Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Gun Jonsson
1
« skrivet: 2024-04-06, 13:44 »
Arkiv Digital, Länsräkenskaper 1631-1820, Västerbottens län, 1738 bild 80, Charta Sigillata, 3 dec., bonden Johan Andersson ifrån Pitholm i Piteå socken med pigan Sara Persdotter i Hedesbyn.
Skellefteå kommunionlängd DII/1, 1730-1750, Digitala forskarsalens bildid: C0034386_00186 , Hedensbyn 1, Sara gift till Piteå samt Lisbetta antecknad i Rafwalsträsk
Per gift till Burträsk.
2
« skrivet: 2024-03-29, 09:40 »
Enligt Västerbottens regemente GMR var Jonas Börjesson Blank född i Norrköping.
A0028742_00025 , R65
A0028742_00117 , nr 34
A0028742_00477 , R65
A0028743_00117 , R65 (1719)
Trosa stads dombok nämnde strandhugg i Härnösand, där det eventuellt funnits släkt till Blank eller hustru. Namnet Spångberg kanske avslöjar mer.
Jag tog upp detta därför att Anders Börjesson Flygares, i tråden, ättling antog namnet Hallin. Flygare från Sörmland, men Blank östgöte, där föll teorin om släktskap.
3
« skrivet: 2024-03-28, 16:20 »
Jag såg att Eric Halin uppgavs flyttad till Norrland (mantalslängd).
Apropå Börjesson som nämnts tidigare, så fanns 1727 i Trosa stad (Advokatfiskalen Södermanland EXIa: 867, bild 3960, 1695-1735): Jon Börilsson Blank, som varit soldat i Umeå kompani 1709. Denne hade sökt burskap i Trosa, med namnet Spångberg. Han rannsakades för misstänkt tvegifte. 1715 hade han gift sig med Brita Christophersdotter. Flera umebor hördes.
I Västerås fanns även norrlänningen Mikael Ersson gift med Kerstin Hermansdotter. I bouppteckning nov. 1711, Västerås RR o. Mag. FIIA:4, bild 5280, s. 460, nämns skulder till Lars Hermansson, Husum o. Per Olofsson, Godmersta, Grundsunda. 5 barn i famlljen: Erik, Herman, Lysa, Segred och Christina. Men detta kanske är känt sedan tidigare...
Organisten Ernst Pape blev gästgivare i Västerås (AII:22, bild 450) och han hade tydligen egna lakejer som skulle utspisas.
4
« skrivet: 2024-03-23, 09:37 »
Noterar att denna religiösa rörelse fått ett kapitel i Johan Nordlander-sällskapets skrift "Oknytt" i mars 2024. Och en tidigare kvinnohistorisk artikel / avhandling i Skbl.
Det verkar som att Anna Johansdotter Norbäck slumpmässigt drogs in i sekten via 2 mystiska sävarkvinnor. Ingenstans nämns kopplingen till Nysätra i Västerbotten, som exv. dotterdottern Brita Lisa hos Nils Hallin i Gumboda (Anbytarforum, Själevad, augusti 2005). I Nysätra förekommande väckelse erinrar jag mig annars en viss Rosenius.
Med det sagt blir jag främst nyfiken på dessa sävarkvinnors religiösa bakgrund i väckelsen, och deras påverkan på Anna Norbäck.
5
« skrivet: 2024-03-21, 18:23 »
Om borgare verkligen hade tomträtt i staden, då torde Åsvedsson finnas i jordebok, om sådana finns för Västerås. Han benämns norrlänning i senare husförhörslängd.
För Mariefred stad hittar jag Inga jordeböcker. De hade kanske ett eget system utan tomträtt...
Vet inte hur vanligt namnet Hallin var den tiden i Västmanland, men intressant med Åsvedssons fru, Ersdotter (Hallin) och slottsknekten Eric Halin.
6
« skrivet: 2024-03-17, 22:18 »
Ångermanland, kan det vara. Hade hon barn som flyttat ditåt?
7
« skrivet: 2024-03-17, 07:50 »
En Brita Hallin fanns hos Jacob Asmünds, 1725 på Helgmässodagen (Västerås Domkyrkoförs. DII/3, bild 120, bildid: C0021025_00120 ).
Kan även vara Helsingborg?
8
« skrivet: 2024-03-16, 11:29 »
I Västerås domkyrkoförsamling husförhör volym 2 (C0020934_00085) noteras slottsknekt Eric Halin, han och makan Elisabet Johansdotter förhördes i Swebeli spörsmål hösten 1724, och året därpå, Kristi Himmelfärds dag 1725 bevistat kommunion. Anteckningar för övrigt kryptiska om året 1725, men tydligen båda förpassade från Västerås. Och att båda var "ad. Helsing...".
Erik Olsson Avander nämns direkt nedanför dem.
Och ovanför dem återfinns Erik Andersson Bäck från Umeå, med hustru Anna Umien, samt styvdottern Margareta, dessa flyttas till s. 161, och borgaren, norrlänningen Erik Beck avled 23/5 1731.
Vigselböcker saknas men Margareta evt. gift 3/1 1727 med klensmed Olof Säterström (avliden 1730).
Omgift 16/12 1731 med Anders Norman? Noteringarna fortsatt kryptiska.
Hos Pape fanns 1729 (C0021026_00060) lärgossar Joh. Hellman och Olof Halin, dock är efternamnen ombytta. För Johan Halin och Olaus Hellman finns tillsammans i husförhör också: AIa/2, s. 184 ( C0020934_00099 ) hos Petter Steen.
9
« skrivet: 2024-01-07, 19:44 »
Paulus Mattsson Backius, student 1635, blev predikant i Jokkmokk. Född i Gråträsk, Piteå (Minne af Presterskapet i Lappmarksförsamlingarne i Hernösands stift, Isac Grape, 1853).
Står det i Uppsalas matrikel att bröderna Backius var samer?
10
« skrivet: 2023-12-31, 11:37 »
År 1711 hade Carl Bröms tjänat i Bygdeå, 36 år. Attesten om detta skulle kanske möjliggöra pension från Kronan. Han torde ha varit 60+ då.
11
« skrivet: 2023-12-29, 21:30 »
Hans f. 1680, Kerstin f. 1682 var troligen Carl Bröms i Bygdeå, förstfödda barn. Ingen son Carl är känd från det senare äktenskapet heller. Så Målsta är en intressant teori. Hur vet man att Hans Persson, Målsta, var gift med Herr Carls barnbarn?
12
« skrivet: 2023-12-23, 20:59 »
Den tidigare nämnde laxfogden Eric Ericsson Bröms i Runsvik (-1721), gift 1717 i Tuna med jungfru Johanna Groth. Dottern Christina föddes i Runsvik 12/7 1719, dopvittne var bl a Pastorskan Christina Wallander, Sal. Pastor Groths... (trol. Matthias Jonae Groth).
Christina Groth hette väl hustrun till prästen Petrus Alstadius, som efterträdde M J Groth i Norrbotten? Alstadius hade koppling till prästsläkten Bröms?
Olof Hansson Tjäll i Härnösand, hade enligt äldre inlägg ovan en svärmor Alstadia.
Jag vet inte om något av detta förklarar uppgiften att Helena Bröms (f. c. 1688) från Bygdeå, på sitt 30 år reste till fadern Carl Bröms släkt i Tuna, Medelpad, för att därefter länge tjäna hos Tjälls i Härnösand.
Tuna socken var inte särskilt stor, men en hel del prästsläkter utgick tydligen därifrån.
13
« skrivet: 2023-08-15, 22:52 »
Advokatfiskalen Jämtland (1700), omtalar 34-årige Olof Carlsson från Holmön, som får sin dom. I rannsakningen nämns en annan holmöson Pädersson, som då var gift i Björkö, Vasa, dennes far skulle ha varit Päder Evertsson. Om jag läst efternamnet rätt, men någon Evertsson har jag nog inte träffat på tidigare. Någon som vet?
(Olof Carlsson var gift i Täfteå).
14
« skrivet: 2023-05-29, 20:35 »
Ibland noteras avlidna i domböckerna. T ex hösttinget 1811 i Skellefteå, sista sidorna i volymen. Ingen Lundstedt där. Digitala forskarsalen har tyvärr ett sporadiskt utbud av domböcker.
15
« skrivet: 2023-05-29, 18:44 »
Lundstedts noteras även 1806 i Ytterstfors (mantal).
Arkiv digital kanske har fattigvårdsräkenskaperna?
16
« skrivet: 2023-05-26, 20:51 »
Efternamnet i Sunnanå, kan mycket väl vara Lindstedt.
Kollade Lövångers kommunionbok DII/2, få tänkbara Johan där födda åren kring 1776.
Soldatsonen Johan Persson Biström f. 1776, var dräng i Skellefteå 18/1 1802 enligt dopbok för brorsonen i Lövånger. Kallas Biström då.
Annars Johan Persson i Noret 2, utflyttad 1801 och född 1774.
Eller Johan Esaiasson från Fjällbyn, född 1777.
Vid Johan Petter Lundstedts dop i Skellefteå (C/7a, s. 88) märks ingen fadder från Lövånger.
Sjöman Johan Lundstedt i Ytterstfors 1807 - mantalslängd: A0001876_00279
1808 i Bodviken: A0001877_00304
Stämningsgården 1810: A0001879_00277
17
« skrivet: 2023-05-26, 00:25 »
Tror att Johan Lundstedt fanns i Sunnanå c. 1801 (Skellefteå DII/4, bild 370, Digitala forskarsalen).
18
« skrivet: 2023-05-24, 19:57 »
Västerbotten > Efterlysningar: Lundstedt, Johan, sjöman? gift 1804
Jag snubblade över tråden då jag googlade.
19
« skrivet: 2023-05-23, 21:23 »
Ser att det finns en gammal tråd i forumet.
Lundstedt skulle varit född 1776 i Lövånger.
Bosatt i Degerbyn, Skellefteå, med hustru och en son f. 1807 (Skellefteå AI/4b, s. 116).
20
« skrivet: 2023-05-23, 20:48 »
Bort.
Doktor Ström, skulle kunna vara prästman i Skellefteå...
21
« skrivet: 2023-05-23, 18:47 »
Hjärtligt tack, Maud.
Det måste vara rätt Nils med föräldrarna Nils Åman och Sofia Gabrielsdotter.
Annas namn dök upp i Ida Charlotta Åhmans bouppteckning 1951 i Umeå.
22
« skrivet: 2023-05-23, 10:39 »
Nils Åman f. 14 jan. 1865 i Baggböle, Umeå, emigrerade 10 april 1886 till N. Amerika (Umeå lands AI/21c, s. 1132).
Emigrantregister (cd) ger Jamestown.
Digitaliserade tidningar (KB): förlovning sommaren 1888 mellan Olivia Lundberg och Nils Åman, Umeå resp. Cadillac.
Dock verkar fler än en Nils Åman emigrerat från Umeå.
Ingen tänkbar Olivia Lundberg kan hittas i Umeå.
I bouppteckningar från Umeå 1914 och 1915, nämns bror och son Nils Åman, på okänd ort i Amerika.
Men på 1950-talet var Nils Åmans dotter Anna i USA, arvtagare i Umeå. Anna hade t.o.m. ett ombud.
Problemet kvarstår dock: var Nils gift med Olivia? Var bodde familjen Nils Åman och i synnerhet Anna?
23
« skrivet: 2023-05-01, 10:45 »
Olof Nicodemusson fanns i Anundsträsk (Skellefteå DII/4, bild 405, Digitala forskarsalen). Här listas även dottern Anna Greta bland barnen, år 1800 var hon utflugen.
Skellefteå DII/3, bild 152, här namnges Olofs svärföräldrar Anders Dryg/ Karin Persdotter vilka tydligen vistas i Piteå.
24
« skrivet: 2023-04-30, 20:13 »
Johan Hansson med fru fanns vid Grundfors nybygge, Umeå lands AI/10, s.522, år 1800 . Hos dem noteras även Olof Nic.From som förgångsman, han verkar ha en fru Sara Andersdotter från Skellefteå.
Anna Magdalena Hansdotter (Gullmarks-Forsbergare) med make Nils Hermansson fanns tidigare på nybygget Grundfors, men hade alltså återvänt till Kroksjö.
25
« skrivet: 2023-04-28, 11:20 »
Soldatrote 72 Ask (Brattby/ Kassjö). Johan var soldat där 1790-1798.
Enligt Generalmönsterrulla. Samt Umeå landsförsamling A:2, soldater.
26
« skrivet: 2022-11-23, 12:38 »
Gjorde snabbkoll i "digitaliserade register" passjournaler Västernorrland. Ingen träff på föräldrarna Erik och Lisa.
Jag tror att sonen Erik f. 1783, egentligen ska vara Johan?
Tänkte kolla dödboksregistret för landsförsamlingen. Men, glömde visst bort det.
27
« skrivet: 2022-11-22, 22:09 »
Det finns en Erik Jonsson Nätterqvist f. 1749, från Nätra, gift med Elisabet Nilsdotter f 1749. Flera barn noteras (rörigt med födelseåren) i Umeå stad AI/4, del 2, s. 260.
28
« skrivet: 2022-10-21, 09:27 »
Någon som känner till historien med barnhemmet "Villa Alvik" efter 1917?
Umeå Barnhemsförening sålde Alvik 1 (Österteg) 5:13 - till Umeå Flottningsförening då, som sökte lagfart.
Revs eller flyttades "Villa Alvik"?
Digitala forskarsalen, Lagfartsböcker CI/7:
H0001146_00317
H0001146_00319
29
« skrivet: 2022-10-14, 12:48 »
GMR Vb regemente 1728:
A0028744_00226
visar bara Gulich Olofsson och Pär Olofsson, som bönder på Rödåhemmanet, R101 Appelblad.
4 soldater hade utgått därifrån, varav 2 på andra rotar.
Olof Tomassons ödehemman i Tavelsjö, R101, hade bärgats av Rödåbor, bland dem Pär Olsson. Detta hemman upptogs dock åter 1726.
30
« skrivet: 2022-10-12, 21:09 »
Mystiskt.
1689 finns Gulich Olofsson i jordeboken, Rödå 5/16 mantal
A0055902_00095
Han nämns även 1691, då finns även Gulich Gullesson i byn, 1/4 mantal
A0055903_00105
1697 saknas Gulich Olofsson
1699 var båda Gulich borta, deras hustrur hette båda Anna.
Gulich Olofsson var rotehållare för rote 101 Tavelsjö. GIa/4
H0000606_00037
(1701 tog Mats Mattsson över, efter Gulich Gullessons hustru Anna. Gift med Malin, troligt en av 2 döttrar på gården).
1726 tog ogifte Per Olofsson över Rödå 5/16. En mor noteras i mantal.
Ingen son noteras hos Anna innan dess, enbart ett syskon, evt. Malin.
Per född utom äktenskap?
1712-1713 var 21-årige Olof Gulichsson soldat 101 Appelblad.
31
« skrivet: 2022-08-31, 09:23 »
Carl Julius finns med det födelsedatumet, och de föräldrarna, i Umeå lands dopbok.
Den 11 juni 1756 tas saken upp vid Umeå häradsrätt. Ture Skragge erkände faderskapet, till sonen född vid Mickelsmässotiden..Skragges hustru levde i Skåne. 2 år tidigare hade Kerstin Jonsdotter i Böle, och Skragge blivit lagförda för dylika brott. Enligt saköret dömda nu 2:a gången för samma brott med varandra.
Kerstin hade uppehållit sig hos soldat Frimodig i Teg, vid nyåret 1754/ 1755.
Digitala forskarsalen:
AIa/31 (1756) bildid: C0104395_00021
och saköre: C0104395_00060
32
« skrivet: 2022-08-14, 11:17 »
Johan Arwedsson, Öndebyn, läsarbarn 1676, blir 10 år, 8 dag frå Ersmäss.
Bror Jon läste samtidigt, skulle fylla 11 år.
Bygdeå AI/1
Riksarkivet bildid: C0034008_00068
Vems är morsyster Märet i Bygdeträsk, Burträsk:
DII/1, s.16
AI/1, s. 23, s. 83 Bygdeträsk
AI/2, s. 28, född 1649
Går hon finna i räkenskaper efter c. 1724?
33
« skrivet: 2022-06-25, 21:35 »
Reservationer är helt på sin plats.
Uppgifter verkar ha hämtats in från Hiski, paret får även en dotter senare.
Kyrkslätt saknar kommunionlängder på 1720-talet (Finlands släkthistoriska förening FSHF) men dopboken finns där att läsa gratis "Syntyneet". Dödbok "Kuollett" finns även digitalt, Hinric Johansson var lots. Johan Hansson var bonde i Kyrkslätt.
Det är nog ett olycksfall i arbetet av den som kopplat familjen till Obbola.
Margareta var född c.1660 -1670 ?
34
« skrivet: 2022-04-27, 15:03 »
Enligt Mossbergs soldathäfte kvitterade Zakris Ströms fullmäktig Nils Andersson Forsman, Ströms lön i mars 1709.
35
« skrivet: 2022-04-12, 15:54 »
Zachris Ström fanns i Tväråträsk 1699, ogift (mantal).
Han verkar trängas på samma rad som Hans Svensson?
Enligt Mossberg, var Zachris Hansson Ström soldat (1692- juni 1694) med hemvist Granö, sedan furir.
I rulla 1690/ 4, var Zackris Ström, soldat i Tväråträsk (L. Andersson).
Zachris Ström finns i Avlöningshandlingar, Krigskollegium 1700-1710, han avancerar till sergeant 1706,
GIVb/ 58: A0065765_00500
GIVb/52, 1700, A0065759_00736
GIVb/ 61, 1709, A0065768_00474
Kanske vore idé att testa ättlingar till Jon Hansson i Granö.
36
« skrivet: 2022-04-11, 19:49 »
Enligt Lennart Anderssons umeåknektar, finns Zachris Hansson i rullorna 1679-1683.
Arméns rullor 1679/6: A0053986_00040
- Zachris Hansson går ut för sin Broder Jon Hansson, Granö.
Arméns rullor 1679/10: A0053990_00262
- Zachris Hansson, Granö, sjuk
GMR 1694: A0028741_00127
- Zachris Ström, har ersatt König Rönberg
Vad som sedan hände Zachris Ström, det återstår att se.
Ättlingar till Jon Hansson, "hamnar" på Holmön.
Tegsnäset hämtar en soldat från Holmön, Per Nilsson Uppenberg, som hittar sin fru däruppe Anna Persdotter/ Mattsdotter kallas hon omväxlande. Jag har funderat på om hon var barn till Per Mattsson. Men, det gick inte lösa det problemet.
37
« skrivet: 2022-04-09, 18:45 »
Svårt att veta om eventuell felläsning.
Jag gissar att Holger Sjöstedt, konfererade med Lennart Andersson, som forskade om soldaterna. I Obbola fanns kandidaten Hans Ersson Frank, men troligen har inte rullan som berättar att denne knekt var från Jämtland, gåtts igenom då. Därför var det nog lätt att anta ett Obbolaspår.
Tack, för Granö-spåret, jag ska titta på det.
Tänker att Joen även kan vara Jöns, lokalt. Och ibland Johan.
38
« skrivet: 2022-04-02, 15:48 »
1682 kallas Anders Mickelsson i Röbäck, svåger till Hans Jönsson / Jonsson i Stöcksjö. Tvisten gällde ett arv 1665, som Hans kunde uppvisa kvittens på att det var betalt, och en fäbogähla som Anders och hustrun bekommit i bröllopsgåva, men som sedan sålts till en oskyld.
Arkiv Digital: EXIe:3469 (Y), v423994.b5630.s554
Anders Mickelsson tycks varit gift med samma kvinna, vid jämförelse från 1652 och framåt (mantal) men 1671 saknas kolumner och 4 personer fanns på gården. Från 1675-1687 noteras hustru Anna, därefter Olof Mickelsson, i befintliga längder.
Hittade, till slut !, på nätet en 5 år gammal sammanställning om Bure-dna för Röbäck, och de utredda är ättlingar till Anders Mickelssoni Röbäck, via Isak Andersson.
Margareta Mikaelsdotter verkar inte vara kusin utan syssling till Hans Jonssons barn. Ändå verkar de varit jämnåriga. Trots att en generation skiljer, om jag fattat rätt.
39
« skrivet: 2022-03-31, 21:51 »
Greta Brita Jonsdotter vigdes 1844 i Själevad (EI/2) då piga i Själand, och fadern torpare Jon Persson i Wester Backe (Mo), var med på ett hörn. Det kan vara därför hon uppges född i Mo.
Hon finns i Mo AI/1, s. 58, som piga W. Backe/ Prästbord.
Den ende torparen med det namnet som jag hittat var född i Arnäs
(Mo AI/2, s. 70 Backe). Sök henne i Arnäs dopbok.
40
« skrivet: 2022-03-30, 14:55 »
I ett domstolsprotokoll 1731 (Advokatfiskalen EXIe:3986, v909019.b2970.s289 ) har samtliga byamän i Stöcksjö, instämt käromål mot Anders Larsson i Baggböleå, och Johan Hansson i Obbola, om ägor i Stöcksjö.
Den förre stämd på Tingsdagen, den senare inte stämd alls. Ingen ytterligare info.
Min undran blir då om det går att avfärda Hans Jonsson i Stöcksjö, denne hade 1-2 söner förutom Jonas och Moses. Då sonen Jonas f. c. 1665, tar över hemmanet c. 1701, skrivs han ibland Joen, men 1705 står det Johan Hansson i mantal.
Redan 1729 för Mikael Persson sin fader Johan Hanssons talan i Rätten, i annat ärende:
(Advokatfiskalen, EX1e:3984, v909017.b2630.s262 )
41
« skrivet: 2022-03-29, 09:41 »
Ja, det är intressant detta. Skellefte sockens historia, del 1 (1953); Karl Fahlgren, tar upp urkunder. Som även rör Umeå och Bygdeå. Kapitlet "Bygden organiseras", s. 224 ff., är läsvärd. Besynnerligt att så få personer verkar ha Bure-dna, procentuellt få tillhör den haplogruppen, enligt Bojs/ Sjölunds bok från (2016?). För 25 år sedan var uppfattningen bland släktforskare snarare den, att en stor andel med rötter i Västerbotten, är Bureättlingar 
42
« skrivet: 2022-03-28, 20:18 »
Ja, det är svårt utan pålitliga källor.
"Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar", s. 53, menar att hälsningar börjat bosätta sig på västra sidan om Bottenviken, och kolonisera Skellefteå- och Uleåälvar, 1327-28. Men, att detta var birkarlarnas domäner.
Med dagens dna-teknik kanske det går att hitta släktband mellan Hälsingland och Skellefteå-Burarna, via Big-Y.
Umeå hade väl redan befolkning som dokumentet med sigill om Klabböle och Hiske visar. Och redan tidigare i sexårsgärden 1314, nämndes Bygdeå och Umeå (Karl Fahlgren, 1973).
Jag har inte uppfattat det som att digerdöden drabbade Västerbotten. Givetvis kan jag ha fel.
43
« skrivet: 2022-03-28, 18:14 »
Det som tycks oklart med mannen i Obbola, är att det inte ännu är fastställt om han tillhör en tidigare eller senare del av haplogruppen med vidhängande mutationer som Burarna ifrån Bureå. Det som skiljer är en specifik markör.
Ja, troligen är inte Hansson, en Bure, i den rätta bemärkelsen.
När det gäller dna-testning anser jag att svagheten är att det bygger på andras tester och forskningsresultat. Med rikligare antal tester och riktiga uppgifter, desto säkrare resultat.
Man ska ju själv uppge tidigast kända anfader eller anmoder, beroende på test. Jag har själv en 1600-tals person från Baltikum. Men han kan lika gärna vara född av svenska eller tyska föräldrar. Jag vet inte hur vanligt det är med dessa tester österut, och inte heller något om gensammansättningen där.
Tvisten om Obbola-bössan i Umeå domsaga AIA:28, 1753, bild 32 (Digitala forskarsalen).
Det verkar ha varit rörigt under Albrekts regenttid. Men, som du är inne på beträffande orsaken till kolonisationen av norra Sverige, så tycks det blivit aktuellt efter freden i Nöteborg?
44
« skrivet: 2022-03-28, 13:52 »
dna-testerna matchar inte alls Johan Hanssons Y-dna?
Västerbotten exkl. Norrbotten, kan inte ha haft någon stor befolkning, i början av 1300-talet var Bygdeå nordligaste socknen. Först i början av 1400-talet nämns Lövånger socken. Då hade det gått cirka 100 år sen Klabböledokumentet kom till, och Hälsingelagen.
Men, Gamle-Olofs bondesläkt verkar ha fått ett snabbt, livskraftigt genomslag i Bureå, där fångst, inte odling påstås praktiserats innan.
Svensktalande befolkning fanns ända ner mot Borgå. Baltikum är knepigt, eftersom svenskar hade fideikommisser i Livland. Och tysk inblandning.
Svar på vem Johan Hansson var, måste antagligen sökas vidare i domböcker.
Det finns t ex en märklig domboksnotis c. 1750-t, om en bössa som flera Obbola-bor ägt gemensamt, och sålt till en missnöjd köpare i Nordmaling.
Konstigt att det var gemensam egendom.
45
« skrivet: 2022-03-27, 22:09 »
Jag har för mig att det hittats en bronsåldersgrav i Obbola, som man tror är från 900-talet?
Bo Jonsson i Korsholm, hade fått stora förläningar av kung Albrekt. Stora delar av Norrland ingick där, även Umeå och norrut. Enligt hans testamente 1384?
År 1314 nämns Umeå och Bygdeå, i sexårsgärden (skatt för korstågen); "Blad ur Sävar socken historia (1973), Karl Fahlgren, s. 17.*
Historiker tror lite vagt att kolonisatörer sökte sig norrut. Varför de flyttade norrut, var de slog sig ner och när detta skedde verkar oklart.
Det är inte omöjligt att folk kom flyttande från Österbotten, respektive södra Norrland. Det verkar rätt logiskt att de då hade hyfsade möjligheter till att färdas, så vattenvägar verkar troligt.
De tester som gjorts om Burarna, hade ju fokus på Skellefteå-Piteåtrakterna.
Johan Hansson i Obbola, blev en bonus? Fortfarande saknas tycker jag, Y-dna på medeltida Burar i Umeå, Bygdeå, att jämföra med.
Johan Hanssons resultat liknar fynden i exv. Burträsk, men mutationer hade uppstått på vägen?
*redigerat
46
« skrivet: 2022-03-05, 22:47 »
Tack, det ska jag kika på.
Knektänkan var troligen åldrig och därför inte markerad i rutan för knekthustru, det är rutan för knekt som saknas 1714. Märkligt nog.
Anna är min ana, i giftet med Nils Persson.
Katarinas och Bertil Linds barn gick bort unga.
Johan, som noterades första gången 1714, var antagligen en son.
.
47
« skrivet: 2022-03-05, 20:46 »
Nu satte du mig på det hala.
Kn[ekt] Enkan möjligen. Johan första gången?
Ingen notering i kolumnen för knekt dock.
48
« skrivet: 2022-03-05, 09:57 »
Ja, det är en av felskrivningarna, Olofsdotter i dödboken torde också vara fel.
I mantalslängden 1714: Hustru Karin.
Umeå Häradsrätt 1731-10-20, angående hemmanet Karin Eriksdotter.
Umeå Häradsrätt AIa/23, 1748-02-27: Karin hade varit gift förut med Olof Mattsson, som enligt deras dotter Karin Olofsdotter, dött kring årsskiftet 1695-1696. Detta barn Karin, var då 7-8 år, hon gifte sig 1725 med Bertil Thomasson Lind, född i Uleå, Finland. Karin Olofsdotter dog 1748 i Kasamark (se 26/12).
Hoppas jag skrivit rätt nu.
49
« skrivet: 2022-03-03, 10:21 »
Det finns t ex enligt Hiski, en Johan Erik född detta datum i Solf. Fadern bondemåg Matts Johansson Torss.
Denna familj finns på s. 122 Mobacken, Östersolf, nr 2 Thors (Solf Huvud- o. kommunionbok 1856-57) Matts Johansson Thors eller Åqvist? Ågren? *1828.
Familjen flyttar 1857 (nr 14 i inflyttningslängd) till Petalax, s 311, Nyby nr 8 Söderback (Huvud- o. kommunionbok 1851-57).
I Petalax nästa längd (1858-64) är de kvar i Nyby, Söderback 8, s. 209, men Matts Johansson uppges ha dött 16/5 1866 i Wasa (?)
Sonen Mathias *1852 i Solf. Död 1854.
Familjen hittas inte i Henkikirjat 1870 (digihakemisto).
50
« skrivet: 2022-02-17, 09:26 »
Första volymen förstördes vid branden (AI/14).
Se sockenkatalog, Digitala forskarsalen:
bildid: B0003433_00078
Storkåge börjar i AIIa/2, s. 111 (1900-1910) i serien Församlingsböcker.
51
« skrivet: 2022-02-13, 12:59 »
Ja, Uplänning-spåret verkar kallt.
Besynnerligt att Johan Hansson undgått utskrivas själv till soldat innan giftermålet. När var han född egentligen ...
52
« skrivet: 2022-02-07, 16:52 »
Prova googla: digihakemisto Solf
- där kan du sen välja t ex dopbok, tror hon finns på bild 97, i september 1862.
53
« skrivet: 2022-02-05, 13:41 »
Googlade "Konungens armé" och då uppdagades en boksida scannad av Runeberg-projektet.
4 intressanta regementen uppsatta 1704, som kom under kungens armé:
Meijerfeldts
Dückers
Taubes
Magnus Stenbocks,
fångna i Poltava.
54
« skrivet: 2022-01-31, 20:30 »
De jämtska dragonerna verkar ha varit infanteri, namnet till trots.
Uplännings fru hamnade på sidan 69 i Fors AI/1, då mannen for till Polen.
Synd att det var brist på rullor för Revsunds kompani 1704.
Det där med "Kungliga armén", kan ha berott på att jämtska regementet från början inte ansågs svenskt. Uplänning kanske ändå tillhörde 5:e kompaniet Revsund, när han sändes ut i kriget 1704.
Men, Johan Hanssons, i Obbola, far måste dock sökas på annat håll.
Kanske bland nämndemän i domböcker under 1660-talet och framåt, inom Västerbotten, i första hand.
Hans Simonsson Sturcks fru kallade sig Anna Elisabet Holst, när hon sökte om underhåll eller liknande: Kammarkollegium, löneavräkningar: bildid: A0066946_00315
55
« skrivet: 2022-01-29, 22:33 »
Fors AI/1, s. 68: Johan Uplänning: "Utcommenderadt till Kongl. armeen i Pohlen". Sista notering i kommunionboken var 17/4 1704.
Fors AI/1, s. 76, noteras hustru Karin Eriksdotter till år 1709, s. 85 t.o.m. 1712, s. 95 t.o.m. 1715 och s. 106 t.o.m. 13/4 1718 - antar att detta är Uplännings fru som var inhyses i Utanede.
Jämtlands landskontor GIcb/1 (1682) mönsterrulla, Digitala forskarsalen: bildid: 90002304_00174 Johan Hansson Uplänning
Jämtlands landskontor GIcb/2 (1686), nr 35 Johan Uplänning, bildid:
90002305_00153
* Dragon Johan Uplänning finns i mantal Utanede, Fors, 1695-1704, sen saknas noteringar där.
Kanske ändå samme Johan Uplänning, som tidigare fanns i Anviken, Revsund, i militärrullorna.
56
« skrivet: 2022-01-23, 16:31 »
Gossen Johan Jonsson finns även i Horn AI/2, s. 14.
Åren 1805-1809 flyttar flera Johan Jonsson in- och ut (Horn C/2),
t ex:
Gossen Johannes Jonsson *1790 Berg.
Drängen Johannes Jonsson * 1793 Odensåker.
Drängen Johan Jonsson * 1782 Odensåker.
Johannes Jonsson, Skräddaregården till Odensåker (1805? C/2, s. 48 Digitala forskarsalen).
57
« skrivet: 2022-01-23, 14:43 »
I Horn finns konfirmationslängder (B/1, 1759-1808), och där nämns en Johan Jonsson i Skomakaregården 1795 alt. 1796 (suddigt årtal).
Horn AI/1, s. 7: Skräddaregården, dräng Johan Jonsson f. 1782 Odensåker
Horn AI/1, s.8: Skomakaregården, (gossen?) Johannes f. 1780 in loco
Horn AI/1, s. 45 Skräddargården: gossen Johan Jonsson
Konfirmationslängden nämner bland annat en Johan Johansson i Åkesäter.
Samt Johan Hornstedt, med flera.
Dopvittnet Andreas Jonsson, i Thörstorp (?) för dottern 1827, honom hittar jag inte på den platsen.
58
« skrivet: 2022-01-22, 11:51 »
Då har du kanske sett flyttbilagan i Berg (HII/1, bild 113)
i Digitala forskarsalen, bildid: A0061826_00113
år 1822 från Götene...
Samt Berg AI/9, s.120, från Götene 1822.
Och utflyttningslängd Berg, 1819 (B/1)
Bildid: C0049583_00031
Vigseln måste finnas någonstans.
Samt Johans inflyttning till Berg före 1819.
59
« skrivet: 2022-01-22, 09:59 »
Jon Eriksson och Hans Hansson i Obbola, fanns i Vasili Butterlijns kompani 1633: Bildid: A0053235_00136 (Arméns rullor 1634/2) "skrefne 1633".
Så Eriksson och Hansson kanske jämnåriga?
Någon rulla måste ju ha Johan Upplänning noterad.
Det finns nog också ett familjeregister över Fors.
Har kollat i Krigsmanshuskontoret, men ingen sådan Upplänning funnen.
När det gäller beridna jämtländska förband så var de knutna till bohusländska regementen?
60
« skrivet: 2022-01-16, 21:24 »
Så kan det vara.
Enligt Piteå DII/2, bild 199: Holsträsk, Alterån. Men ingen Mats Andersson, som fanns på bild 201. Även om han kallas Olofsson i början.
61
« skrivet: 2022-01-16, 20:15 »
Piteå lands LIa/5, bild 18, Räkenskaper för kyrka, inkomster vid lysningar, januari 1788:
Matts Andersson i ?
Det är längst ner på sidan, i Digitala forskarsalen.
Olof Landstedt finns vid Stora Nybygget, nr 15, i mantalslängd 1794.
Samt Piteå AI/3a, s. 216 Backträsket 3.
Detta var tänkt som tips.
Se även Piteå lands DII/2, bild 201, Olof Landstedt. Mathias Olofsson Andersson.
62
« skrivet: 2022-01-15, 10:27 »
Storsträsk nämns 1786 som Johan Olofssons nybygge.
Några av Matts Andersson Landstedts barn har dopvittnen som: Jacob Andersson, Erik, Pehr också de Anderssöner, änkan Sophia Andersdotter.
Jacob och Erik kan vara från Sikforsen.
Vid Stora Nybygget fanns även en Olof Landstedt (1740-1795) men han var ingen Andersson. Han verkar ha bott i Backträsket.
Vilken ort är detta: Piteå lands LIa/5, 1788,
Digitala forskarsalen, bildid: C0035076_00018 ?
63
« skrivet: 2022-01-14, 14:43 »
Tack Ulf, för rättelsen.
64
« skrivet: 2022-01-14, 08:00 »
Precis, jag följde mantalslängden framåt och vid ett tillfälle stod det "Stora Nybygget Alter", som rubrik för de cirka 20-talet nybyggarna. Misstänker ett samband med bruk i närheten...
Fast jag trodde att Alter anlades 1794.
1810 eller/ och 1811 fanns Mats Landsteds dotter Maria inhyses i Tvärån, Catharina hittade jag inte där. Jag har inte koll på byar som kom att tillhöra Älvsbyn. Så jag sökte inte vidare.
Matts fanns inte i Korsträsk, som vigselboken 1788 uppgav?
65
« skrivet: 2022-01-12, 21:38 »
Östen Johanssons hustru Ulrika Olofsdotter, avled 1819 i Manjärv. Bouppteckning/ inventarium 1818, AII/23, nr. 8. Ulrika hade varit gift med Mickel Hansson i Manjärv, tidigare.
Det finns inte mantalslängder heller före 1794.
Då finns en Matts Landstedt med hustru i Stora Nybygget:
Digitala forskarsalen, Bildid: A0001864_00171
66
« skrivet: 2022-01-12, 13:47 »
Dopvittnet Östen Johansson, Öjebyn 12 (AI/5b, s. 14) torde vara samme man från Mandjerf, f. 1768, som gifte sig i juni 1820 (Piteå lands) med Maria Andersdotter f. 1782 från Böle.
Därför undrar jag om det finns koppling till Olof Nilssons mor.
