ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - legony

Sidor: [1] 2 3 4
1
Västgöta Nation i Uppsala från år 1595. Biografiska anteckningar. Första bandet (1595-1720), Andra bandet (1721-1780).

 
Biografiska anteckningar av Bo V:son Lundqvist. Uppsala 1928-1976. IV + 402; + (4) + 372. Emitterades ursprungligen i häften. [24F].


I mycket fint skick. Ouppskurna!


Pris: 395 kr. INKL. förpackning & porto.

 
Välkommen med din beställning!

 
Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com

2
Digitaliserade alfabetiska register i färg till handlingar i Riksarkivet, Bergkollegium, Huvudarkivet  och de allra flesta, betydelsefulla serierna med register i varje volym/årgång från 1600-talet,

https://docs.google.com/document/d/1aRBVJuOxSk0Tr3ZXuugORVtWuCUWHK0uzahXC3oVvYg/edit
 
För att återge kompletta serier för tidsperioden har också några hela volymer utan register digitaliserats.
 
Även ett mindre antal brev med åtföljande kartor och ritningar i löpande text har återgivits – se förteckning nedan.
 
De alfabetiska registren, som i huvudsak omfattar ort, sak och person, erbjuder tid- och kostnadsbesparande sökingångar till åtskilliga urkunder rörande rikets bergverk,
bergshantering och alla dem som på ett eller annat sätt var involverad i eller påverkades av verksamheten. De är också ett lättillgängligt komplement till serie D; Liggare med bl a Avskriftssamlingar och Register över bruksprivilegier o.d. (Harmens register).
 
Registersamlingen utgör samtidigt en viktig källhänvisning till bebyggelsehistoriken om Bergslagen och andra bruksområden då skogstillgången var en förutsättning för driften och samhällen uppstod och utvecklades kring bruken. Så inte minst hembygdsforskare torde ha god nytta av samlingen.
 
Följande serier ingår:
 
➣      A 1, Protokoll, vol. 1-37, 1642-1699.
➣      B 1, Registratur (huvudserie), vol. 1-54, 1637-1699.
➣      B 3, Privilegier, domar, resolutioner och protokollsutdrag (i koncept eller avskrift), vol. 1-2, 1652-1700.
➣      E 1, Kungliga brev, resolutioner och skrivelser till Bergskollegium, vol. 1-7, 1624-1700.
➣      E 4, Inkomna brev, suppliker och rannsakningar m.m. (huvudserie), vol. 1-104, 1637-1699.
➣      E 5, Inkomna brev, suppliker och rannsakningar m.m. (supplementserie), vol. 1-10, 1635-1749.
 
Jag hänvisar i övrigt till Nationella Arkivdatabasen (NAD) för närmare upplysning om Bergskollegiums arkivalier.
Av anvisningen till serie Protokoll (A 1) att döma får man uppfattningen att alfabetiska register saknas åren 1662-1666, men det är inte korrekt: vol. 8, 1664-1665 och vol. 9, år 1666 har register.
 
Sammanlagt 9 529 färgbilder i sex (6) mappar på totalt 5,81 GB lagrade i ett USB-minne.
 
Alla bildfiler är genomsedda och kontrollerade för att framför allt säkerställa att skärpan och därmed läsbarheten är av god kvalité.
 
                                                                                                *   *   *
 
Förteckning över brev/suppliker med åtföljande kartor/ritningar/teckningar i registersamlingen som markerats särskilt av Riksarkivet:
 
-         Sala bergsordning 1624.
 
-         Peder Anderssons brev om några järn- och kopparstreck på Värmland och Dal och avritning över ”streckens beliggiande” 1649.
 
-         Gert Strolings supplik och inlaga (karta) över Erik Rynings frälse- och kronogård Uddeby 1650.
 
-         Libori Fintsonhagens förslag om mineral- och metalls nytta (på tyska, med teckning) och Peter Rochets protest (med teckning) emot de Gerarnas intrång å Forsmarks och Österby bruk 1656.
 
-         Förslag på en trädamm i Marklösen 1668.
 
-         Lars Nilsson Tiellonselius supplik om de metallstreck han funnit i Lochteå, Kelviå och Ullava socken, Österbotten 1674.
-         Kartor över Östra Kungschaktsortens belägenhet vid Sala gruva 1696, 2 st.
-         Djupkarta (3 delar) över Herr Stens Bottn i Salbergs gruva (1696-1698).
-         Kartor (3 st.) teckningar i texten över Salbergs gruvor (1696-1698).
-         Teckning (i texten) över orten tre (?) i Salberget (1696-1698).
-         Djupkarta (2 delar) över Herr Stens Bottn i Salberget m.m. (1696-1698).
-         Profil/grundritning över ett schakt (1696-1698).
-         Ritning över Västra o Östra Kungsrymingsorterna, Salberget (1696-1698).
 
-         Karta över en del av Vättern med Visingsö samt landsvägen mellan Gränna och Jönköping, o. 1702.
-         Anders Andersson i Brattfors ang. skogsdelning vid Mångshammar och Hökebrohammar 1673.


Pris: 395 kr.
Välkommen med din förfrågan & beställning!
Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com

3
Säljes / AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA
« skrivet: 2018-10-27, 05:00 »
AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA och personer, torp, gårdar, byar och bruk i fram allt Lindesberg, Ljusnarsberg, Norrbärke, Söderbärke och Skinnskattebergs socken i det s k Trelänsmotet

https://docs.google.com/document/d/19vKejGxQ46ewGUv4SrMOPr0uv5lHSMQRVaXZXEK82Dc/edit

Under de senaste ca 18 åren, har jag samlat på mig en hel del källdokument av olika slag och från olika arkivbildare. Nu vill jag dela med mig av materialet.


Jag erbjuder således en fullmatad DVD med ett axplock av källor till Bergslagens historia och begär för detta en liten penning.
Källorna rör i huvudsak personer, torp, gårdar, byar och bruk men också historiska dokument av mera övergripande karaktär.
Källorna är hämtade från bergmästarämbetet, bergskollegium, bruksarkiv, domstolsarkiv, militaria, kyrkoarkiv, lantmäteriet, länsstyrelsen och enskilda arkiv på riksarkivet och är på skivan uppdelade så här:
▪ Cirka 750 avskrifter (i word) som samlats under de olika arkivbildarna - se axplock av skärmdumpar nedan (det finns alltså fler filer än de som visas)!
▪ Utskrifter (rtf) ur hela min släktdatabas (Min släkt, 8 346 personer) av katalog,  platser och personakter. Anledningen till detta är möjligheten att få ta del av de domboksavskrifter som jag inskrivit direkt i släktdatabasen, vilka återfinns ibland noterna (13 130 st). Så avskrifterna torde därför uppgå till drygt 900 (och inte 750…). Platslängden ger sedan en uppfattning om var jag har mina rötter, och därmed en hint huruvida avskrifterna kan röra släktingar. (Jag har dock släkt på fler platser än i Trelänsmotet…). Se nedan!
▪ Länklista till källor som ligger i mitt ”moln”. Se nedan!
▪ Källor i mappar enligt följande:
   
- Axplock ur Bergmästarämbetet i Nya Kopparbergs m fl bergslags arkiv 1636-1768,
https://docs.google.com/document/d/15nxcLIHIGmIwe0YGsyajf6zEJZ2SMtGQDhQcUdPb6kE/edit
- Domboksregister Lindes Bergslags häradsrätt 1612-1699,
https://docs.google.com/document/d/1IB4GgU0gyOMI0ZvwHirpQaVWtWpTOdrZCzkyDolqQeY/edit#heading=h.6298pjf3a3uq
- Handlingar rörande Ramsbergs församling 1589-1789,
https://docs.google.com/document/d/1avOS1i0GFGwpLkPav7Azd3oIHU7WodHVtQM2nPuP3WE/edit?usp=sharing
- Ljusnarsbergs kyrkoarkiv 1635-1827 - Kyrkoräkenskaper,
https://docs.google.com/document/d/1Mvw16-uYGeHZJRte_2WGj3FfwbQX-lTzbtMrTjxD0zo/edit?usp=sharing
- Spann-Karins kamp om äganderätten till ⅛-hem Kittlingsberg,
https://docs.google.com/document/d/1r-EJrZyJARxuD6iCSMZwrFUdJNT-O9PQK8lF9RrZNfQ/edit
- Tvist skog & mark S. Hörken v-s Enkullen 1607-1854,
https://docs.google.com/document/d/1OiyNl5BdieqsL0ZiU2TTrHXqmfNQ4dibJe6qUFj9T1E/edit
- Riddarhyttans AB; Husesyner (F II-36 o. 37) + Omkostnadsräkning för Fors hammare 1702 (F II-19)
- Lista över kartor under Riddarhytte bruk 1690-1878


För allt detta begär jag blott 395 kr. (inkl. pack & porto)
Välkommen med förfrågan och beställning!
Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com

4
Var hittar jag domen? / SV: Var hittar jag domen?
« skrivet: 2018-06-12, 20:35 »
Hej Göran


Jag vet inte vilket härad Krogsered ligger, någon annan kanske kan svara.


Men på den tiden kan det finnas särskilda volymer som behandlar brottmål.


Sedan kan det finnas register i form av saköreslängder där de som blev dömda har upptecknats med hänvisning till paragraf eller sida (fol.) i domboken där målet behandlas. Men brottmål brukar komma upp rätt tidigt under rättegången och således i början av domboken (i det fall ingen separat serie upptar brottmål).


Mvh /Leif




5
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Inte Osmi utan Offini eller Offmi
« skrivet: 2018-04-10, 18:31 »
Hej Elov,


Ja, det kan man ju tycka. Men strategin tycks vara att med tystnad förbigå de misstag som gjorts att inte kontrollera originalkällan till bergsjordeboken.


Man kan ju tycka det är olyckligt att det under så lång tid diskuterats ett namn som inte finns överhuvudtaget.


Nu har jag haft en liten konversation med Leif Broman (Hörken) i Facebook-gruppen "Släktforskning i Fellingsbro, Ljusnarsberg, Lindesberg och Ramsberg" om den här bergsjordeboken.


