättlingar. Berit Sjögren

87
Båt av Billa / Båt av Billa
« skrivet: 2010-06-08, 10:37 »
Niclas! Det är kategoriskt hårda omdömen du ger Stig Östenson! Varför inte rikta svar till hans eget inlägg här av 27 april 2010? Hur din egen argumentation bemötts 1999 o framåt, se Medeltida släkter Båt av Billa. Stig Östensons senaste argumentation i Svensk Genealogisk Tidskrift 2007/2 borde inte avfärdas på det sätt du gör här. Berit Sjögren
 
Detta inlägg är flyttat från Småland > Socknar > Hovmantorp eftersom det mer handlar om denna släkt
 
Moderator Småland
Jan Jutefors

88
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-11, 20:07 »
Hannelotte! Svar på fråga av 17 febr 2010:Ingeborg Jonsdotters anor:
 
1  
Ingeborg Jonsd:r. Född 1720-04-05 i Lindefall S Vi. Gift med Per Hansson. I Mostugan, S Vi.  
2 f  
Jon Persson d ä. Bonde i Lindefall S Vi. Född 1673 ca (död i Lindefall, 85 år). Begravd 1758-06-04. Sägs enl bou efter 1.a hustrun ha ärvt jord i Lindefall, Södra Vi  (bou efter Anna Isaksd:r 1747). Gift 2:o med Carin Jonsdotter. Född 1704 (åu). (Död ”Jon Perssons h i Lindefall, 64 år gl i hastig feber). Begravd 1773-08-15.  
Barn i gifte 1:
Karin Jonsdotter. Död 1773. Dotter gift med Jon Persson dy i Lindefall enl bou efter mor 1747 i Lindefall  
Sven Jonsson. Bonde. Född 1715 (ca). Död 1793 i Lindefall  
Ingeborg Jonsd:r. Född 1720-04-05 i Lindefall  (Se 1 ).  
Isak Jonsson. Född 1731 i Lindefall  Död 1820-06-28 i Käbbo S Vi (inhyses hos son Måns). Bonde i Lindefall S Vi, 3 söner, 2 döttrar.  
Per Jonsson. Död 1784-09-11 i N Flaka, S Vi  47 år . Bou 1784 0913 i N Flaka; änkan Anna Trulsd.r o 5 omyndige barn med förmyndare Isak Jonsson i Lindefall;  
Barn i gifte 2 födda i Lindefall,S Vi:
Jon Jonsson. Döpt 1740-08-17. Friköpte Näfstad frälse från general CF Pechlin 1783 2/6  
Annika Jonsdotter. Döpt 1743-10-02..  
3 m  
Anna Isaksdotter. Död 1747 i Mostugan u Lindefall, Södra Vi (bou;  Sålde 1722 fädernedel i 1/3 Ramsefall till bror Per I..  
4 ff  
Per Matsson. Bonde i Lindefall, S Vi  
6 mf  
Isak Eriksson. Död  i Ramsefall , S Vi Begravd 1716-02-19. ,1713 1/3 mtl, i mtl Isak mh 1688 i Ramsefall.  
Barn:
Isaksson Erik. Bonde i Kållemåla S Vi 1699.  
Jon Isakssson. Soldat, i kriget många år före 1722 o obefintlig.  
Karin Isaksdotter. Född 1663 ca Död Samuels hustru i Drögshult, 72 år gl  Begravd 1745-08-24.  
Isaksson Per. Född 1673 (ca) Död i Ramsefall78 år gl,). Begravd 1748-08-06. Bonde i Ramsefall skatte 1/3 mtl; i mtlslängd 1717. Sevede ting i V-by 2 mars 1724 §1: Beviljas PI i Ramsefall fasta å 1/3 sk R som han dels ärft e sin fader till 60 D kmt och det öfriga löst af modren h Sunborg Persd:r för 30 D kmt och sina systrar samt svågrar Lars Svensson i Skierstad, Jon Nilsson i Ringshult, Jon Persson i Lindefall, Samuel Samuelsson i Drögshult o Sten Ericsson i Sierstad för 180 D kmt, det utan är brodren Jon Isaksson en part i berörde 1/3 även 60 D kmt blir tillsvidare innestående, emedan han utgått i kriget ..Härvid observeras at ibland förbemelte köpeskilling är 100 D kmt Per Isakssons Hustrus Maria Månsd:rs fäderne o möderne i skattehemmanet Sunnerbo, som hennes fader Måns Svensson utgivit efter upvist attest af 1722 18 febr Upbud 26 febr, 4 juni, 24 okt 1722 lagupbuden.  
Sara Isaksdotter. Död Änkan SI i Skärstad, 69 år gl). Begravd 1740-01-01. Bou 1743 7 mars i Skärstad efter maken Lars Svensson: 1 son i g 1.Fast egendom Skärstad norrgård efter köpebrev o fasta 1720 10 april, 105 dr.  
Marga Isaksdotter. Sålde med make arvedel i 1/3 Ramsefall till bror Per I för 30 D kmt 1722  
Anna Isaksdotter. Död 1747 i Mostugan u Lindefall (Se 3 ).  
7 mm  
Sunborg Persdotter. Förnamn i Sevede hd 1724 2/3 §1. Begravd 1738-03-31 i Södra Vi död i Ramsefall; Isaks änka  
12 mf f  
Erik Nilsson. Bonde i Ramsefall i roteringslängd 1629.. Död 1644 i Ramsefall, Södra Vi (ÖA 20:912).  
13 mf m  
Maria Persdotter. Levde 1694 (tingsprotokoll Kinda hd; ÖA20:913). Fadern Per Larsson upplät sin gård av främmande släkt köpt 1646-02-21 Ramsefall (Köpebrev nämnt i Sevede hd:s dbk 1647 21/5;). Sevede hd 1647 22/2: Bef man Björn Olsson (Ljungby) sakfälte enkian i Ramsefall till 3 mkr för att hon m fl svikligen hafa infört cronans tionde o för absentia. Fastebrevsvolymen Fol 31 s 169: H MP kiöpt af sin fadher Pär Larsson för hwit sölf 140 lod som sees af fastebrefwet af d 21 Maij 1647  
24 mf ff  
NILS LARSSON. Bonde i 3/4 av Slitshult S Vi, köpt 1599 30/1..  
26 mf mf  
Per Larsson. Bonde i Ramsefall. Sevede hd 1626 4/10 Per i Ramsefall vart anklagad för han hafwer med treska haft inne med sin cronans tull för 1625, o ännu intet kunnat få honom af. Köpebrev 1646 21/3, inför Sevede hd 1647 21/5: PL i Ramsefall inlade ett brev förseglat av bl a kh Hans Dyk i Vi, Måns i Rangelstorp, deri han bekänner sig med hustrus samtycke ha uplåtit till sin dotter Mariedt Persd:r. Gården af främmande släkt inköpt. Säljesumma 140 lod solver samt undantag 1 skepplands åker , 1 äng om 8 lass hö.

89
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-14, 21:02 »
Frälsegodsen (Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet) bör finnas på alla större bibliotek. Jag köpte mitt ex. i Ramsele där det då var till försäljning. inga andra gårdar än Bolltorp o  underliggandeGångstatorp berör biskopssläkten Falck. Berit

90
Båt av Billa / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2010
« skrivet: 2010-04-13, 23:53 »
Niclas! Stig Östenson har i Svensk Genealogisk Tidskrift 2007/2 Nygammalt och litet nyare om ätten Båt av Billa fört i bevis att Håkan Matsson endast hade en son Arvid Håkansson i äktenskapet med Ingrid Nilsdotter och att Iliana Håkansdotter var född i hans äktenskap med Elin Svensdotter. Tror du inte på hans argumentation? Berit Sjögren
 
Detta inlägg är flyttat från Småland > Socknar > Hovmantorp eftersom det mer handlar om denna släkt
 
Moderator Småland
Jan Jutefors

91
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-13, 23:33 »
Charlotte! Uppgifterna är från den källa jag angivit, Almqvist Frälsegodsen Östergötland II under Bolltorp. Hur frälsedonationer gick till är svårt att förstå, speciellt om Bolltorp, där transaktionerna var ovanligt krångliga. Från början var Bolltorp en skattegård tillhörig biskop Falk. Min poäng är att trots att hustru Karin Eriksdotter tillhörde familjen som gods förbrutits från kunde hon hävda sin rätt och kvarsitta på gården. Mvh Berit Sjögren

92
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-13, 10:25 »
Biskop Erik Falks dotter Karin Eriksdotter på Bolltorp nämns där så sent som 1627. Hon var gift 1:o med Gustaf I:s, sen Erik XIV:s sekreterare Abel Palm ,levde 1563, G2:o med Torkel Joensson (Lilliesparre af Fylleskog), avrättad 1569 i Åbo (han höll på Erik XIV). Med Abel Palm hade hon en dotter Kerstin Abelsdotter, som nämns i ett brev från Johan III 1590 om ett stenhus i Stockholm, som tillhört Abel Palm  och hade  beslagtagits  men som Johan III nu återbördade till änkan. (Stockholms rådsturätt 1590 7/3). I Joh.Ax. Almquist, Frälsegodsen Österötland band II  3:e delen s 679 sägs om Bolltorp: ( Efter Erik Falk dy hade Bolltorp indragits som förbrutet gods 1600).. MEN ” Att icke heller inom orten den gjorda  indragningen 1600 tagits särdeles allvarligt framgår därav, att ännu 1627 Falks dotter, ”välbördig kvinna” hustru Karin Eriksdotter, kvarsatt på Bolltorp, och at Bure först det året genom stämning till tinget sökte förmå henne att avstå från gården och det underlydande Gångstatorp. Domstolen skött avgörandet ifrån sig till hovrättens beprövande, men dessförinnan gjordes likväl ett uttalande, att citat: ” ingen rätteligen visste, huru med samma gård var, på vad sätt han var kommen under kronan (från skatten) och sedan till frälse. ” Gångstatorp var t.o.m. bortsålt  av hustru Karin (1627) till fru Brita (Uggla) under Marsäter .. hade t o m vunnit laga skötning..”
Bolltorp hade varit sl Falks gård med fullt ägande - gården fick frälsefrihet ca 1590 för biskopens hustru men indrogs alltså till kronan 1600 o bortförlänades genast till en Joakim v Berfelt som 1612  som fick avstå dem  till Peder Månsson Utter. Der var 1614 som Olof Bure erhöll Bolltorp.  Dvs uppbar frälseräntan av godset. Som så ofta var villkoren vid frälsedonationer svåra att  förstå, ens för de berörda. Detta är inte det enda exemplet på att gamla ägare bodde kvar sedan gods bortdonerats till andra,  
Berit Sjögren

93
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2010
« skrivet: 2010-01-18, 16:14 »
Fel! Skräddaren Sven Johan Svensson föddes 1835 1/3 i Fridslund, S Vi! Berit Sjögren

94
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2010
« skrivet: 2010-01-18, 14:30 »
Jörgen! Johan Esping 1732-1828 var på slutet kyrkväktare bosatt i Löten u Vi, Södra Vi. Han var soldat vid Överstelöjtnantens komp., Kalmar reg, med rote nr 72 Älö, S Vi i Sevede härad vid soldattorpet Fållen. I generalmönsterrulla 1757 hade han tjg i 1½år, i gm 1760 står att han då tjg i 4 år, 28 år gl och satt fången 1759 18/1 i Demmin i Pommern.  Han hade mönstrat i Eksjö 1757 under då överstelöjtnant Carl Fredrik Pechlin till Ålhult i S Vi, död 1796 på Varbergs fästning, där han satt fängslad  för sina beryktade ränksmiderier mot Gustaf III.
Johan Esping har patronymikon Nilsson i gm. (ej funnen i födelsebok) Han gifte sig 1:o 1764 8/4 i S Vi  med Maria Persdotter. 2:o 1791 13/6 i S Vi med pigan Cajsa Eriksdotter 3:0 1807 7/9 med Annika Ingesdotter, piga från Ål, S Vi f1772.(Du kan finna data om dem i S Vi:s kyrkböcker)
I soldattorpet Fållen föddes Espings son Nils Johansson 1771 9/1. torpare död 1843 15/2 i Fridslund under Toletorp, S Vi. Gift 1798 27/11 i S Vi (han då dräng, hon piga i Kåreda) med Ingeborg Johansdotter död 1829 31/5 i Fridslund (du kan leta vidare - hon var född i Vena enl dödbok). Enligt Maja Nestor, Torp och backstugor i Södra Vi (1981) .flyttade han 1811 från Hällen under Ål, S Vi med hustru o 3 söner till Fridslund. Ättlingar bodde kvar där till 1867 då hans sonson! Sven Johan Svensson född 1799 18/10 i Fridslund ohh  Anna Sofia Månsdotter med 4 barn flyttade till Hällen under Ål.  Sven Johan Svenssons far Sven Johan Nilsson föddes 1799 18/10 i Kåreda  där han vid giftermålet med Anna Maria Svensdotter (Lindström) varit dräng.
Sven Johan Svenssons hustru  Anna Sofia Månsdotter var född 1826 26/2 i Gökhult under N Fågelhem S Vi. Dotter till torparen Magnus Svensson Hallberg  född 1797 i Vimmerby ohh Anna Larsdotter född i Pelarne enl hfl. Du kan säkert finna dem i kyrkböcker! Maja Nestors  Torp och backstugor i Södra Vi lär ska finnas på CD att köpa av Södra Vi hembygdsförening ifall du vill lokalisera torpen. Boken är utgången. Mvh Berit Sjögren

95
Hjertstedt / Hiertstedt / Hjertstedt / Hiertstedt
« skrivet: 2010-01-14, 10:45 »
Peter Hiertstedt installerades som BORGMÄSTARE 1721 i Vimmerby (tillägg till ovanstående Berit

96
Hjertstedt / Hiertstedt / Hjertstedt / Hiertstedt
« skrivet: 2010-01-14, 10:42 »
Peter Hiertstedt installerades, då fd stadsnotarie, 1721 5/4 i Vimmerby. 1712 kallas han inspektor o det sägs att han då ej bor i staden. (Björkman, Personregister till Vimmerby stads dombok) Då han får besittningsrätten till Boda 1 frälse, Frödinge, kallas han grevinnan Ebba Margareta Banérs inspektor, hon gift med landshövd Ernst Johan Creutz (dessa uppbar ränta av gården). (Sevede härad 1706 20/12). P Hiertstedt figurerar i Sevede härads domböcker vid sina gårdsköp och kallas mestadels inspektor fram till hans tid som borgmästare 1721.  Han dör ju 1760 på Gunnekulla, Frödinge där bouppteckning företogs. Mvh Berit Sjögren

97
Kråkshult / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2011
« skrivet: 2010-01-11, 21:16 »
Kristina Matan!  Maria Silkelock -intressant fynd du gjort i Kråkshult! Hon nämndes av  Nils Bremberg i brev till mig  1986 (dock ej i Kråkshult ).Nils Bremberg  som visste så mycket men sällan gav mig källor. Enl Bremberg fanns en Maria Silkelock i Flehult (Flenshult?), Karlstorps skate, Aspelands härad. Hon skulle ha gift sig  1709 i Fluxerum, Karlstorp (F) med  en Lars Nilsson. Jag kan inte trakten där. Spåren Bremberg la ut har inte varit lätta att följa men de har ofta gett resultat!
Själv härstammade han från Cecilia Silkelock,  född  1611 (åu) begravd 1699 2/7 i Vimmerby, död hos dottern Annika Persdotter Silkelock begravd 1710 7/10 i Vimmerby  ”cornettens änka i Sjundekvill och gift med kornetten Jöns Simonsson död 1708 29/9 i Sjundekvill, som han köpt 1679 (nämnt i Sevede hd dombok 1687 ST p 56) tidigare bosatt i Gissemåla i Vimmerby lf .  Annika fick tydligen moderns namn-okänt vem hennes far Per var. Enl. Bremberg var Cecilia Silkelock dotter till Per Silkelock o hans adliga hustru  Ingeborg Knutsdotter (Sabel).  
Kanske var Maria Silkelock syster till Annika Persdr Silkelock?  Maria kan väl inte åldersmässigt vara dotter till sergeanten Sven Hansson Silkelock död i Döderhult som  avhandlats här. Ett spår men inga bevis. Berit Sjögren

98
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 20 mars, 2010
« skrivet: 2009-12-14, 22:34 »
Kalle Holmström! Din anfar Karl Appel Holmström hann ju vara bonde i Härnum ett tag-så mycket vet jag av min bror LEIF (det var honom du träffade). Karl Appel gifte sig ju 1922 med hemmadottern i Härnum Signe Viktoria Karlsson och hennes far  Karl Oskar Karlsson var arrendator på min fars gård Kullen i Härnum runt 1920 när min far  var liten, så Karl Appel behövde  inte gå långt för att träffa sin fru.Jag antar att du vet mer om denne Karl Oskar Karlssons familj o bakgrund. Mvh Berit

99
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 20 mars, 2010
« skrivet: 2009-12-14, 11:34 »
Tack Birgitta för rättelsen av Carl Magnus Holmströms långa anor i Kolsebro! Kalle Holmström! Carl Magnus Holmströms svärfar Carl Jonsson död 1907 i Härnum (gift med Stina Lotta Wiman (1824-1892) var den som löste Borg i Härnum o blev hemmansägare där. Han hade först varit brukare på gården efter att ha varit rättare först på Edsgården, sedan i Håckenstad, V Ed.Det är  hans dotterdottersöner med barn som nu äger gården, Ingemar o Håkan Lindhe. Så jag tycker min hemby Härnum är värt ett besök. Banvaktsstugan i Blidstena var bara ett mellanspel. M Berit Sjögren

100
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 20 mars, 2010
« skrivet: 2009-12-13, 13:07 »
Kalle Holmström! Om Karl Magnus Holmström hörde jag berättas av min far i Härnum. Holmström löste  Borg i Härnum och hans dotterdottersöner äger gården, barnbarn till dottern i 2:a giftet Agnes (1897-1976) gift med hem äg Albin Trozell i  Borg. Att Karl Magnus (Kalle) Holmström kom från Kolsebro i Ukna visste alla i Härnum. Vet ej vilken Holmström du härstammar från- alla dessa ingifta kanske inte är dina anor.  
1  
Carl Magnus Holmström. Hem äg Borg, Härnum, V Ed. Tidigare banvakt i Blidstena, V Ed. Född 1856-03-30 i Kolsebro, Ukna (H) Flyttade 1903-11-03 från Blidstena till Borg i, Härnum. Död 1942-02-28 i Borg, Härnum, V EdGift 1:o med Clara Matilda Andersdotter. Född 1860-01-24 i Blidstena, V Ed  utom äktenskap). Död 1887.  
Barn i gifte 1 födda i V Ed:
Ester Född 1885-01-10.  
Anny Vilhelmina Gertrud Hushållerska åt Ture Gustafsson, Härnum. D 1945-06-17 i Härnum, V Ed (56 år gl ogift  
Gertrud Sofia Född 1890 i Västra Ed).  
Gift 2:o 1896 med Eva Vilhelmina Karlsson. F 1857-04-01 i Håckenstad, V Ed. D 1901-07-05.  
Barn födda i Härnum, V Ed:
Karl Alfred Appel Född 1894-12-19  
Agnes Trozell Född 1897-06-04 Död 1976 där  
2 f  
Carl Gustaf Andersson Holmström. Hem äg i Kolsebro. F 1823-09-08 i Kolsebro, Ukna  Död 1896-08-18 där. Gift 1849-05-10 i Ukna  
Barn födda i Kolsebro, Ukna:
Carl Magnus Född 1856-03-30 fb). Död 1942-02-28 i Borg, Härnum, V Ed. (Se1 ).  
NN  Född 1861 i Berget, Kolsebro).  
3 m  
Brita Cajsa Jonsdotter. Rusthållardotter från Kolsebro vid vigsel 1849. Född 1823-12-25 i Kolsebro, UKna  ( UKna AI:10 s. 178).  
4 ff  
Anders Holmström. Rusthållare i Kolsebro. Född 1798-04-12 i Bostorp, Gistad (E) (Far carl Holmström ålderman). Död 1841-01-21 i Kolsebro, Ukna (H) (43 år i lungsot. (Far 8Mor 9 ) Gift 1:o 1820-11-20 i Ukna Gift 2:o 1828-12-31 i Ukna  med Cajsa B Ludvigsdotter. Gästgivardotter Kolsebro  
Barn i gifte 1 födda i Kolsebro, Ukna:
Carl Gustaf (Se 2 ).  
Carl August Gm Albertina de Flon. Född 1826-08-24 Död 1900-09-15 i Kalstorp u Falerum, Gärdserum (db).  
5 fm  
Stina Larsdotter. Född 1801-04-01 i Lilla Björka,, V Ed (mor Cajsa Nilsdr). Död 1827-01-27 i Kolsebro i barnsbörd  
6 mf  
Jonas Magnus Olofsson. Rusthållare å Bäcken. Född 1799-04-16 i Kolsebro, Ukna  Död 1856-01-18 i Bäcken, Kolsebro Gift 1:o 1823-08-16 i Ukna Gift 2:o 1831-11-25 i Ukna (H) med Susanna Jonsdotter. Hem äg-dotter från Stjälkhammar; kalaskokerska. Född 1810-07-29 i Stjälkhammar, Ukna  
 7 mm  
Stina Brita Nilsdotter. Född i Kolsebro, Ukna (H). Död 1827-08-20 i Bäcken, Kolsebro, Ukna.  
8 ff f  
Carl Fredrik Holmström. Rusthållare i Kolsebro, dräng där i vigselbok 1789. Född 1766-12-11 ( dödbok; ej funnen född i Ukna). Död 1829-06-22 i Kolsebro, Ukna änkling 62 årGift 1789-01-01 i Ukna han dräng, hon piga i Kolsebro  
9 ff m  
Helena Persdotter. Född 1758-03-27 i Broddebo, Gärdserum. Död 1820-07-25 i Kolsebro, Ukna (bou Tjust hd 1820 29/9). Man rusth Carl Fredrik Holmström.. 1 son i förra g. med Anders And =Pettar A 36.. i g 2 Anders 22+Jonas 18..å hans sida farbror Adolph Holmström 1820-09-29 i Kolsebro, Ukna  (bou; fastighet Kolsebro har enkl. ärft e sin far o inlöst af syskon). Se Lisbeth pettersson, Broddeboboken.  
10 fm f  
Lars Danielsson. I L Björka; dräng i Ed vid vigsel 1790. Död 1832-03-13 i Ekhultsdal, V Ed änkling 71 år av: håll o stingGift 1790-03-13 i Dalhem (H) Har 5 barn antecknade födda i L Björka.  
11 fm m  
Cajsa Nilsdotter. Piga från Ulfsdal i Dalhem vid vigsel 1790  
12 mf f  
Olof Jonsson. Rusthållare i Kolsebro, Ukna. Född 1746-07-17 i Kolsebro, Ukna . Död 1815-06-30 där Gift 1:o 1765-10-03 med Sara Catharina Andersdotter Gift 2:o 1784-06-14 i Ukna  
13 mf m  
Brita Larsdotter. Född 1766-07-05 (lucka i dopbok; enl husförhör). Död 1826-10-06 i Kolsebro,  
16 ff ff  
Petter Holmström. Trädgårdsmästare i Rostad, Ukna då son Adolf föddes 1771. Död 1785-08-14 i Ukna (62 år C:3). i hetsig feber Gift 2:o 1771-01-25 i Tryserum (CI:3) med Anna Sophia Lindberg. Från Porsnäs vid vigsel 1771.  
Barn i gifte 2 fött i Rorstad, Ukna:
Adolf Holmström. Rusthållare i Kolsebro. Född 1771-11-09 (tvilling). Död 1840-12-10 i Kolsebro,(69 år). i lungsot. Farbror o förmyndare för barnen till bror Carl Fredrik 1820 i Kolsebro  
17 ff fm  
NN.  
18 ff mf  
Per Nilsson. Bonde å 1/12 mtl 1778 Tingetorp, 1/4 mtl 1775 (Adelsvärds). Född 1722-01-19 i Broddebo, Gärdserum. Död 1789-05-05 i Tingetorp, Gärdserum (bou Tjust hd  1789 18/5: Änkan Sara Månsdr i Tingetorp, 3 söner, 4 döttrar varaf Catarina (f 1771) omyndigGift 1750-06-10 i Dalhem (uppgifter från Lisbeth Pettersson, Broddeboboken).  
19 ff mm  
Sara Månsdotter. Hustru i Broddebo. Född 1729-12-26 i Dombra, Dalhem. Död 1797-06-20 i Tingetorp, Gärdserum  
24 mf ff  
Jonas Andersson. Bonde i Kolsebro. Född 1708-02-21 i Kolsebro, Ukna (H). Död 1775-01-15 därGift 1730-12-28 i Ukna  
25 mf fm  
Margareta Olofsdotter. Född 1706-03-22 i Fuld, Ukna Död 1775-11-19 i Kolsebro  
36 ff mf f  
Nils Ingolfsson. Född 1694 ca i Broddebo, Gärdserum. Död 1777-04-07 därGift 1722-01-04 i Gärdserum  
37 ff mf m  
Helena Olofsdotter. Född 1689 ca i Ekvik, Ukna (H). Död 1757-09-06 i Broddebo,  
38 ff mm f  
Måns Svensson. Född ca 1686 i Dombra, Dalhem (H). Död 1751-07-22 i där. Gift 1715 i Dalhem, hon från Vårum, DalhemGift 1715 i Dalhem  (1Trin)  
39 ff mm m  
Sara Nilsdotter  
48 mf ff f  
Anders Persson. Bonde i Kolsebro. Född 1683-12-18 i Kolsebro, Ukna  Död 1738-11-27 därGift 1706-10-.. i Ukna  
49 mf ff m  
Maria Kernandria. Född 1684-03-02 i Vimmerby. Död 1742-04-16 i Kolsebro,  
50 mf fm f  
Olof Jonsson. Tidigare bonde i Fuld. Född 1666 (ca Död 1760-11-03 i Jämtbygget u Stensnäs, Ukna Gift 1701-03  
51 mf fm m  
Maria Carlsdotter. Född 1660 (ca). Död 1760-11-03 i Jämtbygget  
72 ff mf ff  
Inge Nilsson. I Broddebo. Född 1641 (åu; Nämns i dombok 1708 som man om 70 år). Död 1723-06-24 i Broddebo, Gärdserum. Sålde till Anders Månsson+Lars Börjesson enl stämningsansökan om bördslösen som måg Per Olsson gjort 1723 Broddebo 1/9, Gärdserum.  
76 ff mm ff  
Sven Månsson. Född 1649 (?). Död 1721-06-11 i Domra, Dalhem (H). (Barn 38, s )  
96 mf ff ff  
Per Nilsson. Rusthållare i Kolsebro. Död 1742-01-12 i Kolsebro, Ukna  
97 mf ff fm  
Sara Andersdotter. Född 1663 (åu). Död 1709-04-.. i Kolsebro  
98 mf ff mf  
Israel Kernander. Kyrkoherde i Ukna, komminister i Mörlunda -95. Sevede hd 1696 HT§3: Fasta för handelsman Lars Persson i Skillingarum på i skattehemman Skillingarum köpt för 200 dr smt av h Elin i Skillingarum + hennes barn+barnbarn anne o Gudmund Sk + måg Israel kernander med Karin o Kerstin Håkansd:r enligt brev av 1694 26/2. . Född 1644 i Appuna. Död 1718-01-07 i Ukna Gift 1:o med Margareta Håkansdotter Borgmästardotter i Vimmerby Levde 19 APR 1680 hennes 1/4 i faderns gård pantsatt till Carl Spaak. SEvede härad 1671 13/1: Collegan i Vimmerby hr Israel Kernander besvärade sig att hans hustru MH kommit i elakt tal att han ej skulle vara far till hennes barn; uppvisade consistoriets brev att hon måtte frias för detta tal; Gift 2:o 1676  
99 mf ff mm  
Kerstin Ekeroth. Död 1720-01-11  
196 mf ff mf f  
Jonas Jonasson Kernander. Kyrkoherde i Trehörna 1652, komminister i Appuna 52. Född i Åsbo (E) (Student i Uppsala 1626, prv 1629). Död 1662 i Trehörna  
197 mf ff mf m  
Christina Kerstin Hansdotter. Gift 1633-01-06 i Åsbo (vigdes Jonas Jonasson Kernander MED MIN DOTTER KRISTINA vb)  
394 mf ff mf mf  
Johannes Svenonis Kaliander. Kyrkoherde i Åsbo. Död 1637-01-11 i Åsbo prästgård (E).  
395 mf ff mf mm  
Kristina Kristersdotter Månesköld. Död 1638-04-14 i Åsbo  (hm 5:1, 1938, s77)SoH 1990; utan känt samband med adl. Månesköld; EÄ, ). Ärvde av syster Botilda Ch änka e ERik Geete d 1651, Vimne frälse norrg förm ½ mtl, Veta (Vifolka hd) (E) Linköping stifts hm under makeJohannes Svenonis Kalliander V s 77: CCM begärde enl. domkap 1637 24/8 nådeår; hennes make hade i domkap. 1635 30/6 klagat över the stora öfwerwåld han lider af sin hustrus måg Anders Stråle der i församlingen, bestående inte blott i intrång i prästgården o klockarebostället utan också försök att ta kyrkoherden från livet. Anders Stråle bebodde Näs (Strålsnäs) i Åsbo sn. (Barn 197)) Gift 1:o med Gustaf Gustafsson Rutencrantz. Bosatt i Hässle, Fittja. Född 1590 (ca dotter Brita Rutencrantz nämnd i (Ulf Sundberg, Kungliga släktband(2004) s 38). Hans Gillingstam SoH 1994 s 345: Gustaf Rutencrantz begravn.vapen i Fittja kyrka kan sammanställas med hans 2 gårdar i Fittja by, som varit Gustaf Gustafssons moder af furstinnan på Elesundh en lång tid förlänte o indrogs till kronan 1613 27/8 enl. Riksregistraturet juli-dec. p 33. Jmf avkortningslängd Upplands handlingar 1610:64:1. Gillingstam SoH1994/2 s 101 (rättelser till SoH 1993/2 s. 347): Uppgiften att Magnus Rutencrantz var gift m Christina Månesköld torde vara oriktig, såsom nyligen visats av NFBeerståhl i SoH 1990 s 132, enl. vilken hon i varje fall hade barn med hans bror Gustaf Rutencrantz. Beerståhls förmodan att de aldrig varit gifta är obestyrkt. Christina Månesköld dog 14/74 1638 (Linköpings stifts hm 5:1, 1938, s. 77).  
788 mf ff mf mf f  
Sven o Laurentii. Kh i Åsbo 1567. Underskrev trohetslöfte till hertig Johan 1568, riksdagsbeslut 1569, bekräftelse på Söderköpings riksdag 1595 o beslutet 1598-07-13 i Vadstena (+Uppsala mötes beslut 1593). Död 1627  
790 mf ff mf mm f  
Christer carlsson Månesköld (till Seglinge + Hamra i Fröslunda (C) sköldebrev 1582. Begravd 1620-10-.. i Almunge kyrka (med sin fru, där gravsten finns)Gift 1:o med efterföljande ana.  
791 mf ff mf mm m  
Brita Björnsdotter Bååt. Död 1597-02-.. (i barnsäng). Begravd 1597-03-26  
1580 mf ff mf mm ff  
Carl Bengtsson (Månesköld) (till Seglinge+Karlösa(Sthlms län). Väpnare, beseglade Gustaf I:s testamente 1560, av kungens nämnd. var död 1573 OSV ; SE ELGENSTIERNAS ÄTTARTAVLOR o a källor om medeltida adel  
Mvh Berit Sjögren

101
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 20 mars, 2010
« skrivet: 2009-12-13, 13:01 »
Kalle Holmström! Om Karl Magnus Holmström hörde jag berättas av min far i Härnum. Holmström löste  Borg i Härnum och hans dotterdottersöner äger gården, barnbarn till dottern i 2:a giftet Agnes (1897-1976) gift med hem äg Albin Trozell i  Borg. Att Karl Magnus (Kalle) Holmström kom från Kolsebro i Ukna visste alla i Härnum. Vet ej vilken Holmström du härstammar från- alla dessa ingifta kanske inte är dina anor.  
1  
Carl Magnus Holmström. Hem äg Borg, Härnum, V Ed. Tidigare banvakt i Blidstena, V Ed. Född 1856-03-30 i Kolsebro, Ukna (H) Flyttade 1903-11-03 från Blidstena till Borg i, Härnum. Död 1942-02-28 i Borg, Härnum, V EdGift 1:o med Clara Matilda Andersdotter. Född 1860-01-24 i Blidstena, V Ed  utom äktenskap). Död 1887.  
Barn i gifte 1 födda i V Ed:
Ester Född 1885-01-10.  
Anny Vilhelmina Gertrud Hushållerska åt Ture Gustafsson, Härnum. D 1945-06-17 i Härnum, V Ed (56 år gl ogift  
Gertrud Sofia Född 1890 i Västra Ed).  
Gift 2:o 1896 med Eva Vilhelmina Karlsson. F 1857-04-01 i Håckenstad, V Ed. D 1901-07-05.  
Barn födda i Härnum, V Ed:
Karl Alfred Appel Född 1894-12-19  
Agnes Trozell Född 1897-06-04 Död 1976 där  
2 f  
Carl Gustaf Andersson Holmström. Hem äg i Kolsebro. F 1823-09-08 i Kolsebro, Ukna  Död 1896-08-18 där. Gift 1849-05-10 i Ukna  
Barn födda i Kolsebro, Ukna:
Carl Magnus Född 1856-03-30 fb). Död 1942-02-28 i Borg, Härnum, V Ed. (Se1 ).  
NN  Född 1861 i Berget, Kolsebro).  
3 m  
Brita Cajsa Jonsdotter. Rusthållardotter från Kolsebro vid vigsel 1849. Född 1823-12-25 i Kolsebro, UKna  ( UKna AI:10 s. 178).  
4 ff  
Anders Holmström. Rusthållare i Kolsebro. Född 1798-04-12 i Bostorp, Gistad (E) (Far carl Holmström ålderman). Död 1841-01-21 i Kolsebro, Ukna (H) (43 år i lungsot. (Far 8Mor 9 ) Gift 1:o 1820-11-20 i Ukna Gift 2:o 1828-12-31 i Ukna  med Cajsa B Ludvigsdotter. Gästgivardotter Kolsebro  
Barn i gifte 1 födda i Kolsebro, Ukna:
Carl Gustaf (Se 2 ).  
Carl August Gm Albertina de Flon. Född 1826-08-24 Död 1900-09-15 i Kalstorp u Falerum, Gärdserum (db).  
5 fm  
Stina Larsdotter. Född 1801-04-01 i Lilla Björka,, V Ed (mor Cajsa Nilsdr). Död 1827-01-27 i Kolsebro i barnsbörd  
6 mf  
Jonas Magnus Olofsson. Rusthållare å Bäcken. Född 1799-04-16 i Kolsebro, Ukna  Död 1856-01-18 i Bäcken, Kolsebro Gift 1:o 1823-08-16 i Ukna Gift 2:o 1831-11-25 i Ukna (H) med Susanna Jonsdotter. Hem äg-dotter från Stjälkhammar; kalaskokerska. Född 1810-07-29 i Stjälkhammar, Ukna  
 7 mm  
Stina Brita Nilsdotter. Född i Kolsebro, Ukna (H). Död 1827-08-20 i Bäcken, Kolsebro, Ukna.  
8 ff f  
Carl Fredrik Holmström. Rusthållare i Kolsebro, dräng där i vigselbok 1789. Född 1766-12-11 ( dödbok; ej funnen född i Ukna). Död 1829-06-22 i Kolsebro, Ukna änkling 62 årGift 1789-01-01 i Ukna han dräng, hon piga i Kolsebro  
9 ff m  
Helena Persdotter. Född 1758-03-27 i Broddebo, Gärdserum. Död 1820-07-25 i Kolsebro, Ukna (bou Tjust hd 1820 29/9). Man rusth Carl Fredrik Holmström.. 1 son i förra g. med Anders And =Pettar A 36.. i g 2 Anders 22+Jonas 18..å hans sida farbror Adolph Holmström 1820-09-29 i Kolsebro, Ukna  (bou; fastighet Kolsebro har enkl. ärft e sin far o inlöst af syskon). Se Lisbeth pettersson, Broddeboboken.  
10 fm f  
Lars Danielsson. I L Björka; dräng i Ed vid vigsel 1790. Död 1832-03-13 i Ekhultsdal, V Ed änkling 71 år av: håll o stingGift 1790-03-13 i Dalhem (H) Har 5 barn antecknade födda i L Björka.  
11 fm m  
Cajsa Nilsdotter. Piga från Ulfsdal i Dalhem vid vigsel 1790  
12 mf f  
Olof Jonsson. Rusthållare i Kolsebro, Ukna. Född 1746-07-17 i Kolsebro, Ukna . Död 1815-06-30 där Gift 1:o 1765-10-03 med Sara Catharina Andersdotter Gift 2:o 1784-06-14 i Ukna  
13 mf m  
Brita Larsdotter. Född 1766-07-05 (lucka i dopbok; enl husförhör). Död 1826-10-06 i Kolsebro,  
16 ff ff  
Petter Holmström. Trädgårdsmästare i Rostad, Ukna då son Adolf föddes 1771. Död 1785-08-14 i Ukna (62 år C:3). i hetsig feber Gift 2:o 1771-01-25 i Tryserum (CI:3) med Anna Sophia Lindberg. Från Porsnäs vid vigsel 1771.  
Barn i gifte 2 fött i Rorstad, Ukna:
Adolf Holmström. Rusthållare i Kolsebro. Född 1771-11-09 (tvilling). Död 1840-12-10 i Kolsebro,(69 år). i lungsot. Farbror o förmyndare för barnen till bror Carl Fredrik 1820 i Kolsebro  
17 ff fm  
NN.  
18 ff mf  
Per Nilsson. Bonde å 1/12 mtl 1778 Tingetorp, 1/4 mtl 1775 (Adelsvärds). Född 1722-01-19 i Broddebo, Gärdserum. Död 1789-05-05 i Tingetorp, Gärdserum (bou Tjust hd  1789 18/5: Änkan Sara Månsdr i Tingetorp, 3 söner, 4 döttrar varaf Catarina (f 1771) omyndigGift 1750-06-10 i Dalhem (uppgifter från Lisbeth Pettersson, Broddeboboken).  
19 ff mm  
Sara Månsdotter. Hustru i Broddebo. Född 1729-12-26 i Dombra, Dalhem. Död 1797-06-20 i Tingetorp, Gärdserum  
24 mf ff  
Jonas Andersson. Bonde i Kolsebro. Född 1708-02-21 i Kolsebro, Ukna (H). Död 1775-01-15 därGift 1730-12-28 i Ukna  
25 mf fm  
Margareta Olofsdotter. Född 1706-03-22 i Fuld, Ukna Död 1775-11-19 i Kolsebro  
36 ff mf f  
Nils Ingolfsson. Född 1694 ca i Broddebo, Gärdserum. Död 1777-04-07 därGift 1722-01-04 i Gärdserum  
37 ff mf m  
Helena Olofsdotter. Född 1689 ca i Ekvik, Ukna (H). Död 1757-09-06 i Broddebo,  
38 ff mm f  
Måns Svensson. Född ca 1686 i Dombra, Dalhem (H). Död 1751-07-22 i där. Gift 1715 i Dalhem, hon från Vårum, DalhemGift 1715 i Dalhem  (1Trin)  
39 ff mm m  
Sara Nilsdotter  
48 mf ff f  
Anders Persson. Bonde i Kolsebro. Född 1683-12-18 i Kolsebro, Ukna  Död 1738-11-27 därGift 1706-10-.. i Ukna  
49 mf ff m  
Maria Kernandria. Född 1684-03-02 i Vimmerby. Död 1742-04-16 i Kolsebro,  
50 mf fm f  
Olof Jonsson. Tidigare bonde i Fuld. Född 1666 (ca Död 1760-11-03 i Jämtbygget u Stensnäs, Ukna Gift 1701-03  
51 mf fm m  
Maria Carlsdotter. Född 1660 (ca). Död 1760-11-03 i Jämtbygget  
72 ff mf ff  
Inge Nilsson. I Broddebo. Född 1641 (åu; Nämns i dombok 1708 som man om 70 år). Död 1723-06-24 i Broddebo, Gärdserum. Sålde till Anders Månsson+Lars Börjesson enl stämningsansökan om bördslösen som måg Per Olsson gjort 1723 Broddebo 1/9, Gärdserum.  
76 ff mm ff  
Sven Månsson. Född 1649 (?). Död 1721-06-11 i Domra, Dalhem (H). (Barn 38, s )  
96 mf ff ff  
Per Nilsson. Rusthållare i Kolsebro. Död 1742-01-12 i Kolsebro, Ukna  
97 mf ff fm  
Sara Andersdotter. Född 1663 (åu). Död 1709-04-.. i Kolsebro  
98 mf ff mf  
Israel Kernander. Kyrkoherde i Ukna, komminister i Mörlunda -95. Sevede hd 1696 HT§3: Fasta för handelsman Lars Persson i Skillingarum på i skattehemman Skillingarum köpt för 200 dr smt av h Elin i Skillingarum + hennes barn+barnbarn anne o Gudmund Sk + måg Israel kernander med Karin o Kerstin Håkansd:r enligt brev av 1694 26/2. . Född 1644 i Appuna. Död 1718-01-07 i Ukna Gift 1:o med Margareta Håkansdotter Borgmästardotter i Vimmerby Levde 19 APR 1680 hennes 1/4 i faderns gård pantsatt till Carl Spaak. SEvede härad 1671 13/1: Collegan i Vimmerby hr Israel Kernander besvärade sig att hans hustru MH kommit i elakt tal att han ej skulle vara far till hennes barn; uppvisade consistoriets brev att hon måtte frias för detta tal; Gift 2:o 1676  
99 mf ff mm  
Kerstin Ekeroth. Död 1720-01-11  
196 mf ff mf f  
Jonas Jonasson Kernander. Kyrkoherde i Trehörna 1652, komminister i Appuna 52. Född i Åsbo (E) (Student i Uppsala 1626, prv 1629). Död 1662 i Trehörna  
197 mf ff mf m  
Christina Kerstin Hansdotter. Gift 1633-01-06 i Åsbo (vigdes Jonas Jonasson Kernander MED MIN DOTTER KRISTINA vb)  
394 mf ff mf mf  
Johannes Svenonis Kaliander. Kyrkoherde i Åsbo. Död 1637-01-11 i Åsbo prästgård (E).  
395 mf ff mf mm  
Kristina Kristersdotter Månesköld. Död 1638-04-14 i Åsbo  (hm 5:1, 1938, s77)SoH 1990; utan känt samband med adl. Månesköld; EÄ, ). Ärvde av syster Botilda Ch änka e ERik Geete d 1651, Vimne frälse norrg förm ½ mtl, Veta (Vifolka hd) (E) Linköping stifts hm under makeJohannes Svenonis Kalliander V s 77: CCM begärde enl. domkap 1637 24/8 nådeår; hennes make hade i domkap. 1635 30/6 klagat över the stora öfwerwåld han lider af sin hustrus måg Anders Stråle der i församlingen, bestående inte blott i intrång i prästgården o klockarebostället utan också försök att ta kyrkoherden från livet. Anders Stråle bebodde Näs (Strålsnäs) i Åsbo sn. (Barn 197)) Gift 1:o med Gustaf Gustafsson Rutencrantz. Bosatt i Hässle, Fittja. Född 1590 (ca dotter Brita Rutencrantz nämnd i (Ulf Sundberg, Kungliga släktband(2004) s 38). Hans Gillingstam SoH 1994 s 345: Gustaf Rutencrantz begravn.vapen i Fittja kyrka kan sammanställas med hans 2 gårdar i Fittja by, som varit Gustaf Gustafssons moder af furstinnan på Elesundh en lång tid förlänte o indrogs till kronan 1613 27/8 enl. Riksregistraturet juli-dec. p 33. Jmf avkortningslängd Upplands handlingar 1610:64:1. Gillingstam SoH1994/2 s 101 (rättelser till SoH 1993/2 s. 347): Uppgiften att Magnus Rutencrantz var gift m Christina Månesköld torde vara oriktig, såsom nyligen visats av NFBeerståhl i SoH 1990 s 132, enl. vilken hon i varje fall hade barn med hans bror Gustaf Rutencrantz. Beerståhls förmodan att de aldrig varit gifta är obestyrkt. Christina Månesköld dog 14/74 1638 (Linköpings stifts hm 5:1, 1938, s. 77).  
788 mf ff mf mf f  
Sven o Laurentii. Kh i Åsbo 1567. Underskrev trohetslöfte till hertig Johan 1568, riksdagsbeslut 1569, bekräftelse på Söderköpings riksdag 1595 o beslutet 1598-07-13 i Vadstena (+Uppsala mötes beslut 1593). Död 1627  
790 mf ff mf mm f  
Christer carlsson Månesköld (till Seglinge + Hamra i Fröslunda (C) sköldebrev 1582. Begravd 1620-10-.. i Almunge kyrka (med sin fru, där gravsten finns)Gift 1:o med efterföljande ana.  
791 mf ff mf mm m  
Brita Björnsdotter Bååt. Död 1597-02-.. (i barnsäng). Begravd 1597-03-26  
1580 mf ff mf mm ff  
Carl Bengtsson (Månesköld) (till Seglinge+Karlösa(Sthlms län). Väpnare, beseglade Gustaf I:s testamente 1560, av kungens nämnd. var död 1573 OSV ; SE ELGENSTIERNAS ÄTTARTAVLOR o a källor om medeltida adel

102
Alseda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2010
« skrivet: 2009-12-03, 21:33 »
Gåtan löst! Tack Göran! Håll med om att dessa militärer är ett svårfångat släkte!( PS Att Anna Catarina Tornerefelt skulle vara född ca 1692 måste vara fel! Gissningen har en gång gjorts i Elgenstierna.Hon bör vara född senare . Berit

103
Alseda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2010
« skrivet: 2009-12-03, 17:21 »
Maria Juliana född i Kristdala 1724 alt 1730 i de mystiska ofullständiga födelsenotiserna kanske är Maria Juliana Silkelock  död 1782 i Holsby, Alseda. 55 år, även om årtal inte stämmer. Åldersangivelse i dödsnotiser slår ofta fel. Den ende Silkelock jag kan tänka mig är  f d sergeanten vid Kalmar reg. sen inspektoren  Sven Hansson (Cronoskytt) Silkelock från Komramåla i Södra Vi (H),död 1763 5/5 i Döderhult. Han flyttade först till Hägerum i Kristdala som inspektor efter det famösa äktenskapsbrottet i Södra Vi där han stod anklagad vid Sevede häradsrätt  till 1724 för att ha gjort sin svägerska Brita Maria Tornerefelt (1696- 1778) med barn. (se min uppsats ”Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt. Ett triangeldrama i 1700-talets Småland”. Släkt och Hävd  1997 p. 423 ff).  Sven Silkelock och hans hustru Anna Catarina Tornerefelt (ca 1692-1753) flyttade ju till Döderhult  o bodde där med en lång skara barn (födda ca 1717-1739), av vilka inte alla var födda i Döderhult, där barn började födas först 1729. Maria Juliana skymtar ingenstans i Döderhult. Kanske fanns hon ändå där med familjen. Kan någon finna tidiga spår av Maria Juliana? Tack, Sam, för tipset!  
Berit Sjögren

104
Alseda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2010
« skrivet: 2009-12-03, 09:32 »
Vilka är föräldrarna till Maria Juliana Silkelock född ca 1727 död 1782 2/8 i Holsby storgård, Alseda 55 år, gift 1749 13/8 i Alseda  med trumpetare Gabriel Lundberg? Nämnd i inlägg av Göran Solin 2271 2009. Har någon sett samband med alla de Silkelock som behandlats på Rötter. Mvh Berit Sjögren

105
Lisbeth! I min hemby i N Småland fanns åtm ett torp till varje gård. Husen stod på ofri grund o ägdes ibland av gårdsägaren, ibland av torparen själv. Det hände att torparen rev ner torpet, märkte upp stockarna o tog med sig huset till nästa hemvist om han var ägare. Formuleringen vilken ej äges kvarstående rätt är oklar.Kanske var huset en backstuga- sådana uppfördes också, dock utan rätt att bruka  mark runtomkring? Minns att när min far skulle sälja marken till ett torp så stod ett hus utanför den då infastade marken till torpet och det blev  problem- sommarstugeägaren ville hävda att huset var hans. (han fick behålla det till slut) Berit Sjögren

106
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 05 november, 2009
« skrivet: 2009-10-20, 17:39 »
Hej Roger! Nej, jag kan inte finna att Nils Börjesson hör ihop med de Börjessöner jag skrivit om. Visst är det den Nils B som dog 1844 23/3 i Clemensbo, Rumskulla, backstugesittare o änkeman och gift 2 gånger? Mvh Berit Sjögren

107
Rees, de / Äldre inlägg (arkiv) till 23 september, 2009
« skrivet: 2009-09-07, 19:18 »
Carola! Om sl M?hlenbruch har POntus Möller skrivit i Släkt och Hävd 1995/2 s 330-339. Sl M?hlenbruch gick enl. honom from riches to rags men då räknar han bara de manliga. Döttrar M?hlenbruch gick det bättre för, kanske till de ingifta fröknarna  de Rees.Så även för 2 döttrar M?hlenbruch som är anmödrar till min man.Läs uppsatsen i SoH! Mvh Berit Sjögren

108
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-17, 21:05 »
Maj-Brith Andersson: Här Johan Trulssons anor från Loxbo m m i 4 generationer.-Fadern Truls Jonssons 2:a hustru Kerstin Nilsdr har jag också anor till. Vilket av barnen härstammar du från? Det är svårt forska fram dessa anor i kyrkböcker då både Frödinge o S Vi:s kyrkböcker är så bristfälliga. Du får fråga om något verkar oklart i de domböcker från Sevede härad jag bl a utnyttjat. Jag har bantat ner notiserna. OBS! att även anor till Stefan Olofssons i Loxbo 2 första hustrur, som Bo Persson nämnt  i inlägg ovan, ingår i denna antavla! ex nr 10) Mvh Berit Sjögren  
Proband  
Johan Trulsson. Torpare i Säldestugan. Född 1770-05-17 i Skråphem, nu Alsta, Frödinge. Död 1804-12-08 i Säldestugan u Näfsta hoppeskog, S Vi.  
2 f  
Truls Jonsson. Född 1747-05-26 i Loxbo, S Vi. Död 1818-01-03 där. 2 barn i g 1, 1 son 2 dotter i g 2 överleva.). Gift 17691008 i Frödinge, han dräng från Loxbo. TJ stod som deläg i Loxbo vid lantmäteriförrättning i Näfstad 1797 23 jan. Gift 1:o 1769-10-08 i Frödinge Gift 2:o 1785-02-20 i S Vi  med Kerstin Nilsdotter (Örström). Född 1755-06-18 i Hanåsa, S Vi (nu rivet torp vid Trångrödsle) Död 1813-10-14 i Loxbo, S Vi Gift 17850220 i S Vi, han änkling från Loxbo, hon piga. Hon från Trångrödsle.  
Barn i gifte 2 födda i Loxbo:
Anna Född 1785-12-18 Död 1828-09-16 i Nyllinge, S Vi 1 dotter levde  
Nils Hemmansbrukare i Loxbo; ogift. Född 1787-04-04. Död 1813-01-07 där Flyttade 1810 från Pelarne (hfl Loxbo).  
3 m  
Lisken Persdotter. Född c 1743 i Skråphem, Frödinge. Död 1784-08-02 i Loxbo  
4 ff  
Jon Person. döpt  1701-08-04 i Näfstad, S Vi Enl Sevede dbk 1741/19 246 hade änkan Kerstin Nilsd:r i Loxbo stämt sin styvmåg JP i Loxbo för att han vägrat henne undantag på gården. Nästa dag stämde JP sin svåger Börje Nilsson i Loxbo för att denne ej visat honom testamente av 1732 16/5 från svärfar om skattelösen av Loxbo. I en tvist om hägnader för mulbete med käranden Måns Persson i Slättfall var svarande Loxbos bönder Pär Nilsson o JP som åbor å 1/3 i Loxbo  
Barn födda i Loxbo:
Kerstin Döpt 1728-09-06.  
Jon Döpt 1731-11-26.  
Ingrid döpt 1737-01-29  
Karin Döpt 1742-01-01.  
Ingrid endast fars namn nämnt Döpt 1744-09-09.  
Truls Född 1747Död 1818 (Se 2 ).  
5 fm  
Kerstin Isaksdotter. Död 1766 i Loxbo, S Vi (bou FIII a:3 855 ValA).  
6 mf  
Per Sörensson Fröberg. Bonde i postgården Skråphem. Född c 1715  Död 1771-04-30 i Skråphem, Frödinge (av feber, 56 år  Sevede hd 1744 30/10 §1: PS i  Skråphem hade köpt 1/4 sk kr Skråphem af bröderna o svågrarna för 70 d smt, hans egen arfslott inberäknad. 3 uppbud, fasta  
Bou 1771 6/5: Änka Elsa jaensdr, äldsta son Nils P myndig ogift, Jaen P 16 år omyndig. Dotter Lisken P gm Truls Jonsson i Loxbo bägge nrv, dotter Ingerd gm Jaen Jonsson i Skråphem bägge nrv, dotter Catharina gm Esaias Johansson i Källsberg, BLackstad. Esaias nrv med dess hustru var sjuk. egendom 1/4 skatte o frälsegård Skråphem vilken änkan ärvt efter sine föräldrar värderad till 1000Gift 1740-10-28 i Frödinge (brudens namn ej utsatt; Dräng P Fröberg, Sörens son i Skråphem  
Barn födda i Skråphem:
Lisken Född c 1743 Död 1784-08-02 i Loxbo (Se 3)  
Ingegerd Född c 1746 Död 1833-02-23 i Skutterstad, Blackstad.  
Katarina Född  c1748 Död 1830-07-08 där  
Nils Född 1751-10-07 (far Petter Fröberg). Död 1821-01-31 där  
Johan Bonde i Skråphem; 10 barn 1787-1808. Född 1754-12-25. Död 1831-04-20där  
7 mm  
Elsa Johansdotter. Född 1724. Död 1794-01-15 i Skråphem änka, av bröstsjuka, 69 år  
8 ff f  
Per Trulsson Mört. Död  i Näfstad, S Vi. Begr 1727-05-28 Mtl 1700-01: Näfstad nr 1: Nils o Per Trulsson. Sevede hd 1692 20/6 : Johan Trulsson i Slishult klagade att han är kommen i rykte haver stulit en stut ifrån Isak Jonsson i Snoketorp, o huru sin sagesman Anders Eskilsson i Skärstad, hwilken beropte sig på Isak Jonsson i Snoketorp, som sagtet för honom, Isak beropte sig på PTM i Näfstad, hwilken intet war tillstädes, utan ligger hemma siuk. Ty anstår till nästa ting att den sjuke kan bli restituerad och inkomma, så saken ska bli upptagen o avdömd  
Barn:
Truls Död 1738 i Ål, S Vi (bou 30/9; h Karin Jonsd:r, son Jon T).  
Bertil Död i Näfstad (bou 21/3 1748 efter hustrun). Begr 1756-11-14  (Astrid Lindgrens ana ). bonde i Näfstad  
Jon   döpt 1701-08-04 i Näfstad, S Vi. (Se 4 ).  
Kerstin Persdotter.  
9 ff m  
Kerstin. Kerstin mor till Jon 1701
10 fm f  
Isak Jonsson. Död 1732 i Loxbo, S Vi  Sevede hd 1713 småprotokoll: IJ i Låxebo låter 1:a g uppbuda 1/3 ibid som han dels ärft o dels infriat från dem hos vilka 1/3 utsatt warit. o dels af syskon efter TR:s dom löst för 235 dr kmt.  1730 18/5: IJ o hh Ingrid Andersd:r upplåter till bruk 1/3 sk Låxebo till sina mågar Börje o Jon, som de ska äga efter svärföräldrarnas död, framför den andra deras svägerska. Testamentet inprotokollerat 30/10 1729. Köpebrev från IJ ohh Ingrid A 1730 27/10 för mågen Börje Nilsson å fulla gården Låxebo, köpt för 40 dr smt. Bonde i Loxbo S Vi. i mtl 1710-28, tidigare Snoketorp. IJ i mtl Loxbo 1710-28Gift 1:o 1701-10-23 i S Vi m Kerstin Ersdotter. Död  i Snoketorp, S Vi. Begr 1702-02-10. Gift 2:o 1702-10-27 i S Vi  
Barn i gifte 1:
Brita Född  i Snoketorp, Döpt 1699-04-10  
Barn i gifte 2:
Annica Död  i Loxbo Begr 1745-07-28.  
Lisbetta Död  i Loxbo, (bou 1747 12 jan, omyndiga barn Jon o Kerstin).  
Kerstin Död 1766 i Loxbo (Se 5 ).  
11 fm m  
Ingrid Andersdotter. Död  c1735 i Loxbo  
12 mf f  
Sören Persson. Bonde i Uggletorp, Frödinge, testamente 1730 till Lisken, 1734 till Brita. I mtl å Skråphem 1/4 mtl 1700 -3,1709, 1714-32.  
Sevede hd HT 1699 §5: Nämns Sören i Skråphem o soldat Nils för Gunnekulla en lodhud angående.GH Sevede hd 1708 3/2 §11: Fasta å 1/4 Skråphem som SP dels ärvt o dels köpt  Sevede hd småprotokoll 1717 9/10 §20: 1:a uppbud å sk Uggletorp av SP o Sven Danielsson i Skråphem som de köpt av apotekare Johan Christian Marthens ohh Margretha Comstadia för 300 dr smt. enl köpebref af 1717 3/7.  
Barn födda i Frödinge:
Birgitta Död 1747-10-31 i Uggletorp, Frödinge (enl bou). Änka  
Kerstin. Ägde enl bou 1/4 frälse Skråphem o ½ mtl Uggletorp. Född 1690 c d1753-12-23 i Uggletorp, Frödinge (bou 1754 FIII a.2 331).  
Lisken Fick 1734 i Uggletorp av föräldrar F c 1708 Död 75 år 1783-03-08 i Uggletorp  
Nils S Fröberg. Hade inte klander mot mors testamente 1730. Levde 1746-05-05 i Kalmar borgare (db Göta hovr.; säljer del i Skråphem sk till svåger S Danielsson Froman).  
Per Sörensson Fröberg. Född c 1715  Död 1771-04-30 i Skråphem, (Se 6 ).  
13 mf m  
Ingel Månsdotter1738 29/5 §45 står änkan IM till Skråphem med dotter gm Per Johansson  
16 ff ff  
TRULS PERSSON MÖRT. Bonde i Näfstad ( i mtl 1667-8) Var död 11 juli 1679 vid syn mellan Gråsshult o Mjöhulteparken (Sevede hd)  Sevede hd 1674 10/2. Köpebrev då  bönder i Mjöhult säljer sin andel till danneman TPM i Näfsta sin jordedel i Gråsshult (gränser utstakade) för 2 rkr o 1 sölverkappe om 5½lod + 3 dr smt, Jordedelen har eg tillhört Miöhult bolby.,UPPTAGEN AV TRULS MORMOR SAL. HUSTRU ANNA då i Gråsshult.pantsatt till henne Fasta beviljades PM.  
Barn:
Per Tr Mört. Död 1727 i Näfstad, S Vi (Se 8 ).  
Lars Begr 1722-03-13. Bonde i S Flaka, S Vi, i jb 1699, mtl 1711.  
NILS. Begr 1739-04-01 ( 67 år bou 28 april D  i Näfstad Kyrkvärd 1706, bonde  
Måns TrMört. Bonde i Slitshult S Vi. barnlös; gm änkan Ingrid Jonsdr Begr 1722-06-15 i S Vi död i Slitshult  
Jöns Begr 1736-05-23 i S Vi (död i Näfstad).  
Anna Begr 1748-12-11 i S Vi (Annika Trulsdotter i S Fogelhem, 72  
Truls Död 1751-05-22 i Näfstad 76 år). Bonde i Näfstad.  
Kerstin G m Per Håkansson i Näfstad.  
17 ff fm  
LUCIA JONSDOTTER. Truls Mörts änka i mtl Näfstad 1686+ 1687+ 1688 hustru+son. Testamentspeng efter hust Lusia i Näfstad 1706 (kyrä). Vid häradsyn på tvisteparken 1679 11/7 bestämdes att änkan Lucia Jonsd.r skulle avstå pretention o få 160 dr av Per Markusson i Gråsshulttorp o änkan Carin Clasd:r på Mjöhulteparken, men att Lucia skulle få stuvan o timbret, som på Mjöhulteparken är opbyggd o framkört, o gör af det hur hon vill  
22 fm mf  
ANDERS JONSSON  
Barn:
KARIN Död 1717 i S Vi (make Stefan Olofsson i Loxbo höll arvsskifte)  
Lars Bonde i Loxbo, i mtl mh 1688 (Fol 279v). Begr 1700-08-27 i S Vi  
Ingrid Död 1735 i Loxbo, (Se 11 ).  
Anna Andersdotter.  
23 fm mm  
INGEBORG CLAESDOTTER  
26 mf mf  
Måns Nilsson. i Skråphem i mtl å ½ mtl 1695 + i db 1696 23/1 §3; Hade en olöst broderlott i Nyshult.  
Barn:
Ingel Månsdotter. (Se 13 ).  
Anders bonde i Skråphem, i mantal 1711,svåger med Sören Persson(se nr 12) Sevede hd 1708 §8.  
Bengta  Gm Zachris Svensson i Nyshult, Frödinge.  
27 mf mm  
Kerstin Knutsdotter (Testamentspengp 1696 i kyrä

109
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-05, 10:18 »
Märit! Karin Knutsdotters make, bonden Börje Börjesson i Slitshult (från Målen) var son till Börje Svensson i Målen vars antavla jag publicerade 18 maj 2009 härovan. Jag glömde säga detta. Berit Sjögren

110
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-04, 19:22 »
Märit Norgren! Karin Knutsdotters antavla(data bl a hämtade ur Sevede härads domböcker då som du vet tidigs kyrkböcker är ofullständiga både för Södra Vi och Frödinge):
 
Karin Knutsdotter begr 1801 6/11 i Södra Vi (död i Slitshult, änka 81 år?) G1:o Börje Börjesson från Målen, S Vi ,Bonde i Slitshult 1/6 mtl lit D G2:o 1763 14/2 i S V med Jöns Månsson.
 