Annars antar jag att det kan finnas samband med hans fru Catharina.
I kommunionlängd DII/3, bild 249 (1799-1813) finns en Östen Johansson, Mandjerf. Som blev änkling 1818? Jfr. bouppteckningsregister i Digitala forskarsalen. Den rekonstruerade vigselboken, antar jag utgår från uppgifter i kyrkräkenskaperna.
I Alter en Mats Anderssons familj C0035062_00055
(DII/3)
67
« skrivet: 2022-01-11, 16:17 »
Vem är moder änka Catharina Matsdotter f. 1752, inflyttad från Piteå (AI/6a, s. 37) ? Olof Nilssons mor?
Vid Olofs dop i februari 1823, var bonden Östen Johansson med hustru från Öjebyn, Piteå, dopvittnen. Och även en piga Magd. Mattsdotter.
Vid Nils Petters dop i mars 1824, fanns dopvittnen från Piteå.
68
« skrivet: 2022-01-10, 22:24 »
Digitala forskarsalen, bildid: A0028715_00396
Ryttaren Gabriel Falck - "upvist dess underhålds pass och riktigt bekommit"
Digitala forskarsalen, bilid: Z0000059_00001
Frösö trivialskola 1679-
69
« skrivet: 2022-01-10, 19:57 »
Knekten Jon/ Jan Ersson, Obbola:
Digitala forskarsalen, bildid: A0053543_00012
1646/17 Pommern, Arhwed Forbus kompani.
Forbus avgick 1646, och hans kompani övertogs av Johan Persson i Thomas Gärffeldts jämtländska regemente.
Lennart Anderssons "Umeåbygdens knektar ..." finns digitaliserat: digital.ub.umu.se
- med bakgrund till knektarnas regementen.
I rullorna förekommer år 1645 en knekt Hans Hansson i Obbola, (bildid: A0053512_00243 ) som inte återfinns efter 1648, enligt Lennart Andersson.
70
« skrivet: 2022-01-09, 23:44 »
Enligt Tolfta husförhör var både mor och far, till Anna Lena f. 1775 i Hemingsbo, också födda i Tolfta. Pappa Clas född 1747 enligt husförhör, och då finns ett barn med det namnet i dopbok: Clas, född 13/1 1747 i Hemingsbo (Tofta CI/1) far Bängt Mattsson.
71
« skrivet: 2022-01-09, 20:38 »
Gifta i Nysätra, Västerbotten: 1779 (C/3) han från Kålaboda, hon styvdotter i Trehörningen.
Det finns en bouppteckning (Digitala forskarsalen, 1799) efter Nils Olofsson, Kålaboda, i vilken sonen Zackris noteras i Robertsfors.
Födelseårtalen i Robertsfors, stämmer inte riktigt.
Dagakarl Zackris Nilsson, död 1809 (Robertsfors (C/1).
Född i Kålaboda i januari 1749.
72
« skrivet: 2022-01-09, 18:03 »
Hans Eriksson i Anders Plantings regemente, kapten Lorentz Vestrings kompani, 1672:
Digitala forskarsalen: bildid: A0053881_00017
73
« skrivet: 2022-01-08, 14:24 »
Västerbotten ingick alltså i Thomas Gärffel/d/ts jämtländska regemente, som tillkom 1646?
Knekttjänsten var på livstid, enda sättet att bli fri var att leja någon i sitt ställe, eller så fick en släkting träda in... (okänd källa).
Som med Per Frank då. Vars änka noteras i Stöcke, jämsides med Plantins änka (AI/1, s. 17, cirka 1722).
Det låter inte så hoppfullt att Johan Upplänning evt. fanns i militärrulla omkring 1705.
74
« skrivet: 2022-01-07, 20:44 »
Svårt hitta rätt rullor.
Dock verkar många umeåknektar varit i Jämtland 1648:
Digitala forskarsalen, bildid: A0053578_00081 ff
- bild 82; Lars Simonsson, lejd av Per Ersson, Obbola.
75
« skrivet: 2022-01-07, 11:20 »
Jämfört med Staffan Bengtssons artikel, så fanns ingen fler än Eric Isacssons, i Obbola, son Jon Ericsson, knekt 1633-1647 för faderns hemman (samt även far till Per Jonsson).
Kunde han haft en knektbror i Jämtland?
Kanske måste kolla rullorna angående knektsonen på Obbola 2, Pers far Jon Ericssons regemente.
Per Jonsson var själv inte av buresläkt...
Strategiskt var det viktigt att bevaka gränsen mot Norge/ Jämtland och Östersjön?
Därför dessa knektars och höga militärers flyttrörelser över Norrland?
Då förstår jag också uppslaget om Johan Hansson Upplänning, i/ från Utanede.
76
« skrivet: 2022-01-06, 12:49 »
Mina funderingar kring bilden ovan, har varit att få data/ undersökta nutida personer finns registrerade i nuläget, och det motsatta alternativet att, Johan Hansson kom från en isolerad miljö.
Mantalslängder, 1690-tal eller tidigare, är förmodligen det återstående verktyget att hitta kandidater i Umeå (om Johan föddes c. 1675) och sedan att utvidga till socknarna intill. Bönder med namnet Hans och deras hustrur/ änkor eller Hanssöner med anonyma bröder noterade.
Exempelvis bönderna: Hans Jonsson, Böleå, Hans Elofsson, Sörmjöle, Hans Jakobsson, Västerteg, Hans Persson, Ostnäs, Hans Jonsson, Norrfors.
I Umeå stad t ex hade landskamrer Georg Stillman, en dräng Johan, rätt och slätt. Stillman dog c. 1704, tror jag. Hans änka noteras sedan i Innertavle. Jag har ingen aning om varifrån paret kom (eller om drängen följde med hit upp). Finland? Bergslagen?
77
« skrivet: 2022-01-06, 11:14 »
I Frösö fanns andra Franck i slutet av 1660-talet/ början av 1700-talet.
I augusti 1702 föddes ett barn Olof av Anna Andersdotter, som uppgav Erik Franck som barnafader. Finns domböcker bevarade, så går det kanske få reda på mer om denne Francks yrke och hemvist
Det fanns en mäster Johan Franck i Frösö.
Ovanstående från Digitala forskarsalen, ur diverse jämtländska register.
Riksarkivet har även en skrift "Jämtländska fältjägare 1645-1901", vilken inte finns i Libris. Jag vet inte om skriften håller vad den lovar ...
Jag uppfattar Per Franck som yrkessoldat, som nog fått mycket träning. Jag vet inte om Hans lejde sin bror för att själv avancera militärt.
78
« skrivet: 2022-01-05, 15:19 »
Det finns en sida på nätet, släkten Bryntse, där Johan Hansson uppges ha varit gift tidigare. Källan saknas, så det vore fint med en komplettering av uppgiften.
79
« skrivet: 2022-01-05, 10:39 »
Änkan Margareta i Obbola, gifte sig nog med tanke på möjligheten att nye mannen kunde hävda hemmanet, och försörja familjen. Så gissningsvis var Johan ingen ny bekantskap i umeåbygden.
Johan Hansson hade kanske soldatlivet som enda andra alternativ. Bönder skrevs ju inte ut till soldater. Men under Karl XII:s tid, blev det nödvändigt (Tyrannens tid; Västerbro). Per Frank fick ju gå från sitt hemman, då även arbetsfolk saknades.
Så jag antar att Johan redan fanns i krokarna, Umeå eller kringliggande socknar.
Synd att marktvisten inte togs upp av Svea Hovrätt, det hade varit intressant att veta vad Obbolabönderna, inte minst Johan Hansson, hade att anföra.
Häradsrättens domböcker har jag inte tillgång till.
Jordrannsakningarna, dombok 1737* och 1750 (?), också oåtkomliga.
*1737 är tillgänglig i Digitala forskarsalen, men gav inget nytt.
80
« skrivet: 2022-01-04, 21:55 »
Michel Hansson i Holmön, har väl dokumenterad bakgrund på fädernet.
I roteringsprotokoll- och längder, Digitala forskarsalen, bildid: H0000022_00042
stod det att Nils Olsson i Röbäck, tillstod sig hava av Per Jonssons hemman i Obbola, 1 tunna och litet fiske, därefter var på Per Jonsson i Obbola vid roteringen intet klandrat.
Lite rörigt med ägor i andra byar, men något som kanske tillkommit genom arv.
81
« skrivet: 2022-01-04, 11:39 »
I specialjordebok 1750, Digitala forskarsalen, bildid: A0055908_00231
framgår att Natanael Mikaelsson, Obbola 2, hade en rödning i Djäkneböle, "Jon (Biörs?) rödningen", som gav 4 skrindor hö.
Det var långt hemifrån, men tydligen hade ett av de andra hemmanen liknande upplägg i Stöcksjö.
Jag vet inte sedan när rödningen började användas av Obbola 2.
För att utvidga sökområdet: i Holmön hade Michel Hansson, flera syskon runt 1700. Två av dem var systrar till honom. Tyvärr saknas användbara källor.
(Jag har dålig koll på vilka ume-Burar som nedtecknats).
82
« skrivet: 2022-01-03, 16:57 »
Som sagt: Gudfruktiga Lisa Andersson i Pitholm 18, var från Ragvaldsträsk.
Som sagt: Hagman/ Häggman Piteå, har inget med henne att göra. Om vi ska hålla oss till fakta.
Punkt.
83
« skrivet: 2022-01-03, 16:24 »
Nej, det jag invänder emot är att du avfärdar uppgiften om vigseln i Skellefteå lands kyrkoarkiv. Kyrkoarkivet verkar därmed inte duga som primärkälla!
Genom att först påstå att Ulf Holmberg, och senare även jag pratar om en helt annan släkt än din!?
Jag har forskat på Anders Hagman, och dottern Elisabet finns inte med som dopvittne till helsyskonen Annas och Eriks barn. Jag misstänker att Elisabet dog ung. Halvbrodern Christian Hagman, skomakargesäll, dog 1790 i Piteå stad, 67 ½ år gammal. I bouppteckningen s.å. nämns bara bror Erik Hagman, som var med vid upprättandet av den. (Christian kallas felaktigt Hagberg i Digitala forskarsalens bouppteckningsregister).
I det här fallet är det relevanta vem Anders Johanssons i Pitholm 18, fru var och det har inget med någon Hagman/ Häggman-släkt att göra. Kvinnan var från Ragvaldsträsk.
84
« skrivet: 2022-01-03, 14:23 »
Så lysnings-/ vigselbilagan* från Skellefteå kyrkoarkiv, är en sekundärkälla?
Pigan Lisa Andersdotter, från Ragvaldsträsk, som gifte sig i maj 1764 i Skellefteå, med bonden Anders Johansson i Pitholm, är det en bluff?
Det fanns enligt Pitholms mantal en (1) bonde Anders Johansson, i Pitholm då. År 1764 var han ogift, året därpå hade han en fru noterad.
* Ske-å lands HV/1, s. 5, bildid: A0013708_00005
85
« skrivet: 2022-01-03, 13:06 »
Vad har Elisabet Hagman, född i Piteå stad 1746, med saken att göra?
Anders Johansson i Pitholm 18, var ju gift med Lisa Andersdotter ifrån Ragvaldsträsk, Skellefteå, enligt lysnings- och vigselbilagan 1764. Hennes far var Store Anders Jonsson, därstädes.
86
« skrivet: 2022-01-03, 11:45 »
Bryggmans i Piteå stad är helt klart intressanta.
Samtidigt som felaktigheten om hustru Lisa Andersdotter, i Pitholm, behöver bli rättad. Jag svarade på en efterlysning i Anbytarforum: Skellefteå lands 25/7 2007 om Lisa. Hon var ingen Bryggman själv. Och ingen Hagman heller.
Vilket Ulf Holmberg helt riktigt påpekat i den här tråden.
87
« skrivet: 2022-01-02, 10:59 »
Jörgen,
den Johan Bryggman, som noteras i Piteå lands AI/1, s. 26, med modern Elisabet och syster Elisabet, bör vara densamme som noteras i stadens mantalslängd t ex 1721 - 1749 (ogift) tidigare noteras hustru Elsa Bryggman, med en dotter. 1712 är sista året Anders Bryggman noteras i stadens mantalslängd.
När Elisabet Bryggman och Anders Hagman får första barnet Anna 1745-10-22 i Piteå stad, var Johan Bryggman dopvittne (och även en hustru Anna Rockman).
Stavningar kan absolut variera.
* Johan Andersson Bryggman noteras i stadens mantal år 1717.
88
« skrivet: 2022-01-01, 16:43 »
Piteå lands AI/1, s. 173: Pitholm 17: hustru Anna Brygman 1679 (med kråka över y).
Piteå lands AI/3c, s. 324: Pitholm 18, Bryggargård.
Det var vanligt att ta ett efternamn istället för sitt son-namn när man flyttade till annan socken eller stad. Ett namn som kunde anknyta till exv. hembyn.
Uppdatering: Ser att jag varit otydlig med källan, i ett äldre inlägg, om Lisa Andersdotters vigsel 1764 i Skellefteå, med bonden Anders Johansson i Pitholm: Skellefteå lands HV/1, 1763-1798, bilagor till lysning/vigselbok (Riksarkivets bild-id: A0013708_00005 ).
Noterar att några nätsajter felaktigt påstår att Lisa var dotter till skomakarmästare, inte snickarmästare!, Anders Hagman och Elisabet Bryggman i Piteå stad.
89
« skrivet: 2022-01-01, 15:55 »
Det tyska ü:et finns ovan 23/6; Brüggman. Att jämföra med uttal av München, Düsseldorf!
Jag vet inte om "Ö" varit vanligt i pitedialekt genom tiderna.
Brugg i Nederländerna blir väl mer "Broesch".
Säkert hade skrivaren läst tyska i skolan.
Om senare ättlingar bar namnet: hur stavas det då?
90
« skrivet: 2022-01-01, 13:48 »
Sal. Jon B. i din bild ovan har en "kråka" ovanför "u". Hur skrivs detta på ordbehandlare? Hur uttalas då hans efternamn?
I trakterna av Älvsborg och Skaraborg, har en skrivare haft den lilla egenheten att skriva "Jean" i dopbok, trots att barnet kallas Johan.
91
« skrivet: 2021-12-31, 20:39 »
Tyskt ü (exv. 1708). Så Bryggman är inte fel.
92
« skrivet: 2021-12-30, 22:32 »
Då Anders Larsson i Skravelsjö, och hans dåvarande hustru Karin (med obekant ursprung) var dopvittnen för Jon Tomassons son Petter i Stöcke 1722 14/11, kan det finnas släktskap. Antingen på Tomassons eller Ingeborg Persdotters sida, eller till och med Johan Hanssons? Lite märkligt ändå, Anders Larssons senare hustru var släkt med Margareta Mikaelsdotter
93
« skrivet: 2021-12-27, 11:17 »
Det vore intressant att få veta varifrån Johan kom. Oavsett Bure-spåret.
Var kanske dräng hos änkan i Obbola först?
Jag har tidigare finkammat mantalslängder efter någon lämplig Hans N.N.
Nu sökte jag Hansson istället. Familjen i Degernäs, verkar ha flyttat från orten. Över havet bland annat.
Per Hansson i Degernäs, hade en faster Cecilia Simonsdotter (Agneta Olofsson; genea.se) som var gift med Anders Olofsson, i Hössjö, denne blev dräpt c. 1681.
Cecilias sonson Anders Larsson gifte sig med Malin Olofsdotter från Röbäck. Malin var släkt med Margareta Mikaelsdotter. Malins dotter Anna gift i sin tur med Daniel Olofsson Krögers och Anna Jonsdotters (Bure?, genom Bengt Germundsson/ Elin Jakobsdotter?) son Samuel i Röbäck.
Som kyrkvakt torde Johan Hansson haft regelbunden kontakt med prästerskapet. Konstigt att han saknas i dödbok.
94
« skrivet: 2021-12-26, 18:54 »
Jo, Sjölund har ju beskrivit det som att Johan Hansson i Obbola, tillhörde en tidigare - och ännu - okänd Bure-gren.
Har kollat i mantal för Umeå lands, åren (1699-1708) och såg att Per Hansson (son till Hans Simonsson) i Degernäs, hade 2-3 syskon noterade. Per dog innan nuvarande kyrkböcker skrevs. Att döma av diskussioner i forumet, så verkar några av hans ättlingar ha farit till Österbotten.
Tror dock inte att det rör sig om Bure-släktskap för Per Hanssons del? Även om jag själv har Burar i just Degernäs.
Johan Hansson var nog kyrkvaktare "K.W.", men det finns inga protokoll.
95
« skrivet: 2021-12-25, 22:40 »
Jag undrar ändå om Johan Hansson, trots allt, kan vara norrifrån. Då hans dna verkar matcha Nils Hanssons från Åbyn, Burträsk? Tillbaka på ruta 1, men med uppgifterna som framkommit om Hans Ersson i Obbola, bör denne kunna uteslutas som far.
96
« skrivet: 2021-12-20, 00:27 »
Studerar man Stockholms stadsarkivs: "Äldre passhandlingar", så finns i den databasen några träffar på "Johan Hansson" och "Reval" samt "Sturck". Om någon där är rätt person låter jag vara osagt. Informationen var vag.
97
« skrivet: 2021-10-05, 18:03 »
Svårplacerad Anna Henriksdotter Degerman, m a o.
Det fanns en soldat Pähr Giöök, R8 Bygdeå, 1710, kommenderad till Nümynde: A0028741_00276
1712 fanns på R8, Isak Persson Giöök: A0028742_00077
R8 torde vara Bobacken.
Den soldat Degerman, som var dopvittne till Maria Hansdotters barn i Innertavle, måste ha varit Johan Samuelsson, född c. 1698-99. Han blev flyttad till Bölander c. 1735.
Samuel Johansson Degerman var knekt i Berg (Lennart Andersson) och nämns inte i rullor efter 1694.
98
« skrivet: 2021-10-04, 22:50 »
Nej, förlåt, Anna Degerman var fadder till Andreas f. 23/11 1738.
Hon var även dopvittne för Per, Per Anderssons och Karin Persdotters son f. 13/10 1738 i Ytterboda. En medfadder var Nils Nilsson från Innertavle.
Min hypotes är att Margareta Nilsdotter var gift med Samuel Johansson Degerman i Baggböle, som inte nämns i mantal där efter 1715.
99
« skrivet: 2021-10-04, 21:21 »
Gök låter inte som Umeå kompani. Det ska kanske vara Hiort (fast Karin Hansdotter gifte sig 1721). Så en Karin (Nilsdotter, Abrahamsdotter?) vore bra att hitta.
När Brita Hansdotters och Nils Anderssons, troligt första barn Anders i Täfteå, döps i december 1730, var pigan Anna Degerman i staden fadder. Vet ej om hon hör till släkten som evt. var från Innertavle (enligt inlägg i forumet).
Ja, och domprotokollet gällande Margaretas fordran på systern innebär inte att systern var barnlös. Fanns dessutom ytterligare en syster så...
Kan tycka att det är märkligt att Nilsdöttrarna inte ärvde Nils Abrahamsson (men hustrun kanske fanns i livet).
Kanske Margareta Abrahamsdotter var en random piga, som råkade befinna sig i Hiske 1717, och inte hör ihop med Abraham.
100
« skrivet: 2021-10-04, 19:58 »
Synd med luckorna i Öregrund.
Jag gissar att Margareta Abrahamsdotters arvingar (Nilsdöttrarna och soldathustrun) släktar på henne och fadern (om nu inte Abraham Olofsson var gift flera gånger förstås). Systern Malin Abrahamsdotter kan förstås ha varit gift med någon Nils...
Min gissning beror som sagt på att inte fler personer nämns 1717.
Abraham Olofsson var för övrigt nämndeman 1660.
101
« skrivet: 2021-10-03, 18:58 »
Tack.
Nej, jag förstår inte hur det hänger ihop.
Olof Nilsson i Hiske (son till Nils Mårtensson, Hissjö och Margareta även från Hissjö, med mor från Brännland?), var visst svåger till Olof Andersson i Röbäck, som väl var far till store Nils Olofsson i Röbäck, vars dotter gifte sig med Jon Öndesson. Men Öndesson o.h.h. var aldrig faddrar för exv. Styrmans och Maria Hansdotters barn i Tavle.
Vidare verkar Hissjö-Hiske Olof Nilsson varit svåger till Abraham Olofsson i Hiske (?), och med denne Abraham kommer väl Nils Abrahamsson och hans systrar hustru Malin och Margareta in i handlingen, men denne Nils verkar inte haft några barn. Gift var han helt säkert.
Knekten Daniel Erikssons i Hissjö, roll är svårplacerad och hustrun hette tydligen Anna Andersdotter. Vad Daniels mor hette är skrivet i stjärnorna. Antar att han gått ut för faderns hemman, för att senare bli bonde i Hissjö. Men förmodligen var det väl släkt på Öregrundsparets båda sidor som utreddes.
Hans Hansson i Täfteå var gift 1703/ 1704, och Brita Nilsdotter och hennes syster Margareta, nog födda i mitten av 1660-talet.
Det är flera generationer som avhandlas i domböckerna 1695 och 1652, därför svårt att placera dessa systrar.
Sen kan man ju undra över varför inte fler var arvsberättigade 1717, efter Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske, med tanke på antalet personer som nämns i domprotokoll.
102
« skrivet: 2021-09-15, 09:45 »
Johan Mattsson kan ha gått i Piteå läroverk, och kanske haft sitt efternamn redan då.
Strandfiskare Johan Sundberg verkar ogift vid ankomst i Nätra. Gift med Karin efter 1770? Intressant att han köpte Strängörarna.
Sundberg var ett båtsmansnamn i Nätra, Daniel Sundberg noteras vid tiden.
Gesällen från Härnösand, Matts Sundberg (Umeå stad A/4, del 2, s 196) noteras året 1783. Bör varit född inte senare än c. 1768/ 69.
103
« skrivet: 2021-09-14, 18:09 »
Tack Ulf.
Per Norström var född i Bygdeå, enligt "Äldre centrala tullarkiv" Söderhamn 1765 (landtullen) men med noteringen att han kom från Umeå: A0070768_00233
Per Norström var besökare t. o. m. 1797 i Söderhamn.
104
« skrivet: 2021-09-14, 13:46 »
Annars finns en dräng Johan Mattsson f.1731, från Piteå (Umeå lands AI/6, s. 197 Grisbacka). Verkar förhörd endast 10/9 1762. 1764 är han bortrest.
Kommer inte på någon by Sund i Umeå, som kunnat ge upphov till efternamnet.
105
« skrivet: 2021-09-14, 07:58 »
Om Johan var vid tullen och verkligen från Umeåområdet, torde han gått i stadens skola.
Få kandidater finns Isåfall. Johan Mattsson Enbeck från Öndebyn, Bygdeå, mindre troligt. Och soldatson Johan Twara, från (Över?)hiske, i skolan 1747.
Mats Arnqvist var vid tullen i Vasa, 1765: A0070768_00282
och 1767: A0070770_00450
106
« skrivet: 2021-08-22, 20:40 »
Numera googlar jag exv.: Nykarleby digihakemisto enklast så, man kommer till http://digihakemisto.appspot.comoch en länklista till kyrkoarkivet. Huvud och kommunionböcker 1817-23, jakso 67, sivunumero 64, Överjeppo, Keppå nr 31 Det går tydligen att även googla: sågkarl Matths Larsson Överjeppo Keppå Då visas (delvis indexerad) volym av huvud- och kommunionbok.
107
« skrivet: 2021-08-22, 13:41 »
Bör vara Susanna Sofia Matthsdotter född 1/12 1821 Keppå, Överjeppo, Nykarleby (kallad Susanna LISA i dopbok), föräldrar sågkarl Matths Larsson och Lisa Jakobsdotter Widlund.
Kommunion:
1817-23, s. 64 Keppå
1824-33, s. 67 Keppå
1834-42, s. 92 Keppå 9: ändrad födelsedag till 1/2.
År 1846 flyttade Maria Matthsdotter Larsson f. 14/11 1804 i Överjeppo by, Nykarleby, till Munsala (flyttlängd, digihakemisto). En storasyster, skulle det visa sig.
108
« skrivet: 2021-08-01, 10:42 »
Enligt Umeå sockens dombok 22 mars 1784 (lagfartsprotokoll) hade Johan Perssons barn i Skravelsjö, fått förmyndare (andra än de som bevakade deras rätt vid bouppteckningen), de var bönderna Jon Jonsson ifrån Norrfors, samt Johan Jonsson i Kassjö och Nils Mickelsson i Ström.
Det handlade om en inteckning i Nils Olofssons hemman i Stöcksjö nr 21, 2 ½ tunna.
AIa/59, nr 3 (1784): C0102133_00018
AIa/60, nr 25 (1785): C0102134_00109
Förmyndarna, ovan, var släkt på Per Johanssons möderne.
Ragnhild Sandström skrev i Umebladet (12/2 1941) om Nasafjälls gruva, att när bergmästare Lybecker anställdes där, så vittnade en norrman inför regeringskommissionen. Vittnets far var gammal och härstammade från Stöcksjö, Umeå.
Arbetskraft utgjordes av exv. knektar från Västerbotten och "rymlingar" som blev straffria om de accepterade arbete i gruvan. Sandströms källa var Janrik Bromé. Hursomhelst gruvan torde även ha fört sörlänningar till detta då norsk-svenska område.
109
« skrivet: 2021-08-01, 10:04 »
Madam Tunæa fanns på Grundsunda kyrkovall, utflyttad från församlingen 1808, om jag såg rätt.
Flyttad från Kyrkovallen till Umeå, 1811.
AI/1, s. 8
AI/2, s. 7
Avlidne fiskaren Blombergs hustru i Grundsunda, enligt Umeå stad (C/2), 24/12 1816.
(B C Blomberg, från Grundsunda, Umeå stad AI/6, s. 95).
110
« skrivet: 2021-07-31, 18:31 »
Umeå häradsrätt AIa/59, 26/3 1784: Inteckning nr 1; Bonden Per Olofsson, Norrlungånger, Själevad, inteckning i Per Jacobssons skattehemman 3/16 mantal i Grisbacka [ Digitala forskarsalen: C0102133_00039 ].
Kanske den Jacobsson som söks...
Någon måste ha fått lagfart vid försäljning. Svårlästa protokoll, tyvärr.
111
« skrivet: 2021-07-27, 23:03 »
Per Jakobsson var ju bonde i Grisbacka [AI/8, s341].
Provat med Hiski, ifall han flyttade österut?
112
« skrivet: 2021-06-25, 10:36 »
En mer korrekt lydelse i rullan vore att Per Franck blev lejd av Jon Ersson i Obbola.
Hursomhelst fanns 2 bröder från Jämtland i Umeå, samtidigt. Ovanligt...?
Samtidigt som Franck(e)/ Drakenstjernan blev ledare av Västerbottens regemente...
Har inte hittat nån med soldatnamnet Franck i södra Västerbotten innan Hans.
113
« skrivet: 2021-06-24, 22:37 »
Det bör vara samma Beata i Nätra, det finns en domboksuppgift i Bygdeå häradsrätt 6 april 1786 (en gammal notering jag gjort från mikrokort). Tyvärr finns inte domboken digitalt. Kunde inte dubbelkolla. Det handlar om relationen mellan lotsen Lindgren, hans hustru Seeman och pigan Katarina Matsdotter.
När en av döttrarna döptes i Dal, fanns en lurig notering om faddrarna, Olof Matsson, svägerskan...
Jag vet inte om Olof Matsson var gift, och vem av dem "svägerskan" var svägerska till - faddern Olof eller pappan Mats.
Att det rör sig om Olof Lindgren från Bygdeå, i Strängön, det syns i domprotokoll Umeå häradsrätt 1801-10-20 paragraf 85, och 20/4 1802, paragraf 209, om arv efter pigan Brita Olofsdotter i Teg.
I Strängön finns även dottern Beata Cajsa, som bör vara Katarinas dotter född i Bygdeå.
114
« skrivet: 2021-06-22, 11:24 »
Bröderna Frank, från Jämtland, kom till Umeå nära i tid med Franck/ Francke (adlad släkt med annat namn) vid Vb regemente som hade koppling till Lövånger-Umeå-Avander och Jämtland.
115
« skrivet: 2021-06-21, 22:56 »
Inte vad jag vet hittills.
Vad tror du om att fråga vidare om bröderna Frank i Jämtland och Fors?
Det fanns ju trots allt domböcker i Ragunda.
Varför hette de Frank?
En annan samtida blivande soldat i Umeå, (samma rulla) var från "Dilsbo", Hälsingland, kallad Blank eller liknande.
116
« skrivet: 2021-06-21, 21:53 »
Inte direkt, det är bara stavningen av ortsnamnet här: bildid A0053874_00273 (Digitala forskarsalen). Antagligen bara en extra avslutande krumelur.
En hypotes vore f. ö. att Hans Frank, bytte ut sig p g a giftermål.
För "lejd av sin broder" kan betyda att vara soldat för sin brors hemman.
Per Frank borde ju varit lejd av bonden i Obbola/ Ström?
117
« skrivet: 2021-06-20, 22:23 »
Beata Persdotter med dotter Catharina och barnbarn finns i Nätra DII/1b, sidorna 236 och 350 Strängön, hos lotsen (Olof) Lindgren, som egentligen var gift med Anna Seeman från Umeå stad (se även Ratan, Bygdeå).
118
« skrivet: 2021-06-20, 11:56 »
Hoppet står till ytterligare dna-analyser. Det är brist på allehanda skriftliga källor.
Zakarias Plantin efterträdde Olof Gladhs avlidne svärfar Amerika-missionären Abraham Lidenius, som kyrkoherde i Umeå.
Var Margareta Holst ofta dopvittne i Umeåtrakten?
Jag har uppfattat det som så att, man vill placera Johan Hanssons okända anfäder i Västerbotten.
119
« skrivet: 2021-06-17, 08:32 »
Volontären Olof Glad, antogs till förare i Lövånger 5/9 1743,
Digitala forskarsalen bildid: A0065784_00676 (Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, GIVb).
Avsked på egen begäran 22/2 1759, källa som ovan: volym GIVb, bildid: A0065788_00531.
År 1745 gift med prästdottern från Amerika.
När son Abraham f. 1746 1/1, döps i Burträsk, var jungfru Sofia Canderejer fadder? Hon blev senare det året Gladhs fru.
Gladh var ju senare länsman i N-Luleå, dit familjen flyttade 1765.
Beroende på var kompaniet mönstrade, så kunde soldaten hamna långt hemifrån? Olof Gladh kan ha varit i tjänst hos någon militär från Hälsingland, och följt med denne till Västerbotten. Konstigt annars om man utan tidigare vana kunde bli furir.
Det där med Fårssa, har jag funderat på apropå "Frankarna", men socknen låg inte i Jämtland.
120
« skrivet: 2021-06-13, 21:44 »
Släktlinjen Glad som tydligen kunnat spåras till Lövånger, på 1600-talet? Först tänker jag på föraren Olof Glad född i Hälsingland på 1720-talet [Lövånger kompani 1748: A0028747_00159 ].
Abraham Glad var trumslagare i Lövånger [1763: A0028748_00481 ]
Sen är det sergeant Jonas Glad f. 1747 (och gift med Anna Mar. Djupaedia) som även han tjänstgjorde i Västerbottens regemente [Umeå lands AI/2, bildid: C0034477_00167 ] men som jag inte har någon koll på, vet därför inte om han kan förknippas med Lövånger. Gissar att han var son till Olof, ovan.
Resultatet hittills är en del lösa trådar i jakten på Johan Hanssons far.
Kan man tänka sig att en soldatson med rötter i t ex Jämtland, kunnat ta över ett hemman i Obbola? Eller är ett rimligare antatagande att, Johan var bondson från Västerbotten?
Fru Sturcks bakgrund är ännu en gåta.
Lennart Andersson beskrev i sitt häfte knektarna Per Frank, Obbola och Nils Hansson, Stöcke, utförligare än andra. Dessa båda hade nämligen en gedigen meritlista inom försvaret. Därför tror jag att Hans Eriksson hamnade i antabellen som far till Obbolabonden Johan. Det troliga är ändå att Hans Eriksson Frank, lämnade Obbola, när han bytte ut sig mot brodern Per Frank?
121
« skrivet: 2021-06-03, 20:52 »
Jon Larsson, Västerteg, hade låtit citera Sakris Erickssons hustru Karin i Tegsnäset, om en halv tunna korn som han 1714 för fiendens ankomst hit [...].
Karin hade den tiden varit boende i Spöland.
Advokatfiskalen (AC) EXIe:3981, bild 990, sida 94
v909014.b990.s94
122
« skrivet: 2021-06-02, 08:18 »
Jag har inte boken, utan googlade Bispgården, och fick fram texten. Tyvärr fanns inga sidnummer. Rubriken: "Det här är bara början", och det handlade om bondkvinnan Brita Jonsdotter i Bispgården.
Fors är, efter vad jag kan förstå, en medeltida trakt. Och jag antar att den blev svensk igen 1645. Det var svårt att se på "Kristinakartan".
123
« skrivet: 2021-06-01, 22:21 »
Det kan mycket väl hända att jag missuppfattat raderna i "Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren"; Bojs/ Sjölund. Om kvinnan från Bispgården (vilket ju är i Fors närhet). Hursomhelst handlar det inte om Y-dna.
Johan Hansson har i stort sett genomgående betyget "b[ene]" noterat i husförhörslängderna.
Per torde varit Johans första och kanske enda barn. Hade namngivningstraditionen följts, då hade han kallats Hans?
Soldater var inte sällan läs- och skrivkunniga, och samer.
Per Johansson var ju som sagt nämndeman.
Ja, vart tog Hans Frank vägen? Varför lejde han brodern till soldat i sitt ställe? Mönstringen skedde dessutom i Umeå, så båda befann sig där. Men regemente fanns ju också i Jämtland, så varför just Henrik Walters kompani...
Att förlovade (=avskedade) åbon Per Frank i Stöcke, är identisk med Obbolasoldaten från Fårssa, Jämptland, verkar stämma.
Militär-Glad i Lövånger bl a, alltså.
124
« skrivet: 2021-06-01, 11:46 »
Ok. Sen detta med att Johan Hansson, ju döpte sin troligt förstfödde son till Per. Som en hyllning till hustruns förre man? Eller annan Per?
Sonen Per i Skravelsjö, verkar namnge sina barn traditionsenligt.
Johan Hansson själv verkar få bra betyg i läsandet.
Tycker mig ha sett att Bure-testning skett nära Bispgården i Jämtland. Resultat?
Per Frank var åbo i Stöcke, utöver fattigdom så berodde ödeläggningen av hemmanet på brist på arbetskraft: Advokatfiskalen (AC) EXIe:3981, bild 2520, sidan 247, paragraf 31, v909014.b2520.s247
Förlofwade Soldaten Peder Frank, hade förlikats med hustru Ingeborg Larsdotter, om några hus och tillhörigheter i Ström, som hon sålt till Frank: Advokatfiskalen (AC) EXIe:3973, bild 2100, sida 204, paragraf 20
v427343.b2100.s204
Peder Frank noteras inte i mantal i Ström, i slutet av 1690-talet. Så husen skulle kanske flyttas till Stöcke.
Det var Hans Lund som gjort Per Frank, opasslig och i behov av omvårdnad ~1692: EXIe:3973, bild 3030, sida 297
v427343.b3030.s297
125
« skrivet: 2021-06-01, 08:27 »
Jaha, ingen omvårdnad från Franks rotehållare (som var Obbola och Ström iaf 1695). Eller hände detta vid kommendering långt från Umeå...
126
« skrivet: 2021-05-30, 22:38 »
Det finns inga barn noterade hos Per Frank i Stöcke, han noteras bara i mantal 1699 och fram till dess fattigdom medför ödeläggning 1710. Vad jag kunnat se.
Per Ersson Frank torde ha varit född ca. 1650. Efter Brömsebro.
127
« skrivet: 2021-05-30, 09:53 »
Bonden Nils Hansson i Stöcke, som figurerade i dombok (ovan) med bl a Per Frank, hade själv varit soldat mellan 1675-1694 18/6, han var gammal, sjuklig och hade hemman vid avsked 1694 (Västerbottens regemente under Karl XII, 1689-1719).
Javisst, år 1699 hade Per Frank ett hemman i Stöcke, 13/32 mantal. Per Frank var gift.
Det verkar som att Nils Hanssons i Stöcke, hustru var avliden 1694: A0001789_00095
Per Frank tvangs mycket riktigt lämna hemmanet öde 1710. Det upptogs 1721 av Olof Mattsson i Obbola nr 3.
Per Franks änka (ev. gamle soldat Franks) fanns 1730 hos Jon Nilsson och hustru Lisbet i Stöcke, samt "inhyses" 1723. Död 1734.