Det visar sig då att ursprunget till att det blivit fel är en notering i första hfl av kh Erik Hammarström, där han skriver "Ossmi". Den uppgiften har sedan legat till grund för Karl Hult när han skrev sin Ljusnarsbergs krönika. Därefter var bollen i rullning....


Så är du inte medlem i gruppen på FB kan du bli det och kolla vad vi har skrivit.


https://www.facebook.com/groups/bergslagenslaktforskning/


Allt gott!


/Leif

6
Skogsfinnesläkter A-Ö / Inte Osmi utan Offini eller Offmi
« skrivet: 2018-04-04, 20:13 »
Jag skrev den här artikeln i höstas (2017) i hopp om att få den införd i Finnmarken Förr och Nu. Då den inte blev införd till höstnumret hade jag förhoppningar om att den skulle införas till vårnumret, som nyligen utkom, men icke. Man kan ju undra varför?

Därför delger jag nu artikeln på detta sätt. Kanske kan den vara till glädje för någon eller väcka en och annan tanke om källkritik och namnförbistringar....

Inte Osmi utan Offini eller Offmi

https://docs.google.com/document/d/1n9MBYlKUL-UsuEls54VnvLLC-71H95zt4Hffye3zd7c/edit

Med vänlig hälsning
Leif Gson Nygård

7
Ramsberg / SV: Tomas Tomasson? i Sandtjärn, d före 1678
« skrivet: 2018-02-21, 21:24 »
Hej Annelie och Simon!


Ja, det här var onekligen intressant - av flera skäl.


Har kontrollerat min uppgifter, och jag har registrerat den här Tomas och Elisabet.
(Bifogar utdrag ur databasen).


Och ingenting motsäger det jag fört fram:


Att Tomas Tomasson född ca 1703 i Voxna är son till Tomas Tomasson i Voxna, död på 1750-talet och född ca 1674 i Långvattnet, Söderbärke - då ministerialböcker saknas - vars far är Tomas Tomasson d. 1675 i Långvattnet, Söderbärke och vars far i sin tur är Tomas Tomasson (sannolikt Persson) i Sandtjärn, Ramsberg. Han får en son Tomas i Ljusnarsberg 1644-12, döpt 1645 1/1.


I personakten för Tomas Tomasson (Persson) död före 1678 - sannolikhet i Ramsberg runt 75-80 år gammal - har jag framlagt de faktorer som jag anser styrker mitt antagande: att familjen inflyttat till Sandtjärn ifrån Bredsjön, Ljusnarsberg i början av 1650-talet och att sonen Tomas blev "överflödig" på gården och kände sig nödsakad att söka sig därifrån.


Jag har i andra släktgrenar en förbindelse mellan Sandtjärn och Tackbyn/Lövslätten, Skogen/Östra Skogstorp och Övertjärn och här även Långvattnet och Sandtjärn. Så det var finska familjer som säkerligen hade kännedom om varandra. Därför kunde flyttningsrörelser ske mellan familjer och enstaka familjemedlemmar mellan dessa platser. Det är inte särskilt långsökt.


Jag har ju gjort en skiva som innehåller hela min släktdatabas (t o m 2017-12) - och en massa annat. Ni är välkomna, om den skulle vara intressant.


https://docs.google.com/document/d/16p6lOAe3IMuDkfBHh41aFGFfDFllclOoEaG10O7n5mg/edit


Med vänlig hälsning


Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com [size=78%]    [/size]









8
Ramsberg / SV: Tomas Tomasson? i Sandtjärn, d före 1678
« skrivet: 2018-02-20, 19:15 »
Hej Annelie!


Välkommen, roligt att du har hittat till Anbytarforum!


Här har du en fantastisk databas med en enorm mängd data om släktforskning och allt som är förknippad med denna trevliga hobby. det är lätt att missa om man bara befinner sig på FB (som många gör....).


För att följa med i ditt resonemang skulle jag dock behöva några källor till dina uppgifter, t ex den Tomas Tomasson som är gift med Elisabet Olofsdotter. det blir lite svårt för mig att kunna svara på ett bra sätt. Jag har nämligen ingen sådan uppgift.


Den Tomas Tomasson (Persson) som kommer till Sandtjärn med familj någon gång i början på 1650-talet är inte heller den som flyttar till Voxna. Den Tomas, född 1674, är troligtvis en sonson till denne Tomas. För det finns en Tomas Tomasson i Långvattnet, Malingsbo (Söderbärke) som dör 1675, som jag härleder till denne Tomas Tomasson d.ä. Han får 4 barn och tvingas bort från Sandtjärn, befinner sig i Övertjärn några år innan han hamnar i Malingsbo och senare Långvattnet.


Tomas Tomasson d. 1675 skulle alltså få sonen året före sin död, men födelsebok i Söderbärke saknas från tiden. Jag kan alltså inte se att Tomas i Voxna är son till Tomas Tomasson d.ä. i Sandtjärn - han är för gammal - utan hans son Tomas Tomasson, d. 1675 i Långvattnet, Söderbärke.


Uppgiften om Robsam är sedan synnerligen intressant i sammanhanget, och inget jag kände till. För detta visar en möjlig anledning till att Tomas f. 1675 flyttade till Voxna. Hustrun, Brita Jakobsdotter, blev f ö omgift 1681 Per Sigfridsson från Hälsingland. Han har flera barn i ett tidigare äktenskap, ett par av dem utflyttar från Långvattnet till Ljusnarsberg. Men kanske drog det ill Voxna, och Tomas f. 1674 följde med? Det vore intressant att forska om dessa barn i fall de kan återfinnas i Voxna. En av Tomas döttrar, Karin f. 1668, försvinner också har inte återfunnits.


Mvh
Leif G Nygård

9
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2018-01-16, 12:52 »
Hej!


Det var jag som frågade vilken Johan Gahm han syftade på.
Så nu vet jag. Tack!  ;)


Jag har en annan Johan Gahm, som härstammar från Småland och Eksjö.


Mvh Leif

10
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2018-01-16, 00:39 »
Hej Karl-Lennart!


Vilken Johan syftar du på?


Mvh /Leif

11
Allmänt / Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2017-12-10, 07:47 »

AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA
och personer, torp, gårdar, byar och bruk i fram allt Lindesberg, Ljusnarsberg, Norrbärke, Söderbärke och Skinnskattebergs socken i det s k Trelänsmotet.


Under de senaste ca 18 åren, har jag samlat på mig en hel del källdokument av olika slag och från olika arkivbildare.


Det känns samtidigt otillfredsställande att så mycket intressant kan komma att försvinna, om jag ”trillar av pin”.


Jag har ingen i min närhet som kommer att överta materialet.


Därför vill jag dela med mig så mycket som möjligt.


Jag erbjuder således en fullmatad DVD med ett axplock av källor till Bergslagens historia och begär för detta en liten penning.


Källorna rör i huvudsak personer, torp, gårdar, byar och bruk men också historiska dokument av mera övergripande karaktär.


Källorna är hämtade från bergmästarämbetet, bergskollegium, bruksarkiv, domstolsarkiv, militaria, kyrkoarkiv, lantmäteriet, länsstyrelsen och enskilda arkiv på riksarkivet och är på skivan uppdelade så här:

■ Cirka 750 avskrifter (i word) som samlats under de olika arkivbildarna.

■ Utskrifter (rtf) ur hela min släktdatabas (Min släkt, 8 346 personer) av katalog,  platser och personakter. Anledningen till detta är möjligheten att få ta del av de domboksavskrifter som jag inskrivit direkt i släktdatabasen, vilka återfinns ibland noterna (13 130 st). Så avskrifterna torde därför uppgå till drygt 900 (och inte 750…). Platslängden ger sedan en uppfattning om var jag har mina rötter, och därmed en hint huruvida avskrifterna kan röra släktingar. (Jag har dock släkt på fler platser än i Trelänsmotet…).

■ Länklista till källor som ligger i mitt ”moln”.


■ Källor i mappar enligt följande: 

> Axplock ur Bergm. i Nya K-bergs m fl b-slags arkiv 1636-1768,   

> Domboksregister Lindes Bergslags hdr 1612-1699,

> Handlingar rörande Ramsbergs församling 1589-1789

> Ljusnarsbergs kyrkoarkiv 1635-1827 - Kyrkoräkenskaper

> Spann-Karins kamp om äganderätten t ⅛-hem Kittlingsberg

> Tvist skog & mark S. Hörken v-s Enkullen 1607-1854

> Riddarhyttans AB; Husesyner (F II-36 o. 37) + Omkostnadsräkning för Fors hammare 1702 (F II-19)

> Lista över kartor under Riddarhytte bruk 1690-1878

Länk till fylligare information: https://docs.google.com/document/d/16p6lOAe3IMuDkfBHh41aFGFfDFllclOoEaG10O7n5mg/edit

12
Allmänt / Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2017-12-10, 07:34 »

AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA
[/size]och personer, torp, gårdar, byar och bruk i fram allt Lindesberg, Ljusnarsberg,
[/size]Norrbärke, Söderbärke och Skinnskattebergs socken
[/size]i det s k Trelänsmotet



[/size]Under de senaste ca 18 åren, har jag samlat på mig en hel del källdokument av olika slag och från olika arkivbildare.Det känns samtidigt otillfredsställande att så mycket intressant kan komma att försvinna, om jag ”trillar av pin”.Jag har ingen i min närhet som kommer att överta materialet.Därför vill jag dela med mig så mycket som möjligt.Jag erbjuder således en fullmatad DVD med ett axplock av källor till Bergslagens historia och begär för detta en liten penning.
 
Källorna rör i huvudsak personer, torp, gårdar, byar och bruk men också historiska dokument av mera övergripande karaktär.
 
Källorna är hämtade från bergmästarämbetet, bergskollegium, bruksarkiv, domstolsarkiv, militaria, kyrkoarkiv, lantmäteriet, länsstyrelsen och enskilda arkiv på riksarkivet och är på skivan uppdelade så här:
 
■ Cirka 750 avskrifter (i word) som samlats under de olika arkivbildarna.
                     