F Knut Nilsson begr 1742 7/1  S Vi, död i Slitshult 41 år. Bonde i Slitshult 1/6 mtl. Bou 1742 7/1; nämns bror Per Nilsson i Nyshult, Frödinge (H) som förmyndare för barn,
 
M Kerstin Stefansdotter begr 1745 17/2 i S Vi, död i Slitshult, 47 år, Bou 1745 18/2;2 söner, 5 döttrar,
 
FF Nils Persson, Bonde i Nyshult, Frödinge.
 
MF Stefan Olofsson Bonde i Sjundhult, Frödinge. Löste för 2 döttrars räkning fädernegård i Slitshult, S Vi, bl dem Kerstin Stefansdotter. Sevede hd 26/5 1737 §56: Gamle mannen SO i Sjundhult, man emot 70 år,  har pga bräcklighet o sjukdom överlåtit bruket i Slitshult på måg (nämndeman) Sven Persson d ä (gift med Catarina Stefansdotter)
 
MM Karin Jacobsdotter från Sjundhult. Död änka 71 år 1750  i Slitshult, S Vi hos dottter.
 
MFF Olof Jonsson Bonde i Slitshult, S Vi. Död före 1680.
 
MFM Inga Stefansdotter från Skäfshult, S Vi. Tvist ang. Slitshult 1/6  mtl skatte mellan Stefan Olofsson i Sjundhult o hans mor Inga Stefansdotter om hur arv skiftats mellan arvingarna (Sevede härad 1717 21/5 §17) G 2:o P er Jonsson  Begr 1717 1/1 i S Vi, död i Slitshult, 50 år
 
MMF Jacob Djursson. Bonde i Sjundhult, Frödinge,  född ca 1637 ( vittne vid syn mellan Vennebjörke o Vimmerby stad (avvisad som vittne då föräldrarna legat i fejd med Vimmerby) 1687 7/2, man om 50 år (Sevede härad). I mantal Sjundhult ex. 1686, man,hustru,dotter. (fastebrev 1695 14/6 å Sjundhult då han löste ut halvsyskon). Nämnd i förlikning om en häst (Sevede härad 1697 14/6). G 1:o med Ingrid Andersdotter. 2 barn Elisabet+ Anders J  med henne enl avvittring inför 2:a äktenskapet.
 
MMM Kerstin Nilsdotter. Nämns i Sevede härad 1710 26/9 §4: Hustru KN i Sjundhult om sonen Jonas Jacobsson, sockenskomakare.
 
MFFF Jon Nilsson, ägde 2/3 i Slitshult, i mantal åtm. 1668-74 ( se antavla ovan)
 
MFMF Stefan Gudmundsson. Bonde i Skäfshult, S Vi, köpt 1625 med fastebrev 1645. Hade arv i Sjundhult, Frödinge. Levde 1680.
 
MMFF Djur Gudmundsson (bror till MFMF Stefan Gudmundsson). Bonde i Sjundhult, löste ut syskon o syskonbarn (Sevede härad 1634 3/2). Levde 1670 i Sjundhult (mål om en häst; Sevede härad)
 
MFMFF = MMFFF Gudmund Eriksson. Köpte i Sjundhult östergården 1609 + norrgården 1615 ( se Svenska antavlor 2001 V:3 nr 864 av Bo Persson).

111
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-03, 11:16 »
Roland Svensson! Hoppas ni får det bra med guidning av Darwin i S Vi påjakt efter släkt. Jag skulle kunna lägga ut en längre antavla med anor på många håll i S Vi men den skulle bli alltför lång och jag vet inte hur många som bor kvar på bygden.Bomåla är värt att besöka då det efter vad jag kan se är släktgård sedan 1600-talet. Enl. Sevede härads dombok 1704 §56 bodde där 56-årige Sune Nilsson på undantag hos en måg- han hade enl dombok 1698 ST §38 ärvt en broderdel där Arvsgången går som jag kan se via emigranten Johan Vilh. Justus Nilssons fm Ingrid Stefansdr. År 1939 var enl. Svenska gods o gårdar dennes kusinbarn Johan Robert Svensson född 1877 hem. äg i Bomåla. Någon annan kan säkert nutida S Vi bättre. Jag rekommenderar ett besök på en trevlig lantlig  restaurang i Låxbo som efter vad jag kan se drivs av en 7-männing till Johan Vilhelm Justus Nilsson. Mvh Berit Sjögren

112
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-07-23, 18:44 »
Dag Bremberg! Visst hörde gästgiveri o postgång ihop liksom ibland länsmannasysslan. Så  i Skärstad som ju var en stor o viktig by med några gårdar redan på 1600-talet. Dock  hölls krögarverksamhet o postgång tidvis isär men tycks ändå ha vandrat inom samma släktkrets, Jag kan  ge några ex. som  också berör dina anor.( Jag fick stomme till din slättavla av din farbror Nils Bremberg o kan placera in dina anor i o kring Skärstad).
Måns Svensson var som du vet länsman i Skärstad. Hans måg  länsman Sven Sunesson fick fasta å Skärstad krögargård eller sunnangård (dina anor). Krögare i Skärstad blev sonen Måns Svensson död 1684 (g m Sabina Jonsdotter i hennes 2:a gifte). Han klagar om en hage som inte kan föda hästarna - han lider stor olägenhet då han både förestår gästgiveriet och postgången (Sevede hd 1674 VT). Men 1667 enl bef. man Knut Månssons berättelse hade posten tillfälligt från 1655 förts av kapten Johan Wulffssons donationshemman i Skärstad med åbo Emund Månsson som var Måns Svenssons morbror(inte sunnangården eller gästgiveriet). Därefter hade postgången återgått till tavernan och Måns Svensson (Sevede hd 1667 ST). Måns Svenssons bror frälsefogde Sven Svensson Håhl död 1725, bosatt i Kåreda, höll sig framme vid åtskilliga gårdsköp. Så bytte han till sig Skärstad mellangård (2/3 därav) som han fick 1:a uppbud på (Sevede hd 1698 VT). Enl. Almqvist Frälsegodsen Småland p. 227 hade fru Magdalena Stierna 1681 avstått Ål i S Vi till Sven Håhl som han fick njuta fritt ”ehuru ofrälse” då han skötte postgången Samma rätt åtnjöt sonen frälsefogde Hans Svensson Håhl död 1731 som dock pantsatte Ål. (Del av postbönders lön utgick i frälsefrihet). Sven Håhl såsom bördig från Skärstad hade sina ättlingar på  gästgiveriet, först dotterdotterns man gästgivare Börge Kiälbom dä död 1731, sen dennes son Börge Kiälbom dy död 1742 vars änka Christina Bellander gifte om sig med en gästgivare  Sven Fahlström (1708-81) som kom på obestånd o flyttade tillbaka till sin hemsocken Kisa 1759. Därefter kom en ny krögarfmilj, Lars Eriksson (ca 1723-1798) från Rössberg i Blackstad som köpte ½ mtl Skärstad södergård lit. C. Hans dotter Maria Larsdotter (1766-1818) gifte sig med din ana Lars Håkansson (1756-1816), bonde i Älö.(dina anor) Din ana Knut Karlsson, nämnd ovan, blev postbonde ca 1754 i Skärstad mellangård nr 2.  
Mvh Berit Sjögren.

113
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2011
« skrivet: 2009-07-03, 09:50 »
Berry Gunnarsson! (Svar på inlägg 25/6 2009) om Alexander Börjesson:
 
Alexander Börjesson begravd 1727 1/8  Tveta död i Ävlingebo 76 år var son till fänrik Börje Ivarsson i Ävlingebo ohh Karin Jonsdotter (se Stig Östenson, Släkt och Hävd 1987/1 s 253). Denne Alexander var gift   med en dotter till Sven Israelsson ohh Anna Kebbonia död 1704 (se bl a Svenska antavlor 2001/1  nr259 Sl Axtelius anor). De hade en dotter Anna död 1762 (79 år) gift 1715 med Per Hemmingsson i Sinnerstad, Mörlunda (H), (ca 1680-1740) vars efterkommande jag studerat. Allt detta Tveta-Mörlundafolk är utrett bl a av Stig Östenson som publicerat många uppstaser så sent som 2009. (årets Örnebergstipendiat). Det bör gå att leta fram hans uppsatser o puzzla fram släktförhållanden. Lycka till! Är det den Alexander som du nämner gift med Karin Nilsdotter med dotter Marta född 1701? Mvh Berit Sjögren

114
Rutencrantz / Äldre inlägg (arkiv) till 14 juni, 2013
« skrivet: 2009-05-30, 10:21 »
Niclas! Palmschöldska saml. vol 237 har en hel del om sl Rutencrantz, dock mest om Magnus (Gustafsson) Rutencrantz, bl a referat om hans hemkomst från Tyskland o död i Sverige 1639 med fakta som redan är kända som att sköldebrevet är förlorat o att alle de gods som hans far hertig Göstaff av Sachsen   hade för reda pengar köpt åt sin son ”råkade uti fremmande händer o possession”. Det sägs att Magnus föräldralösa barn fick förmyndare men ej vilken. Finns även referat av ansökan till Riddarhuset av 1671 6/4 från Carl Rutencrantz att han o hans syskon  måtte bli introducerade vilket resolverades. 1705 blev han major vid Jämtlands reg.
 S. 431 notisen Gustaf Rutencrantz begravd uti Fittja kyrka. S. 425 Brita Rutencrantz ux. . Anders Stråhle.
Inget sägs om mödrar till Magnus o Gustaf Rutencrantz. Inget mer om Brita Rutencrantz.
Av Frälsegodsen Östergötland syns dock klart att Brita (Birgitta) Gustafsdotter! Rutencrantz´moster var barnlösa Botilda Christersdotter Månesköld vars gårdar i Östergötland kom i hennes besittning som jag  nämnt.i tidigare inlägg. Jag anser att Gillingstams slutsats stämmer. Att inget fäderne nämnts kan förklaras av att fädernegods försvunnit (se ovan).Jag är benägen instämma med Gillingstam o Beerståhl att Brita Gustafsdotter var dotter till Gustaf G Rutencrantz. Otroligt att hon betydligt över 50 skulle föda barn åtm. 1649.
Mvh Berit Sjögren

115
Rutencrantz / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-28, 16:25 »
Niclas! Betvivlar du i inlägget  26 maj 2009 att Brita Gustafsdotter Rutencrantz´mor Christina Månesköld död  1638 varit gift med Gustaf Gustafsson? Har jag fattat detta rätt? Som sagts här har Gillingstam (SoH 1994/2 s 101+102) godtagit Beerståhls inlägg att godshistoriska fakta talar för att  moderskapet är säkerställt. Gillingstam säger att troligen är uppgiften fel att  det var Magnus Gustafsson Rutencrantz var gift med Christina Månesköld.  
   Brita G Rutencrantz finns nämnd på flera ställen i Joh.Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden. Östergötland (1946) i samband med flera gårdsuppgörelser, där hon  fått ärva Månesköldgårdar efter sin barnlösa moster  Botilla Christersdotter Månesköld som i sitt 2:a gifte varit gift med Erik Geete död 1651: T. ex.  
Vimne frälse N-gård i Veta /där det dock sägs att gården ärvts via Magnus hustru Christina Månesköld vilket väl inte kan stämma då gården i så fall skulle ha gått till Magnus egna barn!/  (s 381 s 77), Studsberg  o Tegneby i Älvestad (s 413 not 45), Mörby gård nr 5 i Hogstad ( s 593 not 33). Brita Rutencrantz  eller hennes mågar avyttrade sedan gårdarna. Skulle Brita G Rutencrantz ha ärvt dessa frälsegårdar om hon varit uä född?
I de arvsuppgörelser Almquist använt i Frälsegodsen bör släktskapsförhållandena ha framgått och de borde kunna återfinnas.  
Berit Sjögren

116
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2009-05-18, 21:50 »
Margareta Petersson!Här kommer Ingrid Börjesdotters antavla:
Antavla för Ingrid Börjesdotter döpt 1718 15/1 i Södra Vi, född i Målen, bgr 1780 1/5 i Mossnästorp, S Vi.
 
 2-FAR Börje Svensson f ca 1689 (åu) död  i Målen, S Vi, Bonde där. Bou 1748 15/2. Börje S får 1739 9/10 §6 (Sevede häradsrätt) fasta å 1/3 Slitshult skattefrälse, som han å  hustruns vägnar ärvt  efter sin svärfar nämndeman Nils Svensson i Slitshult o det övriga köpt av sin styvsvärmor Karin Svensdotter i Slitshult, Dock gjordes åtskillnad i arv 1740 18/2 §28 så att dottern Ingrid som gift sig med Jöns Olofsson skulle få bruka o bebo Mossnästorp och hans bror Sven Olofsson som gift sig med dottern Kerstin Börjesdotter skulle få bruka gården i Slitshult. (2 bröder hade alltså gift sig med 2 systrar!)
 
3-MOR Ingield Nilsdotter döpt 1701 22/6 i S Vi född i Bomåla bgr 1775 25/6 död  i Målen.
 
4-FARFAR Sven Börjesson bgr 1737 2/10 i S Vi, död i Målen. Bonde där. Sevede härad 1696 9/6 §18: Sven b begär fasta å 3/6 i Målen av vilka han köpt 1/6 av sin farbror Bröniel (Bryngel) Svensson i Målen o den andra 1/6 testamenterad honom av samme farbror 1693 26/6 mot vård av honom på hans ålderdom..
5-FARMOR Elin Olofsdotter
 
6-MORFAR Nils Svensson bgr 1737 19/6 i S Vi, död i Slitshult. Först bonde å 1/3 frälse Bomåla, sen i Slitshult, sedan han 1714 25/5 uppbjudit 1/3 i Slitshult, köpt av (styv)svärfar Måns Trulsson i Slitshult,  Nämndeman, häradsdomare. Gift 2:o 1733 9/9 i S Vi  med änkan Karin Svensdotter från Ål, S Vi.
 
7-MORMOR Anna Persdotter  bgr 1729 23/3 i S Vi, död i Slitshult, född där. Gift 1:o med Lars Sunesson, bonde i Bomåla, S Vi (bou 1696 3/10, undertecknat barn Nils, Jon, Kerstin o Elin.
 
8-FARFARS FAR Börje Svensson, bonde i Målen, var död 1680, då hustru lever enligt mantalslängd i Målen med Bryngel.  
 
12-MORFARS FAR Sven Nilsson, bonde i Bomåla, nämnd i Sevede härad 1684 19/6, då han med andra nämnda  säljer del i Brånhult, S Vi.
 
14-MORMORS FAR Per Månsson , bonde i Slitshult, S Vi. Nämnd i Sevede härad 1700 4/6 §10 + 1700 4/6 § 17 då han instämt sin bror Sven Månsson i Slitshult  som överfallit honom o dottern Ingeborg Persdr; Bröderna Sven o Per brukade varsin 1/6 av 1/3 mtl Slitshult.
15- MORMORS MOR Ingeborg Jonsdotter bgr 1724 8/3 i S Vi, död i Slitshult. Gift 2:o med Måns Trulsson Mört från Näfstad. Bgr 1722 15/6 i S Vi, död i Slitshult. Barnlös. Står i mantal i Slitshult 1711 +1717.  1712 16/6 hade han löst ut hustruns systrar ur Slitshult.  
 
16-FARFARS FARFAR Sven Brontesson, bonde i Målen, S Vi, belagd 1628-40. Löste broderdel i Målen av systrar Ingeborg, Anna o ingrid Brontesdr 1635 28/5 (Sevede härad). Söner Bröniel (levde 1696 testamente), Per, Börje o Måns. (Bryngel, Bronte; Bröniel  trol. varianter av samma namn)
 
28-MORMORS FARFAR Måns Ingolfsson, Nämndeman, bonde i Slitshult. Död 1661 på hösten och hustrun NN död 14 dagar före maken enligt dotter Kerstin död 1699 i Bofall, S Vi, (Sevede härad 1662 21/3).  
 
30- MORMORS MORFAR Jon Nilsson. Ägde 2/3 i Slitshult, i mantal åtm. 1667-74 med hustru
 
56- MORMORS FARFARS FAR Ingolf Persson Köpte 1599  Slitshult ¼, till del ärvt (fastebrevsvolymen VaLa)
 
60- MORMORS MORFARS FAR Nils Larsson, bonde å ¾ i Slitshult, köpt 1599 30/1  
Mvh Berit Sjögren

117
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 maj, 2009
« skrivet: 2009-04-11, 22:06 »
Hamnnelotte Kindlund! Här kort antavla för Per Jonsson i Bomåla, döpt 1719 17/6 i S Vi född i Slitshult, Begravd 1778 1/9 i S Vi, död i Nymåla.
FAR Jon Larsson, bonde i Slitshult 1718 (mtl), i Bomåla 1/8 mtl sk 1724-25 (mtl)
 . Sevede härad HT 1718 §12: JL vill lösa systrars andel i  Bomåla. Sevede hd 1738 HT § 38: Åberopas brev från modern Annica Persdotter av 1725 4/6 då JL  inte får ärva del i Slitshult pga tjuveri o olydnad. .
MOR Kerstin Jönsdotter  Nämns mor till  Elisabet född 1721 17/12 i Slitshult
FARFAR Lars Sunesson. Bonde i Bomåla (bou 3/10 1696).
FARMOR Anna Persdotter. Begravd 1733 18/6 i S Vi, död i Slitshult. Hade ärvt gård i Slitshult efter far. Gift 2:o Nils Svensson , bonde först i Bomåla, sedan i Slitshult å hustruns gård som han löste, Nämndeman, häradsdomare. Begravd 1737 19/6
FARFARS FAR Sune Nilsson, bonde i Bomåla. Född ca 1640 (sades vara 64 år enl Sevede hd 1704 ST §56. Han hade då inget bruk utan satt inhyses hos måg, hustru död.
FARMORS FAR Per Månsson, Bonde i Slitshult, S Vi. Brukade med bror Sven 1/3 mtl Slitshult, 1/6 mtl vardera.I Sevede hd 1700 ST §17, nämns han  fattig o bror Sven vill lösa hans del i Slitshult.  Sista gången nämnd  1702 HT §17.
FARMORS MOR Ingrid Jonsdotter. Begravd 1724 8/3 i S Vi död i Slitshult. G 2:o Måns Trulsson Mört. Bonde i Slitshult, löste ut hustruns systrar i gården. Begravd 1722 15/6
FARMORS FARFAR Måns Ingolfsson. Bonde, nämndeman i Slitshult. Död 1661 på hösten enl dottter Kerstin i dombok Sevede hd 1662 VT ,då hon även anger att moderns dog 14 dar före fadern.. ( 1661 i juli berättade Måns att Kerstin lägrats av sin trolovade Per Carlsson - mina anor)  
FARMORS MORFAR Jon Nilsson. I mtl 1667-74 å 2/3 mtl i Slitshult
FARMORS FARFARS FAR Inolf Persson Köpte 1599 ¼ i Slitshult, till del ärv (Fastebrevsvolymen)
FARMORS MORFARS FAR Nils Larsson Bonde å 3/4 i Slitshult, köpt 1599 30/1.  
Mvh Berit Sjögren

118
Odensvi / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2010
« skrivet: 2009-03-26, 19:32 »
Bengt OLov Karlsson! Sven Hall till Skälhem död 1638 är jag nyfiken på. Du verkar vara mycket kunnig om Odensvi! Jag har ett kort inlägg under Ämnen Ointroducerad adel Hall med hänvisning till en artikel om Sven Hall av J Silfving. Hade Hall verkligen efterlevande? Vänligen Berit Sjögren

119
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Hall
« skrivet: 2009-03-26, 19:25 »
Sven Hall död 1638  finns omnämnd i Schlegel och Klingspor, Den ointroducerade adelns ättartavlor s. 110 som adlad 1631. Uppgift från Genealogisk tidskrift 1960/4 s 298-299 där J Silfving skrivit  en artikel om honom, hans familj och gårdsaffärer bl a i Odensvi sn (H) med utgångspunkt ifrån  angivna domböcker bl a i Tjusts härad.Hustrun kallas fru Märtha sal Sven Halls änka till L Skälhem i Odensvi 1644 (död 1654) och skulle ha efterlevande. Någon som vet? (J Silfving har av viisa ansetts opålitlig som forskare - men hans domboksstudier var grundliga o kan leda vidare) Berit Sjögren

120
Erik XIV:s frillobarn / Erik XIV:s frillobarn
« skrivet: 2009-03-13, 15:11 »
Lotta Nordin! Instämmer du i min tolkning av begravningskvädet av Andreas Prytz 1652 över Margareta Jonsdr i mitt inlägg 8 mars 2009 kl 12.46. att det kan läsas som att det var hon som var dotter till en kyrkoherde? Syftningen är oklar. Du instämmer inte i min teori om att Prytz medvetet skulle vara otydlig, men instämmer du i analysen av texten? Jag förstår inte ditt svar. Berit Sjögren

121
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 16 maj, 2009
« skrivet: 2009-03-09, 07:26 »
Filip Törnroos! Svar på inlägg 15/2 2009. De första leden i stamtavlan är felaktiga. Se Bengt Hildebrand, Släkten Falck i Svenskt biografiskt lexikon.Superintendent Erik Falck i Linköping (ca 1520-1570) hade bara 4 barn, Erik dy d ca 1605 i Spanien, Bengt, avrättad 1600 i Linköpings blodbad, Johan mördad och Karin levde 1626. Bengt Falck hade ingen känd avkomma. Vänligen Berit Sjögren

122
Erik XIV:s frillobarn / Erik XIV:s frillobarn
« skrivet: 2009-03-08, 20:10 »
Göran! Uppsatsen finns i serien Historiska handlingar som jag angivit. Jag har läst den på Carolina UUB. Historiska handlingar bör finnas även i Lund.Jag tog kopia på den. Berit

123
Erik XIV:s frillobarn / Erik XIV:s frillobarn
« skrivet: 2009-03-08, 15:17 »
Lotta! Det kanske inte var mörkläggning. Texten i kvädet kan ju tolkas på olika sätt.Berit

124
Det tycks stå klart efter denna vidlyftiga debatt att den enda hållbara källan om Margareta Eriksdotters börd är likpredikan efter hennes dotterdotter 1652. Dock kan inte dörren vara helt  stängd för tanken att hon skulle kunna vara kungadotter som ryktet sagt.  
I standardverket om källkritik, Bengt Hildebrands Handbok i släkt- och personforskning (1961) s 67 säger författaren att primära källor (officiella förvaltningsakter och urkunder av privatsrättslig art som köpebrev, arvsskiften mm) har företräde framför sekundära källor (sid 67). Till sekundära källor räknar han likpredikning då ”den är i synnerhet genealogiskt otillfölitlig” (sid 125). Tyvärr saknas  primärkällor om Margareta Eriksdotter!  
Likpredikningar på svenska liknar i sin lapidariska form de på latin, där man får puzzla sig fram till vad fraser syftar på. I Margareta Jönsdotters likpredikan saknas småorden som anger syftning. Solklart hade varit om det stått  Margareta Jönsdotter.” /Mormodern en mycket hedersam matrona Margareta/ (SOM VAR) En förnemlig kyrkiohereds dotter/ Efter hwilken SH Margareta hon och upnämd war/.”Dunkelt sagt utan utfyllnadsord. Det kan tolkas som att kyrkoherden var Margareta Jönsdotters far. ObS att Margareta Eriksdr inte har patronymikon. Det står däremot på gravstenen i Horns kyrka.
Min teori är att Andreas Prytz, som troligen väl kände Samuel Enander o hans familjeförhållanden har mörkat det rätta förhållandet. Som sagts upprepade gånger i debatten kan det inte ha varit passande att låta rykten om uä börd gå till eftervärlden, inte heller basuneras ut vid begravningen..  
Hur likpredikan föredrogs muntligt är en sak, hur den kom i tryck en annan. Jag skrev i en uppsats om kamreren hos Nils Brahe , Mårten Hörling i SoH 1994. om likpredikan efter honom 1683, där det  finns flera fel i personalia. Bl a har änkan fått fel namn.  
Om maken Samuel Enander sägs i SBL: ”till sin teologiska åskådning var E strängt ortodox” ” i synnerhet vid rannskningen om äktenskapssaker utövade han sin myndighet” (Hur har citerats i tidigare inlägg).  
Jag rekommenderar Folke Lindbergs uppsats Hertig Johan av Östergötland och hans furstendöme. Hist. Tidskr. (1941) s. 113-149. Där ges många källhänvisningar till hur man kan forska vidare.  Om hertig Johan sägs att han i donationsbrevet utrustats med både andlig och världslig jurisdiktion. ”Hans iver för ett hänsynslöst ingripande mot sexuella förseelser är påfallande” (S. 139).Mag Phrygius i likpredikan över Johan 1618 säger att äktenskapstrohet är en av de dygder han tillskrivs. Detta trots att Johan   haft  frilla, f ö Agda Persdotters dotterdotter Elisabet Hand.  För de kungliga gällde andra lagar.  
Ska man inte beakta hur tidsandan var? Mentalitetsforskning kallas det väl.
 Niclas! På tal om hovpredikanter. I Folke Lindbergs uppsats 1961 nämns 2 hovpredikanter till hertig Johan, kh Claudius Prytz i Norrköping ( f ö bror till Andreas Prytz) och Petrus Bjugg. Det fanns flera hovpredikanter enligt Lindberg men tyvärr nämns inte Olaus Luth!  
Berit Sjögren

125
Göran! Ang. likpredikan i brevet från Jonas Petri Gothus till Johan Casimir du lagt ut 19/2 2009 kl 18.30: Den finns i Uppsala universitetsbibl. Likpredikan gäller Euphrosyna Heldin  Ur personalia: f 1549 i Strasbourg, lärd, kunde latin, franska, italienska.. följde prinsessan (Johan Casimirs maka Katarina Karlsdotter) vid 67 års ålder till Tyskland mm., såg efter barnen ”furstars fostrarinna”.. begr, 1639 30710 i Skällvik. (Likpredikan av Jonas Petri Gothus UUB). Johan Casimir + Katarina Karlsdr residerade på  Stegeborg. Katarina fostrade även blivande drottning Kristina efter GIIA:s död.  Hör väl inte hit men du undrade vem hon var. Berit Sjögren

126
Zelow / Zelow
« skrivet: 2009-02-02, 11:57 »
Göran! Svar på ditt inlägg om Rostorp i Pelarne sn 2009 31/1 kl 19.11: Rostorp hade fogden Hans Eriksson skatterättigheten på. Ärvdes av 2 bröder Måns o Anders Hansson död 1638 i Sthlm (då han sökte adelskap som han inte hann få men som barnen beviljades, namn Ramsvärd). Måns Hansson med son Ivar Månsson  avled före modern Elisabet Sjöblad. Dödsdatum ej kända för någon i denna familj men Elisabet Sjöblad blev genom bakarv efter son Ivar ägare till ½ Rostorp o det är detta hennes systerbarn Olof Wachthorn o Zelow gör anspråk på. Överste Hans (Andersson) Ramsvärd fick säteriprivilegier på Rostorp. Hur o när han löste ut farbror Måns Hanssons halva framgår inte av domböckerna.
Om Vinketomta: Olle Elm har ju utförligt beskrivit i Släktforskarnas åb 1996 s 193 ff. de skuldtyngda turerna runt arv om bl a Vinketomta. Olof wachthorn hade visserligen givit sin hustru Anna von Capell Vinketomta (OBS!) i morgongåva men hon kunde inte behålla säteriet Som det står i Sevede hds dombok 1662 16/6 där Olofs öppna brev av 1659 2/8 åberopas: han bönar att hustrun ska sitta i orubbat bo o han beklagar att  sonen Johans hade dött i POlen (1658) o en dotter har ingått ofrälse gifte  att de mine faste godz ej frälsa kan- bör gälla Anna Wachthorn gm Esias Nyman (denne nämns i dombok 1673 13/5 som Anna v Capelles fogde).Dottern Ingeborg Wachthorn levde änka 1678 men hon är ute ur leken eftersom hennes men brukspatron Hubert de Besche dy anses ha rymt ur landet efter sina trassliga affärer. Därför måste matrona Anna Wachthorn död 1695 senare testamentera det hon har kvar av Vinketomta  till släktingar Zelow, släkten som efter det som frälse kunde stå till Vinketomta säteri, Vinketomta hade ju redan på 1500-talet givits till deras förfar Olof Andersson.  Berit Sjögren

127
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2009
« skrivet: 2009-01-31, 18:21 »
Oloe Elm! Det står faktiskt i Sevede härads dbk 1692 att Olof Wachthorn dog utan bröstarvingar men då var Zelow inte medvetan om - eller ville inte ta hänsyn till- att Anna Olofsdotter Wachthorn dog först 1695 22/3 i Kalvsvik hos sin son Christer Nyman-Nyberg som du behandlat i Släktforskarnas åb 1996. Anna Wachthorn var ju gift 2:o med prosten i vimmerby Olof Sunonis död 1680. Hennes 1:a gifte  med Esias Jacobsson Nyman död 1674 ville man väl förbigå när det var fråga om adligt arv. Där ser man hur man höll ordning på åldringar, då som nu!Ingen skugga faller över din artikel i Slfåb 1996! Berit

128
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2009
« skrivet: 2009-01-31, 15:38 »
Olle Elm o Göran JOhansson! Ber om ursäkt! Jag skrev fel! Olof Wachthorn var förstås gift o hade barn enligt vad Olle Elm publicerat i Släktforskarnas åb 1996. Det var hustrun Anna v Capell död c 1674 som hade en bror Herman Capell som var barnlös. Berit

129
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2009
« skrivet: 2009-01-31, 10:56 »
Göran! Sl Zelow är i Adelsvapen Wiki rätt beskriven efter vad jag kan se. Tveksam är dock förmodan att Daniel Zelow skulle varit gift med Lucretia Eriksdotter. Är det den notisen du undrar över? Uppgifterna om Lucretia Eriksdotter är kryptiska- hela hennes existens har ifrågasatts   senare o enda gången hon nämns är i en förvirrad  namnräcka Erik XIV gjorde i fångenskapen på Örbyhus. Hennes födelsedatum 1564  är en konstruktion som härleder sig från Erik XIV:s almanacksant.1564 4/5 ”hora 6 meridi Sudercopiae” (inget om vad som hände då i Söderköping ) (CM Stenbock, Euphemiderna p E122, PHT 1912). Likaså är hennes gifte med Daniel Zelow en konstruktion (Dick wase i SoH)..
Ingeborg Christersdotter af Hjortö (till Vinketomta i Vimmerby lf) död 1612 12/8 på Långvikstorp i Frödinge  gift med Olof Andersson (frende) död 1589-90, hade 3 döttrar: ELISABET Olofsdr (Sjöblad eller frende) gift med Anders Hansson (Ramsvärds) på Rostorp i Pelarne (H) bror Måns Hansson; hon   hade ärvt del i Rostorp i bakarv efter sin avlidne son Ivar Månsson. 2. SOFIA Olofsdr (Sjöblad) nämns salig 1647 gift med kvartermäst. Knut Mickelsson , som 1612 tillträdde Vinketomta, 1612 skövlat av dansken. (deras barn var barnlöse Olof Wachthorn) 3. BRITA Olofsdotter frende gift med Daniel Zelow. 4.  CECILIA. Som frånkändes arvegods då hon ingått ofrälse gifte med  kronofogde Jöns Bengtsson död ca 1618.
 
I dombok Sevede härad 1692 4/2 sägs i klartext släktförhållanden. Överstelöjtn Christer Zelow insinuerade efter reduktionskommissionens resolution 1691 22/12; han ska bevisa bröstarvingarna efter fru Ingeborg till Vinketomta: Hon hade ärvts av 2 döttrar, BRITA GIFT MED DANIEL ZELOW. ÖVERSTELÖJTN: CHRISTER ZELOWS o KAPTEN OLOF ZELOWS KÖTTSLIGE FADER. Fru Brita hade ärve Virum (Misterhult sn) och  dottern SOFIA  fick Vinketomta (mm)  ..Olof Wachthorn avled för någon tid utan bröstarvingar sedan o då tillföll hans mödernegods Christer Zelow o hans broder Olofs barn näml, Christina, Märta o Elisabet Zelou, ”vilka äro gifta o ännu i livet”
Daniel Zelow var hovmästare hos änkedrottning Catarina Stenbock  och nämns som Niclas Rosenbalck påpekat i Anbytarfrom  2001 19/11  i Sthlms stads tänkeböcker 1601-1605.-redan 1601 20/4 på Strömsholm.  
Vänligen Berit Sjögren
.

130
Göran! Svar på inlägg 2009 28/1 kl 20.02: Gillingstams stamtavla i SoH 2002 kommer inte ur Palmskiöldska saml. Tavlan är troligen gjord  tidigare, kanske 1650-tal. Handstilen liknar inget i Palmskiöldska saml. I vol 28 behandlas vasarna o där finns  mycket om frillobarn, dock inget om Agda Persdrs ursprung, heller inget om Per i Porten. Om Lucretia Eriksdotter finns på flera ställen tvivel om hennes existens.Om Margareta ERiksdotter nämns kunglig börd på ett par ställen i olika volymer,vilket jag tolkar som att han känt till marginalant. i hennes dödbok 1618.Han har i varje fall vetat om gravhällen. I den mån Palmskiöld hänvisar till källor - förutom de originaldokument han hade tillgång till i arkiv som ex-vis kunglig registratur- tycks han ha läst genealogiska noteringar som finns ex.vis hos Hogenskield Bielke, i Rålambska saml.+i något som heter Burei saml (?)och major Claes Johansson Prytz som försåg honom med brev av 1701-1705 som finns bif. i saml. Palmskiöld studerade tydligen annat än Stockholms stads tänkeböcker,som vid den tiden väl fanns osorterade i rådstugan. De sistnämnda är värda studera- de är förstahandskällor! Berit

131
Comprendre? nej, inte alls. Det här blir mer o mer tilltrasslat. Niclas! Jag kan hålla med om att det inte är helt klart att Olof Larssons svärmor var Elin Erlandsdotter trots att själve Joh.Ax.Almquist sagt så. Hennes sonsons Jonas Jonssons  mödernearv och fädernearv (alltså bl a efter farfar Per Klemetsson)var uppgjort med Olof Larsson 1580. Där hade Olof Larsson inget mer att hämta. men hur förklara SST 1575 15/10, där det står OLOF lARSSON O SEKR. PEDER ERIKSSONSOM VAR PEDER PLÄMENTSSONS RÄTTE ARFVINGAR OK BARN, ATT DE MED DERAS STYVMOR HUSTRU mALIN FÖRLIKTS OM ETT HUS PÅ vÄSTERLÅNGGATAN...Där tilltar komplikationen. På den defekta stamtavlan i SoH 2002 står att Olof Larsson ålänning var gift med Agda Persdotters syster Karin Persdotter. Olof Larsson Ålänning skrev testamente till sin hustru Karin Persdotter 1596 att hon skulle behålla huset de bodde i under hennes livstid - de levde alltså då. Men 1599 görs upp arv efter Per Jönsson där dennes dotter hustru Karin Olof Larssons framträder - samma arv tas upp 1603, då utan Karin persdotter, med de ättlingar som finns både på den defekta stamtavlan i SoH 2002 OCH utredd av Olof Cronberg i Släktforskarnas årsbok 1998.Vad ska man tro? Det krävs mer  studier i tänkeböckerna, framåt o bakåt. För övrigt håller jag inte alls med Göran om att Margareta Eriksdotter i Horn var dotter till Agda Persdotter, inte heller att hon har koppling till sl Bååt. Berit

132
Niclas! jag föreslår att du läser de tänkeböcker som det hänvisats till -och andra innan du också börjar spekulera!Ex forts. på det avfotade inlägget ur SST 1580 s 147: Bland de saker Olof Larsson ger JOn Jonsson är en ring med modern Märetes namn ingraverat. Varför skulle Olof Larsson äga hennes ring? I registret där det hänvisas dit står Olof Larsson tullskrivare - hans svärmor Elin Erlandsdotter Bååt.(Sant att registren ibland visar fel i SST men man får väl förutsätta att det varit en kunnig avskrivare som gjort registren).Olof Larsson ålänning nämns sista gången 1596 7/1 då han skriver testamente på sitt hus på Köpmannagatan till hustrun Karin Persdotter (han inte nämnd sista gången 1592 som Gillingstam skriver i SoH 2002). 1599 7/11 nämns änkan Karin Olof Larssons om arvet efter hennes far Per Jönsson där  bland medarvingar är just de som står på den defekta stamtavlan i Gillingstams artikel i SoH 2002 - den familj Olof Cronberg kartlagt i Släktforskarnas årsbok 1998. Som sagt, återkom när du läst tänkeböckerna! Berit

133
Göran! Erik laurentii Holmiensis hade 2 barn alrs o Anna enl arvsskifte SST 1570 25/4. Skrev jag om här i Anbytarforum 22 april 2006. Han är avförd. Allt går runt här på nätet. Berit Sjögren

134
Göran! Jag kryper till korset. Du har rärr i att Karin Persdotter gift med Olof Larsson Ålänning är dotter till Per Jönsson. Efter att jag studerat dina inlägg ur Stockholms stads tänkeböcker (SST) (Anbytarforum 13/11 2008+13/1 2009) och själv funnit en del tillägg står det klart.
 Jag har litat för mycket på Gillingstams artikel i SoH 2002 om Agda Persdotters släkt. Det är inte Agda Persdotters syster Karin på den defekta stamtavlan sid 167. (Inte heller är jag övertygad om att det var frillodottern Lucretia som föddes 1564 i Söderköping som det står i Erik XIV:s almanacka där han inte angivit vad som hände då- att det var Lukretias födelse kommer från Stenbocks kommentar till Erik XIV:s horoskop i PHT 1912). Den defekta stamtavlan kommer inte ur Palmskiölds samling. Den är tidigare.
Däremot framgår av SST att Olof Larsson Ålänning var närmaste arvinge  med sekr. Per Eriksson till Per Klemetsson eller Per i porten. Olof via sitt 1:a gifte med Märette Olofsdotter, dotter, till Per Klemetssons son fogden på Svartsjö Måns Persson ( död 1573 i mars enl Elgenstierna adl ätt Bååt tab 8) och Elin Erlandsdr (Bååt).Hon kallar Olof Larsson sin måg OCH svåger i talan om arvet  efter henne (SST 1580 9/7). Olof Larsson kallar Per Klemetssons änka Malin sin styvmor(SST 1570 20/6 s 80) vilket är missvisande. Min erfarenhet är annars att släktangivelser brukar vara exakta i arvsuppgörelser. Så inte här.
Kan tillägga att Olof Larsson levde 1596 (SST 1596 7/1) då han skriver testamente till sin hustru Karin Persdr som efter honom lever;att  hon skall efter hans hans dödliga avgång besitta deras sätehus på Köpmannagatan , där de bor. Samma dag tas även upp Olof Larssons fordran i en halvpart i 46 skeppund stångjärn, vilket tyder på att han gjorde storaffärer.
Karin Persdotter levde 1599. Bland de syskon till henne du nämnt fanns Jöns Persson (SST 1599 24/11, 4/9), som bodde i Skänninge (SST 1597 12/9) och kom uppresande för att ombesörja arv efter far. De arvingar som gör upp om arv efter Per Jönsson (SST 1603 17/12) är både barn o barnbarn. Bland dem Hans Jönsson o hans svåger Olof Eriksson, gifta med döttrar till Olof Larsson Ålänning ( se Olof Cronberg, Palmschöldska samlingen.. Släktforskarnas årsbok (1998) s. 169 not 37.Cronberg hänvisar där till en rad domböcker ur SST, som jag klantigt nog inte fann först då jag  missade hans sidhänvisningar.  
Var då Agda Persdotter dotter till Per i Porten? Uppgiften har ju fortplantats i litteraturen. Gillingstam i SoH 2002 finner det inte belagt i SST  o  säger uppgifterna kommer från den för ovederhäftighets kände CL von Schantz (1681-1734). Jag dristar mig att  nämna en sekundärkälla ur ett originalbrev dat. Edö, Askersund 1701 11/12 (UUB) från överste Claus Johansson Prytz (1651-1707). Han talar där om kung Eriks frilla Agda Persdotter ”Per i portens dotter kallad Charitas” och säger att Lucrteia Eriksdotter förväxlats med hertig Magnus dotter Lucretia. Claus J Prytz´hustrus morfar var landshövding  Henrik Claesson Fleming (1584-1650) vars farbror var Agda Persdotters make Joakim Fleming. På tal om minnen 3 generationer bakåt..
Däremot håller jag  inte med dig Göran om att man tvärsäkert kan säga att Margareta Eriksdotter i Horn var dotter till Agda Persdotter eller att hon var född i Borkholm. Hälsningar Berit Sjögren

135
Jag sände Göran Johansson kopian ur Palmskiöldska samlingen vol 28, som i sin helhet behandlar vasakungarna, en notis utan  källuppgift som synes, avfotad här  4 jan 2009.. Den som vill kan ju jämföra handskriften med Olof Cronbergs uppsats   om Palmskiöldska samlingen i Släktforskarnas årsbok 1998 p.163 där kopia  ur samlingen är utlagd  - handskriftsprov kan kanske avgöra om det är Elias Palmskiölds egen hand.. Det spelar ingen roll om Palmskiöld skrivit notisen själv eller ej. Uppgiften har tagits någonstans ifrån så det är en sekundärkälla.  Att Palmskiöld känt till  gravstenen i Horns kyrka över kh Olaus Simonis och hans 3 hustrur- (ME  hette 1.a hustrun  på stenen och Margareta Eriksdr i dödsnotisen 1618)  tyder en annan notis på  i Palmskiöldska saml.  ur en annan volym som jag inte har numret på   men jag kan ta fram detta om det är alldeles nödvändigt - det tar veckor om det ska gå via Carolinas reproavd. Denna 2:a notis citerar jag här o vill poängtera att det är hörsägen för Palmskiölds del eftersom  kh Olaus inte alls kallas Clarewallius på gravstenen. Palmskiöld tycks ha känt till gravstenens existens men inte sett den själv. Ni får tro mig t v:  ” Olaus helsingius, född i Liusdala av förnäm slächt (på hans gravsten står Clarewallius) war först hofpredikant hos hertig Johan, tå han fick till hustru en aff K Erichs oächta döttrar wid namn Margareta. Han war sedan pastor uti Östragötaland.” Jag beklagar att  det läses fel på Wikipedia om  sl Luth, som jag inte skrivit f ö Där står ju inte alls att det är fastställt att Margareta Eriksdr har kunglig börd.  
 
Niclas!
Jag välkomnar  att du  kollar vad som står i Stockholms stads tänkeböcker (SST). Jämför Gillingstams antavla utan föräldrar i SoH 2002 s 159 med 3 systrar Agda, Karin o Margareta Persdöttrar med vad jag  skrivit  av utdrag ur SST i Anbytarforum 30/12 2006-det  kan vara en genväg när du ska läsa tänkeböckerna.! Jag är ledsen att jag inte behärskar att länka till sidan! Där framgår klart att Olof Larsson ålänning (gift med Karin Persdotter enl  tavlan i SoH 2002) är en av 2 namngivna  arvingar till Per Klemetsson ( med Peter Eriksson) och att deras styvmor var Malin, Per Klemetssons änka. Allltså, Olof Larsson+ Peter Eriksson förde sina hustrurs talan. De heter ju inte Persson. Detta trots att Gillingstam säger att det inte är belagt att Per Klemetsson var Agda persdotters far (SoH 2002 s 158). Jag har en annan invändning mot Gillingstams artikel när han anger  Lucretias födelsedatum. I  Erik XIV:s almanacka står vid  1564 4 maj ”hora 6 meridi Sudercopiae”.- inget om vad som hände i Söderköping då.   Att det var  Lucretia som  föddes då står i Stenbocks kommentar i PHT 1912 till  anteckningen  Trots dessa invändningar  måste man väl tro att Gillingstam menar att artikeln som det står i rubriken handlar om ”Agda Persdotter, hennes släkt.”  Annars skulle han väl aldrig ha publicerat antavlan. Är den fel alltigenom får mycket strykas i sen litteratur om Erik XIV där Gillingstam citeras..
 
  Jmf också  Olof Cronberg, Palmskiöldska samlingen  Slfåb 1998 s 169 not 37: Utifrån sina studier i SST  1592 säger Cronberg att det inte är någon tvekan om att Olof Eriksson  var gift med en dotter till Olof Larsson Ålänning . Alltså så som det anges av Gillingstam i SoH 2002: Agdas syster Karin Persdr var enligt antavlan från 1600-talets första hälft gift med Olof Larsson Ålänning  och de hade dottern Margareta gift med Olof Eriksson. Den Karin  dotter till Per Jönsson  som Göran funnit i SST 1599 s 381 är en annan Karin.
 
 Utan att fördjupa mig  i  Göran Johanssons slutsatser kan jag säga:  Jag finner det inte bevisat att   Margareta Eriksdotter var dotter till Agda Persdotter,  inte heller att Olof Larsson ålänning skulle varit gift med Agdas bror Måns Perssons + Elin Erlandsdotter (Bååts) dotter Märete i hennes 2:a gifte)  - och så går det för min del inte att bemöta Görans långa utläggningar om Margareta Eriksdotters anknytning till sl Bååt eller till Agda Persdotter.
För övrigt instämmer jag i Lars Hasselblads  uppfattning att denna långa debatt ska ta timeout. Om inga nya fakta kommer fram blir det bara cirkelgång.
Berit Sjögren    .

136
Jag har för bråttom! Biskopen i Linköping 1558 Erik Falk (1479-1569)  ar för gammal som prästafar till Margareta. Sonen Erik dY blev inte präst. Dessutom hette biskop Eriks fru Christina , levde 1590-tal, o åtnjöt räntan på Bolltorp fri (Frälsegodsen Östergötland).  Göran!Herr Olof i Horns mellanhavande med Otto v Scheiding tolkar jag som att hr Olof bara var vittne. Herr Olof kan väl ha predikat för kungligheter i Östergötland även sedan han blev kyrkoherde i Horn.Det var ju inte så långt till Stegeborg eller Norrköpings hus-eller för den delen till Linköping (där prinsessan Anna satt med Sigismund o hertig Karl vid mötet efter slaget vid Stångebro (utan att de slog ihjäl varann) Berit

137
Jag har för bråttom! Biskopen i Linköping 1558 Erik Falk (1479-1569)  ar för gammal som prästafar till Margareta. Sonen Erik dY blev inte präst. Dessutom hette biskop Eriks fru Christina , levde 1590-tal, o åtnjöt räntan på Bolltorp fri (Frälsegodsen Östergötland).  Göran!Herr Olof i Horns mellanhavande med Otto v Scheiding tolkar jag som en gränstvist. Herr Olof kan väl ha predikat för kungligheter i Östergötland även sedan han blev kyrkoherde i Horn.Det var ju inte så långt till Stegeborg eller Norrköpings hus-eller för den delen till Linköping (där prinsessan Anna satt med Sigismund o hertig Karl vid mötet efter slaget vid Stångebro (utan att de slog ihjäl varann) Berit

138
Fel årtal! Erik Falk var dod 1569 och Erik XIV:s horoskop gäller 1564!I Frälsegodsen är det också felskrivet: Kung Sigismunds o hertig Karls brev om Bollstorp mm ska vara 1594. Berit Sjögren

139
Niclas! Om Palmskiölds uppgift  om kh Olof Simonis o hans gravsten  där det står att han var hovpredikant åt hertig Johan (ditt inlägg 17/12 2008):
Olof Clarewallius  finns med som hovpredikant ÅT HERTIG JOHAN i Svenska Kongl. Hofclericiets historia I (1799) p. 746.det digra verk där jag förstått att uppgifter om  hovpredikanternas tjg bygger på vad som finns om dem i kungliga arkiv ( Jag läste utdraget på nätet men kan nu inte återfinna det. I Hofclericiet kan man  läsa om kalabaliken i Gråmunkekyrkan på 1590-talet när Olaus Simonis skulle jordfästa en polsk katolik. Andra uppgifter ex. i herdaminnet säger att han var hovpredikant hos  PRINSESSAN ANNA I POLEN – han ska ha varit där till 1592..
Vilket ska man tro? Han kan ha tjänstgjort hos både prinsessan Anna o hertig Johan. .Johan fick ju som hertigdöme Östergötland och bör ha vistats på Stegeborg..Fastän ung höll han säkert eget hov med hovpredikant.
 
Johan III sände en capellan med Erik Turesson Bielke 1587 till Sigismund o Anna i Polen. Olaus Simonis? Erik Bielke blev i Polen förlovad med Per Brahe d ä:s dotter Sigrid Brahe. Anna gjorde sig ju sedan osams med Bielkarna när hon 1598 ordnade ”onsdagsbröllopet” mellan Sigrid Brahe o Johan Nilsson Gyllenstierna död 1617 i Polen   På nätet finns mycket- även prinsessan Annas brev på gammalsvenska, ,det mesta  en lång brevväxling mellan  Anna o Sigrid Brahe (brev finns från 1592 som mest avhandlar hälsan o den otäcke Bielke o Annas bekymmer för Sigrid Brahes barn som hon uppfostrade med andra i sin ”barnkrubba” (Jag har förgäves letat spår efter Margareta Eriksdr i breven). Breven daterade platser i Polen, på Stegeborg, på Norrköpings hus, i Stockholm, så Anna pendlade..vilket väl inte gör det omöjligt att Olaus Simonis kan ha predikat för  både Johan och Anna.
Anknytning till hovet hade också i Horns förnämsta adelssläkt von Scheiding. Christoffer.von Scheiding död 1617 köpte Åby i Horn 1598. Han hade varit hovmästare hos prinsessan Anna 1584, sen hos drottning Christina d ä. Sonen Otto von Scheiding (1580-1651) bodde på Åby o är begravd i Horn.
 