I Agneta Olofssons ume-register finns en notis om dombok 1714 i oktober, där Per Franks hustru Anna Hansdotter och Hans Lunds änka i Västerteg, är inblandade.
128
« skrivet: 2021-05-29, 08:10 »
Enligt Lennart Andersson blev Per Ersson Frank, kvar på rote 9, efter Indelningsverkets tillkomst 1695.
Mossberg nämner en Per Franck, som antagen 1704 och mönstrad samt utgången 4 juni 1704.
Den 22 augusti 1707 var där en ny soldat, Olof Gabrielsson Franck.
1710: Östen Franck.
1712: bonden Johan Hansson.
Bröderna Per och Hans Eriksson Frank, torde då varit jämtar, från Fors socken. Vet inte om det fanns någon Forsa socken i Jämtland den tiden.
Frågan är på vilka grunder Hans Ersson hamnade i antabellen? Uppgiften är väl spridd över Internet iaf.
129
« skrivet: 2021-05-28, 22:50 »
Enligt Mossbergs " Västerbottens regemente under Karl XI 1667- 1695 Umeå kompani" var Hans Ersson Franck, soldat, antagen 1668, utbytt 1669. Lejd av Joen Ersson i Obbola. Hade hemvist Obbola.
Per Ersson Franck var som tidigare nämnts bror till Hans, vilken han tycks ha efterträtt som soldat i Obbola. Per var kvar som soldat i Obbola 1695.
Rullor 1620-1723 (1669) Sverige-Finland, del 1: A0053837_00257
- Hans Ersson lejd av Jonn (Joen) Ersson i Obola.
130
« skrivet: 2021-05-27, 17:50 »
Min tanke var endast att försöka besvara hur en Hans Eriksson, kom in i bilden (antabellen).
Kan inte hitta någon sådan bonde i Obbola.
Däremot i t ex Yttertavle. Och det är detta som jag inte begriper - sambandet mellan Per Frank, Jonn (eller Joen) Hansson, Tavle och Nils Hansson, Stöcke, de bägge Hansson hade knappast med Obbolas soldater att skaffa? Utan troligt rörde det sig om just ett arv.
Advokatfiskalen (AC) EXIe:3970, bild 7230, sida 713 (1695) v427340.b7230.s713
Advokatfiskalen (AC) EXIe:3973, bild 1890, sida 183, paragraf 8 (1698-1699) v427343.b1890.s183
Ditt Spolander-spår är intressant. Conrad Fritz, var väl också inblandad i Vall-familjen? Han hade hemman i Umeå.
Viktigast just nu är att ni tar hand om er i familjen. Obbola-forskningen kan vänta.
131
« skrivet: 2021-05-27, 09:44 »
1668: Per Ersson Frank, ifrån Jempt land och Fårssa socken l[ejd] af sin broder Hans Ersson Frank i Obbola?
Arméns rullor, Sverige-Finland (1671-72) A0053874_00273
Om det är samme knekt på 1690-talet, det vet jag inte.
132
« skrivet: 2021-05-27, 08:31 »
Jag har inte själv sett antavlan i "Släkten" 1997, men gissar att frågetecknet kommer av Lennart Anderssons skrift om knektar, i synnerhet Per Frank.
Enligt dombok 1695 hade soldat Per Frank och Joen Hansson i Tafle, tvistat om en knektlega med Nils Hansson i Stöcke. Den senare skulle betala 30 daler kmt till de andra två.
Vid vårtinget 1699 hade gamle soldat Per Frank citerat Nils Hansson, Stöcke, om ett arv! Nu gällde det 15 daler kmt. Saken hade behandlats 4 år tidigare vid tinget.
Lennart Andersson skriver att Per Eriksson Frank utgått knekt för sin bror Hans. Skriften finns här: digital.ub.umu.se
Peder Frank var knekt i Obbola 1679: A0053995_00382
133
« skrivet: 2021-05-27, 08:13 »
Advokatfiskalen EXIe:3982, bild 4940, sida 486
( v909015.b4940.s486 ):
Paragraf 54, om Joen Persson, som tidigare fått immission på Obbola 1, vilket bränts av fienden 1720.
134
« skrivet: 2021-05-26, 07:21 »
Generalmönsterrulla Vbn 1728, 2a: A0028744_00190 Obbola 1, med uppgift om hemmanet. Jon Pärsson som upptog Jon Anderssons ödehemman nämns inte alls. Obbolas gårdar klarade sig visst bättre än t ex Täftebyarna vid fiendens skövling 1720.
Generalmönsterrulla Vbn 1719: A0028743_00100 Rote 9 Obbola, Jon Nilsson Frank död 9/4 1719.
Näste soldat var Jon Persson Frank, bonde och soldat i Obbola 1. Så Johan Hansson verkar inte tagit upp hemmanet!. Jfr. diskussionen om Johan Hansson
135
« skrivet: 2021-05-26, 07:07 »
Generalmönsterrulla Vbn, 2a, år 1728: A0028744_00222 Tväråträsk med uppgift om hemman.
Generalmönsterrulla Vbn 1719: A0028743_00122 Hans Ersson Hwitlåck, utbytt i maj 1716.
136
« skrivet: 2021-05-25, 21:14 »
Stämmer det verkligen att Johan Hansson upptog Obbola nr 1, år 1720?
Enligt mantalslängd 1723: A0055906_00083
samt 1727: A0055907_00098 (digitala forskarsalen) togs Obbola 1, 31/64 mantal upp 1720 av Jonn Persson.
I mantal 1720 nämns Jonn Pärsson, som bonde och soldat.
137
« skrivet: 2021-05-24, 16:51 »
Kunde hemmanstypen ha spelat roll? Om det var ett kronoskatte i Tväråträsk... med tanke på historiken.
Sommaren 1729 hade Hans Eriksson, Tväråträsk, roat sig med kortspel och alkohol, och blev instämd till tinget för sabbatsbrott. Själv ville han inte riktigt infinna sig i rätten, utan skickade auditör Noreen i sitt ställe.
Advokatfiskalen Vb län, EXI:e 3984 (1729) bild 2610/ s. 260
På tal om felaktigheter så hade jag skrivit fel namn i min avskrift av de äldsta bouppteckningarna från Umeå häradsrätt: Hans Eriksson i Tväråträsk blev "Lars" i min tappning. Ber om ursäkt.
138
« skrivet: 2021-05-24, 06:53 »
Umeå häradsrätt 1731ht: Hans Eriksson, Tväråträsk, angående besittning av farbrodern, avlidne Mikael Olofssons, Hjuken skattehemman 3 t, 2 skäl. Mikael Olofssons hustrus brorsons änka Sara Jacobsdotter och barn obördiga...
139
« skrivet: 2021-05-23, 18:28 »
Det var "gamle" Hans Erikssons hemman som föll till öde 1716 (kvarntullslängd 1723) A0001891_00092 hustrun hette Anna, dottern Carin. 1718 var Hustru Annas dotter/ Hans Eriksson skriven hos Mikael Olofsson i Hjuken. Hemmanen i Tväråträsk var lika stora. Trumslagare Ahlqvist upptog gamle Hans hemman 172(8?).
140
« skrivet: 2021-05-23, 16:51 »
Om gränsen gick vid 70 år för att inte noteras i skattelängden, då kan Johan Hansson ha varit född c. 1675-76. Jag tror att Hans Hermansson avled i 60 års åldern.
141
« skrivet: 2021-05-23, 16:36 »
Något lurt är det.
Västerbottens läns landskontor H0000021_00068 (1695) GIa/1:
Tväråträsk R87 Erik Olofsson ...
H0000022_00061 (1695) GIa/2: Tväråträsk R87
H0000606_00032 (1695) GIa/4:
R87 Tväråträsk, rotehållare bl a Erik Olofsson, knekt Per Hwitlåck.
H0000606_00033 (1695) GIa/4:
Tväråträsk R90: Hans Ersson, Hans Svensson, får hjälp av nr 89, roten har 2 knektar Olüf Lekat bli stående och Zachris Grefwe transp. till 92 rotan
GMR A0028742_00481 Hwitlåck ersatt d. 22 Marty 714 med ende bonden Hans Ersson, 40 år gammal, gift, född i Vbn, står hemma i landet.
Det torde vara denne Hans som var gift med Anna.
Egerbladh noterar år 1688 söner Hans, Zachris, Lars och Nils hos Erik Olofsson i Tväråträsk.
1683 anger han att Jon Larsson har en hustru Marit. 1688 saknas Jon, 1690 tillkommer Hans Eriksson med hustru Märit Johansdotter inom parentes.
142
« skrivet: 2021-05-23, 13:17 »
Precis, den ene Hans Eriksson var död 1715. Änkan hette Anna, dottern Carin.
Den Hans som skrev testamente var gift med Malin, och här hade också funnits en dotter.
Gammal eller ung i mantalslängd fram till 1715 betyder inte samma sak som gamle i dombok 1726.
Tillsvidare konstaterar jag att Olofsson placerat Zackris i Tväråträsk 1, där Lars Persson tar över. Bouppteckningen angående den andre Hans Eriksson med hustru Anna och dotter Carin, har därmed hamnat fel...
Jag har inte Arkiv digital, så jag kan inte läsa domprotokollen.
143
« skrivet: 2021-05-23, 10:43 »
Unge Hans Ersson R 87 Hwitlock (40 år: soldatrulla anno 1715) död 1715 och hemmanet öde 1716 (Egerbladh).
144
« skrivet: 2021-05-23, 08:36 »
Hans Ersson hade tidigare varit gift med en Märit. Han hade en dotter (mantalslängd).
Hans E., var bror till Zackris Ersson, som gifte sig med Lars Perssons svärmor.
I Agneta Olofssons sammanställning om hemmanet finns domboksutdrag som tyder på att Hans Ersson, försökt förmå andra att åta sig hemmanet.
145
« skrivet: 2021-05-23, 08:23 »
Per Johansson i Skravelsjö, var nämndeman.
Nämndemanssläkter gifte in sig med varandra?
I hans mors dödsnotis 1753: Johan Hanssons hustru. Inte änka.
Hos Per i Skravelsjö, noteras en fader i mantal 1742-45.
1712 saknas Johan Hansson i mantal: A0001806_00055 han var då soldat 9 Frank, GMR: A0028742_00193 samt A0028742_00021
1714 var han "abs" i mantal: A0001808_00067
och möjligen soldat igen (det finns ingen soldatrulla).
146
« skrivet: 2021-05-20, 20:15 »
Zackris Ersson i Tegsnäset, var från Tväråträsk (Agneta Olofsson). Var han kanhända släkt med Hans Ersson?
Vem var Lars Perssons senare hustru Sigrid?
147
« skrivet: 2021-05-18, 21:35 »
Enligt Egerbladh "Degerfors 1700-talets kolonisation" s. 114, var gamle Hans Ersson och hustrun (som han kallar Märit Johansson) barnlösa, och år 1726 antagit dräng Lars Persson från Brån, till förgångsman och testamenterat hemmanet till denne. Uppgiften torde finnas i domboken 1726.
148
« skrivet: 2021-04-05, 09:08 »
Anna Brita verkar saknas i dopbok.
En annan möjlighet är att kolla om dopet nämns i kyrkans fattigvårdsräkenskaper. Riksarkivet har inte publicerat dessa, så det är Arkiv Digital som gäller.
Om familjen bodde i Mickelsträsk 1797 så får man förmoda att det är födelseplatsen.
149
« skrivet: 2021-03-21, 10:05 »
Inventarium 1769 (Lövånger Tingslag FII/5, nr 24), lottkastning om hemmanet i Önnesmark, som Olof Larssons son Lars vunnit. På första sidan nämns Olof Larssons bror Erik och syster Kerstin. Tydligen ägde de del i någon "Boskap".
Inventarium efter Lars Olofsson 1/10 1744, ger att han hade 5 barn: bland annat Erik och Kerstin.
Hoppas detta kan vara till någon hjälp.
150
« skrivet: 2021-01-24, 12:50 »
Jag har inte kunnat upptäcka någon Maria i Hiski eller kommunionbok Korsnäs.
Gustava Michaelsdotter Österholm gifte sig 1814 i Korsholm, till Munsmo 3, Båsar.
151
« skrivet: 2021-01-23, 12:42 »
Ja, Michel Larsson Lassila och Anna Abrahamsdotter, Replot, var faddrar 1782 för Michael Michaelsson ovan.
I Korsholm kommunion 1777-1783, del 1, s. 76 Replot, Lassila verkar Michael Michaelsson d. ä. vara hemma hos föräldrarna ännu 1781.
Svärmor Anna Johansdotter (obiit 1797) finns hos Michael Michaelsson och Beata Mårtensdotter (IAa:2, 1790-1807, s. 117 Replot, torpare och inhysingar, alla "abs".
Vid Michael Michaelssons vigsel 1806, tyckte jag det stod nybyggarsonen, kanske däri svårigheten var att hitta tidpunkt för flytt till Korsnäs, Österholm.
152
« skrivet: 2021-01-22, 10:11 »
Har du undersökt familjen som får barnet Henrik Johan i Korsnäs 5/10 1807 i Moikepä, Österholm?
Korsnäs tillhörde Närpes prosteri.
Tillägg: Caisa torde vara född 21/5 1784 i Korsnäs, och gift där 28/12 1806 med Michael (född i Wallgrund, Replot 27/9 1782 i Bengtas).
Digihakemisto Korsnäs, kommunionbok 1800-1814, Moikepä, Österholm 13, s. 34 (bild 189): i Ångermanland. Abiit 1812 för Michael den yngres familj.
153
« skrivet: 2021-01-12, 22:08 »
Tack själv, jag fick fler pusselbitar (Fanbyn).
1. Abraham Sundbom och hustruns födelseår syns i kommunionböckerna (rippikirjat) volymerna IAa:4 bild 39,
och
IAa:6 bild 45, s. 43, IAa:8, bild 46: födelseår och månad vilka stämmer med flyttbilagan.
Bäst bildvisning i "digihakemisto Vaasan seurakunnan arkisto".
154
« skrivet: 2021-01-11, 08:12 »
Ok, Hans och Jacob vände hem igen.
Det är osäkert om det är Hans Blomberg som noteras 1772-74: (Vasa, 3 kv., IAa:3, bild 23, 1769-76).
Då var nog Hans Blomberg ogift i september 1772 vid Petter Abraham Blombergs dop. Så dopvittnet fru Beata Stenberg var gift med någon annan.
Vasa IAa:4, Korsholm, Risön... 1777-83, bild 25, 3 kv, nr 77: Fisk. Blomberg, h. Brita Pährs dr, son Jacob Blomberg, dotter Maja Stina Blomberg
Vasa IAa:6, 1784-90, 3 kv., nr 77, s. 30, bild 32: Fiskaren Blomberg död.
Vasa IAa:8, 1791-96, s. 28, bild 30, 3 kv., nr 77: änka Brita Blomberg, döttrar Maja Stina och Anna Cajsa.
Fiskaren Abraham Blomberg död i Vasa i oktober 1788, c. 59 år (Korsholm vigsellängder).
155
« skrivet: 2021-01-11, 07:56 »
I Vasa 1761-68 ( IAa:1 Risö, Korsholm) 3 kvarteret, bild 29 (digihakemisto Vasa) finns Abraham Blomberg och Brita.
Vasa (IAa:10, 1797-1802) 3 kvarteret, pag. 35, bild 37 (digihakemisto) finns änkan Brita Blomberg med barn Maja Stina (otydligt födelseår) samt Anna Cajsa f. 1778 23/5 "gift i Toby". Vilket stämmer med Hiski, gift 1797.
Vasa 1802-06 (IAa:12, s. 122, 4 kvarteret): fiskaren Jacob Blomberg f. 1760 den 14 (maj?), och Stina Lisa Toplin, barn Brita Cajsa f. 1782 19/7 (från första giftet) sedan ytterligare barn födda i Korsholm och de sista i Vasa. Namn och datum stämmer med Hiski.
Här noteras även modern Brita Blomberg f. 1733 9/4 med dotter Maja Stina (f. 1763?).
Abraham död före 1797 om det är rätt familj. Därmed skulle paret haft barn födda i Grundsunda innan flytten till Vasa.
156
« skrivet: 2021-01-10, 22:07 »
Per, har du hittat Abraham Bloms och Brita Persdotters flyttbilaga daterad 1765? Annars googla på digihakemisto Korsholm. Det är nr 113.
Det verkar vara så att Abraham kallar sig Blomberg sedan, enligt Hiski föds Blomberg-barn i Korsholm 1772, 1778 och 1771 heter modern Br. Norström. Sundboms är dopvittnen, så även Hans Blomberg... med fru.
Jacob Blomberg i Korsholm (Hiski) har jag inte undersökt nog för att finna koppling till övriga.
157
« skrivet: 2021-01-09, 21:04 »
Det var många barn hos Jonas Styrman och Maria Hansdotter. För Brita f. 1727 2/2 faddrade soldat Degerman. Möjligen Johan Samuelsson Degerman.
En av Marias f. 1734 18/7 faddrar var soldat Abraham (Hansson) Mör (från Tålsmark).
När Brita Hansdotter i Täfteå, döpte sonen Nils 1742 14/11 var Hans Hansson i Baggböle dopvittne. För Anders f. 1730 11/12 faddrade pigan Barbro Abrahamsdotter. Systrarna Hansdotter faddrade inte för varandras barn.
158
« skrivet: 2021-01-09, 02:47 »
Så Brita Nilsdotter i Täfteå och systern Margareta i Baggböle, kan ha varit släkt med Abraham Olofsson, och kusiner till Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske.
I Baggböle finns bara knekten Samuel Degermans hustru Marget, som saknar efternamn i mantal 1714.
Agneta Olofsson uppger även (i familjeregistret) att Maria Hansdotter (dotter till Brita Nilsdr, troligtvis), ville ta upp Nils Larssons hemman (öde 1695) i Innertavle 1724. Kanske fanns släktskap där.
159
« skrivet: 2021-01-07, 09:50 »
Låter hoppfullt att fadern biföll till äktenskapet. Kanske kan domböckerna bekräfta släktskap.
Ja, det är Catharina Andersdotter Dufva, svår att följa i kyrkböckerna. Men konfirmerad 1772, och det kanske i Västerbotten.
Det lyste första gången 1781 (Skellefteå LIII/3, bild 62), så gift 1782 verkar stämma.
160
« skrivet: 2021-01-06, 15:40 »
Jag är intresserad av Cajsa Erikas släkt, annan gren på mormor Cajsas sida.
Min teori är att Perssons hinderslöshetsbetyg inför vigseln 1822 visade sig vara inte helt i sin ordning. Därför böter 1823?
Utan avtal hade Magdalena sannolikt tagit med sig sin hemlighet i graven.
161
« skrivet: 2021-01-06, 13:18 »
Hemmanstillträdare Persson bötade för horsbrott 13 juli 1823: A0014882_00227 (LIb/2).
Så ytterligare en sak att kolla i domboken.
Men, det var förseelsen 1820 som noterades i husförhör i Hedensbyn?
(Jag tror att Magdalena och barnafadern hade ett privat avtal sinsemellan, men eftersom Magdalena dog så räckte det inte).
På 1820-talet borde inte 1:a resan få några större rättsliga konsekvenser, så länge det inte upprepades. Det viktiga var barnets väl och ve, och att föräldrarna tog ansvar.
I och för sig kunde liknande mål skjutas upp gång på annan i domstol och ibland tycks det rinna ut i sanden.
162
« skrivet: 2021-01-06, 11:25 »
Förmodligen finns också ett protokoll i domboken vid 1820 års vårting. Magdalena kan kan ha stämt fadern för underhåll. Ett förmynderskapsprotokoll torde även finnas i domboken efter Magdalenas dödsfall. Tyvärr har ju inte Riksarkivet publicerat de årgångarna. Tror det fanns en bouppteckning efter Persson (Digitala forskarsalens register) men den var i så fall inte heller tillgänglig hos Riksarkivet. Kollade lite på Skellefteås sockenstämmoprotokoll omkring 1822-23 men där kunde jag inte hitta något om barnets vårdnadshavare. Håller med om att det är intressant att Persson fått noteringen om brott mot 6 budet; en omständighet som blivit bekräftad efter några år då kanske. Folk träffades nog även på kyrkbacken och tycke uppstod 
163
« skrivet: 2021-01-05, 18:47 »
Magdalena Olofsdotter från Risön, bötade ensam 30/4 1820 enligt Kyrkoräkenskaperna (Skellefteå lands. LIb/2: A0014882_00155 ).
I Magdalenas bouppteckning nämns ingen far eller förmyndare för dottern.
164
« skrivet: 2021-01-05, 10:56 »
Jag har inget nytt att tillägga, men Anders Wibeck (som efterfrågades förra året) finns i Simonstorp AI/1, s. 30 Myckelmåsa.
Simonstorp var kapellförsamling och jag tror inte jag letat igenom Östra Eneby eller Kvillinge, det är rätt många sidor. Det verkar dock ha funnits en arbetsmarknad för kuskar och betjänter även i de socknarna.
165
« skrivet: 2021-01-03, 12:33 »
I husförhörslängderna finns också kvartersregister t ex Johannes församling, så i volym AIb/13 (1825), uppslag 32 (Riksarkivets bildid: C0054582_00044 ) finns A P Öbergs familj, det har då tillkommit ett barn 1824.
Jag brukar även använda Stockholms stadsarkivs Äldre kyrkböcker: sökbara register - om än inte fullständiga. Där fanns dödsdatum för Carl Johans föräldrar.
Det finns förstås luckor i bokföringen.
166
« skrivet: 2020-12-27, 22:27 »
Jo, jag ville bara kolla så att Öberg inte gifte sig flera gånger Tanken var att undersöka uppgifterna i lysningsbilagan och backa i tiden. Eskilstuna hade turligt nog ett personregister längst bak i husförhörslängden; där fanns Palm. Mauds uppgift om flytt till Johannes 1823, skulle leda till Huset nr 15, Stakens gränd där. Jag trodde adressen fanns i kv. Kåkenhusen. Men tyvärr... Stockholms stadsarkivs äldre kyrkboksregister gav dock att snickargesäll And. Pet. Öberg avled 16/4 1829 i Johannes (FIb/3). Anna Brita Öberg avled 30/1 1843 i Johannes. Hon flyttade 17/12 1830 till Hedvig El: BIa/5 ( C0054228_00178 ) från Jakobs församling, så det är inte helt lätt att följa Carl Johan, från det han lämnade föräldrahemmet. *** 1824 fanns familjen Öberg i Nedre Wätan nr 8, Johannes, och 1825 i Nedre Wätan nr 1.
167
« skrivet: 2020-12-26, 20:43 »
Carl Johan Öberg inflyttad till Eskilstuna i januari 1831(B/3).
Till Anders Palm, Eskilstuna gamla staden (AIb/10, s. 183, AIb/11, s. 182).
Inflyttad till Jakob, 1834 den 20 maj, till Wennberg (Jakob BIa/4).
Jakob/ Johannes (AIa/54, s. 32 Blasieholmen), Carl Öberg, betjänt hos kammarrådet J O Wennberg (s. 30).
År 1841 fanns kammartjänaren C J Öberg i Blasieholmen, Jakob (AIa/61, s. 27) och verkar ha fått dansken Moltke som arbetsgivare.
Enligt Jakob (BIIa/6) flyttar Öberg/ Kock till Hedvig El. 11/11 1842.
F. d. Kammartjänaren C J Öberg, var mantalsskriven i Ladugårdsland nedre år 1843 (Stockholms stadsarkiv, mantalslängder 1800-1884).
168
« skrivet: 2020-12-26, 16:23 »
Gifte de sig inte 1841? Lysning Riksarkivets bildid: 00025644_00041 Nr 54 Öberg - Kock, Jacob/ Johannes: bildid: C0054779_00254 Typiskt nog var mappen tom så man får bläddra framåt ... suddiga anteckningar.
169
« skrivet: 2020-12-26, 16:09 »
Det finns personregister för Umeå stad, och där finns pigan Catharina Johansdotter f. 1779, med attest av Em. Öhrling år 1804 (kyrkoherde i Lövånger) AI/5, del 2, s. 25, A/6, s. 30 - borta 1809. Jag misstänker att det är Catharina i Tväråträsk och att hon var från Bodan, Lövånger.
En Catharina Johansdotter f. 1782 finns också i Umeå stad (AI/5, del 2, s. 74) hon kom med attest av Nortman (khde i Bygdeå) inflyttad år 1802 och "bort" 1803. Troligen är det Sjulsmarks-Catharina som av vissa anses som Matts Perssons gemål. Först 1805 flyttar hennes far till Estersmark, Nysätra. Troligt är det hon som gifter sig i Nysätra 1805 med Lars från Sjulsmark.
Men personregistret för staden verkar inte vara fullständigt.
Texten för Catharina i Vänfors handlar nog om läsningen, "m" är nog mediokert, möjligen läser hon sedan hela katekesen och trosbekännelsen. Eventuellt admitterad?
Ockupationen 1809 bidrog kanske till att folk drog sig inåt landet, Lars Johansson t ex.
Ja, det är sparsamt med flyttbilagor.
Jag har inte kollat Västerbottens landskontors utslags- och resolutionskoncept - men det är kanske inte troligt att Katarina nämns. Möjligen nybyggaren Mats Persson.
Catharinorna i Hjuken och Tväråträsk verkar vara 2 olika personer, förhörsanteckningarna går inte ihop.
Jag minns inte varför jag kom in på Katarina och Mats, det var många år sen. Men att Katarina var från Kålaboda, det tror jag fortfarande stämmer.
Katarinas Kålaboda-systrars i Spöland, ättlingar kanske sitter på svaret (dna).
170
« skrivet: 2020-12-25, 21:37 »
Jag kunde inte hitta några fler tänkbara Katarina med Nysätra-anknytning, än de två redan nämnda.
Det finns en Catharina Jansdotter i Hjuken, Vindeln - född 1779, hon noteras 11/10 1801 och 25/7 1802, borta 1803-1804, förhörd där igen 16/12 1805 (AI:1, folio 189). I mantal 1803 ändå noterad som Karl Anderssons piga Kajsa 24 år, i Hjuken.
I samma volym men i Tväråträsk s. 107, finns en namne med otydligt födelseår. Hon hade attest från Burträsk. Noterad i maj 1804 samt 14/10 s. å, borta i april 1805: "flyttade till staden".
I Lycksele fanns ju en notering den 28/9 1805.
Så det är kanske lite väl många händelser i Vindeln, med tanke på att tjänstefolk flyttade i oktober (och april i städer).
Lars Johansson f. 1785, från Bygdeå, fanns i Tväråträsk 1809. Bror till Katarina och son till torparen Johan Larsson.
171
« skrivet: 2020-12-16, 13:35 »
Nog verkar Katarina ha flyttat från torpet i Nysätra, före 1794 (Nysätra DII/1, folio 28, s.131) hemmavarande barn: Christina, Nils, Lars, Anna, Anders.
Enligt Svarttiern, Burträsk (DII:4, 1769-1786, s. 22 hette barnen: Stina *1775, Anna *1777, Catharina *1778, Maria *1779, sen flytt till Lövånger.
172
« skrivet: 2020-12-16, 01:52 »
Mats Persson, Gäddträsk, var far till Katarina Johansdotters, från Kålaboda, andra barn, gossen född utom äktenskap (Lycksele tingsrätt AIa/11, 1810-1815, Svar:s bildid: H0000005_00144 och sakörslängd bild: 00226).
I Vänfors, Umeå socken AI:9a, s. 261, AI:10a, s. 311 finns en möjlig Katarina, som flyttar till Degerfors (Vindeln) omkring 1801.
Om det var samma Katarina som Mats gifte sig med (och fick barn med före äktenskapet) då var hon från Kålaboda.
Tycker det ser ut som "hos fru Lindahl" i Lycksele AI:4, s. 120. Prästfru månne?
173
« skrivet: 2020-12-11, 21:30 »
Dotter till nybyggaren Zakris Mårtensson, Småbacka, Burträsk (bouppteckning FII:7, nr 45, 1811) och Anna Jonsdotter omgift: med Anders Fredrik[sson] Rusk?
174
« skrivet: 2020-10-10, 12:03 »
Nekrologen gav bara att Axel ankom till Nordmaling 1931. Samt att han hade rest till Amerika i unga år och arbetat i byggbranschen där (Västerbottens-Kuriren).
Det borde ha angivits i Grundsunda Församlingsbok varifrån han kom 1927. Om det var från annan plats än Nordamerika.
175
« skrivet: 2020-08-30, 14:07 »
Rötter har ju sin ddb "Barnhus-sök" med årgångar tidigare än 1798.
176
« skrivet: 2020-08-29, 11:18 »
Fred Gunstrom f. 10/7 1880 i Grundsunda - d. 1966 i Winnipeg, enligt findagrave. Han hette Gottfrid Grundström i Sverige. Bror?
Och vem var den svenskfödde? Axel Grundstrom, bosatt i Canada, som passerade Sweet Grass, Montana (ancestery, låst).
Nordstjernan 12 december 1916: Axel Grundström, Minneapolis, var passagerare på ångaren Stockholm, som lämnade New York, på lördagen (Svenskamerikanska tidningar).
177
« skrivet: 2020-08-28, 15:03 »
Jo, jag förstod att det gällde tiden 1916-27.
Det finns alltså inte vare sig nekrolog i lokaltidningar, eller något skrivet vid hans födelsedagar?
Hur ser det ut i församlingsboken vid återkomsten 1927?
De summariska gör det enklare att leta, än om man måste plöja flyttlängder för t ex Göteborg.
178
« skrivet: 2020-08-28, 10:46 »
Finns det ingen nekrolog som kan kasta ljus över Axels liv?
I Summariska folkmängdsredogörelserna (Grundsunda 1927) står också att han kom från Kanada.
179
« skrivet: 2020-08-14, 20:45 »
Ja, familjen återfinns i Replot församlings arkiv, 1782-89, bild 7.
Jag brukar bara googla på t ex "Replot kommunionbok" på mobilen.
Då kommer jag till digihakemisto.appspot.com
som är mycket lättare att läsa, samt navigera i, än digitaaliarkisto. Österbottniska församlingarna är delvis indexerade. Och länkade.
180
« skrivet: 2020-08-14, 12:09 »
Har du sett Korsholm, Från församlingar inkomna flyttningsbetyg: år 1783, bild 69, unga hustrun Beata Andersdotter från Replot, bortgift till Koskö i januari, ålder noterad i Vasa osv ... bilagan daterad i mars.
Om nu inte fler Beata gifte sig då.
181
« skrivet: 2020-08-13, 13:06 »
Från Klåvus, Replot 1795?
182
« skrivet: 2020-08-13, 09:48 »
När dök Israel upp i Kvevlax?
Det fanns en Israel Hansson f. 1758 i Vännäs, Umeå landsförsamling, som försvann c. 1784-85.
Han nämns den 10/3 1788 i faderns Hans Hanssons bouppteckning (Umeå domsaga AIa:69 (1794) bild 892, Riksarkivet, digitala forskarsalen).
Israel hade år 1784 skriftligen givit bort sitt arv till ena systern.
Men, det kanske finns andra kandidater ...
183
« skrivet: 2020-07-31, 01:18 »
"Erich Christ i" Orten var besvärlig. De kortaste bynamnen är Brände, Nybyn, Ånäset. Om det inte är ett gårdsnamn då ... eller ska det föreställa en Trehörning? Trehörningen i så fall
184
« skrivet: 2020-07-28, 20:27 »
Petkioki, Salo socken, står det i min snabbt nedrafsade anteckning om utomäktenskaplige sonen med Stolterström, från Advokatfiskalen Västerbotten EXIe:3995, sid. 83. Septembertinget 1741?
185
« skrivet: 2020-07-07, 20:07 »
Oltokken, påstår By- och gårdsdatabasen (Riksarkivet) är detsamma som Altoken. Källan är husförhörslängden AI/4.
186
« skrivet: 2020-07-05, 12:23 »
Om nybygget Altoken funnits, då borde det gå hitta i Västerbottens läns landskontors arkiv: Utslags- och resolutionskoncept.
Arkivet finns digitalt hos Riksarkivet.
187
« skrivet: 2020-07-01, 20:26 »
Anders Olofsson Orre, lejd 1691: A0054324_00506
Anders Olofsson Orre: Roteringslängd (1695): H0000606_00091
1 röök, 7/16 taxering, rotehållare 29:e rotan i Willvattnet, knekt Mikael Brummer.
Jag tror inte han stod för Villvattnet 11, som torde varit Granträsk.
Jag har kollat lite på Teo Sundins domboksutdrag.
Jon Abrahamsson, Sund, hade varit gift tidigare och kommit till hemmanet via giftermål med Anna Hansdotter. Jons änka Karin Jonsdotter tvistar om hemmanet med styvmågen Anders Persson från Brunsnyland, och styvdottern Karin Jonsdotter.
188
« skrivet: 2020-06-30, 21:47 »
Jo, jag har tidigare gått efter Olofssons komplement till Grapes kyrkobok. Där verkar dessa 2 Anders
i Villvattnet, blivit mixade. Testamentspeng efter Anders i Åsen, mor t ex pekar där mot Granträsk.
Jag får ta en genomgång av 1600-talets mantalslängder vid tillfälle.
189
« skrivet: 2020-06-29, 21:02 »
Jag har lite problem med Anders Olofsson och Margareta Eriksdotter i Åsen, Villvattnet, Burträsk.
Villvattnet tas upp omväxlande i mantal även i Bygdeå och Lövånger på 1690-talet.
Därför har jag tänkt att Anders Andersson (f. 1698) sedermera gift i Flurkmark, kunnat beskrivas som född i Bygdeå.
I systern Anna Andersdotters (f. 1696) nekrolog 24/4 1760, står det att hon uppföddes av farmodern i Villvattnet, från 3 års ålder. Vilket jag tolkat som om föräldrarna dött tidigt.
I nekrologen nämns bara en dotter.
Anders Hermansson hade ingen son Anders med sig från tidigare?
Anna flyttade till Flurkmark 1735 från ... Lövånger.
Enligt mantal Bygdeå hade Nils Olofsson, Åkullsjön, utgått soldat 1702, hemmanet brukat av Anders Olofsson, Bygdeträsk, öde 1711 (Digitala forskarsalen, bildid: A0001805_00177 ).
Anders Olofssons i Villvattnet (Granträsk) mor kallas Anna Örn i mantal, själv troligt soldat Orre. Avliden 1719 (Agneta Olofsson). Änkan Märit från Finnfors, Skellefteå omgift med Clemet Thursson.
190
« skrivet: 2020-06-29, 15:12 »
Redan 1750 noteras Sundbom i Grundsunda mantal.
1752 med hustru.
Jon Abrahamssons hemman Ultrå 8 (Sund) värderades år 1744 av mågen Anders Persson, skriven i ... Brunsnyland(?) Arnäs. Jag ska kolla charta sigillata vid tillfälle om vigsel.
År 1748(?) var Anders svärmor 63 år.
Abraham Sundbom hade en bror Jonas Jonsson, enligt mantal.
Det fanns bara 2-3 stycken Jacob noterade i Grundsunda på 1720-talet.
Ja, Abrahams släkting bör denna Kristina i Fanbyn varit. Då Jakob Johansson och Jon Abrahamsson var syskonbarn (kusiner?) ...?
191
« skrivet: 2020-06-29, 10:43 »
Tack, för mycket intressanta infon om Flurkmark. Jag hittade aldrig domboksuppgiften (1744) om Hjorts släktskap. Det är 20 år sedan nu!
Jag funderar kring Sundboms fru Karin Jakobsdotter. I Grundsunda hittar jag ingen Karin, men väl en Kristina född i september 1723.
Om fru Sundbom kom från någon närliggande församling, då kan kanske vigsel hittas ca. 1750-51, när Abraham noteras med hustru i mantalslängden?
Alternativt är det fel förnamn på barnet född 1723 i Grundsunda?
Googling på Jon Abrahamsson i Sund, leder till Sikhällan (domboksprotokoll), om släktskap i Fanbyn!
192
« skrivet: 2020-06-28, 22:25 »
Packaren Abraham Sundbom avled i september 1790 i Vasa (Korsholm vigsellängd).
Vaasan Seurakunnan arkisto:
IAa:3, 1769-76, 4 kvarteret, bild 37
IAa:4, 1777-83, 4 kv., bild 39
IAa:6, 1784-90, 4 kv., bild 45
IAa:8, 4 kv., s. 44, bild 46, Abraham död.
IAa:10, 1797-1802, 4 kv. s. 54, bild 56: Cajsa Sundbom.
193
« skrivet: 2020-06-28, 19:11 »
Jonas Degermark dog i Toby, i juni 1813 (bok innehåller vigslar och döde).