■ Utskrifter (rtf) ur hela min släktdatabas (Min släkt, 8 346 personer) av katalog,  platser och personakter. Anledningen till detta är möjligheten att få ta del av de domboksavskrifter som jag inskrivit direkt i släktdatabasen, vilka återfinns ibland noterna (13 130 st). Så avskrifterna torde därför uppgå till drygt 900 (och inte 750…). Platslängden ger sedan en uppfattning om var jag har mina rötter, och därmed en hint huruvida avskrifterna kan röra släktingar. (Jag har dock släkt på fler platser än i Trelänsmotet…).
 
■ Länklista till källor som ligger i mitt ”moln”.
 
■ Källor i mappar enligt följande:
 
> Axplock ur Bergm. i Nya K-bergs m fl b-slags arkiv 1636-1768,   
 
> Domboksregister Lindes Bergslags hdr 1612-1699,
 
> Handlingar rörande Ramsbergs församling 1589-1789
 
> Ljusnarsbergs kyrkoarkiv 1635-1827 - Kyrkoräkenskaper
 
> Spann-Karins kamp om äganderätten t ⅛-hem Kittlingsberg
 
> Tvist skog & mark S. Hörken v-s Enkullen 1607-1854
 
> Riddarhyttans AB; Husesyner (F II-36 o. 37) + Omkostnadsräkning för Fors hammare 1702 (F II-19)
 
> Lista över kartor under Riddarhytte bruk 1690-1878
 
Länk till fylligare information:
 
https://docs.google.com/document/d/16p6lOAe3IMuDkfBHh41aFGFfDFllclOoEaG10O7n5mg/edit

13
Har för övrigt digitaliserat en del andra källor rörande Ljusnarsberg/Nya Kopparberg:


https://docs.google.com/document/d/18BWpWNDbAv3mHEopTO0IE5-ZhIW_WpF6S8B0kZAic04/edit?usp=sharing


/Leif G:son Nygård

14
Hej Linnea,


Bergsjordeboken 1782-95 (och 1822) har jag digitaliserat och saluför för en billig penning. Då behövs inget abonnemang... ;)


https://docs.google.com/document/d/17shx61A2npPYWC-HK3jx9rMgRBrkzza4okTeMJrX0fc/edit


Välkommen!


Mvh
Leif G:son Nygård

15
Hej!

Jag har digitaliserat konceptdomböckerna ur Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA), Serie III, 1646-1686 (på Landsarkivet i Uppsala) och saluför nu dessa.

https://docs.google.com/document/d/1uArGqVMkNvVO-wkzpoGxJ6autWM2VTk_RIlBIMCjg8Y/edit?usp=sharing


OBS! Dessa domböcker har inte digitaliserats tidigare.


Domböckerna omfattar ett folkrikt område av Dalarna: Avesta, By, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Hedemora, Husby, Kopparberg (Stora), Skedvi, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna och Vika.


Serien återges på 11 466 bildfiler som upptar 19,6 GB på disc. Så hela serien ryms på ett 32GB USB.


Välkommen med din förfrågan & beställning!


Örebro 7 oktober 2017


Leif G.son Nygård
lepoemo@hotmail.com

16
Säter / Domböcker ur KLHA, Serie III, 1646-86; Säters län
« skrivet: 2017-10-07, 11:21 »
Hej!

Jag har digitaliserat konceptdomböckerna ur Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA), Serie III, 1646-1686 (på Landsarkivet i Uppsala) och saluför nu dessa.

https://docs.google.com/document/d/1uArGqVMkNvVO-wkzpoGxJ6autWM2VTk_RIlBIMCjg8Y/edit?usp=sharing

OBS! Dessa domböcker har inte digitaliserats tidigare.

Domböckerna omfattar ett folkrikt område av Dalarna: Avesta, By, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Hedemora, Husby, Kopparberg (Stora), Skedvi, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna och Vika.

Serien återges på 11 466 bildfiler som upptar 19,6 GB på disc. Så hela serien ryms på ett 32 GB USB.

Välkommen med din förfrågan & beställning!

Örebro 7 oktober 2017

Leif G.son Nygård
lepoemo@hotmail.com

17
Hej!

Jag har digitaliserat konceptdomböckerna ur Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA), Serie III, 1646-1686 (på Landsarkivet i Uppsala) och saluför nu dessa.

https://docs.google.com/document/d/1uArGqVMkNvVO-wkzpoGxJ6autWM2VTk_RIlBIMCjg8Y/edit?usp=sharing

OBS! Dessa domböcker har inte digitaliserats tidigare.

Domböckerna omfattar ett folkrikt område av Dalarna: Avesta, By, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Hedemora, Husby, Kopparberg (Stora), Skedvi, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna och Vika.

Serien återges på 11 466 bildfiler som upptar 19,6 GB på disc. Så hela serien ryms på ett 32 GB USB.

Välkommen med din förfrågan & beställning!

Örebro 7 oktober 2017

Leif G.son Nygård
lepoemo@hotmail.com

18
Jag har digitaliserat bergmästaren Erik Odelstiernas ”Bergsjordebok över Nya Kopparbergs bergslag 1782-1795” – en betydelsefull källa till Nya Kopparbergs bergslag och Ljusnarsbergs sockens historia och dess invånare.

Medföljer gör även ”Bergsjordeboken över Nya Kopparbergs bergmästardöme 1822”.

Läs mer via länken!

https://docs.google.com/document/d/17shx61A2npPYWC-HK3jx9rMgRBrkzza4okTeMJrX0fc/edit

/Leif G:son Nygård

19
01) Domböcker / SV: Hur hitta domen i Göta Hovrätt
« skrivet: 2017-08-10, 18:46 »
Hej Håkan!


Göta hovrätts arkiv, Huvudarkivet finns förtecknat enligt NAD:


https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=G%C3%B6ta+hovr%C3%A4tt&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=6&postid=Arkis+2DC86F09-E050-4899-B6FC-00DC69702DDA&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab


Där kan du kolla igenom lite grann för att se vilka serier som skulle kunna vara aktuella. Det är ju även forskning att veta vilken serie som kan vara aktuell.


Vissa serier är också digitaliserade.


En sökväg är ju att första kolla i diarier, register och/eller avgjorda mål.


Det här torde röra sig om civilmål och alltså inte brottmål.


Lycka till!


Mvh
Leif G:son Nygård

20
Ja, det är troligen så.


Vad gäller Per Henriksson så har jag en uppgift från kyrä 1653, efter augusti, som sannolikt avser Per i Södra Hörken:

"Efter S Peder Hinderßon ähr giffuet för Sin lägestad i Kyrkian - 20 R. Dl:r - 80 Dl:r".
Källa: ULA, Ljusnarsbergs kyA, Räkenskaper för kyrka o församling, L I a 3, 1646-1696, s 17r.

21
Hej Samuel!


Olof Andersson är inte min ana så om honom har jag inga besked.


Per Henriksson är däremot en ana. Han skrivs vid S. Hörken 1629. Och någon annan Henrik i Södra Hörken är obekant, så troligen är Per son till Henrik Andersson. Säkrare samband är så går inte att fastslå.


Men det kan finnas närmare information i akten, jag har inte gått igenom den mer än ytterst fragmentariskt och ytligt. 

Mvh /Leif

22
Jag har digitaliserat akten med Justitierevisionens (Högsta domstolens) utslag 1822-04-22 i målet där Karin Abrahamsdotter (”Spann-Karin”) efter nästan 20 år av förberedelse återkräver äganderätten till ⅛ hemmanet Kittlingsberg som maken Jan Andersson år 1794 tvingats överlåta till Malingsbo bruks ägare.

En snart 200-årig historia som direkt från källan illustrerar konflikten som kunde uppstå mellan hemmansägare och bruksägare, när bruket vill expandera.

En unik historia om en stark kvinna, som ger eko än idag.

Följ länken för närmare information och välkommen med förfrågan!

https://docs.google.com/document/d/1r-EJrZyJARxuD6iCSMZwrFUdJNT-O9PQK8lF9RrZNfQ/edit

mailto:lepoemo@hotmail.com

23
Jag har digitaliserat en akt rörande tvisten mellan bybor i Södra Hörken, Ljusnarsbergs sn och Enkullen, Grangärde sn som pågick och återkom under lång tid och haft stor betydelse för dem som bott på dessa platser. Följ länken, läs vidare – och välkommen med förfrågan till mig! /Leif G:son Nygård,
[/size]
mailto: lepoemo@hotmail.com


[/size]https://docs.google.com/document/d/1OiyNl5BdieqsL0ZiU2TTrHXqmfNQ4dibJe6qUFj9T1E/edit?usp=sharing




24
Jag har digitaliserat en akt rörande tvisten mellan bybor i Södra Hörken, Ljusnarsbergs sn och Enkullen, Grangärde sn som pågick och återkom under lång tid och haft stor betydelse för dem som bott på dessa platser. Följ länken, läs vidare – och välkommen med förfrågan till mig! /Leif G:son Nygård,

mailto: lepoemo@hotmail.com


https://docs.google.com/document/d/1OiyNl5BdieqsL0ZiU2TTrHXqmfNQ4dibJe6qUFj9T1E/edit?usp=sharing


25
Jag har utrett Grels Eskilssons (c 1600-1696) i Sörby personliga förhållanden lite närmare och lagt ut hans Personakt i mitt moln.


Det råder numera ingen tvekan om att han är identisk med den Grels Eskilsson som tidigt förekommer som husman vid Rällen.


Grels Eskilsson (c 1600-1696) i Rällen - Sörby,


 https://docs.google.com/document/d/1lql5nFnBv9diPBMOFa4lPoFT0uSD_cvZeH6s5-vaHs4/edit


Mvh /Leif




26
Ramsberg / Tomas Tomasson? i Sandtjärn, d före 1678
« skrivet: 2017-05-09, 17:52 »
Jag har gjort en utredning om Tomas Tomasson?, Sandtjärn, död före 1678 och publicerat hans Personakt i mitt moln. Anledningen till att jag sätter ett frågetecken bakom efternamnet är att det sannolikt är fel, ska vara Persson.