:Kh Olof Luths familj begravdes inte i Hycklinge utan i Horn Det var bara Margareta Eriksdotter som begravdes i Hycklinge.(man kan undra varför? ). Om gamla kyrkan och prästgården finns långt kap. i Kindasocknarna Horn och Hycklinge i ord och bild (1988) s. 14-31. Den gamla kyrkan låg  på udden vid Åsunden i Ekeby i Horn. Mycket räddades från gamla kyrkan till nya, bla  Olov Simonis och Otto v Scheidings gravhäll. Under en gravhäll brukade  de döda ligga  begravda, nu troligen kvar i ruinerna efter gamla kyrkan.    
Kan inte kombattanerna godta att ställningen är 50-50  om Margareta Eriksdotters börd o acceptera argument från bägge håll ?  
PS Jag fann förresten en intressant notis i Palmskiöldska saml. vol 28 som i sin helhet behandlar Vasakungarna-  och som innehåller  avskrifter, t ex flera sidor om Erik XIV:s frillobarn, bl a notisen om Olaus Clarewallius i Horn  – även en del originaldokument! Bland allt som finns om Erik XIV fanns en rudimentär stamtavla på sid 561:: Karin Eriksdotter till Bolltorp( med) Erik – dotter LUKRETIA ERIKSDOTTER,  ”Bollstorp 1 mtl skatte (sedan säteri) i Hammarkinds härad, Skönberga sn (nära Söderköping) ägdes av M:r Erik Falk död 1569…”( och sedan av sonen Erik falk dy död 1600 som fick Sigismunds o hertig Karls fullmakt om frälse av Bollstorp 1604). (Joh.Ax: Almquist, Frälsegodsen i Östergötland III band 2(1947) s.677) I registret  s 1153 står: Erik Falk d 1659 SUPERINTENDENT. (Palmskiöld måste ha haft Erik XIV:s dotter Lucretia i tankarna, hon som enl litteraturen  efter Erik XIV:s eget horoskop föddes 1664 i Söderköping, (dock utan att han angivit vad som eg. hände då). Hursomhelst, en misstänkt präst Erik att skärskåda.    
Mvh Berit Sjögren

140
Niclas! Örnberg (Svenska ättartal 1889 p. 454) misstänker att antikvarierna Peringskiöld och/eller Hadorph ”för att förhärliga sig själva” fabricerat uppgiften att deras morfars farmor var Birgitta Christersdotter (Vasa) ( levde 1565) ,var gift 2:o 1531 med befallningsmannen vid Sthlms slott Matts Persson. Örnberg kan bevisa att det var kronologiskt fel då Peringskiölds + Hadorphs morfars farfar, Mats Persson fick deras morfars far Per Mattsson upplänning i ett tidigare gifte med okänd kvinna. Som bevis härför anför Örnberg att Birgitta (Vasa) inte nämns 1670 i  begravingskvädets personalier efter Matts Perssons sonsons son biskopen i Strängnäs Johannes Mattiae (Oljeqvist)
Örnberg bör ha blivit stolt när han kunde bevisa att det figurerat falska vasaättlingar i litteraturen. Men är det så konstigt att ”myten” kan ha uppstått? Matts Persson var gift 2 gånger o 3-4 generationer efteråt kanske inte ättlingar hade detta klart för sig, helst som ättlingar till  Birgitta Christersdotter i sitt 1:a gifte med Didric myntmästare i Uppsala (död 1526-27)  återfinns i samma krets biskopar o präster som Matts Perssons avkomma i hans 1:a gifte. Det kanske inte ens var viktigt - var det så märkvärdigt att vara ättling till Birgitta Christersdotter?
På 100 år, efter 3 generationer kan många släkttraditioner förvanskas. T o m Carl von Linné och hans far Nicolaus Linnaeus som skrev ner sin släkthistoria har blandat ihop det 3 generationer bakåt. Jag har flera ex. på hur  egna släkttraditioner  i min egen historia från bönder i Småland gått snett utan att det skulle vara förhärligande av anor. Ändå kan man tycka att både bönder o präster höll ordning på släkten - de hade väl inte så mycket annat att hålla reda på i stugorna.  Men ingen rök utan eld - det har varit spännande att hitta sanningen i dessa traditioner.
Så den gode biskop Andreas Prytz kanske inte visste allt när han skrev 1652 att biskopinnans mormor Margareta Eriksdotter i Horn var dotter till ”en förnämlig kyrkoherde”..
På tal om förnämliga kyrkoherdar var Olaus Petris måg , den okände skolmästaren i Sthlm Ericus Petri förnämlig? Han blev kyrkoherde i Söderköping 1552 men troligen avsatt 1558 (Hellström, Stockholms stads herdaminne p. 414). Om detta kanske man kan leta i Linköpings domkapitel.
För övrigt - om man nu  ska arbeta efter teorin om Margareta Eriksdotter som kungadotter - varför inte ta fasta på Göran Sollins förslag 2008 26 nov att söka i Polen runt kung Sigismund och prinsessan Anna Johansdotter?
PS Skrev detta innan de 2 sista inläggen åkte in. Jag har de 2 noteringarna om Margareta Eriksdotter ur Palmsckjöld i kopia men kan inte skanna in - behärskar inte datorn.  
Berit Sjögren - fortfarande

141
Niclas! Om herr Erik i Hjorted säger Harald Petersson Hjorted i svunnen tid (1968) kap. 6 Kuseägorna och Flugeskog. p. 67: ”Den herr Erich, som omnämnes ovan (han citerar detsamma om herr Eriks kamp om kuselyckorna med landshövd. Iwar Christersson som du citerar: ur Hjorteds första kyrkobok) var Ericus Nicolai: kyrkoherde i Hjorted död 1631. Linköpings stifts herdaminne .. anger felaktigt, att det skulle varit”Ericus kyrkoherde 1550. prost 1560. död 1538 (?) som varit i konflikt med landshövdingen”. P. 90 ..Hjorteds äldsta kyrkobok började föras på 1630-talet.inköpt 1633 i Linköping av Magnus Petri ostrogothus som detta år blev pastor i Hjorted. (1571 i Älvsborgs lösen hette pastor i Hjorted Hr Benct)..
Harald Petersson (1895-1979) född i Yxered, Hjorted, FD, lektor i Strängnäs och hembygdsförfattare torde vara den främste kännaren om Hjorted och har utgivit 3 böcker om Tjust som är ovärderliga för Tjustforskare. Inte ens han kan uppge prästlängd för 1500-talet i Hjorted.
Se under Herdaminnen Linköpings stift Bo Persson 1999 17/4: ”Herdaminnet kan användas med stor försiktighet o med ständiga kontroller mot källor o senare avhandlingar o uppstser.” Gerhard Hafströms Prästerskapet i Tjust kontrakt (Personhistorisk tidskrift 1927) har jag läst men inte kunnat notera någon kh Erik från den tiden, vad jag kan minnas.  
Mvh Berit

142
Betrf. Andreas Johannis stambok o resor till högförnäma tillställningar: hans far Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600) hade varit hovpredikant hos Johan III (Se Svenska. kongl. hofclericalets historia (A. Westén) del 1 afd. 1-3; finns här på nätet i fascimil). Så Andreas Loftander kan ha haft kanalerna öppna för egen maskin. Berit

143
Niklas! Du efterlyste en präst Erik som kan ha varit far till Margareta Eriksdotter  död 1618 i Horn gm kh Olof Luth (Clarewallius) där. I likpredikan 1652 av biskopen i Linköping, tidigare superintendenten i Göteborg Andreas Prytz (1590-1655) sägs att hon varit dotter till en ”förnäm” kyrkoherde. Här några ex på förnäma kyrkoherdar :
1.   Kh i Stora Tuna Erik Larsson Holmiensis död 1566 gift 1:o Agneta Staffansdotter Sasse död senast 1584 har du en gång här på Anbytarforum (var?) framfört som kandidat eftersom Olof Luth kan kopplas till sl Sasse-Luth.Jag kunde påvisa av Stockholms tänkeböcker (SST 1570 23/4) att hennes andre man hr Joen (= Jonas Andreae Jemtius) bara hade 2 styvbarn Lars Eriksson o Anna Eriksdr (AVFÖRD HÄR PÅ NÄTET).
2.   Ericus Olai Schepperus (1555-1620) död i Enköping. Kh i Nicolai fs, Sthlm 1593-99. i Uppsala 1602. Hade gjorde bort sig o satt i fängelse 1599 för motstånd mot hertig  Karl”obehärskad o ombytlig”  Ingen dotter Margareta noterad. (Gunnar Hellström Stockholms stads herdaminne p. 421-22). KAN AVFÖRAS
3.   Kh i Styrestad ? Erik Nikolai Holm död 1581 i Styrestad  gm Anna Persdr upplänning hade en dotter Margareta Eriksdr död 1638 gm  kh i Söderköping Claudius Johansson Prytz (1585-1658). Han var bror till biskop Andreas Prytz som skrev likpredikan  1652 över Margareta Eriksdr i Horns dotterdotter så denne borde veta . Erik N Holm kan också AVFÖRAS.
4.   Erik Svenonis i Torsåker död 1612 vet jag inget om.
5.   Ericus Laurentti (Erik Larsson) (c 1530-1602), kh i Högby (Öland) 1567-, först kh i Visssefjärda(H) 1559 o en kort tid i Vimmerby från 1565 då Vissefjärda var plundrat av dansken) hustru okänd (Bror Olsson Kalmar stifts herdaminne IV p. 55). Enligt hm hade denne kontakt med kungahuset - han härbärgerade i 3 nätter kung Sigismund  med hovfolk 1585 o fick därför skattefrihet. Bör ha varit(blivit) ”förnäm” eftersom avkomman blev lierad med biskopar-
 -Son Laurentius Erici Wallerius, död 1662, kh i Högsby (H) gift 1:o Katarina Ungia dt superintendenten i Kalmar Johannes Petri Ungius (1570-1617) G 2:o Rebecca Phrygia (1614-1690) dt biskopen i Göteborg Sylvester Johannis Phrygius (1572-1617)..
Sonson Daniel Larsson Wallerius (c 1630-1689) Biskop i Göteborgs stift.1678 gm Margareta persdr Schomera, dt superintendent i Kalmar
Sondotter Anna Walleria (1637-1661) gift 1653 med biskopen i Linköping  Magnus Pontinus (1623-1691).
 
Erik Larsson är intressant då hans avkomma tycks ha nått långt. Tänk om hans hustru varit Erik XIV:s frilla o således uppmärksammad av kungahuset? F ö var det inte ovanligt att kungliga sökte frillor i prästgårdar- Carl Carlsson Gyllenhielm  var son till Carl IX + en prästdotterfrilla.  
Att leta i Anna Mari Olssons Register till Linköpings stifts herdaminne är svårt. Registret bygger enbart på det herdaminnet som är behäftat med stora brister.
 
Undrar varför man tillmäter biskop Andreas Prytz begravningskväde 1652 över Margareta Eriksdotters dotterdotter så stort värde? Likpredikningar innehöll ofta fel o var  tillyxade för att passa tillfället - o i ortodoxins tidevarv kan det väl inte ha varit opportunt att ange  att en biskopsdotter hade oäkta påbrå, även om hon skulle härstamma från en kung?  Hur högt stod Erik XIV i kurs vid den tiden? Och hur mycket kände Andreas Prytz till 3 generationer bakåt? Där tycker jag som du, Göran, i ditt senaste inlägg.
 
En sak som inte har beaktats är varför Olaus Simonis Luth blev kyrkoherde just i Horn, som man kan tycka är ett avsides pastorat. Vid denna tid spelade kontaktnät stor roll o patronatfamilj i socknen bör ha varit sl Scheiding som levde i Horn. Ex.  Otto von Scheiding (1580-1651) död på Åby i Horn. Hans far Christoffer von Scheiding (c 1570-1617) var hovmästare hos prinsessan Anna 1584 o hos drottning Christina dä 1604. Han köpte 1598 Åby  (Frälsegodsen Östergötland II p. 994)
Som sagt, inga bevis men reflexioner. Berit

144
Göran! Biskop Andreas Prytz (1590-1655) var son till kh i Söderköping Johannes Claesson Prytz född 1550 i Örebro död 1637 i Söderköping. Släkten är väldokumenterad men ingenstans har jag sett att Hans Prytz, borgmästare i Söderköping på 1620-talet skulle vara en son. Dock mycket möjligt för i likpredikan efter kh Johannes C Prytz 1637 26/11 sägs att av de 6 barnen i första äktenskapet levde 2, av de 9 i andra 3 vid faderns död.(Linköpings stifts herdaminne) Har ingenstans sett alla barnen listade. Är släkten utredd? Borgmäst Hans Prytz om vilken så lite är känt dog ju tidigt.Ej att förväxla med länsbokhållaren i Västmanland 1656, som 1652 levde i Stockholm och dog år 1658 enl Curt Haij Personhist. tidskrift 1973 p. 120 En annan uppgift säger att han dog efter 1660.Länsbokhållare Hans Prytz var gift med Margareta Jacobsdotter Grundel, levde änka 1676 o var död 1686 enl. Elgenstierna. Berit

145
Göran! Jag får hänvisa till Olof Cronbergs uppsats om Palmskiöldska samlingen i Slfåb 1998. Palmskiöld själv hade gett motstridiga uppgifter i en släkttavla om sin egen hustrus anmor Margareta Olofsdotter gift med Olof Eriksson-På en släkttavla hade Palmskiöld först utpekat en Olof Pedersson i Helgum uti Gud/mund/rå som henes far med tillägget eljest kallas och Olof Larsson ålenning hans swärfader? osv (läs själv). Jag har själv i de stickprov jag gjort i Palmskiöldska samlingen på Carolina märkt att Palmskiöld kan lämna olika uppgifter o ändrar sig. Han spekulerar som du och jag och har inte haft tillgång till alla källor! Olof Cronberg efter att ha begrundat detta  säger i Slfåb 1996 i not 37 p. 169: Enligt Stockholms tänkeböcker är det ingen tvekan om att den Olof Eriksson som var svåger till Hans Jönsson (nytt namn att begrunda!)båda var gifta med döttrar till Olof Larsson Ålänning. Och Olof Larsson ålänning hade, som jag anfört i utdragen ur SST ovan varit Per i portens arvinge med styvmor dennes 2:a hustru Malin. Jag har inte ens här i Uppsala hittat de tänkeböcker Croneborg anför som bevis (SST 1592 II:280, V:165-167 & X:119f, 268, 271) men om du ändå ska kolla tänkeböcker kan du väl titta i dem också innan vi spekulerar vidare. F ö har jag i en släkthärva jag skrivit om kring Malmgrava i Tuna i Kalmar län på 1600-talet funnit att släktangivelser i arvsuppgörelser var man mycket noga med, hur komplicerat det än kan verka. Berit

146
Göran! Varför kallar Elin Erlandsdotter (Bååt) Olof Larsson  både SIN MÅG O SVÅGER  vid förlikningen med  honom om möderne- o fädernearv till hennes dotterson Jon Jonsson, som Olof Larsson har ”i sin wäre”? ( Stockholms stads tänkebok (SST) 1580 9/7 § 110)?  
MIN TOLKNING: Jag instämmer i din gissning att Elin Erlandsdotters och Måns Perssons dotter Märette hade efter sitt giftermål med herr Jon i Spånga gift om sig med Olof Larsson. Hon ”dog hastigt INNAN hon blev förlossad vid barnsbörden” enl. Elin Erlandsdotter.. Både Märette o barnet bör ha dött vid förlossningen så detta kan inte ha gällt Jon Jonssons födelse, sonen som Märette kan ha tagit  med till Olof Larssons hus eftersom det var Olof som hade Jon Jonsson ”i sin wäre”.Olof ansvarade så både för pojkens fäderne- och möderne (det senare  arv efter Måns Persson skrivare, fogde på Svartsjö, död 1573 i mars;( Elgenstierna sl Bååt tab. 20) som kan ha dött före sin far Per i porten då arv efter denne ännu ej var skiftat. Bland lösöret finns bl a  en guldring med Märettes namn som Olof gett Jon Jonsson i äreskänk. Olof hade i så fall hand om hustruns tillhörigheter. (Jag tar för givet att  hans svärfar var Per i porten eftersom Olof Larsson är arvinge efter salig  Per i porten o dennes  andra hustru Malin nämns  hans styvmor (SST 1575 15/10 §127).
Olof Larsson var enl släkttavlan i Släkt och Hävd (SoH) 2001 p. 159 gift med Agda Persdotters syster Karin Persdotter, troligen Olof Larssons hustru Karin som figurerar  i husköp i Sthlm SST 1594.
Jag anser att det är rätt Karin Persdotter i släkttavlan i SoH. På så vis kunde Elin Erlandsdotter (Bååt) kalla Olof Larsson både sin måg och sin svåger i samma andetag.
Du frågar om HANS PRYTZ, gift med Olof Larssons dotterdotter Anna Olofsdotter. Han är gåtfull . Gillingstam antar i SoH p. 97 att han är= länsbokhållaren Hans Prytz i Västmanland  Kan denne, om han funnits, vara = Hans Prytz, rådman och en av borgmästarna  i Söderköping på 1620-talet som Björn Helmfrid nämner vid ett tillfälle i ”Borgmästarval i  Söderköping på 1600-talet ”(Släktforskarnas årsbok (Slfåb) 1996 p. 97)? Helmfrid säger att änkan var omgift med borgmästaren Jön Fallentinsson (Höckert) vald 1648 och död 1662. Denne Hans Prytz har jag inte kunnat knyta  den sl Prytz som samtidigt finns i Söderköping.
Olof Cronberg utredde i ”Palmskiöldska samlingen. En ofta förbisedd guldgruva” (Slfåb 1998 p. 167ff ) härstamningen för Olof Eriksson och hans familj (d 1639?;=Margareta Olofsdotters död senast 1614 make på släkttavlan i SoH 2001).  Cronberg konstaterar efter egen forskning att den förkättrade Palmskiöld haft rätt om denna släktkrets. På sid 168 nämner han att Olof Erikssons dotter Anna Olofsdotter var gift 1:o med  borgmäst. Hans Prytz i Söderköping 2:o 1647 i nov.  med borgmäst Petter Banick i Söderköping. Helmfrid (Slfåb 1996 p. 98-100)utreder hur  handlanden i Norrköping Petter Bennich blev vald borgmästare i Söderköping 1646 men dog redan 1647) Det var Hans Prytz o Anna Olofsdotters dotter Anna Prytz (c 1611-1662) som var gift med borgmäst. Jöns Fallentinsson (Höckert) död 1662, inte så som Helmfrid säger Hans Prytz´änka
Tyvärr, inget spår av att Agda Persdotter skulle vara syster till Karin Persdotter eller Måns Persson i de källor jag nämnt. Men så kom ju Gillingstams slättavla  i SoH 2001 efter de andra källorna.  Berit Sjögren (inte Birgit)

147
Här några av de personer som figurerar i diskussionen ovan. Jag har tidigare delgivit utdragen men på annat håll i Anbytarforum. Jämför med Hans Gillingstams Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia. SoH 2001/2-3 , spec. handskriften  avfotograferad å sid 159. Som här sagts har den skrivits långt efter Agda Persdottters tid, men varför skulle Gillingstam publicera den om han inte tillmätte den viss tillförlitlighet? Olof Larsson Ålänning gift med Agdas syster Karin persdr enl handskriften  nämns arvinge till Per Klemetsson i porten liksom KMT:s sekr. Olof Eriksson - se SST1575 15/10 o styvbarn till pers änka Malin. Dessa 2  ”barn” har fel patronymikon varför jag förutsätter att de för sina hustrurs talan.  Per Klemetssons son Mårten Persson dog 1576 (se SST 1585 16/2).  Erik skräddare, Knut Olsson i Granböle (Nyland) m fl som åberopar möderne i hus Per i porten köpt kan säkert räkna släktskap men hur kan jag inte urskilja.  Stavningen i tänkeböckerna delvis moderniserad av mig:
 
Stockholm stads tänkeböcer 1549 /131 v./ 1549 2/9 stod up för retta Blasius Olsson, notarius, fullmyndig o mektug på Rasmus Nilssons  och Madz Nilssons wegna, uplot o leverede med hand o mund PEDER KLEMETSSON I PORTEN ett stenhus o liggiande grund som Rasmus o hans broder Peder  Clemetsson lagliga sålt hade-beläget  vid St Nicolaje port på N sidan av tvärgatorna, som löper in åt ”Heluitid” o näst vid Per Klemetssons eget hus som Per givit ”halffsiette hundrade # ortuger Stockholm mynt ..
 
1564 p. 271 f §61: KMT: secreterare PEDER ERICHSSON begärde av borgmästare o råd att bli inskrivet i stadsbok KMT:s öppna brev om hus vid Gråmunkegränd tvärsöver Oluff Hindrichssons etc: ”Erik XIV 14/10.. har skänt o givit honom hans barn o efterkommande ett vårt o kronans hus i Gråmunkegränd på wenstre handen med frie gator på 3 sidor. Stockholm 21/2 1564. huset har hört de fattige till i Stockholm spetal.
 
1570 12/6 § 172. Franz Mårtenssons hustru efter förbenemde Erich Skräddare bekänner sig hava lagligen sålt Michel persson ¼ i huset som förbemelte Erich Skräddare otte. Item denne Frantz säger sig hava betalt PER uti PORTEN 72 mark som han lånt Erich skräddare o vill inte leverera ifrån sig samme Erichs handskrift theröver han sig besvärar. Item säger han att finske herr Oluff haver skrivit up huruledes blev bytt mellan förbemelte Frantz o Erich skräddares barn, o den skriften haver Peder Clemetson.
 
1575 15/10 §127: OLUF LARSSON på på sekr PEDER ERICHSSONS. som var sal PÄDER CLEMENTSSON I PORTENs, rätte arvingar o barn. At de uti gode mäns närvaro med DERAS STYVMODER HUSTRU MALIN, PEDER CLÄMETSSONS EFTERLATHNE ENKA; så förent o förlikt hade om ett hus, tomter, bryggehus o mangård, som de efter same Per Clämetsson. Att förbenmnde h Malin skall först njuta o till ewärderlig äge, för sig o sine arvingar behålla den del uti ett korsvikeshus öster om brunnsgränden ” o hon tillförne bott i haver o i sin livstid fritt få behålla ett stenhus på Västerlånggatan nedanför Kåkebrinken där Per Clemetsson lageligen 3 hörn till sig köpt haver efter köprebrev.. Detta hus är Per Clemetssons barn förplichtat at lösa o sedan antwarda hela hela huset med dess 4 hörn förnemde deras styvmoder tillhanda, at hon icke kan förpanta eller sälja samme stenhus som förbenemde hus med rette tillyder ifrå sine styvbarn,.. Efter Malins död ska hennes rätte arvingar inte längre niuta eller behålla samma hus..
 
1580 juni p 141 § 107: Josef, kh i Ryd, Michel Persson ”wår medborgaere” o hustru Margrete Erich Månssons tillltalde PEDER CLÄMETSSONS ARVINGAR som är PEDER ERICHSSON SECRETERARE O OLUF LARSSON TULLSKRIVARE OM ETT STENHUS PÅ LIGGANDE GRUND, SOM Per Clemetsson köpte av Knut Olsson Granböle i Helsinge sochn i Nyland o förnemde hr Josef, Michel Persson o hustru Margrete sade sig vara arvingar till på möderne Sententia: Efter framlidne Peder Clämetsson lagligen köpt huset 1568 med stadens bref, o förbenemde herr Joseph nekade till att Knut Olsson var Erik Skräddares broder, derföre at de skulle fly samme Knut Olsson hit tillstädes. Sedan skulle de bekomma svar av rätten.
 
1581 p. 267 p. 267  §69:Framlidne hustru Brite Erich skrivares vid Salberget arvingar talade åter på det arv av Bärendt Jönsson o Nils Ersson haffue anammat vid Salberget
Michel Persson med sine medsläktingar klandrade ett stenhus västern till som PEDER CLÄMETSSON hade köpt av Knut Olsson i Granböle anno 1566 o blev lagfaret anno 1568. Michel o hans arvingar blav derifrån sagde..  
 
1585 16/2 OLOF LARSSON ÅLÄNNING svarar Nils Larsson tullnär om lån han tagair af hans sväre h Mariet Olof Svenssons, sade sig inte mer vara skyldig än än 600 ?  ” de Mårten Persson tagit till lån av h Mariet o satt i pant 1 sölfbälte förgyt 40 lod o 1 sölfslyde 34 lod o SEDAN GUD KALLAT FÖRSKREFNA MÅRTEN PERSSON, VILKET SKEDDE 1576 persmessetid, tog Olof pengarna till sig o satte h Mariet sitt hus i underpant i Gråmunkegränd. Peder Eriksson stadsskrivare visade att lånet var  100 Gustafs klippingmynt med 1576 års interesse. Samma dag nekade OLOF LARSSON ha tagit pengar till obytand del som PEDER I PORTEN hade med Matz Larsson köpsven ”the förnemde Mariet Olof Svenssons skulle betalas med”. H Mariet vägrade förlikning med Olof Larsson.  
 
1588 6/3 p. 421: OLUFF LARSSON ÅLÄNNING  blev s d av rätten tillsagd  att han skulle göra Frantz, borgare i Västerås,  klagelös för den ¼ som han hade i huset med SAL PER I PORTENS arvingar.
 
1591 3/3 p 248: Erlig o välaktad OLOF LARSSON ÅLÄNNING, borgare här i staden, köper en tomt i Stockholm vid Herman Fosses gränd, 12 alnar bred..
Berit Sjögren

148
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 08 september, 2008
« skrivet: 2008-08-11, 18:05 »
Hej Ossi! Nej, jag vet inget om fam Måns Paulssons 2a hustru o deras liv i Kisa. Berit

149
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 08 september, 2008
« skrivet: 2008-08-11, 10:04 »
Hej Ossi! Kolla Annika Månsdotter  i Älö (1730-1757) och om det verkligen står Måns NILSSONS hustru i Älö i dödboken.! Jag kan ha skrivit fel - kan tyvärr inte kolla Genline nu - är inte uppkopplad. Åldersuppgiften i dödboken 1757, 27½år, stämmer ju med hennes dopbok 1730. Antingen har jag läst fel eller har prästen skrivit fel efternamn. Enligt uppgift jag har gifte Måns Paulsson om sig 23/11 1758 med  Kerstin Månsdr, död 1793 i Skräddarhemmet, Kisa ?.  Jag skriver av vad som står i Sevede härads protokoll 1752 13/6 §44: Drängen Måns Paulsson  Kåmramåla lät anmäla att få träda i äktenskap fast han ännu ej är 21 år och anhöll om tingsrättens tillstånd. Enligt kyrkoherde Grapes utdrag af Södra Vis kyrkobok intygas att Måns Paulsson är döpt i Södra Vi kyrka 27/2 1732. Inspektor Petter Uhr intygade att han hade ¼ hemman i Älö under Ålhult att tillträda o bruka. Tingsrätten beviljade att Måns P ingår äktenskap. (moderniserad stavning). Måns Paulsson bör sen ha brukat svärfars gård i Älö - son Måns föddes där 31/8 1753 liksom son Hans född  25/12 1755  När han flyttat till Kisa vet jag ej. Mvh Berit Sjögren

150
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-06-02, 18:27 »
Tillägg till mitt inlägg av 14:10:Av jordeboken jag refererar tycks man kunna göra skillnad på krono(skatte)-skatte(krono)likaväl som frälse(skatte)-skatte(frälse). Kan tillägga att  när det var fråga om försäljning av Ålhult efter Pechlin tidigt 1800-tal så uppräknades innehavet av underlydande gårdar under rubriker frälse resp skattefrälse. Och att vår skattefrälsegård- som vi fortf äger, kan följas med äganderätt till jorden alltifrån 1595 trots att den lydde under Ålhult 1648-ca 1794.Ägandet kan följas i sedvanliga källor, arvstvister, uppbud, bouppteckningar hela vägen. Så jag vidhåller att det varit begreppsförvirring även i akademiska avhandlingar. Och visst har det varit så att det ovanifrån i vissa skeden har hävdats att all bondejord tillhörde kronan och lätt kunde tas från ägaren. Samma rätt hävdade säkert adelsmän när deras makt var stor. Om man detaljgranskar som jag gjort kan man nog finna alla möjliga variationer trots att lagar o förordningar uppifrån säger annat.  Berit Sjögren

151
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-06-02, 14:10 »
Som jag förstår av diskussionen har gårdars skattenatur växlat under århundraden beroende på historiens gång. Förvirringen bör ha varit störst efter reduktionen när frälsemän försökte rädda sitt godsinnehav o lösgöra kapital genom att panta bort gårdar o även med alla medel söka tillskansa sig bördsrätt på gårdar bönder ägde. Därav kanske förvirringen i gårdars skattenatur.
Den grova definitionen mellan kronoskatte- skattekrono och frälseskatte- skattefrälse lärde jag mig av docent Kurt Ågren vid Uppsala universitet. Han lärde mig också hur lätt det var att blanda ihop begreppen - undrar hur mycket tilltro man kan sätta till nomenklaturen i de tidiga verk som åberopats här från ex 1800-tidigt 1900-tal.
I Ålhults säteris privata arkiv fann jag en jordebok över hela Södra Vi socken från 1720-talet, även de gårdar som godsherren inte kunde göra anspråk på. Tilläggas kan att detta säteri gick relativt helskinnat ur reduktionen, kanske för att Axel Oxenstiernas efterträdare greve Fabian Wrede (ingift) varit en av reduktionens tillskyndare och själv såg till att komma lindrigt undan.
I noteringar för varje hemman framgår hur de övergått från en skattenatur till en annan, även med namns nämnande och datum för transaktioner.  
Intressant är där att se hur olika de specificerade skattebeloppen kunde vara för olika gårdar med samma hemmanstal (mantal).
Skattehemman kallas ”behållet skatte”. I kolumn skatte finns även ursprungliga frälsedonationer som reducerats o vid den här tiden skatteköpts och namn på  bonden som skatteköpt.
Frälse och kronohemman kallas ”bondens skatte”. Begreppet skattefrälse ej med.
Rå och rör possideras av greve Wrede-Sparre (ättling till Axel Oxenstierna).
Även andra frälsemäns gårdar redovisas i socknen plus de dåvarande ägare som är ”ofrälse ståndspersoner”, då med namn och ”possideras av..”
För krono- och frälsehemman utgår jordeboksräntan, specifierad i olika poster in natura som omräknats i penningar. För skatte även hemmansräntan. För alla gårdar hur indelningen i rotar i indelningsverket utföll.
Vet ej hur vanliga dylika jordböcker är. Har fått uppgift om att enskilda kunde få privata jordeböcker upprättade. Mitt tips är att leta fram dem - den här har givit mig mycket information. Berit Sjögren

152
Larry Danielsson and Elisabeth Thorsell! As to rhe question about Duraeus-Silkelock.So much has been altered since Bankeström wrote his 1st book about Kristdala. For instance has it been proved that Elisabet Persdotter (Silkelock) can´t have the noble forefathers described by Bankeström. On the other hand, she has others of the kind on her mother´s father´s side.... See long discussion here in Anbytarforum- unfortunately in Swedish. I wish someone could translate it for you. WARNING - the wwwsvaleng address gives  information all wrong about Elisabet Silkelock and her ancestry. Berit Sjögren

153
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 20:15 »
Bengt Rydh! Den här definitionen blir jag inte klokare av. Berit

154
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 17:01 »
Lena! Det var inte bara kungen som hade arv o eget. Det åberopades av adelsmän då de ville undandra gods från reduktion  för den jord de innehaft som arv  före donationer o frälseköp på 1600-talet, det som då i först hand togs ifrån dem.
Vad gäller frälserätten som kunde köpas ut i senare skeden tycker jag det är svårt att få klarhet i vad det innebar. I det fall jag kunnat studera, från Södra Vi i Kalmar län, framgår av köpehandlingarna i gårdsarkiv, att general CH Pechlin o efter dennes fängslande vid mordet på Gustaf III 1792, hans son JAPechlin, räknade fram köpesumman för frälserätten på min anfars skattefrälsegård efter att ha värderat den dels i årliga penningar, dels i dagsverken vid herrgården.
För  min anfars 1/8 mantal (en av hans 2 gårdar det gällde)  beräknades den i årliga penningar 1 riksd 32 sh+ 2 mans dagsverken, dvs 200 riksd. som han krävde för frälserätten för den hemmansdelen. Det begärda tycks vara en ohemul summa, Man kan förstå att Pechlin krävde mycket då han ju bl a gick miste om hjälparbeten vid säteriet. Kanske också om leveranser av skog till de järnbruk han ägde på trakten.  Hur förvärvandet av frälserätten sedan påverkade min anfar skattemässigt har jag inte studerat. Jag skulle vilja veta vad som gällde under 1800-talet. Berit Sjögren  
.

155
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 10:42 »
Skattekrono =  även skattegård; gård där bonden har besittningsrätt o betalar skatt till kronan
Kronoskatte = kronogård; i början av 1700-talet kunde kronogårdar skatteköpas av åbon, dvs övergick med full äganderätt .Flera kronogårdar hade efter reduktionen på 1600-talet övergått från att vara frälse till krono och blev sedan föremål för skatteköp.. Clemetsson & Andersson i Släktforska vidare sid, 84 har nog uttryckt sig vilseledande. Skatteköp har inget (behöver inte ha) med skattevrak att göra.  
Frälseskatte = frälsegård; bonden åbo; har ej äganderätt
Skattefrälse =  bonden har bördsrätten men betalar skatt till frälseman. OBS! inte all skatt; ex.vis tionde gick till kyrkan o till del till indelningsverket. Om gårdar var skattefrälse ännu på 1700-talet kunde de friköpas av bonden först vid Gustaf III;s tid.
Vad sedan gäller vilka skatter en bonde slapp betala när han tillhandlat sig frälserätten, så har jag inte sett vilka skatter som avses. Det fanns ju så många olika skattepålagor. Grundskatten slapp nog ingen bonde ifrån! På 1800-talet var nog skattlättnaderna för en gammal skattefrälsebonde marginella. Kan någon utreda detta?
 
Gammalt frälse i Almqvist, Frälsegodsen : När frälsemän åberopade gammalt frälse vid reduktionen på 1600-talet kunde de slippa få den jorden reducerad, eftersom den redan tidigare varit frälse och i deras ägo ( en annan term ”arv och eget”). Gammalt skatte bör betyda att gården varit skattegård från början . Syftar kanske på skattefrälsegårdar i de sammanhang du sett.
Berit Sjögren

156
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 10:34 »
Skattekrono =  även skattegård; gård där bonden har besittningsrätt o betalar skatt till kronan
Kronoskatte = kronogård; i början av 1700-talet kunde kronogårdar skatteköpas av åbon, dvs övergick med full äganderätt .Flera kronogårdar hade efter reduktionen på 1600-talet övergått från att vara frälse till krono och blev sedan föremål för skatteköp.. Clemetsson & Andersson i Släktforska vidare sid, 84 har nog uttryckt sig vilseledande. Skatteköp har inget (behöver inte ha) med skattevrak att göra.  
Frälseskatte = frälsegård; bonden åbo; har ej äganderätt
Skattefrälse =  bonden har bördsrätten men betalar skatt till frälseman. OBS! inte all skatt; ex.vis tionde gick till kyrkan o till del till indelningsverket. Om gårdar var skattefrälse ännu på 1700-talet kunde de friköpas av bonden först vid Gustaf III;s tid.
Vad sedan gäller vilka skatter en bonde slapp betala när han tillhandlat sig frälserätten, så har jag inte sett vilka skatter som avses. Det fanns ju så många olika skattepålagor. Grundskatten slapp nog ingen bonde ifrån! På 1800-talet var nog skattlättnaderna för en gammal skattefrälsebonde marginella. Kan någon utreda detta?
 
Gammalt frälse i Almqvist, Frälsegodsen : När frälsemän åberopade gammalt frälse vid reduktionen på 1600-talet kunde de slippa få den jorden reducerad, eftersom den redan tidigare varit frälse och i deras ägo ( en annan term ”arv och eget”). Gammalt skatte bör betyda att gården varit skattegård från början . Syftar kanske på skattefrälsegårdar i de sammanhang du sett.
Berit Sjögren

157
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 08 september, 2008
« skrivet: 2008-05-05, 17:20 »
Ossi Jansson! Annika Månsdotters anor:
 
1  
Annika Månsdotter. Döpt 1730-08-02 i (Älö), Södra Vi Begravd 1757-03-02 i Södra Vi Måns Nilssons h i Älö, 27½ år Gift 1752-10-11 i S Vi han dräng från Komramåla, hon piga från Älö
 med Måns Paulsson. I Skräddarhemmet u Fröåsa Kisa Född 1732-02-06 i Komramåla, Södra Vi ( dödbok). Döpt 1732-02-27 i kyrkan, S Vi (föd attest av krh Grape om äktenskap. Död 1817-04-15 i Folkinge, Kisa  
2 f  
Måns Svensson. Bonde i Älö. Född 1708 ?Begravd 1751-01-06 i Södra Vi död i Älö Gift 1729-10-19 i Södra Vi gård ej utsatt  
3 m  
Ingrid Andersdotter. Född 1705?Begravd 1771-12-08 i Södra Vi död i Älö  
4 ff  
Sven Gunnarsson. Född ca 1672 i Hallersrum, Djursdala bonde i Bosand S Vi  
5 fm  
Lisbetta JönsdotterNämnd (halv)syster till löjtnant Nils Isaksson Dyk död 1721 i Tomsk i Sibirien, i likvidatonshandlingar efter denne 1749 (Krigsarkivet)  
8 ff f  
GUNNAR JONSSON. Bonde i Hallersrum, Djursdala. I mtl Gunnar mh1687 i Marstad  
9 ff m  
INGEBORG CARLSDOTTER nämnd  1700 Hallersrum  
10 fm f  
JÖNS KNUTSSON. Befallningsman vid Ålhults säteri, bosatt i Järneke,S Vi , i mtl 1680-1699. Hans och Ingeborg Svensdotters 5 barn åberopar arv efter löjtn. Nils Dyk (död 1721) enl likvidationshandlingar 1749 (KrA). Vid husesyn 1686 vid Ålhult sägs att JK varit arrendator vid Ålhult i 8 år (Sevede härads dombok ST 1686).  
11 fm m  
INGEBORG SVENSDOTTER. Begravd 1717-07-17 i Södra Vi hustru Ingeborg i Järneke Patronymikon i Sevede härads dombok 1682 ST, då Jöns Knutsson friar henne för förtal att ha umgåtts med hans företrädare Nils Eskilsson. Gift 1:o med Isak Dyk Hansson. Rättare på Ålhults säteri, S Vi  enl arvstvist i Bäckhult 1660. Levde 1662 (enl dombok deläg i Bäckhult, se Berit Sjögren SoH 1981:2).  
16 ff ff  
JONAS NILSSON. Bonde i Hallersrum, Djursdala  
18 ff mf  
Carl NN. Bonde i Hallersrum, Djursdala, nämndeman 1698  
32 ff ff f  
NILS HENRIKSSON. Bonde i Hallersrum, Djursdala. Bo Lindvall i Malte Karlssons antavla nr 1944, Sv antavlor 97/5.

158
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-09, 10:00 »
Bengt Rydh! Gäller hemmansvärden i 1813 års mantalslängd mått på jordens värde eller mått på skatt som ska erläggas? När Pechlin erbjuder friköpande av FRÄLSERÄNTAN för gårdarna i S Vi 1789 krävs för Bäckhult 1 mantal skattefrälse 1200 riksd. specie=21ooo koppardaler, för Bofall ¼ mantal 400 riksd sp= 7200 koppardaler. Vid gemensamt köp prutas 800 dr kmt  ” men köps blott en by kan inte 2 daler prutas”. Detta gäller byar som hade flera bönder, 6 i Bäckhult o 2 i Bofall. Kanske tog Pechlin en rövare? Av kända skäl var han ju motståndare till till Gustaf III:s avskaffande av frälseprivilegier. Byarna ligger i småländsk fattigbygd.
Väl att märka, när jord skiftats mellan syskon eller köpare av hemmansdelar tidigare fick ju den som löste ersätta delägarna efter vad som anges i uppbudsprotokoll eller fastebrev, de som du ska studera. Måttet på jordinnehav kanske är ett annat än det som står i mantalslängder. I bouppteckningar i S Vi i ovanstående byar anges gårdarna som fast egendom. Det är en gåta för mig att bönderna måste köpa dyrt för ”förmånen” att få slippa skatt till en frälseägare. De hade ju aldrig, på Axel Oxenstiernas tid, själva bett få betala skatt till honom i st f till kronan. Så mycket i skattelättnad fick de väl inte genom att äga frälserätten.
I ditt inlägg 6/4 2008 omtalar du ett köpebrev 1781 där du säger att ”räntan” ska betalas till ”husbonden”. Vem var husbonden? Var det prosten 1781? Mvh Berit Sjögren

159
Bronck / Brunk / Bronck / Brunk
« skrivet: 2008-04-07, 22:01 »
Niclas! Om jaktlöjtnanten på Bellsjö 1 mtl skatte i Västra Ed (H) kan man läsa i Gård och släkt  Tryserum-Hannäs kulturhistoriska stiftelses årsbok 1997: Ulf Trysdal,Öndalssläkten Odelberg-Odelmark mfl.Storbondesläkt med rötter i medeltid...Bällsjö s. 21-22: Gabriel var son till bef. mannen vid Königsmarckska grevskapet Botvid Brunck död 1661, denne  sonson till bonden o länsmannen Nils Gudmundsson  som enligt Johan III:s dombrev 1591 (rannsakning skattehemman 1689-90)levde på Bellsjö,enl. Trysdal  arv sedan generationer via hans hustru..Bellsjö ärvdes sedan i släkten in på 1900-talet. Trysdal artikel rekommenderas liksom flera andra artiklar i Gård och släkts årsböcker!! Berit Sjögren

160
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-07, 14:45 »
Bengt Rydh! En frälseinspektör eller prost (ofrälse?) hörde väl till skiktet ovan bönder som kunde ha förvärvat frälse,  kanske lagligt efter frälseprivilegieakten 1723, o sedan sålt gårdarna till bönder men behållit frälserätten. Du skriver..”räntan” skall betalas till ”husbonden”… Är det frälseinspektören o prosten som är husbonden? Hade  de sålda gårdarna varit säterier med underliggande gårdar- eller gårdar under säteri?
Hur frälse övergick i ofrälse ägo kan man bl a läsa om i Sten Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865 (1973) s 113 ff.  Kurt Ågren, docent i Uppsala, påvisade bl a i sin doktorsavhandling  ”Adelns bönder och kronans”. Skatter och besvär i Uppland 1650-1680” Studia Historica Upsaliensia XI (1964) att skattetrycket  där och  då inte nödvändigtvis var högre för en frälse- än skattebonde. Uppfattningen dittills hade  varit att frälsebönder levde under svårare tryck än självägande bönder. Ett komplicerat område med stora variationer inom riket!  
Jag har inte hitta svaret varken på dina eller mina undringar. Jag tror inte du kan dra slutsatser om försäljningsvärden av gårdar utifrån enstaka ex. du funnit. Mantal säger inget om gårdars värde.
Du säger att frälsejord inte ingick i indelningsverket. Detta gällde rå o rör, dvs det begränsade område runt ett säteri där godsherren hade oinskränkt äganderätt. Till  godsen kunde höra gårdar utanför rå och rör. I Södra Vi socken  i Kalmar län, den socken jag har studerat, hörde det mesta till Ålhults säteri, på sin tid Axel Oxenstiernas gods o sedan bl a general CF Pechlins. ( från Pechlin o hans son friköpte mina förfäder frälseräntan 1790  o fick betala dyrt därför  trots att de hade haft bördsrätt på sina skattefrälsegårdar  även sedan Oxenstierna inkorporerade dem under Ålhult) De gårdar Ålhult uppbar ränta från fick minsann hålla indelta soldater!
Jag hade förmånen att fråga Kurt Ågren  om hur friköpandet av frälse gick till efter stormaktstiden, spec. då friköp av frälseräntan eftersom det blev så dyrt för  ”våra” gårdar  i slutet av 1700-talet. Han sa att mycket lite forskats om detta o att han själv tänkt forska om det men i stället  valt ovanstående ämne.  
 
 Kom aldrig fram till WWW-sajten som rekommenderats här. Där kanske svar finns! Slår jag på skattefrälse hittar jag mest indignerade inlägg om nutidens s k  skattefrälse, dvs  folk som försöker undgå skatt. Det som debatteras där har inget att göra med skattefrälsebönder som minsann fick erlägga skatter av alla möjliga slag.  ! Mvh Berit Sjögren

161
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-04-06, 20:30 »
Bengt Rydh!En skattebonde hade besittningsrätten till sin gård och betalade skatt till kronan. En frälsebonde ägde inte jorden -den gick inte i arv. Genom frälseprivilegieakten 1723 16/10 kunde även ofrälse köpa frälsejord, dock ej bönder (då fanns redan de facto en hel del frälsejord redan i ofrälse ägo).. Först 1789 i förenings- o säkerhetsakten tilläts även bönder  som du säger att köpa frälsejord. Priset på gårdarna hade inget att göra med om de var skatte eller frälse.
 Sedan 1600-talet fanns en mellanform som kallades skattefrälse (gamla skattegårdar), då bonden hade besittningsrätten till sin gård - den kunde gå i arv och  även försäljas men frälseräntan betalades till frälseägaren, . De gårdar du sett köpebrev om var troligen skattefrälsegårdar där bonden sedan gammalt hade besittningsrätten medan frälseräntan gick till säteriet det lytt under, dvs frälseägaren uppbar (viss) skatt av bonden. Efter 1789 blev det vanligt att bönder köpte ut sina gårdar,  och för skattefrälsebönder gällde att de  friköpte frälseräntan och då fick betala för detta. Efter friköpandet kunde bonden tillgodoräkna sig vissa privilegier som tillhörde frälse. Jag har ex. från Kalmar län 1804, där skattefrälsebönder vägrat skjutsa redskap för saltpedersjuderi. I domslutet till böndernas förmån sas då att den aktuella skjutsningen skulle räknas som kronoskjutsning ”från vilket frälse var befriat under fredstid”.De hade då sedan en tid helt friköpt sina gårdar . Jag har inte sett flera exempel på hur  bönder kunde få skattelättnader då de även innehade frälserätten. Tror inte det är i detalj utrett  hur bönder övertog frälsejord efter 1789 - eller hur skatteregler luckrades upp under 1800-talets gång. Finns något skrivet om detta?  Berit Sjögren

162
Göran Johansson! Såg inte förrän nu ditt  senaste inlägg i den avsomnade debatten om Erik XIV:s frillobarn.  Gillingstam publicerade antavlan med Agda Persdotter o hennes 2 systrar i SoH 2001/2 s. 159 kanske för att kunna påvisa att Lucretia Eriksdotter inte var dotter till Agda, väl också för att redogöra för forskningsläget. Kanske också för att  visa upp ett nyfunnet handskrivet ”dokument”, även om det gjorts under 1600-talets förra hälft.
 
Släkttavlan saknar ”huvudet” med uppgift om Agda o systrarna Karin o Margareta Persdöttrars  föräldrar. Gillingstam säger på sidan 158 att den gängse litteraturuppgiften att Agda Persdotter var dotter till rådman Per Klemetsson i St Nicolai port ”ej kunnat verifieras i Stockholms stads tänkeböcker” Väl att märka att före Gillingstams uppsats 2001 visste väl ingen om Agda Persdotters 2 systrar. Dock finns uppgifterna just i tänkeböckerna i arvsuppgörelser efter Per Klemetsson- se mina inlägg ovan av 30/12 2006 0ch 12/1 2007! Jag återger igen SST 1575 15/10 §127: ( om ett korsvirkeshus i Brunnsgränden som Per Klemetssons änka Malin bebott o ska behålla): Oluf Larsson o KMT:s sekreterare Peder Eriksson,som var salig Pär Clementsson i portens rätte arvingar o barn, at de uti gode mäns närvaro med deras styvmoder hustru Malin Pär Clemetssons efterlåtne änka ”så förlikt o förent hade om hus, tomter, bryggehus o malmgård .. att hustru Malin skall först njute o till evärderlig ägo för sig o sine arvingar behålle.Dette hus är Per Clementssons barn förplichtet att löse.OBS! Per i portens mågar nämns barn och änkan Malin styvmor, vilket måste innebära att mågarna förde sina hustrurs talan! Ytterligare syskon fanns om man studerar tänkeböckerna- Mårten Persson  , död 1576 vid Persmässe tid ”framledne Peder i portens son”, (om lån Mårten tagit av en hustru Mariet Olof Swenssons som sedan Olof Larsson o Per Eriksson övertar) (SST 1585 16/2 s. 160) och Måns Persson skrivare död 1573 (EÄ) gift med Elin Erlandsdotter (Bååt) som kallar Olof Larssons sin svåger när de förlikes om arv till hennes lille dotterson, son till herr Jon Jonsson i Spånga o hennes dotter Märete som dog i barnsbörd  (SST 1580 9/7 §110).Dottersonen  nämns ej  av Olof Larsson (gift med Karin Persdotter) när han för talan om arv efter Per  i porten  i  tänkeböckerna   1588 s 42.
 Gillingstam ifrågasätter inte att Karin o Margareta på släkttavlan var Agda Persdotters 2 systrar. Det är kanske det nya med publiceringen av tavlan, att hennes familj kunnat kartläggas. Varför nämns då inte Agdas döttrar Constantia och Virginia Eriksdöttrar i arvsuppgörelserna  efter Per i porten? Var det alltför komprometterande att vara döttrar till en avsatt kung? Som utomäktenskapliga hade de kanske inte ens arvsrätt. Varför är det just Olof Larsson och Per Eriksson bland andra borgare och deras hustrur och legofolk som tillfrågas att de skulle svära på ”at them intet war veterligt om K Erichz eller Jöran Perssons ägodelar. ”The nekade war sin stad sig något weta om sådane ägodelar” Den ende som vet något är Lille Oluff Larsson, som hade  utav h Margit , Jöran Perssons, 2 stegewerk, ”det  ene  fick Claes Fleming.”  (SST 1570 17/6 och 1570 20/8 s. 80) (Claes Fleming död 1597, ståthållare i Finland. kung Sigismunds amiral i Finland o anhängare,var gift  1573med drottning Katarina Stenbocks syster Ebba. F ö bror till Agda Persdotters make Joakim Fleming  död 1563(EÄ)). Vad är stegewerk? Bland de tillfrågade finns  även Blasius Olufsson och Bertil Shilling, den senare som av den förkättrade Palmschöld utpekas som gift med kung Eriks frilla o som sägs ha fått ett hus  på Västerlånggatan av kung Erik. Här finns mer att forska fram!  Mvh Berit

163
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2008
« skrivet: 2007-08-30, 06:02 »
Hej Tage Fast! Jag kan tyvärr inte hitta någon Johan Magnus Carlsson född i S Vi.Jag råder dig att skaffa Torp och backstugor i Södra Vi. Utgiven av Södra Vi hembygsförening (1981). Boken kan vara slutsåld men finns utgiven uppdaterad på CD. Titta på Vimmerby-Hultsfreds släktförening - kan säkert rekvireras. Kan vara inkörsport till att finna anor i S Vi, ex-vis Peter Leander SVENSSON s ursprung. Modern Christina Sofia Persdotter (Djur) gifte sig ju med arb Sven Peter Svensson (född 1836 i S Vi) 1857. Mvh Berit Sjögren

164
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2008
« skrivet: 2007-08-28, 17:03 »
HejTage Fast! Här är Stina cajsa Persdotters anor.Jag skulle också kunna ge anor till Johan magnus Carlsson. Har han anknytning till Stina Carin?
 