I Barnbok, Korsholm 1803-1820, noteras Jonas Degermarks dotter i Toby: Anna Lisa Jonsdotter f. 16/3 1788, s. 303, bild 306.
194
« skrivet: 2020-06-28, 18:00 »
Vasa stads fullmatade kvarter måste nog gås igenom i sökandet efter Abraham. Indexeringen är inte fullständig.
I Korsholms kommunionlängd 1814-21, s. 519 (bild 173), tror jag det står Degermarks änka Sundbom.
Dödboken hittar jag inte före 1816. Caisa Sundbom hittar jag inte efter 1821.
Dotter Maria Lovisa Degermarck, Toby, gifte sig 31/1 1806 med Clas Rosendahl, Jungsund. Hennes mor var inte att finna hos dem heller.
195
« skrivet: 2020-06-28, 13:20 »
Ja, Degermark är ju ett bekant namn I rullan (Österbottens regemente) år 1775 var Jonas 26 år: A0029103_00230 (Digitala forskarsalen) R138 Öyst, född i Västerbotten. Född 1749, med den uppgiften då? Nu är digitaaliarkisto delvis mobilanpassat! Sökord: Korsholm digitaaliarkisto, gav födelsedata 3/6 1750 för Jonas Degermark (Huvud- och kommunionböcker 1802-1808 (II), s 292 Toby husfolk. Abraham Jonsson Sundbom tycks född 1724 i Sund (Ultrå), Grundsunda. Han finns i mantal 1750 och framåt, så döttrarna var nog födda i Grundsunda de med. Tidigare än 1750 har jag inte kollat mantal.
196
« skrivet: 2020-06-27, 12:02 »
Cajsa verkar inflyttad till Vasa (Korsholms bilagor till flyttlängder 1754 -, bild 270, Finska riksarkivet) från Grundsunda år 1770, med fadern strandfiskare Abraham Jonsson Sundbom f. 1724. Hans hustru kallas Karin Jakobsdotter f. 1723, och andra dottern Christina f. 1751.
Kommer Jonas förmodade födelsedata från dödbok, annat?
Sonen f. 1775 i Replot kallas Abraham, och sonen f. 1776 Andreas.
Kanske hette Degermarks far Anders ...
197
« skrivet: 2020-06-05, 21:53 »
Annat: soldaten Nils Winberg f. 1739, med familj noteras i Pörtom, Österbotten (Finska riksarkivet, Rippikirja 1771-1776, bild 56). Hans mor Grisilla Christiansdotter fanns med där.
198
« skrivet: 2020-05-15, 23:27 »
Jag skulle översätta förgångsman eller fargångsman som födorådstagare.
199
« skrivet: 2020-05-02, 14:51 »
I vilken källa noteras Johannes som Jon?
Denne Johan Olofsson Smedberg född 20/2 1746 i Pålböle, Umeå lands, avled i Bygdeå 1826.
200
« skrivet: 2020-04-25, 19:42 »
OK.
Då har du kanske sett Carl här också ca. 1776 i samma soldatlängd:
C0034477_00189
201
« skrivet: 2020-04-25, 17:55 »
Du hittade honom inte i soldatlängden Umeå landsförsamling AI/2, som jag föreslog?
Riksarkivet, bildid:
C0034477_00261
C0034477_00313
C0034477_00376
Det var rote 54 och AI/2 har register.
202
« skrivet: 2020-03-31, 15:04 »
Saknas han i Umeå lands volym AI/2 över soldaterna?
Det fanns c. 150 roten. Rote 54 verkar vara en Sjöstedt iaf.
203
« skrivet: 2020-03-01, 21:00 »
Furir Gabriel Forsman dog 1811 i Piteå.
Och kanske skrivfel att Hardin var rustmästare i Västerbottens regemente.
204
« skrivet: 2020-03-01, 18:31 »
Svaret är nej än så länge.
Han var enligt vigseln rustmästare i Kungliga Västerbottens regemente. Från cirka 1803 fanns en Gabriel Forsman som rustmästare i Bygdeå. Han flyttas cirka 1807 till Andre majorens kompani, Skellefteå. Fick avsked hösten 1810.
Såg även ut att finnas en rustmästare Johan Gabriel Blomfelt.
Kanske rustmästaren bytte efternamn? Han bytte ju jobb.
Födelseåret kan vara felaktigt på Hardin. Född 1788 vore han för ung för militäryrket 1803.
Inga födelseår stod att finna i Västerbottens Rullor och Generalmönsterrullor.
Jag har inte kollat om det finns matriklar i Krigsmanshuskontorets handlingar. Eller meritförteckningar.
205
« skrivet: 2020-02-15, 17:19 »
I Daglösten, Lövånger, fanns ingen Per Johansson, i 1694 års mantalslängd.
Bäck 10 och 11, Skellefteå, kallas i Ulf Lundströms bok Daglösten, Lösen. Men ingen Per från Kräkånger där heller.
I Bissjön, Lövånger, fanns en nämndeman Per Johansson, som hade (1691), en styvdotter Karin i Kålaboda, vars man hade brodern Erik Larsson i Hjoggböle (enligt Knut Lundbergs personregister till domboken). Ingen fler än denne Per J. - i Bissjön - nämns i Agneta Olofssons register.
Per från Kräkånger levde förmodligen 1694, något annat påstås inte i domboken 1694.
206
« skrivet: 2020-02-14, 12:32 »
Domprotokollet fanns i Lövånger socken, 29-30/1 1694:
Svea Hovrätt Advokatfiskalen Västerbotten EXIe:3969 (1694) bild 6660 / sida 660 (Arkiv digital).
Frågan är hur Pers bostadsort ska tolkas. Kan mycket väl vara Löfsta, med aningen språkförbistring.
I familjeregistret ovan, stod det Daglösten? (d v s i Lövånger).
207
« skrivet: 2020-02-13, 16:20 »
Jag kollade Knut Lundbergs domboksregister/ samt korta referat.
1683 juni
1684 juli
1685 november i Skellefteå/ Burträsk ting, handlade om att Johan Håkansson och frun Margareta Nilsdotter, givit sig till sytning samt givit all egendom till Johans sonson Anders Andersson i Bodbyn, Burträsk.
Domboksnotisen för salig Håkan Johansson, Kräkånger, fann jag inte trots Lundbergs register. Möjligen menade han att den fanns i Lövångers dombok 1694?
Googla på "Johan Håkansson Kräkånger", så hittar du en antavla som Agneta Olofsson publicerat. Och domboksnotisen angående Håkan Johansson, där nämns bland andra Per.
208
« skrivet: 2020-02-13, 09:38 »
I Agneta Olofssons familjeregister över Lövånger finns i Kräkånger 2, en Johan Håkansson året 1666. Gift 1676 2/7 i Burträsk med en änka.
Son Håkan Johansson är sedan ägare till hemmanet 1678. Håkan hade 2 döttrar: Dordie som tog över gården, hon dog 1733, 64 år gammal. Hennes syster Elsa dog s.å., 60 år.
Troligtvis var Johan Håkansson gift tidigare med tanke på barnbarnens ålder. Tydligen finns en domboksuppgift år 1684. En son Per nämns i registret, men det är oklart var han blev av.
På Uttersjön 5 fanns en Jon Håkansson år 1630, och 1639 en hustru Karin. Fanns inte så mycket mer att inhämta om dessa.
209
« skrivet: 2020-01-24, 19:40 »
Jag såg att Mo bröts ut ur Själevad och bildade egen socken 1824.
Men, jag har inte kollat om E D Lund fanns där.
Hustrun hade en egen flyttbilaga i Nederkalix kyrkoarkiv, några sidor efter Erik Daniels.
210
« skrivet: 2020-01-24, 15:19 »
Själevad, där fanns sågverk: i Mo.
E D Lund fanns 1818 i Älvkarlebys mantal som A Lunds son i Östanån, (bild 872/ s. 893 Riksarkivet).
År 1819 saknas han (bild 1194/ s. 9714).
Postmästarsonen Anders Jakob Lund var handelsman i Hudiksvall. Finns en bouppteckning efter honom ca. 1827, och där nämns E D Lund i Norrbotten.
Var fann du mantalslängden 1823 i Bygdeå?
Nederkalix flyttbilaga HIIa/1 (1811-), bild 116 (Riksarkivet): bevisar att det var Själevad.
211
« skrivet: 2020-01-23, 22:57 »
Själa, då tänker jag på Själevad i Ångermanland.
Bodde han också i Bygdeå vid vigseln?
212
« skrivet: 2020-01-22, 11:23 »
Det finns inga bevarade passhandlingar för Västerbotten. Umeå brann 1888. Man får nöja sig med Gävleborgs- och Västernorrlands dito. Det var i Gävleborgs passregister och liggare jag hittade de 20 dalkarlarna från Falun ovan, som fick pass till Vbtn år 1804. Det märkliga är att jag tycker mig läst i passhandlingar för Dalarna på AD eller Riksarkivets sajter. Men, tydligen mindes jag fel. Stockholms stadsarkiv har en databas med äldre passhandlingar, utifall Lars varit där. Jag kommer tyvärr inte in där nu: Error 
213
« skrivet: 2020-01-22, 08:57 »
Arbetsvandring möjligen, t. ex säsongsarbete vid något av järn- eller glasbruken eller i jordbruket.
214
« skrivet: 2020-01-20, 14:27 »
Dräng Lars Andersson gifte sig i december 1804, i Umeå landsförsamling, med soldatdottern Margareta Wänström. Dalarnas passjournaler tycks inte scannade, de är bara tillgängliga i läsesal i Uppsala landsarkiv
215
« skrivet: 2020-01-19, 22:10 »
Gäller det en husförhörslängd, då är numret nog en sidhänvisning inom samma volym, eller till föregående eller följande volymer.
Jag hittade inte någon tidigare notering för Lars i Umeå.
Däremot sökte jag i registret till Gävleborgs passhandlingar och passliggare, och året 1804 kom 20 dalkarlar till Västerbotten, från Falun. De var arbetskarlar.
På den tiden hörde även Norrbotten till Västerbotten. Så det var ett stort område. Lars skulle kunnat varit en av dessa dalkarlar.
216
« skrivet: 2020-01-18, 02:33 »
Tack, nu förstår jag varför Lars Dahlström Nyman söks.
SiU använder jag för att få hjälp i letandet i kyrkböckerna.
Så referensen till Umeå landsförsamlings husförhör: AI/10b, s. 426 Grisbacka, kanske kan ge fler ledtrådar för Lars.
Hustrun Greta: AI/10b, s. 578 Västra Backen.
217
« skrivet: 2020-01-17, 23:18 »
Jag vet inte om det finns något samband, men i Umeå Häradsrätts dombok (AIA:84, 1808 vårtinget paragraf 217; uppgavs att sjöman Hans Dahlström från Dalarna, som avrest från orten, skulle vara far till pigan Anna Hedengrens (dödfödda?) barn. Hedengren fälldes för lägersmål: paragraf 219.
Lars Andersson Nyman gifte sig alltså ånyo i Norge ...
218
« skrivet: 2020-01-17, 22:38 »
Släktnamn i Umeå 1622 - 1820, finns nog bara som bok.
Den finns i Libris katalog. Annars möjligen på antikvariat.
219
« skrivet: 2020-01-16, 16:48 »
Visst såg det ut som att Margareta Wennström flyttade till Stockholm cirka 1797?
Fadern Anders, korpral, död omkring 1789 (AI/2, Riksarkivets bild 324/ s. 36).
220
« skrivet: 2020-01-16, 14:35 »
I Stockholms stadsarkivs register "Äldre Kyrkböcker", finns Margareta Wennström f.1767: Klara (AB), BIIa/1, s. 102, år 1800.
Och, Skeppsholm AIIa/2, (1800-12), s. 136: Margr Wennström f. 1767, avgått med betyg till Umeå 19/10 1801.
Släktnamn i Umeå (SiU), ger att Greta fanns i V. Backen (= AI/10b, s. 578), gift 1805. Sen i Grisbacka (= AI/10b, s. 426). Där noteras även maken Lars Andersson Dahlström, med not. "Fol. 34, Nr. 76".
SiU ger vidare att en Anna Maja Wenström gifte sig i Braxele (Brakselet?). Även hon en tänkbar dotter
till soldat Anders Wenström? Anna Maja fanns i Umeå stad AI/4, del 2, som ogift.
Sista noteringen för Greta är Umeå lands AI/15f, s. 1530 1/2, år 1843.
I Umeå lands dödboksregister och SiU finns uppgifter om Greta Wennström död 1797 och 1809. Jag har inte verifierat om soldat Venströms hustru var en av dessa.
221
« skrivet: 2019-12-12, 18:07 »
Ja, det är möjligt att Jon Gabrielsson blev förmyndare i egenskap av fasters make; om farbröder saknades till unge Per.
I bouppteckningen efter Kerstin Olofsdotter; inklippt ovan från Agneta Olofssons cd, nämns förutom syster Barbru, en syster Ingrid i Luleå (Umeå Häradsrätt AIa:46, bild 410. Arkiv digital).
222
« skrivet: 2019-12-11, 16:04 »
Barbro gifte sig efter 1750.
223
« skrivet: 2019-12-11, 06:41 »
Barbro Olofsdotter, Falmark, kan inte det varit densamma som gifte sig med Anders Persson i Tegsnäset?
224
« skrivet: 2019-12-10, 16:34 »
Tack Stefan, det var bra att få Karin Persdotter verifierad i källa.
Karin nämns även i Advokatfiskalen (AC), EXIe:3973, bild 1480/ sida 142, 1699vt, nr 8; Jon Jonsson berättades liggia på sotum.
Namngivningstraditionen verkar använts. Så namnen Anders, Elisabet och Erik kunde komma från Barbros släkt?
225
« skrivet: 2019-12-09, 23:34 »
Jag får titta i domböckerna. Hittills har jag bara kollat Lundbergs referat.
Orsaken till mitt huvudbry är att det i Lundbergs familjeregister stod att Jon Jonsson gifte sig 1656 med Karin Persdotter, samt att hon dog 1691. I kyrkräkenskaperna namnges dock inte hustrun som begrovs i juni 1691. En annan fråga är huruvida sonen Jon Jonsson alls var gift.
För övrigt antar jag att ny info framkommit; eller så har äldre rön omvärderats.
226
« skrivet: 2019-12-09, 21:22 »
Jag är tveksam till Jon och Gabriel som halvbröder. Det framgick av dombok 1716, då Gabriel felaktigt beskylldes för lägersmål, att han hade sovit under samma tak som kvinnan. Därför att soldater var inkvarterade i hans fars hus. Hur vet man att Jon Jonsson i Bäck, dog 1699? Varifrån kommer namnet Karin Persdotter på Gabrielssons mor?
227
« skrivet: 2019-12-08, 18:57 »
Det är inte lätt att hitta uppgifter. Och svårt att verifiera de som presenterats tidigare.
Enligt Lundbergs familjeregister var Jon gift en gång innan Barbro.
1714 hette frun i Bäck, Barbro, i mantal. Hemmanet blev öde 1716. 1717 noteras Jon ännu gift. 1718 saknas hustrun.
Hos Jon Gabrielsson i Bäck, fanns 1701-04 en (1) förälder.
Unge drängen Gabriel Jonsson, Bäck, kallas Gabriel på Brännan i dombok 1716 (Advokatfiskalen (AC), EXIe:3979, 1713-17, bild 5450/ sida 539, nr 2).
Jon Gabrielsson eller hustrun kan ju haft koppling till Olof Holms barns mor från Medle. Om släkt alls förstås.
Jag undrar om Lundbergs forskning bygger en del på teorier. Många källor saknas i Skellefteå, eller är inte bra nog, som t ex kyrkräkenskaperna.
228
« skrivet: 2019-12-07, 17:20 »
Antagligen välkänt:
Skellefteå dombok, Svea Hovrätt, 1767-04-23, pag. 174, s. 355; soldat Benjamin Röhana, och hans bröder, drängarna Erik och Olof Erikssöner i Umo socken, som till detta Ting instämt Jon Olofsson i Hjåggböle och Johan Olofsson i Holmsvattnet angående arv ...
och
Svea Hovrätt 1768-04-18 pag. 212; bondesonen Per Jonsson, Hjoggböle, Johan Olofsson, Holmsvattnet, mot bonden Gabriel Larsson. Skråmträsk, angående den senares avlidna styvmoder änkan Elsa Olofsdotters kvarlåtenskap. Förutom kärandena nämns några fler i Umeå socken vistande Elsa Olofsdotters skyldemän.
229
« skrivet: 2019-11-27, 23:36 »
Norrbotten > Socknar > Piteå > Äldre inlägg (arkiv) till 14 augusti, 2011
11 januari 2011 besvarades där frågan om var Cajsa Greta Matsdotter Norström var född.
Sen fortsätter det med Mats anor. Han var född i Umeå. Men föräldrarna kom från Nysätra.
230
« skrivet: 2019-11-27, 12:45 »
Piteå DII/3, Jefre (?), 1799-13, C0035062_00122
Mats Norströms familj.
Lycksele HIIa/1, 1813, Cajsa Greta Matsdotter Norström, född i Piteå, flyttar från Bygdeå till moster i Lycksele C0034157_00819
Hos mostern i Tuggensele (AI/6), fanns de 3 Norströms-systrarna, även Christina Maria f. 1807 i Piteå.
Cajsa Greta var ju egentligen född i Umeå.
231
« skrivet: 2019-11-26, 16:08 »
Anbytarforum: Piteå 2011-01-11, svar på frågan om Cajsa Gretas födelseort, och fortsättning med Mats anor i 2 led bakåt.
232
« skrivet: 2019-11-26, 15:20 »
Jag hittade dem inte heller i Piteås husförhör.
Däremot i 1809 års mantalslängd över Degerfors jernbruk (Piteå).
5 barn fanns hemma då. Döttrarnas dubbelnamn användes inte där.
Familjen hade utökats med Stina 1 år: Riksarkivet, Digitala forskarsalen bildvisning: A0001878_00416
Diskussionen från 2011 tror jag, den gav att Mats Norström gifte sig 1787 i Bygdeå med Anna från Dalkarlså (C/3, s302). Jag använder oftast sökmotor på nätet när jag letar äldre AF-inlägg. Då gällde det för övrigt Anna Magdalenas syster Catharina Margareta.
Var Anna Magdalena och systrarna fanns efter 1809, det vet jag inte. Men de hade ju äldre bröder. Kan de finnas t ex i annan familj i just Hörnefors?
Annars kanske en efterlysning i Norrbotten kan ge svar.
Tror annars det finns längder över tjänstefolk i Lyckseles kyrkoarkiv.
233
« skrivet: 2019-11-25, 13:10 »
Umeå lands AI/2, s47 (1811-), R76: "Rymdt bort under sista Krig".
Umeå lands AI/12c, s725 Gubböle: "mannen rymd till Norrige".
Nej, om han inte återvände till Dalarna eller till frun i Umeå så kan det bli vanskligt att hitta honom. De verkar inte haft några barn.
234
« skrivet: 2019-11-25, 12:53 »
En början:
Enligt vigsel 31/3 1823 i Lycksele (F/1): från Umeå.
Vid son Carl Fredriks dop kallas hon Norström, som fadder fanns även pigan C M Norström i Öhravan.
Fadder Catharina Margareta f. 1801, gift 25/12 1828 Lycksele (F/1): från Hörnefors.
Umeå lands AI/10a, s99: smed Mats Olofsson Norström. Vid namnet Bygde. Anna Magdalena f. 1798.
Finns äldre diskussioner om Mats familj i forumet.
235
« skrivet: 2019-11-22, 14:33 »
Digitala forskarsalen:
Västerbottens regemente, Rullor 1724-, (1807-08):
R76 Nyman, A0052327_00046
1810: A0052328_00064
1811: A0052329_00113
Generalmönsterrullor (1811): A0028756_00385
236
« skrivet: 2019-11-22, 14:23 »
Riksarkivet, Digitala forskarsalen, Specialsök, Bouppteckningsregister: Per Nyström, Nederluleå tingslags hr (AII/22): död 30/1 1851.
Enligt dödbok avled Nyström i Långsund.
237
« skrivet: 2019-11-13, 19:10 »
Ja, fast syster Kerstin finns inte hos Lundberg.
Om Barbro skrev han att hon varit gift 2 år med A. P. i Bergnäset. Borde finnas dombok om det. Hon var dock placerad som dotter till Jon Olofsson, d v s hennes bror (Lundberg).
Det fanns uppgift om ett testamente efter riksdagsman Jonsson 1728. Han bodde för övrigt en tid i Ragvaldsträsk, samt i några byar ytterligare.
Hursomhelst kan nog inte Lisbet "Persdotter" vara barn till lille Per Nilsson i Sjöbotten, Falmark (s338).
Elof Lindmark verkar ha skrivit en bok om Sjöbotten, med flera byar, som jag inte läst.
238
« skrivet: 2019-11-12, 13:02 »
Förutom Jon Gabrielsson fanns just inte (hos Lundberg), något spår som skulle ge källan till att Olof Johanssons fru Lisbet Persdotter kunde varit från Falmark.
Ragvaldsträsk 7, s. 311: Olof och Lisbet gifta 1691, hon kopplas till sidan 338 = och en av riksdagsman Olof Jonssons, Falmark 16a, hustrur.
Sannolikt hade han dottern Barbro Olofsdotter gift i Tegsnäset, på äldre dar. Död 1764 i februari. Ingrid Persdotter hette hennes mor enligt dödbok.
239
« skrivet: 2019-11-04, 19:00 »
Advokatfiskalen (AC) EXIe:3979 bild 220/ sida 16, 1713: om Olof och Lars Johanssöner från Ragvaldsträsk, vars syster Karin var gift i Falmark. Jon Gabrielsson i Bäck, var förmyndare ...
Det var tryckfel i Lundbergs register: Jon Gabrielssons första fru Barbro avled nog inte 1761, utan 1716. Jon var då förmyndare för någon Pers barn i Falmark, innan han gifte om sig med Margareta i Falmark.
240
« skrivet: 2019-11-04, 13:56 »
Wasa?
241
« skrivet: 2019-11-04, 11:55 »
Den kommunionlängden redovisas inte i Indiko.
Har inte koll på Jon Gabrielsson i Falmark, men att döma av Lundbergs register var Jon gift mer än en gång. Om det inte fanns en namne i byn förstås.
På s464 i Ske-å registret (FOARK): "nämnes 1713 som förmyndare för Per Perssons i Fahlmark, omynd. barn". Jons hustru kallas Barbro (s464). Finns hänvisning till s335 och där hette frun Margareta.
Men själv har jag inte sökt det där domprotokollet från 1713.
242
« skrivet: 2019-11-01, 09:01 »
Ja, det har du rätt i. Källor måste kunna redovisas av den som anför något.
Constantinus tanke om syster Lisa fick en oväntad bekräftelse minsann.
Soldatnamn Holm för Olof Persson kommer från Knut Lundbergs Skellefteåregister, med hänvisning till avsnittet om soldaterna men där saknas han (del IV).
Olof Persson uppbjöd oklandrat Anderssons hemman. Var han även obördig?
(Advokatfiskalen (AC) 1699, EXIe:3973, b2570/s251, nr 14, uppbud 2).
I dombok EXIe:3994, b1170/s110, nämndes farfar Olof Persson, mormor Margta Jonsdotter uti Bodan och farbror Olof Olofsson i Bygdeträsk.
Jag undrar om mormor är en felskrivning. Olof Perssons fru kallas Olofsdotter i Skelleftebok samt online.
Så jag avslutar med frågan om hur Olof Persson kunde köpa hemmanet i Bodan.
243
« skrivet: 2019-10-29, 15:49 »
Advokatfiskalen (AC):
EXIe:3974, bild 1010, s. 95, 1701vt Ske-å, nr 44.
EXIe:3974, bild 1040, s. 98, 1701vt Ske-å, nr 53, se även nr 54.
EXIe:3976, bild 2740, s. 268, 1707vt Ske-å.
244
« skrivet: 2019-10-28, 17:20 »
Tack, jag har sett att Knut Lundberg, i sitt register, placerat denne Holm, som son till Johan Jonsson, Hjoggböle samt Lappvattnet.
Frågan är hur bonden Olof Persson i Bodan, blev Holm? I vilken källa hette han så? Av 2 domprotokoll jag läst kallas han Olof Persson från Ragvaldsträsk, angående fastighetsköpet. I övriga protokoll Olof Persson i Bodan.
245
« skrivet: 2019-10-26, 20:03 »
Elof Lindmark nämnde i sitt häfte (1983), om 2 byar i Ske-å (Lund & Sunnanå), uppgifter från roteringsverk och hemmansrannsakan 1695-1728.
Men varken AD eller RA har publicerat hela Västerbottens läns landskontor. RA hänvisar till Norrbottens landskontor och där tog det stopp.
GIa/4 (1695), bildvisning: H0000606_00126 > samt bild 125.
GIa/2 (1695), bildvisning: H0000022_00139 > och bild 140.
35 rotan saknade knekt så Olof Hollm transporterades dit från 30 rotan Bölet.
Det finns inte beskrivningar för alla hemman.
Västerbottens regemente Rullor 1728:1, kort 5/10, behandlar hemmanen (mikrokortet är utgallrat, och detta rör Umeå socken), och dessa uppgifter hittar jag inte i RA:s söktjänst.
Det hade varit intressant att följa denne soldat Olof Holm från 1695, och ägarna i Bodan 2. Lennart Andersson skrev i sin soldatforskning att det saknas rullor 1695 -1710. Men det kan finnas andra källor som inte digitaliserats. Källor som tyvärr inte lär bli tillgängliga på år och dag.
Olof Persson, Bodan, var rotehållare på 35 Holm år 1728 (Mossberg).
Tror det var 1737 som några hemmansrannsakningar fanns i Advokatfiskalen (Ske-å).
246
« skrivet: 2019-10-24, 18:37 »
För egen del har jag inte bråttom Någon har lyft över data från kommunionlängden till husförhörslängden AI/2. Lisa Olofsdotter d. y., gifte sig 1761 (LIII/2, bild 2140/sida 201, AD): lilla Anders Andersson, Klutmark, betalade i samband med sitt bröllop. "Dräng Olof Olofss" anges död ca. 1737/38 i kommunionlängden. "750" eller "753" är noterat där också (Riksarkivets bild-id: C0034386_00106 ). Så höga sidnummer finns inte. Så det är nog ett årtal tillhörande någon annan nattvardsgäst. Dödsår 1737 har tillfogats husförhöret. Hursomhelst var denne dräng Olof knappast Lisa d. y., far. Soldaten Olof Holm noteras senare begravd i (LIII/2, bild 980/ sida 91). I mars månad? Tror inte han tjänade dräng på den gården med tanke på att han avböjt äktenskap med Margareta. Det blev antagligen för svårt med alla Lisa och Olof för Indiko. Barnet Lisa född i Ragvaldsträsk, hade Jon Gabrielsson med fru från Falmark som faddrar, såg jag.
247
« skrivet: 2019-10-21, 18:36 »
Lisbet torde vara den Lisa Olofsdotter, från Medle (s186), som gifter sig med Anders Andersson, Klutmark. När sonen Olof född 30/9 1762 döps, var första fadder Staffan Nilsson med fru i Medle. Staffans fru bör ha varit Lisbet/Lisas släkting?
248
« skrivet: 2019-10-21, 13:50 »
Det var 16 april 1741 vid Skellefteå ting som Olof Olofsson, Bygdeträsk blev biträdande förmyndare (EXIe:3993, 502).
Vid Ske-å ting 1732 (EXIe:3987, bild 2860/s 279), angav Olof Johansson, Ragvaldsträsk, att hans son Olof fått oäkta barn med ogifta Margareta Olofsdotter, sedan de tjänat hos Cappellan Erik Ne/ä/trin (i Lund ?). Pigebarnet född i mars levde än. Margareta var dotter till Olof Olofsson, Medlet.
Lisbet, född 21 mars 1732 i Ragvaldsträsk (C:2, bild 34/s29, Arkiv digital).
249
« skrivet: 2019-10-20, 08:38 »
Hur var det, fanns fler Olof Olofsson gifta vid den tiden i Skellefteå med omnejd enligt Charta Sigillata (Länsräkenskaper)? Har blott hittat ett protokoll hos Advokatfiskalen (AC) EXIe:3989, bild 3290/s323, (1734-35), angående Olof Johansson i Ragvaldsträsk. Ett testamente till son Johan och hans fru. Sammanblandningen av Olofarna skulle kunna bero på att en av dem hörde hemma i Bodan. Ett antagande bara. Tyvärr hittar jag inte vilka rotehållarna i Bodan var. Det borde framgå av Västerbottens regementes rullor. Annars måste man gå till Mossbergs soldatböcker. Dna-redovisningar på nätet är något missvisande när Olof Holm felaktigt anges bördig från Bodan. Och dessutom gift med Lisa
250
« skrivet: 2019-10-15, 18:46 »
Det finns en Erik Nilsson född 17/2 1781, med föräldrar Nils Persson/ Beata Olofsdotter i Tjälen, Lövånger. Gift 21/6 1807 I Skellefteå med Karin Jonsdotter, Rönnbäcken (Lövångers byar och gårdar, A. Olofsson).
I dopboken står det Gärde, men byn är Tjälen.
251
« skrivet: 2019-10-13, 18:46 »
Ja, jag tycker iofs att bevisen är tillräckliga för att Olof Olofsson från Bodan, inte var soldat Holm. Farbrodern bonden Olof Olofsson, Bygdeträsk, blev biträdande förmyndare för Jon Olofssons i Bodan, barn (Advokatfiskalen Ske-å (AC) EXIe:3993, s502). Tyvärr missade jag år och datum för den händelsen
252
« skrivet: 2019-10-12, 18:01 »
Avlidne Jon Olofsson, Bodan, och Olof Olofsson, Bygdeträsk, nämnda vid Skellefteå ting 1742vt: Advokatfiskalen (AC) EXIe:3994, bild 1160/ sida 109 - ff (Arkiv digital).
253
« skrivet: 2019-10-09, 17:30 »
I jordeboken (Arkiv digital) 1775 noteras Hans Eriksson i Flarken nr 18. 1776 är han borta och Jon Simonsson noteras för hemmanet nr 18.
Dödboken 1780 ska kanske tolkas så att Hans Erssons fästeqvinna avled, och att barnet var dödfött.
Dottern torde varit hans också, men det framgick inte tydligt.
254
« skrivet: 2019-10-07, 15:44 »
Nog verkar det vara en förkortning av hustru. Så även för Anna Andersdotter i volymen innan.
I Degerfors dombok AI/b [ bild-id: C0104374_00014 ], stod att hon kallas Boström.
Boström kan komma av KålaBOda eller PärlBOda. Om hon inte gifte sig igen med någon Boström förstås.
I Nysätra räkenskaper LI/2: 1779 nämns Hans Ersson, och hans hustru för otidigt sänglag. Ingen hemort tyvärr men kanske är det exet.
Saras son Gabriel blev båtsman Casman i Grundsunda, enligt Kråken-register.
Jag hade inte ens märkt Egerbladhs notis om Anna Boström i Degerfors-boken innan.
Hans Eriksson noteras utan hustru redan i 1775 års mantalslängd i Flarken 17.
Att han kallades Annas ännu levande man i Umeå, kanske betydde att han var svårt sjuk?
255
« skrivet: 2019-10-07, 09:36 »
Anna Andersdotter Boström avled 14 mars 1836 i Tväråträsk. Innan dess fanns hon i Överrödå hos sonen Christian.
256
« skrivet: 2019-10-04, 22:01 »
Egerbladh: "Änkan Anna Andersdotter Boström i Öfwer-Rödå, 73 år gammal, erkände sig den 30 September 1819 hafwa lagt ett stycke itändt fnöske uti en springa på en lada [...] tillhörande bonden Östen Carlsson i Kamsjö [...]. Hon sade sig ha gjort detta för att hämnas åtskilliga lidna oförrätter af hennes Syster dotter Östen Carlssons hustru Brita Cajsa Larsdotter. Anna dömdes at detta brott med Tjugoåtta dygns Fängelse wid watn och bröd umgälla samt ersätta Östen Carlsson med 29 Rdr 32 skill. Banco (Dombok Umeå 29/10 1819)".
Brita Cajsa var enligt bou 1804 efter fadern Lars Persson i Kamsjön, (se ovan), gift med denne Östen Carlsson (Umeå Häradsrätt FII/2, nr 44).
OBS! - domprotokollet om Anna Boström, finns i Degerfors Häradsrätt, hos Riksarkivet.
257
« skrivet: 2019-10-04, 15:10 »
Nej, det är konstigt då Agneta Olofsson, ju hänvisar till dombok 1777, angående barnet fött s.å. Böter torde ha utdömts.
Tyvärr har Riksarkivet numera inte domkapitlet digitalt. Fel i deras plattform antagligen.
Christian Christiansson f. 1782 inflyttad från Degerfors 1809 till Rödå, Umeå lands, från s27 som kan vara Hjuken inhyses, Degerfors (AI/1).
I mantal 1810 fanns dräng Christian, 25 år, hos Hans Persson, Rödå.
I mantal 1808 var Christian dräng i Bjurselet.
Degerfors (AI/1, s161 Bjurselet): dräng Christian Christiansson ca.1808.
Degerfors (AI/1, 184 Hjuken): här får Christian födelseår 1784, 1802-07, flyttat till Lycksele, till Bjursele, 1808 till lantvärn.
I Hjuken (AI/1, s186), verkar Hans Erssons änka Ana Andersdotter f. 1754 höra ihop med Christian f.1783.
Håller med om att Annas ålder verkar ha ändrats.
Tveksamt om hon var änka med tanke på att hon var omyndig i faderns bouppteckning. Samt uppgiften i Hissjö, att hon var "skild" från Hans.
Det saknas personer i dödböckerna under krigsåren.
258
« skrivet: 2019-10-02, 14:39 »
För att citera Agneta Olofsson: "Dmb 1773vt, att bd Hans Eriksson i Flarken, för uppsyningsmannen i deras by Olof Samuelsson anmält att hans svärfader Anders Eriksson o hhu Sara Christiersdotter skulle sistlid höst i oktober månad bränt brännvin...". Bygdeå dombok finns ännu inte digitalt, svårt kolla detta, samt nedanstående: i Nysätras räkenskaper LI/2, bild 20 (Arkiv digital): Böter år 1774, Hans Ersson i Pärlboda, för enkelt hor. Protokollet från 1777 om brännvinsförsäljningen i Umeå var svårläst. Anders och Sara verkar ha kunnat själva hantverket sedan tidigare Pigan Anna nämnd i Lars Perssons bouppteckning ovan fick något högre lön än den andra pigan. Den andra pigan kan vara samma som dopvittnet för Anna Andersdotters dotter? Om nu Anna och Hans fick skiljebrev så kan det finnas i Härnösands domkapitel. Jag hittade skiljebrev för ett Bygdeå-par i volym EIII/82, bild 546 (Nils Humla), 1777. Det är ett gigantisk material, svårt att överblicka men just den volymen kunde ev. ge något.
259
« skrivet: 2019-08-29, 21:58 »
Anna med rätt födelseår och sonen fanns i AI/1, s27 inhyses och s71 tjänstefolk från andra socknar.
Christian gifte sig ca. 1812, utan upplysning om var han kom ifrån då.
I bouppteckningen efter Lars Persson, Kamsjön, 1804 (Umeå Häradsrätt FII/2, nr44), nämns lön till pigan Anna Andersdotter. Det framgår inte om det var hans svägerska. Tyvärr finns inte någon Anna i Kamsjön eller Umsjöliden. Inget i mantalen heller.
Jag har inte koll på Annas syskon, och ifall hon dyker upp hos någon av dem. Eller var dopvittne.
260
« skrivet: 2019-08-26, 17:12 »
Hans Ersson och Forséns Enka Sara Ersdotter med barnen Nils, Gabriel och Sara Lena finns i Flarken AI/2 (1776-81), s8.
Längre upp på samma sida finns Per Bäckström med fru, halvsyster till Hans, och där hittas Beata Hansdotter f. 1765. Hon var troligen dopvittne till kusinen Gabriel f. 1782-11-26 i Nysätra.
261
« skrivet: 2019-08-24, 16:16 »
Bouppteckningen efter Olof Anderssons hustru Katarina Persdotter, Flarken; FII:6, 2 januari 1792, nr 70, Bygdeå häradsrätt, här nämns avlidna dottern Katarinas dotter Brita (trolig felläsning i min avskrift: Beata ska det ju vara), Per Jernberg hade undertecknat bouppteckningen, och jag har ett vagt minne att han var gift med Beata Hansdotter.
Umeå lands AI/8, s305 Hissjö: hustru Anna Andersdotter Flarken Bygdeå skild ifr sin ännu levande man Hans Ersson, f 48 attest M. Häggmark 21/10 1780.