Personakt Tomas Tomasson i Sandtjärn, d före 1678,
https://onedrive.live.com/view.aspx?resid=855493D9C7FFDA33!9750&ithint=file%2cdocx&app=Word&authkey=!AGKXNYaAyLSEVRM


Mvh /Leif

27
Stamberg / SV: Stamberg
« skrivet: 2017-04-25, 21:16 »
Hej Ole!


Jag kan ge dig anorna till Erik Hansson, men alla barnen till stamfadern Hans Arvidsson (d 1675) har inte registrerats.


Varsågod!  :)


Anfäder
Erik Hansson
 
Erik Hansson. Bergsman. Född 1717-10-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Döpt 1717-11-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Död 1781-05-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 2). Begravd 1781-05-27 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 3). Far: I:1 Hans Arvidsson. Mor: I:2 Margareta Eriksdotter. Erik Hansson blev 63 år.
 
Eftersom Erik Eriksson Stamberg (f 1738) och Olof Eriksson Stamberg (ana nr 172) är söner till Eriks första hustru Kerstin Olofsdotter, blir de styvsöner till Erik Hansson.
 
Familj med Anna Persdotter (Född omkring 1709 Lindesberg(T) 4). Död 1744-06-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 4).)  Bosatt efter 1743-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 5). Paret är bosatt i Björkäng en kort tid efter vigseln i Lindesberg. Det lär röra sig om ca 9 månader innan Anna avlider. Vigsel 1743-09-11 Lindesberg(T) 6).
 
Familj med Kerstin Olofsdotter (Född 1709-09-01 V. Löa, Ramsberg(T) 7). Död 1768-09-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 8).)  Lysning 1744-11-04 Ramsberg(T) 9). Vigsel 1744-12-30 Ramsberg(T) 10). Charta Sigillata: 1 dlr, 16 öre. Bosatt 1746 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 11). Paret lär ha bosatt sig på platsen tidigare, kort tid efter giftemålet, men bosättningsåret räknas från det år paret registreras som en särskild beskattningsbar enhet i mantalslängden.  Hushållet 1748: "Eric Hansson - 31 (år). hustru Chierstin Olsd:r f. Ramsb. - 40. el. Er. Hans - styfson /gardist Erich Stambergs son/ Olof f. i Stockholm 1739 - 8 (överstr.). dottern Chierstin - 4 / 1745 (född), 18/7 (döpt) son Hans - 2 / 1746, 30/12 son Anders - - / 1749 15/8, 1749 20/8 son Eric  1752 31/10 (född)." Källa: ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 4, 1748, s 41.
 
                      Barn:
                     
                      Kerstin Eriksdotter. Född 1745-07-18 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 12).
                      Hans Eriksson d.y.. Född 1746-12-30 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 13). Död
                      1814-10-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 14).
                      Anders Eriksson. Född 1749-08-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 15).
                      Erik Eriksson Stamberg. Född 1752-10-31 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 16). Död
                      1809-05-12 Löa hammare, Ramsberg(T) 17).
 
Familj med Margareta Johansdotter (Född 1717 Backen, Ljusnarsberg(T) 18). Död 1778-04-19 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 19).)  Vigsel 1770-09-21 Ljusnarsberg(T) 20).
 
 
 
Generation I
 
I:1  f
Hans Arvidsson. Född 1696-12-16 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21). Döpt 1696-12-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21). Bosatt 1717 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 22). De blir gifta till Björkäng detta år, så det utgör bosättningsår. Enligt mtl registreras Hans med hustru redan 1715, men det kan inte stämma. Det kan inte vara en hustru som uppförs i den kolumnen. För någon vigsel för honom finns inte noterad, inte heller får han några barn före 1717. Död 1735-11-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 23). Begravd 1735-11-23 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 24). Far: II:1 Arvid Hansson. Mor: II:2 Margareta Tass. Hans Arvidsson blev 38 år.
 
Familj med Margareta Eriksdotter (Död efter 1735 5).)  Vigsel 1717-04-24 Ljusnarsberg(T) 25).
 
                      Barn:
                     
                      Erik Hansson. Född 1717-10-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Död 1781-05-20
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 2).
                      Margareta Hansdotter. Född 1720-06-06 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 26).
                      Kerstin Hansdotter. Född 1723-10-14 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 26).
                      Katarina Hansdotter. Född 1726-08-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 27).
                      Arvid Hansson. Född 1729-03-23 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 28). Död 1735-07-
                      19 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 29).
                      Elisabet Hansdotter. Född 1731-07-04 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 30). Död
                      1731-09-08 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 31).
                      Elisabet Hansdotter. Född 1732-10-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 32). Död
                      1733-05-02 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 33).
 
I:2  m
Margareta Eriksdotter. Död efter 1735 5). Hon efterlever uppenbarligen Hans. Och av källan att döma lever hon ännu efter 1747. Jag kan dock inte finna hennes dödnotis. Har sökt t o m 1774.
 
Margareta kommer från Kyrkan ("Kyrk.") eller Kyrkbacken ("Kyrkb.") vid giftemålet.
 
 
 
Generation II
 
II:1  ff
Arvid Hansson. Född omkring 1662 34). Födelseåret baseras på åldersangivelse i dödbok. Bosatt Björkäng, Ljusnarsberg(T) 35). Död 1741-12-03 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 34). Begravd 1741-12-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 36). Far: III:1 Hans Arvidsson. Mor: III:2 Elisabet Matsdotter. Arvid Hansson blev ca 79 år.
 
Familj med Margareta Tass  Vigsel 1682-10-15 Ljusnarsberg(T) 37). Arvid är bosatt i Norrsjön vid giftemålet. Och jag läser hustru Margaretas efternamn (släktnamn) som "Tass" (och inte "Fase", vilket det också liknar).
 
                      Barn:
                     
                      Erik Arvidsson. Född 1685 Norrsjön, Ljusnarsberg(T) 38). Död 1762-03-19
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 39).
                      Elisabet Arvidsdotter. Född 1688 Norrsjön, Ljusnarsberg(T) 40). Död 1691
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 41).
                      Elisabet Arvidsdotter. Född 1695-12-10 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21).
                      I:1 Hans Arvidsson. Född 1696-12-16 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21). Död
                      1735-11-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 23).
                      Sara Arvidsdotter. Född 1700-11-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 42). Död 1706
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 43).
                      Kerstin Arvidsdotter.
 
II:2  fm
Margareta Tass.
 
En "hust:o Margeta Ersdot:r" i Björkäng dör 1741-04-18, bg 05-03 - 85 år gammal och därmed född ca 1656. Möjligen är hon Arvid Hanssons hustru? [Källa: ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1741 nr 34].
 
 
 
Generation III
 
III:1  ff f
Hans Arvidsson. Smältare. Bosatt Björkäng, Ljusnarsberg(T) 35). Död 1675 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 44). Kyrkoherden Erik Hammarström har i hfl noterat: "Hans Arfveson död 1675". Begravd 1675-06-11 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 44).
 
Troligen dör modern s.å. som Hans och begravs 2/5: "begrofs Hans Arffwesons moder".
 
Familj med Elisabet Matsdotter (Född omkring 1626 45). Död 1718-07 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 45).)  Vigsel 35).
 
                      Barn:
                     
                      II:1 Arvid Hansson. Född omkring 1662 34). Död 1741-12-03 Björkäng,
                      Ljusnarsberg(T) 34).
 
III:2  ff m
Elisabet Matsdotter. Född omkring 1626 45). Födelseåret baseras på åldersangivelse i dödbok. Bosatt Björkäng, Ljusnarsberg(T) 35). Död 1718-07 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 45). Begravd 1718-07-27 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 45). Hon noteras som "gammal" i hfl och är överstuken under husförhörsperioden. Elisabet Matsdotter blev ca 92 år.
 
Personer
 
Arvidsson, Hans (- 1675)     III:1
Arvidsson, Hans (1696 - 1735)                 I:1
Eriksdotter, Margareta (- >1735)               I:2
Hansson, Arvid (~1662 - 1741)                 II:1
Hansson, Erik (1717 - 1781)                     
Matsdotter, Elisabet (~1626 - 1718)          III:2
Tass, Margareta                   II:2
Källor
 
1)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Födelse- o dopbok, C 5, 1714-1723.
 
2)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10 a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1781 nr 34].
 
3)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10 a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1781 nr 34].
 
"År: 1781 - No: 34 - Avlednas Namn och hemvist: Eric Hansson på Biörkäng - Födelseår, Dag och Ort: 1717 20/6 - Gift eller Ogift: gift (1) med Anna Jansd:r, (2) Kerstin Olsd:r, (3) Margreta Jansd:r - Barn: (1) 0, (2) 4 söner 1 dotter, (3) 0 - Upförande: christeligen - Sjukdom: lungsot - Dödsdag och Ort: d. 20 maji - Ålder: 64 år - Begrafningsdag: d. 27 maji."
 
4)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1744 nr 56].
 
5)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f.
 
6)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Lindesbergs kyA, Lindesbergs lfs, Lysnings- o vigselbok, C I 5, 1729-1743, s 254r.
 
"dr. Erich Hansson i Nya Kopparberg Sochn
samt pigan Anna Persdotter i Wasselh."
 
7)                   ULA, Ramsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 2, 1699-1725, s 57v.
 
8)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 2, 1746-1774 [1768 nr 36].
 
9)                   ULA, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1736-1774, s 18.
 
10)                 ULA, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1736-1774, s 18.
 
"ü Bergsman Erich Hansson ifrån Liusnarsberg och änkan hüstr. Cherstin Olsd:r ifrån Wäster Löa"
 
11)                 RA, Mantalslängder 1642-1820, Örebro län 103, 1746, s 433; E. Odelstierna, Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld år 1780, med ändr. o tillägningar för år 1781, s 4.2-3
 
12)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1745 nr 65].
 
13)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1747 nr 2].
 
14)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 14 b, 1813-1819, s 345; Ibm, Död- o begr. bok, F 4, 1801-1817 [1814 nr 60].
 
15)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1749 nr 83].
 
16)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1752 nr 98].
 
17)                 ULA, Ramsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 13, 1806-1816, s 352; Ibm, Död- o begr. bok, F 2, 1804-1825 [1809 nr 54].
 
18)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1778 nr 34].
 
19)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10 a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1778 nr 34].
 
20)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 9 a, 1769-1774, s 70; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1724-1774 [1770 nr 13].
 