1  
Stina Carin Persdotter. Född 1830 20/6 i Modal, Södra Vi (H)  
2 f  
Peter Djur. Kyrkoväktare; fd soldat. Född 1790 29/7 i Saxen, S Vi  Flyttade 1816 från soldattorpet Östantorp, N Flaka, S Vi till Kvistrum under  Vi 2, S Vi (Nestor. Torp o backstugor i S Vi p 46; där sen 1810)+ 1844 från Modal rote nr 74 u Vennebjörke, S Vi till Mostugan under Lindefall, S Vi  (7 barn av vilka 2 dog unga; Torp o backstugor i S Vi s 269) +1852 från Svensmo under Skärstad, S Vi till Kvistrum under Vi, S Vi. Död 1857 1/6 i Qvistrum ; Fattig med många barn; det ordnades insamling till familjen (Läs därom i prästen Jonas Törnbloms memoarer ”Dagbok från ett svunnet sekel”, ed. S Vi hembygdsförening 1993)Gift 2:o 1835 5/12 i S Vi (han torpare, hon tjänstepiga i Ål, 26 år) med Maja Stina Larsdotter. Född 1807 21/7 i Åsled, Tuna (H) (enl dödbok). Död 1848 21/7 i N Svensmo, S Vi (38 år, 3 söner, 1 dotter  
3 m  
Maja Svensdotter  
4 ff  
Jonas Persson. Sist bosatt i torpet Saxen u Näfstad hoppeskog Född 1749 4/12 i Askebäckshult u Borhult, Hjorted (H) (fb+Maja nestor, Torp o backstugor i Södra Vi p. 157). Brukare i Toletorp - ca 1781, sen i Loxbo, S Vi 1787Gift 1:o 1775 5/6 i S Vi  (vb; plats enl bou efter hennes far Måns Tr 1787; han dräng, hon piga i Toletorp  
5 fm  
Ingrid Månsdotter Döpt 1750 18/6 i S Vi finns i kyrkbok, f i Näfstad; S Vi AI:3 p. 184).  
8 ff f  
Per Jonsson. Torpare i Askebäckshult u Borhult, Hjorted  
9 ff m  
Ingeborg Nilsdotter  
10 fm f  
Måns Trulsson. Död 1786 16/11 i Stenkullen, S Vi  I mantal 1738-60 å Näfstad nr 3;  ej kvar 1764 då Näfstad 1-3 brukas under Pechlins Ålhult.  
S Vi kyrä: Enkling MT i Toletorp uppviste 1775 3/12 bou + delning + avyttring av 3/1 1774 efter sin afl. h Christin Stefansd:r påskriven av domaren i orten 9 mars, med kvitton av mågarna av 1 dec. att de bekommit sina hustrus tillfallna arv o för de 2 omyndiga döttrarna var förmyndare Nils Person i Rum med intyg av 26 dec. Uppvistes även avyttring efter nya hustrun Elisabet Persdr, änka efter Per Jonsson i Rågen med 2 omyndiga döttrar  
Bou 1787 2/1 i torpet Kullen u säteriet Ålhult efter afl torparen MT ; änka Lisken Persd:r, 4 barn i kull 1, Kirstin gm Nils Persson, i Broten, Annika gm Per Jakopsson i Sunnefall?, Djursdala, Ingrid gm danneman Jonas Pärsson i Loxbo, dotter Cajsa ogift; å hennes vägnar dess förmyndare Nils Persson i Rum. -Gift 1:o 1739 28/10 i S Vi Gift 2:o  1774  med Elisabet Persdotter. änka; avyttring m 2 omyndige barn.Bodde 1775 Rågen S Vi.  
11 fm m  
Kerstin Stefansdotter. Född 1720 5/11 i Loxbo, S Vi. Död 1773 24/8 i Toletorp, S Vi Bouppteckning 17740103 i Toletorp: 5 döttrar, 2 gifta Kerstin o Annika, 3 omyndige Ingrid, Greta o Cajsa; ej fast egendom.  
20 fm ff  
Truls Trulsson. Död 1751 22/5 i Näfstad, S Vi ( 76 år). Bonde i Näfstad, S Vi i mantal  1711-36 Gift 1701 13/10 i S Vi  
21 fm fm  
Marga Månsdotter  
22 fm mf  
Stefan Olofsson. bonde i Loxbo 1/3 mtl.. Född ca 1683 i Loxbo, S Vi Död  där Begravd 1748 31/1.
Bou 1748 17/2: Hustru i 3:e giftet Karin Persd:r, son i 1:a giftet Nils Stephansson i Jerneke, söner i mellangiftet Jon i Slishult, dräng Olof S i Låxebo, mågarna Per Persson i Örsåsa o Måns Trulsson i Näfsta, jemväl Börje Nilsson i Låxebo vilken åtagit sig förmyndarskapet för de omyndiga, sönerna Per o Arfwid, samt döttrarna Annica o Ingierd. Lovades änkan Karin Persd:r enskilt åtnjuta alt hwad som ännu är i behåll af det hon infört i boet, o till största delen finns uptecknat i inventario af 1745 22/11, utifrån hon all talan på sin afl mans enskilta quarlåtenskap, som nu endast bliver uppförd... Fast egendom 1/3 sk fr Låxebo hvaraf afl StefanO genom contract 1711 3/7 medelst 40 dr smt tillhandlat 1/6, som 1719 7/2 blivit honom tilldömd, o senare inlöst 1/6; 1/3 uppsatt till 200-. Gift 1:o i S Vi med Karin Andersdotter. Död 1717 i S Vi (testamentspenning+ arvsskifte)Gift 3:o  1746 11/3 i S Vi med Karin Persdotter. Änka från N Fågelhem, S Vi.  
23 fm mm  
Annica Isaksdotter. Död  i Loxbo, Begravd 1745 28/7  
40 fm ff f  
Truls Persson Mört. Bonde i Näfstad ( i mantal 1668-74). Död 1679 i Näfstad (var död 11 juli vid syn mellan Gråsshult och Mjöhulteparken i S Vi (Sevede hd:s dombok) Mtl 1680: Truls Mörts änka  
GH Sevede hd 1674 10/2. Köpebrev då  Mjöhultsbor säljer till danneman Truls PersonMört i Näfsta sin jordedel i Gråsshult (gränser utstakade) för 2 rkr o 1 sölverkappe om 5½lod + 3 dr smt, Jordedel i Grosshult har eg tillhört Miöhult bolby och var UPPTAGEN AV TRULS MORMOR SAL. HUSTRU ANNA då i Gråsshult.pantsatt till henne av Carl i Miöhult. Fasta beviljades PerMånsson  
41 fm ff m  
Lucia Jonsdotter. Truls Mörts änka i mtl Näfstad 1686+ 1687+ 1688 hustru med son. Död 1706  ( Testamentspenning efter hust Lusia i Näfstad 1.28).  
Vid häradsyn på tvistepark i Gråsshult 1679 11/7 bestämdes att änkan Lucia Jonsd.r skulle avstå pretention o få 160 dr av Per Markusson i Gråsshulttorp o änkan Carin Clasd:r på Mjöhulteparken på Mjöhults ägor, men att Lucia skulle få stuvan o timbret, som på Mjöhulteparken är opbyggd o framkört, o gör af det hur hon vill
44 fm mf f  
Olof Arvidsson. Född 1658 i Loxbo, S Vi Begravd 1723 4/6. Bonde i Loxbo 1686.. (H Arnold Barton, Släkten. En svensk-amerikansk krönika (LT1979) p25ff. Hos Barton inget om Olof A:s 2:a gifte.  
Bou 1723 nr 52 s 642: Barn i kull 1: Carl, Ingel o Elin kärande. Svarande andra hustrun Ingrid JonsdrJ med barn Kerstin, Ingeborg o Stina. Den lösa egendomen skiftas mellan 5 barn i kull 1; 4 st i kull 2. I kull 2 ska hänsyn tas till moderns arvedel i Slitshult, som lagts i gården i Loxbo.Modern får 1/3, förra kullen 1/3 o andra barnkullen 1/3. Åberopas testamentsdelning 1686.Gift 2:o med Ingrid Jonsdotter. Levde 1727 23/2 i Loxbo, S Vi  (Sevede hd db 1724 HT §55; Styvson Staffan Olufsson misshandlat henne)  
45 fm mf m  
NN. (Barn 22  
46 fm mm f  
Isak Jonsson. Död 1732 i Loxbo, S Vi.  Sevede hd småprtokoll1713: IJ i Låxebo låter 1:a g uppbuda 1/3 ibid som han dels ärft o dels infriat från dem hos vilka 1/3 utsatt warit. o dels af syskon efter TR:s dom löst för 235 dr kmt.  
Bonde i Loxbo S Vi. i mtl 1710-28, tidigare Snoketorp. Isak J i mantal i Loxbo 1710-28.Gift 1:o 1701 23/10 i S Vi med Kerstin Ersdotter. Död i Snoketorp, S Vi. Begravd 1702 10/2.Gift 2:o 1702 27/10 i S Vi  
47 fm mm m  
Ingrid Andersdotter. Död 1735 i Loxbo, S Vi
80 fm ff ff  
Per Månsson. Bonde i Näfstad, nämns hans barn i häradsdom 1656 13/10.I mantal 1644-56:  
Markus i Gråsshult köpt af PM:s barn i Näfstad thes bördsrätt med 1 oxe ses af häradsdomen 1656 13/10 i Gråsshult, S Vi (o thet öfriga hans egen skattejordFastebrevsvolymen 170)  
81 fm ff fm  
Trulsdotter. (Far 162Mor 163  
88 fm mf ff  
Arvid Carlsson. Bonde i Loxbo. nämndeman 1671.Levde 1707 18/10 i Orrekullen under Loxbo (Sevede härads dombok HT §31) Död ca 1708 Sevede hd 1699 ST §27: Arfwid i Låxebo uppvist fastebrev på samma jord, utgivet av detta tingstället 1657 12/10, hwari förmäles att h Lucia Olofsd:r såsom varit Månses farmor….Resol: Såsom här wisas så gammal talan, den rätten sig intet wydare med denna sak befatta.  
89 fm mf fm  
Gertrud Nilsdotter. (var död 1705; arvslista). Uppbuds o inteckningsprotokoll GH EVIIAAC:35 Sevede hd1724 2/3§12; hon nämnd vid namn  
92 fm mm ff  
Jon. I Loxbo?  
94 fm mm mf  
Anders Jonsson  
95 fm mm mm  
Ingeborg Claesdotter.  
162 fm ff fm f  
Truls. I Gråsshult, Södra Vi  
163 fm ff fm m  
Anna. i Gråsshult, S Vi. var salig 1656 13/10). Syskonbarn till Per Persson i Mussnästorp, torp han flyttat till sedan dansken bränt hans gård Mussnäs 1611. I Kalmar lagmansrätt 1677 18/9: Åberopas förlikning upprättad av sal häradshövd Johan Klint av 1656 13/10 där sal Per Månssons barn i Näfsta all pretention i Gråsshult renunciera, sedan corroberad i lagmansrätten 1673, o icke mer kan disputeras, Den 10 febr 1674 hade Erik Andersson, Per Jonsson o Inge Hansson (i Mjöhult) sålt till Truls Persson Mört, deras rätta välfångna jordedel i Gråsshult för 2 rkr 5½lod silver. Och Truls Perssons mormor h Anna har upptagit, vilken af Carl i Mjöhults, för 1 oxe conditionaliter pantsatt war, därför de till honom denna del försålde; icke concerner sal Per Måns´barn i Näfstad, utan en annan gren..  
176 fm mf ff f  
Carl. Bonde i Loxbo, S Vi.  SeArnold Barton, Släkten. En svensk-amerikansk krönika p 19 ff (LT 1978)+SEvede hd 1659VT.  
177 fm mf ff m  
Ragnhild Olofsdotterfick 1630 fasta på Loxbo, innan hos gifte sig medCarl

165
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-25
« skrivet: 2007-05-03, 22:07 »
Hej Lena Larsson! Svar på fråga av 1/4 2007:
Elias Henriksson född ca 1678 (enligt begärt åldersintyg  Sevede härad 1742 25/10 då han ville slippa mantalspenning; sägs att han var 25 år då han gifte sig med Brita Svensdotter 1702 30/6) Bonde  i Nyserum, står i mantal å ? mantal åtm. 1709-40. Sevede härad 1727 26/10 ?46: EH beviljas fasta å ? mtl skatte Nyserum,löst av bröderna Nils H i Nyserum + Pär H i  Östra Grinderum samt svåger Carl Pärsson i Nyshult.Makan Brita Svensdotters mor nämns som Elias svärmor Elin Persdotter i småprotokoll 1722 VT ? 18, då omgift med Carl Svensson, bonde i Långbrösle  Frödinge. Följande barn kallade sig NOVANDER :
Johan född a 1702, död 1774 6/10 i Vimmerby, borgare +Nils Novander, komminister i Örberga o Nässja (Od?n, Östgötars minne ; far nämns där kronolänsman) död 1784 10/2 i fattigstugan, Örberga,
FAR  Henrik Nilsson. Bonde i Nyshults norrgård, död 1727.  i mantal man hustru +son 1687 i Nyshult. Förekommer i flera domboksnotiser i Sevede härad from 1696;son Elias nämns i domb. 1715 15/6 ?28 om en utjord i Nyshult.  
MOR Sara Svensdotter namn i dombok 1727 10/5 ?18.
FARFAR Nils Persson. Bonde i Nyshults norrgård (nämnd far i Sevede hd VT 1696 ?3). Möjligen den Nils Persson i Nyshult som nämns så tidigt som i dombok 1634 3/2 då han m fl säljer säljer Nyserums norrgård  till Anders Nilsson i Långbrötsle som har i arv 1/6 däri. .  NP  står sedan i mantal Nyshult ex. 1644 (med hustru Lisbet; 1646 utan hustru men med son+dotter+1650 med hustru.

166
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-26
« skrivet: 2007-04-11, 10:00 »
Ida Mejsholm! Enl. generalmönsterrulla Kalmar reg. 1757 hette soldaten på rote nr 82 Örsåsa (torpet kallades Norrhult) NILS ARVIDSSON ÖRSTRÖM, som mönstrade under general CF Peclin inför pommerska kriget. Dombok Sevede härad 1752 ST ?36: Länsman Hanström hade stämt gifte soldaten Nils Örström i Örsåsa soldattorp för enkelt hor med quinfolket Maja Nilsdotter.. hade valborgsmässotid fött fullgånget barn som var död 14 dar senare.. 1752 HT ?6: Nils frias för tilltal.
Nils Örström var son till soldaten å rote nr 86 Kalmar reg. Loxbo, S Vi (gm 1717, 29 år då, sägs född i Djursdala).Arvid Olofsson Skarp som sedan blev bonde i Hanåsa (ca1755), Död 1772 30/8 där (Hanåsa var en numera riven” gård” nära Trångrödsle i S Vi ) Gift med Ragnhild Olofsdotter , begr, 1765 16/1 död i Trångrödsle.
Nils Örström dog 1788 22/9 i Trångrödsle, Södra Vi. Enl testamente  1787 19/10 i Trångrödsle hade paret 4 döttrar o  1 son o sonen Måns  f 1759 i Hanåsa, skulle lösa den  1/3 de äger i Trångrödsle. Sonen Måns står sen som bonde å 1/24 mantal Trångrödsle o dotter Elin född 1750 i Norrhult bodde 1789 inhyses i Trångrödsle gift 1780 med torpare Petter Johansson...Alla barnen kan följas o ättlingar lever ännu på den enda gården som nu  brukas i Trångrödsle.  Med vänlig hälsning Berit Sjögren
Måns Erlandsson nämns bonde i Örsåsa men jag vet inget om hans anor bakåt.

167
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Johnstone, von
« skrivet: 2007-03-28, 13:05 »
Inger Gustafsson! Har du läst artikeln av Hans E Sköld: Alexander von Johnstone och hans föräldrar. SoH 1981/1 s. 264-66? Födelsedatum anges där för Alexander v Johnstone som 1727 22/10 (pensionkassans merithandl. KrA) men ej födelseplats. Anna Christina Bergenstråhle anges född 1722 20/1 i Örjestorp, Lommaryd (F) ( EÄ tab 56). Alexander v Johnstones mor är enl SoH 1981/2 Eva Tegnelin född 1705 1/2 i Väckelsång (G), vars mormor var Christina Hörling (1655-1730) vars anor du kan läsa om i SoH 1995/2. Vänligen Berit Sjögren

168
Tim Olsson! Det skulle föra alltför långt att skriva om de invecklade arvsprocesserna i Malmgrava, Tuna (H) under 1600-talet. Jag får hänvisa till de källor som är insmugna i antavlan av 24/2 2007. Kan du finna Östgötalövet på ditt bibliotek? Kanske din lokala släktförening har utbyte av andra föreningars  släktforskartidskrifter? Stig Östenson har i sina intressanta artiklar i SoH tangerat personer i denna släktkrets. Senast i SoH 2002/2 s 148 i en recension av  Det medeltida Sverige Småland: Aspeland, Sevede och Tuna län IV(1999)
Mvh Berit Sjögren

169
Lommaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2007
« skrivet: 2007-03-06, 23:00 »
Hej Inger! Borde inte dessa uppgifter föras in under släkten von Johnstone? Är det ointroducerad adel? Mycket om v Johnstones anor kan hittas i Elgenstierna (mor Anna Christina Bergenstråhles anor)  men många rättelser är gjorda i t ex Släkt och hävd. Jag rekommenderar SoH 1995/2! Där finner du t ex Lorentz Leopold v Johnstones mmf Alexander M?hlenbruch 1675-1715 (Pontus Möller i lång uppsats om sl M?hlenbruch) och fmmm Christina Mårtensdotter Hörling 1655-1730, kyrkoheredefru i Väckelsång (G) med anor (Berit Sjögren, Kamrer Mårten Hörling i Stockholm...) Mvh Berit Sjögren

170
Hej Tim!För ytterligare information, se angivna källor:  
 
Lars Persson Wasser. Kommissarie i Karlskrona. Levde 1676 i Kalmar då han förgäves sökte inbörda Malmgrava i Tuna sn (H) Ägde som traktör o källarskrivare vinkällaren Tre remmare på tomt nr 18, Karlskrona (Janrik Bromé, Karlskronas historia I s 444)Gift med Anna Kratz.  
Barn:
Alitza  
Helena Wasser. Död 1731 13/10 i Karlskrona i barnsäng;  enl Lorenz de Rees dagbok+ P Wilstadius SoH 1970/2-3 s 117).  
2 f  
Per Olofsson Wasser. Länsman efter bror Björn 1637 i Gårdveda, bef. man . Död  i Rockneby gästgiveri, Ryssby (H) hos son Johan, då gästgivare där). Begravd 1673 22/5 i Ryssby (Bo Persson). Levde 1661 7/11 i Kråkeryd  Målilla (H) då bef man Handbörd, Stranda o Norrmöre hd:er. Hade ägt hela skatterättigheten till Malmgrava Gift 1:o 1637 ../1 ( Stig Östenson, Slfåb 2006 s 130; han hennes svåger med Karin Börjesdotter Gift 2:o 1642  
Barn:
Lars   (Se 1 ).  
Johan P Wasser. Befallningsman enl Sevede hd 1685 30/6, tidigare bef man på Strömsrum. Proviantmästare i Karlshamn (Karlshamns historia 1664-1914.), tidigare gästgivare på Rockneby krog,Ryssby(Bo Persson) Döpt 1658 19/6 i Målilla född i Kråkeryd). Levde 1665 i Nävra, Malma, Ålem. Begravd 1714 15/10 i Karlshamn.  
Elisabet P Wasser. Begravd 1681 25/5 i Mönsterås (H). Gift med kyrkoherde Hemming Ernestius i Mösterås (ca 1630-1687) (Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne II (1947) sid. 238) Hade dotter Alitza, död ung.  
Alitza Wasser. Gift med lantmästare Gustaf Skarp i Karlshamn (Efterlysning i SoH 1985/1 sid. 291 (ej kollad). Död 1718 ( adl ätt Skarpenfelt tab 2).  
Anna Wasser. Gästgiverska i Färjestaden. Född 1660 6/11 (föd datum på gravhäll å Torslunda kyrkogård). Död 1724 21/4. Begravd på Torslunda kyrkogård . Gift med Petter Persson Torslund, småtullsskrivare 72, borgared 76, länsman i Algutsrum härad, gästgivare 1684 i Torlunda, Öland (salig 1706 16/10;( G Håkansson, Kalmar och kalmarbor under 1600-talet(1944)  
3 m  
Karin Johannisdotter Phoenix. Hennes arvsrätt var giftorättsgods i Malmgrava (B Sjögren, Bröderna Phoenix kom inte från Malmgrava. Östgötalövet 2003/1)
4 ff  
Oluf Biörnsson.var död  1651då sonen Per fastade Malmgrava 7/11 1661). Belagd först i skriftliga källor 1598 (Troligen född 20-30 år tidigare). Länsman, sexman i Getterum, Hjorted (H) 1625, 1633..  
5 fm  
Kerstin Larsdotter. I Getterum, levde 1640 (Stig Östenson i brev 2002 3/12)  
6 mf  
Johannes Benedicti Norcopiensis Phoenix. Född 1586. Död 1666 28/2 i Målilla (H) Kyrkoherde i Dalhem 1623, i Målilla 1631 Gift 1620 (ca) Ej  bror till de Retzius som anges i hm.  
7 mm  
Alitza Hansdotter Stång Begravd 1667 8/3  
8 ff f  
Björn Larsson. Belagd redan 1559; bonde i Getterum, Hjorted Död 1598  
10 fm f  
Lars Ingelsson. Nämndeman  nämnd7 gånger i Malmgrava enl Nils Bremberg 1586-1605 i Malmgrava, Tuna (H)  
11 fm m  
Ingeborg Olofsdotter. i Malmgrava; syster till Karin i Väderum (Berit Sjögren, Arvsstrid o släktskap. Familjerna Wasser, Phoenix, Roswall m. fl. tvistar om arv i Malmgrava, Tuna (H).Östgötalövet 2000/60 s 9-12, med rättelser i Östgötalövet 2003/1)
22 fm mf  
Olof Hedensson. Bonde i Malmgrava, nämndeman 1577 där (Stig Östenson SoH 2002/2). Född ca 1544 i Malmgrava, Tuna (H). Död  ca1584 där
23 fm mm  
Ingeborg Björnsdotter  
44 fm mf f  
Heden NN (Olofsson? Kan vara måg till Olof). Skattebonde i Malmgrava 1500, 1533-46.(Det medeltida Sverige.ASpeland Sevede Tuna län (Riksantikvarieämbetet 1999 s 161) Död i Malmgrava, Tuna  Levde, då han bötade för husröta 1546 i Åsjögle ( Stig Östenson i brev 2002 3/12).
70 ff fm mf  
Björn NN. I Dalsebo, Vena.  
88 fm mf ff  
?Olof i Malmgrava vittnar 1475 om Katarinas i Grinderum, Frödinge sn sjukdom o hur den botas genom åkallande av St Katarina.  Det medeltida Sverige. Aspeland, SEvede, Tuna län. RA  1999 s 161  
Mvh Berit Sjögren

171
Schröder / Skröder / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-23
« skrivet: 2007-02-22, 21:31 »
Hej Jörgen! Varifrån kommer Alitza Larsdr Wasser?
Är hon möjligen dotter till kommissarien i Karlskrona Lars Persson Wasser, som även ägde krogen Tre Remmare där? Jag har honom med årtal 1676 i Kalmar. Har skrivit om de tidiga leden.
Alitza är ett ovanligt namn- jag har 13 st noterade, alla ättlingar till Alitza Hansdr Stång d 1660 i Målilla gm kh Johannes Benedicti Phoenix. Hon var Lars Persson Wassers mormor. Är mycket nyfiken på alla Alitzor - och fascinerad av hur just denna släkt höll fast vid namnet i många generationer.  Mvh Berit Sjögren

172
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-26
« skrivet: 2007-02-21, 09:13 »
Hej Berndt! Det är svårt att finna folk i Södra Vi:s ofullständiga kyrkböcker från denna tid som du märkt. Det blir att leta i andra källor som domböcker. Vad blev det av denna familj? Kvar i Halsjöbo eller S Vi? Lars Olofsson står i mantal 1740 man hustru på 1/4 i 1 helt mantal Halsjöbo södergård. Bouppteckning efter Lars O FIII a:1 971 (VaLA) kan ge besked om hur han kunde stå till gården o namn på den som blev förmyndare för sonen kan också ge vink om ursprung. Både han o Annika Persdotter kom ju från Halsjöbo vid giftermål 1739, så bägge kan ha anknytning till byn. Vänligen Berit Sjögren

173
03) Osorterat / Berger Månsson från Västbo härad?
« skrivet: 2007-02-05, 23:44 »
Intressant detta med folk från Västbo härad som hamnar i Tjust! Det finns flera ex. Kan det ha varit så att trakten där nere i SV hörnet av Småland var ett oroligt hörn pga krigen med ärkefienden Danmark och att folk flydde till  lugnare? hörn i NO Småland?  Det var en lång väg att flytta
 
. En annan Västbobo, från Långaryd sn, var bonden i Trostad i Lofta sn Per Mattsson f ca 1605 död 1695 i Lofta enligt bevarad gravsten på Lofta kyrkogård En son var Lars Persson (f ca 1639 död 1685 18/10 i Skarpinge, V Ed), som ägde gård i Skarpinge och  Trostad  tillika var arrendator på Ottinge i Lofta. OBS! att arrendator  på den tiden var en titel förbehållen den som stod för driften på  ett gods!  En betydelsefull man eftersom  han begravdes i V Eds kyrka och hans gravhäll med dessa data  ännu kan beskådas i V Eds kyrkoruin. Lars Persson var anfar till släkten Trosell, än i denna dag med flera ättlingar i V Ed. En son var kh i Lofta Bengt Trozelius Denna familj bör ha haft något samband med Birger Månsson i Skarpinge. Kanske hade de  flyttat från Västbo ung. samtidigt.
 
Ytterligare en  Västbobo i Tjust var Mårten Eriksson, nämndeman i Svarttorp, Odensvi, född i Ugglebo i Bolmsö sn död 1731 (Svenska antavlor V.9 t ex), anfar till sl Hafström ( Svenska släktkalendern 1936). Mårten Erikssons farfar Mårten Nilsson i Ugglebo i Bolmsö sn  hade systern Botil Nilsdotter, Carl von Linn?s mffm (sePer Skrede, Carl von Linn?s anor, Svenska antavlor  nr 112 not 15).  
Hur ska man förklara denna långväga flytt just från Västbo härad till Tjusts härad? Jag skulle kunna ge ytterligare ex i angränsande Sevede härad, bröderna Jöns och Bengt Ambiörnsson från Dannäs socken.som dock bevisligen flytt undan lagens långa arm i början av 1600-talet. Också de med anknytning till Linn?. Det är en annan historia.  
Berit Sjögren

174
Horn / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-15
« skrivet: 2007-02-05, 10:07 »
Hej Marianne!Jo, min släkt går bakåt till Silkelockar. Tidigast skrev jag om det i ovannämnda SoH 1981/2 (dock där mest om ingifta släkten) men sedan dess har mycket skrivits, bl a här på nätet! Mycket i dikussionsform  o det blir spekulationer så man får läsa med urskillning. Vad vill du veta? Berit

175
Horn / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-15
« skrivet: 2007-01-30, 21:35 »
Gudrun Hagström! Susanna Catharina Dahlman född 1748 11/9 i Katebo, Lönneberga, död 1826 2/10 i Skråphem, Frödinge, var dotter till gästgivare Peter Dahlman född 1725 25/10 i Katebo (nämnd 1665 22/1 i bou efter 1:e svärfar)   och hans 1:a hustru Elisabet Lundblad född i Bäckhult, Södra Vi död 1751 12/7 i Katebo ”hade fört ett vackert och gudfruktigt leverne”. Hon dotter till fältväbel Gustaf  Hansson Lundblad död 1765 i Bäckhult och prästdottern från Frödinge Catarina Kylander död 1771 i Lilla Vi, Djursdala hos sin son organisten Jonas Lundblad Wilenius. Du kan läsa om dessa mina förfäder i min uppsats om Bäckhult i SoH 1981/2. Och kanske hitta på nätet mycket om Gustaf Lundblads   fff Gustaf Silkelock. Jag vet inte hur mycket du vet om Magnus Knutssons hustru Stina Cajsa Hansdotter. Meddela vad du vill veta o välkommen än en gång till S Vi! Berit Sjögren

176
Vimmerby / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-25
« skrivet: 2007-01-25, 19:07 »
Så då kan vi avskriva Per Gudmundsson som fortlevde o aldrig hette Gunnarsson som i mantal!Återstår 2 Per! Berit

177
Vimmerby / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-25
« skrivet: 2007-01-25, 14:26 »
Borghult var ett 1/4 mtl skattetorp under Vinketomta säteri, som på Fjärdingskogen hade 2 andra skattetorp. Redan på 1600-talet står enligt mantalslängder Borghult uppdelat på 2 st 1/8 hemmansdelar:  
Knut  död 1704 i Borghult (testamentspenning) står i mtl man hustrru 1667 på 1/8 mtl med Nils  man hustru på andra 1/8 mtl; i mtl 1692 Knut Lenartson 1/8 mtl med Gunnar Svensson man hustru 1/8 mtl.  
( Jag kan tillägga att det verkar som om den skrivare som gjort mantalslängder kan ha skrivit fel; ibland skrivs det Gudmund, ibland Gunnar; likaså bör den Knut Lenartsson som i mtl-längd 1692 står till 1/8 vara = Knut Larsson. Hans patronymikon återfinns i Sevede härads dombok 1662 6/11: ”Knut Larsson i Borghult, Wimmerby sn angav att Lucia Nilsdr i Brofall har ett barn efter Per i Skråphem (Frödinge sn) som hans broder war.”Knut Larsson vill inte att arvet efter Per i Skråphem ska tillfalla änkan.
Till det småprotokoll av 1726 11/5 som Monica Karlssson återger 22/1 2007 kan tilläggas vad som står i Sevede hd:s dombok  1728 VT ?45: Beviljas Jon Månsson i Borghult fasta på 1/8 skatterättighet i Borghult för 20 dr som han efter köpebrev 1714 17/9 sig köpt av Knut, Karl o Nils Knutssöner och avKarin Knutsdotter.”  Småprotokollen som gäller uppbud ger ofta utförligare detaljer än häradsprotokollet där i detta fall fastebrevet återfinns! Intressanta detaljer du nämnt, Monica! ) Knut Knutsson står i mantal 1705-13- måste vara Knut Larssons son! Knut i Borghult var även dopvittne 1707 31/3 hos Lars son i Bråten. Kan ha varit efter det som  Per Andersson från Fjärdingshult  flyttade till Borghult. Fjärdingshult är fö markerat som torp på kartor från 1800-talet. Återfinns ej på modernare kartor.
Småprotokollet 1726 11/5 säger att det var Jon Månssons svärfar sal Per Andersson i i Fierdingzhult som köpt Borghult.
 
Gunnar i Borghult  står i mantal 1687,  1692,1698,, 1700 +1699 i jordebok. Gunnar son i Borghult döptes 1688 26/6 i Borghult  och en son dog samma år 1?år? En Gunnar i Borghult  var dopvittne 1699 15/6 hos Jöns Borres dotter Brita o 1700 16/1 hos Jöns Bruns dotter Brita, bägge dop  i Vimmerby stad.  
I mantal 1705-14 står Per o Jon Gunnarsson och  1719 står på 1/8 mtl Borghult Jon Gunnarsson. Måste vara sammanblandning av namnen Gunnarsson o Gudmundsson!
 
En  Per  i Borghult  begravs 1717 17/4, 60 år gl. Men hur kan vi veta vilket patronymikon han har? Det kan lika gärna vara Per Andersson som Per Månsson, Lenins anfar enligt Christina Backman i SoH 1995/1, som dör 1717. Eller Per Gunnarsson? Tilläggas kan att jag ingenstans funnit en Per Månsson i mantal i Borghult, men han kan ju ändå ha bott där eftersom han var ingift i Knutfamiljen.  
 
Tyvärr bortföll i Christina Backmans uppsats i SoH den viktiga uppgiften ur Vimmerby stads dombok: ”1717 15/4 Karin Knutsdotter, Per Månssons änka vid Borghult, efter mannens död inflött i staden med sonen Nils Pärsson. 1719 20/7: H. Carin Knutsdotters tomt utom Östreport- item 31/8 gård intill h Kirstin Larsdotters gård = Elisabeth Pärsdotters gård.” Notiser som kanske bör läsas i original.  Björkmans Personregister till Wimmerby stads dombok återger ju inte hela texten. OBS! att det står Per Månssons änka VID Borghult.
Jag ser gärna att ni kollar mina uppgifter ur mantal-svar på gåtan om dessa Perrar måste letas i flera källor. Berit Sjögren  
.

178
Per Klemetsson i porten- jag anser det klart att Olof Larsson ålänning var måg till Per Klemetsson som framgår av mitt referat av utdrag i Stockholms stads tänkeböcker här av 30  dec 2006. Detta trots att Gillingstam  säger i SoH 2001 s.158 att den gängse litteraturuppgiften  att Agda Persdotter  var dotter till rådmannen i Stockholm Per Klemetsson i S:t Nikolai port ej kunnat verifieras. Det var ju Gillingstam som först framfört att Olof Larsson Ålänning var Agdas svåger och han är enligt anförda tänkeboksutdrag Per Klemetssons närmaste arvinge (med   kunglig sekreterare Olof Eriksson) och på ett ställe sägs tom att deras styvmor var Per Klemetssons änka Malin.. De heter ju inte Persson o förde troligen hustrurs talan. Som tycks framgå av Göran Johanssons inlägg fanns dessutom medarvingar Måns o Mårten Persson (död 1576 enl. SST 1585 16/2).  Den avhuggna släkttavlan i SoH 2001 s. 159 bör f ö ha gjorts ca 1630-40 eftersom Karin Persdotters dotterdöttrar står angivna med män.  En sekundärkälla med lite långt tidsavstånd från Per Klemetssons tid! Men man får väl lita på att den är riktig eftersom Gillingstam säger så.
Vad sedan anbelangar Per Klemetssons köp av stenhus av Knut Olofsson med flera (se mitt inlägg 30 dec) och deras inbördes släktskap med varann o med Per Klemetson så har jag svårt se sambanden. Jag refererar här domboken 1580 i juni s. 141:
”Hr Joseph, kyrkoherde i Ryd och Michel Persson ”vår medborgare” och hustru Margrete Erich Månssons tilltalade PÄDER CLEMETSSONS ARVINGAR , SOM VAR PEDER ERICHSSON OCH OLUF LARSSON TULLSKRIVARE om ett stenhus och liggande grund som Per Klemetsson köpte av Knut Olsson i Granböle i Helsinge sn i Nyland (Finland), och förnämde hr Josep, Michel Persson och hustru Margrete sade sig ock vara arvingar till på mödernet. Sententia: Efter framledne Per Klemetsson lagligen köpt huset 1568 med stadens brev, OCH FÖRNÄMDE HR JOSEP NEKADE TILL ATT FÖRNÄMDE KNUT OLSSON VAR ERIK SKRÄDDARES BRODER, därför de skulle fly samme Knut Olsson hit tillstädes. Sedan skulle de bekomma svar av rätten.” (moderniserad stavning) När en fastighet såldes (utom börd? som här) hörde det till att intressenter klagade o klandrade, kanske så långt tillbaka som i 3:e led, kanske tom 4:e led. Det var ju Kristoffers stadslag som gällde (hur den skiljer sig  från Kristoffers landslag har jag inte satt mig in i) men det  är svårt att utröna inbördes släktskap i  bråk som detta.. Hursomhelst så ifrågasätter ju hr Josef Knut Olssons rätt att klandra. Det väsentliga här är väl att se sambandet mellan Per Klemetsson och Olof Larsson Ålänning. Mvh Berit

179
Efter att återigen studerat  Stockholms stads tänkeböcker (här:SST) måste jag ge Göran Johansson rätt.  Olof Larsson Ålänning som i Gillingstams återgivna släkttavla i SoH 2001 s 159 anges som gift med Agda Persdotters syster Karin figurerar i flera  notiser som knuten till Per Klemetsson eller Per i porten. Jag kan inte se annat än att samme Olof Larsson hade Per i porten som svärfar. I de notiser där Olof Larsson nämns kallas han Olof Larsson Ålänning, ibland Lille Oluff Larsson, ibland Olof Larsson tullskrivare, en gång Lille Olof Larsson Ålänninge (SST 1569 9/11). Om nu den sekundära källan i SoH 2001 stämmer. Ingen vet ju när den gjordes. Här helt kort utdrag ur SST:
SST 1549 2/9 s. 30: Peder Clemetsson köper av bröder Rasmus o Matz Nilsson ett stenhus vid St Nikolai port näst intill Per Clemetssons eget hus..
 
SST 1568 /7 ? 74: Knut Olsson i Granböle i Helsinge sn i Nyland upplät till sin ”medbroder” Per Clemetsson den del han ärvt efter sin brorsdotter Gertrud Eriksdotter ett litet stenhus på Västerlånggatan mittemot Kåkbrinken. (Samma ärende SST 1570 12/7 s 171 där det framgår att Gertrud var dotter till Erik skräddare vars änka gift om sig med Franz Mårtensson, borgare i Västerås )  
 
SST 1569 s 27: Lille Oluf larsson uppbjuder 3:e gången Clemet vårdskrivars hus, vilket han som bördeman bytt till sig.  SST 1570 22/5: Scriptum est för Lille Oluf Larsson på samma hus.
 
SST 1570 22/9. Rasmus Ludvigsson på KMT:s  vägnar  att de intet visste om kung Eriks eller Jöran Perssons ägodelar 6 namn bl a Lille Olof Larsson, Per Clemetsson och Bertil Shilling ”och theres hustrur och legefolk” De nekade ”hwar sin stad”.
 
SST 1575 15/10 ? 127:  Salig Peder Clämetssons rätte  arvingar o barn  Olof Larsson o KMT:s sekreterare Peder Erichsson  om förlikning med deras styvmoder h Malin Päder Clemetssons efterlåtna änka att hon i sin livstid ska få behålla  ett stenhus på Västerlånggatan nedanför Kåkbrinken. Efter hennes död skulle huset gå till Per Clemetssons arvingar.
 
SST 1580 /6 s 141 ?107: Tilltalas Päder Clemetssons arvingar som var Peder Erichson secreterare och Oluff larsson tullskrivare om stenhuset som Pär Clemetsson köpt av Knut Olsson i Granböle i Helsinge sn (se ovan SST 1568 /7)
SST 1580 9/7 ?110; KMT:s tullnär Olof Larsson uppvisar Elin Erlandsdotters, sal. Måns Perssons efterleverskas brev (se Göran Johanssons referat)
 
SST 1585 16/2 s 1585: Olof Larsson Ålänning svarar Nils Larsson tullnär om lån han tagit av hans ”swäre” hustru Mariet Olof Svenssons-  lånet först taget av  Mårten Persson  ” som Gud kallat 1576 vid Persmässo tid”Olof Larson   tagit  pengarna till sig efter Mårtens död o satt h Mariet sitt hus i Gråmunkegraänd i pant därför. Olof larsson nekade till att ha tagit pengar ”till obyttand del” som Peder i Porten hade  med Matz Larsson köpsven ”then förnemde h Mariet Olof Svenssons skulle betalas med”. H Mariet vägrade förlikning med Olof Larsson.
 
SST 1588 3/3 s 421:  Erlig o välachtad Olof Larsson Ålänning, borgare här s staden, blev av rätten tillsagd att göra Frantz, borgare i Westerås, klagelös för den ? han hade i huset  med salig Per i Portens arvingar.  
 
(SST 1570 12/7, s 171, sedan Per Klemetsson köpt hus på Västerlånggatan av Knut Olsson i Granböle 1568 i juli framträdde denne Franz Mårtensson som medarvinge o säger att han betalt Per i Porten 72 mark i huset.Franz M gift med Erik skräddares änka; Erik skräddare var far till Per I Portens brorsdotter Gertrud Eriksdotter, som Per i porten ärvt)  
OBS! Ingenstans märks här Agda Persdotters döttrar Constantia o Virginia Eriksdr o Anna Fleming som arvingar,  
Kunglig sekr Peder Eriksson kanske var gift med Agdas syster Margareta Persdotter eftersom han hela tiden nämns som Per Klemetssons (Per i portens närmaste arvinge) (med Olof Larsson).  Möjligt är ju också att Peder Eriksson skrivare o Olof larsson var barnbarn till Per Klemetsson o på det viset bröstarvingar.Återstår att efterforska. Berit Sjögren

180
Galle / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2008
« skrivet: 2006-12-21, 16:32 »
Pelle A Frisk! Jag råder dig att ta kontakt med den dkicklige genealogen Nils Fredrik Beerståhl i Falköping som härstammar från Gallander! Berit Sjögren

181
Galle / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2008
« skrivet: 2006-12-21, 16:31 »
Pelle A Frisk! Kanske kan den skicklige genealogen Nils Fredrik Beesrståhl i Falköping hjälpa dig med Gallander. Jag vet att det är hans anor.Tror inte han har dator. Berit Sjögren

182
Hej Göran!  Det är bra om felaktiga släkttavlor rensas som du säger! Ovana släktforskare kan lätt ta det för sanning.
Läs Gillingstam SoH 2001 s 157 om hur Svalenius förväxlat 2 st Olof Larsson! Berit

183
Göran! Det blir svår att följa med i alla dina tavlor. De bygger på flera gissningar som inte än finns belägg för.
1. Agda Persdotter som mor till  ”kungadottern” Margareta Eriksdotter i Horn. Det vore sensationellt om det kan fastslås - har långt ifrån gjorts. Om hon är dotter till Erik XIV  fanns det ju flera frillor att välja på.
2. Stockholms stads tänkeböcker på de datum som här nämns har jag studerat o ingenstans funnit att Agda Persdotter med 2 systrar skulle ha tänkbar far  Per Klemetsson ”i porten”, som Gillingstam också påpekat i SoH 2001  s 157. Jag har studerat de domboksnotiser i Stockholm stads tänkeböcker som Torsten Berglund uppräknat i Anbytarforum ovan 7/12 2006 o ingenstans funnit att Per Klemetsson död 1575 skulle vara far till Agda med systrar.
3. I tänkeböckerna finns 2 Olof Larsson som du kan ha sammanblandat A) Olof Larsson Ålänning  levde 1594 gift med Karin Persdotter, Agdas syster (Gillingstam SoH 2001). B) Olof Larsson tullskrivare, Per Klemetssons arvinge (SST 1580 9/7).  
4. Hans Gillingstams avfotade släkttavla i SoH 2001 s 159 över Agda Persdotter med 2 systrar Karin o Margareta  får man ha som utgångspunkt. I Stockholms stads tänkeböcker i alla de datum som nämns i olika sammanhang  framgår ingenstans att de skulle ha  dessa bröder Mårten o Måns..  
Det är värdefullt, Göran, med alla de dokument du tagit fram och också ibland avfotat i olika sammanhang, men du är för snabb att dra slutsatser! Kommer  du att be anbytarvärden ta bort de felaktiga släkttavlor du publicerat? Vänligen Berit

184
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-05
« skrivet: 2006-12-02, 10:39 »
Göran! Enligt Gillingstam i SoH 2001 s 158 är det osäkert om Agda Persdotter varit gift med Christoffer Olofsson. Uppgiften att Christoffer Olofsson varit gift med en av Erik XIV:s frillor går tillbaka på en uppgift av Hogenskild Bielke ; 1568 hade Christoffer uppgivit Stegeborg till hertig Karl, Christoffer som kung Erik gifvit sin frille.(Kan tillägga att samma tvekan om att Christoffer varit gift med Agda P står tillfört i marginalen till en uppställning över Erik XIV:s barn i Palmschöldska samlingen). Christoffer Olofsson gift 1:o Brita Nilsdotter dotter till Nils skrivare G.2:o Anna Christoffersdotter, som efterlevde.( RR 1587, fol 182-182v, RA+NFBeerståhl SoH 1990 s 138 not 9).Någon av dessa fruar bör ha varit Erik XIV:s frilla.Skulle Agda Persdotter ha tagit hand om andra frillobarn? Mvh Berit

185
Horn / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-15
« skrivet: 2006-11-30, 18:25 »
Till Patrick Carlsson, sent svar på fråga 23/8 2006! Tyvärr vet jag  inte mycket om Horn eller Sven Gustaf Carlsson Lindqvists ursprung. Kan inte finna honom i Kindasocknarna Horn och Hycklinge i ord o bild (1988) där konfirmander i Horn från 1805 är registrerade (ett komplement till brunna kyrkböcker!). Om lifgrenadier Sven Strids barn, som alla nämns Strid vid konfirmationen,  kan man där utläsa torpen de bodde i ;  Anna Sophia  konf 1831 f 1816+ Stina Carin f 1818 konf 1833 i Orrekullen ,Sven magnus f 1820, konf. 1835, i Hamra, Jacob Petter f 1826, konf 1841 i Brantetorp...
Om föräldrarna till Sven Gustaf Lindqvists  maka Sara Greta Jonsdotter född 1825 i Örsbo under Örsåsa, Södra Vi kan man utläsa en hel del i Maja Nestor, Torp och backstugor i Södra Vi (1981). Boken är slutsåld men lär finnas på CD att beställa från S Vi.  Örsbo kan man nog knappast kalla hemman - det var 1/48 mtl!
Imponerande  hur noggrant du antecknat källor! Ser man sällan. Jag har Maja Nestors bok om du vill låna den o läsa - vi tycks ju bo i samma stad! Berit Sjögren Uppsala

186
Galle / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2008
« skrivet: 2006-11-18, 22:04 »
Kristian Gustafsson! Se svar under Södra Vi. Berit Sjögren

187
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-05
« skrivet: 2006-11-18, 22:02 »
Svar på fråga under Övriga släkter Galle: Galle:
Vad säger att Erland Jonsson döpt tvilling 1698 1/1 i Käbbo  kallades Erland Galle? Galle kallades i senare tid  soldater på soldattorpet Apeltorpet i Gallebo , Södra Vi rote nr 90  (rote tillsammans med Käbbo). Tidigt 1700-tal hette soldater där Apelgren, ex Jon Erlandsson Apelgren f ca 1687 , i tjänst 1716. Jag tror Galle är ett soldatnamn så det blir att leta i generalmönsterrullor för Kalmar regemente.  I 1757 års generalmönsterrulla står för rote 90 i Gallebo Erland Galle, gift 1735, hade tjänstgjort 15?år, varit med i Pommerska kriget.Vilket bevis har du att Erland Jonsson=Erland Galle?
 Jon Olofsson i Käbbo  gift med Brita Erlandsdotter ( begravd 1732 17/4 ”hustru Brita i Käbbo”) med nämnda barn tvillingar Kerstin o Erland f 1698+Ingiäl  född 1700 hade en svåger Nils Eriksson ( född ca 1671, död 1747 8/7 i Näfstad, Södra Vi (SEvede härads dombok 1708 28/2: köpebrev på Näfstad utjord som han köpt av svågrar Jon Olofsson i Käbbo, Pär Olofsson i Ålhult+Per Persson i Bosand.Jon Olofssons far Olof Svensson i Bosand hade 1702 25/4 köpt hela skatteutjorden i  1/3 Näfstad av bröder o svågrar (Sevede härad 1700 4/6 ?18+ 1702 19/5 ?24). Hälsningar Berit Sjögren

188
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-22
« skrivet: 2006-10-11, 08:35 »
Ursäkta Göran! Jag förstår inte ditt resonemang om häradsskrivare Lars Jonsson.
I inlägget ovan 9/10 2006 skriver du att Samuel Hiller inte kan vara född före 1634 Sune Lindqvist har i SoH 1999 s 414-415 angett födelseår 1628 (om än med tvekan) o då skulle Hiller kunnat förekomma i tllsättningen som eftr av svärfar khJonas Magni Planander 1654-1655- Samuel prästvigdes bevisligen 1652.Håller du inte fast vid hypotesen att kh Zacharias Benedicti i Gladhammar kan ha varit gift med 2 Kerstin Olofsdotter, den första i så fall kh Olof Clarewallius?dotter? Kerstin Olofsdr från Härna skulle då kunna vara hustru Kerstin  no 2. Samuel Hiller död 1656- hustrun Rakel Planander sägs vara omgift 1657 21/4!- hade ju ingen arvsrätt i Härna likt de 2 systrarna, som du utrett det.
I kopian från Kinda härad 1618 25/9, som du publicerat (Var på Rötter?) om jorden på Bjuggö som sägs ha tillhört Härna läste jag: Sd (samma dag) kom FÖRSTÅNDIG MAN LARS JONSSON I HJUBY HÄRADSKRIVARE, åter på sin förre klage, begärde endskap om den öhn, Biuggö bend, som honom förre ting lovad o tillagd war,......
Läser man om Juby i Frälsegodsen Östergötland sid 840: Efter fru Görvels död 1605 (Görvel Fadersdotter /Sparre/ indrogos hennes egendomar till kronan, men restituerades 1613 12/6 till släkten.. Juby alltså under en tid krono o kan så ha varit härasskrivares löneförmån liksom Karlshult bevisligen var : Frälsegodsen Östg s. 844: Karshult.. blev 1629 19/11 på livstid förlänt till lagläsaren Lars Jönsson, men gavs 1641 24/5 till Lars Grubbe..... Var Lars Jonsson hade sin lekamen kan man inte veta. 1618 kan han mycket väl ha stått till Juby för det synes ofta vara en viss eftersläppning i tid mellan beslut o hur länge folket fick bo kvar på gårdar. Lars Jonssons dödsdatum är ju funnen i Karshult 1632.  
Jag hänger som sagt inte med.  Berit

189
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-22
« skrivet: 2006-10-09, 11:42 »
Fel i inlägg ovan! Samuel Hiller var son till Zacharias Benedicti! Berit

190
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-22
« skrivet: 2006-10-09, 11:39 »
Göran! Har du övervägt möjligheten att kh i Gladhammar Zacharias Benedicti kan ha haft 2 hustrur Kerstin Olofsdotter, den första enligt Sune Lindkvist i SoH 1999/3-4 s 411 dotter till kh i Horn Olavus Simonis (var finns f ö bevisen at det var hon som varit  gift med Zacharias B?). den andra Kerstin O skulle vara  hon med möderne i Härna, Hycklinge.  Du har ju själv sökt leda i bevis att  kh i Horn Samuel Hiller (1628?-1657), som av Sune Lindqvist nämns son till Olavus Simonis,  inte nämns delaktig i arvsuppgörelse om Härna enlig Kinda hd dombok 1680 13/2 där bara 2 döttrar  Anna + Elisabet Zachrisdr död 1672 28/7 i Linderås nämns som arvingar i Härna efter kyrkoherdefrun Kerstin Olofsdotter i Gladhammar. Vet nu inte längre under vilken socken eller rubrik  du skrivit om detta i Rötter. Skulle du inte kunna göra en kort resum? om diskussionen här, så som du gjort om Lars Jonsson  under Hycklinge här ovan 9/10 2006?  
Om häradsskrivare Lars Jonsson död 1632 i Karshult, Motala lfs (dödbok): jag repeterar här vad jag skrivit om honom (var i Rötter?) taget ur F Rääf, Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland I s 95: ”Lars Jonsson i Wadstena eller, såsom han från 1614 sig skref, i Karshult , bestridde embetet (som lagläsare o vice häradshövding) i båda nämnda härader Ydre och Kind oavbrutet från 1608, utom vid de få ting dem ordinarie själva förrättade. Och intill slutet af 1628, under vars dombok han undertecknat ordet Vale, men synes tjänstgjort i Kind några år längre. Uti 1608 års vintertings dombok för sistn. Härad, der hans antagande till vicarie för Jöns Pehrsson i Berssebo omnämnes, kallas han ”Lagläsare i Vestan Stång  Östergöthland”. Hans sigill innehåller uti en sköld 3 ekållon, uppväxande från liggande gren, och öfver skölden init. L:I:”
 
Jag finner det inte osannolikt att det bara funnits en lagläsare Lars Jonsson och att han varit bosatt både i Juby Horn och  från ca 1614 i Karshult. Som Olle Elm nämnt och som står i Frälsegodsen Östergötland  s. 841 var Karshult vid den aktuella tiden krono o Lars Jonssons livstidsförläning (alltså gick inte till hans arvingar). Juby 2 mtl frälse i Horn hade efter  Görvel Fadersdotters död 1605 blivit krono men återgått till släkten efter  1613. (Frälsegodsen Östg). Lars Jonsson kan alltså som löneförmån ha haft 2 kronogårdar, Juby o Karshult. Att han 1616 19/2 uppbjuder 3. gång en gård i Härna är väl inte konstigt. Det var maken som står till hustruns gård.
Lars i Juby i Älvsborgs lösen 1571 har ju inget patronymikon - är troligen  en annan Lars.
Lagläsaren Lars Jonsson kan ju ha haft en hustru före Kerstin Olofsdotter och med henne dottern hustru Brita som dömdes för hor 1650, medan mannen varit i krig, då hon var i Motala hus. Såvida inte Brita var dotter i äktenskapet med Kerstin Olofsdotter.
 Vänligen Berit

191
Lagergréen / Lagergréen
« skrivet: 2006-09-20, 14:47 »
Kerstin Åkerberg! Jonas Lagergréen må ha varit ofrälse men hans hustru hade adliga anor. Jonas Lagergréen, kvartermästare 1712 vid livreg. Till häst, löjtants avsked 1722 1687-1766) död i Tolg har alltså enl. vad Gillingstam utrett( bl a i Svenskt biografiskt lexikon 22 s 108) felaktigt utpekats som den som fört adliga ätten nr 339 vidare. Vem var han då son till? Om hustrun Maria Christina Klint död 1767 20/1 i Fagerhult, Lemnhults sn (F) ( fel i EÄ: de 2 hustrurna Lagergréen tillägnats är en o samma) står mycket att läsa Drakeska arkivet i Uppsala universitetsbibliotek X 257dI 1 nr 524(original) ”Jonas Lagergréen säljer med sin hustrus ja o samtycke till överstelöjtnanten vid Cronobergs regemente, välborne hr Johan Silfversparre efterskrevne säteri och frälsehemman min kära hustrus arv efter sin salig morfar Knut Silfversparre och mormor Margareta von Scheiding enligt testamente 1712 12/2 (confirmerat av Kongl. Göta hovrätt och stadfäst, nemligen i Jönköpings län herrnässja med ladugården Smenässja och utjorden Frutorpet, 3 hela hemman i Näshult sn, ( m fl hemman för summa 3030 dr smt) Undertecknat Enghult 1725 8/10 Jonas Lagergreen Maria Christina Clinthe.” Nässja säteri i Lemnhult sn (F) kallades under Knut Silfversparres tid Herrnässja med nybyggd ladugård Smenässja. ( FD Stig Rosander, Lemnhults hembydsbok (1981) s 170). (Köparen Johan Carl Silfversparre, överstelöjtn vid Kronobergs reg (EÄ) född 1681 död 1752 1/11 var son till överstelöjtn.Carl Persson Silfversparre död 1692, Dennes far o mor var Per Nilsson Silfversparre och Magdalena Ottosdotter von Scheiding (enligt Drakes arkiv hade fadern dött nr Johan carl var liten och modern cederat bonis ) :detta par var mff +mfm till Maria Christina Klint) Maria Christina Klints antavla: Far: Regementskvartermästare Carl Klint död 1706 2/11. Mor: Märta Magdalena Silfversparre Farfar: Johan Klint, död 1675 Frälsegodsen Småland II s 649: Fick i pant Botillaboda i Älghult sn (F). Student 1636 i Uppsala. Häradshövding i Sevede, Tunalän o Aspelands härader 1653-75. Om ett stipendium i Frankrike o Holland 1653, se Stig Östenson i Rötter 2005 10/4) Son till kh i Teda fs Nicolaus Olaai Klint död 1653 Farmor: Elsa (Hermansdotter) von Campenhausen adlig ätt nr 881 (816) född 1632 död 1694 i Tveta sn (H): Morfar: Knut Pedersson Silfversparre död 1712. Löjtnant vid Kalmar reg. 1674, kallad kapten 1679. Ägde Nässja säteri i Lemnhults sn (F). Drakeska arkivet UUB. (Brev 1700 10/9 från Lars Nilsson,” gamle Gustaf Drakes fogde”) Knut p S bodde på Kullebo i Näshults sn (F) ”Hans hustru var hans rätta syskonbarn den han lägrade, hon var Hans von Scheidings dotter. .. fick böta mycket för löftet att äga henne. Svärfar Hans v Scheiding var hans rätta morbror…. Är mycket fattig….” Mormor: Margareta (Hansdotter) von Scheiding döpt 1644 24/6 i Normlösa sn € Levde 1712 (EÄ) Frånskild. Morfars far: Peder Nilsson dy Silfversparre. (EÄ tab 54) född 1613 24/10 på Kullebo, Näshult sn (F). död 1671 22/4. Begr. i Näshults kyrka. Major . Morfars mor: Magdalena Ottosdotter von Scheiding. Död före 1677. Syster till mmf Mormors far: Hans Christoffer von Scheiding (ill Ottinge i Lofta (H) mm) död före 1699. Begr i Lofta. Regementskvartermästare vid art. Gift 1642 31/7 i St Nikolai kyrka, Sthlm Mormors mor: Märta Eriksdotter Ulfsparre af Broxvik. Levde ännu 1678 (EÄ) Morfars farfar: Nils Pedersson Silfversparre d y död 1644 29/9 på Flishult (EÄ) Morfars farmor: Märtha Arvidsdotter Drake . Nämnd med arv vid arvskifte på Hagelsrum i Tuna sn (H) 1623 22/5 efter far landshövding Arvid Knutsson Drake av Hagelsrum död 1618 o mor Hebbla Eriksdotter Stålarm död före 1623. Morfars morfar = mormors farfar: Otto von Scheiding (till Åby i Horn sn € mm. Överstelöjtnant. (1580-1651) Morfars mormor = mormors farmor: Margareta von Masenbach Detta finns även delvis på webben, Adelsvapen wiki com där sl Klint behandlas. Om Knut P Silfversparres gifte med sin kusin står inget i EÄ som jag kan se! Inte heller om mor Märta Magdalena Klint. Berit Sjögren

192
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-05
« skrivet: 2006-09-15, 09:50 »
Dick! Här Christin Paulsdotters (1729-1813) och Nils Johanssons (1721-1789) barn i Örsåsa S Vi:
  Hans Nilsson. Född 1751 11/3 i Vagelhem S VI  Död 1816 27/1 i Örsåsa S Vi (Bou 1816 15/2; efterl änka o 6 barn; 7/48 mtl sk fr Örsåsa). Bonde i Örsåsa 7/48 mtl; fastebrev 1802 27/3., i mtl sen 1785. HN i Bosand var delägare o köpare 1 1/8 i 1? mtl frälse Örsåsa då CF Pechlin 1782 25/2 sålde Örsåsa till ett antal delägare, bl a Salomon Nilsson i Komramåla 1/4 mtl. Gift med Lisa Johansdotter. Änka 1816. Född 1740.  
 Anders Nilsson. Bonde i Hornebo. Född 1753 12/4 i Vagelhem, S Vi  Död 1819 9/5 i Hornebo, S Vi änka Sara Jonsd:r; efterlämnar 1 son, 3 döttrar.  
 Måns Nilsson. Född 1755 2/4 i Vagelhem, S Vi. Död (dog ung).  
 Johan Nilsson. Född 1759 19/10 i Vagelhem S Vi. Död 1769 20/1 i Örsåsa, S Vi.  
 Måns Nilsson. Född 1761 29/4 i Vagelhem S Vi. torpare i Örsåsa.Levde 1789.  
 Kierstin Nilsdotter. Född 1763 20/11 i Vagelhem S Vi. Lede vid bo efter far 1789
 Jonas Nilsson. Född tvilling 1763 20/11 i Vagelhem S Vi. Död 1764 27/1 i Vagelhem, S Vi.  
 Påhl Nilsson. Född 1766 8/11 i Örsåsa S Vi. Död 1770 29/6 i Örsåsa, S Vi.  
 Lisken Nilsd:r. Född 1769 5/3 i Örsåsa S Vi. Levde vid bou efter far 1789  
 Paulus Nilsson. Född 1773 4/1 i Örsåsa, S Vi . Död 1839 19/4 i Lindeberget, S Vi (dödbok). vid frånfället: 1 son, 2 döttrar enl dödbok . Fastebref 1828 18/12 å 7/64 mtl Örsåsa: Köpebrev av 15/12 då brorsonen Nils Hansson ohh Christina Andersd:r köpte 7/64 mtl skattefrälse Örsåsa på offentlig auktion av PN, dennes måg o dotter Johannes Nilsson o Catarina Paulsd.r samt omyndige barns förmyndare JOhannes Månsson. Gift 1799 16/11 med Sara Johansd:r. Ättlingar lever ännu i S Vi. Hälsningar Berit

193
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-22
« skrivet: 2006-09-03, 18:10 »
Göran! Om hur krångliga gårdsaffärer kan vara- läs Stig Östensons inlägg här i Anbytarforum under sl MARIN 2/9 2006! Det är inte lätt! Berit

194
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-22
« skrivet: 2006-09-03, 17:26 »
Göran! Om Lars Jonssons del i Härna:  Om det står att han ” gifte sig till Härna” så kan det fortf vara Kerstin Olofsdotters mödernejord. Han kan ju dock ha köpt till ytterligare jord i byn- eller  lagt in av egna penningar när hustrun ev. fick lösa ut syskon  ur gården. Om detta finns tydligen ingen dombok, men jag har sett i andra gårdsuppgörelser att en ingift man på så sätt kan få rätt i gården. Det hände när äktenskap var barnlösa   att mannens släktingar kunde  göra anspråk på sin del i jorden efter dödsfall.. Om det var fallet här vet väl ingen.  Kerstins 2.e man kh Zacharias Bengtsson i Gladhammar hade väl inte lagt medel i   Härna. Hursomhelst så var det alltid mannen som förde talan vid tinget- så i Kinda härad 1618 25/9 (som du lagt ut kopia på ovan) om ön  Bjuggö (1/4 skattetorp) där Lars Jonsson häradsskrivaren klagar om Bjuggö o jord där tillhörig Härna. Kanske ett utgärdeshemman där domboken handlar om olika gårdar som kunde göra anspråk på ön bl a Härna.  
Under rubrik Retzius på Rötter har jag citerat vad ydredrotten Rääf skrev om Lars Jonsson i Karlshult under rubrik ”HÄRADSSKRIVARE, LAGLÄSARE”. Sägs där att han verkade bl a i Kind o Ydre härad. Måste vara den Lars J som du funnit dödsnotis om 1632 i Karlshult. Fanns det 2 Lars Jonsson häradsskrivare samtidigt?  Jag kan tänka mig att det bara fanns en. Hälsningar Berit