Sara Eriksdotters son Nils Gabrielsson Forssén, blev båtsman i Nordmaling, gift där 1788.
Nordmaling DII/1, s58/bild 141 (Riksarkivet), AI/4, s60 Baggård: attest av Berlin11/5 1788. Berlin tror jag tjänstgjorde i Umeå stad.
262
« skrivet: 2019-08-24, 15:21 »
Nysätra dödbok C:3, Riksarkivets bild 165/sida 304, 9 april 1780: dödfödd dotter.
Sara Eriksdotter torde vara densamma som varit gift med soldat Gabriel Nilsson Forsén - död i Sveaborg, enligt dombok 1777 (Agneta Olofssons familjeregister).
Saras och Forséns son Nils Gabr: f. 1768, verkar noteras i Umeå trivialskolas matrikel 1781 (Riksarkivets bildid:
A0014051_00100 ). Sara kan ha följt med sonen ? - till Umeå.
Hans Erikssons dotter Beata från första giftet kan ha gift sig. Med en arbetare vid Robertsfors. Och flyttat till Umeå lands. Tyvärr har jag slarvat bort anteckningen. Det var svårt att följa henne bakåt. Och, någon släkting kan ju tagit sig an henne efter moderns död. Beatas vigsel kan sökas i Kurt Anderssons register på nätet. Dessa hittas t ex på Södra Västerbottens Släktforskares hemsida, stora filer
Den tänkbara Beata tror jag gifte sig i Nysätra Bygdeå.
Men, domboken från 1777 kan röra Hans och Saras dotter utom äktenskap. Arkiv digital kanske har den?
263
« skrivet: 2019-08-16, 15:24 »
Vid Umeå Häradsrätts höstting 1782 kallas Anna ogift.
Hon hade varit i tjänst hos fadern till den angivne barnafadern sågdrängen Christian Berg.
Husbonden måste då ha varit Henrik Berg. Jag har inte koll på var Bergs bodde då - Fällforsån? Om Anna ska spåras.
Om Anna och Hans skilt sig så kan det finnas uppgift om det i Härnösands domkapitel.
I Agneta Olofssons uppdaterade Nysätra-register finns en domboksnotis ang. att Hans Ersson anmält svärföräldrarna för brännvinsförsäljning eller liknande.
I bouppteckningen den 1 maj 1780 efter Anders Eriksson, Hissjö, avliden 22 februari, räknas Anna upp bland de omyndiga barnen.
Hans var nog inte gift med Sara Eriksdotter, när barnen kom. Det stod fästekvinna vid ett tillfälle.
Domböcker kanske kan ge mer info om föräldrarnas civilstånd beträffande barnen födda 1777 och 1780. Om det var samme Hans Eriksson som var far till dom.
Anna torde finnas hos Henrik Berg, tidigare soldat R135, sensommaren 1781. Om inte tidigare.
264
« skrivet: 2019-08-01, 14:56 »
Du har antagligen rätt om mantalslängderna. Förnamn saknas. Och ja, det fanns en äldre avskedad Olof Bibohl i mantal.
På Södra Västerbottens släktforskares hemsida finns register över Bygdeå. Jag kunde varken hitta syskonen Brita, Olof eller Jon i vigsel- och dödregistren där.
Några av dom kan ju ha flyttat till Ångermanland, och Per rest efter sedan Margaretas död 1809. Noteringarna i Dalkarlså, för Jon Svenssons familj är bristfälliga. Om Svensson var förstärkningskarl så kan det ha blivit tomt i torpet.
265
« skrivet: 2019-07-31, 20:07 »
Förmodligen var Per i Ångermanland. Men, han noteras inte heller i passregister. Svårt följa Per i Bygdeå. Enligt Mantalsskrivningsuppgifter 1817 (AC), fanns dräng Per Jonsson, hos kapten Humble, Bygdeborg, Skinnarbyn, 28/11 1816, bild 347/sida 680 (Riksarkivet). I kyrkboken blir det AI/7b, s 110, Per finns även på s 52, och AI/8, s57 Dalkarlså.
Olof Bibohl verkade saknas i listan över båtsmän i mantal Nordingrå. Vigseln 1813 i Nordingrå är första spåret jag hittat. Hustrun dog 1822, bouppteckningen gav inga ledtrådar.
266
« skrivet: 2019-07-25, 09:12 »
Det stod inget om Bibohls födelseort i fångförteckningarna från Härnösand i slutet av 20-talet. Domboken har jag inte tillgång till, men personens bakgrund noteras där ibland.
Om soldaten Per Jonsson R5 Wildskytt i Dalkarlså (senare soldat Bäck), var Olofs bror så var den senare aldrig dopvittne för Wildskytt/Bäcks barn.
267
« skrivet: 2019-07-24, 14:27 »
Familjen i Dalkarlså går inte att följa - det står "alla borta" vid tiden för kriget. I mantal 1812 finns förstärkningskarl Jon Svensson Artig, 44 år. Han har hus och jordägor. Namn och ålder stämmer i vart fall.
Soldatnamnet Artig verkar dessvärre inte finnas i AC. Varken Olof J. eller Jon S. finns i passregister för Y.
268
« skrivet: 2019-07-11, 19:15 »
Men, Jacob dog väl i juli 1809. Bouppteckningen var daterad senare - på hösten. Det finns personregister till Umeå lands dödbok.
269
« skrivet: 2019-04-24, 21:12 »
Protokollen om Mats Hjuks tänkta nybyggen finns hos Arkiv digital.
Advokatfiskalen (AC) 1736;
EXI:e 3990, bild 3680/ s372:Jon Larsson Strandman och Anders Jacobsson, Kussjön, om Mats Hjuks nybygge vid Sikselet.
EXI:e 3990, bild 4620/ s466: bröder föravskedade soldater Mats Eriksson Hjuk och Jon Eriksson Stridfält, 2 nybruk vid Åmselet, 2 mil från Hjuken.
EXI:e 3990, bild 4870/ s491: König Danielsson menar att han gjort nybyggesansökan vid Åmselet före Anders Danielsson och Mats Hjuk.
Hos rådman Carl G Falck i Umeå stad AI/1, s122 samt AI/3, s16 noteras Pig: Hust Sara Nyman ifrån Burträsk, 1754 och "borta" 1757.
I Umeå lands AI/3, s288 noteras en hustr. Sara (Jansdr ?) ifrån Skellefteå.
En piga Sara Jonsdotter f. 1742 ifrån sokn, fanns i staden AI/3, s168, bort 1765.
Om det var Jon E. Stridfelts barn (i Brännland), som fick fattigmedel så går det tolka som att mamman kanske var död. Sen dök väl en hustru upp på 40-talet i fattigvårdsräkenskaperna.
Så vem var Falcks piga hustru Sara Nyman från Burträsk gift med?
270
« skrivet: 2019-04-23, 18:16 »
"Broder Mats Eriksson Hjuks vägnar, avskedade soldat Jon Eriksson Stridfelt, nybruk Degerforsområdet" - hade jag antecknat snabbt ur domboken 1736. Ingen ledtråd om deras ursprung där.
Umeå häradsrätt 1732, 24 mars: "soldat Jon Stridfelt, full i kyrkan". Ingen närmare upplysning där heller.
Kanske de var burträskare?
I Länsräkenskaperna Västerbottens län finns Charta sigillata från ca. 1733. Har Jon Stridfelt gift om sig skulle det kunna visa sig där. Om det saknas vigselböcker i området alt. missats att notera i befintliga. Detta finns hos Arkiv digital
Varför döptes dottern till Catharina? Det namnet verkar inte komma från familjen Bosell i alla fall.
Nej, Lars Bölander var inte alls fadder 1765 till barnet Bosell. Jag har blandat ihop med nåt annat dop.
Sökning på nätet ger även att Mats Hjuk fått resolution på ett nybygge i Siksele.
271
« skrivet: 2019-04-23, 15:22 »
Det finns inte så mycket att gå på. Vid vigseln var han ju soldat från Nohrbyn.
Men, i Lövånger AI/2, s54 Vebomark, hos hustru Segrj (Kelú), noteras att gossen Päder läst 1:a gången 1714. Sigrid var styvmor.
I svärfaderns inventarium 1740, nämns att mågen Per Persson hade dränglön innestående för 1735-36.
Per O Bruuns och Anna Pålsdotters söner soldat Anders Norman och Hans Persson tvistar om arv och hemmansbesittning i Vebomark. Någon ytterligare bror nämns inte i de domprotokollen.
Då Per Bruuns son Hans läser första gången kallas även han "gosse", det hade varit tydligare om det stått son i husförhöret.
272
« skrivet: 2019-04-22, 18:59 »
Jag har själv Per Olofsson Bruun, men ingen son Per noterad i den familjen.
Men, jag har trott att Per Persson (Björn?), istället var Per Olofsson Kielus son.
Agneta Olofsson placerade PP som son till Bruun, i sitt Lövångerregister. Men, jag undrar om det stämmer.
273
« skrivet: 2019-04-22, 15:38 »
Kielo, hette han.
Stavas även Kelu, Kielu ibland.
Det fanns en samtida Per Olofsson i byn, denne kallades Bruun. De båda familjerna utbytte dopvittnestjänster några gånger.
Kielu och Bruun skulle kanske särskilja dem. Fruarna var f. ö. Pålsdöttrar.
274
« skrivet: 2019-04-21, 15:31 »
Hedbom tycks haft en äldre syster Maria Kristina gift 1790 med Olof Olofsson, Stöcke.
1788 ska det finnas bouppteckning efter Jonas Håkansson (Höök) i Rickleå.
I Brotorp, Simonstorp AI/1, s138-139, noteras "Anders" från "Risinge 1793". Närvaro markeras med kryss och allt annat kring honom verkar hemlighetsfullt.
275
« skrivet: 2019-04-21, 10:22 »
Hedbom skulle ju vara östgötisk hon också. När anlände hon till björkarnas stad?
Anders Svensson Wiberg kallas östgöte i arméns Rullor.
I passregister Gävleborgs läns landskansli återfinns sonen sjömansgossen Johan Fredrik Wiberg i alla fall. Riksarkivet: B0000425_00103 (1818).
I Västernorrlands dito finns 3 poster: A0016902_00240 (1818-21).
Soldaten Anders Wiberg: A0016923_00099 (1793, CI/3).
Men vid Göta garde i Stockholm har jag blott hittat en soldat Anders Larsson Wiberg.
Enspännare är lite militärt, tror jag.
Det kanske finns förmynderskapsprotokoll i Umeå Häradsrätt - men tveksamt om de då kan ge klarhet om A Wibergs hemort.
276
« skrivet: 2019-04-20, 23:09 »
Sonen Sven Bosell blev landtullbesökare i Christina stad, Österbotten 1768. 1770 blev han sjötullbesökare där. 1773 flyttades han till samma syssla i Åbo. Detta enligt tullarkiv/personella berättelser t ex Riksarkivets bild-id: A0070810_00143 (Åbo 1775) och A0070807_00158 (Christina stad 1770).
Han dog 27 juli 1778 i Åbo svenska församling (Hiski).
Petter Bosell död 24 augusti troligt året 1786 i Brahestad. Landtullbesökare, född i Borås: A0070777_
00027
Han noteras i Brahestads kommunionböcker (Finlands släkthistoriska förening).
277
« skrivet: 2019-04-20, 15:50 »
"Släktnamn i Umeå...", är inte mycket att hoppas på. Vilhelmina Sophia nämns som piga i staden 1815 med Umeå lands (B:1) som källa. Och, Johan Fredrik nämns utflyttad till Stockholm 1816 (B:1, socken).
Jag tänkte mig att Wiberg fått sällskap till Umeå med baron Stromberg. Men, den soldat Anders Wiberg som förpassades tillsammans med en soldat från Götha Garde till Stockholm, var förmodligen en annan man (Gävleborgs passregister och liggare 1790-1802).
Så kanske Wiberg även var ett soldatnamn i Östergötland?
Stromberg var militär i Österbotten innan tjänsten i Umeå. Han noteras inte på egendomen Målhammar, Björksta, trots att hans barn döps där. En kusk vid namn Lars Wiberg fanns där 1795-05, s29, fast denne var smålänning från S. Wi.
R 123 Anders Svensson Bäckman var vakant i november 1808 (Arméns Rullor 1724-, 1810).
Jag trodde att Wiberg kunde varit soldat innan flytten till Umeå, eller annars kommit i Strombergs tjänst före Umeå.
Enspännare var han tydligen också. Kurir?
Jag saknar uppgift från Umeå Rådhusrätt om barnet född 1798. Wiberg gifte sig 1800?
278
« skrivet: 2019-04-15, 09:26 »
Det finns inte direkt någon annan Sara som passar in på Stridfelt och Tjälamark.
Faddern Marget torde vara dotter till Jon Erssons företrädare på rotet Stridfelt. Knappast syster till denna Sara. Släkt på annat sätt, kanske via Jon och hans bror Mats Ersson?
Efterträdaren på rotet tror jag miste alla sina barn.
Var kom Lars Bölander in vid dopet 1765? Ingen från Bosells släkt var ju dopvittne.
Mammorna fick inte närvara vid dopet vid den här tiden. Kanske därför som mödrarnas namn blev fel ibland.
279
« skrivet: 2019-04-15, 09:07 »
P A Stromberg själv utsågs till landshövding i Västerbotten 1795?
Samband med kusken Wibergs ankomst till Umeå?
I Simonstorps husförhörs yrkesregister nämns betjänten Anders Wibeck - men han var nog en helt annan person.
280
« skrivet: 2019-04-11, 21:00 »
Landshövding Strombergs kusk Anders Wiberg hade attest från Simonstorp av Johan Stahre (komminister), men inte för 1795, och noteras i mars 1796 i Umeå stads husförhör.
Sista noteringen jag såg var 1804 (s153), för Anders med familj.
Han kallas även betjänt i boken "Släktnamn i Umeå ...", några av barnen nämns efter 1809 i boken.
Menar du att han skulle varit i Umeå tidigare än så?
281
« skrivet: 2019-04-10, 20:01 »
Jag tänkte mig att Sara Johansdotter fick felaktigt namn Zakrisdr. Namnet Sara härrör troligt från en tidigare Sara Krok gift med lantmajor Nyman, om jag minns rätt. Maria kan ha varit lillpiga och därför kommit till mammans hemtrakt Burträsk.
Sara Jonsdotter, Ström, förekom i dombok Umeå häradsrätt 27/11 1765. Därför att hon fått barn i slutet av juli med Per Bosell från Borås. Sara och Per verkade ha träffats i Överboda. Per var under 21 år och hade åkt hem. Hans bror Sven Bosell biträdde honom. (Sven blev tullbesökare i Christina stad 1768, 1770: A0070807_00158 sen i Åbo sjötull från 1773, 1775: A0070810_00143 och i Brahestad fanns 1783 tullare Petter Bosell, 39 år, båda från Borås. Petter död A0070777_00027 enl. Äldre centrala tullarkiv).
Möjligen den Sara du skriver om.
Jag hittade ingen senare vigsel för Jon Stridfelt.
En Marget Jonsdotter Stridfelt var dopvittne för Saras dotter 1765.
282
« skrivet: 2019-04-07, 18:04 »
Västerbottens regemente?
283
« skrivet: 2019-04-07, 15:05 »
Laggill när barnet blev till. Viktigt med tanke på lagstiftning om arvsrätt. Oäkta barn hade inte arvsrätt efter fadern.
Tror inte det går hitta ytterligare uppgifter om hans bortgång. Inte ens i:
Västerbottens läns landskontors arkiv, Handlingar ang rustning, rotering och båtsmanshåll.
Antagligen hade familjen fått dödsbudet. From styrkte bara att vigsellöftet kvarstod.
Det är inte uteslutet att Olof låg sårad eller sjuk när From träffade honom.
284
« skrivet: 2019-04-07, 13:55 »
Olof torde ha gått bort efter 1 juli 1705. Olof From hade nyss återvänt hem med hälsningen, enligt dombok 29/8.
Karl XII intog Thorn 1703 - i Bydgoszcz, möjligen den plats där brevet undertecknades.
285
« skrivet: 2019-04-06, 17:00 »
"Brita Johansdotter ifrån Estersmark angafs hafwa födt oäkta barn, deth hon tilstår, och barnet wara födt Kyndelsmesstyden sidstleden: föregifwandes Soldaten Olüf Jonsson Fiohl wara dess fader, som 1704 üthcommenderades: upwysandes ett bref af d. 28 Aprilis sidstleden üti Bregodice, där uti han skrifwer sigh wilia henne hafwa till sin Hüstrü när Han Kommer heem, och beder henne see wäll om deras barn. Soldaterna Nills Nilsson Orre, Johan Ståltz, Päder Frimodigh och Anders Ståltz attesterar i Brigodzice d. 1 Julj sistleden, at Fiohlen henne ächta will"
Hans far Jon Olufsson berättade att han inte känt till Olofs och Britas förhållande. Men vid avmarschen hade Olof sagt till sin mor att han givit Brita tree Caroliner i trolovningsgåva.
Sergeant Olof From som nyligen från Pålland, hemkommen är, berättar honom för sigh widh afresan säya sig skola henne ächta. Om Gud ville hjälpa honom hem. Barnet ansågs därmed fött under äktenskapslöfte. Brita förklarades som Olofs laggilla hustru. Olof var avliden. Domen blev böter för otidigt sängalag.
De militära rullorna ska ha förstörts i samband med Poltava.
Viol var nog rätta soldatnamnet.
Riksarkivet verkar inte ha publicerat domboken.
Men papperskopia kan nog köpas från landsarkivet i Härnösand.
286
« skrivet: 2019-03-28, 07:46 »
Kan föräldrarna ha varit ogifta?
Olof kanske dog i kriget.
Advokatfiskalen Västerbotten EXIe:3974, 1701-05, dombok för Bygdeå, för 1705 kanske värd att kolla,
Arkiv digital: bild 3840/sida 378, nr 4, 29 augusti 1705.
Agneta Olofsson hänvisar i "Nysätra byar och gårdar", s192, till dombok 21/3 1721, om Malins arv efter fadern.
287
« skrivet: 2019-03-16, 20:26 »
Armfeltz frü niüter adeliga privilegier har En Piga
288
« skrivet: 2019-03-16, 16:52 »
Fast det visade sig att Studsare stod som Västerbottning i de militära rullor som fanns.
En son Olof döptes 5/10 1810 i Sidensjö: AD v122209.b117 (C:3)
(S-E Johansson).
Vid Martha Lovisas dop i Röbäck, i september 1818, kallas modern Johansdotter Hellman: AD v139892.b29 (C:6)
289
« skrivet: 2019-03-15, 13:52 »
Ser ut som Västerbottning i husförhöret, men det verkar ologiskt. Från grannlänet Västernorrland kanske rimligare.
Har du kollat ifall Johan finns som t ex dräng i Röbäck före soldattiden?
I soldatrullorna brukar det framgå vilket län personerna kom från.
Umeåbygdens soldater, av Lennart Andersson, finns som pdf på nätet. Där kanske det finns förklaring på "Hvarifrån", AC- eller Y-länet.
290
« skrivet: 2019-03-15, 08:09 »
Ja, soldaterna finns i Umeå landsförsamling AI:2, som har innehållsregister.
Soldater finns även i volym AI:3, fast då rör det 1730-talet.
291
« skrivet: 2019-03-08, 18:34 »
Underlagsmännen Carl Carlsson Burman och Jacob Jacobsson Grubb var i svågerskap, enligt Axel Olofsson Orm - Svea HR EVIa:3aa/57, bild 30 (1668).
Länsmannen i Bygdeå kallades Burman (Mossberg). Men barnen kallades Grubb, t ex Carl Bröms hustru.
292
« skrivet: 2019-03-07, 20:36 »
Svea hovrätt EVIa:3aa/57, bild 33 (Landshövdingens skrivelser), om stridighet mellan underlagsman Jacob Jacobsson Grubb och M. Axell Regementz Barbehr.
Jag skrev enbart ut en sida - pga av tolvmännens bomärken! - daterad i Umeå den 6 april 1668.
Svea Hovrätt, Huvudserie, SE/RA/420422/01/E VI a 3 aa/57 (1668), bildid: A0068456_00028
293
« skrivet: 2019-01-25, 12:34 »
När det gäller Skellefteå, kan databasen Indiko vara en bra ingång - för att hitta rätt volym och sidnummer i kyrkböckerna. https://www.umu.se/enheten-for-demografi-och-aldrandeforskning/sokverktyg/indiko/I Digitala forskarsalens bouppteckningsregister finns Jon Andersson, Gagsmark (Skellefteå tingslags häradsrätts arkiv FII:5, nr 21, 1809), son Per Nyström nämns, : https://sok.riksarkivet.se/bouppteckningar?Fornamn=jon&Hemort=gagsmark&Lan=Alla&AvanceradSok=False&page=1&postid=Bouppteckningar_DF305E51-E0D5-4B24-8499-57783E1ED919-38C3D378-1B1F-46D1-823E-CF9C8C186A27&tab=post#tabLennart Anderssons soldatforskning kan vara till hjälp: https://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/100/sefoark10022.pdfAnnars är det Generalmönsterrullor, Västerbottens regemente, Andre majorens kompani (Skellefteå), rote 126 Rolig, 119 Frimodig.
294
« skrivet: 2019-01-24, 14:41 »
Gl. Tålfman.
Så det verkar stämma att han var nämndeman (12-man).
Lycksele F/1 (1778-1831), bildid: C0034155_00046
295
« skrivet: 2019-01-24, 13:53 »
Landskapshandlingar, Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1547: 3 (1547), bildid: A0044286_00101 - Kiedel Nilssons räkenskaper, har använts. Och Kiel Nilsson sakörebok: Landskapshandlingar, Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1547: 3 (1547), bildid: A0044286_00113 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044286_00114Och "lagmansrättssynebrev 1548" (som jag inte hittat). De äldsta uppgifterna är Sundins. Avskrifterna finns registrerade vid Umu. I innehållsförteckningen till Sture Norbergs avskriftsserie: Ångermanlands dombok och saköreslängder, nämns bl a bilagor till domböcker 1533-1652, i Ångermanlands domsaga FI:1-2, i landsarkivet.
296
« skrivet: 2019-01-03, 14:41 »
Det finns en Catharina Wennberg f. 1781, i Piteå-registren.
Gift med Eric Wallström, vid Långviks glasbruk:
Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/3a, s318 (1789-1817), bildid: C0035000_00167
Vid dottern Anna Catharinas dop i oktober 1814, kallas mamman Catharina Larsdotter. Pigan Sophia Larsdotter i Luleå stad var fadder:
Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010154/C I/7 (1804-1815), bildid: C0035054_00179
298
« skrivet: 2018-11-30, 11:02 »
J P Boström, Avan, till Ume 1777:
Lövånger (AC) AI:3 (1761-81) Bild 229 / sid 225 (AID: v139358.b229.s225)
Fru Forssell fanns också med bland faddrarna 24 april 1785:
Umeå landsförsamling (AC) C:4 (1783-97) Bild 31 / sid 26 (AID: v139890.b31.s26), s25 (46)
299
« skrivet: 2018-11-19, 20:05 »
Jon Jonsson i Sunnansjö, kan inte ha varit bror till Anna, och son till Jon Olofsson?
Johan Petter Boström troligt från Avan, Lövånger. Till Umeå 1777 enligt Agneta Olofssons bok.
300
« skrivet: 2018-11-19, 18:23 »
Gick igenom mina gamla anteckningar på nytt. Vet dock inte om dessa protokoll förklarar vilka Anna Jonsdotter och Per Johansson var, 1792 den 23 oktober:
Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIa:67 (1792) Bild 156 / sid 9 (AID: v194964.b156.s9, NAD: SE/HLA/1040122)
Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIa:67 (1792) Bild 160 / sid 11 (AID: v194964.b160.s11, NAD: SE/HLA/1040122)
3:e uppbudet Per Johansson, Västerteg, som Abraham och Anna köpt av Anders i Arnäs:
Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIa:60 (1785) Bild 94 (AID: v194955.b94, NAD: SE/HLA/1040122)
302
« skrivet: 2018-11-18, 16:05 »
Johan Olofsson ifrån Smedsbyn, var missnöjd med hemmansköpet: Umeå domsagas häradsrätt, A I a/59 (1784), ht https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102133_00189Här tror jag han är igen: Umeå domsagas häradsrätt, A I a/60 (1785), vt https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102134_00071Jag vet inte om detta är Johan på nytt: Umeå domsagas häradsrätt, A I a/60 (1785), ht https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102134_00206Den Matts Hansson Swedberg, från Nätra, som omnämns i första protokollet: Umeå domsagas häradsrätt, A I a/61 (1786), vt https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102135_00079Ytterligare en ångermanlänning: Bonden Per Olofsson från Norra Lungånger by i Själevad, begärde inteckning på Per Jakobssons hemman i Grisbacka. Umeå domsagas häradsrätt, A I a/59 (1784), vt https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102133_00039
303
« skrivet: 2018-11-18, 13:23 »
Enligt husförhör i Västerteg, hade Abraham och Anna, adtest av både Vidgren, 13 maj 177(7?) och Lochnæus, 8 mars 1779: Umeå landsförsamling, A I/8 (1778-86) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004535_00020Detta kan innebära att de kom närmast från Själevad. Några Abraham: Nätra, D II/1a (1768-99) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033284_00012https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033284_00021https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033284_00115Nätra, D II/1b (1768-1802) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033287_00037Umeå domsagas häradsrätt, A I a/61 ( 1786) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102135_00030- 1786vt, Abraham igen, men det noteras inte att han var borta. Om det inte fanns fler med det namnet i byn? Anna och nye maken Per syns dock inte på hemmanet igen i husförhör - förrän c. 1799. Mantalslängder saknas tyvärr 1776 - 1795. 1795 fanns Per Johansson i nr 14. Längre bakåt i tid fanns Olof Lindblad på nr 14 i mantal. Umeå landsförsamling, A I/9 (1787-98): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034484_00031Anna Jonsdotters anor förblir okända.
304
« skrivet: 2018-11-17, 14:43 »
305
« skrivet: 2018-11-16, 15:46 »
Abraham drunknad 16/11 1783: Umeå landsförsamling C/4 (1783-97) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012916_00202Enligt bouppteckningen 1784 hette änkan Anna Jonsdotter. De hade 2 döttrar, på 7:e respektive 3:e året gamla. Familjen bodde i Västerteg nr 14. Vid jämförelse med Själevadsboken så var Abraham gift med en annan kvinna, och avliden i Arnäs.
306
« skrivet: 2018-11-16, 14:54 »
Jo, jag såg det På nätet fanns uppgifter att Tällström var född i Sund, Själevad. Det finns en bouppteckning efter Olof Nilssons hustru Annika Olofsdotter, 1782: Själevads tingslags häradsrätt (Y) FII:1b (1774-1798) Bild 159 (AID: v152518.b159, NAD: SE/HLA/1040091) - son Olof var frånvarande. Men, en son Abraham bodde i Teg, Umeå. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102361_00161Olof Olofsson i Österteg, från Nätra: Umeå landsförsamling (AC) AI:8 (1778-1786) Bild 290 / sid 24 (AID: v139805a.b290.s24, NAD: SE/HLA/1010219) Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, A I/8 (1778-86): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004535_00029
308
« skrivet: 2018-11-10, 15:09 »
Förtydligande av domboksreferens (2/11 -18):
Umeå stad, 27 oktober 1676, 835ff,
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676) Bild 8460 / sid 835 (AID: v421952.b8460.s835, NAD: SE/RA/42042202)
310
« skrivet: 2018-11-08, 21:02 »
Uppsala Universitets Matrikel, A. B. Carlsson & J. Sandström (del 5, 1680-1700), var i bokform, 4 band inklusive namnregistret. Vet inte om detta finns digitalt. Tror inte det. Jag har inte sökt i Libris. Nej, Carl och Erik Bröms, från Tuna, fanns inte med. De fanns inte heller i matrikeln över norrlänningar i Uppsala.
311
« skrivet: 2018-11-08, 09:56 »
OK. Det fanns en Erik Carlsson Bröms, Upl., som student i Uppsala 1685, (men enligt registret 1686).
312
« skrivet: 2018-11-07, 12:31 »
Det står inte: Herr. Hans Carll Bröms Barn Erich och stodo fadder Olüff Mårtensson (proiemtzmästare?) på Skiepz Holmen, och Blixen Cronas frü, då?
313
« skrivet: 2018-11-05, 07:45 »
Ja, och en till bror bör vara bonden Anders Persson i Estersmark: Bygdeå Häradsrätt 1755ht; Lars Andersson, Vallen, var förmyndare för avlidne Per Perssons, Andersvattnet, son Olof. Lars lagsökte Anders (ovan), som då tagit hand om Olof. Lars hade uppfostrat pojken sedan denne var liten, men farbrodern Anders blev ny förmyndare. Anders Persson kallas iofs halvbror, men det kan vara en felskrivning, han var yngre än Per P. Pojkens farbror var han enligt domboken. Olofs mor var Pers andra hustru.
Zachris verkar ha varit bonde i Lappvattnet 5 (nätuppgifter bl a detta forum), och son till Per Christiersson, i hans senare äktenskap. Anna kan ha varit Zachris halvsyster.
314
« skrivet: 2018-11-04, 21:50 »
Jag har själv inte följt upp denna Anna. Tänker att Zachris borde gå att hitta i Lappvattnet ca. 1740. Förhoppningsvis finns där någon gång en syster Anna (Burträsk AI:4 innehåller t ex genealogier). Rimligtvis borde förmyndaren ha varit släkt med barnen.
Men, då Per Perssons föräldrar verkar ha bott i Lappvattnet tidigare så blev jag lite undrande. Har inte letat dessa i Lappvattnet - mantalslängden torde kunna ge svar på var de bodde i så fall.
Per d. y. tycks inte ha haft någon bror Zachris. Däremot nämns i domboken 1736 Pers bror Mårten Granoxe.
315
« skrivet: 2018-11-04, 20:59 »
Jag har en gammal anteckning om en bouppteckning i Lövånger Häradsrätt 1740: Per Perssons, Andersvattnet, omyndiga barns förmyndare Zachris Persson i Lappvattnet.
Vet ej om Zachris var släkt med Anna. Det kan vara ett villospår.
Per Persson d. ä., och hustrun (Sara Tomasdotter, Lövånger/Burträsk, 1736 höstting), var först bosatta i Lappvattnet, och sen i Andersvattnet, enligt K. Mossberg.
Hette din Anna, Olofsdotter? Persdotter hade jag skrivit.
316
« skrivet: 2018-11-02, 20:51 »
Tidigaste notering för sockenskrivare Bröms som jag sett: EXIe:3158 (1676) b8470.s836, då han blivit slagen av Per Hansson Rockman. Tror detta var vid Umeå Rådhusrätt.
Sockenskrivare Bröms med hustru noterades vid Skinnarbyns Kyrkobord i februari 1680 (mantal).
317
« skrivet: 2018-11-02, 20:05 »
Redan Kenneth Mossberg, noterade honom som Carl Hansson Bröms, i sin forskning.
Svea Hr, Vnrl, EXIe:3468, vt 1681, pag. 449ff.
Hansson även i mantal. Äldste kände sonen hette Hans.
Hur han fick sin befattning i Bygdeå är inte känt.
Vid Svea Hr, Vbtn, 1714vt, s82, paragraf 12, nämner Bröms att han ersatts av räntmästare Nils Kröger år 1711. Jag vet inte vilka meriter Kröger hade.
Sonen Johan Bröms gick i trivialskolan 1724. Stannade inte länge i skolan. Blev organist.
Bygdén gav ingen källa i herdaminnet.
Namnet Carl tycks vanligt förekommande i släkter Bröms.
Jag känner inte till någon rak svärdslinje, så Big Y kanske inte är att hoppas på.
318
« skrivet: 2018-11-01, 16:35 »
Ragnar Bergling skrev i Kyrkstaden i övre Norrland (1964), om ett landstingsbrev daterat 16/5 1614 (RA C:II, b2, Axel Oxenstiernas brevväxling), att tingsterminerna var lämpliga tidpunkter att utgöra kronans rättigheter.
Ting, uppbörd och marknad samtidigt 2 gånger om året, ev. i augusti samt på vintern?
Hur uppgifterna kom på pränt vet jag inte. Bergling nämner en uppbördsstadga från 1668, där en fogde skulle närvara vid uppbördsstämmorna.
Vid mantalsskrivning hade man några månader till sitt förfogande.
För kyrkotukten fanns uppsyningsmän och sockenstämma.
Med tanke på Vasatidens beskattningar så fanns nog administration till hjälp.
Jag trodde att en skriftlärd skrev namnen och att bönderna undertecknade med sina bomärken.
Det blir underligt om dessa märken byts ut. År 1620 saknas namn för Bygdeå, men övriga socknar hade både namn och bomärken.
Brevstölden kan ha skett vid någons frånfälle.
319
« skrivet: 2018-10-30, 17:23 »
Hemmanets storlek kanske ändrats t ex genom att någon granne råkat i svårigheter. Inte omöjligt att bygrannar kunde bärga någon annans mark då.
Paret med de stulna dokumenten var gissningsvis inte läskunniga.
Lindegren skrev att med hjälp av bomärken kunde bönderna identifieras. Jag förstår inte hur han menade. För några bomärken upptäckte jag inte i den angivna 1620 års boskapslängd.
320
« skrivet: 2018-10-30, 08:51 »
Därstädes?
321
« skrivet: 2018-10-26, 10:51 »
Jag upprepade domboksuppgiften från 1673 angående Per Jonsson/Rågiel Persdotter, då jag antog att det kunde underlätta att ha alla 3 notiser samlade.
Det verkar rimligt att Anders Tomassons och Nils Erikssons mödrar var systrar.
Namnet Rågiel/Rågierd/Rakel fanns i Gunsmark- och Gammelbynfamiljerna.
Lindegren har på Gunsmark 3, Per Matson med maka Anna, c. 1620-40.
(och Gunsmark 4:1, Abraham Ivarsson med maka Karin, son Mats Abrahamsson (1607), samt ev. dotter Mariet, båda på 4:2).
322
« skrivet: 2018-10-25, 13:58 »
Erik Jonssons, Tväråmark, far hette alltså Jon Mattsson enligt länk inom AF ovan. Sammanträffande?
323
« skrivet: 2018-10-25, 13:53 »
Jag vet inte så mycket om DNA-testning. Trodde mitokondriedna visade även varannan manlig anperson. Isåfall kanske det förklarar att Margareta Olofsdotter och Margareta Persdotter delar arvsanlag?
Olof Eliasson betalade testamentspeng 1699 och 1705 för 2 döttrar:
Burträsk LIa:2 (1685-1722) Bild 52 / sid 116
Burträsk LIa:2 (1685-1722) Bild 74 / sid 160
Men brudgumsdaler stod inte att finna i Burträsk.
324
« skrivet: 2018-10-25, 13:31 »
Jo, Rågierd Eriksdotters förmyndare fanns i Nysätra och inte i Burträsk socken, som man kanske skulle trott. Hennes make hette Gudmund Pädersson, Lövånger/ Burträsk, 1705 januari: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3974 (1701-1705) Bild 3010 / sid 295 (AID: v494184b.b3010.s295) Rachel Ehri dåtter, Gammalbyn, Burträsk och Gudmund Pädersson i Vebomark, var brudfolk 28/12 1699: Lövånger (AC) C:1 (1691-1724) Bild 16 / sid 12 (AID: v139384.b16.s12) Bygdeå 1673vt: Per Jonssons hustru Rågiel Persdotter var arvtagare till hemmanet, och Pers svågrar Erik Jonsson i Tväråmark, samt Nils Eriksson, Gammalbyn, invände mot att Per och Rågel antog en oskyld till förgångsman. Eriks och Nils föräldrar kom från samma hemman (Gunsmark). Per Jonsson menade att han utlöst Rågiels och Eriks fadersarv, och Nils morfar Nils Mattssons arvslott. Rågiell hade dessutom 2 systrar i livet, som väl inte kunnat ta ställning. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3965 (1672-1674) Bild 2670 / sid 511 (AID: v427335.b2670.s511) 1674vt Bygdeå: Rågiel Persdotter hade erbjudit sin frände Nils Eriksson samma förgångsvillkor, men han hade undandragit sig. Vilket Nils nekade till. Anders Tomasson och Nils Eriksson förlikta med 8 Rd, och skulle ställa Erik Jonsson till svars. Erik Jonsson, Tväråmark, och 4 systrar klandrade. Nils avsade sig sin bördsrätt. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3965 (1672-1674) Bild 7450 / sid 988 (AID: v427335.b7450.s988) 1674 december, Bygdeå: Erik Olofsson, Gunsmark, visade ett förgångsbrev daterat 5/8 1671 från Per Jonsson och Rågiel Persdotter. Vilket Rågiels släktingar Erik Jonsson, Tväråmark, Nils Eriksson, Burträsk och Anders Tomasson, Grimsmark, klandrade. Anbytarforum 26/1 2002, Tväråmark 4: https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:75IiIpI4Ar8J:https://forum.genealogi.se/index.php%3Ftopic%3D39280.0+&cd=2&hl=sv&ct=clnk&gl=seMinst sagt otydligt släktskap, men de var kanske halvsyskon.