"Bergsman Erik Hansson i Biörkäng - Bergsm. änckan Margreta Johansdotter på Heden."
 
21)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Födelse- o dopbok, C 3, 1695-1704.
 
22)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, C 5, 1715-1723; E. Odelstierna, Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld år 1780, med ändr. o tillägningar för år 1781, s 4.2-3
 
"Biörckäng (No 38-42)
 
Bergsfogden Zackarias Olsson, ägare af Ljusnarsbergs Gård, hade å thetta ställe en ängsloge, hwarest han tilstadde Sohnen Olof Zakrisson Bång at sig nedsätta. Han war den första som här bygde och antog 4 de part för hwilken han uti 1679 års Partlängd står antecknad; men war 1697 så oförmögen, att han nödgades sälja nybygget till Hammarsm. Jan Giliusson ifrån Sislas /: Cecilias :/ torp /:-----:/ och sjelf skrifwas för 10 D:wärcken under Zakristorp eller Björckängen, alt til 1700, då han förswinner.
[...]
 
(41)
En Arwid Hansson finnes wara död på Björckäng 1684. Dess Sohn war förmodel. Hans Arwidsson kommen ifrån Fahlun, Såsom Smältare, död 1675 före fadren, kallades Hans Tattare; utgjorde 1660 D:wärcken och 1671 8 St. Sk. wed, ifrån hwilcka Änckan d 14 Junii 1675 förskontes, så länge hon blef ogift. Hans Tattare skal här först hafwa bygt och uppå (honom) följde Sohnen Arwid Hansson, Som 1680 Segv. war D.w. torpare, men 1693 åter omtaxerades under No 6 til den förra Sk. weden. 1697 ansågs torpet nödigt at bibehållas och förbyttes 1711 til et helt 4 de parts Hemman. 1719-26 war halfwa 4 de parten transporterad på Jan Anderss. i Björckfall /:No 31 /: 1727 togs denna hälft tilbaka igen. Arwid Hansson lefde til 1741 i en ålder af inemot 80 år. Sönerne Hans och Erik hade då förut delat.
 
No 41 Hans Arwidsson dog 1735 hwarefter Änckan widtog. 1746 skrefs Sohnen Erik Hansson och 1780 dennas Sohn Hans Ersson.
 
No 42 Erik Arwidsson dog 1762. 77 år gl. Sohnen Hans Ersson som efterträdde, sålde 1774 d. 8 Junii til Aron Ersson ifr. Aspwiken. Säljarens Sohn Drängen Jan Hansson bördade d. 3 Sept 1775 men sålde åter d. 13 Apr. 1777 til Samma Aron Ersson, Som tilåtit Fadren Erik Persson Skrifwas för 4 de parten.
 
23)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1735 nr 57].
 
24)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1735 nr 57].
 
"Hans Arfwedsson i Biörkängen - 40 åhr."
 
25)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Lysnings- o vigselbok, C 5, 1715-1723.
 
26)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 5, 1714-1723.
 
27)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1726 nr 78].
 
28)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1729 nr 38].
 
29)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1735 nr 37].
 
30)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1731 nr 57].
 
31)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1731 nr 45].
 
32)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1732 nr 86].
 
33)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1733 nr 32].
 
34)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1741 nr 82].
 
35)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33.
 
36)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1741 nr 82].
 
"Arved Hansson i Biörkängen - 79 år, 5 mån."
 
37)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Lysnings- o vigselbok, C 2, 1669-1695.
 
"Noch Arffwed Hansson i Norsiön, Margetta Tass"
 
38)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 2, 1669-1695.
 
39)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 5, 1753-1760, s 68; Ibm, Död- o begr. bok, F 2, 1746-1774 [1762 nr 20].
 
40)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 2, 1669-1695.
 
41)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, C 2, 1669-1694.
 
42)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 3, 1695-1704.
 
43)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, C 4, 1705-1714.
 
44)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Död- o begr. bok, C 2, 1669-1695.
 
45)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Död- o begr. bok, C 5, 1715-1723.

28
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2016-12-01, 19:54 »
Ytterligare uppgifter med relevans till släktnamnet Laver finns under Skinnskatteberg (Västmanland) och Skorped (Ångermanland):



Anbytarforum → Forum → Geografiskt relaterat → Landskap → Västmanland → Socknar → Skinnskatteberg → Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43708.msg666883#msg666883
2001-02-14, 20:30 Svar #22, Birgit Lindgren, Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43708.msg666885#msg666885
2001-02-20, 00:17 Svar #24, Anders Cerglundø2 (Andersb), Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43708.msg666886#msg666886
2001-02-21, 23:44 Svar #25, Birgit Lindgren, Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


Anbytarforum → Forum → Geografiskt relaterat → Landskap → Ångermanland → Socknar → Skorped → Äldre inlägg (arkiv) till 02 februari, 2013


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=45552.msg697385#msg697385
2011-04-10, 16:48 läst 100 gånger, Torkel Lavér, Äldre inlägg (arkiv) till 02 februari, 2013


29
I mitt inlägg från 2015-01-06, 23:16, där jag lagt ut Simon Andersson Ryss (i Tackbyn, Skinnskatteberg) personakt, uppger jag att Olof Simonsson (död efter 1687) är en son.

Vid närmare kontroll av uppgifterna går det inte att säkert fastställa släktsambandet. Det är dock sannolikt så att Olof är son eftersom han bosätter sig på just den platsen omkring 1686, vilket då skulle vara fädernebyn. Men närmare släktkoppling än så går inte att göra utifrån nuvarande källäge.

/Leif G:son Nygård

30
Skinnskatteberg / SV: Skinnskatteberg
« skrivet: 2016-04-05, 23:38 »
Jag har ändrat uppgifter i tråden om släkten Laver. Så kolla här, om du är intresserad:


[size=78%]http://forum.genealogi.se/index.php?topic=72065.0[/size]


/Leif G:son Nygård

31
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2016-04-05, 23:35 »
Jag hade för övrigt stora svårigheter att skriva in inlägget ovan, det blev en rad fel vid granskning.


Dessutom är det krångligt att hitta släkten Laver eftersom uppdelning av har skett; huruvida man startat tråden eller inte. Därmed måste man söka i två olika kategorier.


Jag tycker inte alls om den här nydaningen och kommer att vara mycket sparsam med inlägg här i fortsättningen!


Så vill ni mig något gällande släkten Laver är mitt råd att för säkerhets skull kontakta mig direkt.


/Leif G:son Nygård

32
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2016-04-05, 23:26 »
Efter nydaningen av Anbytarforum har namnet och födelseåret för Anders Andersson, f ca 1684 i mitt första inlägg i tråden fallit bort.
 
Och följ länken https://docs.google.com/document/d/17l31AAIB3INWxajXfQzWVPud3YZL8GTdInENoP2U6oM/edit?usp=sharing så upptäcker du att jag också har gjort några väsentliga ändringar i uppgifterna om hans ursprung och kopplingen till Laver.
 
Det var fel av mig att hävda att han nog kom från Östra Skogstorp (Skogen) då uppgiften vid giftemålet visar att han kom från Östra Kloten. Jag har förvisso stött på den här förväxlingen tidigare men det gäller inte i detta fallet.
 
Och det är stor skillnad ur källkritisk synpunkt på en uppgift som tillkommit över 80 år efter händelsen av en präst långt från födelseförsamlingen - och uppgifter från aktuell tid av prästen i grannförsamlingen.
 
Så om mina uppgifter stämmer - och det mesta tyder på det - är Anders son till Anders Svensson (c 1666-1698) och Kerstin Persdotter (c 1669-) i Klotsboda, Ramsberg (T). Paret är bosatta i Östra Kloten när sonen Per föds 1691.
 
 Kopplingen till Laver skulle då vara att Anders blir svåger till broder Pers hustru Elisabet Olofsdotter Laver.

33
Laver / Laver
« skrivet: 2016-02-29, 12:41 »
Lars Larsson Laver är vittne vid Jakob Staffansson och Pål Tomassons tvist 1711 om besittningsrätten till torpet Sandtjärn, Ramsbergs sn, som också visar Lars namnteckning och bomärke:
 
Anno 1711 d: 20 Maij uppå Lindes Bergslagz ord: Sommarting uti Lindes stad.
 
S: dag kiärade Anders Påuhlson i Östra Kloten till Jacob Staffansson i Sandtiern angående 1:o dhet han afstå måtte besittningzrätten i halfwa hemmanet Santiern efter han der till ingen besittningzrätt skall hafwa, utan på halfwa heman sig inkräcktat i kiärandens omyndiga åhr, och 2:o att Jacob Staffansson måtte betahla honom för alla dhe åhr som han på hemmanet suttit.
Jacob Staffansson genom inlagd skrift förklarade sig intet kunna i dhenna saken swara efter som stugan hwarpå torpet är uppbygdt, är Cronornes Allmenning och tillika med torpet Kopparbruket Riddarhyttan underlagdt, och som han der på är kohlare och dependerar af H:r Directeuren Georg Brandt så lärer han sielf böra dhet förswara, hwilken än är bortowarande i Stockhollm.
Warandes des utan detta torp oskattlagt och ett kohlaretorp belägit på Cronones Allmenning, Häradzrätten wid sådan beskaffenheet kunde ej heller sig något uthlåta här om, innan H:r Directeuren Brandt fått communication af dhenna Anders Pålssons ansökning och sig förklarat hwad han derwid kan hafwa att påminna, Actum ut Sup
 
Uppå Häradzrättens wägnar
Johan Gyldenadler
 
(Bilaga)
 
Såsom Jacob Staffansson i Sandtiern begierer af af oss undertechnat ett wittnesbörd huru som Pauhl Thomsson i Santiernn godwilligt gifwit ifrån sig dhen delen som Jacob Staffansson brukar.
Dock haf:r bnm:te Pauhl Tomsson först gifwit och lembnat samma hemmandhel till sin swåger Olof Andersson och han sedan brukat hemmanet uti 3 el:r 4 åhrs tid. Sedan rymde han der ifrån och lembnat dhet under fääfot.  
Sedan böd åter ägaren till bemelte H:r Hans Matsson ålder att Pauhl Tomsson skulle taga igiän hemmandelen dhen bruka och häfda, men han swarat dher till att han aldrig honom igientager för dhes stora uthlagor skull och sedan dhet har legat under fäfoth uti 2:nne åhrs tid.
 