195
Retzius / Retzia / Retzius / Retzia
« skrivet: 2006-09-01, 18:17 »
Angående häarsskrivare Lars Jonsson  död 1632 i Motala lfs (gift med Kerstin Olofsdotter i gifte 1??) Så här skriver F. Rääf i Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland 1-5 (1856-75) (jag har tyvärr inte noterat. vilken del):  LAGLÄSARE OCH VICE HÄRADSHÖFDINGAR  s 95: ” Lars
Jonsson i Wadstena, eller, såsom han från 1614 och sedermera sig skref, i Karshult, bestridde embetet i båda nämnda härader (Ydre och Kind) oafbrutet från år 1608, utom vid de få ting dem ordinarierna själva förrättade. Och intill slutet af 1628, under hvars dombok han tecknat ordet Vale, men synes tjänstgjort i Kind (Kinda hd?) några år längre. Uti 1608 års vintertings dombok för sistn. Härad. der hans antagande till vicarie för Jöns Pehrsson till Berssebo omnämnes, kallas han ”Lagläsare i Vestan Stång i Östergöthland”. Hans sigill innehåller uti en sköld 3 ekållon, uppväxande från liggande gren, och öfver skölden init. L. I.”.  
Finns det 2 lagläsare Lars Jonsson? Berit Sjögren

196
Retzius / Retzia / Retzius / Retzia
« skrivet: 2006-09-01, 18:15 »
Angående häarsskrivare Lars Jonsson  död 1631i Motala lfs (gift med Kerstin Olofsdotter i gifte 1??) Så här skriver F. Rääf i Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland 1-5 (1856-75) (jag har tyvärr inte noterat. vilken del):  LAGLÄSARE OCH VICE HÄRADSHÖFDINGAR  s 95: ” Lars
Jonsson i Wadstena, eller, såsom han från 1614 och sedermera sig skref, i Karshult, bestridde embetet i båda nämnda härader (Ydre och Kind) oafbrutet från år 1608, utom vid de få ting dem ordinarierna själva förrättade. Och intill slutet af 1628, under hvars dombok han tecknat ordet Vale, men synes tjänstgjort i Kind (Kinda hd?) några år längre. Uti 1608 års vintertings dombok för sistn. Härad. der hans antagande till vicarie för Jöns Pehrsson till Berssebo omnämnes, kallas han ”Lagläsare i Vestan Stång i Östergöthland”. Hans sigill innehåller uti en sköld 3 ekållon, uppväxande från liggande gren, och öfver skölden init. L. I.”.  
Finns det 2 lagläsare Lars Jonsson? Berit Sjögren

197
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-05
« skrivet: 2006-09-01, 12:32 »
Hej Mia!Christina Paulsdrs anor har figurerat här i Rötter i olika sammahang, men här kommer kortfattad antavla:
 
1  
Christin Paulsdotter. Född  i Komramåla, S Vi. Döpt 1729 16/1. Död  1813 12/4 i Örsåsa, S Vi Gift 1748 20/11 i S Vi  med Nils Johansson . Född 1721 i Horns sn (E). Död lungsot 1789 16/10 i Örsåsa S Vi (bou 1790 9/1; fastighet Örsåsa; inbördes testamente 1789). Bou: Barn myndiga Anders+Måns; omyndige Paul+Christina+Lisa 1790 7/11 Bonde i Örsåsa S Vi., löste 1782 Örsåsa av generalmajor CFPechlin på Ålhult.  
2 f  
Paul Hansson Silkelock . Född  i Komramåla, S Vi (i dopet Pål Hansson). Döpt 1699 26/3 i Död 1771 där. Begravd 1771 15/9 (I dödbok Silkelock). Frälseskogvaktare vid Ålhult, bodde i Komramåla rå o rör 1/8 mtl..Gift 1725 26/9 i S Vi  
3 m  
Ragnil Månsdotter.  Död 70 år  i Komramåla, Begravd 1774 13/8.  
4 ff  
Hans Andersson.  Död i Komramåla (81 år). Begravd 1741 27/9. Levde i mantal  man hustru 1688 i Komramåla. Frälseskogvaktare å Ålhults säteri, SVi..Om hans son fältväbel Gustaf Lundblad i Bäckhult, S Vi,  se Berit Sjögren SoH 1981/2 och om sonen sergeant Sven Silkelock , se Berit Sjögren Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt, SoH 1997/3-4.
5 fm  
Segred Månsdotter. Död  i Komramåla, Begravd 1734 17/3  
8 ff f  
Anders Gustafsson. Levde 1676 6/10 i Komramåla, I roteringslängd 1678; rävefängarens änka i Komramåla). Frälseskogvaktare vid Ålhult, bosatt i Komramåla, S Vi. Sventjänare 1652 1/3 hos Gabriel Börjesson i Malghult  
10 fm f  
Måns Hansson. Bonde i Örsåsa, S Vi . i mantal 1656 endast man, 1680 man+hustru Hade arvedel i Mjöhult, S Vi (Sevede härads dombok HT1656)..  
16 ff ff  
Gustaf Persson Silkelock. Ryttare i Kristdala.  Ryttare G PERSSON Silkelock enl Bremberg. Ryttare 1616-17 I Älvsborgs lösen 4:e termin med Per Silkelock i Systertorp, KristdalaGift 2:o med Anna Persdotter. I Klo, Fagerhult enl Bo Persson aug -98.  
20 fm ff  
Hans. Bonde i Örsåsa, S Vi., i mantal där 1644 man+hustru, 1656 endast man  
21 fm fm  
Sara. Mor till Måns Hansson enl dombok då denne löser Mjöhult 1680  
32 ff ff f  
Per Silkelock. Borgare i Kalmar, skeppskapten. Om honom, se Roger Axelsson, Humlenäsboken (2000) samt diskussion på Rötter.
33 ff ff m  
Jönsdotter  
66 ff ff mf  
Jöns Gustafsson. Död 1598 25/9 i i slaget vid Stångebro (stupad på kung Sigismunds sida; skjuten av hertig Karl). Om hans adliga anor i 15 led, se Roger Axelsson, Humlenäsboken  s 177 ff(2000)
67 ff ff mm  
Lusse Persdotter. Bel 1597-1608  
Berit

198
Nils-Gunnar Eriksson!En släkt Phoenix (den enda jag känner med det namnet) har ännu ej utforskat ursprung men finns som präst-o militärsläkt i Östergötland-NÖ Småland. Om spekulationerna kan läsas på nätet med hänvisning till skriftliga källor. I mina ant. har jag en kunglig sekreterare Daniel Johannis Phoenix döpt 1638 20/5 i Målilla sn (H), kunglig sekreterare enl Odén, Östgötars minne nr 727, student i Uppsala 1660 med okänd hustru.. Son till kh i Dalhem (H) 1623, Johannes Benedicti Phoenix i Målilla 1631, död 1666 28/2 där och Alitza Hansdotter Stång, bgr 1667 8/3. Jag har i UUB funnit ett bröllopskväde för Johan Danielsson Phoenix (sonson till Daniel Johannis Phoenix?), gift 1724 9/1 i Sthlm ”ädel o manhaftige JBP+ jungfru Anna Dylander. Enl bröllopskvädet hade Phoenix ”flytt från söderland till norrland”.Den ende Phoenix jag vet som dragit norrut- kanske värd att söka efter är Daniel Phoenix’ familj.Kan Sara Charlotta vara en dotter eller dotterdotter? Berit Sjögren

199
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-31
« skrivet: 2006-07-12, 10:17 »
Hej Anna G! Måns Stefansson i Nyllinge kallas Magnus i dopbok:
Magnus Stefansson döptes 1727 20/9 i S Vi, född i Nyllinge och dör där 1810 5/1, son till bonden i Nyllinge Stefan Knutsson död 1748 (bou 23/11) och hans 2:a hustru Kerstin Bengtsdotter.  
Stefan Knutssons far:
Knut Månsson, bonde i Nyllinge, begravd 1730 10/5 i S Vi. Nämnd i mtl där redan  1687.
Mor:  
Ingeborg Stefansdotter död 1716 i Nyllinge enl. bou 10/2, med barn Stefan, Sune, Jöns och Rangel.
Morfar:
Stefan Gummesson, bonde i Skäfshult, Södra Vi, köpt 1633 med fasta 1641. i mantal där så sent som 1656 med hustru, till namnet okänd. Nämnd 1664 8/6 som fullmäktig vid förlikning om Näfstad utjord  (Sevede härads dombok ST)Hade arvedel i Sjundhult i Frödinge sn.
Morfars far:
Gudmund Eriksson som 1609 20/9 köpte östergården i Sjundhult och norrgården där 1615 14/6. (Bo Persson i Svenska antavlor 2001 V:3 nr 864)
Jag skulle även kunna ge några av hustrun Anna Månsdotters anor om du vill. Berit

200
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-18
« skrivet: 2006-06-18, 15:02 »
Korrigering om Stina Persdotter i S Flaka: Hon föddes 1777 8/1 i Venefall, S Vi och hade först varit gift med en bonde i S Flaka, Hans Eriksson född 1777 19/8 där  och med anor bakåt i byn. De fick dottern Anna Catharina född 1801 9/2 i Näfstad, S Vi, den by hon kom ifrån vid giftermålet 1797 19/12 i Södra Vi. Vid storskifte 1803 stod änkan Stina Persdotter med svågern Per Eriksson skriven till Norrgården 1/6 mantal i Södra Flaka (Sevede härad 1803 8/6 ?12) och tydligen brukade hon sedan 1:e makens   gård en tid med 2:e maken Börje Persson. Stina Persdotter dog änka av svullnad 1849 1/8 i Hanåsa, S Vi (ett numera rivet torp). Jag har tyvärr inte funnit Börje Perssons dödbok.
Stina Persdotters föräldrar var Peter Nilsson, drunknad 1780 28/4 i Kåreda, S Vi och Annika Börjesdotter döpt 1751 19/8 i S Vi, dotter till Börje Persson i Bosand, S Vi, sen Kåreda, och Anna Börjesdotter, som hade långa anor bakåt i S Vi bl a i byn Loxbo. Ledsen att jag vilseledde om soldaten Lustig- jag läste fel i dopboken. Berit Sjögren

201
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-18
« skrivet: 2006-06-11, 23:50 »
Johan Westermark!Per Birgersson levde med familj 1858 i  Kulltorp under Brånhult, en backstuga han själv byggt och där föddes ytterligare 2 barn. Familjen kom närmast från Halsebo i Södra Vi. Han var arbetare och bodde åtm. 1890 i Kulltorp som inhysehjon med hustru och dotter Emma Mathilda f  24/5 1858 i Kulltorp samt dennas dotter Alida Matilda f 1888. Per B dog 1895 då änkan flyttade till en dotter i Köping (enligt Maja Nestor, Torp och backstugor i Södra Vi). Fadern Börje Persson var enligt vigselnotis i S Vi 1806 26/5 dräng från Norrboda i Ingatorp socken och Christina Pettersdotter (Stina Persdotter) var då änka från Södra Flaka. Ytterligare barn födda i S Flaka: Petter f 26/7 1807, Jonas f  11/9 1809och Maja Greta f  2/11 1811  Stina Persdotter hade tidigare varit gift med soldaten Jonas Lustig; och åt dem föddes 1798 4/10 dottern Sara Lisa i soldattorpet Göljeryd (rote nr 94) under Mjöhult och dottern Lena föddes 18/10 1800 i S Flaka, död 19/10.. Stina Persdotter var enligt åldersuppgift i barnens dopböcker född ca 1778. Jag har inte funnit ytterligare uppgifter i S Vis kyrkböcker så familjen kan ha flyttat från socknen. Vänligen Berit Sjögren

202
Luth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-15
« skrivet: 2006-06-03, 19:51 »
Ericus Olai Schepperus,(1555-1620) kyrkoherde i St Nicolai fs, Stockholm 1593-99, fängslad till 1601, kyrkoherde i Uppsala 1602-7, 1609-20 i Enköping och Vårfrukyrka var en kontroversiell präst som trots ortodox och i hertig Carls tjänst ofta råkade i klammeri. Hans biografi är utförligt beskriven i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) s421-422. Far skepparen o rådmannen i Stockholm Olof Eriksson.
Han figurerar även i Stockholms stads tänkeböcker, bl a  1597 17/10 om ett arvsskifte där han o syskon är inblandade; han tilldelas hus på Svartmunkegatan. efter sin mor änkan Anna Gerlachsdr .Huset hade tillhört morfar  Gorleff van Emden.
Student i Rostock 1574, i Leipzig 1579, i Wittenberg 1580, hovpredikant hos hertig Carl 1581. Av karriär att döma kan han knappast vara far till Margareta Eriksdotter. I Stockholms stads herdaminne finns  8 barn uppräknade, dock ingen Margareta.

203
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-05
« skrivet: 2006-05-21, 18:49 »
Beträffande Palmschölds informanter som kan ha delgivit honom vad som stod på Clarewallius? gravsten: Östgöten och riksantikvarien 1666- Johan Hadorph (1630-93) var gift med biskop Samuel Enanders systerdotter Elisabet Dalina. Enander var ju gift med Margareta Eriksdotters dotterdotter. Hadorphs far fogden Nils Jönsson i Haddorp i Slaka död 1644 hade varit varit hertig Carls kamrerare (EÄ under ätt Stiernadler tab. 2).
Via gifte o familj bör Hadorph ha känt till prästfamiljen i Horn. Några decennier hade gått sen Clarewallius död. Antingen fabulerade Hadorph, om det nu var han, historien om Margaretas kungliga börd eller så återgav han vad alla ”visste”. Skulle han ha haft egna intressen av att fabulera? Knappast. Antingen var han i god tro-eller också ska han sällas till den skara arkivarier som Niclas ser som historieförfalskare. Förresten var de utsända att leta fornsaker som runstenar, gamla pergament, rösen od, inte halvgamla gravstenar. Om det nu var så att Hadorph ska dras in i denna härva av spekulationer.. Berit

204
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-05
« skrivet: 2006-05-18, 19:48 »
Niclas! Det var jag som skrev om Palmschölds notis om att Olaus Helsingius ”först var hovpredikant hos hertig Johan” då jag ”rörde om i sandlådan” 6 jan 2006. Jag är ledsen att jag nu inte kan kolla volymens nummer i UUB pga  ofrivillig orörlighet  efter operation, men du kan utan svårighet få uppgift via bibliotekarien eftersom det finns ett namnregister som är lätt att hitta i o som man beställer volymer  utifrån. När jag får ut kopior från reproavd. på Carolina skriver de inte ut ur vilken av de 100-tals volymerna uppgiften är tagen , men du får tro mig. Det finns mycket att vara misstänksam om men denna enkla uppgift behöver du inte betvivla .Jag har alltså läst 2 notiser om Margareta Eriksdotters kungliga börd, den andra i Palmschöld  volym nr 24 som i sin helhet behandlar Vasarna..
Om Clarewallius var hovpredikant hos prinsessan Anna eller hertig Johan (måste gälla  dy (1589-1618) förefaller det inte finnas entydiga uppgifter om. Det är ju inte säkert att Palmschöld som skrev så långt efteråt har rätt när han skriver att Clarewallius”först var hoffpredikant hoos hertig Johan”. Prästen i Horn kan ha varit hovpredikant både hos prinsessan Anna och hos hertig Johan- eller endera. Visst kunde präster kallas till hov, kungliga eller adliga, även när de uppehöll annan tjänst. Och en gång hovpredikant alltid hovpredikant. Förresten höll sig nog hertig Johan så ung han var, med egen hovstat. Jag har haft anledning studera Nils Brahe dy o han sägs som barn ha haft eget hov (kallades faktiskt så) med tom egen kamrer bland alla andra tjänare…
 Var Erik XIV i Borgholm efter 1560? Kan väl hända  Enligt de fragmentariska anteckningar som finns bevarade av honom reste han runt i sitt land.  I Söderköping hände något 1564 och Stenbock i PHT 1912 + Gillingstam i SoH 2002 tror att då föddes Lukretia Eriksdotter. En gissning- om det är som de tror befann sig en frilla i Östergötland 9 mån efter avelsen.
 
Var har du sett att Hadorph och Peringsköld samarbetat med Palmschöld? 3 herrar med tillgång till arkiven som skulle ha gemensamt att fabricera kungliga anor.Visst är det en arbetshypotes från din sida? Jag kan inte någonstans se av Örnbergs utredning i Svenska ättartal 1889 att han använder Palmschöld som källa. Lika lite som han anger andra källor heller för den delen vilket inte behöver betyda att hans tes är fel (att Hadorph och Peringsköld inte som de hävdat (var då?) härstammar från  Birgitta Christiernsdotter (Wasa) utan från dennas make Mats Perssons 1:a hustru NN ) Peringsköld har väl aldrig sagt något om Margareta Eriksdotter. Var skulle det vara? Att angripa Peringsköld låg väl i tiden när Örnberg skrev (1889) för då hade de kommit på att han var opålitlig.
Angående ev gårdsdonation som Lars Hasselblad nämner. Gäller det Härna i Hycklinge? Enl domboksnotisen som Bo Persson funnit skulle  Margareta Eriksdotters dotter Kerstin Olofsdotter ha mödernejord i Härna. Hur denna jord kommit i Margaretas ägo framgår ej men hon kan ju i sin tur ha ärvt den av sina föräldrar eller endera av dem- eller donerats den.  Olof Clarewallius hade väl knappast del i gården- det skulle då ha sagts o inte kallats mödernejord. Berit  
 
.

205
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-17
« skrivet: 2006-05-14, 09:54 »
Göran! Varför skulle en kunglig frilla inte kunna vara bonddotter? Erik XIV:s gemål Karin Månsdotter var dotter till en soldat och fångvaktare. I kungliga hov fanns tjänstefolk som kammarjungfrur - Karin Månsdotter började ju som piga. Ett kungligt frillobarn (Margareta Eriksdotter?) kan ha tjänstgjort i närheten av prinsessan Anna (Johansdotter) f1568- d1625 , hon som ju vistades ömsom i Polen, ömsom i Sverige, då ibland på Stegeborg i Östergötland. Vad är det som säger att någon av Erik XIV:s frillor inte hade östgötaursprung?
Enl. Erik XIV:s horoskop hände något 1564 4/1 ”Hora 6 a meridi Sudercopiae” (Euphemiderna s. 122) Enl Stenbocks tolkning föddes då Lukretia Eriksdotter i Söderköping, (Euphemiderna s 132; PHT 1912)en uppfattning som Gillingstam anammar i sin artikel i SoH 2002. Stenbocks resonemang bygger ju på att där sådana horoskopsnoteringar gjorts av Erik XIV så föddes barn åt honom. Men som jag tidigare sagt här, inget annat sägs om vad som hände i Söderköping 1564. Det kan ju vara ett annat frillobarn än Lukretia som föddes där.  
Margareta Eriksdotters mor hade arvedel i Härna, Hycklinge (vilket inte behöver betyda att hon var uppvuxen där). Inte heller att hon var kunglig frilla. Antingen var hon bondedotter rätt o slätt - och/eller en kunglig frilla, om vi nu ska arbeta efter den hypotesen.  Varför inte haka på tesen att hon gifte sig med en präst? Så kunde ju Margareta Eriksdotter bli en ”förnämlig prästs dotter”. Prästen behöver inte heta Erik vilket kan vidga kretsen av kandidater. Berit

206
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-17
« skrivet: 2006-05-13, 10:53 »
Niclas! Ang. frälse och ofrälse jord o huruvida Härna skatte eller frälsegård var Margareta Eriksdotters möderne. Detta är ett svårt område även om mycket skrivits och klarlagts så finns alltid undantag. Jag hade som lärare i Uppsala numera avlidne docenten i historia Kurt Ågren som lärde mig grunderna om jordnaturer - han var expert på området.. Dock stämde inte vad han sagt med vår gård i S Vi så jag uppsökte honom o sökte förklara mitt fall. Helt kort: anfar kh Nils Dyk i S Vi köpte 1596 skattegården Bäckhult med full äganderätt (vi äger gården än i dag)- fick 2 kungliga brev 1628 0 1632 om livstids skattefrihet- detta samtidigt som Axel Oxenstierna lagt gården som skattefrälse under säteriet Ålhult. Alltså; räntan uppbars samtidigt av Nils Dyk o Axel Oxenstierna.(Nils Dyks ättlingar bodde inte i Bäckhult förrän 1698) Var detta enl. reglerna frågade jag Kurt Ågren. Nej, sa han men det finns alltid undantag. Sen kom visdomsorden ”ju mer man lär sig desto mindre vet man”.
Kan det inte teoretiskt tänkas att Erik XIV skänkt sin frilla en gård? Han som kung kan väl ha haft makt att skänka en frälsegård - eller också fick hon en skattegård. Eller också var hon en bonddotter från Horn. Frälsegårdar kunde inte ägas av ofrälse enligt lagen- men även lagens tillämpning kan man vara skeptisk mot lärde mig Kurt Ågren. Hursomhelst, det kan löna sig att leta om Härna i 1500talshandlingar.  
Men alla primärkällor  finns inte bevarade. Niclas. Du har ofta påpekat i inlägg här att primärkällor måste fram om du ska övertygas.  Du hävdar att eftersom kungliga frillobarn accepterades så finns de i hovräkenskaper oa sammanhang. Jag har förgäves spårat primärkällor om Lucretia men inte lyckats trots att tom Gillingstam skrivit om henne.. O Constantia o Virginia - de fick ju frälsejord via Erik XIV:s bröder, inte av fadern själv. Under vasabrödernas strider bör kaos ha rått. Se bara vad som hände med de fragment av Erik XIV:s egna anteckningar som finns kvar o som hamnat på de mest osannolika ställen som i boklådor i Paris.. Berit

207
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-01, 19:52 »
Angående Gillingstams artikel ”Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lukretia” i SoH 2002 s 156 ff: Han säger där att uppgiften om Lukretia som Erik XIV:s dotter  nämns tidigast från 1600-talet i Rålambska saml. KB.(en förstahandskälla?). Källan till att hon skulle vara född 1564 4/1 anges vara Carl Magnus Stenbocks återgivning av Erik XIV:s skrifter i PHT 1912 s 132, där han tolkar Erik XIV:s egna almanacksanteckning  till att gälla Lukretias födelsedatum.  Men i Erik XIV:s egen almanacka står endast  1564 jan.4 ”Hora 6 a meri Sudercopiae” Inga namn, inte vad som hände. (almanackan avfotad i PHT 1912 s. 122). Att Lukretia skulle vara född då är Stenbocks tolkning. (angiven som Gillingstams källa SoH 2002 s 156 not 5). Tidpunkten för Lukretias födelse är viktig i Gillingstams resonemang när han  påvisar att Agda Persdotter tidsmässigt inte kan vara Lukretias mor.  Jag skulle önska att Gillingstam själv skulle svara innan jag vågar mig på att ifrågasätta uppgiften om födelsedatum. Vad han avhandlar i sin uppsats är eg.  Agda Persdotters egna familjeförhållanden.  
I Rålambska saml.från 1600-talet ska också stå att ”Lowitsia” blev gift med Daniel Zelow, något som enl. Gillingstam ej kunnat beläggas. Han hänvisar där till Dick Wases artikel i SoH 1990-91 s 269ff , med uppgifter som skulle behöva vidare prövning. Som Göran Johansson visar i ett inlägg under rubrik Erik XIV nämner Erik XIV själv Lukretia Eriksdotter  bland alla verkliga o overkliga personer som han fantiserade om i sitt förvirrade tillstånd under fångenskapen. Jag har bara funnit detta enda tillfälle då Erik XIV själv nämner hennes namn bland alla de återgivningar av hans egna anteckningar som finns i PHT 1912. Så hur i hela friden kan man finna förstahandskällor om andra frillobarn än dem som finns belagda som erkända (i Erik XIV:s fall Constantia o Virginia)? Det gäller naturligtvis också Margareta Eriksdotter .  Berit Sjögren

208
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-04-22, 19:43 »
Margareta Eriksdotter gift med kh Olof Clarewallius i Horn- debatten här har rasat om hennes börd. Att hon som en gammal tradition visat skulle vara uä dotter till Erik XIV har hittills inte bevisats. Antingen var det så eller också var hon dotter till en ”förnäm” präst Erik så som det har sagts i likpredikan efter en dotter.
 Niclas Rosenbalck framförde redan  2003 11/12 teorin att modern skulle ha varit Agneta Staffansdotter (Sasse) gift med kyrkoherden Erik Laurentii Holmiensis i Stora Tuna  - en i och för sig plausibel teori med tanke på att Margareta Eriksdotters make Olaus Clarewallensis kan knytas till släktktretsen  Sasse-Luth.
Jag har i Stockholms stads tänkeböcker funnit  en notis om Agneta Sasse (död senast 1584) o hennes make kyrkoherde Erik Laurentius död 1566 25/9 och sett  2 barn nämnda till paret men ingen Margareta Eriksdotter. I Stockholms stads tänkebok 1570 25/4 förekommer ett arvsskifte då Hans Gammal, borgmästare i Stockholm uppträder som fullmyndig för Agneta Sasses 2:e make kyrkoherde Jonas Andreae i Västerås död 1615. (HansGammal var  gift i hennes 2:a gifte med Margareta död 1549, gift 1:o Brandt Gottschalksson Skrivare, avrättad i Stockholm 1536  som hade dottern Emerentia Brandtsdotter död 1597 i Stockholm gift med slottsfogden på Stockholms slott Stefan Sasse död 1563. De var Agneta Staffansdotters far och mor) (Se Pontus Möller, Släkten Sasse, Släktforskarnas årsbok 1998)
I Stockholms stads tänkebok 1570 25/4 förliktes kyrkoherden i Västerås Jonas Andreae  om ett arv i Stockholm för sin hustru Agneta Sasse o hans styvbarns räkning, alltså barnen till Agneta med hennes  1:e make Erik Laurentius död 1566, Lars och Anna.  Ingen Margareta Eriksdotter - hon borde väl ha nämnts om hon varit Erik Laurentius?dotter?
Lite sent att ta upp debatten - men håller Niclas Rosenbalcks teori om att Margareta Eriksdr skulle vara dotter till kyrkoherden i Stora Tuna? Vänligen Berit Sjögren
. .

209
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2006-04-18, 17:51 »
Göran! Enligt EÄ var Brita Olofsdotter Siöblad (levde ännu 1647) mor till Christer Zelow. Hon nämns som sådan även i Sevede härads dombok 1695 VT s. 50, då Christer Zelow är stämd inför tinget av högwälb. friherrinnan Anna Berendes (1642-1725) om en utjord i Hamra, Vimmerby lf. Då nämns att dennas svärfar Jesper Andersson Cruus köpt  gården och andra av ”Christer Zelows moder” Brita Siöblad enligt fataburet 1641. Så det finns inget skäl betvivla EÄ:s uppgift även om man inte kan lita på allt där. Intressant att hon skulle varit ärelös- något kan ha hänt när hon träffade maken Daniel Zelow i Stockholm! De sägs enligt EÄ ha gift sig ca 1610. Återstår att efterforska. Berit

210
Schildt / Schildt
« skrivet: 2006-04-02, 10:12 »
Benny Borgstrand! Om sl Schildt-Zelow har förts en lång diskussion här i Anbytarforum. Charlotte Schildt, som skulle vara Peter Hiertstedts första hustru, är en fiktiv person som inte finns belagd någonstans, varken i Småland eller Uppland. George Schildts andra hustru Ingeborg Zelow kan inte vara mor -se mitt inlägg 24/1 2006- och därmed faller även den kungliga härledningen till Erik XIV:s uä dotter Lukretia Eriksdotter.Daniel Zelow kan möjligen ha varit gift 1:o med Lukretia-detta är inte utrett o låter sig kanske inte göras- men hon är i varje fall inte anmor till senare Zelow. Diskussionen om  allt detta kan man finna både under sl Zelow och Schildt bl a. Berit Sjögren

211
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2006-03-28, 21:43 »
Till anbytarvärden! Borde inte detta föras över till en ny rubrik Silkelock (ev med alla tidiga inlägg om denna släkt- om det går!
Intressant att det har hittats så många ättlingar till Sven Silkelock!Tack Bo! Det ser ändå ut som om Anna Stina Silkelock åldersmässigt var Svens dotter, även om hon inte finns med i min uppsats. Trol. utflugen ca 1730 när jag började notera familjen i Döderhultsvik.1718 bodde familjen i Höghult frälse, Näshult sn (F)- gård f ö tillhörig AM Tornerefelts fm Estrid Sabelfelt)innan de flyttade till Södra Vi (SEvede härads dombok 1723).
Jag är förstås nyfiken på flera ättlingar:
Lotta Svensdr Silkelock död 1763 i Wirkvarn,Döderhultsvik g 2:o ERik Molerus hade först varit gift med en Johan Frijs. Det lär finnas Frijsättlingar i Västerik. Systern Katarina Elisabet Silkelock född 1735 2/3 i Döderhultsvik gifte sig 1753 22/10 i Döderhult med strandridaren Caspar Hemmedorpt o fick barnen Sophia f 1754 27/10, Johan f 1757 9/3, Sven f 1760 13/1, Jöran f 1762 23/12+Anna Catarina f 1767 21/5, alla födda i Döderhultsvik.Om Caspar Hemmedorpt kan man läsa i Gunnar Bergström, Stora sjötullen och lilla tullen i Skåne, Blekinge, Halland samt på Gotland 1658-1765. Biografiska anteckningar (Lund 1958): Caspar H fick avsked som strandridare i Ystad med pension 80 dr 1751 28/11. Någon som vet vad som blev av fam. Hemmedorpt? Berit

212
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2006-03-28, 18:27 »
Bo!Anna Stina Silkelock f 1707? kan inte vara dotter till Sven Silkelock, som enl åu var född ca 1697 (i Komramåla, Södra Vi), död 1763 5/5 i Döderhultsvik. Jag har bedömt att han gifte isg ca 1717 med Anna Maria Tornerefelt (fel i EÄ).Är sin åldersuppgift 1707 rätt?  
Sam Blixt! Bildhuggaren i Döderhult 1686 Bengt Silkelock: Jag har i min uppsats i SoH 1997 redovisat så mycket som visar att Sven var son till frälsesogvaktaren i Komramåla, S Vi Hans Andersson och Segred Månsdotter. Därom råder ingen tvekan.Gunnar Håkansson i Kalmar och kalmarbor under 1600-talet (1944) säger om bildhuggaren Bengt Silkelock:.. nämns i rådsturättens protokoll 1678 19/8. Det är känt att S. nedtog o packade in för förvaring stadskyrkans altartavla, innan kyrkan sprängdes s.å. Utförde 1686 en skulpterad predikstol i Döderhults kyrka. Bodde möjligen i Döderhult, där släktnamnet är mycket förekommande under 1600-talet (M.Hofr?n). Jag har klarlagt att den Silkelocksfam. i Döderhult som Manne Hofr?n avser är Sven Silkelocks. Men Bengt Silkelock är intressant eftersom den förste Per Silkelock var borgare i Kalmar i slutet på 1500-talet, tillika straffad av hertig Karl för att han var Sigismundanhängare. Se tidigare diskussion här på nätet. Hur Bengt Silkelock hör ihop med de andra silkelockarna är outforskat - men intressant att få reda på. Berit

213
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2006-03-28, 17:22 »
Birgit! Om Sven Silkelock har jag skrivit i SoH 1997/3-4 s 423-429 Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt - ett triangeldrama i 1700-talets Småland. Jag har också efter detta fortsättningen på rättegången om faderskap mm av 1723 i Göta hovrätt 1725 samt mera om Sven Silkelocks miltära bana ur KrA. Samt en del om Sven Silkelocks övriga barn. Vänligen Berit

214
Gyllenadler / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2006
« skrivet: 2006-03-26, 10:49 »
Claes Henriksson Fleming 1617-1669(EÄ tab 24) var en av arvingarna i godset Bokalla = Åkerholm i Lofta , alltså representant för en annan adelsfamilj i socknen än Hans Christopher von Scheiding.Hur Kerstin Ulfsparre har anknytning till godsen där vet jag inte.Så något samband mellan Claes Fleming och Märta Ulfsparre på Ottinge som kallar biskop Enander sin frände kan inte utläsas av detta namn.

215
Gyllenadler / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2006
« skrivet: 2006-03-22, 17:42 »
Niclas! Svårt hitta en presumtiv kapten Ulfsparre som far till biskop Samuel Enanders mor Elin Jönsdotter i Frälsegodsen Östergötland och Småland. Av ålder att döma - och om modern ska vara kusin till överstelöjtn Gustaf Johansson Ulfsparre (1634-1710) död i Regna sn ? bör kaptenen vara en hittills okänd son till hövitsman Måns Eriksson Ulfsparre död 1595. Kanske kallad Jöns- endast 2 söner finns i EÄ nämligen ståthållare Johan M  Ulfsparre död före 1655 och ståthållare, assessor Erik M Ulfsparre död 1633. Måns Ulfsparres mor hette Estrid JÖNSDOTTER. Elin Jönsdotter skulle i så fall också vara kusin till Märta Eriksdotter Ulfsparre  gift med Hans Christoffer von Scheiding på Ottinge i Lofta, hon som kallar biskop Samuel Enander sin frände.. Tacksam om någon uppgift går att finna om en kapten Ulfsparre! Lika gärna i Småland som i Östergötland. Stamgodset Broxvik låg först i Grännatrakten men namnet fördes till godset Broxvik i Jonsberg ?.  Berit

216
Gyllenadler / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2006
« skrivet: 2006-03-21, 23:24 »
Rättelse i mitt inlägg ovan: Biskop Samuel Enanders mor kallas Helena Johansdotter i EÄ under Gylladler, inte hos Palmschöld där hon inget namn har i de 2 antavlor han gjort upp. Jag kan omöjligen hitta någon kapten Ulfsparre i EÄ som kan tänkas vara hennes far så Palmschöld har nog rört ihop det såvida han menar vad det står att  generalmajor Gustaf Johansson Ulfsparre (far Johan i tab 6! i EÄ) var syskonbarn till henne. Med syskonbarn brukar ju menas kusin. Eller har syskonbarn haft olika innebörd - här:syskon? Intressant ändå att Märta Ulfsparre på Ottinge skulle kalla biskopen sin frände!

217
Gyllenadler / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2006
« skrivet: 2006-03-21, 09:20 »
Märta Eriksdr Ulfsparre på Ottinge (under tab 16 friherrl ätt Ulfsparre) som kallar biskop Samuel Enander sin frände. Släktskapen får man nog söka på Samuel Enanders fars sida, hos kh i V Eneby  Nils Enander eller snarare på moderns, som i SBL kallas Elin Jönsdotter men i andra sammanhang, bl a hos Palmschöld Helena Johansdotter ”i Rosendal”. .
Den mystiske löjtnant Samuel Enander som var först gift med Elin Åkesdr Ulfsparre (1641-1689) o  hon gift 2:o med sin syssling o makens systers svägerska, överstelöjtn. Gustaf Johansson Ulfsparre (1634-1710) (far Hans U tab 4) får nog skärskådas.
För att komplicera det hela måste jag återge en antavla över kh i Eneby Nils Enander ur Palmschöldska samlingen Band 206 s. 31 UUB  
”Nils Enander, K?rkioherde uti Eneb? ägde Capiteinen Ulfsparres dotter, som hwar syskonbarn med major Gustaf Johansson Ulfsparre.” I en annan tavla band 206 s. 3 sägs Nils Enanders hustru vara uä dotter till Ulfsparre.”
Det blir att sno runt i Elgenstierna under Ulfsparre där man dessvärre inte kan finna Nils Enanders hustru.Om biskop Samuel Enanders mor som Palmschöld antyder var född utom äktenskap innebär det att inte bara kungliga erkände sina utomäktenskapliga barn. Mvh  Berit

218
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2006-03-20, 12:48 »
Niclas Rosenbalck! Såg du mitt inlägg 9/3 2006 om Lukretia Eriksdotter mm? Vad stod i Stockholms stads tänkeböcker om hovmästare Daniel Zelow och hans åligganden angående änkedrottningens affärer 1601-5? Tyvärr finns inte just de årens tänkeböcker här i Uppsala- men jag kan ju åka till Stockholm och kolla. Står det 1605 att Bertil Shilling fått svära att han inget visste om kung ERiks och Jöran Perssons ägodelar? Affären om hans hus på Västerlånggatan bör gå att finna i tänkeböckerna. Berit Sjögren

219
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-20
« skrivet: 2006-03-20, 10:24 »
Tack Barbro! Du har säkert funnit mina 1600-talsanor i Blankebo under Forsby! Jag har kollat datum o det verkar stämma! Dags att åka runt i skogarna i Forsby i sommar fast en del av ställena är borta. Skullrössel är rivet- där står bara det som varit en gammal byskola kvar. Förbluffande att folk under Forsby var godset trogna i så många generationer! Berit

220
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-20
« skrivet: 2006-03-17, 21:06 »
Tack Barbro för hjälpen med Skullrösselfolk! Det tycks finnas alldeles för många Nils o Anders där under Forsby. Möjligen kan jag tycka att Anders Nilsson född 1676 i Skullrössel blir för gammal för att vara far till min Nils Andersson död 1790 där, 76 år gl i dödbok men 60 år i hfl 1786. Trol. född på 1720-talet. Tindered har jag åxå uteslutit som föd.plats.

221
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-20
« skrivet: 2006-03-14, 10:35 »
Hej Barbro! Jag har (som du kanske vet) min farfars anor bland folket som tjänade under Forsby i Västra Ed. Blev nyfiken på Skullrössel som du nämner 13/2 2006. Har förgäves sökt min ff ff ff sockenmannen i Skullrössel Nils Andersson död 1790  21/5 där. Alla hans barn föddes i Skullrössel. Har aldrig varit säker på hans födelsedatum men gissat på NA född 1727 6/10 i Tindered vilket trol. är fel. Kan han i stället vara ett av Anders Anderssons i Skullrössels barn? Ommetorpet bör ha legat nära Omsjön där ju Tindereds ägor låg, som vid denna tid löd under Forsby.Där i skogen vid Omsjön mellan Härnum o Tindered är torpen för länge sen borta o den gamla stigen svår att hitta... Vänligen Berit

222
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2006-03-09, 00:42 »
Niclas!  På tal om Daniel Zelows hustru? Lowisia/ Lukretia Eriksdotter.Jag vill  anknyta till ett inlägg du gjorde  19/11 2001 där du påvisar att Daniel Zelow återfinns i Stockholms stads tänkeböcker redan 1601 20/4 och 1603  30/5, 19/5 och 1605 21/8, vid det senare tillfället benämnd änkedrottning Katarina Stenbocks hovmästare Daniel Selo, som kom inför rådhusrätten om hennes majestäts affärer med ett par borgare.Du tidigarelägger härmed Daniel Zelows vistelse i Sverige. (Selo för Zelow står ofta i Sevede härads domböcker så det var svårt att stava),Änkedrottningen Katarina Stenbock (1535- 1621) dog på Strömsholm i Västmanland där hon levt  länge.
Olav Rundt skriver i Genos. Tidskrift utgiven av Genealogiska  Samfundet i Finland 1994/65 s. 156 ff  om en släkt Schilling,. Han har funnit en Mårten Schilling död 1614 som var befallningsman i Strömsholms län,” ett kungligt revir som från 1561 till 1621 innehades av Gustav Vasa änka Katarina Stenbock som livgeding eller förläning”. Det är hans efterlevande som behandlas i uppsatsen. Rundt har även funnit en handelsborgare i Stockholm Bertil Schilling,  utan att anse sig kunna bevisa fullt ut släktskap mellan Mårten på Strömsholm och Bertil, som dock hade  en bror Mårten och deras far hette Hans. ”En Bertil Schilling hade tydligen kontakter med änkedrottningen på Strömsholm. År 1605 hade han biträtt henne i en tvist som gällde ett järnbruk. Tillsammans med fem andra borgare hade han fått svära att han inte visste något om kung Eriks och Jöran Perssons ägodelar.”  
Nu till den förkättrade Palmschöldska samlingen i UUB. I band 28 s.565 står: ”K. Ericks frilla som fick Bertill Skilling och af K. Erick fot huset som Burarna tillhördt å Wästerlånggatan (iTh Bur.)”
Har du fler uppgifter ur Stockholms stads tänkeböcker än dem du lämnade 19/11 2001? Tanken att hovmästaren Daniel Zelow är densamme  som gifte sig ca 1610 med Brita Olofsdotter Frende tycker jag verkar plausibel. Han kan först ha varit gift med Bertil Schillings styvdotter? Lowisia/Lukretia. En ny teori där det kanske går att hitta mer.
Mvh Berit
PS Allt detta borde stå under rubrik Zelow.
.

223
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2006-03-08, 11:55 »
Göran Johansson nämner i sitt inlägg ovan  7/3 2006 att jag skulle ha betivivlat Lukretia Eriksdotters existens. .Att fastställandet av 1564 som hennes födelseår inte är övertygande grundar jag på följande och har även sett tvivel om hennes existens  i  .Palmschölds samlingar, UUB:  
I.Om Lukretia Eriksdotter, Erik XIV:s frillodotter, som säges ha varit gift med Daniel Zelow (Dick Wase, SoH 1990-91 s. 269 f): I Erik XIV:s efterlämnade skrifter som sammanställts av Carl magnus Stenbock i PHT 1912 nämner Erik Lukretia Eriksdr endast en gång, i en namnräcka i Euphemeriderna, som skrevs i hans förvirrade tillstånd på Örbyhus, bland uppräknade verkliga personer med änglar o andra fantasifigurer.(Carl Magnus Stenbock, PHT 1912 s 146). Födelsedatum 1564 4/1 för Lukretia, anser sig Stenbock ha funnit i Erik XIV:s almanacksnoteringar: med Stenbocks kommentar att klockan 6 fm i Söderköping-  då föddes Lukretia ”som troligen dog ung”. (PHT 1912 s. E 132; se även Gillingstam, SoH 2001 s. 156 not 5, som där  anför Stenbocks kommentar som källa). Men i Erik XIV:s almanacka står bara 1564 jan. 4 ”Hora 6 a merid(ae) Sudercopiae”.(PHT s E 122). Inget namn, inte vad som hände. Ingenstans i de återgivna skrifterna av Erik XIV:s egna noteringar nämns Lukretia Eriksdotter i  PHT 1912 annat än i namnräckan från Örbyhus..
 
II. I Palmschöldska samlingen UUB där jag funnit 2 noteringar om Margareta Eriksdotter som frillodotter  till Erik XIV o gift med  kh Olof Simonis Clarewallius i Horn. I samma samling  har jag funnit följande om Lukretia Eriksdotter i band 28: s 559
 ”Lucretia Ericksdr berättas wara en k: Erikz den 14de frillodotter, aflad med Agda Pedersdr och att sagda frillodotter skal sedan bekomit till ächta en Johan Warnstedt, men detta lärer wara ett förseende herrörande deraf, att uti ett diario öfwer K. Johans registratur står Lucretia Erichsdr i stället för Magnusdr derlickawäl i sielfva registraturet, hwaröfver diariet är förfärdigat, finnes med tydliga ord Lucretia Magnusdr och att hon ägt Christoffer Warnstedt .warunder i l?ka måtto Johan af förseende satt uti diario, hwilket utan twifvel sedan gifwit en ? som löppit genom diarierna, at åhny wisa? ok upföra en sådan Lucretia Erichsdr som dock aldrig lärt warit K.Ericks frillodr”.  
Detta är inte primärkälla men Palmschöld har tydligen läst kung Johans diarier och funnit en motsägelse. Är inte allt som skrivits om Lukretia ERiksdotter sekundärkällor- liksom om Margareta?

224
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2006-03-08, 10:12 »
Fel. Christina Gyllenstierna begravd i Västervik var faster till bröderna Göran dy o Johan Gyllenstierna.

225
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2006-03-08, 10:08 »
Om Kristina Gyllenstiernas begravning i kh Arvid Ry delius grav i Västervik 1671 trots att hon dog i Christersnäs, Hjorted: maken Christer Zelow befann sig vid den tiden i tvist om svärfar Göran GYllenstiernas jord (Norrköpings beslutsgods) bl a i Hjorted med makans brorsbarn Göran dy o Johan Gyllenstierna (söner till Zelows svåger Göran Göransson Gyllenstierna (1601-46). Göran dy o Johan G ansåg att fadern inte kunnat ge besittningsrätt till deras mostrar, av vilka Kristina Gyllenstierna var en.Utgången tycks ha blivit att Christer Zelow ändå behöll besittningsrätten till Totebo o Blankahom (Harald Petersson, Hjorted i svunnen tid 1968 p128).En familjetvist kan ha gjort att Christer Zelow valde att begrava sin hustru i Västervik. Berit

226
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-19
« skrivet: 2006-03-02, 16:09 »
Niclas! Det var jag som 1 mars påpekade sambandet mellan Carl Rothovius som ju ägde ERik XIVs bok och Clarewallius barn.  
Att boken skulle ha ärvts var en förflugen tanke. Stryk den! Min förvirrade tanke var att Sigrid Olofsdotter eller hennes barn vid ett de många arvsskiften som bör ha varit kommit över en bok från kungahuset.Icke adliga arvingar var ju inte arvsberättigade till jord men en o annan pryl kan ha hamnat hos dem som gift sig fel. Jag har sett i adliga testamenten att icke-adliga tillförsäkrats lösöre.Men som du säger, böcker var värdefulla samlingsobjekt även på den tiden.
Görans tavla visar väl ändå att Clarewallius inte var vilken sockenpräst som helst.Även bland präster fanns klasskillnader.

227
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2006-03-01, 18:53 »
Niclas, du har nog rätt, Sigird OLOFSDOTTER Getricius (hon har kallts Eriksdr i vissa källor o det hade jag felaktigt noterat) kan av ålder att döma knappast vara mormorsmor till Carl Isaksson Rothovius, som ägt boken ”Starbo..” tryckt i Basel 1549. I SBL står bara en hustru Sigrid Olofsdotter som maka men hon bör vara biskop Isak Rothovius andra hustru. Har inte sett notering om en första hustru.  
Sigrid Olofsdotters 3:e man var   lektorn i Linköping, tidigare rektorn i Kalmar Nicolaus Nicolai Grubb (1584-1622) död i pesten, gift 1616., son till sedermera domprosten i Linköping Nicolaus Petri Grubb (1554-1594) och Anna Björnram (1563-1603) i hennes 1:a gifte, dotter till ärkebiskop Andreas Laurentii Bothniensis.( .Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne 1 s 235 (1951).
Så släkttavlan Göran skrivit kan nog skrivas om! Detta för inte närmare till vetskapen om Margareta Eriksdotters börd, men säger något om prästfamiljen i Horn som kunde få ättlingar adlade och/eller bortgifta ibland biskopar. Kanske en förklaring till att Andreas Johannis fick så många autografer i sin stambok!
 
Enl Stenbock i PHT 1912 sid 4-5 finns bara 2 års dagböcker skrivna av Erik XIV i behåll, den från 1566 (signum E 279a, UUB) utan känd proveniens. Den andra för 1567 (Rålambska saml signum 8 nr 24, KB)m proveniensen i Stenbocks svenska översättning:” Jag Gregorius Borastus från Norrköping, canonicus i Krakau, praepositus i Wiskiwitz, trenne konungars i Polens sekreterare, har inlöst denna bok i Vilna år 1603 af en svensk källarmästare Jakob Henn, hos vilken boken varit pantsatt af Gustaf, konung Eriks son, som förut hade rest till Moskva.”
Åke Rålambs notering på andra sidan: ”Den 22 nov 1673 fick jag denna bok i Paris au faubourg S Germain uthi en kryddboo bland sönderskurne svenske papper som K. Casimirs dverg som geste i mit qwarter, war en liten Polak kunde god Swenska hade solgt åth krydkrämaren med Swenska handlingar som Sigismundus togh med sig ifrån Sverige, ock K. Casimir fört med sih i Frankrike, och lemnad efter sin dödh. Åcke Rålamb.”  
Läs mera i den digra luntan PHT 1912! Översatt från latinet, men som Stenbock säger sid 5 Tolkningarna är inte tillfredställande.Man önskar att man kunde latin! Berit

228
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2006-02-28, 19:29 »
Konstiga vägar Strabo: De situ orbis libri XVII med Erik XIV:s noteringar tagit! Ägdes som sagts här av borgmästaren i Falun Carl Isaksson Rothovius död 1661, som det står i Smol.Ups.II nr 559, innan den hamnade hos kh i Misterhult..
Anmärkningsvärt att Carl Rothovius  hänger ihop med kh i Horn Olof Clarewallius, vars dotter Elisabet  ju hade  varit gift med biskopen i Linköping Jonas Petri Gothus död 1644. Han var sedan andra gången 1623 gift med Sigrid Petri Gestricia (som jag inte vet dödsdatum på) i hennes 4:e gifte. Första gången var hon gift  med biskopen i Strängnäs Petrus Jonae död 1607 och dennes dotterdotter Anna Eriksdotter var mor till bokens ägare, biskopssonen Carl Rothovius.
Skulle vara intressant om det gick att hitta bouppteckning efter t ex biskop  Jonas Gothus 1644. Vid arvsskiften brukar ju arvingar i flera led dyka upp - och Sigrid Petri arvingar bör ha haft giftorättsgods att hämta. Men det är klart, någon av dessa biskopar hade boken i sin samling. Kanske utan att veta vilken dyrgrip det var? Berit Sjögren

229
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2006-02-20, 18:18 »
Har Niclas Rosenbalck läst Palmkiöldska samlingen i UUB? Av inläggen att döma kan man tro att aktuarien vid Riksarkivet Elias Palmskiöld bara skrev skrönor vilket jag tycker låter förmätet om man inte själv gjort stickprov i den.. Av de 500 volymerna som finns får man bara beställa 5 åt gången –det tar åratal att penetrera. Bara samlingen genealogi  innefattar 62 volymer à 6-700 sidor, ordnade i bokstavsordning med register (tyvärr ordnat efter familjenamn så man måste bläddra för att hitta rätt person som ofta hamnat under förnamn).Läs  Olof Croneborg Palmskiöldska samlingen i Slfåb 1998 s 147ff. Den innehåller minsann inte bara lösa funderingar, inte heller bara uppgjorda antavlor. Flera dokument har sigill vilket bör betyda att det inte bara är avskrifter, för att inte tala om alla tryckta dokument som är insmugna...
 Visserligen är de otaliga släkttavlorna ofta (inte alltid) utan källhänvisningar o det går att hitta fel. Jag har dock själv kunnat konstatera att de varit inkörsport till att rätta till fel som sedan stått i ex Elgenstierna. Jag har förstått att Palmskiöld ofta haft ett originaldokument under näsan när han gjort upp antavlor – han tar med alla namn i berörda dokument vilket gör att hittills okända syskon slunkit med, i ett par fall sådana jag sedan kunnat identifiera i andra källor (i sl Bröms, Sabel t ex).
I en ”kungavolym” (nr 24) /inte inordnad i Genealogica) som behandlar Vasarna står mycket om kung Erichs oäkta barn Virginia och Constantia (med giftermålen) samt Lukretia. Den sistnämnda nämns aldrig som gift med Daniel Zelow förresten. I volym 24 s. 557 fann jag en ny notering ”Margareta, K Erichz oächta dotter gift med Olav Helsingius då war hoffpredikant hoos hertig Johan men sedan kÿrkoherde uti horn i östergötland. (Tyvärr utan källa).S. 691: Avskrift av ett brev från Erik XIV till ”sin allra käraste drottning Karin Månsdotter” citat ”jag hafwer aldrig brutit mitt ächtenskap”.. s. 703 ”Jag hafwer trogne barn kiär både echte och oechte drengebarn och pigebarn.  Västerås 14/7 1574 Min hiertans allerkiäraste man Ericus XIIII.”. (cp=kopia) Då levde bara son Johan. Det går inte att utesluta att det funnits flera frillobarn och därför tycker jag man ska lämna frågan öppen om Margareta Eriksdotters börd och arbeta förutsättningslöst efter tesen att chansen är 50-50 att hon är prästdotter. Berit

230
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2006-02-19, 10:09 »
Kh i St Tuna Ericus Laurentii holm d 1566 kan man hitta en hel del om.Förbindelsena med sl Sasse framgår av Pontus Möller, Släkten Sasse. Slfåb 1988 ex. s. 53. Det var väl det Niclas Rosenbalck läst när han förde fram teorin om tänkbar far till Margareta Eriksdotter här.(OBS hur ofta Pontus Möller åberopar Palmschölds samlingar UUB som källa! Ibland går det an). Jag kan tillägga att Erik L förekommer iCallmer, Svenska studenter i Rostock 1419-1828, PHT 1988/84 nr 343: Ericus inskriven i Köningsberg 1547, i Wittenberg 1549, i Rostock, baccal. o mag där 1552. Mer om honom finns tydligen i Strängnäs och Västerås stifts herdaminnen.Inte lätt hitta flera passande kyrkoherdar Erik i Callmer PHT 1988!Den skriften ger väl annars en bild av hela landets universitetsstuderande i tidig tid.Tips för den som vill veta mer. Berit Sjögren

231
Örtomta / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-17
« skrivet: 2006-02-14, 20:57 »
Göran! En regementspräst Anders Hortula vid Anders Börssons komp finns nämnd i rulla 1636 i Stenhammar-Stenbock, Andra livgrenadjärregementet (1938). Inget  mer om honom.
Intressant med namnet Hebbla som vid den här tiden fanns  bland adel! Berit

232
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-17
« skrivet: 2006-02-12, 19:07 »
Om patronatsrätten i Misterhult: (Inte för att jag tror att det kan ha någon betydelse). Men Olof Zelow ohh Ingrid Hammarskjöld på Virum motsatte sig att Nils Loftander skulle bli kh och ville behålla min anfar sedermera kh i Frödinge Nicolaus S Kylander, som då redan var kaplan där och som var påtänkt som kyrkoherde 1654. Däremot sa Ingrids bror Per P Hammarskjöld död 1671 att Kylander visserligen är ostraffelig i predikstolen men annars intet kapabelHan anklagade Kylander för att ha fördrivit bonden på det ? hemman han tilldelats (Plåttorp). (Nina Hammarskjöld, Boken om Hammarskiöld)Så blev Nils Loftander kyrkoherde i Misterhult.  
F ö anser jag att det kan tolkas som indicium på Margareta Eriksdrs kungabörd att Nils Loftander döpte ett av sina barn till Lukretia.
Berit

233
Djursdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2006-02-09, 10:43 »
Om Gudmund Nilsson i Åsen: Jag hade inte observerat Göran Svenssons antavla i Rötter 2000 2/12 där han återger  Sevede härads dombok1722 26710 §64(E VII AAB a:5): Zachris Persson i Börkesnäs talan mot Gudmund Nilsson i Åsen om ½ i en sjätting i Björksnäs skattejordslösen och bruk…(Tydligen hade Gudmund Nilsson arvsanspråk i Björksnäs som kan gå tillbaka till farfar Måns Persson)
Måns Persson i Björksnäs nämns salig i Sevede härad 1679 18/1 då det sägs att en son Mattis skött den sjuke o blinde fadern i 15 år. Lars (Månsson) i Långbrötsle, Frödinge, kärade då med sina samsyskon om Sjundhults skattegård (Frödinge) att hans sal fader Måns i Björksnäs hade förtestamenterat de yngre med den senare hustrun 1/6 i bemälte Sjundhult,”hwaraff den äldre kullen finner sig wara graverat emedan det är deras fäderne arfwe- och aflingajord”. Mattes skulle inte få kompensation för att ha skött fadern i 15 år då Måns ”af sine egne medel och lösöre lefde all sin tid”….Några namn på Måns’ 2 hustrur framgår inte och det kan inte sägas vilken av dem som var mor till Per Månsson i Björksnäs (Zachris Perssons far 1722 ovan) eller Nils Månsson i Åsen..Finns andra domböcker som kastar ljus över detta? Berit Sjögren

234
Djursdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2006-02-08, 13:31 »
Susanna Sjöström!  Måns Persson i Björksnäs var inte farfar till Gudmund Nilsson i Åsen död 1736 79 år gl. Hans far bör vara en Nils i Åsen som står i mantal till Åsen ex. 1660 med hustru liksom 1682, då kallad Nils Månsson. I mantal 1685 står änkan i Åsen, så Nils var död då.  Gudmund Nilsson fick barn sent för i mantal 1727 i Åsen står han med hustru + sonen Sven 15 år! Bör vara din ana Sven Gudmundsson född 17o5 i Åsen, som fadern angivit fel ålder för så han skulle slippa militärtjänst. Eller?. .  
 Gudmund Nilssons dotter Maria G dog däremot 1765 i Björksnäs och hennes make var bonden i Björksnäs   Gudmund Persson, död 1738 där. Det var dennes  farfar som var Måns Persson i Björksnäs, som när han nämns salig 1679 skötts av en som Mattis i 2:a giftet i 15 år. (Sevede härads dombok 1679 VT) och som först varit gift med en Gudmundsdotter ifrån Sjundhult i Frödinge .Många Gudmund att hålla ordning på! Berit Sjögren

235
Gnospelius / Gnospelius
« skrivet: 2006-02-05, 12:27 »
Se även Alf Byman, Släkten Gnospelius SoH 1979 s. 197-205. Berit

236
Gnospelius / Gnospelius
« skrivet: 2006-02-05, 11:53 »
Inga! Anna Dorothea Gnospelius anor finns utredda i Eric von Born: Arthur Hazelius anor\SoH 1969 s. 273 ff. Vänligen Berit Sjögren.