326
« skrivet: 2018-10-24, 12:28 »
Vad bra, Stefan, att du kunde fastställa att Olof Eliasson var son till Elias Månsson (12-man) Olof Olofsson hade jag noterat som död 1686 (Burträsk LIa:2 (1685-1722) Bild 11 / sid 12 (AID: v393307.b11.s12) Domboken 1685 gav att, Rågierds förmyndare var tolvmännen Nils Olofsson, Estersmark och Per Olofsson, Brenne. Borgaren Abraham Sjulsson, Piteå och Olof Olofsson, Bygdeträsk, kallas Creditorer. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3472 (1685) Bild 5920 / sid 578 (AID: v423997.b5920.s578) Ibland blir det fel i domböckerna: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3471 (1684) Bild 7310 / sid 719 (AID: v423996.b7310.s719) - Skellefteå/Burträsk 1684vt, Rågierds far kallas här Eric Nicodemison och blev bror till Lars Nicodemison. Rätt här: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3161 (1678-1679) Bild 8890 / sid 882 (AID: v421955.b8890.s882) - Skellefteå/Burträsk 1678ht, högersidan, Lars Nicodemisson var Abraham Perssons, i Gammelbyn, systerson. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676) Bild 8110 / sid 800 (AID: v421952.b8110.s800) - Skellefteå/Burträsk 1676ht, ang. besittningsrätten till Joen Joenssons hemman i Gammelbyn/ Abraham Persson ifrån Södhermiöhle. Olof Olofsson, Bygdeträsk, nämns ha stor Prætension i Erich Peerssons hemman ... Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3974 (1701-1705) Bild 3020 / sid 296 (AID: v494184b.b3020.s296) - Lövånger/Burträsk 1705vt, Isak Olofsson och hans bröder Östen och Olof Olofsson, Bygdeträsk, brukade för 30 år sedan 1/3 av hustru Rågiells och dess syskons hemman i Gammelbyn. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676) Bild 8080 / sid 797 (AID: v421952.b8080.s797) - Skellefteå/Burträsk 1676ht, folio 797: Östen Olofsson, Gambelbyn, sin frände och syskonabarn Lars Nicodemisson i samma by. Östens faders Olof Perssons köpebrev 1636. 1635 fanns en nämndeman Olof Persson, Gammelbyn. Olof Olofsson, Bygdeträsk, avlade tolvmannaeden 23/6 1651 Skellefteå (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5470 / sid 548 (AID: v421261.b5470.s548)
327
« skrivet: 2018-10-23, 11:37 »
Karin avliden för tÿo år sedan. Råneå socken.
Ja, båda döttrarna bör ha varit Elisabets.
Skellefteå:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3969 (1694) Bild 7100 / sid 704 (AID: v427339.b7100.s704)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3970 (1695) Bild 7460 / sid 736 (AID: v427340.b7460.s736)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3971 (1696) Bild 7770 / sid 765 (AID: v427341.b7770.s765)
Burträsk:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3472 (1685) Bild 5920 / sid 578, AID: v423997.b5920.s578
328
« skrivet: 2018-10-17, 11:12 »
329
« skrivet: 2018-10-14, 14:08 »
Nej, jag är inte släkt med Bobeck.
Tror det saknades vissa rullor - och därför svårt att veta om Sven deltog i Hattarnas krig.
Det kanske går ta reda på var generalmajor Jean Louis Bousquets regemente med kaptenerna Carl Gustaf Morath resp. Axel Gustaf Kurck, befann sig den tiden.
Södra Hestra bör det vara. Han kan vara in - eller utflyttad som barn. Tyckte inte jag fann någon kandidat döpt där.
Namnet Bobeck kan ev. ha koppling till någon ort/ trakt.
330
« skrivet: 2018-10-11, 13:41 »
Här är en hustru Karin ?: Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/27 (1640), bildid: A0035213_00405 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00405- tiondelängd 1640 Sen en röklängd 1640, Lars Olofsson: Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/27 (1640), bildid: A0035213_00426 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00426Länsräkenskaper 1631-1820, Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/30 ( 1641), bildid: A0035215_00353 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035215_00353- knecht Lasse Olüfs Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/27 (1640): Peer Olsson, Junkboda, böter för olydnad: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00434samt förmådde inte betala till kronan pga att han förlorat boskap: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00442Hittade inte heller 1639 års kvarntullslängd hos Riksarkivet. Nejdå, jag tror inte annat heller än att de två som bråkade om åkern var bönder på varsin gård. Lasse kanske blev utkonkurrerad. Jag menade att våldsamheten lät värre än det nog var.
331
« skrivet: 2018-10-10, 15:00 »
Tack  Du har gjort större delen av jobbet själv ju. Och, det var inte lätt med saknade kyrkböcker. Kanske finns det då en dom angående barnet som föddes före äktenskapet ... Sonen var då sannolikt ett trolovningsbarn. Föräldrarna verkar ha gift sig några månader senare. Båda bötade för lägersmål: Svedala kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrkan, SE/LLA/13383/L I a/2 (1722-1779), bildid: C0069420_00152
332
« skrivet: 2018-10-10, 14:35 »
Det finns 2 läsarbarn som verkar hemmahörande i Junkboda. Bygdeå kyrkoarkiv, A I/1, 1639-52: Karin Larsdotter året 1650 (högra sidan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034008_00052Brita Larsdotter året 1654 (längst upp t. h.), läste hos Per Olofsson: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034008_00054De bör vara födda c. 1640 och kanske döttrar till knekten? Svårt att veta om Lars var våldsam utan att ha sett domen. Han kanske var självsvåldig och la beslag på Olofs åker innan den senare hann dit - i tron att kunna komma undan med det. Kanske släkt med varandra på nåt vis eller kompisar?
334
« skrivet: 2018-10-09, 16:28 »
Olüff Larsson i Junchebodh: Sach och dömdt ifrån liffüdt för the(t) han haffüdt delth medh sin hüstrü ath hon haffüer stulith en hop med breff som gaf hus och Jord, heder och äre till, doch bleff han be-nådh på Konüngs Mänz wegn... gaff K och H H 40 Sd:r rester än nü penning 10 SD.
Nåt i den stilen kanske ... det blå behöver filas på.
Han var medbrottsling, men blev benådad från dödsstraffet och böterna var ännu inte fullt erlagda.
Vad kan ha hänt med hustrun?
335
« skrivet: 2018-10-02, 15:02 »
Jag tror änklingen Nils Wettersten arbetade i konungens 'kiöck', och det gjorde tydligen den 26-årige lärgossen (!) Petter Wettersten också (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1760, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:21/6 (1760), bildid: A0057078_00083). Köksarbetare av nåt slag hos kungen. Petter Wetterstens mor kanske hette Anna om han döpte äldsta dottern till Anna Greta? Timmermannen Nils Wettersten, 63 år (1770), med fru Agneta: Skeppsholm (A, AB) AI:1 (1770-1774) Bild 129 / sid 249 (=s248) Nils och Petter Wettersten verkar ha varit populära namn i Stockholm. En klensmedsgesäll Nils Wettersten förpassas 1773 till Königsberg, Ryssland med kapten Grelsson: Gävleborgs läns landskansli (X) PassReg:1 (1767-1782) Bild 1150 / sid 72 Stockholms stadsarkivs kyrkboksregister (eller Arkiv Digitals dito), kanske kan ge församlingar med Wetterstenar. Bra att det ordnade sig med datorn
336
« skrivet: 2018-10-02, 13:30 »
Enligt Sehlberg kallades bondesonen från Elgered, Bergsjö, pastor Isak Eriksson Bröms son: befallningsmannen i Hälsingland Erik Bröms för "Pehr Bröms" i Fants herdaminne (f. 385). En annan son Anders Bröms var fogde i Tegelsmora, samt Petrus Isacsson Bröms, kyrkoherde i Wändel. Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling, H J Tunæi prästkrönika: Carolus in Tuna, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0010342_00025
337
« skrivet: 2018-10-01, 17:28 »
Tack, för rättelsen av lektor Wibonius.
OK. Motstridigheterna hos Sehlberg var vad jag tänkte på. T ex sägs Carl Bröms avliden 1679, och Brita Hammarina 1696.
Dessutom stod inte Gölugs namn på stenen.
338
« skrivet: 2018-09-30, 14:57 »
Sehlberg s336 (del 2):
Gölug Hans dr gift med Carl Bröms † före 1688, dotter till Hans Pehrsson, rådman i Gefle 1606. (Not. i marginalen: Hans Pehrsson Buhre. Rådman 1624). Barn förutom Gölug: Helena, † 1718 7/9, som var gift med Olof Larsson Kabb, borgare i Gävle 11/2 1671 (del 1, s466), samt Sara och Pehr. Gölug hade sonen Eric Carlsson Bröms gift med Lisken Weylant.
s102 (del 1): inskriptionen på den mycket utnötta stenen (ölandssten), i Gävle kyrka, "Lärer vara påkostad af dess son Eric Carlsson Bröms 1696..."), har namnen Carl Isacsson Bröms och Brita Hammarina.
Vidare: Borgm. Bröms var som landskamrer förlofvad med en dotter till Comm. i Delsbo [...] Boldnäsius, men skiljde vid henne med 100 riks[...]. Hon gifte sig sedan med [rector Wiborius?] i Hernösand. Ups. stifts [K.... ..., svårläst).
s103 (del 1): Eric Bröms, handlande i Gefle, blef borgare 1694 12/2 †, gift 2a [15 Nov 1700 ?] med Christina Korstedt † 1740 29/3 barnlös. Gift 1o m. Elisab. Weylandt †. Son Carl f. 1707, ende sonen † före modren 1737 och var då Handelsman. [Sch. matr ?].
Eric Bröms hade systrar Barbro, gift Petter Folker, Botilla, gift Sebatian Ihering † 1694, gift Mag. Anders Thegenman † 1706, och bror Nils Bröms.
Graven ska senare ha tillhört Handel. And. Thegenmans änka. Sonen till Magist. And Thegenman, dotterson till Borgm. C Bröms nämns också.
Märkligt detta med Gefle och dess slägter, t ex Gölug Hansdotter.
339
« skrivet: 2018-09-29, 15:48 »
"Den Eric Bröms som Stina Korstad var gift med var näm= nes i Bouppteckn: 1741 för Leutnant. Men Eric Carlsson Bröms som var son till Borgmäst Bröms, var gift med Lisken Weylant, hvilket herigenom rättas - IRP säga dock bestämdt att Leutnanten Eric Carlsson Bröms var Bror till Barbro Folker."
Om Carl Bröms "Nämnes som Lands camrer 1662, men blef enligt Kongl. Maÿts befallning, af Gouveneur Carl Sparre insatt till Borgmästare 1671 den 13 Febr i Dellman ställe, emedan Carl Falck efter Dellmans död 1669 varit ensam Borgmästare."
"Bröms var Stadens fullmäktig på Riksdagen i Stockholm år 1672. Blef vald dertill den 10 augusti. Blef död 1679 ..."
"Johannes Ihering Prestvigd 1648 Philos: Mag. i Upsal: 1652. Legations Predik: vid den år 1655 till Ryssland gående Legation. Prost o. Kyrkoherde uti Tjerp i Upl: 1669. Död uti mycken torftighet uti Tjerps fattig Stufva 1698 i Januari. Gift 1o med Elisabeth Celsia Ea efter Prosten i Mo (Se p. 610) 2o med Brita Hammarina
Heradshöfd: o. Borgmästaren i Gefle Carl Isacsson Bröms Ea som † 1694 d: 26 Septemb ..."
ur Gefle och dess slägter, Erik Sehlberg (från början tillhörig Gävle Högre Allmänna Läroverks handskriftssamling).
340
« skrivet: 2018-09-29, 14:49 »
Förtroendemän i Bygdeå (Lindegren, s136), Olof Larsson, Junkboda, länsman 1613, 1616-17, nämndeman 1620-36. Landsköpmän (ibid, s 139), Olof Larsson, Junkboda, 1620/21: 5 tunnors utsäde. Sonen Per Olofsson landsköpman 1641: 4,25 tunnors utsäde. Junkboda 1, Lars Olofsson, son Olof Larsson f. 1614. Junkboda 2, Olof Larsson (länsman, nämndeman, landsköpman), son Per Olofsson f. 1602. Junkboda 3:1, Per Nilsson, söner Olof, Nils och Anders samt en hustru Mariet. Junkboda 3:2, Lars Olofsson. Så långt avhandlingen. Olof Persson, Junkboda 2, f. omkr 1636, hade sonen Anders f. 1674 som var gift med Anna Jönsdotter från Edfastmark. Hon var ättling till den 'store' landsköpmannen Mårten Jönsson därstädes. Anders och Annas dotter Kerstin gifte sig med sockenskrivarsonen Bröms i Skinnarbyn. Olof Perssons son Daniel var gift med Elsa Andersdotter från Legdeå, som gifte om sig med Mårten Jönsson från Edfastmark d v s bror till Anna ovan. Det finns en bouppteckning 1757 efter Elsa samt biografi i dödbok. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3818 (1700) Bild 3450 / sid 339 Det ser ut som att de gifte sig inom länsman-, nämndeman- och köpmansfamiljer. Knekten Johan Larsson var sannolikt son till Lars Olofsson, och bror till Olof f. 1614. Samtidigt med Lars Olofsson fanns knekten Nils Olofsson, Junkeboo: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053375_00135 (KrA 1639/9), 1631: Christer Andersson legdh aff Nils Olofsson, Junkebodha. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053235_00134 (KrA 1634/2) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053274_00088 (KrA 1635/15) Lars Olofsson: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053235_00135 (KrA 1634/2) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053274_00089 (KrA 1635/15) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053343_00113 (KrA 1638/5), skriven 1633 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053375_00244 (KrA 1639/9), gammal soldat Jo, jag hade sett detta om Johan Larsson 1637: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055027_00010 (KrA, Roterings- och utskrivningslängder 0/179) I din referens: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044466_00024 (Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/ 1607:10), var även Lasse Olüffson i Junckeboden, nämndeman. Lars Olofsson Junkboda 3:2, korpral: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001755_00053 (Mantalslängd 1649) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053618_00275 (KrA 1650/4), korpral utan hemort. 1655 fortfarande korpral, 1656 en dotter samt knekthustru.
341
« skrivet: 2018-09-27, 19:22 »
Tack! Därmed klarnade bilden. Född i Närpes, alltså
342
« skrivet: 2018-09-27, 11:08 »
Ja, det kan vara svaret på gåtan. Isaksson i Gävle hade jag inte hört talas om förut.
343
« skrivet: 2018-09-27, 11:07 »
Varifrån kom Anders Persson, som lejts av Erik Olofsson i Flurkmark? Arnäs?
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00134
344
« skrivet: 2018-09-26, 15:38 »
Först omkring år 1700 blir hemmansnumreringen i ordning.
Jan Lindegren menar i sin avhandling [Utskrivning och utsugning: produktion och reproduktion i Bygdeå 1620-1640 (1980)], att nämndemans- och länsmansuppdrag troligen hängde ihop d v s gick i släkten.
Lars Olofsson i Junkboda verkar år 1633 varit lejd av Sakarias Andersson i Skinnarbyn:
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00135
Johan Larsson i Junkboda, var utkommenderad. Död 1638.
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00160
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00178
345
« skrivet: 2018-09-26, 15:12 »
Det sista fyndet möjligen undertecknat av Carll Bröms 1672 i Gefle?
Nils A Brenholm som vidimerat, var bosatt i Piteå?
Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 37 (1671) Bild 4650 / sid 518
346
« skrivet: 2018-09-26, 12:58 »
Ja, det står Brita Anders dotts.
347
« skrivet: 2018-09-24, 21:04 »
Är det denna bouppteckning du tänker på:
Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/309 (1793), bildid: C0107790_00655
- år 1793: (del) 1: nr 610
Arkiv Digital har en del register till kyrkböckerna i Stockholm. Dessa finns också hos Stockholms stadsarkiv (SSA).
Det finns t ex en besökare Nils Wettersten, vid sjötullen i Stockholm 1765:
Äldre centrala tullarkiv, E 1 Personella berättelser och anmärkningspunkter avgivna av sjö- och gränstullkamrarna, SE/RA/4110/4110.02/01/4/1/1 (1765), bildid: A0070802_00036
Annars finns en copvardiestyrman Petter, som ansökt om pass mellan Stockholm och Karlskrona 1758 (SSA, äldre passhandlingar). I Mantals- och/eller kronotaxeringsregistren för Stockholms stad finns också namnen Nils, och lärgossen Petter Wettersten t ex:
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1760, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:21/6 (1760), bildid: A0057078_00083
Enligt Hiski flyttar en änka Ulrika Wettersten från Vasa till Tottesund, Maxmo 1787 och sen till Stockholm.
Digitaliserade svenska dagstidningar har en del Wettersten.
Namnet kanske kommer från Vätterns närhet. Det verkar svårlöst.
348
« skrivet: 2018-09-13, 11:57 »
Nordmalings kyrkoarkiv, Kommunionlängder, SE/HLA/1010141/D II/1 (1763-1794), bildid: C0034228_00053
- noterad 1764-68.
Nordmalings kyrkoarkiv, Kommunionlängder, SE/HLA/1010141/D II/1 (1763-1794), bildid: C0034228_00146
349
« skrivet: 2018-09-08, 13:08 »
Olof Wettersten, längst ned på sidan, vigsel 1799:
Nordmaling C/3 (1789-1809), bildid: C0034224_00142
350
« skrivet: 2018-08-28, 13:00 »
Guldsmedsämbetets arkiv (KB) och Handelskollegium (Arkiv Digital)?
Boije avled 1847. En silversked stämplas ännu 1849 i Stockholm. Annan Boije?
351
« skrivet: 2018-08-28, 11:41 »
I "'Svenskt silversmide - Guld- och silverstämplar 1520-1850'", noteras Johan Boye (Boije, Boijer). ... "omtalas död 1863". Sthlms prot; kontrollprot; SSA uppsagda burskap, reg utfl l Nicolai förs och konsistorieprot 1846. "Skild 10.2.1846".
352
« skrivet: 2018-08-21, 13:09 »
I Vörå vigdes 2 februari 1759 Jacob Eriksson, Mågas, Härflax, Ny Carleby sochn, och pigan Brita Jönsdotter, Bergby: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10066603Någon tänkbar Brita har inte hittats ännu i Bergby. Hos Jacob Eriksson fanns en svärfar Jon Nilsson redan 1767: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9040590Avskedade soldat Jonas Nilsson avled 25 maj 1774 i Hirflax: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9030111Begravning 29/5: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9033809Änkan Brita Jonasdotter dog 24 april 1796 Mågas, Hirflax. Kanske samma Brita Jonsdotter från Bygdeå: Umeå landsförsamling A I/6 (1757-67), s213 Täfteå, bildid: A0014366_00218 Bygdeå A I/2 (1746-62), s25 Överklinten, bildid: C0034009_00037 Per Jonsson med föräldar Jon Nilsson och Marja i Överklinten: Bygdeå D II/1 (1726-53), bildid: A0004529_00080
353
« skrivet: 2018-08-20, 12:32 »
Tillfällighetsfynd,
förre soldaten, gratialisten Jonas Röhana död 6 maj 1758:
Vadstena krigsmanshusförsamlings arkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00403/C/1 (1670-1784), bildid: C0023923_00071
Gift 29 oktober 1719:
Vadstena krigsmanshusförsamlings arkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00403/C/1 (1670-1784), bildid: C0023923_00019
Jon Larsson Rööhana, R53:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/741 (1719), bildid: A0028743_00114
354
« skrivet: 2018-08-09, 12:14 »
Taffeltäckare Sven Bobeck, 18 år, Michaelis tid 1792-93 hos Baron, Landshövding, Riddare Tage Thott:
Skabersjö kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13339/A I/2 (1787-1804), bildid: C0068836_00095
Skabersjö kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13339/A I/2 (1787-1804), bildid: C0068836_00077
- Sven Bengtsson, (17 år?), Micaelis tid 1791-92.
Skabersjö kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13339/A I/2 (1787-1804), bildid: C0068836_00114
- Sven Bobeck, 19 år(1793-94).
Betjänter:
Taffeltäckare Sven Bobeck. Lars Bobeck (Skabersjö Gård, 1792-93):
Skabersjö kyrkoarkiv, Längder över nattvardsgäster (kommunionlängder), SE/LLA/13339/D II/1 (1770-1801), bildid: C0068855_00276
Första nattvarden, Sven Bobeck, 17 år:
Skabersjö kyrkoarkiv, Längder över nattvardsgäster (kommunionlängder), SE/LLA/13339/D II/1 (1770-1801), bildid: C0068855_00286
Betjänten Sven Bobeck flyttade, nr:21 (1794):
Skabersjö kyrkoarkiv, Längder över nattvardsgäster (kommunionlängder), SE/LLA/13339/D II/1 (1770-1801), bildid: C0068855_00299
Lyngby kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/LLA/13257/H II/1 (1775-1798), bildid: C0067354_00789
- Sven Bobeck
Genarps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13106/A I/2 (1796-1802), bildid: C0064900_00027
- trädgårdsdräng Sven
355
« skrivet: 2018-08-08, 13:11 »
Första gången jag ser trädgårdsmästare Bobeck i Malmö:
Mantalslängder 1642-1820
Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/103 (1799), bildid: A0005546_00535
- Kungliga fortifikationsstaten (1799-1813)
Änkan Bobeck:
Mantalslängder 1642-1820
Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/122 (1814:3), bildid: A0005565_00120
Fler flyttande från Hyby:
Karna Bengtsdotter
Bara kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/LLA/13019/H II/1 (1783-1798), bildid: C0063792_00364
Brita Bengtsdotter:
Bara kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/LLA/13019/H II/1 (1783-1798), bildid: C0063792_00330
356
« skrivet: 2018-08-06, 12:48 »
Bengt Svensson Bobecks i Österledshuset, son Nils flyttar:
Bara kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/LLA/13019/H II/1 (1783-1798), bildid: C0063792_00291
357
« skrivet: 2018-08-03, 11:17 »
Ja, det har du rätt i, Sven Bobecks födelse och boendeort gick inte att hitta i Hestra.
Skulle önska mer bevisning för släktskapet mellan furiren och trädgårdsmästaren.
Men, Catharina Bobeck kallas hon ju vid dotter Eva Schörlins dop 1764 (Hyby C I/3). Fast Anna Catharina verkar varit hennes förnamn.
Det är präst/skrivare som ibland valt att skriva Svensdotter.
Huruvida Bobeck var ett soldatnamn i detta fall det kan diskuteras. Sven hade namnet från start i rullorna trots att han sen tjänstgjorde i Malmö och Stockholm. och vad furir Bobecks barn själva kallade sig - det framgår inte.
358
« skrivet: 2018-05-14, 21:51 »
Carl Bröms änka i Skinnarbyn, Bygdeå, var dopvittne för Hans Larsson Hellmans barn Catharina *1736.11.28 Holmön, Umeå landsförsamling C/2. Vilket för tankarna till Djäkneboda, Bygdeå, för änkan Bröms anor. Förmyndaren i inlägget ovan 2016-12-07, kanske ändå inte var från Gumboda, möjlig felläsning. Soldat Hellmans mor kallas Cecilia i husförhören.
359
« skrivet: 2018-05-14, 11:37 »
Ja, det verkar ha varit siffertjuvar i farten Kan det ha funnits en bror född 1768, och därför blivit 3 års skillnad? Förutom noteringen om fadern Fältman, finns också antecknat 'Sjul/s/näs' i vänsterkanten. I bouppteckningen efter Margareta Læstander undertecknade han med namnet Cristoper Olofsson Lundgren, och bodde i Sjulsnäs (första sidan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104285_00154Det finns 2 bouppteckningar /inventeringar för Georg Vilhelm Olofsson: Piteå tingslags häradsrätt, A II/20 (1816), nr 37, bildid: C0101846_00277 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0101846_00277- Georg V. Olofsson var förmyndare för Olof Fältmans barn. Piteå tingslags häradsrätt, A II/30 (1826), nr 36, bildid: C0101856_00289 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0101856_00289- under Fordringar nämns skepparen Lundgren i Piteå stad. Lysning och vigsel 9 resp. 28 januari 1802 för sjöman Christopher Lundgren: Piteå stadsförsamling (BD) LIII:3 (1772-1810) Bild 730 (AID: v397030a.b730) Han kallas copvardiesjöman i vigselbok, och i husförhöret Piteå lands AI:3e, s 677 Sjulsnäs, 'utseglar' han.
360
« skrivet: 2018-05-11, 12:34 »
Erik Tomasson i husförhör. Umeå landsförsamling A I/1 (1722-31), s13 Stöcke, s47 Stöcksjö, bildid: C0034476_00096 A I/3 (1732-36), s184 Stöcksjö, bildid: C0034478_00200 A I/4 (1736-41), s32 Stöcksjö, s93 Degerfors, bildid: A0004531_00106 A I/5 (1742-51), bildid: A0004532_00006 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004532_00006Mantalslängder Degerfors Västerbotten (1742), bildid: A0001832_00015 Västerbotten (1743), bildid: A0001833_00012
361
« skrivet: 2018-05-09, 12:55 »
362
« skrivet: 2018-05-09, 10:56 »
363
« skrivet: 2018-05-08, 16:30 »
Mantalslängd Stöcke (1722): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001816_00071- Nr 1: Erich Thomsson/ Tomas Pärsson Umeå lands A I/1 (1722-31), s13 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034476_00060Mantal 1694: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001789_00095- Pär Ersson Mantal 1695: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001790_00085- Tomas Pärsson Mantal Stöcksjö 1725, nr 11 Nils Olofsson, 3 döttrar, 1 måg: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001818_00055Mantal Stöcksjö 1728: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001820_00008- Nr 11: Erik Thomasson Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3974 (1701-1705) Bild 90 / sid 4 ( AID: v494184b.b90.s4) - Umeå socken 1701, 11- 15 februari, §6: Borgaren Nils Andersson Forsman fordrar på Sal. Nils Michelsson Forsmans barns vägnar, av Tomas Pädersson i Stöcke, 12 daler 25 öre kmt efter ett underskrivet inventarium på all hans gäld, vilka hans framledne fader Peder Ersson bekommit [...]. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3976 (1706-1707) Bild 2070 / sid 201 ( AID: v494186.b2070.s201)
- Umeå socken 1707, 18-25 februari, §45: hustru Barbro Simonsdotter fordrade av sin mans Erik Pärssons broder Thomas Pädersson i Stöcke [...]. Angående hans fasta i fadershemmanet efter byteslängd 7/1 1695, och hennes mans systers man Nils Hansson.
364
« skrivet: 2018-05-07, 20:46 »
Sven Bobeck var 38 år vid sin bortgång i februari 1813.
Vid dotterns dop i juli 1805, var herrskapsbetjänten Lars Bobeck fadder.
Sven och hustrun betalade till kyrkan 24/10 1800 (LIb:20 (1799-1801) sid 47).
Frågan är om det finns förmynderskapsprotokoll c. 1813 och domprotokoll från 1800.
Sven kanske var fadder för något syskonbarn ...
365
« skrivet: 2018-05-02, 18:27 »
Arkiv Digital: Hyby (M) Kat:1 (1683-1778) Bild 93 / sid 183 (AID: v113667.b93.s183, NAD: SE/LLA/13163) - volymen finns ej hos Riksarkivet f. d. SVAR! Men, i Österledshusen syns Bengt Svensson (36 år), med frun Sofia Nilsdr och son Lars, strax nedanför i Skogshusen fanns skogvaktaren Johan Schörlin (56), med frun Anna Catharina (41 år), och dotter Eva (15 år), samt enkan Karna Bobeck (67 år). Eva Schörlins dop 1764 (Hyby C I/3): Evas mor kallas Catharina Bobeck. Drängen Bengt Svensson i Svenstorp var fadder https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065927_00037Svärmor Karna Bengtsdotter i Skogshusen *30/1 1712: Hyby A I/1 (1778-86), bildid: C0065908_00121 - dottern Anna Catharina Svensdotter, 40 år anno 1778, född i Malmö. Dödbok 1790 Karna Bengtsdotter Bobeck: Hyby C I/3 (1759-1792), bildid: C0065927_00241 Bengt Svensson: Hyby A I/1 (1778-1786), bildid: C0065908_00120 - 35 år anno 1778, född i Malmö. Johan Schörlin med hustru var fadder vid Sven Bengtssons dop 1774: Hyby C I/3 (1759-92), bildid: C0065927_00083 Svea livgardes södra bataljon A I a/2 (1750-1754), bildid: C0055629_00137 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055629_00137- Sven Bobecks hustru Catharina Bengtsdotter 'på landet i Skåne'. Avskedade gardessoldaten Sven Bobeck, 70 år, † 21/4 1775 Svea livgardes norra bataljons församlings kyrkoarkiv, A II/1 (1770-1787), bildid: C0055621_00015 Enligt rullan 1724 (ovan), var R130 Sven Olsson Bobeck 22 år, med 2 tjg-år, född i Jönköpings län, Westbo härad, Hestra socken. Det saknas en del årgångar av kyrkböckerna, och därför svårt att följa Bengt Svensson *1744. Trolig vigsel 4/4 1768 i (Svedala C I/2). Bengt Svensson † 4/7 1805 (Hyby F I/1). Jag hoppas det går att spåra trädgårdsmästare Sven Bobeck tillbaka i tiden m h a vigselbok, dopvittnen för hans barn etc.
367
« skrivet: 2018-04-29, 14:06 »
368
« skrivet: 2018-04-27, 15:44 »
Arkiv Digital 'Befolkningen i Sverige 1860-1930': Catarina Margreta Utterström, född 1851-12-17 Sundsvalls Gustav Adolf (Y) AI:7b (1866-1879) Bild 132 / sid 386 (AID: v122502.b132.s386) Sättna (Y) AI:10a (1873-1882) Bild 45 / sid 38 (AID: v122631.b45.s38) Skön (Y) AI:8a (1873-1882) Bild 483 / sid 479 (AID: v122328.b483.s479) Skön (Y) AI:9a (1883-1893) Bild 467 / sid 472 (AID: v122332.b467.s472) Charlotta Utterström, född 1861-06- 15
Härnösands domkyrkoförsamling (Y) AIa:15b (1871-1880) Bild 573 / sid 565 (AID: v121619.b573.s565) Skön (Y) AI:8a (1873-1882) Bild 249 / sid 244 (AID: v122328.b249.s244) Skönsmon (Y) AI:1aa (1883-1893) Bild 104 / sid 1746 (AID: v189621.b104.s1746) Skönsmon (Y) AI:1ab (1883-1893) Bild 200 / sid 2130 (AID: v122361.b200.s2130) Enligt: http://www.cedar.umu.se/ddb/sokverktyg-ddb/indiko-kyrkbocker-pa-natet/att-soka-i-indiko/anvandarvillkor-for-indiko/fanns också Richard Utterström i Skön: Skön (Y) AIIa:3 (1894-1911) Bild 235 / sid 1361 (AID: v122338.b235.s1361)
370
« skrivet: 2018-04-24, 13:16 »
Vad tror du om denne Sven Bobeck, nr 20: Svea livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv, Längder över befäl och manskap. Huvudserie, SE/SSA/0005C/A I a/1 (1735-1749), bildid: C0055628_00173 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055628_00173och Kapten Magn: Fr: Anreps kompani (tid. von Strömborgs kompani): Svea livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv, Längder över befäl och manskap. Huvudserie, SE/SSA/0005C/A I a/2 (1750-1754), bildid: C0055629_00128 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055629_00128och Svea livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv, Längder över hustrur, änkor, barn och avskedade m.fl., SE/SSA/0005C/ A II/1 (1739-1766), s61-62 (bild 49), - Avskedade med Hüstrür, Barn och Hüs Folk af Hr. Capitaine Magnus Fromholt Anreps ... 
371
« skrivet: 2018-04-19, 10:30 »
Jag har nu läst Svea Hovrätts renoverade dombok 13-14 juni 1718, extraordinarie ting, (§ 2), folio 442. Isak Holm kallas korpral, och hans kapten Benjamin Le/i/jonsten var närvarande.
Leijonsten var kapten vid Västernorrlands äntergastregemente t o m 1719-12-14 (Adelsvapen-Wiki, internet).
Några nätuppgifter, där källangivelser saknas, gör gällande att Isak var båtsman i Hallen och Grannäs. Men, det lyckas jag inte hitta styrkande belägg för.
372
« skrivet: 2018-04-17, 19:08 »
Det var svårt att följa Brita Lisa efter flytten till Härnösand 1816 [Nordmaling A I/8b (1816-25), bildid: C0034200_00075 ]. Härnösands domkyrkoförsamling, Bilagor till flyttningslängder, H II a/1 (1808-17), bildid: C0032997_00280 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032997_00280Brita Lisa inflyttad 1816: Härnösands domkyrkoförsamling A I a/4b (1812-21), bildid: C0032958_00028
373
« skrivet: 2018-04-16, 12:08 »
Jag utelämnade några domboksrader i mitt förra - nu egenhändigt raderade - inlägg, där Dårdi menade att hon involverade sig med Holm just p g a ett löfte om äktenskap.
Enligt domboken 1717vt, ville Dårdi att äktenskapet skulle bli av.
De kanske även kan anses förlovade efter besöket i prästgården.
Ja, ord stod mot ord.
Femte dag jul var eventuellt då 29 december och 5 dar efter Andersmäss (som bör ha infallit 30 november), blir 5/12 1715. Det skiljer knappt 1 månad mellan deras redogörelser ett drygt år senare.
Härnösands domkapitel har tydligen inga handlingar från Nordmaling 1717.
Namnet Isak Isaksson kan tyda på att Holm var hans far.
Domboken är den enda källa jag vet som visar att Holm varit i Karlskrona.
374
« skrivet: 2018-04-15, 16:38 »
Att Isak Holm varit i Karlskrona, nämns i nedanstående protokoll:
Svea Hovrätts renoverade dombok (Västernorrland), Arnäs, Grundsunda, Nordmaling den 25 februari 1717, nr 4, folio 322 (s406).
Domkapitlet skulle tydligen reda ut äktenskapstvisten mellan Dårdi Persdotter från Ängersjö, och Isak Holm, enligt dombok ovan (vars text jag nu raderat).
375
« skrivet: 2018-04-15, 12:48 »
Jag skulle tro att innebörden av 'Modren i ett bröd' var att hon fick brödfödan i Eriks hushåll. Ibland regleras förgång i bouppteckningar när den yngre generationen övertar hemmanet. De äldre hade då en bestämd ranson av t ex mjölk, spannmål och kanske en get.
Jag hittar inte domböckerna digitalt och de är nog inte särskilt högt prioriterade av SVAR tyvärr.
377
« skrivet: 2018-04-14, 12:42 »
Jag hade helt missat den boken också Enligt mantalslängden 1785, daterad 8 oktober 1784, verkar Erik Ersson tagit över i Rönnholm; 'Modren i ett bröd', markeras som inhyses Qvinna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001520_00395Västernorrlands läns landskontors arkiv, Mantals- och bevillningslängder, SE/HLA/1030004/E III/23 (1785). Grundsunda dödbok börjar 1786 (31/12 1785), det är nog därför Erik Håkansson saknas. Det är märkligt att Karins dödsnotis fattas. Husförhörslängden [Grundsunda AI/I], börjar också 1786, och inte 1779 som det lurigt nog står i SVAR´s förteckning. Ibland finns listor över avlidna i domboken. Jag vet inte hur det är med den saken i Grundsundas domboksprotokoll, eller i Nordmalings.
379
« skrivet: 2018-04-10, 16:21 »
Det ska nog vara 1803. Bläddrade fram till s21, och där stämmer datumen för kommunion med s15 Rönnholm. Årtalet 1803 var dessutom ifyllt på s21.
Jag hoppas Fattigvårdsräkenskaperna blir åtkomliga inom en snar framtid.
Och att de är någorlunda utförliga.