Sedan kom Jacob Staffansson till samma heman och dhet upplegat och upprögdt som förr alld[eles] war förlorat och intet huus el:r några giär[des]gåhl dher wid, som wij med wåra egenhandige namns och boomärkies undersättiande sandfärdeligen betyga,
 
Pähr Christophersson              Lars Larsson Lafwer
i Holmsiö (bomärke)                    (bomärke)
 
Arwe Siffersson                   Erich Jansson  
wid (bomärke) Skilån              i Haralsiö (bomärke)
 

Källa: Värmlandsarkiv, Riddarhyttans AB, serie F II, vol. 30: Historik; Förpantning av kol.
 
Sandtjärn ligger någon halvmil norrut från Skogen (Östra Skogstorp) där Lars enligt mantalslängden registreras senast 1653. Så att han skulle ha befunnit sig på någon annan plats under de 40 år som han uppges ha vistats i Ramsberg än där han registrerades, är inte troligt. Anledningen att han är vittne i målet är just för att han har särskild kunskap om förhållandet och platsen. Var övriga vittnesmän är bosatta visar också i vilket område han vistades.

34
Laver / Laver
« skrivet: 2016-02-29, 12:15 »
Sedan har jag kontrollerat Voxna lite närmare och kan konstatera att det faktiskt ligger i landskapet Hälsingland. Jag blev lite förvillad när jag sökte mantalslängder och de ryms inom Gävleborgs län. Jag trodde därför att Voxna låg i landskapet Gästrikland, men det gör det alltså inte.  
 
Därmed kan konstateras att Anders Andersson och Anna Larsdotter i Tackbyn, Skinskatteberg år 1728 verkligen flyttade till det landskap där Voxna är beläget, vilket indikerar att det är just detta par som nedsätter sig i Finnstuga.

35
Laver / Laver
« skrivet: 2016-02-28, 17:52 »
Hej Gunlög,
 
Jag vet inte vad du menar. Har jag skrivit att Anders Andersson Lafvers far är skomakare och född 1684? Det är naturligtvis fel i så fall. Eller har jag uppfattat dig fel?  
 
Jag menar däremot att han mycket väl kan ha förvärvat kunskaperna sedan han kom till Voxna och inte vara ett tecken på att fadern varit skomakare. Så att utgå ifrån att Anders redan är skomakare när han kommer till Voxna, kan leda fel anser jag.    
 
Och Norrsjön ligger vanligen i Ljusnarsberg, någon gång förekommer det inom Ramsberg. Den finns en Anders Olofsson i Norrsjön, Ljusnarsberg som får en dotter Brita Andersdotter där 1682. Men det står inte i Ramsbergs utan i Ljusnarsbergs födelsebok. Och den Anders vi diskuterar kom ju från Östra Kloten...
 
Nej precis, koppling till Laver går till Lars Larsson Laver, död 1714 i Skinnskatteberg.  
 
M v h /Leif

36
Laver / Laver
« skrivet: 2016-02-27, 22:14 »
Det ifrågasätts hur jag kan avfärda Anders Andersson Lafvers födelseår 1684 som meddelas av prästen i Voxna församling när Anders avlider 1773. Som om en präst uppgifter under alla omständigheter är korrekta och med verkligheten överensstämmande. Nej, så är det inte.

Som släktforskare ska man också källkritiskt kunna granska vilka källor prästen grundar sina anteckningar och under vilka förutsättningar de har tillkommit, Vid åtskilliga tillfällen under mina 20 år som släktforskare har jag fått korrigera det prästen har angivit i kyrkoböckerna. Så sent som igår hände det igen.

Erik Jakobsson, född 1723 i Kloten, i samma socken som Anders Andersson Lafver: Ramsberg, bryter sig loss från torparlivet i skogsbygden och påbörjar en karriär som smed. Och den startar som smeddräng vid Bergshyttan, flytt till Skinnskatteberg, giftemål i Falun, smide vid Bergshammaren och Sjösmedjan, Skinnskatteberg och vidare till Seglingsbergs bruk i Ramnäs, där omgifte sker, fortsatt yrkesliv som hammarsmedsmästare och i fallandesot vid 53-års ålder slutligen avlider. Levnadsteckningen av prästen i Ramnäs församling är sedan något utöver det vanliga:

»På denna högtidsdagens morgonstund hafve vi jorden öfverlämnat jordiska hyddan af hammarsmeden Mäster Eric Jacobson från Seglingsberg. Han är född hit til verlden år 1718 i Nya Kopparberget af Ärl. och X:tel föräldrar. Fadren Kolaren Ärl. och beskedel. Jacob Ersson och Modren dygdesamma hustru Kersten Mati D:r. Efter den naturliga födelsen är han straxt befordrad til dop och X:tendom, hvarigenom han är uptagen för ett Guds barn och arfvinge jord til den eviga saligheten, I sin ungdom har han ständigt, til det 8.de året, varit hemma. Kom sedan i Smedja, då han började tjena i Ramshyttan. Flyttade efter någon tid til Skinsberg och Uttersbergs Bruk, der han gifte sig med sin för detta afledna hustrun med hvilken han haft 4 barn, af hvilka 1 Son och 1 dotter lefva. Efter 9 års förlopp flyttade han til Seglingsberg såsom Mästare. Blef änkling och gifte sig åter med sin nu i djup sorg efterlefvande hustru Anna Hans D:r från Fermansbo. Och har deras ägtenskap blifvit välsignat med 8 barn, 3 Söner och 5 dåttrar, hvilka alla ännu lefva så länge Gud behagar. Hans lefvnad har varit stilla och beskedlig Flitigt och andägtigt ha han läst och betraktat Gud i ord hemma i sit hus, oftast besökt herrans hus och med vördnad anammat den hel. Natvarden. Hvad dess sjukdom anger så blef han för 8 år sedan betagen af fallsoten, som förorsakat honom mycken vedermöda och dess hustru och anhöriga stor sorg och smärta; utan at märka någon annan förgången sjukdom, afled han den 20 nästledne Martii, sedan han här i jämmerdalen lefvat 53 år. Så hava nu han i frid och ro men vi som här i verlden bo, måste alltid redo vara, vi skola ock i sinom tid hädanfara.
Test til Kyrkan 2 D:lr Klockor och bårkläde 2 D:lr fattige 2 D:lr»

Eftersom jag har ägnat mycket tid åt att framforska uppgifter om Erik och hans ursprung i bl a byarna Kloten och Sandtjärn, där f ö jag har mitt ursprung på fars sida, kan jag konstatera att det här finns ett antal fel i uppgifterna om Erik: 1. Han är född 1723, inte 1718. 2. Och inte i Nya Kopparberg (Ljusnarsbergs församling) utan Ramsbergs. 3. Faderns namn är Jakob Mårtensson, inte Jakob Eriksson. 4. Och han är torpare och dagsverkare, ingenstans har jag sett att han är kolare. 5. Moderns efternamn är Olofsdotter, inte Matsdotter.

Fem (5) uppenbara felaktigheter av prästen, som skulle få vem som helst att ifrågasätta om uppgifterna som jag presenterar verkligen stämmer. (Har upptäckt att Örjan Hedenberg delvis har registrerat den här smedsläkten och stannat vid uppgiften om förfadern Jakob Eriksson. Jag kommer därför insända uppgifterna till honom för en uppdatering och komplettering. Får se om detta antas och hamnar i nästa version av Smedskivan…).

Vad kan man då dra för slutsatser av detta i fallet Lafver/Laver? Det är flera:

- Ramnäs ligger blott 32,9 km från Skinnskatteberg kyrka – Voxna ligger 237 km från Skinnskattebergs, dessutom i ett annat län..
- Kyrkoböckerna från Skinnskatteberg börjar redan 1623 (ministerialböckerna) och 1663 (husförhörslängderna) – Voxnas dito 1759 resp. 1779.


Krysset markerar var Ramnäs ligger. Kartdata ©2016 Google

Om prästen i Ramnäs församling 1771 har så pass dålig information om Eriks bakgrund i Skinnskattebergs (och Ramsbergs) församling, som ligger i samma län, ett kort stycke – även i äldre tid – från Ramnäs och med bevarade kyrkoböcker tidigt i kyrkligt hänseende, är det lätt att förstå om prästen i Voxna församling 2 år senare har sämre informationsunderlag om personer från andra församlingar och dessutom län vid författandet av dödsrunor.

För om prästen inte har kyrkoböcker att luta sig emot, vad har han då? Jo, det blir utsagor av vederbörande personer själva (när de var i livet), företrädare, närstående och andra församlingsmedlemmar. Han fick förlita sig till muntliga berättelser helt enkelt. Och vid muntlig informationsöverföring kan, som bekant, brister uppstå: personen det gäller kan vid något tillfälle ha sagt ett felaktigt år – av misstag eller att ”försköna” sin egen historieskrivning av någon anledning; att han är yngre eller äldre än han egentligen är – som sedan har blivit gällande, prästen har uppfattat året eller orten fel, han kan ha hört rätt men nedtecknat en felaktig uppgift, närstående kan vara felaktigt informerade eller ha glömt och ”gissat” att ”så var det nog” och sedan vidarebefordrat till prästen.

Prästen i Voxna hade således i praktiken en svår uppgift vid särskilt vid fastsällandet av födelseår- och orter vid dödsnotiser för inte bara utomsockens utan utomläns födda församlingsmedlemmar. Det var mycket som kunde gå fel.

Tidsaspekten är en annan försvårande omständighet; det hade gått drygt 80 år sedan Anders Andersson Lafver föddes. Och ju längre tiden gått sedan händelsen inträffade, desto osäkrare blir uppgiften. Sedan kanske prästen var den andra (eller tredje?) i tjänsten sedan Anders ankom till Voxna omkring 1730. Han kunde därför knappast känna till hur förhållandet var i trakten för drygt 40 år sedan. Voxna församlingen fanns f ö inte utan området/socknen måste ha ingått i en annan, större församling.