237
Schildt / Schildt
« skrivet: 2006-01-24, 19:08 »
Exit Charlotte Schildt.  Den presumtiva modern Ingeborg Zelow född 1642 var gudmor 1652 25/1 då Nils Pederssons dotter Christina döptes i Yxered, Hjorted (H), tillsammans med brodern wälb. junker Jöran Zelow.(Hjorted C:1 s 88). Hon skulle då ha varit 50 år om hon fött Charlotte ca 1692. Hon gifte sig f. ö., då jungfru från Vinketomta, 1691 15/4 i VIMMERBY (Vimmerby C:1) som jag påpekat i ett tidigare inlägg. Inte i Hjorted som obestyrkt står i EÄ  o annan litteratur. Så Carl Fredrik och Georg Benjamin Hiertstedt får se sig om efter en annan mor. (Se mitt inlägg 20/12 2005)
 Assessor J?rgen Schildt hade varit änkeman i 11 år när han gifte om sig med Ingeborg Zelow 1691 och någon dotter Charlotte Schildt finns inte nämnd. Om fam. Schildt i Årby  rekommenderas Ingvar Erikssons fylliga utredning i Historien om Årby. Rasbokils hembygdsförening (1990-tal), som grundar sig på forskning i urkundsmaterial.  
Berit Sjögren

238
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-21, 12:24 »
I mitt inlägg 19/1 skrev jag att Agda Persdotters dotter Anna var frillobarn till Erik XIV. Anna Johansdotter var född i Agda P:s gifte med Johan Fleming. Se Hans Gillingstam SoH 2001 s 156ff.Jag försökte rätta till misstaget men inlägget kom aldrig in i Rötter. Palmschölds notering om Margareta Eriksdotter som uä dotter till Erik XIV har jag i kopia men kan inte föra över till denna sida. Behärskar inte datatekniken!  
Jag är inte kapabel tyda latinet  i begravningskvädet över Samuel Loftander men kan se att han varit informator för vice president Israel Lagerfeldts barn. Enl. EÄ var dennes mor Sigrid Gestricia gift 2:o 1609 19/3 med fadern, domprosten i Linköping Israel Olai (1571-1614). Sigrid var gift 4:o 1623 med  biskopen i Linköping Jonas Petri Gothus (1587-1644) som  varit gift med Olof Clarewallius dotter Elisabet.  
Så kontaktnätet var stort i prästfamiljer Clarewallius-Loftander och utnyttjades säkert. Att Clarewallius varit hovpredikant förde honom nära hovet o andra högre dignitärer. Kallades väl klientsystem på den tiden, nätverk nuförtiden. Förekommer även nu i regeringskretsar! Och när betyg tas bort blir kontakter ändå viktigare. Betyg kom ju till för att folk skulle avancera på egna meriter! Berit

239
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-19, 13:52 »
Göran J! Nej, jag har inte läst  någon artikel om Erik XIV:s frillobarn  i prästgården i Horn. Bör stå i någon östgötatidning så det blir väl att leta. Jag skulle inte ha kallat uppgiften i Elias Palmschölds samling för skröna, snarare en gammal tradition.  
Agda Persdotter kan i varje fall inte vara mor till Margareta. Läs Hans Gillingstam, ”Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia”. SoH 2001/2-3 s 156 ff. Möller åberopar sig på en handskrift från tidigt 1600-tal där 3 eriksdöttrar, Constantia, Wirginia o Anna säga ha Agda som mor (kopia s. 169) Men som han säger i not 7: flera  sena källor säger att Erik XIV hade så många frillor att man använde uttrycket ”harem”..  Någon Margareta tas inte upp i Gillingstams artikel men han ägnar sig inte heller åt andra frillobarn.
Berit

240
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-14, 14:07 »
Göran Johansson o Niclas Rosenbalck! Hoppas sanden är på plats i sandlådan! Hur är det med netiketten?
Här i alla fall ett tidigt inlägg. Inte för att det är primärkälla men jag har i Palmskiöldska samlingen UUB läst följande, av handskrift at döma av Elias Palmskiölds (1667-1719) egen hand: s.391: ”Olaus Helsingius, född i Liusdala  af förnäm släckt (på hans grafsten uti horns k?rkia uti östergötland står Clarewallius) war först hoffpredikant hoos hertig Johan, så han fick till hustru en aff K. Erichz oächta döttrar wid nampn Margareta. Han war sedan  
pastor uti östergötland.”
Kanske skrönan ursprungligen kommer från denna källa? Jag vet att man inte alltid kan ta Palmskiölds ant. på allvar, men ofta hade han uppgifter man skulle ta fasta på! Ibland ur källor som inte finns bevarade  någonstans längre. Och nog är det intressant att så många höga herrar tog sig tid att skriva i kyrkoherdens  autografbok o att kyrkoherden rörde sig i deras kretsar vid så många tillfällen.  
Berit Sjögren

241
Schildt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28
« skrivet: 2005-12-18, 12:25 »
Dick Vase! Jag föreslår att diskussionen om fiktiva Charlotta Schildt som gift med Hiertstedt i ett 1:a gifte läggs ner tills bevis framkommit om hon var dotter till Ingeborg Zelow. Beställ fram bouppteckningar ur Göta hovrätts arkiv i Jönköping eller var de nu kan finnas så ser ni om Ingeborg hade egna barn!  
 Dick Vase förnekar att han sagt att  Charlotta Schildt var Peter Hiertstedts 1:a hustru men  det står publicerat i SoH  1991/1 s 267 +273+281 och fortsätter sätta myror i huvudet på folk. Varför inte erkänna , Dick Vase, att dina uppsatser innehåller lösa spekulationer som ger upphov till nya sådana? Både om ”Charlotta Schildt” och  Ingeborg Zelows man Georg/ J?rgen  Schildt, assessorn som visat sig vara en o samma person, inte far o son. Det tryckta ordet har större genomslagskraft än allt som valsar runt i cyberrymden o många bläddrar i gamla ex. av SoH i tron att allt är sanning.
Varför inte att fasta på din uppgift  av 11/12 2005 att  Georg Benjamin Hjertstedt var ”filius degener” som det står i dödboken i Frödinge 1757 25/1? Han kan då ha blivit legaliserad i Peter Hiertstedts äktenskap ingått 1611 med Barbro Catarina Schildt och haft henne som mor. Eller också hade P Hiertstedt -eller Barbro Catarina- fått Georg Benjamin med en annan..
Jag förstår att Hiertstedtsättlingar undrar över att  Georg Benjamin Hj. o  brodern Carl Fredrik  är födda  före äktenskapet som ingicks med Barbro Catharina Schildt 1711. Det kan ha funnit skäl av Johan Gabriel Hiertstedt f1771 ( Carl fredrik Hjertstedts sonson) att fabricera en historia i sina släktant. för att dölja en familjehemlighet.(Dick Vase SoH 1991/1 s. 267).
   
Om jag får spekulera kan man  tänka sig att skandalen i Vimmerby som refereras i Sevede hd 1696, då den förlupne  Georg Schildt vill riva upp arvsskiftet efter sin svärfar, beror på att Georg S. varit otrogen och fått barn med en annan kvinna. Det finns gott om otrohetsaffärer i domboksprotokollen. Kanske med en kvinna som hade anknytning till sl Croneborg där namnet Benjamin är vanligt-även otrohetsaffärer i  tidigare led. Se Nils Hård af Segerstad i SoH 1997/1  s 228 om Johan (Benjaminsson) Croneborg som dog ca 1696 när han fått veta att hans fru Elisabet Tornerefelt hade fött barn med en annan och systern Anna Catarina Croneborg skild från Per Rääf 1686 men som fött uä barn innan hon gifte om sig ca 1694 med en Petrus Omberg som gjorde förvirrade inlägg för att rentvå hustrun från att ha fött barn (Östra härads dbk 1695 ST ?24). .
Det är bara nya teorier och jag föreslår att inget mera sägs förrän  handlingar framkommer som bevisar sambanden.
Vänligen Berit

242
Schildt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28
« skrivet: 2005-12-10, 23:24 »
Ledsen! Mina inlägg har nu hamnat både under Zelow o Schildt! Det var ine meningen. Berit

243
Schildt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28
« skrivet: 2005-12-10, 23:21 »
Hej Benny!Nej, jag har inte anknytning till Schildt-Zelow men har funnit en hel del om dem i domböcker. Har haft anledning sätta mig in i problemen då jag hjälpt vänner med deras anor.
För övrigt tror jag att man måste försöka hitta boupptckningar. Kanske i Göta hovrätts arkiv med adelns handlingar, om nu inte bou finns för dem i Vadstena landsarkiv.  
Berit

244
Schildt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28
« skrivet: 2005-12-10, 21:24 »
Dick Vase! Jag fattar det som att med vi menas Ingeborg o hennes bror Georg Zelow, han som ju för hennes talan i SEvede häradsrätt 1696, när Georg Schildt vill riva upp arvsskiftet efter sin svärfar.
För den som vill läsa mer om Fru Ingeborg Zelow till Totebo finns mcket i Harald Peterssons Hjorted i svunnen tid (1968). Jag har bara uppehållit mig vid sista gången hon nämns, om Yxered 1726. Dock står det på sid 64, sedan H Petersson nämnt den felaktiga uppgiften (var?)att Ingeborg skulle ha dött samma år som fadern, till ovanstående kan den rättelsen göras att Ingeborg Zelow levde ända till omkring 1725 (på ett annat ställe i boken säger förf. 1726) och att hon hade bröstarvingar. Ingen källhänvisning, inget vidare i boken om detta. Så ovissheten om barn kvarstår.
Berit

245
Zelow / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2006
« skrivet: 2005-12-10, 18:24 »
Dick Vase! Nej, jag ser  det inte bevisat av mitt  inlägg att Ingeborg Zelow skulle ha haft egna barn. Det är sannolikt sin egen och syskons rätt hon bevakar 1696 i sin far Christer Zelows sterbhus. Hon o Georg Schildt var tydligen inte lagligt skilda så han tyckte han skulle kunna blanda sig i. Fortsättningen på Ingeborgs inlaga, framförd i Sevede häradsrätt av brodern Georg Zelow, lyder f ö ”har han inte velat wara man i förflutna tider, så må han nu bliva der han är, warandes dessutom utan allt tvivel förekommit, det som är i allas mun och oförborgat uti hela Wimmerby stad.”  Tydligen hade en skandal förevarit o känslorna svallade.  
Georg Schildt stod som herre till Blankaholm (i Hjorted sn) och Vinketomta (i Vimmerby lf)- fadern Georg Schildt d ä hade redan  1636 köpt Syserum o Kulltorp i Tuna sn (H), gårdar som Adam Schildt sedan possiderade så fam. Schildt hade   godsinnehav i Småland, något jag vill minnas du inte utvecklade i dina uppsatser i SoH. Årby i Rasbokil ? hade tillkommit via Georg Schilt dä:s hustru.  
Att Ingeborg Zelow var på obestånd kan man förutsätta Hon hade tydligen del i Skråphems södergård förmedlad till ? mtl i Frödinge sn, en gård som brorsonen löjtn. Mauritz Georg Zelow övertog- och sedan sålde till Peter Hiertstedt, som f ö köpte upp flera gårdar i dessa tider när adelsmännen var på obestånd o måste göra sig av med gods.. Men så sent som 1726 hade Ingeborg Zelow också del i Yxereds frälseskatte Yxered södergård, så hon hade fått sin del i arv efter far Christer Zelow (som också var Vimmerby kyrkas patron o har sitt begravningsvapen där). Yxeredsgården gick sedan via brorsonen Mauritz Georgs försorg till Ingeborgs systerdotter fru Christina Croneborg gift med Lars Hammarskjöld (jag skrev fel i mitt inlägg- Ebba Zelow var hennes mor). Jag vill mena att inget tyder på att Ingeborgs ättlingar tillförsäkrades någon rätt i hennes tillgångar, om det nu fanns något kvar. Alltså kan man inte förutsätta av detta att hon hade egna barn.
 Ingen vet var Ingeborg Zelow dog, Både hennes far o brorson Mauriz Georg Zelow dog enl EÄ i Västergötland. Hon bör ha dött på någon av familjens gårdar, okänt i vilken socken.
Med vänlig hälsning Berit.

246
Schildt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-09, 20:57 »
Ingeborg Zelow-var hon barnlös eller ej? Enligt Vimmerby C:1 gifte hon sig 1691 15/4 på Vinketomta, Vimmerby lf med Georg Schildt, hon jungfru  därifrån. Enligt Sevede härads dombok 1696 14/9 ?13 inlämnar ryttmästare wälb. Adam Schildt ett förseglat brev dat. Årby (Rasbo sn, Uppland) 1696 3/8 från hans bror assessor Georg Schildt där denne inlämnar protest på kvarlåtenskapen i hans sal. svärfars sterbhus (Christer Zelows död 1696) och att ”det blir beställt i presens av mig” med begäran at det måtte skiftas igen Brevet besvarades av herr överste Georg Zelou som å sin syster Ingeborg Zelous vägnar sade , att det var  onödige förslag att sal fars efterlåtenskap skulle på nytt skiftas ”med mindre en opartisk assessor ifrån Lifland  der hos (skulle) finnas”. att ” han aldrig vid pass 2? år aldrig med ord eller penna frågat efter mig.. så att wi aldrig witat swar, han warit levande eller död, men nu när vi intet honom af nöden hafwer, vill han bekymra sig om den lilla egendom som min far efterlämnat hafwer.” (ALLTSÅ  MAKARNA INGEBORG ZELOW OCH ADAM SCHILDT  HADE LEVAT ÅTSKILDA). Och Georg Schildt levde 1696 14/9.
 
Ingeborg Zelow  figurerar i gårdsuppgörelser då hon avstår från södergården Skråphem frälse i Frödinge sn (Sevede härad  1706 8/5 ?36). . I uppbudsprotokoll  Sevede hd 1724 1875 ?1 åberopar  capitain herr Mauritz Georg Zelou sin faster Ingeborg Zelows cessionsskrift av 1714 19/2 om södra gården i Skråphem..Harald Peterson i Hjorted i svunnen tid (1968) s. 137: År 1712 possiderade Ingeborg Zelow ?frälseskatte Yxered södergård i Hjorted sn, som hon 1717 givit besittningsrätten av till sin betjänt Johan Jonsson Hultbom (död 1754) men hon återkallade beslutet 1726 25/6 och ärendet återupptogs 1726 11/7. då brorson Mauritz Georg Zelow död 1733 ”påtager sig att hålla sin Cousin” fru Christina Croneborg (gift med major Lars Hammarskjöld) skadeslös och will detta Frälsehemman på sin enskylte lott efter sin Fasters död afkorta, så att Fru Croneborg eller dess k. man majoren wälb. Lars Hammarschiöld ingen känning deraf hafwa skola”.Fru Christina Croneborgs  mormor var Ebba Zelow, Ingeborgs syster..
Jag drar slutsatsen att Ingeborg Zelow dog ca 1726. Om hon haft egen dotter (Charlotta) skulle hon väl inte låta sin egendom figurera i transaktionerna om sin jord till andra.
Detta är några puzzelbitar men mer finns att göra för att räta ut frågetecknen..
Mvh Berit Sjögren

247
Roback / Roback
« skrivet: 2005-12-05, 00:32 »
Hej Bo! Börje Robeck som antog namnet Gyllenbååt efter mormorsmor av gamla Bååtsläkten torde ha gått vilse. Mormors mormor Kerstin Anundsdotter Ulfsax var visserligen  gift med Sten Bengtsson (tillbakaseende ulv) på Stävlö utanför Kalmar men hon rymde med  sin älskare och mannens tjänare Jöran Pipare till Tyskland. Där föddes mormors mor Martha Göransdotter som sedan  gifte sig med kyrkoherden i Köping på Öland Jonas Gunnari Trolle( ihjälslagen av danskarna 1611) med dotter Martha Jonsdotter, som var Börje Robeck-Gyllenbååts mormor.gm kh Jonas Jonae Palumbus i Gärdslösa.
 
.Pontus Möller skrev i en artikel ”Hade Lippierna Ulv-härstamning?” i SoH 1987/3-4  om hur Martha Stensdotter, som hon kallats, egentligen hette Martha Göransdotter Jag kontaktade Pontus Möller om frågetecknet i titeln för jag ville ha klarhet då min man härstammar från Jonas Gunnari Trolles dotter Kerstin vars barn med kh Stephanus Jonae  i Köping på Öland kallades Lippius. Jag  fick veta att det numera är vedertaget att Martha Jöransdotter föddes utom äktenskap,(Jöransdotter i Riksregistraturet 1613 20-21/7 s. 95+178).
Kerstin A Ulfsax hade mig veterligen ingen Bååt-härstamning. Och det var Sten Bengtsson (Ulvs) måg, ståthållaren på Kalmar slott 1586, Jacob Björnsson (BÅÅT) som tog över Stävlö…

248
Djursdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2005-11-16, 10:02 »
Eric Leijonram! Jon Gudmundsson gifte sig 1728 29/9 i Södra Vi  med Kerstin Larsdotter. Kan inte finna bevis för att han gift sig med  nämndemannen i Slitshult Nils Svenssons och Anna Persdotters dotter Ingeborg, om vilken man bara kan finna dopnotisen 1699. I bouppteckningen efter häradsdomare Nils Svensson 1737 5/9 i Slitshult (FI 393) nämns ÄNKANS MÅG Jon Gudmundsson i Marstad.
Nils Svensson hade gift om sig 1733 5/9 i Södra Vi med änkan Karin Svensdotter från Ål, S Vi. Hans 1:a hustru Anna Persdotter begravdes  1733 18/6.
Jag har letat efter  1:e make till Karin Svensdotter och ende tänkbare är bonden i Ål Lars Ingesson, begravd 1732 29/5 i S Vi. Han hade 1722 fått 2:a uppbud på Ål med brodern Erik (Sevede härad småprotokoll E VII AAC:33 ?3).I S Vi döptes 1727 22/1 Lars Ingessons dotter Elin. Någon dopnotis för Kerstin Larsdotter har jag inte funnit, men som du vet är S Vi:s kyrkböcker ofullständiga.
 Fadern  var Inge Eriksson i Ål, som figurerar i  flera domböcker vid utlösen av syskon  (Sevede hd 1671 ST, 1696 ST och sist 1698 ST ?15, då bröder Inge o Jon Erssöner får fasta å ? Ål sedan de löst ut 3 systrar. Inge Erikssons hustru hette Kerstin Svensdotter, nämnd vid namn då son Sven döps 1698..
Undrar var du funnit bevis för att Jon Gudmundsson först var gift med Ingeborg Nilsdotter? Kusingiften tilläts inte gärna.
Vänligen Berit Sjögren

249
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-09-10, 23:16 »
Hej Kristina! Blir nyfiken på Lindefall. Har du anknytning dit? Jag har passerat den vackra byn när jag vistats i min mors hemby Bäckhult o hört min mor berätta om Lindefall.
Blev ättlingar till SP Stefansson (1788-1846) bonde där? Där finns åtm. en levande gård jag sett. En dotter Anna Stina gifte sig 1839 med Gunnar Carlsson  1814-1893 född i Bäckhult med anor som sammanfaller med mina. Han blev till slut bonde i Skäfshult men brukade även Lindefall ett tag. Har funnit så många släktgårdar i S Vi  och  Lindefall är väl också en sådan?. Min mormor härstammar förresten från Hagstugan, torpet hennes far gjorde en gård av.(köpt ca 1870).Maila om du vill! Hälsningar Berit Sjögren

250
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-09-07, 21:26 »
Birger!  Mossnäs o Mossebo är inte samma plats. Jöns Staffansson var ju enligt Bo Persson född i Mossebo. När det gäller Fredrik NIlsson kanske du kunde söka till en början via PLF (Person- o lokalhisoriskt forskningscentrum i Oskarshamn) en förening man kan bli medlem i. Kan hittas på nätet hur du kommer i kontakt med PLF. Fredrik är  ett relativt ovanligt namn så han ska gå att hitta  . Sen kan du ju kolla mot PLF i kyrkböckerna och sedan vidare i domböcker o a källor.PLF är avskrift av kyrkböcker och man bör kolla med originalen. Berit

251
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-09-03, 14:07 »
Birger! Jag hade noterat en dombok i Sevede 1719 där det framgår att Jon Nilsson då i Skärstad löst sin arvedel i Skäfshult efter mor Ragnil Staffansdotter där. Bouppteckning efter hustrun Ingäl Eriksdotter finns, men jag har bara nummer. Jon Nilsson var troligen brukare i Skärstad tills han flyttade till sitt ärvda o lösta Skäfshult. Mf Stefan Gummesson i Skäfshult är redan känd och blir anförlust! Tilläggas kan att en annan Jon Nilsson i Skäfshult gifte sig 1743 i S Vi (han då dräng!) ; har barn noterade 1745-1753. Bör vara en annan Jon Nilsson.
 
1  
Jon Nilsson. Bonde i Skäfshult efter 1727. GH Sevede hd 1719 19/10 ?10: 1/6 Skäfshult uppbudes JN i Skärstad 1:a g som han dels ärvt, dels efter tingsrättens dom 20/10 fått lösa af 1 broder o 3 systrar. Sevede domb ST 1721/3: JN beviljas fasta å Skäfshult skatte,som han dels ärvt efter sin mor Ragnel Staffansd:r till 4 d kmt, dels löst av sina syskon Per N i Rum o Elin o Ragnel N för 42 rd smt s:a 148 rk 24 d kmt, förutom 3 lod silver o järnredskap som svågern Måns Persson undfått o att denne ska få bo kvar på gården jämte systern Elin som är sjuklig o förbehållit sig sin försörjning.Gift med Ingel Eriksdotter. Begravd 5/4 1738  (Jon Nilssons h i Skäfshult; bou FIII a:1 s. 581; hon där med namn). Barn födda i Skärstad: Nils f 1719 20/9, Maja f 1721 8/9, Nils f 1724 18/4(dessa  3 barn med mor Ingäl Eriksdr); barn födda i Skäfshult: Jöns döpt 1727 9/10, Peter döpt 1730 24/5, Ragnel döpt 1731 2/9 (mor Ingärd Eriksdr)
2 f  
Nils Persson. Begravd 23/4 1699 i Södra Vi  
3 m  
Ragnel Stefansdotter. Begravd 17/4 1717. Död  i Skäfshult, (Daniels hustru). bou 1717 30/4 i Skäfshult efter RS: änklingen + hans styvbarn delar arvet så att hans änklingesäng o morgongåva avyttrades;fadern behöll norra delen o barnen södra delen. Ej fast egendom.Gift 2:o  18/1 1701 i S Vi med Daniel Persson.  
6 mf  
Stefan Gummesson. Död i Skäfshult, S Vi. Bonde i Skäfshult;.köpt 1635; med fastebrev 1641; hade arvedel i Sjundhult.

252
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-08-31, 08:54 »
Hej Birger! Är du säker på att din ana Måns Månsson som var dräng i Södra Fågelhem när han gifte sig 1760 var den Måns man finner i dopbok 1730 som född i Norra Fågelhem? Har du hans dödbok med åldersuppgift? Måns Månsson född 1730 i Norra Fågelhem var son till Måns Månsson o Ingrid Johansdotter men han eller hans barn finns inte nämnda i bou efter modern 1777 vilket han skulle ha gjort.I Norra Fågelhem fanns flera generationer Månsar av vilka flera kallades Orre, väl utredda.Som sagt, S Vi:s kyrkböcker är mycket bristfälliga under tidigt 1700-tal! MVH Berit

253
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2005-08-29, 17:04 »
Tack Bo! Efter Kristina Matans inlägg 29/8 såg jag hur fel jag haft sedan jag studerat protokollen igen. Jag hade trasslat till det om arvet i Marstad 1728 7/5, då sentida ättlingar till en Jöns i Marstad löste ut varann, kusiner o sysslingar..  
Intressant det du, Kristina, funnit om Nils Staffanssons 2 giften. Åtminstone rätt i min antavla är att både Stefan Nilssons (död 1751) och Jöns Månssons (död 1717) hustrur hette Ingrid Jönsdotter! Berit

254
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-29
« skrivet: 2005-08-29, 09:33 »
Hej Birger! En Jöns får inte en son Jonsson.Nej, Per Jonsson var inte son till Jöns Persson, vars ättlingar går att hitta. Dessvärre får man leta i andra källor än kyrkböcker om man ska vara säker om S Vi. S Vi:s kyrä är som bekant bristfälliga under tidigt 1700-tal. Jag har noterat att åt Peter Jonsson + Maria Stefansdotter föddes 3 st Stefan, den siste 1772 11/2 i Skäfshult.ingar  Hälsn Berit

255
Rumskulla / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-24
« skrivet: 2005-08-28, 19:19 »
Birger Svensson! Bör stå under SÖDRA VI: Jöns Staffansson anor i 5 led. Tyvärr har jag inte hittat mer om Maria Svensdotters ursprung. Hälsningar Berit Sjögren
1  
Jöns Stefansson. Död, 74? år 18/12 1792 i Lindefall S Vi. bonde i Lindefall S Vi Gift hon piga från Lindefall, han dräng från Skäfshult 23/8 1748 i S Vi med Maria SvensdotterDöd 19/2 1798 i Lindefall, Södra Vi  (bou 6/3).Trolig dotter till Sven Persson begravd 1738 22/5 död i Lindefall och som står å  1/4mantal i Lindefall 1727; 1740 står på sg änkan Marja. Vigda 1740 26/5 i S Vi Per Nilsson i Mjöhult+änkan Maria Svensdotter i Lindefall..  
2 f  
Stefan Nilsson.  Död 67 år  8/12 1751 i Skäfshult, S Vi (bou FIIIa:2 s. 175 år 1752). bonde i Skäfshult.. SN hade 10 barn. GH 1723 8/10 ?3 (EVIIAAC:34) 1:a uppbud å 1/3 i ? Skäfshult skatte för SN i Måssebo, som han dels ärvt till 24 dr kmt o det övriga löst sina syskon o swågrar Jonas Colin, Jonas Pärsson i Bastefall, Carl Ingellsson i Tryggehårfva (=Tryhorva, S Vi) o Kirstin Nilsd:r i Skäfshult för 100 dr kmt efter köpebrev 23/9.  
Uppbuds o inteckningsprotokoll ST 1724 i Sevede, Tunaläns o Aspelands h:der GH 1724 18/5 ? 5: 1/3 af ? skatterusthållet Skäfshult uppbudes 3:e gången af SN i Måsebo Sevede hd 1730 14/2 ? 35: Måns Knutsson i Vagelhem köper 1/4 sk frälse Marstad av SN i Skäfshult, Måns Sunesson i Fogelhem o Per Månsson i Näfstad för 32 d smt och får fasta.  
3 m  
Ingrid Jönsdotter. Död 5/6 1764 i Skäfshult, S Vi (72 år gl; bou FIII a:3 271)  
4 ff  
Nils Stefansson. Död 9/7 1723 i Skäfshult, S Vi. bonde i Skäfshult, i mantal mh t.ex. 1688...Gift 2:o 10/10 1697 i S Vi med Brita Persdotter  
5 fm  
Jönsdotter. från Skräddarefall; .
8 ff Stefan Gummesson.Bonde i Skäfshult;; hade arvedel i Sjundhult, Frödinge.Belagd i mantal 1644-; 1680 står enkan hs + Nils i sg. 1633 köpte SG 1/2 Skäfshult för witt sölf 34 Lodh af Pär Jonsson i Hambra -fastebrev 1641 17 maj- .  1615: Stefan Gummesson å egna vägnar om arv i Sjundhult efter Gumme Eriksson.
10 fm f  
Jöns Månsson.  Begravd 10/6 1717 död i Skräddarefall, Södra Vi. Hade del i Marstad , Djursdala, broderlott som Jöns barn sålde till Jöns syskon o syskonbarn 5/7 1728 m fl arvingar (Sevede härad dombok). Bonde ,kyrkvärd 1706. GH småbudsprotokoll 1728 7/5: 1:a uppbud å 2/8 sk fr Marstad för Måns Knutsson i Vagelhem som han i börd köpt av JM:s barn i Skräddarefall därur fadersbroderslott för 16 dr smt; Före 2:a uppbudet skulle de andra Jöns Månssons barn höras..  
11 fm m  
Ingrid Jönsdotter.Gift 2:o med Erik Jonsson. Nämndeman Begravd 29/2 1738 i Södra Vi död i Skräddarefall  
16 ff ff  
Gudmund Eriksson. Köpte östergården i Sjundhult 1609 20/9 + norrgården 1615 14/6 (Kalmar länsstyrelse, landskontorets arkiv, vol GVIIa:23, fol 281, VaLA enl BoPersson i Svenska Antavlor 2001 V:3 nr 864. Bonde i Sjundhult 1610
20 fm ff  
Måns Jönsson. Bonde i Marstads östergård, Djursdala  
40 fm ff f  
Jöns. Bonde i Marsta östergård, Djursdala

256
Anne Spaarw o Göran Johansson! Om Sven Håkansson Krååk- Anders Trälod m fl ägare till Stora Ebbehult i Madesjö sn finns en uppsats i Kalmar nations skriftserie 1976, Ingvar Särne, Ebbehult-en gård och några öden- i Madesjö sid 118-128. Ger mycket kött på benen! Berit Sjögren

257
Lofta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-05-22, 19:42 »
Hej Dagmar Olsson! Om sl Retzmans farsanor kan du läsa lång utredning av Sune Lindqvist, Några anteckningar kring släkten Retzius? äldre led. Släkt och Hävd 1999/3-4. Carl Retzmans far var bonden i Hägg Nicolaus Retzman 1718-1772, farfar Bengt Svensson Retzman från Åsvik, Östra Ed (då: Eds kapell) död 1752 i Hägg, Lofta, vars far var befallningsman på godsen Åsvik o Kråkvik i Östra Ed, Sven Nilsson Retzman född 1631 i Tryserums prästgård, död 1688 på Åsvik, Så  Carls ff ff var  kyrkoherden  i Tryserum Nils Bengtsson Retzius vars barn kallade sig  Retzius, Retzman och Trybom. Även om Sven Nilssons Retzmans hustru Anna Georgsdotter kan du säkert finna mycket. Inte minst i diskussion på Anbytarforum om hennes far kronobefallningsmannen i Tjust, bosatt  på Hägg Jöran Olufsson. Där är inte allt sagt än!
Berit Sjögren

258
05) Efternamnsprefix / Hern-
« skrivet: 2005-04-16, 17:31 »
Härnum i Västra Ed, Kalmar län heter min hemby. (Förr stavat Hernum; finns ej i Rosenqvists Geografiska lexikon trots att det är en stor by)Tolkades förr som hemmet vid kullen. Dessutom nära Hycklinge så Hern-namn i den trakten är inte det enda.. I äldre ortnamnslitteratur (lästnamnsarkivet i Uppsala ) står att Hern- = tyska Hirn=hjässa vilket stämmer bra på Härnum som ligger högt på kullar. Jag läste att namnet Härnösand också tyder på att staden ligger på kullar... Tar gärna emot senaste forskningsrönen inom ortnamnsforskning. Vänligen Berit

259
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-01
« skrivet: 2005-04-15, 20:16 »
Om KLint... Vore det inte här passande att tacka Stig Östenson för hans inlägg?

260
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-29
« skrivet: 2005-04-14, 18:02 »
Inge Ledje! Hornebo 1 mantal förmedlat till ? i Södra Vi socken var FÄLTVÄBELSBOSTÄLLE för Kalmar infanteri, överstelöjtnantens komp. Husesynsprotokoll av  1720 8/7 och1724 22/7 och1732 23/6 finns på Krigsarkivet (har jag i avskrift). Då infann sig bl a  fullmäktige för dem  som innehaft bostället fr o m ca 1695- det var flera,  som varit ute i nordiska kriget. Alla tycks ha varit fältväblar när de tilldelades stället. Själv närvarande 1724 22/7 var hr lieutnanten Jonas Jacob Burman som bekommit 1/3del av 1722 års lön ”som han nu det innehafver” Vid 1732 års husesyn stod bostället på fältväbel Hindrich Rising, ej närv utan på kommendering. På 1750 talet bodde där fältväbel Johan Jacob Crafoord...  Huseynsprotokoll kan beställas för dyr penning på KrA men  kanske jag kan kopiera mina kopior om du kontaktar mig? Vänligen Berit Sjögren .

261
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-29
« skrivet: 2005-04-05, 21:43 »
Inger Johansson! Din ana Carin Olofsdotter var dotter till Anna Lundblad i Bäckhult. De flesta av dina anor på  (den förkortade)antavlan nedan kan du återfinna i min uppsats Bäckhult i Södra Vi socken... Släkt och Hävd 1981/2s 322-337. Bäckhult, min mors hemby, har gått i släkten sedan din o min ana kh Nils Dyk köpte byn 1596 till nu.
 
1  
Catharina Olofsdotter. Född 16/4 1786 i Bäckhult Södra Vi Gift 18/12 1814 i Södra Vi   med Peter Carlsson Knabb. Förstärkningskarl från Djursdala.  
2 f  
Olof Svensson. Född 23/9 1751 i Bofall, S Vi. Död  17/7 1828 i Bäckhult, bonde å 1/6 Bäckhult..  Gift 28/12 1777 i Södra  Vi  
3 m  
Anna Lundblad. Född 29/9 1753 i Bäckhult Död 9/5 1800 där (bou FIIIa:6 223)  
4 ff  
Sven Svensson. Född 1/1 1718 i Bofall, Södra Vi . Död  därBegravd 11/4 1800. Bonde 1/8 mtl Bofall.Gift hon piga i Loxbo 16/10 1743 i S Vi  
5 fm  
Sara Persdotter. Född 11/1 1725 i Loxbo, S Vi  D i Bofall, S Vi. Begravd 20/9 1807  
6 mf  
Anders Lundblad. Född 23/12 1723 i Bäckhult, Södra Vi sn. Död 30/7 1787 där Bonde 1/2 mtl Bäckhult.Gift 17/5 1752 i Södra Vi  
7 mm  
Sara Månsdotter. Född i Loxbo, Södra Vi  Döpt 3/1 1731. Död 22/12 1811 i Bäckhult, Södra Vi  
8 ff f  
Sven Jonsson. Bonde i Bofall 1/8 mantal. Död 1742 i Bofall, Södra Vi  (bou 1742 16/2).Gift 1:o 25/3 1697 i S Vi Gift 2:o 3/1 1725 i S Vi  med Kerstin Andersdotter. Piga i prästgården 1725.  
9 ff m  
Kerstin Nilsdotter. Död  i Bofall, S Vi Svens hustru Begravd 21/5 1721  
10 fm f  
Per Nilsson. Född 1701? Begravd 31/1 1742. Död  i Loxbo, Södra Vi sn (41 år; bou 6 maj). Bonde i Loxbo  
11 fm m  
Kerstin Olofsdotter d y. Född  i Loxbo, Södra Vi sn. Döpt 22/8 1697. Begravd 29/7 1775.  Gift 2:o  hon änka i Loxbo 6/1 1744 i S Viimed Jöns Olofsson. dräng fr Fogelhem 1744..  
12 mf f  
Gustaf Lundblad. Född  1688? i Komramåla, Södra Vi sn  Död  där Begravd 8/1 1765 (bou 1665 22/1). Förare, rustmästares indelning 1731, fältväbels avsked. bonde i Bäckhult och Lilla Vi, Djursdala, hustruns arvegårdar. Enrollerad vid V Härads komp., Kalmar inf. reg. 1709 (gm, KrA).Gift 1722 i Södra Vi (H) (betalade för samkväm; S Vi kyrä  
13 mf m  
Catarina Kylander. Född i Frödinge prästgård. Död 8/1 1771 i Lilla Vi, Djursdala (på sin arvegård; hos son organist Jonas Wil?n (1729-1800)  
14 mm f  
Måns Jönsson . Född 1696? Levde 1725 i Skräddarefall, Södra Vi fästmön Ingeborg O vill upphäva trolovning, vilket ogillas). Bonde i Loxbo.Gift 3/11 1728 i Södra Vi (C1)  
15 mm m  
Ingeborg Olofsdotter. Född i Loxbo, S Vi.  
16 ff ff  
Jon Månsson. I Skärstad, Södra Vi.  
20 fm ff  
Nils Persson. Född 1668? Död i Kalmarhult, Södra Vi sn (bou 12 nov 1747 ). Begravd 11/10 1747. Bonde i 1/8 mtl Kalmarhult, rå och rör under Ålhults säteri.  
21 fm fm  
Ingeborg Persdotter. Född 1677? Begravd 20/1 1751 i Södra Vi sn (bou 19 jan 1751  
22 fm mf  
Olof Arvidsson. Född 1658 i Loxbo, Södra Vi sn.(SEvede hd dbk;Vittnesuppgift 1698 29/5 ?3 född för 40 år sen) Begravd 4/6 1723. Bonde i Loxbo 1686.. (H Arnold Barton, Släkten. En svensk-amerikansk krönika (LT1979) p25ff. Hos Barton inget om Olof A:s 2:a gifte. Död 1723 i Loxbo, Södra Vi sn.
23 fm mm  
Ingrid Jonsdotter. Levde 31/10 1724 i Loxbo, Södra Vi (Sevede hd db ?55; Styvson Staffan Olufsson misshandlat henne).  
24 mf ff  
Hans Andersson. Född 1660? Död i Komramåla, Södra Vi sn (81 år). Begravd 27/9 1741. Frälseskogvaktare å Ålhults säteri, Södra Vi. Hade söner sergeant Sven Silkelock (Berit Sjögren , Släkt och Hävd 1997/3-4 s423-429) + frälseskogvaktare Paul Silkelock (1699-1771)
25 mf fm  
Segred Månsdotter. Död i Komramåla,Begravd 17/3 1734.  
26 mf mf  
Jonas Nicolai Kylander. Född 163. i Pelarne sn . Död 3/3 1696 i Frödinge prästgård, (bou 1697 7/5). Kyrkoherde i Frödinge  1676  Gift 1:omed Botilla Petri Hjorth. Kyrkoherdedotter från Tuna. Jonas, Niklas o Maja barn i kull 1 enl bou efter maken 1697.Se.Berit Sjögren, Kyrkoherde Jonas Kylander och hans två giften ÖGF_lövet 1999 dec s 3-4.  
27 mf mm  
Anna Cronstrand. Prästänka i Bäckhult i 48 år. Född 1660? i Södra Vi prästgård. Död 86 år gl  i Bäckhult hos enda barn mad Catarina Kylander, Begravd 5/10 1746. Hade löst ut alla medarvingar av släkten Dyk 1727 (Div. köpebrev i Bäckhults gårdsarkiv  
28 mm ff  
Jöns Månsson. Död  i Skräddarefall, Södra Vi sn. Begravd 10/6 1717. Hade del i Marstad , Djursdala, broderlott som JönsM:S barn sålde till Jöns syskon o syskonbarn 5/7 1728 (Sevede härad dbk). Bonde i Skräddarefall, S Vi. kyrkvärd 1706. .  
29 mm fm  
Ingrid JönsdotterGift 2:o med Erik Jonsson. Nämndeman i Skräddarefall. Begravd 29/2 1738 i Södra Vi död i Skräddarefall  
30 mm mf =22
Olof Arvidsson. Född 1658 Död 1723Anförlust
31 mm mm=23  
Ingrid Jonsdotter 1724 i LoxboAnförlust  
32 ff ff f  
Måns Svensson. Gästgivare i Skärstad Nyligen död 1681  
33 ff ff m  
Sabina Joensdotter.  från Entsebo, Målilla . (Olle Elm, Tre släkter från Kisa. Sl.forsk åb-96 p 205, om dottern Dina). (Levde 1702 i Skärstad. Sevede hd db).Gift 1:o 3/6 1649 i Målilla med Lars Joensson i Eksjö.  
44 fm mf f  
Arvid Carlsson. Bonde i Loxbo. nämndeman 1671. Död ca 1708 i Loxbo, Södra Vi sn.  
45 fm mf m  
Gertrud Nilsdotter. Var död 1705 i Loxbo, arvslista). Uppbuds o inteckningsprotokoll GH EVIIAAC:35 Sevede hd1724 2/3?12; hon nämnd vid namn.  
48 mf ff f  
Anders Gustafsson. Död  före1678  (1678; nämns rävefängarens änka i Komramåla). Frälseskogvaktare vid Ålhult, bosatt i Komramåla, S Vi. Sventjänare 1652 1/3 hos Gabriel Börjesson i Malghult.Numera anses han vara son till Gustaf Persson Silkelock i Kristdala, vedertaget i antavlor på Rötter bl a  
50 mf fm f  
Måns Hansson. Bonde i Örsåsa, S Vi I mantal där åtm 1656-80
52 mf mf f  
Nicolaus Sunonis Kylander. Kyrkoherde i Frödinge 1655 efter far (hm). Död 9/3 1675 i Frödinge prästgård..  
53 mf mf m  
Katarina Jonsdotter. (Barn 26)  
54 mf mm f  
Erik Winnerstadius. Född 1603. Död 1680 i prästgården, S Vi. Kyrkoherde i S Vi.. Stångfälldes 1658 Trångrödsletorp av sin styvsvärmor o fick fasta 1666 på ? Bäckhult (Sevede härad 1666 HT). (Barn 27, Far 108, Mor 109)  
55 mf mm m  
Karin Hansdotter Dyk Levde med dotter prästänkan från S Vi Bengta Cronstrand 1710 i L Vi( S Vis kyrkoräkenskaper; bet. för vaxljus  
56 mm ff f  
Måns Jönsson. Bonde i Marstads östergård, Djursdala sn.  
64 ff ff ff  
Sven Sonesson. Länsman i Skärstad S Vi  bördköpt å hustruns vägnar 1624.. Levde 10/6 1645 i Skärstad,(Sevede hd:s dombok, änka i Mjöhult sålde gård till honom)  
65 ff ff fm  
NN Månsdotter. Länsmansdotter från Skärstad.  
66 ff ff mf  
Joen Joensson. Bonde i Entsebo frälsegård. Född 1595?  Begravd 14/6 1668 i Målilla  (död i Entsebo frälsegård) (Bo Persson)
88 fm mf ff  
Carl. Bonde i Loxbo, S Vi. Död i S Vi. Arnold Barton, Släkten. En svensk-amerikansk krönika p 19 ff (LT 1978)+SEvede hd 1659VT.
89 fm mf fm  
Ragnhild Olofsdotter.  
100 mf fm ff  
Hans. Bonde i Örsåsa, S Vi. I mantal 1644, 1656
104 mf mf ff  
Suno Johannis. Född 1580. Död 1653 i Frödinge ( hm). Kyrkoherde i Frödinge sn 1616 i Frödinge (Smålands handlingar; RA). I mtl pastor hr Sune m ( ej hustru!), d  1644,samma 1646 i Frödinge (mtl 1650: m 1 dotter. Flytt undan fienden på Öland under danska kriget 1611. Herr Sune fick fasta å södra gården i Solhult, 8/5 1637 (Dombok Sevede härad ST).  
108 mf mm ff  
Laurentius Nicolai. Född 1565 i Lönneberga ( hm). Död 1617. kyrkoherde i Motala o Winnerstad 1600. Hovpredikant hos hertig Magnus från 1593, gav honom sista smörjelsen 1595  
109 mf mm fm  
Benedicta Jonasdotter. Död 1659.  
110 mf mm mf  
Johannes (Hans) Nicolai Dyk . Född 1599 i Södra Vi sn. Död 1648 där(hm). Kyrkoherde i S Vi 1640  
111 mf mm mm  
Elisabet Isaksdotter  Wallerstadius.  
130 ff ff fm f  
Måns Svensson. Levde, då han begärde förnyelse å gårdsbrev på norra tomten han mist under mist under danska fejden 14/6 1614. Länsman i Skärstad S Vi
216 mf mm ff f  
Nicolaus Olai Helsingius. Född i Norrala prästgård. Död 1598. Kyrkoherde i Lönneberga 1561 o Rappestad o Sjögestad 1578 (E) (hm)
218 mf mm fm f  
Jonas Erici. Född 1527. Levde 1613 (hm). Kyrkoherde i Västerlösa(E),varifrån han undertecknade Uppsala möte 1593.
220 mf mm mf f  
Nicolaus Andreus Dyk. Hovpredikant 1586, kyrkoherde i S Vi 1587. köpte Bäckhult 1596. Född i Asks sn (E). Död  i hög ålder 1638 i Södra Vi sn ( hm). Fick1628 (åberopat brev från kung GIIA) skattefrihet enl brev från drottn Kristinas förmyndarregering, efter hans död i 2 år för hans ålderstigna hustru 6/2 1637 för sin skattegård Bäckhult (Kalmar länsstyrelses arkiv EIIIa s 1737:171). Släkten Dyk reviderad i SoH 1981:2, Berit Sjögren, Bäckhult i S Vi...Gift 2:o  i S Vi? ( med Elisabet Andersdotter. levde 1660 i Trångrödsletorp, S Vi.; db 1614 : H Lisbätta hr Nilses i Vi.  
221 mf mm mf m  
NN. (Barn 110)  
222 mf mm mm f  
Isak Haraldsson. Död 1608 i Norrköping. Rektor i Norrköping 1606. pedagog i Eksjö

262
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-03-06, 05:28 »
Mera Jon Katt i Fågelhem: Sevede härad 1659 18/6: CRONANS SKOGVAKTARE JOEN KATT I FOGLEM anklagad för att ha slagit ihjäl en hjort med en påk. Jon Katt fredade sig med att han trodde hjorten var skottskadad o att han anmält saken till befallningsman varför han slapp böter. Sevede härad 1676 8/6: Jon Katts hustru slagit grannen Per Claesson i Fågelhem över huvudet med en tyrstock. Joen Katt  o Per Claesson möttes sedan på väg från Vimmerby marken varvid Per sa””du hafver intet din onda hustru med dig, jag vet jag får nu rida i frid”. Varvid Jon  slog honom med ett hammarskaft 4 köttsår så blodvite uppstod!... otidigheterna fortsatte därefter. Jon Katt fick böta för vart köttsår vardera 6 mkr o för var blånad 5 st.- 3 mkr. Sevede härad 1681 27/6 sakfälldes Måns Katt i Fågelhem 3 mkr för att han varit drucken. Möjligen Jon Katts bror! Sevede härad 1704 19/10 ?62: Länsman Höök androg emot änkan Anna Jönsdotter i S Fågelhem för husröta på hans boställe. som änkan och dess man åbott i 53 år.. 1705 10/10 ? 40 kräver länsman Samuel Höök ånyo änkan Anna Jönsdotter som ålades betala 22 dr smt. 1706 7/5 ?18 bodde samma Anna Jönsdotter i Skäfshult och hade dröjt med betalning för sin medellöshets skull. Vet ej om man kan utröna vem denna änka varit gift med. Måns eller Jon Katt eller någon annan? Vänligen Berit Sjögren

263
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-03-05, 18:42 »
Hej Hans Eriksson! Jon Katt i Södra Fågelhem nämns i Sevede härad VT 1659 då Germund i Skärstad, Södra Vi, besvärar sig att Joen Katt i Södra Fågelhem lånat hans kölna o den  igenom sin pigas försummelse uppbränt. Jon dömdes reparera kölnan. Sevede härad 1676 4/2: Måns i Södra Fågelhem klagade till Jon Katt i Fågelhem om en fälla han tagit från honom vilken Måns huggit o bränt men Jon sått i. Jon graverar att torparen Sven i Svinberget hade begynt hugga i samma fälla på hans ägor i hans rågång.. förrättades syn.
Enligt Bo Lindvall i Herbert Tingstens anor på nätet fanns en Sven Katt i Skärstad, Södra Vi.Sonen Måns Svensson , bonde i Södra Fågelhem var Tingstens anfar.
Enligt fastebtevsvolymen 1689 stod Joen katt till 1 mantal Fågelhem, gammalt skatte skattevrak  sedan  KMT hemfallen. (Södra Fågelhem beboddes därefter av åbor o tillhörde och beboddes av ”ståndspersoner”.
Samband torde föreligga mellan Sven Katt o Joen Katt.Om Bengt Jonsson (Katt) i Rumskulla vet jag inget  Berit Sjögren.

264
Wimmerberg / Vimmerberg / Wimmerberg / Vimmerberg
« skrivet: 2005-01-22, 20:29 »
Niclas! Wimmerberg hittar man ej med det namnet i Björkmans personregister till Vimmerby stads dombok dombok (1957). Den enda Wimmerberg jag noterat vid hastig koll av Vimmerbys kyrböcker är jungfrun, borgardottern Maria Catarina Wimmerberg död 1777 22/8 där (född ca 1738) gift  i hans 1:a gifte1759 30/12 i Vimmerby med skoflickaren i Vimmerby Lars Norbeck f 1726 15/2 i Vimmerby.. Denne son till borgaren o sämskmakaren i Vimmerby Lars Nilsson Norbeck  död 1733 23/5 i Vimmerby (inflyttad ca 1701; okänt varifrån) o hans 2:a hustru  gift ca1705 Anna Arvidsd:r Kastman från Vimmerby som levde 1742. Sonen Erik Norbeck (1716-1800) blev kyrkoherde, övriga barn , gifta eller ingifta borgare, i Vimmerby. Om dottern Helena Norbeck (1724-1779) se SlFåb 1996, Olof Cronberg, En handelsmans död.
Enl en icke verifierad notis jag har var Maria Catarina Wimmerberg dotter till en Knut Gudmundson..Åt en mäster Gudmund kopparslagare föddes 1694 dottern Ingäl i Vimmerby stad. och 1695 dotter NN, 1699 son Erik. Ytterligare lusläsning av Vimmerby krävs!
Berit Sjögren

265
Döderhult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-21
« skrivet: 2004-11-15, 13:48 »
Efterlyses  ANNA CATHARINA TORNEREFELT O SVEN SILKLOCK MED BARN
Jag skrev om Sven Silkelock o hans otrohetshistoria 1721 med svägerskan Brita Maria Tornerefelt i SoH 1997/3-4 ”Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt. Ett triangeldrama i 1700-talets Småland”. I samband med den sökte jag spåra Sven Silkelocks barn i Döderhult med Anna Catharina Tornerefelt. Jag fick då en diskett av en dam i Döderhult, en diskett som tyvärr inte passade min dator. Var är du? Hör av dig! Muntligt hörde jag att det var intressant men nu är allt borta.Kanske någon annan också vet?
Som jag visar i min uppsats var Sven Silkelock gift redan ca 1717 med Anna Catharina Tornerefelt (fel i EÄ).
BARN : Lotta (Johanna Charlotta) f ca 1717 död 46 år 1763 17/10 i Wirkvarn g 1:o Johan Frijs G 2:o smeden Erik Molerius  ( frun kallad Silkelock i dödbok).En dotter född 1752 i Döderhult. (Jag vill minnas att det nämndes barn o barnbarn  Frijs i Västervik)
Katarina Elisabet född ca 1718 död 1730 i Döderhult  
Jakob Göran  född 1729 9/2 i Påskallavik
Jakob Göran född 1730 11/12 i Aplerumsbäck, Döderhult
Katarina Elisabet född 1735 2/3 i Kyrkio?... (hfl)  död 1773Gift 1753 22/10 i Döderhult (han strandridare ) med Caspar Hemmedorpt. Enl Gunnar Bergström: Stora sjötullen  och lilla tullen i Skåne,Blekinge, Halland samt på Gotland 1658-1765 (Lund 1958) /maskinskrivet ex. finns på GF/ hade han varit strandridare i Ystad med pension därifrån 1751 28/11. Åt detta par har jag flera barn antecknade i Döderhult men inte vad som blev av dem.
Segred Eleonora född 1739 1/8 i Döderhultsvik. Far herr Sven Silkelock (namn Sigrid efter farmor).
Efter min uppsats 1997 har jag tagit del av uppföljningen i Göta hovrätt av faderskapsmålet i Sevede härad. Sven Silkelock o Brita Maria Tornerefelt dömdes till döden men benådades. Det fastslogs inte att  uä sonen Johan Palmgren (född under namn Böll 1721 16/1 i Björkviks sn (Söd) var son till Sven eftersom modern Brita Maria Tornerefelt givit så många versioner o bedömdes velig men i Göta hovrätt relaterar hon att Sven Silkelock o hon varit tillsammans länge, bl a för fängelseprästen  på Kalmar fästning.
 Sergean JPalmgren finns belagd så sent som 1770 4/11 i kapten Blomcreutz komp på Gotland. Hans meritförteckning finns på KrA, där det framgår att han förutom ex-vis arbete på Carlswärds fästning (Gotland) 1744 deltog i pommerska kriget 1757-62.
Vet någon vad som blev av honom och hans barn med Catarina Staube?
Brita Maria  f ca 1754 bodde med farmor r BM Tornerefelt i Lemnhult (F) 1763-70
Jacob Jörgen f 1758 15/2 i sockenstugan, Lemnhult -Levde 1770
Arvid född 1763 18/8 i Sockenstugan. Levde 1770
Leonard född 1765 10/9 i Lemnhult
Tacksam för svar Berit Sjögren

266
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2004-11-14, 20:15 »
Jan Edell! Jo, jag ät fortf. nyfiken eftersom jag har luckor i S Vi.  Varifrån kom Anna Kiälboms man Johan Castholm?  Han var tydligen skogvaktare, sen inspektor o bodde på olika håll i S Vi.:  1764 på  Ålhult (frälseinspektor) 1769 -74 i Snoketorp, 1776-78 i Käbbo.(Snoketorp  1/8 mtl frälse hade Anna Kiälboms farfar gästgivare Börje Kiälbom d ä fått fasta på   1715 19/10  löst enl köpebrev 1713 av hans svärmors föräldrar Sven Svensson Håhl o Sara Hansd:r Dyk (Sevede härad 1715 HT §39) Kan tillägga att Börje Kiälbom dä  nämns i häradstvist redan 1712 ST, så hans barn är nog födda i S Vi.
 När dog Johan Castholm? Möjligen på kronogården i Käbbo, där skogvaktare bodde. Där fanns även en skattegård, och  av dess  gårdsarkiv i Käbbo att döma,   var det  på den  gården  som Anna Kiälbom gifte om sig 1786 med bonden i Käbbo Måns Isaksson (1762-1824), som dog barnlös Hennes dotter, din ana, Eva Catarina Castholm (1774-1839) gifte sig 1797 med  ÄNKLINGEN Per Larsson född i Halsebo 1754. Vem var hans 1:a fru?.Varför sålde Per Larsson Käbbo som han fått köpa 1/8  i  redan år 1779 av sin sedermera   styvfar  Måns Isaksson? (Han ägde ”västra tomten” och bodde  i en delad  parstuga o begärde hemmansklyvning å Käbbo 1807, detta enligt Käbbos gårdsarkiv). 1837 hade han sålt sin del i Käbbo till den förste av nuv. ägarfamilj, Jöns Knutsson från Gallebo. Per Larsson med familj bodde redan 1811 i hans hemby Halsebo.  Vilket av Per Larssons alla barn härstammar du från? (Vet ej om detta har allmänintresse – du får gärna maila) Berit Sjögren

267
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2004-11-14, 15:11 »
Jan Edell! För Elisabet Cronstrand och maken adjunkten Johan Kiälbom i Älö, Södra Vi saknas dopböcker i  Södra Vis kyrkoböcker  som har luckor i början av 1700-talet som synes. Johan Kiälbom var son till gästgivaren i Skärstad, S Vi Börje Kiälbom dä begravd 1731 13/6 ohh Anna Johansdotter Hörling begravd 1740 2/3. Bou efter Johan Kiälbom har nr FIIIa:1 , 365 och i den nämns fast egendom de 2 döttrarna ärvt: ? i Lilla Vi skatte, Djursdala sn, Elisabet Cronstrands fäderne  efter   regementsskrivare Isak Cronstrand  och 1/8 frälse Snoketorp, Södra Vi sn som Johan Kiälbom ärvt efter  sina föräldrar..
Jag vet tyvärr inte varifrån Börje Kiälbom dä härstammar. Skärstad var Anna Hörlings morfars fädernegård. Om hennes familj och om hur hon fick sin del i Skärstad , se Berit Sjögren, ”Kamrer Mårten Hörling i Stockholm..” SoH 1995/2 s. 345-346, s  350-351.. Prästfamiljen Dyk-Cronstrand har jag skrivit om i SoH 1981/2 , ”Bäckhult i Södra Vi socken Kalmar län”. Isak Cronstrand var som du väl vet ett av kh Erik Winnerstadius och Karin Dyks 8 barn. Prästfamiljen Dyks gård i Lilla Vi tillhörde ca 1750 min ana Catarina Kylander död 1771 där som var dotter till Anna Cronstrand, Isaks syster.  
Hur härstammar du från Elisabet Cronstrand, via dottern Anna g 1:o med skogvaktare Johan Castholm  eller Elisabet Kiällbom  gift med Per Gobom i Älö? Jag är nyfiken på alla ättlingar till Cronstrand resp Hörling.
Berit Sjögren

268
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-21
« skrivet: 2004-10-16, 18:29 »
Josephine Diener!
Tyvärr vet jag inget om Nils Jacobssons hustru Maja Jonsd:r men jag är mycket intresserad av hans antavla bakåt. Härstammar själv från Nr 4 från vilken jag har mitt flicknamn Jacobsson. Kan du mer om anorna? Jag vet att dessa gårdar var ”arrendegårdar” under Forsby säteri o att denna  ”Jacobs”släkt var frälsebönder där och höll sig kvar som underlydande på Forsby i flera generationer. Alltså inga självägande bönder..  
 