380
« skrivet: 2018-04-10, 10:37 »
Så här ser det ut i kommunionlängden: Grundsunda D II/1 (1785-1803/4) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032856_00017Det finns Fattigvårdsräkenskaper [LIII/1, 1804-48], för Grundsunda, enligt Riksarkivet, men inte digitalt ännu. 1806 nämns ingen mor hos Erik i Rönnholm: Häradsskrivaren i norra Ångermanlands fögderi (Y) Vol:30 (1806-1808) Bild 1780 (AID: v366940.b1780, NAD: SE/HLA/1100026)
381
« skrivet: 2018-04-07, 15:14 »
Erik Jacobsson, Alnö, noteras 1776 Inventarier och arfskiften
Själevad (Y) LIII:1 (1745-1782) Bild 810 (AID: v390589a.b810)
383
« skrivet: 2018-03-26, 13:34 »
Här nämns extra besökare Jonas Kallström i Duved: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070802_00182Äldre centrala tullarkiv, E 1 Personella berättelser och anmärkningspunkter avgivna av sjö- och gränstullkamrarna, SE/RA/4110/4110.02/01/4/1/1 ( 1765),
384
« skrivet: 2018-03-25, 17:53 »
Det kan vara idé att kolla registren för alla församlingar i Stockholm, kronotaxerings- och mantalslängder. Invånarna flyttade omkring. Lars Gustaf var gesäll redan 1792 [Adolf Fredrik], vilket kan ha fört honom till Umeå. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, G 1 BA:25/1 ( 1790), bildid: A0057116_00284 - kv. Lindansaren: Landtullbesökare Eric Hellman med uppgifter som stämmer bra utom förnamnet. D:o Axel Hellman. Carl Rydvall, ovan, med anknytning till V. Harg, gick inte att följa p g a förkommet kyrkoarkiv. Johan Petter Berg i Umeå stad, och hans hustru Sigrid Sjöberg samt hennes mor Elisabet Westerberg, finns inte i Härnösands husförhör, efter Sigrids far Lars Sjöbergs bortgång i juni 1743 [Härnösands domkyrko C I/1]. Tror att Elisabet Westerberg gifte sig 1746 9/2 i Härnösand https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032988_00026, med Olof Ahlberg från Boteå. Det finns en bouppteckning efter Westerberg 1752: Härnösands stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv, F I/2a (1750-1753), bildid: C0110458_00153 Johan Petter Berg och jungfru Charlotta L. Berg, kan höra ihop, de var dopvittnen för hjulmakare Sundgrens barn Christina Magdalena i mars 1781 [Umeå stad C/2], Jungfrun var fadder för flera barn i bl a mars 1781. Jag tror att Maria Magdalena Berg hade varit gift tidigare, eftersom hon kallas hustru år 1760 i [Katarina E II/1], och en avvittring gjorts: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055792_00291
385
« skrivet: 2018-03-24, 15:49 »
Dombok 1712 (Svea Hovrätts renoverade dombok, Västernorrland) tror jag inte finns digitalt ännu, inte heller protokollet från 1747.
Följande finns att läsa i dombok 1712:
Siähla pastorat 1712vt, 19/2 nr 9,
Samma dag lät Erick Ericksson i Biörnsiö första gången upbiuda besittningsrätten på 6 Seland hüüs och jord i Wästerhüüs som hans Swåger Michel Persson i Gåttne till honom sålt och uplåtit för 45 d[aler] kmt den 20 Febrüarÿ 1712.
och
nr 18, Samma dag upwÿste i Rätten Erick Ersson ifrån Biörn-siö en förordning eller Testamente, som Erick Olofsson och hans sÿster Margeta Olofsdotter i Wästerhüüs gjorde den 4 Febrüarÿ 1712 uti wittnens Per Ericksson i Ahlnäs, Olof Biörsson i Wästerhüüs och Erick Östensson i Hö/r/näs nährwaro, lÿdande Erick Olofsson och hans syster Margeta Olofsdotter af frÿ wilja och mycket betänkiande, Testamentera all theras egändom, både löst och fast i Wästerhüüs, som efter theras död kan wara i behåll, till theras Sÿsterdotter Lisa Persdotter, och hennes Man Erick Ersson i Biörnsiö emot föda och sÿtning i Lÿfstÿden, och hederlig begrafning ...
386
« skrivet: 2018-03-19, 20:20 »
Detta kanske är gördelmakaregesällen L G Hellman, även om förnamnet saknas (1794/95):
Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Husförhörslängder för Jakob, SE/SSA/0008/A I a/19 (1794-1796), bildid: C0054509_00016
Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Husförhörslängder för Jakob, SE/SSA/0008/A I a/19 (1794-1796), bildid: C0054509_00051
Lars Hellman:
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/69 (1765), s64
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/69 (1765), bildid: A0061138_00039
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/115 (1784), bildid: A0060349_00185
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/118 (1785), bildid: A0060352_00184
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/122 (1787), bildid: A0060356_00790
- landtullbesökare Axel och Lars Hellman.
Enligt bouppteckningen 1809 noteras att de omyndiga barnen 'icke ägde någon fäderne frände'.
(Jakob Wilhelm är namn som påminner om gördelmakare Berg i Umeå).
Kanske kan polisuppsyningsmän finnas i:
Överståthållarämbetet för polisärenden 1 (ÖÄ), ÄLDRE POLISKAMMAREN
1776-1898, Rulla över polispersonalen, SE/SSA/0021/01/D I
387
« skrivet: 2018-03-18, 15:08 »
Magdalena *1731-01-03, Lars Berg och dess framledna hustru Cathrina Kübb (Umeå stad C/1). Umeå stad C/1, bildid: C0034472_00205: - Cathrina Larsdotter Kübb, välaktad Lars Bergs hustru, avliden i barnsbörd 3/1. Johan Bergs hustru Sigrid Sjöberg, skulle varit borgaredotter från Härnösand enligt inlägget i AF 1/4 2000. 1773 döper de en dotter Gustava Lovisa, Umeå stad C/1 : https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034472_00171Tidigare nämnda dopvittnet (1776), Charlotta Lovisa Berg var antagligen *1757 - † 1791, gift 1782 med borgaren Jonas Bolin, Umeå stad. Hon nämns i SiU 1622-1820 (jag hade alltför bråttom). Gabriel Berg verkar inte ha haft syskon, hans mor Sara Andersdotter, var avliden 1753: Bygdeå häradsrätt F II/2 bildid: C0102012_00043Dopvittnen Jonas Forsman och Magdalena Arstadia (d v s Arctædia). Avvittringsattest för tanken till bodelning. Men, det nämns inte något om att M M Berg skulle varit änka i Katarina lysningsbok (E II/1). Ja, jag tyckte det verkade vara brudens avvittringsattest (på vä. sida - samma uppslag hade det f ö gjorts en rättelse, Hellman och Bergs namn var överstrukna). Bergs samt Hellman saknas i Gävleborgs- och Västernorrlands passregister. Jo, det är många luckor i Stockholm. Umeå stad är inte heller lättforskat. M M Berg kan ha varit från södra Sverige. Berg verkar också ha varit ett vanligt namn. Bra att bröderna Hellman kunde hittas i Fellingsbro Detta tror jag är Carl Rydvall, som nämns vid M M Bergs vigsel 1760 i Katarina ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055792_00291 ): Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningsregister i renskrift, SE/SSA/0145A/D/D 1/D 1 A/22 (1751-1775) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108864_00301
388
« skrivet: 2018-03-16, 11:44 »
389
« skrivet: 2018-03-16, 11:09 »
Så Lars Axelsson Hellman var alltså även han i Arboga. Katarina kyrkoarkiv, Lysningshandlingar, SE/SSA/0009/H V a/25 (1759-1760), bildid: C0055841_00219 Katarina kyrkoarkiv, Lysningsböcker, SE/SSA/0009/E II/1 (1752-1765), bildid: C0055792_00291 - jag undrar varför Maria Magdalena Berg hade afwittr attest? Och, vem var vaktmästaren Carl Rydvall? Trist att det är så många luckor i Katarina kyrkoarkiv. Detta är kanske Nathanael Berg: Umeå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010220/A I/1 (1737-1756), bildid: C0034448_00071 Nathanael född 8/2 1727 på Västra backen: Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010219/C/1 (1721-1735), bildid: C0034531_00069 Jag kunde inte hitta honom i skolan ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014051_00001). I Umeå-skolan hittades kanske Tull- och accis skrif: i Brahestad 1775, Gabriel P. Berg, 34 år, född i Umeå: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070773_00027Umeå stad (C/1) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034472_00076Det fanns endast en gördelmakare i Umeå, och visst vore det rimligt att gesällen gick i lära hos denne Berg. Men, jag tror inte heller att L G Hellmans namn skrevs in i någon kyrkbok i Umeå. När Johan Bergs son Jakob döps 1776-07-26 i Umeå stad, var en av faddrarna jungfru Charlotta Lovisa Berg. Hon saknas i Släktnamn i Umeå 1622-1820. Enligt mantal 1810 i Stockholm, hade Erik Thylin en 4-årig son. Honom har jag inte hittat. Tänkte kolla faddrarna.
390
« skrivet: 2018-03-15, 12:11 »
Det handlar om Umeå och då blir jag intresserad Jag vet inte om Axel Hellman gifte om sig. Det var en händelse jag fann när jag sökte i registren. Frågan är ju också vad som hände Lars Hellmans son Axel, som inte nämndes i den senare bouppteckningen. Lars Hellmans dotter Margareta Magdalena *1785-05-26 Adolf Fredrik (C I a/5). Klara kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0010/A I/30 (1824), bildid: C0055950_00028 - Thylin/M M Hellman (Erik Thylin avled 1825). Erik Thylin finns bl a 1810 i mantal: http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/mantalslangder-1810/Sok?sidindex=0&efternamn=thylinJo, jag kompletterade förra inlägget. Nyss sökte jag i AF och fann detta, 2000-04-01, 18:05: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=45152.0Gördelmakare Johan Berg noteras i mantal Umeå stad 1769, men fick barn där redan i augusti 1766. 1766 noteras gördelmakare Anders Berg, men förnamnet kan ha blivit fel. Lars Hellman (*1731), började vid tullen 1781, om jag minns rätt. Därför tror jag att han kan ha varit tobakshandlare innan. Det var bland annat sådana varor som landtullare höll koll på. Hustrun kallas både Maria Magdalena och Magdalena Berg. Det är inte omöjligt att L G Hellman var släkt med gördelmakaren Johan (Petter) Berg i Umeå stad.
391
« skrivet: 2018-03-14, 20:47 »
Det saknas mantalslängder för Västerbotten 1776-93.
1794 hette gördelmakaren i Umeå stad, Johan Petter Berg.
393
« skrivet: 2018-03-13, 12:37 »
Furiren räknas till de partikulära personerna som hittas sist i mantalslängderna, under just den rubriken Particulare Personer. Präster räknas inte sällan till denna speciella skara uppsatta personer.
394
« skrivet: 2018-03-13, 12:18 »
Stockholms stadsarkivs Äldre kyrkoarkiv, kan vara knepigt att söka igenom. Jag sökte 'Hellman' i Katarina församling, och det visade sig att Lars efternamn var felstavat: Hellroan. https://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/aldre-kyrkoarkiv/Lars Hellman gifte sig 1760 17/2 (Katarina E I/3). Vid ovannämnda dotterns dop 1764 16/6 i Storkyrkoförs., var handlaren Axel Hellman, Arboga, fadder (Arboga stad har personregister till husförhör A I a/2 och A I a/3). Axel Hellman *1738, besökare fr o m 1783, kanske densamme från Arboga: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070779_00018Besökaren Axel Hellmans dotter Magdalena död 1787 19/1 (Johannes, F I b/2). L G Hellmans son Gustaf Eric död 1797 (Hedvig Eleonora, F I/5, bildid: C0054330_00146 ). Gustaf Eric *1796 31/7 (Hedvig Eleonora C I/15), men ingen Hellman bland faddrarna. Intressant nog hade L G Hellman ett barn med namnet Axel. Lars Hellmans dotter gifte sig 1804 (Klara EI/4, s390, nr 11), med Erik Thylin. Men i registren hos AD och Stockholms stadsarkiv syns inte några barn till Hellman/Thylin. Jag ville kolla ifall L G Hellman var fadder. Jag hoppas du får rätsida på L G Hellmans familj
395
« skrivet: 2018-03-12, 18:49 »
Carl Axel Hell *1716 i Rewel? Reval, kanske. Hittade tobakshandlare Lars Hellmans och Magdalena Bergs son Lars Gustaf *1773-01-20: Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0008/C I a/17 (1768-1775), bildid: C0054703_00171 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054703_00171De fick dottern Maria Magdalena 1764-06-16: Storkyrkoförsamlingen C I a 1/10 (1752-1764), bildid: C0056417_00215
396
« skrivet: 2018-03-11, 15:04 »
Eftersom enbart 3 präster finns med på intyget, då gissar jag att noteringarna 19/1 1794 och 11/10 1794 skrevs i Stockholm ev. i Jakobs församling, som de från 1796.
Gördelmakargesällen communicerade 19/8 1792, 9/5 1793 i Umeå stad och intyget var daterat av Stenberg i Umeå 22/5 1793.
Förutom att Hellman var i Umeå som lärling kanske han hade släkt där ...
Jag antar att Lars Gustaf var född ca. 1771-74, och att Magdalena Berg var yngre än vad som framgår av bou-registret.
Landtullbesökaren fanns här SVAR/Riksarkivet:
Äldre centrala tullarkiv, E 3 Personella berättelser, SE/RA/4110/4110.03/01/3/3/13 (1788), bildid: A0070779_00017
Vid sökning i Stockholms stadsarkivs Äldre kyrkoarkiv (OCR-tolkad fil): Lars Hellman död 1807-01-14 Klara (F I a/5).
Omgift 1783-11-17: Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Lysningsböcker (E I/1, 206).
Bouppteckning: Justitiekollegium, Förmyndarkammaren, Rådhusrättens 1:a avdelning, Bouppteckningar, F 1 A/368 (1807), bildid: C0107849_00568
Bouppteckningen gav inget svar på om sonen Lars Gustaf, 36 år, var den eftersökte blivande gördelmakaren.
397
« skrivet: 2018-03-10, 16:15 »
Fourider Sven Bobecks hustru finns i mantal 1744, men därefter finns inte Carl Moraths kompani i Malmö:
Mantalslängder 1642-1820, Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/64 (1744), bildid: A0005512_00160
398
« skrivet: 2018-03-10, 16:06 »
Intyget från Stockholm d. 7 Apr. 1792 var undertecknat av Joh: Er: Unge, Comministr i A[dolf Fredrik]. (Här är Unges namnteckning tydligare och visar att han var komminister i Ad. Fr. 1/5 1793: Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Lysningshandlingar, SE/SSA/0001/H V b/6 (1793), bildid: C0053885_00098 ).
Tips att kontrollera: Det finns en bouppteckning 1783 efter Landtullbesökare Lars Hellmans hustru Magdalena Berg, avl. 1781 13/3 Adolf Fredrik församling. Den yngste sonen hette Lars Gustaf och han var på sitt 9e år: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/274 (1783), bildid: C0107755_00406 Bouppteckningsregister i renskrift, SE/SSA/0145A/D/D 1/D 1 A/25 (1776-1800): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108867_00132
399
« skrivet: 2018-03-09, 13:30 »
Hämtat ur:
Nybyggare och innebyggare Lycksele, Stensele, Sorsele, Tärna 1700-1920 (Från kyrkoböckerna i sammanställda av Kjell-Åke Lundström 1975-1998):
Familj 3662
Per Eriksson (från familj 704), född 1736 i Degerfors, Umeå, död 1793 i Knaften, Lycksele.
Gift 1765 3/2 i Lycksele med
Maria Mattsdotter, född 1733 13/9 i Armsjö, Nordmaling (dop 13/9).
Familj 704
Erik, född i Degerfors.
Barn utan känd moder:
Per Eriksson, född 1736, se Familj 3662.
Katarina Eriksdotter, född 1738, se Familj 3060, 3494.
Det står inget om etnicitet i dessa Lundströms register.
Vilket det heller inte gör i Umeås husförhör, dop- och vigselböcker beträffande Erik Tomassons familj.
400
« skrivet: 2018-03-08, 19:04 »
Okänd sjuka.
401
« skrivet: 2018-03-08, 16:57 »
Jag har undrat detsamma. Men hittar honom inte som soldat efter 1744. Han hade tjänstgjort i 15½ år enligt rullan 1737. Möjligen kunde han livnära sig inom ett civilt yrke fram till 1757, och sedan haft pension? En tid var han rustmästare om jag fattat rätt, men jag hittade inget i Avlöningshandlingar, eller Meritband (digitalt finns endast från 1757 hos SVAR). 1725 är han antagligen ogift R87 (Generalmajor Filip Bogislaus von Schwerins regemente, Överste Baron Bengt Horns kompani): Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1301 (1725-1726), bildid: A0029388_00040 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029388_00040Fortfarande ogift 1728, Överstelöjtnantens kompani: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1302 (1728-1729), bildid: A0029389_00220 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029389_002201735 Överste Bengt Horns regemente, Kapten Axel Gustaf Kurcks kompani: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1303 (1732-1735), bildid: A0029391_00499 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029391_004991732 ännu ogift, Överste Bengt Horns regemente, Överste Horns kompani (med Kapten A G Kurck): Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1303 (1732-1735), bildid: A0029391_00225 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029391_00225Tidigaste uppgiften från rullorna, Överste Ture Sigismund Horns regemente, Överste Bengt Horns kompani, 1724, R130: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1300 (1724), bildid: A0029386_00090 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029386_00090- med Svens födelselän, härad, socken. Jag hoppas uppgiften är korrekt. Min tanke var tidigare att årtalet 1775 kunde vara till hjälp. Om Svens födelseort är fel, då kan kanske vigseln hittas istället ... Eller en bouppteckning - om det går att finna Svens bostadsort 1775.
403
« skrivet: 2018-03-05, 18:55 »
Det är Generalmajor Jean Louis Bousquets regemente, Kapten Carl Gustaf Moraths kompani: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1307 (1744), bildid: A0029396_00187 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029396_00187Kapten Axel Gustaf Kurcks kompani fanns även det under Generalmajor Jean Louis Bousquets regemente: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1304 ( 1737-1739), bildid: A0029393_00154 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029393_00154och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029393_00140Kapten Baron A G Kurcks kompani: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1306 (1743), bildid: B0003576_00234 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0003576_00234Prins Gustavs regemente, Kapten C G Moraths kompani: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1308 (1749), bildid: A0029398_00256 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029398_00256och ev. här Kongl: Lif Gardet: Krigskollegium Krigsmanshuskontoret, Liggare, förteckningar, journaler, matriklar och rullor, SE/KrA/0014/D/14 (1680-1779), bildid: A0066234_00331 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066234_00331Gardessoldat Sven Bobecks underhållsbrev daterat 1757 3/11: Krigskollegium Krigsmanshuskontoret, Undersöknings- och mönstringsrullor, SE/KrA/0014/E IX b/2 (1665-1829), bildid: A0066202_00578 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066202_00578
406
« skrivet: 2018-02-27, 13:58 »
Tack Åke
407
« skrivet: 2018-02-26, 20:53 »
Tack, till er alla I skrivande stund saknar jag konto hos Familysearch. Men, jag uppfattar inläggen som att det är den sjöman Gustaf Wilhelm Siklund, som jag söker. Intressant att han kom till USA 1879, han noteras i Bygdeås obefintlighetsbok den hösten.
409
« skrivet: 2018-02-25, 17:05 »
Hr Wilhelm Siklund gifte sig enligt tidningen Nordstjernan (1886-03-19), i New York, den 13 mars 1886 med änkefru Bengta Håkanson Svenson. Tror mig sett annonsen på annan plats med noteringen: Manhattan county.
Hos Ancestry verkade det finnas ett vigselbevis. Det lyckades jag inte få fatt i.
Jag ville hitta åldersuppgift på Wilhelm för att kunna fastställa om det rör sig om sjömannen Gustaf Wilhelm *1850 i Bygdeå (AC).
410
« skrivet: 2018-02-25, 14:04 »
Jag tolkar också Elisabets hemort Hwonsjö som Vångsjö. Vångsjö d v s utanför Brattsbacka byområde (Brattsbackabygdens historia, del I; Lundkvist, 1984), s16. Mattssläkten i Vångsjö, s71). På sidorna ovan i mantal 1715-17, står det Hörnsjö. Johan Olofsson överst är en av mina personer
413
« skrivet: 2018-02-22, 12:18 »
Uppgiften om ryttaren Simon Öfwerst av Viborgs kavalleri och Ryttmästare Myras kompani, som far till Dordi Persdotters från Ängersjö barn född 8 dar före vårfrudagen 1722, finns hos Tyko Lundkvist (dombok 1722 21/11, §6).
Domboken finns inte digitalt:
Svea Hovrätts renoverade dombok (Västernorrland), Arnäs, Grundsunda, Nordmaling den 4 december 1722, nr 6, folio 772 (s573v).
Beträffande sonen Isak hänvisar Lundkvist till dombok 1717 25/2, §3: Isak Johansson Holm nekade till faderskapet.
Svea Hovrätts renoverade dombok (Västernorrland), Arnäs, Grundsunda, Nordmaling den 25 februari 1717, nr 4, folio 322 (s406):
Isak föddes 14/8 1716. Dordis faders hus nämns 1715, och det stod även här att hon var från Ängersjö.
Vidare hänvisar Lundkvist till förhörsbok 1734-1746 Håknäs: inhyses Anna Pehrsdotter, syster Dordea Persdotter [...]. AI:2, s45.
414
« skrivet: 2018-02-21, 18:15 »
Ängersjö,
Dårdi,
efter hen/n/es berättelse en finsk Rÿttare
Dårdi Pärs dotter
d. 17 Martÿ (Nordmaling C:1, s32).
1792 Febr. 7 Hüst. Dordi Simonsdr från Ängersjö, född 1722 d. 17 Mart. fadr. Simon N.son från Österbotn Modr H. Dordi, dess faders namn ock obekant. Hon tjente här och der i ünga åren, och till slut äfwen i 7 års tid hos framl. Prosten Unæus, med godt loford. Gifte sig 1755, Michælÿ dag med Eric Michelsson i Ängersjö, som förut üppehållit sig på Olofsfors bruk, men till-trädde hem/m/anet i Ängersjö år 1771. Med honom har hon haft 4 barn, 3 Söner och 1 dotter. En son allenast lefwer af dem. Hen/n/es wandel varit Christel. o. anständig, men hälsan i de sista 8 åren swag. Blef slutel. ansatt af bröstsjuka och andtäppa. Begrofs d. 12 Febr. dess lifstid 69, 46 (v), 3 (dagar).
N.son kan betyda att Simons efternamn var okänt.
415
« skrivet: 2018-02-21, 14:21 »
År 1797 nämns Eric Brandberg, vid Stockholm stads militärer, nr 116:
Ålands kronofogde (AX) Aa:3 (1797-1807) Bild 240 / sid 16 (AID: v221717.b240.s16, NAD: FI/ALA/1001)
416
« skrivet: 2018-02-21, 14:11 »
Änk. Dordea Pärs dr, som med en Rÿttare wid namn [Simeon?] haft ett barn wid namn Dordea, här lefwadt hoos sin Son Isaac i Mull-sjö; och m[å?]st med tienande oppehället [fås?], dödde i Bröstsjuka och Stÿng, och begrofs d. 22 8br, 74. Ungefär så blir min texttolkning, som nog kan bli bättrad. Arkiv digital har ett dödboksregister, och enligt detta avled Eric Michelssons hustru Dordi Simonsdotter 1792 7/2 i Ängersjö (F:1, s247). Bonden Isak Isaksson, Mullsjö, avliden i januari 1771, verkar ha varit äldre än Dordi Simonsdotter: Nordmaling F:1 (1750-1817) sid 109 Dordea Persdotter fanns i Anbytarforum, Börje Hörnlunds anor, nr 385 (384): https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YqoAB0PiB7AJ:https://forum.genealogi.se/index.php%3Ftopic%3D77366.0+&cd=9&hl=sv&ct=clnk&gl=se
417
« skrivet: 2018-02-19, 12:12 »
Det finns ett antagande tidigare i tråden (18/5 2017), 'att Erik Johan Baudins anor går att söka i Riga'. I Stockholms stadsarkivs Äldre passhandlingar, har man registrerat Jakop Båijdin, vars namn i källan stavas Jakop Båÿdin. Han skulle resa till Räfwal 1698. http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/aldre-passhandlingar/Jag antar att Johan Blomfeldts närvaro i Umeå socken, är känd A I/3 (1732-36), s118 Böleå, överste Wiedemeÿers folk, samt A I/4 (1736-41), s167 tjänstefolk/drängar. Arméns pensionskassa, Inkomna brev, memorialer m m, E 2/4 (1760), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065587_00072- utförlig meritförteckning fr o m 1710 i Rÿga Arméns pensionskassa, Inkomna brev, memorialer m m, E 2/2 (1758), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065585_00143- C F Blomfeldt hade tjänat sin kung och fädernesland i 47 år. Arméns pensionskassa, Meritband, E 5/1 (1757-1760), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043350_01070
418
« skrivet: 2018-02-18, 17:45 »
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/325 (1757), bildid: A0052325_00072Västerbottens regemente. Mönsterrulla. Chef: G.R. Palmstruch. Gammalt signum: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052325_00072R95 Hjuk nü Hjukström: Praesens. Praesens Spinnels Rotas påstående at återfå denne Johan Eriksson förswinner emedan bÿtet emot Soldaten Per Spinnel befants wara skedt med bägge Rotarnas samtÿcke. Johan Hjuk gifte sig 1751 (Umeå landsförsamling C:2 (1736-1756). sonen Johannes född 1749 (C:2). Erik Nilsson, Hissjö, var fadder, och möjligen identisk med avskedade soldat Kungsman. Elisabet Hansdotters dödsnotis (Umeå landsförsamling C:3, nr 46, 1759): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012915_00033Svårt att veta hur de träffade varandra. Mats Hjukström skattskrevs i Brännland 1741: Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/72 (1741), bildid: A0001831_00010 1742 kallas han Mats Spinell och då i Hjuken: Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/73 (1742), bildid: A0001832_00015
419
« skrivet: 2018-02-17, 16:58 »
142 Spindel Anders Håkansson aproberat wid 1735 åhrs General münstring, förkommen i actionen wid Willmanstrand d. 23 aug. 1741. Ärsatt d. 21 Decembr: samma åhr med Mats Ersson som afgick med döden d. 26 Nowembr: 1742 på Marchen ifrån Stockholm, ärsatt wid recruterin-gen d. 7 april 1743, med Borgare drängen Jöran Andersson, ut bytt sig d. 25 i samma månad emot Officers drängen Johan Ersson 20 åhr g[amma]l ogift, visiterad och frisk befunnen, transporterad d. 5 Septembr: 1743 till N[ummer] 95 och straxt hit i stället ifrån sam-ma Rotha flyttad Per Larsson. 33 7/12 (Ålders år). 8 7/12 (Tjänste åhr). Westerb.
Rullan var daterad 29/10 1744, med annotationer från 1735 års Generalmönstring.
Jag undrar vem officeren var ...
Jag har många soldater i släkten, de finns inte alltid i kyrkböckerna, därför har militära rullor använts att komplettera med.
420
« skrivet: 2018-02-14, 11:06 »
Det ska finnas Förmynderskapshandlingar 1749 – 1831 (SE/GLA/11044/ F V/1). Förmynderskapsprotokoll 1757 – 1860 (serie A I a). Detta i Slättängs häradsrätts arkiv, men protokollen är inte digitaliserade ännu. Samma sak med Dödlistor 1794 – 1838, SE/GLA/11044/ F III/1
I Valstads mantalslängd från 1794 och framåt, finns GuarniZions soldat Anders Bäcks hustru i Ståckabäcken Store: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006672_00572Tyvärr vet jag inget om faderskapsmål så sent. Men, det kan vara värt att kolla domboken när den blir sökbar hos någon av aktörerna SVAR och AD.
421
« skrivet: 2018-02-13, 16:54 »
Ja, Anders Bäck hade 2 arvsberättigade barn enligt bouppteckningen 1800. Änkan ville ha Sven Svensson i Bäck, till sina styvbarns (Anders Bäcks barn), förmyndare. Om deras ingifte farbror Sven verkligen blev förmyndare, då kan det visa sig i domprotokollen som inte är digitala ännu. Anders och Sara gifte sig i september 1792, Falköping stad (C/3): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0050081_00076
422
« skrivet: 2018-02-13, 13:27 »
Nej, jag tror inte heller att anteckningarna rör Sara. De tycks handla om soldaten Johannes Ting, som finns i Centrala soldatregistret med namnet Larsson. Garnisonssoldaten Anders Bäck och Sara Olofsdr, 41 år, St. Ståckabäcken, Kymbo, fick ett barn 16/6 1796 (Valstad C/2). Enligt dödboken 1813 var Sara Olofsdotter 60 år. Anders Bäcks son Johannes kan ha varit född 1784-85, dottern Ingrid 1783-84. En Johannes Andersson *1784, från und. St. Stockab:k, flyttade till Jönköping 1801 (Valstad C/2): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053231_00198Johannes kan finnas i Centrala soldatregistret.
423
« skrivet: 2018-02-13, 13:08 »
Den försvunna Brita Kristina Halin, (Anbytarforum, Själevad 2005-08-25), flyttade till Arnäs: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=45504.0Arnäs (Y) AI:5 (1816-1825) Bild 84 / sid 77, Jerfed Arnäs (Y) AI:6 (1826-1835) Bild 84 / sid 76, Jerfed, en systerdotter från Nysätra (AC)
424
« skrivet: 2018-02-12, 19:40 »
Christina Beata Thorén finns i Anbytarforum: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=40977.msg639673#msg639673Sonen Sven Bengtsson var född i Härja (R) C:2, 1786-11-15 Sara Olofsdotter: Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/20 (1813-1815), bildid: C0107234_00205 - änka i Stora Stocke[bäcken?], död 17 juni 1813, inga egna barn, men 2 styvbarn: Johannes soldat vid extra roteringen, Ingeborg, omyndig, ej närvarande. Vet inte om detta är rätt Sara: Kymbo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13299/A I/1 (1806-1814), s45 - änka Sara Olofsdotter, död.
425
« skrivet: 2018-02-12, 11:56 »
2 januari 1822 blev på vederbörande arvingars anmodan Laga bouppteckning företagen och förrättad av undertecknade upptecknings och värderingsmän efter avlidne dannemannen i livstiden ärlige och välförståndiga Sven Svensson från Storegården Bäck uti Hvalstad församling avliden 23 sistlidne december. Vilken efter sig lämnat sin i livstiden kära hustru Britta Pehrsdotter jämte med henne samman aflat 4 söner, äldsta sonen Johannes gift boende i Skattegården Näs, sönerna Sven, Anders och Lars, ännu ogifta hemma vistande i Sterbhuset, alla myndiga, ägendomen uppgavs av änkan [...]. Den 27 december 1831 företogs bouppteckning efter avlidna änkan Britta Pehrsdotter från Storegården Bäck, avliden den 14 i ovannämnde månad. Vars arvingar äro sönerna med hennes avlidne man Sven Svensson - Johannes Svensson på [Hårdaholm?], Sven Svensson [Fläskholmen ?] Näs, Anders Svensson i Storegården, Lars Svensson i [Storeholmen Bäck?]. Samtliga närvarande. Detta är inte ordagrant tolkat, och kan säkert behöva korrigering. Hårdaholm finns i Suntak. Riksarkivet har digitala sockenkataloger till kyrkböcker, men för Skaraborg finns bara socknar och inga orter med: https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+eba8de97-c580-42b3-a705-3f949c258587&infosida=amnesomrade-slaktforskning&flik=1
426
« skrivet: 2018-02-12, 11:02 »
Anders Bäck fann jag i dödboken vid genomgång av Valstad och dess annexförsamlingar.
Sara Olofsdotter var barnens styvmor och de kanske inte fortsatte bo tillsammans?
Sara kan ha gift om sig.
Stina Persdotters dödsnotis saknas.
Vigsel med Sara kan ha skett mellan 1791-1800.
Tyvärr är det stora luckor i Valstads härads kyrkböcker.
Tidigare har jag tagit hjälp av mormonernas databas 'Familysearch' - men sedan en tid tillbaka krävs inloggning där. Det kan ev. löna sig att skaffa en inloggning där. Jag tror det är gratis - men säker är jag inte.
Anders Bäck kanske gifte sig och fick barn på annan plats än Valstad med annex.
427
« skrivet: 2018-02-11, 16:48 »
Qwarntorpet. Smeden Erik Anderssons flickebarn (Alsike C:2 (1765-99) Bild 101 AID: v120205.b101).
428
« skrivet: 2018-02-11, 16:42 »
Åhr 1800 den 3 dje Juny blef Laga Boupteckning hållen på den Egendom som befans Efter soldaten wed Kongl. Stedingska Regementett Anders Beck, som är med döden af-leden den 28 de sistledne May, och war Boende i Torpet under Stora Ståckäbacken, samt nu Efterlefwande Änkan Sara Olofsdotter med hennes 2 ne omyndiga Styfbarn, dot-teren Ingrid Andersdotter 16 år, och sonen Johannes Andersson 15 år gammal. För hwilka Änkan anhåller aldra ödmiukast Inför den Högtärade Wällofliga Tings Rätten att bonden Sven Svensson i Storegården Bäck, måtte blifwa Ansla-gen till Förmyndare före, och Företogs Boupteckningen och upgafs Egendommen af Änkan, samt wärderades af underskrifne män som Följer neml.
Detta är vad jag kan uttolka av ingressen.
429
« skrivet: 2018-02-11, 15:55 »
Tjent länge och wäl bewistat Finska och Pommerska Krigen, anmäles till underhåll och särskilt hos Kongl. Mayt i underdånighet.
Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 749 (1786-1786) Bild 880 / sid 160
Tjent länge och väl, bewistat Finska och Pom/m/erska Krigen anmäles till underhåll och särskilt hos K M i underd.
Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 748 (1779-1779) Bild 850 / sid 161
1748 under annotationer: Praesens d v s närvarande.
1759 kan det möjligen tänkas stå durchlop: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 744 (1748-1759) Bild 3820 (AID: v374927a.b3820, NAD: SE/KrA/0023)
Officersdräng: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/324 (1741-1744), bildid: A0052324_00285
- OBS! se även sidan innan för R142 Spin(d)el
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/325 (1757), bildid: A0052325_00072
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/325 (1757), bildid: A0052325_00320
Krigskollegium Krigsmanshuskontoret, Liggare, förteckningar, journaler, matriklar och rullor, SE/KrA/0014/D/16 a (1776-1813), bildid: A0066236_00304
Finska kriget var Hattarnas krig (1741-43), och Pommerska kriget (den svenska medverkan i sjuårskriget, slutet av 1750-talet), var även det på Hattarnas tid.
430
« skrivet: 2018-02-11, 13:59 »
Jan,
vad tror du om denne soldat Anders Bäck (Beck), avliden den 28/4 1800 i Kymbo socken?
Valstads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13609/C/2 (1757-1809), bildid: C0053231_00175
Det finns en bouppteckning:
Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/15 (1800-1801), bildid: C0107229_00231
- s387
Möjligen denne soldat:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1821 (1796-1798), bildid: A0030049_00393
431
« skrivet: 2018-02-10, 16:20 »
Broddetorp, tycker jag det står som födelseort/socken för Britta.
Den Stina Persdotter som nämns i bouppteckningen 1791, skulle kunna vara Anders hustru. Anders namn saknas ju bland arvingarnas namnteckningar. Stina kanske inte bodde så långt från Bäck 1791.
432
« skrivet: 2018-02-09, 16:43 »
Enligt Centrala Soldatregistret var Lars Kämpe *1759, soldat i Stenstorp socken, Skaraborg. Livkompaniet, rote: Rumpegården, Brunnhem.
Stenstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13502/A I/5 (1784-1804), bildid: C0052571_00065
- s107
433
« skrivet: 2018-02-08, 17:23 »
Nr 14. (s) 191:
Åhr 1791 den 11te apprill blef boeförteckning fierättad efter afledne och afskjedade solldaten Lars Kiämpe på Storegårds ägor i Bäck som med döden afled den 4de apprill sistledne och efter sig lemnat Twenne barn en son och en dotter sonen Jonas Larsson på 4de åhret dotren Kattarina Lars dotter på 7de åhret här efter följer egendomen som befants Nemligen [...]. Bouppteckningen är undertecknad (s194), av Britta Olofs dotter en bedröf-wad Änka.
Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/12 (1791-1793), bildid: C0107226_00143
434
« skrivet: 2018-02-08, 12:16 »
Ursäkta, det var inte min mening att röra till släktrelationerna. Sven Svensson verkar ha varit Ingiards måg, trots att han nämns först av arvingarna: Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/12, s187- 190
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107226_00140Brita Olofsdotter hade varit gift med Lars Kempe, se bouppteckning: Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/12, s191- 194
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107226_00141Stina Persdotter kan ha varit en annan svärdotter ... Nej, jag hade inte läst bouppteckningarna, bara letat dem. Bästa hälsningar Gun
435
« skrivet: 2018-02-07, 20:32 »
Bra jobbat att hitta den bouppteckningen!