Det är mot denna bakgrund man måste bedöma sanningshalten av prästens anteckning av Ander Andersson Lafvers födelseår. I övrigt har han naturligtvis full koll på Anders hela namn och hans yrke.

Några uppgifter ytterligare om Ander Andersson Lafver/Laver:

• Yrket som skomakare i Voxna kan inte tala emot att det är dagkarlen Anders Andersson från Östra Kloten, gift med Anna Larsdotter i Skinnskatteberg, som sedan återfinns i Voxna. Han kan naturligtvis ha lärt sig yrket ”på vägen” och särskilt sedan han nedsatt sig i Finnstuga, Voxna. Dessutom vet vi inte när detta sker.

Torkel Lavér (inlägg under Landskap – Västmanland – Socknar – Skinnskatteberg) har inte, trots många års efterforskningar, funnit någon skomakare Anders, f. 1684 i Ramsbergs församling som skulle kunna vara identisk med Anders Andersson Lafver i Voxna och den som gifter sig med Anna Larsdotter. Och det har inte jag heller. Mina anor på fars sida har sin utgångspunkt i främst byarna Östra Kloten och Östra Skogstorp (som kallades ”Skogen” i äldre tider) i Ramsbergs församling. Så jag har under 20-års släktforskning på heltid ägnat avsevärd tid åt att utforska just dessa gårdar/byar, från när de uppstod och hur de utvecklades under historien gång.

• Och ju mer jag studerar området i trakten av Östra Kloten, Östra Skogstorp och Sandtjärn desto klarare bild får jag av flyttningsrörelserna mellan Ramsberg och Skinnskatteberg (men även Söderbärke). En flytt mellan två församlingar, i detta fall Ramsberg och Skinnskatteberg och vice versa, kan få en att tänka stora avstånd. Men det är slående hur oftast korta avstånd det handlar om. För de flyttade bara ett kort stycke över läns- och sockengränsen – omkretsen är kanske är 1,5-2 mil – för tjänstgöring som dräng eller piga och ingiften i främst byarna Haraldsjön, Tackbyn, Lövslätten, Övertjärn, Skilån och Holmsjön och vice versa.

• Vid ytterligare studium av mantalslängderna för Skinnskatteberg kan jag konstatera att Anders skriv som ”dagkarl under Baggå bruk” i mtl 1725 (Västmanlands län, nr 82, 1725, s 2510). Och det stärker uppgiften att Anders Andersson från Östra Kloten, Ramsberg är identisk med den som gifter sig med Anna Larsdotter från just Baggå. Att dets skulle röra sig om någon annan Anders Andersson är för mig osannolikt.

• Det antecknas sedan att paret utflyttar till ”Hällsingeland” 1728 vilket skulle kunna tyda på att det är ett annat par än dem som återfinns i Voxna. Men det var nog lätt hänt att vid den här tiden inte känna till var Voxna låg exakt, inte ens kartorna var helt exakta vid tidpunkten. Dessutom låg Voxna inom en större församling vilket säkert påverkade bedömningen av läget. (Jag har själv svårt att idag få grepp om var man kan hitta mantalsängder för Voxna. Som enskild socken registreras den inte i Gävleborgs län förrän ett stycke in på under 1800-talet).

• Att Anders tar sig tillnamnet ”Lafver” vid ankomst till Voxna, anser jag stärker hans släktkoppling till Lars Larsson Lafver genom hans bosättning på Skogen/Östra Skogstorp under 40 år – uppgifter ur hustru Britas dödsruna – där också Anders farfar – min förfader – Eskil Eriksson slogs sig ned. Det var således från ”Lafvers” (eller liknande benämning av torpet där han bodde) i Skogen/Östra Skosgtorp detta namn Lafver/Laver kommer. (Jag har i min utredning om Mjölnaren i Avesta Erik Eriksson Näf och hans hustru Anna Davidsdotters okända anor (1998) visat hur en sjö – Näfden/Nävden i Grytnäs socken, Dalarnas län – kan ge upphov till ett namn och skingra villfarelser. Det kostade å andra sidan en vänskap…). Jag känner inte till någon annan släkt Lafver/Laver i Ramsberg eller Skinnskatteberg som skulle ha kunnat gett upphov till namnet. Torkel Lavér nämner att det skulle kunna ha koppling till Anna Larsdotters far, Lars Eriksson i Berget, Söderbärke, men jag ser ingen sådan koppling.

• Svenskt Släktregister gör slutligen gällande att släkten skulle har sitt ursprung i Ramshyttan, Kil sn, Örebro län men som jag försökt visa är det uppenbarligen en felaktig uppgift. Dessutom är registret en efterhandskonstruktion utifrån olika källor som jag inte känner till och kan kontrollera. Så de tidigaste uppgifterna där måste tas med en nypa salt.

/Leif G:son Nygård

37
Laver / Laver
« skrivet: 2016-02-24, 15:52 »
Jag öppnar här en tråd rörande släkten Laver med anknytning till Lars Larsson Laver (ca 1606-1714) från Frysdahl, Norrbottens län (BD) som först nedsatte sig i Skogen (sedermera Östra Skogstorp) Ramsberg sn, Örebro län under första hälften av 1600-talet och därefter i Tackbyn, Skinnskatteberg sn, Västmanlands län (U). Ättlingar till honom har sedan förgrenat sig till bl a Söderbärke, Dalarnas län (W) och Voxna, Gästriklands län (X).

Jag återger här via länkar en del av vad jag kommit fram till. Det gäller

dels personakt för Lars Larsson Lavers f. ca 1606 i Frysdahl, Norrbotten (BD), d. 1714-09-04 i Tackbyn, Skinnskatteberg (U),

https://docs.google.com/document/d/16A8oS29s8HlL4iKdM_6yd3e8hKKQrNiV7ZE8tj1WZ4k/ edit?usp=sharing,

dels anfäder till Anna Olofsdotter Lavers f. 1721-07-07 i Bisen, Söderbärke (W), d. 1804-01-12 i Bisen, Malingsbo (W),

https://docs.google.com/document/d/1r1E7qU0DjN8mI0gp3VJdSw-ymps1fheCXY78_53JTh4/ edit?usp=sharing,

dels Anders Andersson Laver, f. ca 1684 i Ramsberg (T), d. 1773-05-10 i Finnstuga, Voxna (X),

https://docs.google.com/document/d/17l31AAIB3INWxajXfQzWVPud3YZL8GTdInENoP2U6oM/ edit?usp=sharing

Med vänlig hälsning

Leif G:son Nygård

38
17 Juridik / Kyrkoplikt för tillgrepp
« skrivet: 2015-11-02, 10:23 »
Du kan möjligtvis hitta något om tillgreppet i tingsrättens dombok, protokoll för ordinarie ting. Du måste då ta reda på i vilket härad Vollsjö ligger. Frågan är dock huruvida förseelsen ansågs för lindrig för att tas upp av den världsliga domstolen. Kanske räckte det med kyrkans reprimand?

39
00 - Arvsfrågor / Bouppteckning från 1918 i Gävunda
« skrivet: 2015-07-27, 13:37 »
Hej!
 
En bra källa att kontrollera om barn förlorar sina föräldrar innan de blev myndiga är Förmynderskapsböckerna i domstolsarkivet, serie D. Det är sannolikt inte digitaliserade eller ens filmade, delvis beroende på att de innehåller känsliga uppgifter. Så här kan registret se ut (detta rör Lindes och Ramsbergs häradsrätt, Örebro län, 1799-1898):
 
   
 
M v h /Leif

40
17 Juridik / Frigivna fästningsfångar 1712
« skrivet: 2015-06-07, 15:05 »
Det här var ju ett riktigt guldkorn du hittat, Katarina!  Tack för att du delat med dig. Jag ska gå igenom listan lite närmare för att se om det finns någon som jag möjligtvis har anknytning till. M v h /Leif

41
Christiernin / Christiernin
« skrivet: 2015-01-19, 17:30 »
I  Hülphers Genealogier (Västerås Stadsbibliotek) finns en rad personer Christiernin och Flodin, bl a en Anna Brita Schröder som gifter sig med en Christiernin.

42
Närkes regemente / Rynninge, Johan Vilhelm
« skrivet: 2014-09-17, 01:12 »
Antonio: Han antogs ju 1841-09-25. Och vid antagningen tilldelades han ett soldatnamn, ofta med koppling till bostadsorten.  
M v h
Leif

43
Gam / Gamb / Gahm / Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2014-09-15, 23:56 »
Hej Ebba!  
 
Ja, vi får hoppas att jag hittar någonting nytt ang. främst Israel i Ljungby. Dessutom har jag fått ett svar från en person i GF:s Facebook-grupp, som ger mig anledning att söka i Smålands kavalleriregemente och Sunnerbo kompani. För han tituleras, som sagt, ryttmästare i änkan Anna Möllers dödsnotis i Lindesberg 1757. Så kanske framgår det i militaria var han har avlidit? Återkommer ang. detta.
 
Jag har forskat på alla barnen - utom just den dotter Anna Maria som du har tittat närmare på. Så jag tar gärna emot uppgifter om henne, om du vill dela med dig. Skickar två pdf-filer med uppgifter om Israel Gahms familj till dig.
 
På återhörande!
 
M v h /Leif

44
Gam / Gamb / Gahm / Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2014-09-13, 13:00 »
Hej Ebba - och tack för informationen!  Det var mycket intressant och leder mig in på andra forskningsvägar. Då måste jag studera Ljungby Kronobergs olika källor närmare.
 
Har du utforskat barnen också? Vi kanske kan utbyta lite uppgifter?
 
Att Israel har patronymikon Joensson/Jonsson framgår av sonen Christophers födelsenotis (dublettserien) 1704. [Källa: VaLA, Eksjö kyA, Födelse- o dopbok, C I 2, 1673-1695, s 520].
 
Vänlig hälsning
Leif

45
Gam / Gamb / Gahm / Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2014-09-11, 10:17 »
Jag har ytterligare ett inlägg om Israel Gahm under  
 
.