1  
Jacob Jonsson. Född 24/11 1739 i Lilla Vadsbro u Forsby, Västra EdGift 9/10 1768 i V Ed  med Anna Andersdotter. Piga i Hälleberg, V Ed vid giftermålet 1768.  
2 f  
Jon Jacobsson. Döpt 20/5 1688 i V Ed (född i Håcklova). Död 27/10 1768 i Lilla Vadsbro Frälsebonde i L Vadsbro Gift 18/10 1724 i V Ed  
Barn födda i L Vadsbro:
Cicilia  Född 13/2 1726  
Helena  Född 29/1 1728 Piga i Hålbäcken, V Ed.  
Catarina  Född 7/3 1733  (41 år vid dotter Annas födsel 1774). Mor kallas Maria Svensd:r 1733; felskrivning?.  
Maria  Född 11/1 1735?  
Jacob  Född 24/11 1739 (Se 1).  
Ebba  Född 1/9 1744Död 24/3 1744 där
3 m  
Maria Jönsdotter
4 ff  
Jacob Jonsson. Död 25/3 1738 i Håcklova u Forsby, Västra Ed (Smål) ( 9 barn i gifte I, 4 i gifte II).Gift 1:o 16/10 1687 i V Ed (hon från Håcklova) Gift 2:o 13/6 1714 i V Ed med Karin Håkansdotter. Död 19/3 1746 i Västra Ed 67 år .  
 
Barn i gifte 1 födda i Håcklova:
Jon  Döpt 20/5 1688 Död 27/10 1768 i Lilla Vadsbro  (Se 2).  
Karin  Från Håcklova u Forsby, V Ed vid giftermål i Olserum.  
Gudmund  Döpt 17/2 1699 Död 2/9 1750  där av värk, 50,5 år . Sockenman, ärlig o gudfruktig hade 8 barn.  
Jacob  inga faddrarDöpt 20/5 1688.  
Helena Född 15/3 1703  
Barn i gifte 2:
Håkan  Sockenman ni Håcklova Född 1716? Död 17/2 1751 i Håcklova, (bou 1757 13/5; 3 omyndiga söner Jacob, Gudmun+Per). Begravd å Forsby kyrkogård (den privata kyrkogård som finns på Forsby för bl a ägare v Knorring). I bou nämns en bror Nils J i Hulta som förmyndare 17/5 1751.  
Margareta Född 1721? Död 1745 i Håcklova, 24 år  
5 fm  
Cecilia Jonsdotter. Född 1668? Död 16/1 1710 i Håcklova 1 gång gift, 42 år  
10 fm f  
Jon Persson. Frälsebonde  Född 1641? i HåcklovaDöd 18/4 1716 där (”född där, 2 ggr gift, 85 år”). Troligen den Jon I Håcklova, som var inblandad i dråp på hemväg från Eds marken 1667 enl Harald Pettersson,Tjustbygden på 1600-talet. Gift 2:o 5/7 1696 i V Ed med Elin Ingelsdotter. Vid giftermål 1696 från Tryserums sn.  
11 fm m  
Anna. Död 29/6 1694 i Håcklova, Västra Ed

269
De la Grange / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15
« skrivet: 2004-09-30, 22:14 »
Domboksnotiser om Paul de la Grange får man leta i original. Jag har noteringar från Sevede härad (renoverade domböcker) men han finns säkert nämnd även i Tjust härad och i Östergötland. Se inlägg av Nina Ringbom 7/9 2004. Vimmerby stads rådstuprotokoll finns i Björkman,  Personregister med kortare anteckningar till Wimmerby stads dombok 1614-1725 (1957). Boken svår att komma över- stulen i Kalmar länsbibliotek men finns t ex i ValA o UUB.
Ätten adlades ju först 1676 och de hemman Paul de la Grange hade avkastning från kan inte alltid återfinnas i  Almqvist, Frälsegodsen som ju koncentreras på de gårdar där adel var inblandad. I Frälsegodsen Småland band III nämns bara Näringe och i Frälsegodsen Östergötland band II Högsäter, Vreta sn, Gullbergs härad, som Påvel Johansson sålde 1632 till Stellan Mörner. Det var ju inte bara adelsmän som förlänades (eller köpte) gårdar!
Det skulle vara intressant att veta var Paul de la Grange BODDE före 1642 då han fastade Näringe. Barnen Aron, Lorenz, Maria och Sara var troligen inte födda där.
Jag vet inget annat än det som står i  Samzelius om hans militära bana. Finns i Krigsarkivet men lika svårfångat som domboksnotiser. Han var tydligen korpral och i KrA är bara officerare katalogiserade .

270
De la Grange / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15
« skrivet: 2004-09-29, 10:54 »
Margareta Aronsdotter de la Grange ska det vara. Se Nils Hård af Segerstad i SoH 1995/1 s. 297. G 1:o 1671 Gabriel Tornerefelt  bgr 1679 G 2:o Nils Persson Ulfsax d 1697  Hon bodde på Flenshult o var dotterdotter till Anders Nilsson Bröms på Flenshult+ Brita Bock (Frälsegodsen Småland IV band 1 s. 200). Detta samband var redan infört efteråt på Riddarhusets stamtavla över Paul de la Grange liksom på flera ställen i litteraturen.. Så Paul har bara 2 döttrar identifierade, Maria+Sara. Men 8 söner??? (Ledsen att jag trasslar till det. Tar upp för mycket)

271
De la Grange / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15
« skrivet: 2004-09-28, 11:57 »
Rättelser till mitt inlägg om de la Grange  av 27/9 2004 ovan:
Påvel de Grantij nämns i mål om rådjur 1673 7/3 i Fiefall, RUMSKULLA sn (Sevede härad).
 
Sara Paulsdotter de la Grange nämns i Frälsegodsen Småland IV band 1 s. 162 not 105 under FRÖ ¼  mtl skattetorp , Odensvi sn,  där hon ägt del som  pantsatts 1659 av hustru Catharina Andersdotter Bröms (gift 1:o med Aron de la Grange). till Beata (Johansdotter) Eketrä, som hade utlöst SARA PAULSDOTTER DE LA GRANGES andel 1660 15/1 med 2 tunnor råg + 2 tunnor korn. ”Brodern Lorens de la Grange död 1708 klandrade 1664 dessa överlåtelser”.(Frö hade tillhört Arvid (Nilsson) Bröms under 1600-talets början o lytt tidvis under Locknevi o Lidhem - denne var barnlös och bror till Nils Nilsson Bröms, Beata Eketräs morfar och Catarina Andersdotter Bröms farfar.(köpare o säljare av Frö 1660 alltså kusiner
 
Enligt Frälsegodsen IV band 3 sid 1425 hade Paul de la Grange köpt Näringe av förutvarande skattebonde och fått fasta 1642 13/5. Bodde Paul dlG verkligen där före 1642? Det sägs att de la Granges arvingar behöll jorden även sedan dåv. landsbokhållare Johan Forsman, död 1665, förpantades räntan till Näringe 1657. Gården skuldsatt och gick ur släkten de la Grange.
Elgenstierna innehåller som bekant många fel, både om Bröms o de la Grange. Även den skrift från 1950-talet, som Niclas Rosenbalck? hänvisat till tidigare inlägg, vilket han också påpekat. Skriften är Genealogisk tidskrift 3/1958,  Frälse och ofrälse. Rättelser och tillägg s. 162. Felläst där är Tjust härads dombok 1664 3/11, som jag inte nu har tillgänglig.
.
.

272
De la Grange / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15
« skrivet: 2004-09-27, 14:42 »
Paul de la Grange kallar sig de la Grantij i Sevede härads domböcker , även Påvel Johansson, då han var jägmästare o förekommer i flera mål i sin ämbetsutövning i Sevede härad. I Sevede härads dombok 1634 13/6 kallas han jägmästare Påvel Johansson, då han anklagar bönderna Måns i Björkesnäs o Sven i Hallersrum, Djursdala sn för olaga huggning av ek. 1637 7/3 anklagade Påfvel dela Grant? Sven i Fiefall (Pelarne sn)  för en skjuten hjort.( I handskriven stamtavla på Riddarhuset står att Paul blev underjägmästare i Småland 1624, från 1636 i Småland + Östergötland) Kvar att utforska är om Pauls far hette Jean (Hans, Johan).
 Paul de la GRANGE nämns f ö som nyligen avliden  i Sevede härad 1659 13/6, då ett mål var uppe om hans skuld till biskop Enander , till vilken han satt i pant Perstorp hus o gård, Vimmerby socken. Sägs att  i brev daterat Göteborg 1658 9/4 contenderats lösen, så Enander beviljades fasta på Perstorp.I en kvittens av Göteborg 1658 25/5  av kamrer Johan Forssman (1664 adlad Örnecrantz; samme  man som även 1657 förpantades Paul dlG:s gård Näringe i Odensvi enl. Frälsegodsen IV band 3) omnämns annan skuld då Paul gått förlustig  gård i Vennebjörke, Södra Vi sn . . Exekution hade skett redan 1656 2/2 hos underjägmästare Paul de la GRANGE. (Sevede härads dombok 1660  7/11) I Sevede härads dombok 1673 30/10 besvärar sig om samma gård i Vennebjörke en uppbördsman Mickel Påvelsson om  12 dr smt som resterar i betalning.. Har någon stött på en uppbördsman Mickel Påvelsson? I EÄ står att Paul hade 8 söner, 2 döttrar, även i Riddarhusets handskrivna stamtavla (har jag i kopia; tydligen förlaga till EÄ). Alla barn inte identifierade o det fanns minst 3 döttrar  till vuxen ålder,  förutom Maria o Margareta även Sara (ej med på stamtavlan men nämnd i Frälsegodsen under Näringe)..Identifierade söner Lorentz, Aron, Johan f 1642, Gustaf o Salomon tvillingar födda 1645 (de 3 sistnämnda senare införda på stamtavlan återfinns i Odensvi dopböcker)..
 Barbro Behrendtz i Broddebo historien om en by (2004) anger Paul de la Granges begravningsdatum i Odensvi 1659 27/2.  
 
När dog Aron de la Grange? Sista gången jag sett honom nämnd är i Vimmerby stads dombok 1652 20!11 då han med broder Lars+ Johan Axelsson+Gulbrand Årrhane deltagit i upplopp på Vimmerby marken.
 Här några andra datum i familjen: Arons hustru Carin (Catarina) Andersdotter Bröms, som gifte om sig ofrälse,  fick avstå frälsegods till släkt i säljebrev undertecknat Saxemåla (Lönneberga sn)så sent som 1666 20/2 (Göta hovrätt). Hennes mor Brita Esbjörnsdotter Bock af Näs var ännu obegraven 1658 enligt Vimmerby stads dombok 1658 6/9. Då hade dottern Kerstin Andersdotter Bröms  i sin man Gullbrand Hermansson Årrhanes frånvaro i Polen fött uä barn 1655 med  ogifte borgmästarsonen Nils Håkansson i Vimmerby, som 1656 1/10 vistades i Polen under rytteriet. (nämns löjtnant i Vimmerby stads dombok 1680 19/4 då han med syskon säljer salig fadern Håkan Anderssons gård). Då adel var inblandad hade ärendet remitterats till Göta hovrätt.

273
Djursdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2004-09-08, 08:45 »
Jon Gudmundssons i Marstad hustru Kerstin Larsdotter  trodde jag mig ha funnit i inlägg 6/9 men det är fel..Anna Persdotters dotter i 1:a äktenskapet Kerstin Larsdotter  figurerar i Sevede härad 1718 HT ?12, då brodern Jon Larsson, då i Slitshult, vill lösa ut syskonen ur  1/8 mtl skatte Bomåla., näml. Elin L  och Kerstin Larsdotter gift med Erik Månsson. Jag har funnit det senare paret i S Vis ofullständiga kyrkböcker från tiden. I Målen föddes barnen Maria 1724 24/8 och Samuel 1728 (döpt 11/5). Erik Månsson i Målen begravdes 1749 23/4, 70? år gl. men Kerstin Larsdotters dödbok har jag inte funnit. Beklagar misstaget! Dock kvarstår gåtan varför Jon Gudmundsson i Marstad är närvarande som måg på  bouppteckningen efter häradsdomare Nils Svensson i Slitshult, Södra Vi 1737 5/9! Och var det  Jon Gudmundsson som gifte sig med Kerstin Larsdotter i Södra Vi 1728 29/9?  Studier om dopvittnen o hfl i Djursdala kanske ger svaret? Kanske var Kerstin Larsdotter dotter  till Karin Svensdotter,  änka 1737, Nils Svenssons 2:a hustru?

274
Djursdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2004-09-06, 23:20 »
Rättelse till inlägget om Jon Gudmundsson i Marstad: Häradsdomare Nils Svensson i Slitshult var hans hustrus styvfar.

275
Djursdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2004-09-06, 23:10 »
Erik Leijonram! Svar på förfrågan 2004 18/5 om Kerstin Larsdotter gift 1728 29/9 i Södra Vi med Jon Gudmundsson i Marstad, Djursdala , hon från Bomåla i Södra Vi (Sevede härads dombok 1718 HT ?12, där hon uppvisar sin farfar Sune Nilssons brev att hon ägt 1/3 i Bomåla.
.
Far: Lars Sunesson i Bomåla, Södra Vi. Död 1696 där (bou 3/10 undertecknat barn Nils, Joen, Kerstin och Elin)
 
Mor: Anna Persdotter född i Slitshult, Södra Vi. (födelseby framgår bl a av Sevede härads dombok 1738 HT ?38, där hennes sonsöner Lars o Per Jonsson- söner till Jon Larsson i 1/8 mtl Bomåla i mål om bördsrätt i Slitshult påpekar att deras farmor  hade arvejord i Slitshult) Begravd 1733 18/6, död i Slitshult.Gift 2:o med Nils Svensson, nämndeman o häradsdomare död 1737 i Slitshult.( bou 1737 5/9 där änkan Karin Svensdotter (Nils 2:a hustru)+ dotter Ingiäld Nilsdotter gift med Börje Svensson i Målen+ måg Jon Gudmundsson i Marstad nämns. (Nils Svensson var alltså Jon Gudmundssons styvfar).Nils Svensson o Anna Persdotter bodde i Bomåla tills de löste gården i Slitshult.(Sevede härad 1714 25/5)
 
Farfar: Sune Nilsson i Bomåla född ca 1640 (Sevede härad 1704 ST ?56, då han säger sig vara 64 år; har inget bruk o har suttit på ett par skeppeland; hustrun är död, har varit skriven hos mågen Nils /Svensson/ i Bomåla). I dombok Sevede hd  1698 ST ?8+1700 ST ?4  fastebrev på Bomåla där det framgår hur han löst ut syskon.
 
Morfar. Per Månsson bonde i Slitshult.  
 
Mormor: Ingrid Jonsdotter begravd 1724 8/3 i Södra Vi död i Slitshult Andre maken Måns Trulsson Mört från Näfstad, Södra Vi, begravd 1722 15/6 död i Slitshult löste  ut svägerskor i Slitshult 1712.
 
Morfars far: Måns Ingolfsson. Nämndeman, bonde i Slitshult. Död 1661 på hösten där (Sevede härad VT 1662, dödstid nämnd av dotter Kerstin).
Morfars mor: NN död 1661 i Slitshult, 14 dagar före maken (Sevede hd VT 1662)
Mormors far: Jon Nilsson, bonde  2/3 i Slitshult, i mtl åtm 1667.74
Morfars farfar: Ingolf Persson Köpte ? i Slitshult, till del ärvt (Fastebrevsvolymen ValA)
Mormors farfar: Nils Larsson, bonde å ? i Slitshult, köpt 1599 30/1 (     ”)..

276
Berghman / Berghman
« skrivet: 2004-04-13, 11:07 »
Om Maria Lindegren kan följande tilläggas:Hans Bergmans maka  Maria Lindegren var först gift med major Johan Johansson Eketrä (1629- 1669). Om honom se Hylt?n-Cavallius, Kungliga Kronobergs regemente (1896) o S Heiding, Om ätten Sabelsköld (1982) s. 23. J Eketrä hade dömts till 3 års landsflykt efter en duell i Malmö 1666, då fränden Börje Sabelsköld dödats. I Harald Petersson, Från norra Kalmar län för länge sedan (1973) s.244-46 finns ett utförligt konsistorieprotokoll om hur Maria Lindegren sammanvigdes utan föregående lysning på Lidhem i Locknevi Michaeli tid 1670 med den dödssjuke befallningsmannen Hans Bergman. Kh Petrus Arenander i Locknevi hade kallats till Lidhem 9/8. för att ge  sista nattvarden till Hans Bergman, som enligt senare attest 2/11 1670 från barberaren Lars Spaak i Vimmerby hade visat alla tecken på ”signa mortis”. Arenander tvekade att sammanviga men  svågern Arvid Eketrä, frun o befallningsmannen yrkade enträget på vigseln då hon var sin egen målsman. Fadern assessor Lindegren hade påmint om det viktiga i att man handlade så att det inte blev krångel mellan släktingarna om barnens arvsrätt. Bröllopet skulle äga rum vid Michaeli tid. Brodern Arvid Bergman o svågern Arvid Eketrä skulle vara löftesmän. Johan Eketrä hade innan han for utomlands låtit upprätta inventarium om fördelningen mellan barnen, för  den händelse han icke skulle återkomma.-I rannsakning av 2 kyrkoherdar intygades att ”det lösa talet befallningsman skall haft umgänge med henne uti förrige mans tid, hade hela församlingen sig aldrig hört”, inte heller att hon skulle vara havande. I sista punkten på rannsakningen talas om ”handelen om giftermålet med holländskan” Harald Petersson gissar att skeppsmajoren gift om sig i främmande land.  
Häradshövding Hans Bergman för sina styvbarns talan i en rättegång vid Göta hovrätt 1698 26/2 i arvstvist om släkten Eketräs indragna sätesgård Vartorp i Rottne sn. Styvsöner som nämns är Anders Magnus Eketrä (fänrik vid Kalmar reg) och Magdalena Margareta Eketrä (J Silfving,  GT 1951 s 261-62)  Dessa 2 styvbarn står i EÄ utan känt samband.  Syskon dessutom fänrik Nils Albrekt Eketrä 1662-82 och Anna Catharina Eketrä 1666-94. född i Vartorp.

277
Malmström / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2009
« skrivet: 2004-03-07, 09:40 »
I Visnum, Värmland föddes  ca 1729 Brita Christina Malmberg (hfl Djursdala sn, Kalmar län) död 1795 i Lilla Vi, Djursdala (H). Hon gifte sig ca 1766 med klockaren Jonas Lundblad-Wilenius född 1729 7/12 i Bäckhult, Södra Vi (H) död 1800 12/7 i Lilla Vi, Djursdala (H) son till fältväbel Gustaf Lundblad och prästdottern Catarina Kylander.Jonas var student i Uppsala 1753 men det var nog inte där han träffade sin tillkommande. Jag känner inte alls trakten i Värmland och chansar på napp från någon som kan Visnum. Brita Christina med dubbelnamn tyder i Småland på snäpp över allmoge. Även 3 döttrar födda på 1700-talet hade dubbelnamn. Är så ovanligt att en smålänning tar sig hustru så långt bort! Vänligen Berit Sjögren

278
Stobaeus / Stobaeus
« skrivet: 2004-02-28, 18:37 »
Hoppsan! Jag hade för bråttom att sända. Hade också läst att Kilian Stobaeus f 1717 var sonson till Zacharias. Precis som Anders Berg hann före med. Berit

279
Stobaeus / Stobaeus
« skrivet: 2004-02-28, 13:25 »
Stobaeus finns utredd i Svenska ättartal 8 (1892)!Anders Berg har rätt: Kilian Stobaeus dy är enl. ättartalen son till Jens Lauritsens sjötullsinspektör Zacharias Stobaeus o Margareta Gyldenär. Även Kilian Stobaeus dy:s barn finns med. Om man nu får tro en så gammal kalender.
Berit

280
Stobaeus / Stobaeus
« skrivet: 2004-02-27, 18:21 »
Anders Berg och Jan Hultberg! Jag ser fram mot tillrättalägganden av mina felaktigheter. Har inte läst det senaste Lunds herdaminne 2001.Kilian Stobaeus f 1717 kan kanske ej vara sonson till Jens Lauritzen Hedenstadianus! (bör det förstås vara). Jag har inte noterat några barn till  professorerna Kilian Stobaeus dä eller dy. Hade koncentrerat mig på prof. Anders Stobaeus 1642-1714. Nog skulle det vara intressant att se om någon skärskådar alla Jens Lauritsens 14 söner (och ev döttrar!)
Berit

281
Stobaeus / Stobaeus
« skrivet: 2004-02-26, 21:55 »
Jan Hultberg!
Det fanns 2 Kilian Stobaeus som man bl a kan läsa om i biografiska lexikon : Kilian Stobaeus d ä f 1690 i Vinslöf (Skåne) d 1742 i Lund, prof i medicin  son till kronobefallningsman i Göinge hd Nils Stobaeus och Birgitta Sofia Treutiger. Kusinen Kilian Stobaeus dy född 1717 3/3 i Malmö död 1792,  även han professor i medicin i Lund gift 1:o Katarina Elisabet Quensel. Gift 2:o Katarina Margareta Hasselin. Son till justitieborgmästare Jöns Stobaeus och Johanna Kröger död 1732. Fäderna var söner till kyrkoherden i Stoby Jens Lauritzen Hedenbergiensis född 1579 i Hedenstad, Schleswig (EÄ) och Sidsel Christoffersd:r. Lauritzen hade 14 söner som nådde vuxen ålder o tog namnet Stobaeus. En 3:e son var professorn i Lund och universitetets rektor Anders Stobaeus1642-1714, gift 1:o 1674 med Ursula Simonsd:r Wode Gift 2:o 1685 med Geska Mårtensdotter Hörling 1661-1714 (om sl Hörling se B Sjögren, SoH 1995/2). I  sitt 1:a gifte hade Anders Stobaeus sonen Lorentz Christoffer Stobe? adl ätt nr 1439 (1676-1756), fortfikationsöverste, sedermera landshövding. Om hans äventyr i Ryssland då han flydde förklädd ur fångenskapen har Alf Åberg skrivit, senast i Karolinska kvinnoöden s 85-86. Vilken Kilian är du intresserad av? Om dem bägge bör finnas mycket i litteraturen - det var ju en namnkunnig släkt.

282
Katharina Å(h)man / Katharina Å(h)man
« skrivet: 2004-02-09, 21:27 »
Jan! Jöran Olufsson o debatten om honom -det som finns kvar- hittar du under adliga ätten Nyberg.
Berit

283
Katharina Å(h)man / Katharina Å(h)man
« skrivet: 2004-02-06, 20:46 »
Se inlägg om Nils Nilsson (Trybom) av Stig-Ove Wisberg 17/12 2003,  Trybom förmyndare för  bef.man. Anders (Carlsson) Björcks styvbarn i Tjusts dombok 17/5 1693 ( och ev vidare koppling till bef man Nils Andersson Björck): Nils N Trybom var bror till inspektorn på Åsvik, Östra Ed    Sven Nilsson Retzman (1631 -1688), se Sune Lindqvist, Några anteckningar kring släkten Retzius?äldre led , SoH 1999 s. 426. Sven Retzman var gift med häradsfogde Jöran Olufssons dotter Anna - om Jöran Olufsson se lång oavslutad debatt på Rötter. Sven Retzmans ättlingar är många på bygden - jag har flera Retzman i senare led, bl a i Härnum, V Ed o Lofta. Anna Göransdotter omgift 1689 20/10 med bef.man. Anders Carlsson Björck, hon då från Ås(le)vik.. Jag har inte forskat om Nils Andersson Björk som avhandlats på Rötter men han skulle kunna vara son till  bef. man. Anders Björk i ett tidigare gifte av ålder att döma. Värt att söka efter. Hälsningar Berit Sjögren

284
Allmänt / Fogelviks herrgård/slott
« skrivet: 2004-01-30, 21:21 »
Lotta Carlsson! Om Fogelvik finns mycket skrivet. Utförligast hur det avvecklades som grevligt gods i Gård och släkt. Tryserum-Hannäs Kulturhistoriska Stiftelses årsbok 1998,  Anders Svensson Bockgård, Greve Horn och vildhavre från Fogelvik s. 4-60.Nu är slottet obebott. Vänligen Berit Sjögren

285
Allmänt / Eds-Melby Västra Ed :Vilka bodde där?
« skrivet: 2004-01-30, 19:39 »
Anita! Av de 2 gårdar som Mikael Edberg nämner är Håcklova , V Ed fortf. arrendegård under Forsby säteri, V Ed - har så varit sen urminnes tid. Ålötterna är en gård i Östra Ed.Att de i nutid nämns u Melby har nog att göra med postgången i nutid då gränser mellan gårdar o socknar suddats ut. Under Melby gård har säkert funnits flera hus men de är svåra att spåra. Detta enligt min bror som deltog i torpinventeringen i V Ed. Melbys torpgrunder var svåra att utmärka -åtm. visste ingen nu var de fanns. Hälsningar Berit

286
Rumskulla / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18
« skrivet: 2004-01-29, 21:01 »
Jan Andersson! Carl Tillmans far Lars Olofsson Tillman smålänning(patronymikon i gm 1718+1712) död 1765 29/9 i Södra Vi tjänsgjorde 1716 i rote nr 81 Kalmar reg, för Skärstad by hade då tjg i 7 år, 31 år gl. Även med i 1716 års rulla. I 1712 års rulla står att han var född i Djursdala sn.Åt honom o Lisken Carlsdotter föddes barn Per 1723,  Carl 1726+ Nils 1729 i S Vi.(Tillman-namnet följde rote 81; !1744 tjg där Lars Bengtsson Tillman död 1742 5/8 i st. antogs 1743  smålänningen Per Larsson Tillman 19?år, hade tjg 1 år 7 mån (gm 1744) Bör vara son till Lars O Tillman! Per gift återkommer i 1758 års rulla då det mönstrades i Demin, Pommern.Men du lär kunna följa din Lars Olofsson Tillman o hans barn i S Vi kyrkböcker! Jag är nyfiken på sonsonen soldat Nyt. Det soldatnamnet fanns i Frödinge sn - och en Nyt dyker upp i Bäckhult, S Vi på 1800-talet.Men soldatnamn är ju knepiga, togs i många familjer. Skärstad solddattorp heter Svenstorpet o ligger ca 1 mil från byn. Där spelades f ö in en film på 1970-talet vill jag minnas, Rune Formares Sommarflickan. Hälsningar Berit

287
Allmänt / Eds-Melby Västra Ed :Vilka bodde där?
« skrivet: 2004-01-27, 22:20 »
Monica! Melby i Västra Ed är den gård som syns på bilden (uttalat med långt e).Ligger i närheten av Vråka by.Nu en större ensamgård med ägarfamilj som nämns på bilden i 3:e generation.Jag vet inte om det funnits flera gårdsenheter innan det blev ensamgård.Om historien fram till ca 1700 kan du läsa i Joh. Ax. Almqvists Frälsegodsen Småland band 1 s 138 not 22 o i band 3 s 1445-6.På den tiden ? mantal så någon större by kan det inte ha blivit.Som frälsegård låg det senast under denna tid under Hellerö säteri i V Ed.Alltså en utgård så frälsemännen bodde inte där utan där bodde frälsebönder.Vet inte när gården löstes från frälse.Det bör framgå av domboksstudier.
Hälsningar Berit Sjögren

288
Ang, Olserum, Västra Ed på 1600-talet! Ytterligare domboksstudier krävs för att utreda sambandet Olserum, Västra Ed och Hjulby, Lofta. (bl a Tjust härad 1650 i okt, 1651 i juni, 1658 HT, 1671 VT, senast 1695 ST ?124: Åberopas fastebrev för Olof Sunesson på Olserum 1604, Abrahams o Svens morfar.Tydligen hette Erik Nilssons (ca 1592-1680) +Olof Anderssons (ca 1612-1687) svärfar Olof Sunesson och deras hustrur Olofsdotter .Erik Nilssons hustru hette Brita, bgr 1674 29/12 i V Ed. Däremot vidhålles vad jag skrev ovan om Israel Olofsson gift 1685 25/10 i Ed med Brita Abrahamsdotter.från Olserum. Von Jern kan strykas.

289
”von Jern” i Olserum –jag instämmer med Barbro Stålheim och Olle Hörnlund  som påvisar att man kan avskriva samband med de soldater von Jern som påträffas i rullorna. Olserum är en ”släktby”, nu endast 2 gårdar där nuv ägare leder anorna ner till tidigt 1600-tal på varsin gård, Eriks och Olofs..Det framgår av  gårdsarkivet i Olserum jag fick studera för  ca 15 år sedan. Tyvärr kan jag nu bara förlita mig på de anteckningar jag då gjorde.
 Som brukligt var rymdes flera besläktade familjer samtidigt på gårdarna tills den son/dotter utkristalliserade sig som fick lagfart på gården. Så  vid tiden då svågrarna Erik Nilssons o Olof Anderssons barn bodde där, Mitt inlägg i Anbytarforum som Olle Hörnlund citerar härrör sig från Tjust härads dombok 1662 ST då det sägs att Erik i Olserum 70 år gl bott 36 år i Olserum (sedan ca 1626), Olof ibid 50 år gl bott 16 år i Olserum (sedan ca 1647),  han tidigare bosatt i Qvarntorpet under Forsby (säteri, V Ed).Erik i Olsrum finns också noterad 1626 26/1  i Tjust härads domb. 1671 VT har Olof i Olserum bytt sin hustrus jordepart mot svågern Erik i Olserums del i Hjulby (Lofta). Svågrarna gifta med varsin dotter till Sune Olofsson och hade systerdelar i Hjulby. Tvisten om  Hjulby var uppe för tinget även 1651 10/10, då Eriks svärfar sägs vara Sune i Hjulby och 1658 HT. ( I Älvsborgs lösen 1613 1:a terminen stod  Sune 1 hjonelag i Olserum – möjligt är att Sune bott både i Olserum  OCH Hjulby -återstår att utreda. Samtidigt i Hjulby står Germund?(svårläst) 1 hjonelag ).  
Det utdrag ur kyrä? från Långrådna rote 1655 som  fotats av  med Olof von Järn ibidem (Långrådna, Eds kapell) kan som  Olle Hörnlund säger alltså inte gälla Olof i Olserum!  
I den svårtydda   vigselboken 1685 som  avfotats 9/10 2003  står kanske ”vtan jäw” vid brudgummen Israel Olofsson. De tu var besläktade då Brita Abrahamsdotter var sondotter till Erik och kyrkan måste ha givit sitt medgivande i så fall. Har dock aldrig sett sådan notis i vigselbok förr.

290
Släkten Granschough i Karlskrona efterlyses. Vilka är anfäderna? I Janrik Brom?, Karlskrona stads historia I (1930) s. 401 finns porträtt på Per Karlsson Gran, handelsman i Ronneby ohh Anna Schough. Deras barn sägs vara Petter, Lave + Karl GRANSCOUGH. Skapade verkligen barnen namnet av bägge föräldrars namn? Är någon av dessa söner far till köpmannen Fredrik Granschough (1696-1743) i Karlskrona? Sonen Fredrik (1727-1758) i Jönköping köpte Odensviholm, Odensvi sn (H) mm. Vem är Barbara Margareta Granschough dotter till? Hon gift med handelsborgmästaren i Karlskrona Claes Saur död 1732 (Brom? sid 444). Deras son rådmannen i Kalmar Casper Saur (ca 1681-1758) gift Catarina Lorentzdotter de Rees (1670-1736). En dotter var Anna Saur född 1687 i Karlskrona, död 1720 på Ebbetorp, Dörby sn (H) gift 1:o 1705 i Tyska fs Karlskrona med handlanden i Kalmar Alexander M?hlenbruch (ca 1675-1715).(Se Pontus Möller, SoH 1995/3-4 s. 485). Tacksam för uppgifter om denna släkt som bör finnas utredd någonstans då den torde ha hört till en av de mera bemärkta.

291
Tesche / Tesche
« skrivet: 2003-12-30, 18:32 »
Per G Cronstrand!Vem var Sven Rosenhagens hustru  Anna Utterbom? I Norra Kalmar län kan man finna flera oidentifierade Utterbom och Sven Rosenhagen kom ju från Vimmerby!
Bägge systrar Ester Magdalena o Eva Catharina figurerar i Per G Cronstrands antavla över JOHAN TESCHE 11/1 2003. Jag kom i kontakt med fam. när jag skrev om Gerekulla. i SoH 1997/3-4 s 427, ”Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt” I EÄ kommer man hur långt som helst via Samuel Ekelunds hustru.
1
Ester Magdalena Ekelund. Född  1727? (Bror Olsson,Kalmar stifts hm u Åby). Död 1780 19/12 i Åby prästgård (H)Gift 1:o 1762 16/11 i Luvebo, Bäckebo /dock enl bröllopskväde i okt; datum 16/11 i Smål nation i Åbo (1985)/ med Sven Henrik Tesche. Född 1727 20/12 i Kalmar. Död 1764 21/2 i Luvehult, Bäckebo (av lungsot, 36 år). Eo kanslist i RA 1750 5/6,, student i Åbo 1746.  
Barn:
Hans Fredrik Tesche. Född 1763 1/12 i Bäckebo. Död 1773 5/8 i Åby (prostens lilla styvson, 9 år 9 mån).  
Gift 2:o 1768 21/6 i Bäckebo (Klm stifts hm) med Georg Ahlberg. Född 1714 i Våxtorp (Kalmar st hm u Åby). Död 1782 22/6 i Åby prästgård (H).  
2 f  
Samuel Hans Ekelund. Född 1685 2/9 i Linderås (F) (Rudelius, Klm reg hist nr 699). Död 1771 2/2 i Gerekulla säteri, Lemnhult (F). Fänrik enl Lewenhaupt, Karl XII:s officerare. fattig enl Klm reg hist; SHE anhöll 1741 om tjänst; behövde hjälp åt sina 9 barn, bl a Alexander som studerade. Var bräcklig o svag 1741. Kom i tjänst vid Jönköpings reg 1709. Ville 1727 ha hjälp; begärde svar till major Göran Ogilvie, adress Eksjö, Vetlanda o Täppesås.
Barn:
Anders  Född 1715 (Lemnhults hfl). Död 1791 24/3 i Borshult Berg fr 1 mtl, Lemnhult (F). Korpral, avskedad enl 1768 års hfl.. Borshult Berg tillhörde Trollebo fram till storskiftet 1791 enl Lemnhults hembygdsbok (1981). AE står nämnd där 1750- med bägge hustrurna  
Alexander Magnus  Fänrik vid Kalmar reg. Född 1716? ( Smol Ups V nr 1640; svärson). Död 1795 14/4 på Billa, Hemmesjö.  
Brita Catarina  Född 1725 28/9 i Gerekulla, Lemnhult (F) (hfl Gerekulla, Lemnhult 1769, abs 1770-72). Död 1812 10/4 i Axebo, Fagerhult (F).  
Ester Magdalena  Född  1727? . Död 1780 19/12 i Åby  (Se 1).  
Carl Gustaf Fältväbel. Född 1734 16/4 (hfl Gerekulla säteri, Lemnhult 1754-). Död 1812 19/4 i Älghult (77 år gl; Smol Ups V nr 1456; måg).  
Per Hans Jörgen  Född 1737 17/7 (hfl Gerekulla säteri, Lemnhult 1754-).  
Eva Catharina  Änka efter guldsmed HC Witte i Kalmar 1733-82. Född 1740 7/7 i Gerekulla, Lemnhult (F) (hfl). Död 1808 23/10 i Gräsgård (H) (barnlös).  
3 m  
Catharina Emerentia Ogilvie. Född 1696 ? Död 1771 14/10 i Åby prästgård (75 år gl enl Pontus Möller) Levde 1741 på Hårsryd, Kläckeberga (H) med systern Rgk 1989 nr 2911. RA.  
6 mf  
Alexander Ogilvie. Död 1703 12/12 (EÄ VIII, Hylten- Cav:K Kronobergs reg). Löjtnant vid Kronobergs reg 1702. Enl Frälsegodsen IV Småland s 1311 avstod 1709AO:s änka Maria Elisabet Ulfsax  Hättebo för 50 d smt till en allmogeman.  
7 mm  
Maria Elisabet Andersdotter Ulfsax.  
12 mf f  
Jakob Ogilvie. Född 1632 13/8 i Buxtehude i stiftet Bremen (Pontus Möller i SoH 1994 s 228). Död 1681 5/4 i Sthlm (Enl Kagggs dagbok o Pontus Möller):Pontus Möller i SoH 1994:2-3). Begravd 1681 19/12 i Jönköping (i svärfaderns grav).Bodde å Hycklinge säteri, Döderhult (H). Löjtnant vid Kronobergs reg.  
13 mf m  
Anna Haijock. Död 1709 9/2 i St Hycklinge, Döderhult (63 år gl). 1683 fick AH livstids besittningsrätt till Hycklinge, som 1681 reducerats Dotter till borgmästaren i Jönköping Alexander Haijock + Karin Persd.r
14 mm f  
Anders Persson Ulfsax  Löjtnant vid Ramsvärds reg 1676. Död 1677 ../1 (av sår erhållna i slaget vid Lund 1676; EÄ). Begravd i Lemnhults kyrka (F).  
15 mm m  
Estrid Zachrisdotter Sabelfelt  nr 317. Död 1711 5/1 i Gerekulla, Lemnhult (F). ES bosatte sig på Höghult, Näshult, Ö härad, för vilket gods hon 1681-82 åtnjöt säteriprivilegier, vilka återkallades. Sonen Zacharias Ulfsax d 1721 ärvde gården. gm Margareta Enhörning, som possiderade till sin död (Frälsegodsen Småland IV s 1311)

292
Tesche / Tesche
« skrivet: 2003-12-30, 14:03 »
Per G Cronstrand! Sl Rosenhagen har sitt ursprung i Vimmerby
1  
Sven Rosenhagen. Handelsman i Kalmar. Död 1710 7/12 i Kalmar i pesten; gravhäll med inskription; 8 barn, 6 döde 1714Björkman, Vimmerby stads dombok: 1696 29/1 SR intecknar sin fars gamle Arwed Perssons obl. 14/1 på 75 d smt. 1706 26/2 ansöker SR att få bruka stadens torgmarknader ensam, då han är ett stadens barn o har sina föräldrar o syskon här, bor inom länet o ska sig fournera med sortering i tyger mm sådant kramgods - ska kommuniceras med Gabriel Bubb. 1712 har änkan arv i Arvid Perssons hus.  
SR avlade borgared i Kalmar 1699 7/8. Gravhäll antecknad av P Frigelius s 275: ..Hr handelsman SR, död 1710 7/12 ohh Anna Maria Utterbom samt 8 barn, 6 döde, vars siäler Gudh evinnerligen frögde. Ao 1714. (G Håkansson: Kalmar o kalmarbor (1943) Gift 1:o med Christina Wallina. Gift 2:o 1699 31/5 (G Håkansson, Kalmar o kalmarbor (1943)) med Anna Maria Utterbom. Död 1719 18/5 (Westrinska saml.).  
Barn:
Dorothea Rosenhagen. Född 1705 22/3 i Kalmar. Död 1762 10/5 i Luvehult, Bäckebo  
2 f  
Arvid Persson d ä. Borgare i Vimmerby, ed 1681,vårdringare 1681. Stadstjänare 1686. Död 1712 i Vimmerby (salig 28/2; testamente 1709 16/12).Nämns ffg i V-by stads dbk 1679 22/12 då AP uppbjuder Per Larssons gård; fasta 1680 7/6. I testamentet 1709 16/12 nämns arvingar vid arvsskifte 1712 28/2 sal Swen Rosenhagens änka o Jöns Arwidsson, den senare ej nöjd med testamentet.  
Barn:
Annika Arvidsdotter Rosenhagen. Arvid Perssons dotter enl dbk 1709 12/10. Levde 1722 28/4 i Vimmerby (V-by stads dombok;  
Petter Rosenhagen. Nämnd 1712 i V-by stads dbk, köp av Anders o PR.  
Sven Rosenhagen. Handelsman i Kalmar. Död 1710 7/12 i Kalmar (Se 1).  
Anders Rosenhagen. Handelsman i Kalmar. Vimmerby stads dombok: Nämns ffg 1712 3/3 då AR o brodern Petter sålt gård till Cnut Persson. 1720 5/3 intecknas obl av svågern borgaren Nils Fröberg för 600 dr smt. 1723 28/8 företogs sammanträde med Nils Fröbergs kreditorer; AR:s sammanlagda fordran 1418 d smt  
1723 28/8 vid sammanträde om Nils Fröbergs kreditorer,kräver även sin svärfars borgmästare Gallatz fordran på 120 dr smt. - AR lämnar N Fröbergs gård i avräkning för skuld av sin svåger Fröberg infriat Gift med  dotter till Anna Utterbom + Hans Gallatz, Dorotea Rosenhagens halvsyster
Lars Arvidsson. Döpt 1697 20/8 i Vimmerby (T borgm Nils Collin, rådman Olof Joensson).  
3 m  
Carin Andersdotter. Levde 1683 18/6 i Vimmerby ( vittnar)

293
Dörby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-30
« skrivet: 2003-12-29, 16:54 »
Ylva!Forts M?hlenbruch: Vet inte var uppgifter hamnar men ser ovan att mitt inlägg hamnade u Dörby sn fast jag skrev u sl M?hlenbruch. Jag har inte heller vigselnotis för min mans ana Barbara Charlotta f 1707 men så tidig giftermålsålder är inte otänkbar. Vanlig i övre skikt vid denna tid, även hos adel.Tycks som om flickor giftes bort när de nått puberteten.

294
Dörby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-30
« skrivet: 2003-12-29, 16:48 »
Ylva! Alexander M?hlenbruch efterlyst okt 2003-
Sl M?hlenbruch utredd av Pontus Möller i SoH 1995/2. Alexanders barn nämnda där. Min man härstammar från Barbara Charlotta M?hlenbruch f 1707 så jag har ättlingar till henne utredda liksom i viss mån Anna Märtas. Vad vet du om Alexanders svärmors släkt Saur?

295
Sevelin / Sevelin
« skrivet: 2003-12-27, 20:49 »
Kyrkoherde Johan Sevelins ursprung i Frödinge framgår av följande:
1  
Johan Nicolai Sevelin. Född 1673 i Frödinge (H) enligt Od?n, Östgötars minne Död 1734 ../2 i Glömminge (H) (efterlämnade ett fattigt o gäldbundet bo ( Bror Olsson,Kalmar stifts hm IV s 275)  Kyrkoherde i Glömminge 1731-34 Gift 1708 11/10 i Kalmar stadsfs med Maria Olofsdotter Skytt.  
2 f  
Nils Månsson. Bonde i Sjundhult; nämndeman (Sevede härad1688 ST)  
Barn:
Johan Nicolai Sevelin. Född 1673 i Frödinge (H) Död 1734. (Se 1).  
Måns Nilsson. Bonde i Sjundhult,  var salig 1732 22/5. Sevede hd VT1717: Nämns som måg till Gumme Håkansson i S Vi. Sevede hd 1734 23/10 ?5: MN:s barn Måns, Claes, Kierstin o Maria beviljas fasta å 1/4 sk i Sjundhult, som de utom egen arvsrätt bekommit näml MN köpt av sin mor Kerstin Djursd:r dess andel för 141 d 21 1/3 öre kmt enl köpebrev 1731 3/2, bekommit farbror krh Sevelins 1/3 för 50 d enl brev 1730 15/3 samt fått av farbror Per Nilsson i Flugenäs efter TR:s dom 1732 22/5 för 50 d kmt. 3 uppbud.  
Per Nilsson. Bonde i Flugenäs nr 2, å 1/3 mtl 1740 mh + son Petter 19år Född 1678 (ca). Död 1749 23/3 i Flugenäs, Frödinge (H).  
3 m  
Kerstin Djursdotter. Levde 1732 22/5 i Sjundhult 1/4 sk, Frödinge (på undantag hos avlidne son Måns Nilssons familj, db ?40). Sevede hd 1732 22/5 ?40: Änka h Kerstin Pärsd:r i Sjundhult opviste sin swärmor KD:s köpebrev 3/2 1731 däruti hon försålt sin rätt uti 1/4 sk Sjundhult hvilken hon ärvt 1/7, det öfriga med sin sal man Nils Månsson inlöst för 125 dr kmt efter bref 1695 14/6..(osv)  
6 mf  
Djur Gudmundsson. Sexman i Sjundhult, Frödinge (H)1650 o1660, fasta 1634 (då i Rödsle), levde 1670. Löste ut syskon o syskonbarn 1634 3/2 ur Sjundhult, Frödinge (H)(Sevede härads dombok).- Sevede hd 1634 3/2 i Wimmerby med gobernatoren wälb Bengt Kafle: Tingskötte Jöns Eriksson i Jursdala på sine broderbarns wägnar, o Staffan Gudmunsson i Birkesnäs, Erik Gudmunsson ibid o Måns i Birkesnäs på sin hustrus wägnar o tingskötte Djur Gumunsson i RÖDZLA deras arfzpart i samma skattehemman SIUNHULT i Frödinge s: för hwitt sylfvr 130 lodh. Hwarföre fastforo de från sig, o bekände inför rätten till fullo nöya mera betalt.  
Sevede hd 1670 ST: Zachris Pärsson i Wimmerby kärade till Diur i Siunhult om en häst som han mist på hans horvor, mente fördenskull att han till hästens död måtte hafva warit wållande... magistraten sände Magnus Olofson att syna hästen som Zachris miste... Vittnet Jöns Bengtsson hade sett hår på en stubbe o att hästen skulle ha sprungit på en gärdesgård..  
 
 
12 mf f  
Gudmund Eriksson. Köpte östergården i Sjundhult 1609 20/9 + norrgården 1615 14/6 (Kalmar länsstyrelse, landskontorets arkiv, vol GVIIa:23, fol 281, VaLA enl Bo Persson i Svenska Antavlor 2001 V:3 nr 864. Bonde i Sjundhult 1610.

296
Eksjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-10
« skrivet: 2003-12-25, 13:18 »
Sl Netterberg- vem vet något om den?
I Eksjö stads dombok 1768 18/1 nämns jungfrur Netterberg som förpantat en guldring. Och i Blekinge efterlyses på Anbytarforum en agronom Netterberg under sent 1800-tal...Var det EN släkt?
I Södra Vi sn, Kalmar län bodde samtidigt 4 st Netterberg, troligen syskon:1.Elisabet Netterberg gift med mönsterskrivare Gustaf Johan Hörling f ca 1693 i Umeå bgr 1769 9/3 i Södra Vi, bosatt i Flaka.(Se B Sjögren, SoH 1995/2s 346-47,s 351) 2. Sara Netterberg gift med fänriken vid Kalmar reg Hans Bergman född 1689 i Vimmerby (Rudelius, Kalmar regementes personhistoria nr 431), begr, 1761 30/6 i Vimmerby, Bodde en tid på gård i Flaka, Södra Vi. 3. Anna Netterberg gift med kronoskogvaktare Anders Sjölander, (bou 1748) bosatta i Käbbo, Södra Vi. 4. Johan Netterberg med dotter Elidsabet Netterberg död 1795 9/3 i Lilla Vi, Djursdala gift med bonden ERik Månsson (1724-1795).

297
Fagerström / Äldre inlägg (arkiv) till 05 oktober, 2009
« skrivet: 2003-12-13, 23:58 »
Stefan Karlsson!
Vilken fantastisk historia du funnit  om Brita Hindriksdotter i Sevede domböcker! Hennes uppgifter måste nog synas i sömmarna. Jag har stött på ett liknande öde,Brita Maria Tornerefelt som  kom med de mest fantastiska lögner för att klara sig när hon fött ett uä barn (se min artikel SoH 1997/3-4). Har även stött på andra stackars flickor som betett sig så inför rätta.
 Hans Fagerströms ursprung kanske man hittar i KrA. Av militärsläkt? När jag fann honom död i Kielm, Litauen i jb 1702 i KrA hittade jag även attester på lön som utverkats till änkor. Bl a till Rachel Fagerström, vars man fänrik Hans Swartz vid Östra härads komp. försvunnit vid Poltava.  Men namnet Rachel finns ju inte bland alla dessa Fagerströmsdöttrar..

298
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Riddersporre
« skrivet: 2003-12-13, 11:17 »
Något nytt om sl Ridderpsorre som diskuterades på nätet 1999-2000? Har någon kommit på ursprung? Jag har en kontakt i USA som jag samarbetar med om  våra gemensamma anor + hennes i Löckerum, Gamleby där barn till skräddaren på Åkerholm, Johan Riddersporre f 1730 i Skällvik (E)! (uppgift ej kollad) var ingifta i bondfamiljer på bygden. Kan skräddaren Nils Riddersporre i Östra Ed vara far till skräddaren Johan? De barn som föddes åt Nils i Skeppsgården, Östra Ed 1709-1713 har förnamn som återkommer hos Johans barn. Namn med annan klang än allmogenamn.Är de adligt klingande namnen, förnamn såväl som tillnamn, inspirerade av de adelsmän på trakten som dessa Riddarsporrar tjänade?

299
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2003-12-06, 09:39 »
Per-Åke!
Mera om Fridslund-M?sen 1790. Nämnt i 1811-16 års längd som nybygget, sedan backstuga o från 1840-talet torp. De första som bodde där var Nils Johansson ohh Ingeborg Johansdotter...Fridslund revs i början av 1930-talet o byggdes upp som svinhus i Toletorp 1934... Fridslund var säkert ett bra torp. Det låg i en liten dalgång där det numera är en enormt yppig växtlighet.
Berit

300
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2003-12-06, 09:21 »
Per_Åke!
Enligt Torp och backstugor.. var Västra Hällen u Ål ett torp, sedan backstuga o beboddes av Nils Johansson ohh Ingeborg Johansdotter. CITAT: Makarna bodde i Kåreda vid giftermålet.Äldsta barnet Johan föddes i Kåreda 1799 medan barn nummer två, sonen Olof föddes i Hällen 1802, så Nils o Ingeborg kom således till Hällen under dessa år....V.Hällen var en liten grå stuga med ett rum o kök, den revs till kolved 1953-54. Stugan låg vid en berghäll, därav namnet Hällen.
Fridlund=M?sen. Ett annat namn på torpet=mossen på traktens dialekt.Maja Nestor, som gjort huvuddelen av boken, har god kunskap om trakten o ffolket där.
Berit

301
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2003-12-05, 19:02 »
Per Åke!
I Torp och backstugor i Södra Vi (1981) kan man snitsla  fram Nils Johansson o hans familj. Den boken lär inte längre gå att köpa-har du tillgång till den?Allt folk i stugorna går inte att spåra-omflyttningen var stor o många bodde i stugorna.
Änklingen Nils Johansson f 1771 dog 1843 26/2 i Fridslund=Mösen under Toletorp, S Vi, 4 barn, gift Ingeborg Johansd:r död 1829 31/5 i Fridslund, 5 barn enl dödb., f 1769 i Brunnsvik, Vena sn, allt enligt dödbok. Nils+Ingeborg + 3 söner kom 1811 från Hällen under Ål till Fridslund. Deras sonson Sven Johan Svensson ohh Anna Sofia Månsd:r med 4 barn var kvar där till 1867, flyttade 1868 till Herrebråten under Kållemåla. I Hällen föddes 1802 22/6 Olof Nilsson, s t Nils Johansson+Ingeborg Johansd:r. 1799 då Sven Johan föddes i Kåreda står ju som moder Maria Persd.r men jag gissar att det var felskrivning för  Nils Johanssons moder (annars skulle stå i dödbok för Nils Johansson 1843 att han varit gift 2 ggr). Nils Johansson född 1771 9/1 i soldattorpet Fållen rote nr 72  under Älö, S Vi, föräldrar Johan Esping död 1828 i S Vi, kyrkvaktare, fd soldat , soldat i 52 år, gift 3 ggr?! ålder 96 år!?+ Maja Persd:r. I Fållen föddes 1764 23/8 Ingrid (Esping), dotter till soldat Johan Esping+Maria Persd:r i Fållen. Du får leta mer i S Vi:s kyrkoböcker!
Berit Sjögren

302
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-21
« skrivet: 2003-11-11, 18:56 »
Leif Olofsson,
Vet ej vilket av Olof bengtssons barn du sysftar på men utgår här från Carl Olofsson som blev kvar på gården i Härnum:
 
1  
Carl Olofsson. Född 1812 29/3 i Härnum, V Ed. Död 1900 5/11 där Hem äg å 1/12 mtl Härnum = Kulturhuset, kyrkvärd. Paret köpte gemensamt 1/12 Härnum 1842 22/11 för 4000 riksgäld Gift 1836 i V Ed med Anna Stina Månsdotter. Född 1812 12/11 i Skarpinge, V Ed. Död 1888 i Härnum  
2 f  
Olof Bengtsson. Född 1767 30/9 i Vråka V Ed. Död 1844 8/1 i Härnum, V Ed. Bonde å hustruns 1/12 mtl Härnum =Kulturhuset. Gift 1795 20/5 i V Ed  
3 m  
Anna Månsdotter. Född 1773 27/3 i Härnum, V Ed. Död 1844 1/2 där  
4 ff  
Bengt Andersson. Född 1736 12/1 i Lislekutt, V Ed. Död 1812 12/5 i Vråka V Ed. Bonde i Vråka Gift 1764 4/11 i V Ed  
5 fm  
Anna Olofsdotter. Född 1737 24/9 i Nocketorp, V Ed. Död 1807 4/4 i Vråka, V Ed.  
6 mf  
Måns Sunesson. Född 1725 24/1 i Julby, Lofta. Död 1808 7/5 i Härnum, V Ed. Bonde å hustruns 1/6 mtl Härnum, kyrkvärd.
7 mm  
Karin Svensdotter. Född 1724 27/10 i Bågvik, Loftahammar. Död 1800 12/5 i Härnum, V Ed. Fick  fasta å fädernegård 1/6 mtl Härnum, Tures= nuv. Kulturhuset.
8 ff f  
Anders Svensson. Född 1703 16/1 i Vråka, V Ed. Yngsta barnet fött 1840 i Lislekutt,därefter fam. utom socknen. Gift 1725 26/9 i V Ed ,han dräng i Vråka, hon piga i Torrö  
9 ff m  
Ingeborg Johansdotter. Född 1706 27/2 i Torrö, Ö Ed  Död 1762 27/8 i Vråka, V Ed hos sonen.  
10 fm f  
Olof Bengtsson. Född 1697 15/5 i Troserum, V Ed. Död 1764 16/7 därGift 1725 10/7 i Västra Ed  
11 fm m  
Maria Toresdotter. Född 1699 10/1 i Nocketorp, Västra Ed  (CI:2). Faddrar: Brita Nilsdotter i Troserum.  Elisabet Mathie i Klockargården.  Brita Jonsdotter i Härnum.  Bengt Nilsson i Troserum.  Christoffer Månsson i Härnum (död 1711 i pesten). Död där, 1 gång gift, aflat 5 barn, 45, länge sjuk o legat till sängs Begravd 1743 2/1 i Västra Ed  
14 mm f  
Sven Persson. Född 1672? . Död  i Bågvik, Loftahammar  Begravd 1739 9/6. Per Torstensson inbördat af Per Svensson i Bågvik för 838 dr kmt hela skatterättigheten 1718 11/2 i Härnum, Västra Ed  (2:a uppbud; Tjust hd 1718 VT ?13). Sockenman i Bågvik, ägde även 1/3 mtl Härnum (Tores o Tures) 1726 enl. husesyn.Gift 1:o 1701 16/6 i Loftahammar (hon från Bågvik) med Anna Bengtsdotter. Död 1706 11/1 i Bågvik Gift 2:o 1706 4/11 i Loftahammar  
15 mm m  
Carin Larsdotter. Född 1687 i Värskär, Loftahammar . Död 1739 16/4 i Bågvik, 52 år gl  
16 ff ff  
Sven Jönsson. Skomakare i Vråka. Född 1661 i Långaryd (N) (föd plats i dödbok). Död 1745 8/9 i Vråka, Västra Ed Gift 1691 14/10 i Västra Ed  
17 ff fm  
Karin Larsdotter. Född 1662? i Ottinge, Lofta  Död 1759 25/10 i Vråka, V Ed.  
20 fm ff  
Bengt Nilsson. Bonde i Troserum Född i Vråka, Västra Ed ( dödbok). Död 1729 23/3 i Troserum, V Ed (CI:3; aflat 6 barn, i äktenskap 44 år,alltid bott i Trosrum)Gift 1686 17/10 i Västra Ed  
21 fm fm  
Anna Nilsdotter. från Grötebo; änka i 5? år vid makens död. Född 1659?  Död 1729 27/4 i Troserum, gift i 44 år, sjuk i 4?år, änka 1 månad).  
22 fm mf  
Tore Jönsson. Rusthållare i Nocketorp, ryttare i 12 år. Född 1644 i Sund, Gärdserum  (dödbok). Död 1726 11/12 i Nocketorp, Västra Ed (Gift man i 45 år, aflat 7 barn, sjuklig i 16 år, 82 år). J Greta Silfverlod på Toverum emot TJ i Nocketorp om skuldfordran 1717 10/10 (Tjust hd 1717 HT ?38).Gift 1682 8/1 i Västra Ed  
23 fm mm  
Anna Maria Hansdotter  
28 mm ff  
Per Torstensson. Född 1642? Begravd 1725 16/1 i Loftahammar död i Bågvik Bonde i Bågvik, löste 3 alnar jord i Härnum, V Ed, hustruns arvejord.1671  
29 mm fm  
Ingrid Haraldsdotter. Född 1646? i Härnum, Västra Ed  Död 1728 5/9 i Bågvik,(82 år glGift 1:o med Sven Månsson. Från Tindered. hade 3 barn med Ingrid H.  
30 mm mf  
Lars Andersson. Bonde i Värskär. Född 1658. Död 1725 20/10 i Värskär, Loftahammar  
31 mm mm  
Carin Larsdotter. Död 1727 25/12 i Värskär  
34 ff fm f  
Lars Persson. Arrendator på Ottinge, bonde i Trostad, Lofta, ägde Skarpinge. Född 1639. Död 1685 18/10 i Skarpinge, V Ed gravhäll i V Eds kyrkoruin  
35 ff fm m  
Brita Bengtsdotter. Född 1649. Död 1739 21/1 i Skarpinge, V Ed. Hon fick 1703 lagfart å Skarpinge..  
58 mm fm f  
Harald Jonsson. Bonde i Härnum,  domstolsvittne 1652, belagd tom 1669. I mantal 1660, mh o 1669 mh dotter, dotter Gift 2:o 1628 16/11 i V Ed hon från Björka, V Ed Sonen Måns Haraldsson omkom i pesten och begravdes med hustru och 4 vuxna barn 1711. Hans syskonbarn Karin Svensd.r (nr 7)+ brodern Lars Svensson kom då från Bågvik o övertog gården som delades i 2 st 1/6 mtl.
59 mm fm m  
Lucia Nilsdotter  
68 ff fm ff  
Per Mattsson. Bonde i Trostad, Lofta. Född 1605? i Långaryd Västbo härad (F)  Begravd 1695 6/1 i Lofta död i Trostad  
69 ff fm fm  
Maria Nilsdotter. Namn på gravsten på Lofta kyrkogård  
70 ff fm mf  
Bengt Andersson. Bonde i Tingstad, nämndeman, riksdagsman 1664. Född 1611. Död 1667 10/3 i Tingstad, Lofta  (C1:1)Gift 1634 16/11 i Lofta  
71 ff fm mm  
Ingrid Hansdotter. Ägde 1/3 i Tingstad vid delning 1680; 4 s, 3 d. Född 1612 i Tingstad, Lofta (se inlägg av Yvonne Hägg på nätet). Död 1686 28/3 där

303
Med förvåning och bestörtning har jag följt debatten om Släkt och Hävds uppgående i Släktforskarnas årsbok. De två publikationerna måste existera jämsides och var för sig för att berika forskningen. Konkurrens är bra. Denna nedläggning av SoH måste till varje pris stoppas och publikationen komma ut som förr.  Vid årsmötet i GF 8 november efterlyses någon ekonomisk kalkyl som klargör varför nedläggning skulle vara nödvändig. Jag har inte funnit övertygande sådan i inläggen från GF:s styrelse, endast att personella resurser skulle vara för små. Mitt förslag är att SoH utkommer i EN årlig utgåva, vilket skulle kunna göra utgivningen mycket billigare. Kanske rentav lämna utrymme för  någon ersättning till redaktör och stab.
Jag hänvisar till Ted Rosvalls inlägg 21 okt.:
a. Citat: ”det vore glädjande om fler läsare fick tillgång till den nya gemensamma årsboken” (Släkt och Hävd/Släktforskarnas årsbok).
 Även för icke medlemmar i GF är SoH, som det är, lätt åtkomlig i de flesta bibliotek och släktforskarrum. En kunskapsbas att återvända till och ta ställning till. Så måste det förbli. Själv har jag varit medlem i GF sedan  slutet av 1970-talet och återvänder ofta till de olika årgångarna. Jag förstår inte antydningarna att SoH skulle vara  tung och svårläst. Trots att jag mest sysslar med gårds- och allmogeforskning har jag haft stort utbyte, även fått en egen artikel publicerad i det ämnet. Jag betalar f. ö.  medlemsavgift också i Släktforskarförbundet, som så många andra, Om SoH uppgår i Släktforskarnas årsbok går jag ur GF.
( Att ersätta  tryckt material med digital utgivning, som framförts i några inlägg, skulle innebära att forskningsresultaten försvinner och förgås i cyber space.)
b. Citat:”den mix av ”tunga” och ”lätta” artiklar som ett samarbete med GF skulle innebära, skulle förmodligen innebära en ytterligare ökning av antalet årsböcker”.
En årsbok kommer  bara ut en gång per år! Beträffande mixen  tunga-lätta artiklar: Ska bruksanvisning lättläst-svårläst anges före artiklarna? Risk finns att kvaliteten i publikationen som helhet inte upprätthålls.
 