De som undertecknat bouppteckningen var: Sven Svensson, Bengt Pärsson, Stina Pärsdotter och Britta Olofsdotter. Och de kallas närvarande arvingar?
Kan Sven Svensson vara ett barn från Ingards (Ingegerds) ev. tidigare äktenskap? Det skulle kunna förklara att det gjordes en bouppteckning efter henne.
Ja, en son avled 4 april 1791. Valstads dödbok kan kanske vara värt en kontroll.
439
« skrivet: 2018-02-07, 13:32 »
Bouppteckningen läst hos Arkiv Digital:
Slättängs häradsrätt, F II/12 (1791-1793), s187
Åhr 1791 den 11te apprill blef boeförteckning förrättad efter afledna änkan Ingiard Svens Dotter boende på Storegårds Egor i Bäck och med döden afled den 5te apprill sistledne och efter sig lämnat Trenne barn Twå söner och en doter alla Myndiga men then tredje sonen är med döden afleden den 4 apprill sam/m/a åhr och efter sig lämnat Twenne barn en son och en doter dottren på det 7de åhret gam/m/all och sonen på det 4de åhret här efter följer egendom/m/en som be-fants Nemligen [...].
Det är möjligt att min tolkning kräver korrigering.
440
« skrivet: 2018-02-07, 12:58 »
Jag känner inte till något domboksregister för Degerfors/Vindeln. Jag tog fasta på årtalet 1831, och bläddrade mej fram. Detta var en rannsakning vid urtima ting. Domböcker från ordinarie ting 1831 verkar inte finnas digitalt hos SVAR.
Det kan ta tid att vänja ögonen vid handstilar, äldre ordbruk och stavning.
Degerfors tingslags häradsrätts arkiv, Domböcker och protokoll vid urtima ting, SE/HLA/1040107/A I b/1 (1818-1850), bildid: C0104374_00168
- Landskansliets begäran om rannsakning, daterad d. 25 maj 1831, är kortfattad och verkar lättare att tyda.
441
« skrivet: 2018-02-06, 12:16 »
Jag misstänker att bouppteckning 1821:921, inte finns alls. Det verkar ha blivit felskrivet för 1831:921? Landsarkivet i Göteborg, som upprättat registret (1959), kanske vet besked. Bouppteckning 1822:1177, Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/22 (1820-1822), bildid: C0107236_00665 Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107236_00665
442
« skrivet: 2018-02-06, 11:59 »
Inte lätt att tyda de hieroglyferna exakt, men:
NB: Vahnlytt å mehnför fälld år 1831 för brottsligt [uppförande?] mot moder och [...] sitter på Hernösands Hospital.
Se vidare:
Degerfors tingslags häradsrätts arkiv, Domböcker och protokoll vid urtima ting, SE/HLA/1040107/A I b/1 (1818-1850), bild 155
444
« skrivet: 2018-02-05, 12:35 »
Olof Petter är markerad som abs (frånvarande), i Bygdeå A I/16 b (1885-94/95), s394.
Enligt 'Flyttningsbevis' 4/11 1892 var han ledig till äktenskap:
Bygdeå kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängder, SE/HLA/1010025/H II/2 (1890-1894), bild 91
- på föregående sida finns föräldrarna Salomon och Kajsa Greta.
Lindström, J.F. *1858 Nysätra, finns i SVARs databas Sjömanshus (sjöfolk), 1877-78, samtidigt som Lindström, O.P. * 1853 Bygdeå.
Flyttade Olof Petter verkligen/personligen till Bygdeå 1892, som det menas i flyttlängd och flyttbevis?
445
« skrivet: 2018-02-05, 10:44 »
2 st gamla tun-nor, 2 halfanka-ren och
1 bytta
Ankare, halvankare var ett äldre rymdmått för t ex öl, vin, brännvin, och passar i kategorin laggkärl (liten tunna). Ett ankare motsvarade 15 kannor.
Lave tror jag är en sorts hylla samt en låda för murbruk.
446
« skrivet: 2018-02-04, 15:32 »
Ja, då är det nog en hemqvarn.
447
« skrivet: 2018-02-04, 15:11 »
Ja, eller handqwarn. Vad nu sådant bruksföremål användes till? Hemlagade charkuterier?
448
« skrivet: 2018-02-04, 15:06 »
Smurf  (vi postade inläggen samtidigt). Maud, jag kände till att mannen hette Bengtsson. Tack för rättelserna.
449
« skrivet: 2018-02-04, 14:36 »
År 1764 den 21 April blef i an ledning af enkan Ingard Svensdotter uti Storg. uti Beck efter bigäran, laga Boupptekning för rettad på den egen dom som warit befintelig i Boett efter des salig man Per Benetson som igenom döden af led d. 12 Aprilis 1764 och efter lemnade fyra söner och en dotter den älsta sånen med namn Sven Pers. på det 17 årett den andra Benkt Person på det 15 år den tredie Anders Person på det 12 årett den fierde Lars på det 6te årett flickan Brita på det 3 die årett hwilkett för dessa omyndiga barnen före slås förmyndare hwid domstolen, egendomen uptages och werderas af åfwanstående enkia som följer nemligen [...].
Det är min tolkning.
450
« skrivet: 2018-02-04, 13:46 »
Gissar att kon kallades Skjernan (Stjernan), och kvigan Hjerteros ...
451
« skrivet: 2018-02-04, 13:31 »
Jag har märkt, i igen forskning, att det är ovanligt att bouppteckning görs vid den efterlevande mannens eller hustruns bortgång. Ibland görs inventeringar när ett hemman ska övertas av äldsta barnet.
Du har inte hittat sönerna som dopvittnen för syskonbarn?
453
« skrivet: 2018-02-03, 14:51 »
454
« skrivet: 2018-02-03, 14:24 »
456
« skrivet: 2018-02-02, 15:28 »
Det var inte lätt. Jag sökte i Nationell Arkivdatabas (NAD), och hamnade då i Skaraborgs län. Digitaliserade register: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043018_00047Slättängs häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, SE/GLA/11044/F II/4 (1764-1766), bild 23 Slättängs häradsrätt (R) FII:4 (1764-1766) Bild 20 / sid 21 (Arkiv digital). Jag hoppas det är rätt familj.
457
« skrivet: 2018-02-01, 18:55 »
Ja, 'Släng skaft med 2ne spik nafvar', finns i en annan bouppteckning:
Folkare tingslags häradsrätt, SE/ULA/10262/F II/9 (1799-1801), bildid: C0102838_00363
458
« skrivet: 2018-01-29, 21:48 »
År 1663 fanns Anders Andersson i Flurkmark (mantal). Denne Anders samt Jon Olofssons hemman verkar inte ändra storlek trots att Jons hemman delades i hälften efter uppgörelsen 1671 mellan sonen Peder Jonsson och dennes svåger Anders Andersson. Peder Jonsson blev f ö tolvman, och besiktade hemmanet i Degerfors (1693), som Olof Persson ville uppta.
Någon fler Anders Andersson syns inte i Flurkmarks jordebok eller mantal efter 1678, och det skulle han kanske ha gjort som köpte hemman av Jons arvingar:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3161 (1678-1679) Bild 8600 / sid 853 (AID: v421955.b8600.s853)
Det kanske var Peders svåger som köpte nytt i Tavelsjö ...
459
« skrivet: 2018-01-28, 17:57 »
Om Tavelsjö nr 1, står i domboken att hemmanet blev öde 1696: Umeå domsagas häradsrätt, SE/HLA/1040122/A I a/12 (1737), bildid: C0102105_00359 Flurkmark/Tavelsjö: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3472 (1685) Bild 5580 / sid 544 (AID: v423997.b5580.s544) Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3975 (1703) Bild 4530 / sid 443 (AID: v494185.b4530.s443) Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3820 (1702) Bild 9430 / sid 936 (AID: v494177.b9430.s936) Hustru Kerstins hemman: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 742a (1728-1728) Bild 2160 / sid 77 (AID: v374924a.b2160.s77) Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 742b (1728-1728) Bild 2810 (AID: v374925.b2810) Tavelsjö nr 1: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 742b (1728-1728) Bild 2790 (AID: v374925.b2790) Gammelbyn, Johan Persson: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 742b (1728-1728) Bild 5020 (AID: v374925.b5020) Det fanns nog flera Anders i Flurkmark: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676-1676) Bild 8390 / sid 828 (AID: v421952.b8390.s828) Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3468 (1681) Bild 4490 / sid 440 (AID: v423993.b4490.s440) Referatet från dombok 1703 om styvsonen som följer till Tavelsjö, kan jag inte hitta med den ordalydelsen. Anders Andersson (med hustru och en son), dök upp i mantalslängden 1684 i Tavelsjö, på hustru Malins hemman, och hon skrevs där efter Per Hansson. Då fanns en Anders Andersson i Flurkmark, med sin hustru: Mantalslängder 1642-1820, Västerbotten (1684), bildid: A0001781_00012 Anders Andersson, Flurkmark: Jordeböcker, Västerbotten (1689) bildid: A0055902_00096 Enligt mantal 1703, var fadern Anders över 64 år, och han lämnade boet till mågen Erik Simonsson. Erik Simonsson var gift med Elisabet Andersdotter. Om Svan i Österbotten, den 5/2 2005 och framåt: http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:5w8iRJfLR4EJ:www.malax.org/westside/oldside/discus/messages/7/721.html%3F1205752994+&cd=7&hl=sv&ct=clnk&gl=se
460
« skrivet: 2018-01-27, 16:51 »
Enligt Personregister till Renoverade Domböcker i nuvarande Västerbottens län 1635-1736, Umeå socken 1685vt, nr 24: laga fasta för Anders Andersson i Flurkmark å ett hemman i Tafwellsiön ...
461
« skrivet: 2018-01-27, 13:14 »
Jo, jag såg att Herman Johansson i Fanbyn var fadder 1726. Det vore förstås rimligt att Jakob Johansson var släkt med Jon Hermansson. Jag tänkte att den omyndige Jon Hermansson och hans syster kunde varit släkt med Jakobs nya hustru. Men, om hennes namn var Maria Jakobsdotter då verkar det inte särskilt troligt att hon var närmare släkt med Hermans barn.
Olof Johansson, Högen, tog f ö ut lysning 1733 29/6. Olof Höjer, antar jag.
462
« skrivet: 2018-01-26, 16:24 »
Ja, Olof Johansson vill jag behålla. Men, jag undrar över Herman. Enligt domboksreferat 1727ht, skulle Jakob Hansson i Fanbyn, ha dottersonen Jakob Johansson i samma by, och hans granne Herman Johansson nämns.
Vid 1743ht, var Jakob Johansson, Fanbyn, förmyndare för Jon Hermansson i Fanbyn.
Jakob Johansson tog ut lysning i Grundsunda 7/1 1744 [Länsräkenskaper, Bild 740 / sid 3683]. Hans hustru noteras i mantal t o m 1743, men saknas 1744.
Om Herman Johansson i Fanbyn, var en granne, var fanns då Herman * cirka 1700 Grundsunda?
463
« skrivet: 2018-01-25, 16:18 »
Databasen Indiko, är bra vid släktforskning i Skellefteå, den har källhänvisningar: http://www.cedar.umu.se/english/ddb/public-access-databases/indiko--parish-registers-on-the-web/indiko-user-agreement-/Dessutom finns kommunionlängder med ortsregister: Skellefteå landsförsamling (AC) DII:2 (1753-1770) Bild 3340 / sid 317 (AID: v394212.b3340.s317)
Skellefteå landsförsamling, Kommunionlängder, D II/2 (1753-1770), bildid: C0034387_00356
Skellefteå landsförsamling (AC) DII:2 (1753-1770) Bild 1030 / sid 91 (AID: v394212.b1030.s91)Skellefteå landsförsamling, Kommunionlängder, D II/2 (1753-1770), bildid: C0034387_00112Nils Larsson fanns här före soldattiden: Skellefteå landsförsamling (AC) AI:2 (1720-1770) Bild 247 / sid 236 (AID: v139526.b247.s236)
Skellefteå landsförsamling, A I/2 (1720-1770), bildid: C0075685_00261Det kan vara enklare att hitta rätt sida i Skellefteås kyrkoarkiv med Arkiv digital Boken Skellefteå socken 1650-1790 (2001); red. Ulf Lundström, är kanske bekant. Det var ett märkligt sammanträffande att R84 Kopparslagare kallas Öman efter 1815.
464
« skrivet: 2018-01-24, 11:46 »
Inte lätt att veta, men Olof Johansson, Fanbyn, tog ut lysning 1 juni 1733.
Oloff Jonsson, Utanåhs, tog ut lysningssedel i slutet av 1734:
Länsräkenskaper 1631-1820: Västernorrlands (fr o m 1762 Gävleborgs län) (X, Z, Y) 201 (1734-1734) Bild 250 / sid 4531 (AID: v886594.b250.s4531)
465
« skrivet: 2018-01-23, 17:33 »
Här är en annan variant på flyttbilaga (Obs! 2 sidor):
Burträsks kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/HLA/1010024/H II/2 (1825-1829), bildid: A0018112_00008
- daterad i Norsjö 3/10 1825. Drängen Lars Anton Larsson menas i denna varit född 1803 i Skellefteå.
466
« skrivet: 2018-01-23, 16:41 »
Tack Per Jag får undersöka den familjen närmare. Olof Johansson, Fanbyn, tog ut lysning 1733: Länsräkenskaper 1631-1820: Västernorrlands (fr o m 1762 Gävleborgs län) (X, Z, Y) 198 (1733-1733) Bild 120 / sid 4251 (AID: v886592.b120.s4251)
467
« skrivet: 2018-01-23, 15:27 »
Kent, Lycksele stämmer bra, Manjaur: Lycksele AI:6 (1810-1817), s107 Ja, Lars Anton bodde i Brattberg, och då verkar det logiskt att han var Lars Ömans son Han finns inte i Degerfors utflyttningslängder, men bland Burträsks flyttbilagor: H II/3 (1830-1834), bildid: A0018113_00167 - född i Skellefteå 30/8 1807 Lars Antons dop bokfördes tydligen inte, och hans födelsedatum verkar ha rörts till ytterligare p g a flyttningar. Den nybyggesansökande Lars Öman var inte bonde, och han mantalsskrevs i Granö 1830 som avskedad soldat *1766: Häradsskrivaren i Umeå fögderi (AC) Vol:54 (1810-1830) Bild 3710 (AID: v334949.b3710) Anders Jonsson med familj från Låsmen fanns också bland flyttbilagorna: Burträsks kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/HLA/1010024/H II/3 (1830-1834), bildid: A0018113_00203
468
« skrivet: 2018-01-22, 13:17 »
Abraham Johansson, Fanbyn, tog ut lysning 31/10 1736 [Länsräkenskaper, Västernorrland (1736) Bild 180 / sid 5013 AID: v886598.b180.s5013].
469
« skrivet: 2018-01-22, 12:21 »
SVAR/Riksarkivet har digitaliserat Landshövdingeämbetets utslag, och Lars Öman här då:
Västerbottens läns landskontors arkiv, Utslags- och resolutionskoncept., SE/HLA/1030006/A II a/31 (1831), bildid: A0027341_00411
Västerbottens läns landskontors arkiv, Utslags- och resolutionskoncept., SE/HLA/1030006/A II a/31 (1831), bildid: A0027341_00029
- register
Västerbottens läns landskontors arkiv, Utslags- och resolutionskoncept., SE/HLA/1030006/A II a/31 (1831), bildid: A0027341_00016
Avskedade soldaten Lars Öhman avled 28/1 1847 i Granön, vid 86 års ålder (Degerfors, C:3).
Efter avskedstagandet hade soldater rätt att bo i de byar där de varit soldater (Dombok Umeå 1774).
Lars Anton Larsson har en notering i marginalen Skellefteå:
Burträsk (AC) AI:8b (1825-1835) Bild 284 / sid 566, Brattberg
Från 1826 var Lars Öman gratialist: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 755 (1823-1826) Bild 6270 (AID: v374938b.b6270)
Gratialist även 1833:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/756 (1830-1833), bildid: A0028759_00617
Han ersattes 1823 med drängen Olof Johansson, som var soldat även 1849:
Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 758 (1843-1849) Bild 4450 (AID: v374941.b4450)
Till synes kan blott Lars Nilsson Svala Öman (*1766 - † 1847) från Holmfors, motsvara beskrivningen på nybyggaren i Brattberg.
470
« skrivet: 2018-01-21, 15:27 »
Annelie,
jag vet tyvärr inget om försäljningen av Mossbergs material. Men, böckerna finns på välsorterade bibliotek i Västerbotten.
Även:
Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762, Kenneth Mossberg
Del: Lövånger kompani : med genealogiska anteckningar, ca. 120 s.
Det finns en bouppteckning efter Nils Frimodig, Hökmark, 1790: Lövångers tingslags häradsrätts arkiv, FII:8, nr 77
471
« skrivet: 2018-01-20, 16:25 »
Vid vigseln 1826 i Norsjö (EI:1), stod det att Lars Anton Larsson var född 1803.
Lars Anton Öman *1803 noteras 1821 i Brännforsliden:
Degerfors (AC) AI:2 (1815-1824), s139
AI:2, s131 Hjukensjön
AI:2, s 121 - 122 Djupsundet
AI:2, s 133 Säfsjön och Brännforssund/liden, noteras i 2 hushåll
Och kanske även samme Lars Anton i Hjuksnoret:
AI:1 (1794-1814) Bild 367 / sid 365 (AID: v139161.b367.s365) gossen Lars Anton *1802
Avskedade soldaten Lars Öman fanns också i:
Degerfors AI:2 (1815-1824), s 18 Degerfors kyrkby, s 205 Böjern 1824-25, *1766
Det saknas ca. 5 års uppgifter för att kunna avgöra om det var Öman som gifte sig i Norsjö 1826.
472
« skrivet: 2018-01-19, 15:59 »
Jag kan rekommendera fler av Mossbergs häften som kan sökas t ex i Libris: Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762. Skellefteå kompani: med genealogiska anteckningar; Kenneth Mossberg. Knut Lundberg verkar ha hämtat uppgifter om soldaterna från t ex kommunionlängden DII/2 till sin bok (del IV). Centrala soldatregistret, kanske du testat: http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/search.sv.aspx
474
« skrivet: 2018-01-17, 13:43 »
I vilken sameby upptas Per Ersson *1736 i Kjell-Åke Lundströms forskning?
Det finns en Per *1732-08-06 i Stöcksjö, Umeå landsförsamling [C:1], son till Erik Tomasson och Anna Nilsdotter. Familjen flyttar senare till Degerfors:
Umeå landsförsamling (AC) AI:4 (1736-1741) Bild 39 / sid 32 (AID: v139801.b39.s32)
Per vigs 1765 med Maria Mattsdotter:
Lycksele (AC) C:1 (1702-1777) Bild 180 / sid 174
Erik Tomasson och Anna Nilsdotter finns i vigselbok 1723:
Umeå landsförsamling (AC) C:1 (1721-1735) Bild 11 / sid 7
- Erik i Stöcke och Anna i Stöcksjö.
Enligt Ossian Egerbladhs Knaften Finntorpet som blev storby (1963), var Maria från Örträsk.
Men, det är en helt annan Per du menar?
Forskning om samer så tidigt får nog försökas med domböckers hjälp.
475
« skrivet: 2018-01-17, 12:33 »
Det finns även bouppteckningar efter Johan Klyf och Brita Ersdotter:
Nätra tingslags häradsrätt (Y) FII:12a (1839-1840) Bild 200 / sid 6
Nätra tingslags häradsrätt (Y) FII:12b (1840-1841) Bild 790 / sid 156
476
« skrivet: 2018-01-16, 16:30 »
Det får bli en annan strategi än att försöka hitta familjen i Nordanås.
Enligt Sidensjö (Y) LIII:2 (1785-1824) Bild 280 (AID: v390551a.b280)
- betalade Johan Holmberg för bröllop i april 1792. Vigselbok saknas?
I december 1792 betalade Johan Hollberg vid dotterns begravning:
Sidensjö (Y) LIII:2 (1785-1824) Bild 310 (AID: v390551a.b310)
C:3, Greta död 18/12 1792.
C:3, Marget * 20/8 1792 i Skureå
Sidensjö (Y) LIII:2 (1785-1824) Bild 350 (AID: v390551a.b350)
- i februari 1794 betalade Jan Holmberg vid barndop.
C:3, Lisa *1794-02-18, fadern fördubblingsbåtsman.
I juni 1795 betalade båtsman Johan Hollberg vid barndop:
Sidensjö (Y) LIII:2 (1785-1824) Bild 410 (AID: v390551a.b410)
C:3, Petter *1795-06-24
Sidensjö (Y) LIII:2 (1785-1824) Bild 440 (AID: v390551a.b440)
- Båtsman Holmberg vid barns begravning, 10/4 1796
C:3, 6/4 1796 båtsman Hollbergs i Skureå, son Petter, 1 år.
Sidensjö (Y) LIII:2 (1785-1824) Bild 500 (AID: v390551a.b500)
- april 1798, efter Holmbergs barn i Nolås.
C:3, båtsman Holmbergs son Erik död i april 1798.
C:3, Erik *1796-12-24 Skureå
Mantalslängder 1642-1820
Västernorrlands län 1762-1820, SE/RA/55203/55203.27/16 (1798), bildid: A0001715_00304
- fördubblingsbåtsman Jan Holmberg. Han återfinns åtminstone från 1791 i mantal.
Men, 1799 noteras avskedade båtsman Holmbergs änka i mantalslängden. Vilket kan diskuteras om det är samma familj i Böhle AI:6a, s14?
477
« skrivet: 2018-01-16, 13:08 »
Med bouppteckningen efter föräldrarna Erik Kjällberg och Anna Dorotea Sundling, året 1809, ville jag rikta blickarna mot Böleå: Umeå landsförsamling (AC) AI:10a (1799-1810) Bild 10 / sid 4 (AID: v139807.b10.s4) - samt noteringen i bouppteckningen att, sonen unge sergeanten W. Kjällberg då uppgavs vara fången i Ryssland. Och sedan fortsatte jag kolla husförhören för Böleås grannbyar, Tegsbyarna samt Ön, och i den sistnämnda byn fanns Anna Sofia. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:242373&recordNumber=7&totalRecordNumber=8- Inrikes tidningar 1814-02-12, s7: 3:e kungörelsen 18/12 1813, där Ewa Maria Kjällberg, f. Alenius, eftersöker sin försvunne make Wilhelm Erik. Enligt Generalmönsterrullor: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/753 (1805-1811), bildid: A0028756_00371 och Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/329 (1811), bildid: A0052329_00101 - fick Wilhelm Kjällberg avsked 18/9 1811. Han hade fått löfte om medalj efter Oravais affairen. Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/328 (1810), bildid: A0052328_00053 Jag har fått många års träning , och då tänker jag främst på utmaningen i att söka efter 'mina egna' nybyggare och soldater. Och jag anser att Kråken är en viktig resurs för släktforskning i Västerbotten .
478
« skrivet: 2018-01-15, 10:46 »
Är det denne far Källberg du söker:
Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 396 / sid 394 (AID: v139799.b396.s394)
Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 333 / sid 329 (AID: v139799.b333.s329)
Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 240 / sid 234 (AID: v139799.b240.s234)
Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 227 / sid 221 (AID: v139799.b227.s221)
Umeå tingslags häradsrätt (AC) FIIa:2 (1799-1809) Bild 825 / sid 157 (AID: v153217.b825.s157)
Källberg d. ä.:
Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 157 / sid 151 (AID: v139799.b157.s151)
Degerfors (AC) AI:1 (1794-1814) Bild 251 / sid 248 (AID: v139161.b251.s248)
- Flickan An Sofia hos förare Tjellberg, *1792, bortgift.
Umeå landsförsamling (AC) AI:10a (1799-1810) Bild 38 / sid 32 (AID: v139807.b38.s32)
- piga Ön.
479
« skrivet: 2018-01-15, 10:03 »
Ja, du har bättre ordning på släktskapet mellan gästgivarens fru Anna Jakobsdotter och Jakob i Örsbäck .
480
« skrivet: 2018-01-14, 17:11 »
Nämen .
481
« skrivet: 2018-01-14, 16:53 »
Om han var född 19/5 så var föräldrarna Per Anton Andersson och Stina Cajsa Jonsdotter, Hedåker:
Skellefteå landsförsamling (AC) C:11 (1848-1859) Bild 82 / sid 78
Skellefteå landsförsamling (AC) AI:12j (1871-1880) Bild 81 / sid 334
482
« skrivet: 2018-01-14, 16:31 »
Ytterligare 3 Olofsdöttrar, från Ängersjö vigda i Nordmaling: Sigrid 1753, Brita 1760 och Annika som gifte sig 1762.
Enligt Nordmaling AI:2 (1734-1756), s39, var dotter Kerstin hos J J Örsbäck, d v s troligast Jakob Jakobsson [AI:2, s83]. Men, hos honom fanns då istället Brita Olsdr ifr Ängersjö. Jakob möjligen då kusin med Olofsdöttrarna från Ängersjö? Och släkt med gästgivarens, i Ängersjö, hustru Anna Jakobsdotter?
Olof Ersson och hustru Cherstin Olofsdotter var faddrar vid Per Hinderssons och Anna Olofsdotters barn Petrus dop 1767-12-23.
Årtalet 1738, i marginalen, skulle trots allt kunna vara det år Kerstin konfirmerades, och då passar åldern 17 år rätt bra, född c. 1721.
Volym AI:2 sträcker sig över 22 år, och skrivaren kanske räknade fel på 2 år? Med tanke på att dopnotis kanske saknas.
Frågan blir då: Hur fick hon födelseåret 1723 efter bröllopet?
Texten korrigerad:
483
« skrivet: 2018-01-14, 15:37 »
Ja, det dröjer antagligen några veckor till innan mantalslängder förhoppningsvis fritt kan betraktas hos Svar.
Jag skrev inte varför jag kallade nybyggaren i Sten/s/träsk Johan Wahlström. Det stod så i bouppteckningen 1818:
Burträsks tingslags häradsrätt (AC) FII:8 (1814-1822) Bild 610 / sid 15 (AID: v152952.b610.s15)
Hustru Sara Wahlstr *1700:
Burträsk (AC) AI:4 (1750-1828) Bild 103 / sid 96 (AID: v139032.b103.s96)
484
« skrivet: 2018-01-13, 16:52 »
Vigseln 1753 anger henne från Ängersjö. Biografin i dödboken 1782 efter hennes man Olof Ersson, Mullsjö, uppger också att Christina var från Ängersjö. Det fanns bara en Olof i Ängersjö 1753 (mantal). Har du kollat faddrarna för Christinas barn?
485
« skrivet: 2018-01-13, 14:01 »
Ja, det har du rätt i . Och Johan Johansson Wahlström i Stensträsk var född 1739 (inte 1736), döpt 8/12: Skellefteå landsförsamling (AC) C:2 (1730-1742) Bild 115 / sid 110 1ste trumslagaren Johan Wahlström blev värvad till befattningen vid Skellefteå kompani 14/5 1737, då 30-årig västerbottning med 7 tjänstgöringsår: SE/KrA/0023/0/743 (1735- 1740), bildid: A0028746_00470 Trumslagare Wahlströms kompani blev kommenderat till Finland 1741: Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/324 ( 1741-1744), bildid: A0052324_00089 Trumslagare Wahlström bosatt i Böleå, Skellefteå: Mantalslängder 1642-1820, Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/72 ( 1741), bildid: A0001831_00048 År 1738-39 noteras Wahlström på Kaplansbordet, Skellefteå, men 1742 endast hustrun: Mantalslängder 1642-1820, Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/73 ( 1742), bildid: A0001832_00057
486
« skrivet: 2018-01-11, 14:00 »
S[amma]: D[ag]: Kommo för Rätten Per Nilsson och hans hustru Stina Nilsdotter, Kjönig Sakrissons hustru Katarina Nilsdotter och Nils Nilsson Klöfvermans Enka Margareta Hansdotter alla ifr Spölands by, anhållande om Brandstod för en loftbyggning, som natten emot then 11the sistl. December afbrunnit, och hwarvid thessa skola mistat både malen och omalen Spannmål, utom åtskillige andre lösören, them til kännbaraste skada och afsaknad, och ingafs härjämte Krono Länsman Sundlings och nämndemannen Hans Hanssons i Spöland afgifne betyg att tomten ther loftbyggningen stådt wid anstäld mätning funnits innehålla 11 och ½ alnar i Längden och 10 Dito i bredden samt warit, afdeld i trenne Bodar med dubbla botnar, ett litet fenster i hwart rum dörrar på gångjern med lås och nycklar, och hade thenna loftbyggning tilhördt Per Nilsson samt warit mycket gammal dock aldeles brukbar, samt förutnämnde trenne Hemmans brukare therstädes haft följande Spannmåls förråd, nemligen [...].
Och bouppteckningen här: Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIa:64 (1789-1789) Bild 466 / sid 19 (AID: v194960.b466.s19)
487
« skrivet: 2018-01-09, 21:37 »
Kyrkböcker finns för Gräsö, och då torde Brita hittas om hon kom därifrån.
488
« skrivet: 2018-01-09, 20:26 »
Soldat Olof Båttman möjligen denne Rote 56 Karlstads kompani åren 1739 samt 1744:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/182 (1739), bildid: A0028157_00164
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/184 (1744), bildid: A0028159_00351
- kallas Olof Månsson Båttman, 25 år.
Olof Båttman som kan ha ändrat namn till Gräsman:
Väse (S) AI:5 (1744-1750) Bild 91 / sid 87 (AID: v8761.b91.s87)
Soldatnamnet Gräsman förekommer i Karlstad kompani (Alster).
489
« skrivet: 2018-01-08, 13:39 »
Jag har inte svaret på frågan, men dopvittnen 2/5 1780 i Åbyn, för sonen Johannes, var bl a Johan Johansson och Johan Andersson med hustrur, samt drängen Anders Johansson från Åbyn:
Burträsk (AC) C:2 (1760-1788) Bild 133 / sid 130 (AID: v139073.b133.s130)
Möjligen var då denne Johan Johansson född 1736 och från Skellefteå, fadder, gift 1760 med Brita Andersdotter Bruus:
Burträsk (AC) C:1 (1740-1759) Bild 139 / sid 269 (AID: v139072.b139.s269)
Johan och Brita blev nybyggare i Stensträsk:
Burträsk (AC) DII:5 (1787-1801) Bild 1460 / sid 142 (AID: v393271.b1460.s142)
Burträsk (AC) DII:5 (1787-1801) Bild 1560 / sid 152 (AID: v393271.b1560.s152)
Burträsk (AC) AI:4 (1750-1828) Bild 83 / sid 76 (AID: v139032.b83.s76)
Det finns även 2 pigor Marta Johansdotter från Burträsk noterade i Skellefteå:
Skellefteå landsförsamling (AC) DII:2 (1753-1770) Bild 1690 / sid 156 (AID: v394212.b1690.s156)
- orten ska vara Falmark. Skellefteå landsförsamling (AC) AI:3b, s228. Denna Marta född 1739, utflyttad 1775.
Skellefteå landsförsamling (AC) DII:2 (1753-1770) Bild 1500 / sid 138 (AID: v394212.b1500.s138)
Skellefteå landsförsamling AI:3b, s124 Gärdsmark (?), s616
- född 1746, och troligen inte alls relevant i sammanhanget.
Marta var från Åbyn vid vigsel 1776 i Burträsk. Kanske var hon släkt med Johan *1736 ovan.
490
« skrivet: 2018-01-04, 16:29 »
Gertrud?
491
« skrivet: 2018-01-04, 15:51 »
En dottr Greta Berntsdr finns här:
Åre (Z) AI:4 (1815-1827) Bild 140 / sid 7 (AID: v115450.b140.s7)
Greta var 29 år vid vigsel 1848 Åre (C:4)?
Ministerialregister Jämtlands län: Bernt Jonsson, inhyses från Brattland, död 1830-01-24 (C:3).
Men, kanske det bara var namnen Bernt/Berntsdotter och orten Brattland som de hade gemensamt.
492
« skrivet: 2018-01-04, 14:06 »
Emigranten Populär 2006:
Persson Slott-Per, 52 år, född 1829/30, Orsa församling (W), utresehamn Göteborg, utresedatum 1882-06-16, destination: Minneapolis. Han åkte ensam.
493
« skrivet: 2018-01-04, 13:21 »
Jo, jag förstår det. Mitt 'tyckfel' avsåg enbart tryckfelet i vigselboken: Bygdsiljum. Den några år yngre Johan Andersson från Bygdsiljom gifte sig 1760 i december i Bygdeå, men det är ju en helt annan släkt/s/historia.
494
« skrivet: 2018-01-04, 11:17 »
Exakt, för de aktuella åren saknas husförhör även i Maria församling.
Det som återstår blir då kronotaxeringslängderna. För år 1811-14 hittar jag inget register:
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/182 (1812), bildid: A0060416_00003
495
« skrivet: 2018-01-03, 12:12 »
Det är lite förvirrande med adressen Bygdsiljum, men Johan kanske var dräng där. Han verkar inte helt närvara i Bygdeträsk förrän 1761:
Burträsk (AC) DII:3 (1750-1765) Bild 630 (AID: v393270.b630)
Jag har intresserat mig för Elias Månsson, d v s far till Måns Eliasson *1667, och Karin Eliasdotter †1758, Bygdeå C:2 (1745-80) Bild 117 / sid 239 (AID: v139127.b117.s239)
Burträsk (AC) AI:1 (1710-1726) Bild 19 / sid 26 (AID: v139029.b19.s26)
Burträsk (AC) AI:2 (1727-1770) Bild 39 / sid 34 (AID: v139030.b39.s34)
496
« skrivet: 2018-01-03, 10:54 »
Ja, och tyvärr saknas tydligen husförhör även i Maria församling.
Maria Magdalena (AB, A) BIIa:1 (1808-1815) Bild 146 / sid 141 (AID: v88192.b146.s141)
- denna flyttlängd var dock något mer detaljerad.
498
« skrivet: 2018-01-02, 15:33 »
Vad för slags info närmare bestämt?
Katarina kallas Jönsdotter i bouppteckningen efter Johan 1798:
Burträsks tingslags häradsrätt (AC) FII:3 (1794-1802) Bild 112 / sid 22 (AID: v152947.b112.s22)
Katarina var född 1740 enligt: Burträsk (AC) AI:5 (1780-1812) Bild 122 / sid 130
Anders Månsson upptas som son till Måns Eliasson, Innansjön (nr 16): Burträsk (AC) AI:4 (1750-1828) Bild 69 / sid 62
Och, Sigrid, dotter till Johan Arvidsson, Bygdeträsk 7: Burträsk (AC) AI:4 (1750-1828) Bild 60 / sid 53
499
« skrivet: 2018-01-02, 13:08 »
Du skriver att du har Arkiv Digital, och då föreslår jag att du testar deras registersökning - och 'Befolkningen i Sverige 1860-1920', om du inte redan prövat. Det finns hänvisning till kyrkböcker där Ada Elisabet flyttade 1910-12-16 till Skövde stadsförsamling: Skövde stadsförsamling (R) B:12 (1910-1919) Bild 38 / sid 33 (AID: v114309.b38.s33) Hon var piga hos änkefru Follin: Skövde stadsförsamling (R) AIIa:10 (1910-1924) Bild 81 / sid 1275 (AID: v114302.b81.s1275) För tiden i Stockholm föreslår jag Rotemansarkivet: http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/rotemansarkivet/
500
« skrivet: 2017-12-29, 14:22 »
Nils Utterström *1795 Piteå, var inskriven vid Piteå allm. läroverk 1807:
Matrikel DIc:1, (1705-1855).
Via Arkiv Digitals registersökning är 'Befolkningen i Sverige 1860-1920' sökbart, och det finns länkar till kyrkböckerna.
Hietaniemi (BD) AIIa:1 (1895-1904) Bild 1820 / sid 172 (AID: v137625.b1820.s172)
- Johan Oskar Utterström † 1900-12-15. På rad 14 i samma uppslag i församlingsboken finns Frans Gustaf Wennberg, men det framgår inte om de är släkt. Frans Gustaf återfinns även på s40 och 87.
Hietaniemi (BD) AI:9 (1880-1890) Bild 119 / sid 114 (AID: v137623.b119.s114)
- i denna husförhörslängd var Frans Gustaf fortfarande hemmavid.
Hietaniemi (BD) F:1 (1895-1914) Bild 350 (AID: v137638.b350)
|
Visa inlägg
Cookie policy