        Hur kommer det sig att förbundsstyrelsen i Släktforskarförbundet och styrelsen i GF         redan i somras kommit fram till ett avtalsförslag utan att medlemmar hållits underrättade? Luktar kohandel, inte värdig någondera styrelse.

304
Vimmerby / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-01
« skrivet: 2003-10-21, 23:03 »
Kerstin Jeppsson! Svar på fråga 22/8 2003 om Stina Cajsa Andersd:r född 1818 6/12 i Norra Flaka, Södra Vi. (Passar bättre under SÖDRA VI). Hnnes fm Karin Nilsd:r anor leder till Orresläkten i Norra Fågelhem, Södra Vi (med alla Månsar!) Hnnes ff Samuel Månssons anor i Rumskulla sn tror jag mig ha sett utredda av Bo Persson på nätet. Sök på denne Samuel Månsson!
 
 
1  
Stina Carin Andersdotter. Född 1818 6/12 i Norra Flaka, Södra Vi  
2 f  
Anders Samuelsson. Bonde i N Flaka (nämnd vid storskifte 1817). Född 1789 28/8 i Norra Fågelhem, Södra Vi  Död 1856 21/7 i Södra Flaka, Södra Vi  (i bröstsjukdom, 66 år; h AnnaStina Jonsd:r).  
3 m  
Anna Stina Jonsdotter. Född 1790 3/3 i Horn (E) enligt dödbok Död 1823 9/8 i Norra Flaka, Södra Vi (H) G 1:o Sven Svensson enligt dödbok  
4 ff  
Samuel Månsson. Nämndeman 1797-1807 i N Flaka. Född 1752 4/12 i Hult, Rumskulla sn (enl dödbok). Död 1830 26/5 i Norra Flaka, Södra Vi . Sevede hd 1802 26/3?153: Nämndeman SM i N Flaka hade stämt drängen Jöns Knutsson i N Fågelhem om gårdsbyte  dememellan av N Flaka o N Fogelhem. Jöns Kn hade låtit flytta en smedja från N Flaka och i stället vill Samuel flytta den husbehovssmedja han själv byggt i  N Fågelhem. Barn noterade födda i N Fågelhem 1781-1797.  Gift 1778 1/11 i Södra Vi ,han dräng från Hult, hon piga från N Fågelhem.  
5 fm  
Catarina (Karin) Nilsdotter. Född 1759 21/8 i Norra Fågelhem, Södra Vi (Cajsa i fb)  Död 1827 22/2 i Norra Flaka, Södra Vi  (hade 5 söner, 3 döttrar
8 ff f  
Måns Larsson. Född 1725 ../1 i Pelarne sn Död 1791 24/10 i Hult, Rumskulla Gift 2:o 1775 19/11 i Rumskulla,hon från Kåremåla med Elisabet Månsdotter.  
9 ff m  
Kerstin Nilsdotter. Född 1732 6/5 i Hult, Rumskulla sn Död 1774 1/12 där  
10 fm f  
Nils Månsson. Bonde i N Fogelhem. Döpt 1723 19/1 i Södra Vi  (född i N Fågelhem; född 1726 enl dödbok; ev född då men dopbok saknas). Begravd 1767 4/5 ,död i Norra Fågelhem , 41 år av lungsot  
Sevede härads db1751 5/11 ?42+175212/6?23: Nils Monsson+Måns Svensson fanns bland de skattekronobönder i N Fågelhem som deltog i gränstvist med Vi.  
1742 26/10 ?97 hade drängen NM i N Fågelhem stämt Mons Monssons barn i N Fågelhem (ett av dem var blivande hustrun Marga Månsd.r!) om hans arvedel i N Fågelhem, som (blivande svärmor!) Ingrid Johansd:r sålt i hans omyndiga år. Omnämns där Nils Månssons bror Carl Månsson (senare i Nybble).Det omtalas att han även hade systrar.Gift 1:o 1748 28/12 i S Vi med Marga Månsdotter. Döpt 1729 30/11 född i N Fågelhem Död 1756 7/3 där  Enl db 1742 19/5 ?20: Nils o Måns var släkt så de söker hennes mor Ingrid Johansd:r i Fågelhem om samtycke att få äkta varandra.; hennes farfar var nr 20 Måns Orre o hans 1:a hustru Gertrud Månsd:r.
11 fm m  
Britta Hansdotter  
16 ff ff  
Lars Månsson. Bonde i 1/4 sk Kulla 1, Pelarne i mtl 1726, sen Hult. Född 1699?  Död 1768 6/5 i Hult, Rumskulla sn (drunknade). Barn Måns f 1725, Per, Sune, Anders, Johan, Samuel, Elisabeth, lars  
17 ff fm  
Anna Sunesdotter. Född 1700?  Död 1761.  
20 fm ff  
Måns Månsson Orre I jb 1699 & mantal 1717 då 2 bröder Måns+Johan stod till 3/16 var och 2 kusiner till dem Sven +Per Persson stod till varsina 3/16.Alla med orreursprung! 1725 står Måns Orre i mtl å 3/16 med son Måns 13 år. Begravd 1730 10/5 i S Vi (Måns Månsson i N Fogelhem). GH EVIIAAC:33 Sevede hd 4/6 1722?2: MM uppbuder 1:a g 3/16 sk N Fogelhem som han en broderlott ärvt till 26 d kmt o det öfriga löst af sine syskon o syskonbarn för 156 d kmt, efter köpebref 4/5 sistlidne, näml. brodern Pär M i Sewedstorp o broderdöttrarna Ingeborg o Margareta Jönsd:r, samt systrar Kerstin Månsd:r i Kållshult, Brita Månsd:r i Bronäs?, Ingeborg Månsd:r i Nyllingtorpet, Karin Månsd:r i Näfsta, Maria Månsd:r i Fågelhem.Ingrid M i Tobo, Karin M i Näfstad o Maria M i Fogelhemb som annoteras.Gift 1:o med Gertrud Månsdotter. (har ingasläktingar på orten enl arvsinstrument 1717 20/5 ?15 ). Begravd 1716 7/10 i S Vi (Måns Orres hustru i N Fogelhem). Barn i bou 1717: Sven, Nils, Måns o Elisabet; förmyndare barnens fasterman Sven Nilsson i S Fogelhem.  
21 fm fm  
Karin Nilsdotter Begravd 1736 14/6 i S Vi (Måns Orres änka i N Fogelhem).  
40 fm ff f  
Måns Månsson Orre.  var död 1685 i S Vi (I Sevede härads db 1685 9/2 VT omtalas MO:s enka om tilltal av sin bror Per Orre). Rättare i N Fogelhem, S Vi, i mtl  å 1/4 1667-76 Sevede hd 1669 29/10: Måns Orres Fogelhem 1 hemman finns uppräknat bland donationsgodz tillhörigt sal hr Petter Brandts arvingar; Fogelhem af ålder förmedlat till ? i owisst.
Sevede hd 1674 10/2: 3:e uppbud å N Foglem där Måns bor.  
Sevede hd 1683 25/6 Frälsefogden Sven Svensson i Ålhult uppbjöd skatterätten af Norresta gården i Fogelhem för 150 dr kmt capital med 13 års interesse det han försträckt till Måns Orre o Måns honom skyldig var. 3 uppbud.  
1685 30/6: Joen Orre i Älö uppviste ett bref huru hans fader Måns Orre i Fågelhem löst sine 3 systrar h Maria, Ingerd o Ingrid utur ? Fogelhems gård med 30 lod silver, begärandes uppbud. Framtedde sig förbemte 3 systrar o förnekade sig uppburit så stor summa som Joen förgiver, men tillstodo: H Maria uppburit 3 lod silver o 3 christiner, Ingerd 15 dr o Ingred 20 dr kmt.... o bewiste o att betalt gäld efter deras broder 50 dr kmt, o löst deras jord tillbaka, som redan war uppbuden af Sven Svensson (Håhl) i Ålhult.
41 fm ff m  
Karin. Sevede hd 1689 17/6; H Karin I Fogelhem å sina barns vägnar förliktes med dess fadersyster angående bruket i 1? fjärdedel i Fogelhem således att de behålla halva bruket var
80 fm ff ff  
Måns Månsson. Nämndeman i N Fogelhem, belagd 1622-47, . Måns i Fågelhem i tiondelängd 1643 (endast 1 namn i Fogelhem!). Sevede hd 1634 3/2: Biörn Bengtsson i Wy anklagade Måns Månsson i Foglehem för han hade tillwällat sig någon kottebestånd ifrån Wys ägor, hade inget lof, fältes efter 25 cap bygningabalk 3 dr.

305
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-07
« skrivet: 2003-10-07, 14:08 »
Christer Florman!
Bengt Ersson tycks ha haft djupa rötter i Härnum, min födelseby där min far ägde släktgård. Härnum är en klungby med 3 stamgårdar, alla skatte och inte underställda gods,  som genom hemmansklyvningar resulterade i 8 gårdar som mest - nu är bara 3 bebodda. I domböcker och gårdsarkiv (Härnums och även Olserums) har jag försökt spåra gårdsgenealogier och funnit att gårdarna splittrades upp genom div. arvsskiften. Naturligtvis är jag intresserad av alla Härnumbor. Vart tog Bengt Ersson vägen?
   
1-Bengt Eriksson. Född 3 maj 1792 i Härnum, Västra Ed(Faddrar bl a  pigan Maja Benctsd:r, Diursnäs, V Ed
 
2-Erik 0lofsson. Född 9 nov 1739 i Härnum,(Fadder bl a inspekt Lars Hesselgren Vinäs). Död 20 mar 1800 där (Hem äg i Hernum av lungsot, 60 år 4 mån 1 vecka 4 dgr)Hem äg å 1/12 mtl Härnum (nu Blågården, urflyttad vid laga skifte 1857.). Andra 1/12 ägdes av brodern Sven= nu Omgården.Paret födde 13 barn i Härnum 1773-1799.Gift 11 nov 1770 i V Ed (morgongåva 40 lod silver; hon piga i Tindered, Lofta  
3-Cajsa Bengtsdotter. Död 14 apr 1800 i Härnum, V Ed
 
4-Olof Svensson. Född 17 sep 1704 i Härnum, (möjligen 1708-otydligt). Död 22 jan 1778 där av håll o styng, 70 år 11 mån gl, lämnat enka o 4 levande barn Bonde å 1/6 ml, 1/2 fädernegården Gift 7 nov 1736 i Ö Ed= Eds Kapell  
5-Ingeborg Eriksdotter. Född 29 jun 1715 i Kärr(Salkärr), u Vindö, Ö Ed . Död 11 sep 1785 i Härnum, V Ed. Bodde 1785 i Härnum hos son Sven
 
8-Sven Jonsson (död i Härnum, 1 gång gift, 50 år gl). Begravd 7 maj 1721. Bonde å 1/6 mtl Härnum, 1/2 fädernegården.Gift 13 okt 1701 i V Ed  
9-Anna Svensdotter. Född  i Olserum, V Ed  Döpt 4 sep 1681. Död  i Härnum, (1 gång gift, fött 11 barn, av fråssa). Begravd 31 jan 1762. Tjusts häradsrätt, st 1726: Sven Svensson i Olserum emot sin syster AS att hon måtte avflytta från gården, där hon bott i 24 år,som han äger lika stor del i.Ht 1727 nr 83: AS med son Per S o måg Hans Olsson inblandad i hälerimål Per o Hans beskyllda för att ha stulit av Nils Nilsson i Brevassa.(Se min uppsats i Tjustbygdens släktforskartidning - har inte årgång här. Sonen Jon övertog Annas gård ( nu Mellangården) i Härnum medan sonen Sven övertog faderns där.
 
16-Jon Johansson d ä. Bonde å 12/20 mtl Härnum, fädernegård på Kullen, kyrkvärd 1679 Född 1637 i Härnum,(åu i dödbok; född 1639 enl attest om mantalsbefrielse 1718). Död  i Härnum, (2 ggr gift, avlat 6 barn,sjuklig i magen). Begravd 29 sep 1720. Tjust hd 1718 15/11 ?68: Beviljades mannen JJ i Hernum att han är 79 år o af ålderdom svag, så avsig kommen o orkeslös att hamn ej vidare ska kunna stå för något gårdsbruk utan uppdrgit sins söner Sven o Johan Jons:r; anhåller födenskull i afseende derpå ifrån mantalspenningar o andra utskylders erläggande sådan efter bliva befriad; efter pastoris givna attest.. Resolut om befrielse I Härnum fanns samtidigt en Jon Johansson d y som fick sälja sin gård till Forsby säteri 1700 (enl Forsby gårdsarkiv, läst av Ulf Trysdal) Gift 2:o 1699 i V Ed (hon änka från Tindered, V Ed) med Botil Larsdotter. Född 1667 (åu). Begravd 11 sep 1742 i Västra Ed hos styvdotter Kerstin (1676-1732) i Tindered ).  
17-Maria JönsdotterFödd 1643 i Sund, Gärdserums sn (föd.plats o åu i dödbok). Begravd 10 apr 1698 i V Ed (död i Härnum)
 
18-Sven Olofsson. Född 1655 (åu). Död 1732 i Olserum, V Ed (1 g gift,avlat 8 barn). Begravd 13 feb 1732. Bonde i Olserum, bott där i 43 år.  Enl dödbok: Warit en god och redlig man, legat i säng 5 mån.i ålderdomen sjuklig.Gift 24 okt 1680 i V Ed  
19-Kerstin Svensdotter.  Mellangården Hade ärvt mödernegård i Härnum,som gick till dottern Anna.Vid giftermålet 1680 piga i Skullrössel undr Forsby säteri, V Ed.  
32-Johan Jonsson. Begravd 8 okt 1671 i Västra Ed Bonde i Härnum i mtl 1669 mh (med Johan Nilsson). JJ hade köpt 1 aln i Härnum av Johan Nilsson, som barnen tvistade om på ST 1684. JJ vittne mot Botved Brunck i Ed ST 1656 18/6 med Harald i Härnum o Erik i Olserum (Tjust härad)Gift 9 nov 1634 i Ed
33-Brita Sunesdotter. Från Hälleberg (V) Ed 1634  
 
36-Olof Andersson. Bonde i Olserum, V Ed, hade tidigare bott i Quarntorpet u Forsby, V Ed. Kyrkvärd 1649. Född 1612 (åu 1662, då 50 år, hade bott 16 år i Olserum). Begravd 4 aug 1687 i  V Ed OA svåger med Erik i Olserum d 1680, som 1662 bott där i 36 år. (Barn 18)  
37-Sunesdotter Hade arvedel i Hjulby, Lofta (Olserums gårdsarkiv
 
 39-Sven Johansson Var död 1682 då det nämns att han sålt jord i Härnum till bröderna Nils o Jon. Gift 1674 30 april i V Ed, han i Härnum
 40-Anna Bengtsdotter från Kyrkbyn, V Ed
 
64-Jon. Bonde i Härnum, kyrkvärd 1632. ( kyrä V Ed) Jon i Härnum fick böta 3 marker efter slagsmål när stapeln spändes på kyrkan 1629 10/5, enl Ada Rydström: Boken om Tjust s 50.  
 
74-Sune Olofsson. Bonde i Hjulby Lofta enl domb 1651. Sune 1 hjonelag stod 1614 i Olserum, V Ed (Älvsborgs lösen)
 
78-Johan Johansson. Bonde i Härnum.var död 1672 i Härnum;  2:a uppbud å JJ:s gårdsdel som han köpt av Nils Olsson för 41? dr kmt uppbjöds 2:a gången 1670 i Härnum,(Tjust hd 1670 HT? ?1). Tjust hd 1671 VT: 1: a uppbud för JJ då syskonbarnet=kusinen Nils Olofsson i Härnum sålt jordepart för 41 ? dr kmt. VT 1672: Nämns h Anna Jönsd:r i Härnum, änka efter Johan, son Jon.
79-Anna Jönsdotter. Änka 1672; VT. Tjust hd 1672 22/2 VT: AJ i Hernum efter borgaren i Västervik mr Per Gudmundsson egen attest- juramentum delatorium- att som Per G fått den ? tunna råg enl specifikation- efter svärfar sal. borgmästare Hindrich Fransson afkortas således samtliga interessenters rest EFTER SAL JOHAN I HÄRNUM samma råg med 3 dr 24 öre dito mynt, ändå rester Per Gu skuld å 33 dr 21 öre, men äger deremot inget å afkortningen för 18 ? tjära, så framt Jon ingen betalning tagit a part, som Per Gu föregiver... Änkan nekar det varit 8 kannor, bevistes det bara varit 6 kannor, dy är samma hennes invändning null.... Sonen Jon Johansson dy sålde 1700 sin gårdsdel (? gården) till Isac De Besche på  Forsby säteri medan andra ? gick till sonen Sven Johansson och fanns kvar i familjen; gick till dotter Kerstin Svensd.r gift i Olserum (se nr 19)

306
Ruut / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-21
« skrivet: 2003-08-30, 16:43 »
Sl Ruth:
Niclas Rosenbalck!
I juli svarade jag under sl HELLER på din fråga om ev samband mellan Vimmerbysläkten Heller o adliga sl Hellenstierna (finns ej). Bland de vimmerbysläkter jag nämnde fanns ingifta syskonen Margareta Nilsd:r Ruth o krämaren i Gränna Petter Nilsson Ruth, barn till Dorotea Ruth.I Björkmans Personregister till Wimmerby stads dombok (1957) finns även nämnd brodern Arvid Ruth i Norrköping 1642 28/5 emot hustru Zegred Jönsd:r för rykte sagt efter Zignil Månsd:r, båda vederlagskvinnor(?) här i staden, att Arvids hustru haft lägerskap med Zignils man
Intressant hur resande blev ingifta i borgarsläkterna! Niclas - Läs mitt inlägg under Heller!Jag väntar respons ! Vad är vederlagskvinnor?
Berit Sjögren

307
Heller / Heller
« skrivet: 2003-07-28, 09:26 »
Niclas!
Johan Heller adlad Hellenstierna var inte släkt med Vimmerbysläkten Heller. Av Björkmans Personregister.. till Wimmerby stads dombok..(1957) kan bl a följande utläsas , inte utan dramatiska inslag:
Hindrich Grellsson Heller, död 1679 i Vimmerby (salig 5 maj men levde 25 febr.), byggmästare, borgare, förskriven från Västervik 1668 för att bygga väderkvarn. Gift med änkan efter borgaren Jon Trulsson, Anna Hindrichsd:r Möller. Hon uppträder vid rådsturätten 1682 13/5 då hon säljer gårdsdel till sonen Johan Jonsson. (Sen hächtemakare o borgare i Vimmerby, var myndig 1677 o nämns salig 1693 3juli. Gift med Margareta Nilsd.r Ruuth, som 1691 beskylls ”sacramentade tartarekältring” o för att 1683 ha haft samröre med mästermannen. Änkan M Ruuth säljer gården till makens halvbror Anders H Heller. Margareta Ruuths bror marknadsresande, krämaren i Gränna Petter Nilsson Ruuth (levde 1706 18 juli) var  f ö gift med Johan Jonssons halvsyster Kerstin Hindriksdotter, som levde 1697 i Vimmerby.   I rådsturätten 1693 30/8 framgår släktskapen). Av arvsuppgörelser mellan Anna H Möllers barn i bägge giftena förstås att sonen i 2.a giftet handelsmannen o borgaren Anders Hindersson Heller, begravd 1721 12 mars i Vimmerby, var den som förde namnet Heller vidare Han var en aktad borgare,  ex.deputerad  vid ständermötet 1710.Han ägde kvarn i Korka o   bl a en gård i S Fågelhem, S Vi (Sevede häradsrätt 1717 20/5 ?12+ 8/10 ?12)..Gift 1691 2 dec. i Vimmerby med borgardottern Elin Erlandsd.r. Anders H Hellers helsyskon hette Lars, Kerstin, Frantz, Philip o Annika.
Om brodern Lars Hindrichssons eskapader kan man läsa i Gård och släkt. Tryserum-Hannäs Kulturhistoriska Stiftelses årsbok 1996,  i AS Bockgårds uppsats samt i Rudolf Thunanders uppsats, ”Lars Hindriksson och systrarna Parment. Utdrag ur ”Förbjuden kärlek” p 64ff: Lars hade varit borgare i Vimmerby, i rådsturätten beskylld för tvegifte. Som kringresande tobakshandlare äktade han 1692 Sidonia Parment (1673-1756), dotter till bruksförvaltare Abraham Parment vid Eds Bruk. Lars  fick 1693 barn med svägerskan Anna Maria Parment död 1739, rymde med henne och försvann, dömd biltog.
Olof Håkanssons i Träthult dotter Anna Olofsdotter (1624-1694) var gift i sitt 2.a gifte med Anders Hindersson Möller , avrättad 1688 i Karlskrona för dråp på två män. Anna O gift 1:o med borgaren i Vimmerby Per Arvidsson o nämns förlovad med  Anders H Möller 1667. Dråparen Anders H Möller var bror till Anna H Möller ovan. Deras far , smeden o borgaren Hindrich Fransson i Vimmerby blev f ö ihjälslagen 1654 på Vimmerby marken.
Anna Olofsdotters släktskap med Johan Hellenstierna leder till nämndeman Börje Persson i Höckhult, Kristdala, som var Anna Olofsdotters morfar och Johan Hellenstiernas morfars far. Detta kan bl a utläsas av Bankeström första bok om Kristdala.

308
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-18
« skrivet: 2003-07-18, 23:28 »
Alma!
Av Bo Perssons inlägg förstår jag att Anders Nilsson född 1758 i Komramåla är din anfar. Här en kort antavla med flera anförluster. Även jag har rötter i Komramåla.
 
1  
Christina Andersdotter. Född 7 jul 1788 i Årteflods norrgård, Tidersrum  
2 f  
Anders Nilsson. Bonde i Årteflods norrgård. Född 15 okt 1758 i Komramåla, S Vi Död 22 jan 1821 i Årteflods norrgård,  (Bou Kinda hd 1821 5/2; )Gift 26 dec 1782 i S Vi han dräng i Årteflod, hon piga i Jerneke
3 m  
Karin Persdotter. Född 22 feb 1763 i Järneke, S Vi Död 23 nov 1790 i Årteflods norrgård, (bou Kinda hd 1791 4/1)
4 ff  
Nils Andersson. Född 22 feb 1723 i Vennebjörke, S Vi. Döpt 3 mar 1723Gift med sin kusin, pigan fr Komramåla 24 jun 1750 i S Vi  
5 fm  
Elisabet Jönsdotter
6 mf  
Per Jonsson. Född 1726 i Vennebjörke, S Vi. Död i Årteflod, Tidersrum (E). bonde i Järneke,  Gift i hennes 3:e gifte, han dräng från Vennebjörke, 2 feb 1756 i S Vi  
7 mm  
Kerstin Salomonsdotter. Född 4 apr 1724 i Järneke, S Vi  Död 2 jan 1800 i Årteflod, Tidersrum  (bou Kinda 1800 13/1; Gift 1:o  30 sep 1739 i S Vi med Nils Staffansson. Född före 1717 i Loxbo, S Vi ( enl bou 17480207 i Loxbo efter far). Död  i Järneke, S Vi i fallandesotBegravd 1 maj 1751. Bonde i Järneke.Gift 2:o  11 maj 1752 i S Vi med Nils Staffansson. Född i Skäfshult, S Vi. drunknad 22 dec 1754 i Kåreda, S Vi bonde i Järneke, S Vi.  
8 ff f  
Anders Hansson. Född i Komramåla S Vi. Död i Vennebjörke, S Vi. Begravd 15 mar 1748. bonde å 3/8 mtl Vennebjörke 1718-, nämndeman 1737-.I mtl 1725-47. Stod i mantal 1716 i Komramåla S Vi Gift 1717 i S Vi (brudgumspenning 1/12)  
9 ff m  
Karin Persdotter. Född i maj 1698 i Vennebjörke, S Vi. Död   12 apr 1762 där
10 fm f  
Jöns Hansson. Född ca 1710 Begravd 12 jun 1750 i S Vi  (död av håll o styng, 40 år). bonde i Komramåla;  Bror till nr 8... JH nämns svåger till Sven Jönssons dotter Kerstin Svensd.r, änka i N Fågelhem, S Vi där även hennes far Sven Jönsson i Älö uppträder (Sevede härad 1739 22/5 ?64)
11 fm m  
Svensdotter  
12 mf f  
Jon Persson. Död 1 nov 1773 i Vennebjörke, S Vi  Bonde i Vennebjörke Gift 1:o 1723 i S Vi (brudgumspeng 17230929) med efterföljande ana. Gift 2:o 1749 i S Vi med Maria Persdotter. Död 9 sep 1779 i Gransebo, Djursdala (77 år gl hos måg Nils Nilsson).  
13 mf m  
Karin Nilsdotter Född i Kalmarhult, S Vi Nämnd i bou efter föräldrar som gift med Jon P. Död  i Vennebjörke S Vi (bou 17480924 (F:26,77). Begravd 14 feb 1748.
14 mm f  
Salomon Andersson. Född ca 1670  Död   8 maj 1757 i Järneke, S Vi  Bonde å 1/8 mtl Järneke, i mtl Komramåla 1717. Bror till nr 16, Hans Andersson
15 mm m  
Ingrid Månsdotter. Född ca 1680  Död 11 sep 1747 i Järneke, S Vi  
16 ff ff  
Hans Andersson. Född ca 1660  Död  i Komramåla, SVi  (81 år). Begravd 27 sep 1741. Frälseskogvaktare å Ålhults säteri, Södra Vi. Hade 2 söner Silkelock, Paul 1699-1771, frälseskogvaktare i Komramåla + Sven, sergeant ( B Sjögren i SoH 1997/3-4)ca 1697-1763
17 ff fm  
Segred Månsdotter. Död i Komramåla Begravd 17 mar 1734. Från Örsåsa, S Vi  
18 ff mf  
Per Nilsson. Död i Vennebjörke, S Vi;  Begravd 12 jan 1718. Bonde i Vennebjörke, belagd 1704-17 å 3/8 mtl. Avträdde som sexman 1717 till Per Månsson i Ål.  
19 ff mm  
Anna Gudmundsdotter. Var död 1748 i Vennebjörke, S Vi Dotter till Gudmund Håkansson i Vennebjörke.Sevede hd 1748 VT ?21: Jon Persson +nämndeman Anders Hansson+ Måns Ericsson   begärde fasta å 3/8 i 1 helt förmedlat Vennebjörke (1/8 var) som de fått av moder o svärmoder AG enl. brev 1746 4/5.
20 fm ff =16
Hans Andersson. Född 1660  Död 1741 i Komramåla
21 fm fm =17
Segred Månsdotter. Död 1734 i Komramåla
22 fm mf  
Sven Jönsson. kyrkvärd, Bonde i Älö.. Född ca 1671 på Ålhult, S Vi (vittnesuppgift; 81 år vid laga syn ; Sevede hd  1752 HT ?66). Död  i Älö, S Vi (av ålderdom, 88 år gl). Begravd 11 jun 1758..Gift hon från Älö 6 okt 1701 i S Vi. Halvbror till löjtn Nils Dyk död 1721 i Tomsk, se B Sjögren, Bäckhult i Södra Vi socken., SoH 1981/2 s 342+ s 350 not 17+ Sevede hd 1734 HT ?13  
23 fm mm  
Ingiäl Svensdotter
24 mf ff =18
Per Nilsson. I Vennebjörke  
25 mf fm =19
Anna Gudmundsdotter
26 mf mf  
Nils Persson. Född  ca1668  Död  i Kalmarhult, Södra Vi  (bou 12 nov 1747 i Kalmarhult, 79 år gl). Begravd 11 okt 1747. Bonde i 1/8 mtl Kalmarhult, rå och rör under Ålhults säteri
27 mf mm  
Ingeborg Persdotter. Född ca 1677 Död i Kalmarhult  Begravd 20 jan 1751 i Södra Vi    
28 mm ff  
Anders Gustafsson. Levde 6 okt 1686 i Komramåla, Södra Vi  (Rävefängare). Död före 1678;  i roteringslängd omtalas rävefängarens änka i Komramåla). Frälseskogvaktare vid Ålhult, bosatt i Komramåla, S Vi. Sventjänare 1652 1/3 hos Gabriel Börjesson i Malghult. Se B Sjögren, Sven Silkelock och de två systrarna Tornerefelt.. SoH 1997/3-4 s 426) . Far till nr 14 +16

309
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-18
« skrivet: 2003-07-17, 20:01 »
Alma!
Nils Knutsson i N Flaka, S Vi kom från Solhult, Frödinge, gift med Ingrid Didriksd:r, när han 1750  med Joen Andersson i Boda  köpte en halvgård i N Flaka av  jägmästare Claes Robach, en gård Robach innehaft endast 3-4 år. (Sevede härads dbk 1750 23/5 &69).Bonde i Solhult var DIDRIK LARSSON ca 1680-1750 (Solhults gårdsarkiv). Ingrid D kan vara dotter. Jag har inga data om henne. Brodern Per Didriksson död 1776 i Solhult tog över fädernegården.
Sonen Anders Nilsson f 28/10 1754 i N Flaka gifte sig 1780 25/6 i S Vi med Sara Jonsd:r , då piga i Björkhult, S Vi, f 1760 i Tidersrums sn (hfl Näfstad).Anders Nilsson var brukare i Näfstad, 1/4 mtl lit B 1788, S Vi och barn föddes 1786 till 1790-tal i Näfstad. Dottern Stina Andersd:r hade fötts 1781 12/1 i Björkhult. Vid storskifte 1793 i Näfstad infann sig bland andra innehavare Anders Nilsson i LINDEFALL; S Vi, liksom 1800 12/6 då skiftet återupptogs. Mitt tips är att leta efter Ingrid Didriksd:r i Solhult, Frödinge,tyvärr en socken med ofullständiga kyrkböcker under aktuell tid.
Vänligen
Berit Sjögren

310
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-18
« skrivet: 2003-06-09, 10:26 »
Elisabet!Gustaf Nilssons föräldrar var enl Torp och Backstugor i Södra Vi (1981) soldaten i Ekhult under Björkhult: Nils Björk f 1735 i Ljung + Maria Svensd:r f 1729 i Horn. De flyttade till Ensebo-vad? 1790. Björk soldat 1788-90 på rote nr 91. I Hverfstugan under Björkhult (nybygge 1788) bodde där salpetersjudaren Gustaf Nilsson f 1766 med hustru Cajsa Nilsd:r o son Sven till omkring 1807. Fam. bebodde även backstugan Gillefors under Sundsholm o därifrån flyttade de till Skärstad (by) 1810. (1794 8/4 föddes i Hverfstugan sonen Nils- fb; 1797 9/10 föddes sonen Gustaf i Gillefors! fb och  Maja f 1800 11/10 där, död 1819 14/9 i Älö, SVi, ogift piga; 1803 27/8 sonen Carl i Gillefors fb)Har inte noterat fler barn.Vet inget om skilsmässan.
Mvh Berit

311
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-17
« skrivet: 2003-06-03, 23:00 »
Pernilla! Vet ej varför Constantia Persd:r gifte sig i Vimmerby 1729.  
Att mostern Catarina de Rees var dopvittne i Vimmerby lf 1702 var nog inte så konstigt. Hon kan ha bott i Vimmerby och i Uggletorp. F ö är det ju inte långt mellan Frödinge o Vimmerby. Hennes far Daniel de Rees hade ägt en gård i Vimmerby stad, lika skuldtyngd som Uggletorp, I Björkmans Personregister till Wimmerby stads dombok (1957) finns knappa 3 sidor om hans göranden o låtanden i staden, inkl gården som nära nog brann ner i stora vådelden 4-5/10 1683, då de Rees dotter, 5 år gl + ”en gammal käring” bevakade hans egendom .Efter hans död 1690 bevakade sönerna o även brodern Johan egendom i Vimmerby. 1695  omnämns sal Johan de Rees arvingar i Västervik om deras ödegård i Vimmerby..1700 28/2 åberopas köpebrev av 1699 28/2 o beviljas fasta för rådman Johan Svensson i Västervik å  framlidne Daniel de Rees bod o ägor - Johan Svensson var f ö svärson  till Daniels bror Johan de Rees i Västervik som nämns salig 1694. 1709 12/4 talas om h Catarina Jönsd:r i UGGLETORP. För er som studerat sl de Rees i Västervik finns en del att hämta i Björkmans register, tyvärr en svåråtkomlig bok! Annars finns ju de fullständiga protokollen i Göta hovrätts arkiv.

312
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-17
« skrivet: 2003-06-02, 16:44 »
Pernilla! Constantia D De Rees var nog gift med klockaren Per Jönsson i Frödinge som du påvisat! Jag har missat honom i Frödinge kyrä.
Kan tillägga  om Uggletorp att änkan nämner maken häradsfogde! som 1678 köpt Uggletorp södergård skatte Lagmansting 1706 ?80) Hon nämns utfattig 1708 då det frågas vilka cautionisterna är. Två bönder i Uggletorp som äga de Rees döttrar visste heller intet. Förmente de var i Tjust eller Västervik (Sevede härad 1708 12/2 ?11). Dessa var alltså Leonard Persson (senare Hästmosshult) o Sven Persson (senare Boda).Johan Jacobsson i Frödinge fortf oidentifierad.
 Apotekare Johan Christian Marthens ohh Margareta Comstadia som köpte den skuldtyngda gården sålde den för övrigt ganska omgående till 2 välkända frödingebor, Sören Persson död ca 1731 med måg Sven Danielsson Froman död 1774 i Uggletorp. (1:a uppbud Sevede härad 1717 9/10 ?20)

313
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-17
« skrivet: 2003-06-02, 09:19 »
Gullan Olsson + Birgitta Ohlsson!
De Rees läste jag om under övriga släkter. Denna gren var inte adlig.
Ursäkta, jag skrev fel i  första inlägget. Daniel de Rees maka hette Catarina Jönsd:r som det står i 2:a inlägget. I de domböcker jag hänvisar till kallas hon Catarina de Rees. Änkor tog ibland makens namn. Tidigt belägg - jag har stött på det i andra sammanhang i Sevede härads domböcker.
Frågan är om det fanns okänd dotter till Daniel de Rees i Uggletorp. Vad hette Constantias man? Berit

314
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-17
« skrivet: 2003-06-01, 20:51 »
Mera de Rees i Uggletorp-
I mina ant. har jag notis om bouppteckning efter Wendela Danielsd:r de  Rees 1739 (FIII a:1 753). Make Johan Jacobsson i Frödinge. Har någon läst den?
Stryk Bodén, ej son, men det fanns en Daniel Bodén i Boda.
Birgitta Ohlsson! Fann inget om dem min undrarn gäller under deRees (som  inte står under rubrik Adel).Såg  dödsdatum för Catarina Jönsd:r 1710 26 april ur sonen Lorentz dagbok. 
Vänligen Berit

315
Frödinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-17
« skrivet: 2003-06-01, 12:47 »
Bef. man Daniel de Rees (död 1690) döttrar efterlyses:
I Sevede häradsrätt nämns Uggletorp, Frödinge, flera gånger  :
Daniel de Rees fick fullmakt som tiondeinspektor över Tjust, Sevede + Stranda härad med Tunalän 1676 6/10. Han uppbjöd  2/3 iUggletorp 1:a gången 1680 VT, köpt av kapten Per Gyllencaschett. Änkan Catarina Philipsd.r i Uggletorp  var död 1711 26/4 §13 vid uppgörelse om en postilla som ärvts av söner Lorents o Philip och som mågen Leonard Persson inte fick låna. Hon hade nämnts utfattig 1708 VT §11. En vådeld hade förstört allt 1701 ”att hon intet ägde det ringaste till folk o kreatur”. ( 1701 VT §15).  
Den som köpte Uggletorp skattehemman efter konkurs (accord) 1713 var en apotekare Johan Chr Martens. (1:a uppbud 1713 11/2 å sönerna,  handelsmän Jöns + Laurent de Rees andelar)  
1713 12/10 §9 nämns  andra arvingar, bland dem frödingebor som inprotokollerar accordet å sine hustrurs vägnar, nämligen Lennart Persson i Koppetorp, Per Jönsson + Johan Jacobsson i Frödinge + Per Svensson i Boda.
Av dessa män har kunnat identifieras:
1 Leonard Persson, sedan bonde i Hästmosshult, Vimmerby lf, död där 1761, brukare i Uggletorp  åtm.1705-6 (mtl),  hälftenbrukare i ½ Nyshult 1720-37 (Sevede härad om husröta 1746 7/11 §56)  Gift med Catarina de Rees  död 23/12 1765, i Hästmosshult 95 år? (överdrivet?). Ättlingar legio på bygden.
2 Per Svensson i Boda död  ca 1730 , som 1705-6 stod i mantal med svågern Leonard Persson i Uggletorp och som löste ut syskon ur Boda med 1:a uppbud  1713 9/6 §3. Gift med Maja de Rees  född ca 1677 , död 13/1 1757 i Boda ”änka i 27 år”. En son Lars Bodén noterad.
 
Dottern Vendela de Rees född 1675 22/12 i Hjorted var enl. Lorens de Rees dagbok gift med en Anders Johansson.
MEN VILKA VAR PER JÖNSSON OCH JOHAN JACOBSSON I FRÖDINGE?

316
Södra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-18
« skrivet: 2003-05-25, 19:53 »
Therese Andersson!
Här följer Börje Perssons anor. För vidare anor i Loxbo hänvisar jag till Bartons bok.
 
1  
Kerstin Börjesdr. Född 5 feb 1757 i Bosand, S Vi. Död 15 nov 1829 i Kåreda, S Vi (72 år gl änka, 1 son, 4 döttrar; g m Olof Olofsson föd.dat. i dödbok). 1782 piga från Kåreda.Gift  3 nov 1782 i S Vi  m Olof Olofsson. Änkling i Kalmarhult 1782; brukare i Kåreda. Döpt 22 maj 1741 i S Vi (föd.datum även i dödb);  (76 år gl, 4 barn leva; födelse + 2 hustrur nämnda i dödbok). Barn:
Carl Olof Olofsson. Född 24 dec 1783 i Kåreda, S Vi Död 18 apr 1850 i Olsbo, S Vi.  
Maria Sophia Olofsdr. Född 26 jun 1794 i Kåreda, S Vi (mor 36 år).  
2  
Börje Persson. Bonde i Bosand, S Vi.
Gift 1:o 17 mar 1744 i S Vi (Han dr från Bosand; Charta sigillata  2392; endast man) Annica Svensdr. Död 1750 i Örsåsa, S Vi  (Bou 1750 FIII a:2 107). Gift 2:o 22/6 1751 i S Vi (han dr  från Örsåsa., hon p i Loxbo)  
Barn i 1:a giftet:
Stina Börjesdr.  
Annika Börjesdr. Född 17 aug 1749 i Bosand,  
Barn i 2:a giftet:
Maria Börjesdotter. Född 30 jun 1754 i Bosand,  
Kerstin Börjesdotter. Född  1757 Död 1829  (Se 1).  
3  
Karin Persdotter. från Loxbo 1751.
4  
Per Nilsson. Bonde i Bosand, S Vi. Död 1737 i Bosand, S Vi (bou 26 nov; son Börje; bröder Börje N,Loxbo o MånsJerneke).  
5  
Anna Berntsdotter. Levde 26 nov 1737 i Bosand, S Vi (vid bou efter maken Per N).
6  
Per Nilsson.  Begr 31 jan 1742. Död  i Loxbo, SVi (41 år; bou 6 maj).  Bonde i Loxbo ,S Vi..  
Sara Persdr. Född 11 jan 1725 i Loxbo,Död  i Bofall, S Vi  Begr20 sep 1807.  
Olof Persson. bonde i Loxbo.. Född 1733? i Loxbo,Död 4 maj 1799 där (66 år; bou 1799 15/5, 2 söner, 2 döttrar).  
Karin Persdotter. (Se 3).  
Ingrid Persdr.  döpt 9 jun 1739 i Loxbo, Död6 aug 1804 i Ål, S Vi  (änka; far Per Nilsson, Loxbo, 64 år).  
7  
Kerstin Olofsdr d y. F i Loxbo, SVi Döpt 22 aug 1697. Faddrar: Per Jonsson i Käbbo, S Vi.  Erland Jonsson i Gallebo, S Vi.  Per Jonsson i Slitshult, S Vi.  Jöns Jönsson i Bäckhult, s Vi.  Valborg Svensdr i Gallebo, S Vi.  Ingeborg Månsdr.  Kerstin Jönsdr i Gallebo,  Kerstin Persdr i Slitshult, S Vi. Begr29 jul 1775. Död av slag; Jöns Olofssons hustru i Loxbo 67 år 7 mån. Död 1775 i LoxboGift 2:o han dr fr Fogelhem 6 jan 1744 i S Vi  Jöns Olofsson.  
Barn:
Maria Jönsdr. Döpt 2 sep 1744 i Loxbo,  
Kerstin Jönsdr. Född 4 jan 1746 i Loxbo,(hfl Ramsefall 1788 & dopbok). Döpt 10 jan 1746. Död 26 mar 1819 i Nymåla, S Vi (Erik ERikssons änka;  
8  
Nils.  
Barn:
Börje Nilsson.  Död 1767 i Loxbo, S Vi (72 år). Begravd 11 jun 1767..  
Måns Nilsson. I Järneke 1737.  
Per Nilsson. Död 1737 i Bosand, S Vi (bou 26 nov; . (Se 4).  
10  
Bernt.  
Barn:
Måns Berntsson. Smed i Ålhult, S Vi.  
Anna Berntsdotter. (Se 5).  
12  
Nils Persson. Född 1668?  Död  i Kalmarhult, S Vi (bou 12 nov 1747 i Kalmarhult, 79 år gl).  Begr11 okt 1747. Bonde i 1/8 mtl Kalmarhult, rå och rör under Ålhults säteri.  
Barn:
Elin Nilsdr. Född 1700 i Kalmarhult, Döpt 21 maj 1700. Död där
Per Nilsson.   Död 1742 i Loxbo, (Se 6)
Karin Nilsdr. Född i Kalmarhult, Död  i Vennebjörke S Vi (bou 17480924 (F:26,77)). Begravd 14 feb 1748.  
13  
Ingeborg Persdr. Född 1677?. Begr  jan 1751 i S Vi (bou 19 jan 1751 i Kalmarhult). .  
14  
Olof Arvidsson. Född 1658 i Loxbo, S Vi  Begr4 jun 1723. Bonde i Loxbo 1686..  (H Arnold Barton, Släkten. En svensk-amerikansk krönika (LT1979) p25ff. Hos Barton inget om Olof A:s 2:a gifte. Bgr 17221202 i S Vi: Olofs son i Loxbo. Död 1723 i Loxbo  
Barn i 1:a giftet:
Stefan Olofsson. bonde i Loxbo 1/3 mtl.. Född ca 1683 i Loxbo, S Vi (dödbok). D i Loxbo, Begr 31 jan 1748.  
Kerstin Olofsdr d ä. Död 1738 i Vagelhem, S Vi (bou 12/3; man Jöns P; 1 son, 1dotter, svåger Måns J).  
Barn i 2:a giftet:
Kerstin Olofsdr d y. Född 1697 D 1775. Se 7).  
Ingeborg Olofsdr. Född i Loxbo, Död där  
Sara Olofsdr.Döpt 4 mar 1700. Faddrar: Mönsterskrivare Hans Falck i Bäckhult.  Nils Nilsson i Slitshult.  Per Håkansson i Näfstad.  Isak Jonsson i Snoketorp.  Anna Cronstrand i Bäckhult.  Ingeborg Stefansdotter.  Kerstin Andersdotter i Loxbo.  
Måns Olofsson. I Loxbo.  
15  
Ingrid Jonsdotter.  Levde 31 okt 1724 i Loxbo (Sevede hd db ?55; Styvson Staffan Olufsson misshandlat henne).  
28  
Arvid Carlsson. Bonde i Loxbo. nämndeman 1671. Död ca 1708    
Barn:
Carl Arvidsson. Farbror till Stefan O enl köpebrev 1723.  
Elin Arvidsdr. Begravd 17 jul 1717 i S Vi (död i Loxbo; h Elin).  
Olof Arvidsson. Född 1658 Död 1723 i Loxbo (Se 14).  
Lars Arvidsson.  
29  
Gertrud Nilsdotter.  Var död 1705 i Loxbo,  Uppbuds o inteckningsprotokoll GH EVIIAAC:35 Sevede hd1724 2/3?12; hon nämnd vid namn.  
56 Carl. Bonde Död i S Vi. Arnold Barton, Släkten. En svensk-amerikansk krönika p 19 ff (LT 1978)+SEvede hd 1659VT. i Loxbo, S Vi.  
Arvid Carlsson. Död 1708? i Loxbo (Se 28).  
Carlsdotter.

317
Gestad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-05-19, 18:58 »
Lenah Hedin!
Prästsläkten Hedraeus  Högsäter finns utredd av Anders Edestam, Släkten Hedraeus. Hembygden 1950, utgiven av Dalslands  Fornminnes- och Hembygdsförbund, där din ana Annika J Hedraeus finns på släkttavlan. Edestam skrev ju Karlstads stifts herdaminne senare men har inte med alla uppgifter han forskat fram 1950. Jag har haft anledning studera tidigare led o funnit en del att ändra o tillägga, både i uppsatsen o herdaminnet.Skulle vara intressant veta vad du fått fram om tidigare led. Så tycks det som om kh JOnas Johannis hade 2 döttrar Anna, en i vardera äktenskapet,förutom sonen, din ana kh Johannes Jona  Hedraeus född ca 1615. Jag skrev i SoH 1995 /2 om en Anna Jonsd:r Hedraea död 1667 i Sthlm, g m frälsekamrer Mårten Hörling, som skulle kunna kopplas till släkten på Dal.
Berit Sjögren

318
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-07
« skrivet: 2003-03-12, 08:44 »
Rättelse i Konstans Rydbergs antavla av 11/3 2003:
Konstans Rydberg  i Lilla Björka, V Ed f 1856:
Sl. Gobom osv är naturligtvis hans hustru Laura Goboms anor:
Hennes far Per Erik Gobom, född 18210202 i Älö, S Vi.Godsäg. i Vena o Kilmare, Gladhammar sn.
Hennes m Anna Maria Hedenberg född 18230317 i Tuna sn.
Hennes ff Lars Magnus Gobom 1773-1835, Älö, S Vi, gift 2:o 18151015 i Vimmerby.
Hennes fm Maria C Eriksdotter född 17980610 i Knabbarp, Vimmerby lf. Levde 1860 i Kilmare. osv.

319
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-07
« skrivet: 2003-03-11, 23:39 »
Göran J:son!
Knut*Konstans Rydberg, inspektor, arrendator på Lilla Björka, V Ed, född 18560928 på Holm, V Ed gift med Laura MK Gobom född 18580511 i Kilmare, Gladhammar.(Om sl Gobom, se Svenska släktkalendern 1938).
Av de 10 barnen blev endast ett, Ebba gift Björkqvist född 18940427 i L Björka kvar i landet. Hennes man Gustaf* Verner Björkqvist född 1887 på Gärdet, Stora Björka, V Ed, död 1957 var hem. äg. på gården Hagen i Stora Björka.Henne träffade jag på 1960-talet och hon berättade att ett par av bröderna som emigrerat hade besökt familjen. Mig veterligt fanns inga efterkommande i USA, men har Du fått upp spår på sådan är jag nyfiken. Att modern Laura Gobom följde med till USA nämnde hon inte.  Inom parentes kan jag nämna att jag har foto på Konstans Rydbergs föräldrafamilj i Holm, V Ed:
F:Fanjunkaren på Holm, V Ed,  Vilhelm Rydberg,född 18170621 i Runtuna sn(Söd) gift med M: Sofia* Albertina Helena Robbert, född 18190727 på Skårsjö, Tryserum, död 18581202 på Holm, V Ed. Efterlämnade 2 söner, 1 dotter.
FF: Hovtrumpetaren i Sthlm Nils Fredrik Rydberg född 1747 (om släkten, se Setterdahl, Östgöta nation i Lund nr 1017).
MF: Eric Robbert, född 17890201 på Skårsjö,Tryserum, död 18090910 i Skrickerum, Tryserum.(om släkten Robbert kan man läsa i Gård och Släkt. Tryserum-Hannäs Kulturhistoriska Stiftelses åb 1999-2000. Kan beställas E-post: anders.bockgard@mailbox.swipnet.se
MM: Anna Lovisa Bergman, född 17950825 i Bankekind, Svinstad, död 18610510 i Skrickerum, Tryserum.
FF F:Per Gobom, född ca 1730,från Storebro bruk, Vimmerby lf, död 18080211 i Älö, Södra Vi.Byggmästare åt general CF Pechlin på Ålhult, S Vi. Ägde Älö, hustruns arvegård.
FARFARS MOR Elisabet Kiälbom, döpt 17430703 i Södra Vi, död 18260320 i Älö, S Vi hos son Lars Magnus Gobom f 17731114 i Åkarp, Lönneberga, död 18350515 i Älö, S Vi, possessionat i Älö (FARFAR).
FF MF: Johan Kiälbom född ca 1714, begravd 17440304 i Södra Vi, bosatt i Älö, adjunkt (utan tjänst). Bou 17450625 (SR 587). 2 döttrar. Gift 17410604 i S Vi:
FF MM: Elisabet Isaksd:r Cronstrand född ca 1711 i S Vi, begr 1795125 i S Vi.
FF MF F: Börje Kiälbom d ä. bgr 17310631 i S Vi. Gästgivare i Skärstad, S Vi.
FF MF M: Anna Hörling, bgr 17400302 i S Vi, 58 år gl. Om hennes släkt bakåt, se Berit Sjögren, Kamrer Mårten Hörling i Stockholm och några av hans ättlingar. SoH 1995/2 s 340 ff.
FF MM F: Isak Cronstrand, skeppskrivare, bosatt å hustruns gård Älö, S Vi.Bou 17310109; endast 1 dotter.
FF MM M: Anna Wigman, bgr 17300503 i S Vi, dotter till kvaretermästare Lorentz, som fick Älö i donation.
FF MM FF:  Erik Winnerstadius 1603-1680, , kyrkoherde i S Vi.
FF MM FM: Karin Hansd:r Dyk, levde 1707 i Lilla Vi, Djursdala. (OBS! ej Sara Dyk; fel i hm). Se Berit Sjögren, Bäckhult i Södra Vi socken. SoH 1981/2 s 339

320
Finns någon borgarlängd för ca 1770 i Kalmar stad?
Mvh
Berit

Sidor: [1]