46
Gam / Gamb / Gahm / Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2014-09-11, 00:45 »
Ja, det var ett långskott. För det är inte ens säkert att Catharina Gahm (f 1728) är dotter till Israel Gahm. Hustruns födelseår talar emot det: hon är född ca 1672.
 
Men tack ändå för tipset och att du försökte!  
 
Vänligen,
Leif

47
Gam / Gamb / Gahm / Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2014-09-10, 19:20 »
Hej - och tack för tipset, Anneli!  
 
Jag har registrerat mig nu och sökt en stund på de provinser där Stralsund låg - utan napp - men du menar alltså att man kan söka specifikt på Stralsund? Jag ska kolla upp detta härnäst.  
 
Vänligen, Leif

48
Gam / Gamb / Gahm / Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2014-09-09, 00:51 »
Jag har länge sökt med ljus och lykta efter Israel (Jonsson) Gahm, tullinspektör i Eksjö och senare ryttmästare.
 
Han finns med sin familj i Eksjö till 1727, därefter är de försvunna. Frågan är var?
 
Senare dyker hans hustru/änka Anna Möller upp i Nora och Lindesberg, Örebro län (T) med bl a sina söner Isarel Gahm (1708-1765) och Carl Gustaf Gahm (1711-1769). Hustrun dör 1757 i Lindesberg. Av de uppgifter jag har lär Israel ha dött någon gång mellan 1740-1757.
 
Den teori jag jobbar efter är att han de flyttar till Stralsund. För där föds en Catharina Gahm, gift i Lindesberg (T) med avskedade korpralen Johan Gahm. (Johan är f 1731 och sannolikt son till Arvid Gahm i Ramsberg). De vistas i Lindesberg mellan 1767-02-13 till 1769, då de flyttar till Arboga.
 
Men jag vet inte hur man får fatt på militaria från Stralsund för tiden från 1727? Och finns det några kyrkoböcker där? Jag har ingen erfarenhet alls av forskning i dessa trakter (Tyskland?). Har sökt efter ryttmästare i många regementen men det är ju som att leta efter en nål i en höstack...
 
Sedan skulle jag gärna vilja kontrollera Arméns Pensionskassa. Är det bara Vadstena på plats som gäller? Eller finns något digitaliserat?
 
Så jag är tacksam för alla tips hur jag kommer vidare.  
 
/Leif

49
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2014-09-08, 18:55 »
Må strålarna - och definitivt ingen skugga - falla över honom oxå!

50
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2014-09-08, 16:26 »
Ja Stefan...det var verkligen en suverän sida, andra nästan lika suveräna, du hittat! Må ett stort ljus skina över dig alla dina levnadsdagar!

51
17 Juridik / Förmyndare - hur vet man vem?
« skrivet: 2014-09-07, 15:57 »
Hej Kim! Det var domstolens - tingsrätt (land) eller rådhusrätt och magistrat (stad) - som utsåg förmyndare för minderåriga barn från t ex en utomäktenskaplig förbindelse. Så du måste studera domboksprotokollen. Och via SVAR finns Förmynderskapsprotokoll för  Lunds rådhusrätt och magistrat t o m 1817, men det hjälper inte dig. Så frågan är huruvida protokollen fr o m 1818 är digitaliserade eller om du måste läsa dem på plats? Du kan höra med Landsarkivet - som ju ligger i Lund. Lycka till! M v h /Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2014-09-07 15:58)

52
Tack för nya numret - 3:2014 - med fokus på 1600-talet! Ett av de bättre på senare år - med idel läsvärda artiklar. Nu skriver jag förvisso i egen sak eftersom jag under mina 20 år som släktforskare haft tonvikten på 1600-talet, men det förtar på intet sätt värdet av innehållet. Många släktforskare, nybörjare såväl som erfarna, kommer säkerligen att ha glädje och nytta av sommarens nummer!

53
Johan Bures släktbok / Johan Bures släktbok
« skrivet: 2014-06-20, 15:58 »
Okej Urban, då förstår jag. Och att frågor om enskilda personer i allt högre utsträckning kommer att ställas under denna tråd, och inte under andra spretiga trådar, är bara bra eftersom det gagnar seriös släktforskning.  
 
Glad midsommar Urban - och alla andra Bureättlingar!  

54
Johan Bures släktbok / Johan Bures släktbok
« skrivet: 2014-06-19, 16:23 »
Så vi har fått ytterligare en tråd om Bureätten? Är det inte tillräckligt med trådar om den släkten?  
 
Med andra ord:  
 
Ska inte tråden handla om arbetet med och framtagningen av skivan och inte frågor om Bureätten? Dessa kan väl med fördel ställas under andra trådar där man sedan kan hänvisa till valda delar av skivan.
 
Vad säger anbytarvärden?

55
Vad ska man säga? Det allra minsta är ett stort och varmt TACK till framför allt Urban Sikeborg men också alla övriga inblandade för denna enastående forskningsinsats som kommer att vara till nytta och glädje för alla med - eller utan - kopplingar till Bureätten under generationer framöver. Till slut kan allt unket städas ut och ätten få upprättelse för ett skamfilat rykte under många år och platsen i historien som den förtjänar!

56
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg C:3 år 1706 nr 58
« skrivet: 2014-03-01, 19:59 »
Även jag har Olof i min antavla och har funderat på vad ordet efter soldat är. Och nu hamnar jag på avfatt, d v s att prästen har avfattat attest om Olofs födelse angivet datum. M v h /Leif

57
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2014
« skrivet: 2014-02-26, 12:54 »
Hur som helst: Åtgärderna för att öka läsandet är viktig. Det kan också ses mot bakgrund av att försäljningen av allmänlitteratur minskade med 20% mellan 2007 och 2012. I allmänlitteratur ingår skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker och faktaböcker. (Källa: Nerikes Allehanda måndag 24 februari 2014, s 10).
 
/Leif Gson Nygård

58
16) Latin / Ramsberg C:1 (1679-1698) sid 108r
« skrivet: 2013-12-03, 17:59 »
Åh, tack gode Urban för klargörandet!

59
16) Latin / Ramsberg C:1 (1679-1698) sid 108r
« skrivet: 2013-12-03, 15:01 »
Jag fann en latinsk text i en dödbok (inte hfl alltså) 1692 (inom parentesen) och undrar om någon kan hjälpa mig med detta:
 

ULA, Ramsbergs kyrkoarkiv, Död- o begravningsbok, C 1, 1679-1698, s 108r.
 
Min tydning är denna:
 
Mort?a in Sÿlvis Tonitr?i F?lgore Vixit
 
/Leif

60
Förslag på nya projekt / Förslag på nya projekt
« skrivet: 2013-10-24, 17:45 »
Verkligen ingen dum idé, Claes-Göran!  Jag har börjat se om mitt hus med alla dokument - särskilt avskrifter - som jag har men som få kan ta del av. Visst, jag kan sälja det på CD men lägre fram i tiden vill jag överlämna all min släktforskning för framtida generationer. Och då kan en sådan typ av digital lagringsplats/bibliotek vara ett bra ställe att säkra visst material, till nytta och glädje för andra. Så jag stöder helhjärtat din idé.  

61
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-17, 04:53 »
God morgon Ann-Mari! Jag skrev inte bara Nygård utan Nygård, Örebro. Ett sätt att begränsa urvalet. Det bör gå att göra detsamma om man heter Nylander eller Dahl. Men kan hålla med att sökfunktionen kunde vara mer precis. Sedan förstår jag inte riktigt vad du saknar i Porträttfynd.  
 
När jag söker som jag angett, på efternamn och ort, kommer porträtt upp som både visar porträtt och kommentar. När jag söker på mitt användarnamn, får jag upp alla som jag lagt in men inte kommentarer direkt, de ligger under en särskild flik. Men om du vill kommentera mina porträtt är det inga problem. Hur söker du?

62
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-17, 00:36 »
Ann-Mari! Ja det är inte alldeles smidigt: Jag gick in under Faktabanken och Porträttfynd och sedan skrev jag in Nygård, Örebro. Öppna första fotogariet (24754). Klicka därefter på mitt användarnamn legony och du ska få upp 108 fotografier. Klart som korvspad!  
 
En annan sak jag upptäckte, och som jag tror har påpekats, är: jag kommer till gamla AF om jag klickar på länken som följer på svarsmeddelandena från AF till min e-brevlåda. (OBS! Det här meddelandet är skrivet i gamla AF, om det nu har någon betydelse för ansvariga).
 
(Meddelandet ändrat av legony 2013-10-17 00:50)

63
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 19:55 »
Ja. Och jag loggar in, går till Min sida och Mina porträttfynd och då visar sig alla mina inlagda porträtt med kommentarer, snyggt och prydligt.

64
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 18:56 »
Ja för tusan! Jag har ju bytt till Chrome. Och när jag rensade cachen så fungerade allt fint igen (kan du ta bort bilden Daniel?). Och jag tycker layouten är fin, alla mina porträtt i Porträttforum finns bl a kvar. Har inte hunnit kolla igenom allt än. Men kan instämma med vad flera har framfört: textavsnittet i AF är för smal, det finns FÖR mycket luft i marginalerna som skulle kunna krympas ett par cm i alla fall på bägge sidor.
 
Men alla inblandade ska ha en STOR ELOGE för det omfattande arbete som har lagt ned under lång tid!  

65
Jadå, samma gäller för mig.  Bra att ha fortfarande även för lagmansrättens domböcker.
/Leif

66
Olle!
 
Nu vet jag inte hur det ligger till med Södra Vedebo - som väl ligger inom Göta hovrätts jurisdiktion? - men i allmänhet och för Svea hovrätt finns de både som mikrofilm och mikrokort.
 
Och mikrofilm går fortfarande att låna som fjärrlån till närmaste bibliotek.  
 
Men för att du ska veta vilket rullfilmsnummer du ska beställa behöver du se förteckningen, som borde finnas på ett Stadsarkiv eller Stadsbibliotek för området. De upprättades ju inte av RA utan på regional och lokal nivå; av stadsarkivets eller stadsbibliotekets personal under 1970- och 1980-talet.
 
Vänligen,
Leif

67
Mycket viktig diskussion detta och kloka inlägg av flera, bl a Mats Ahlgren och Daniel Berglund!
 
För vi ska komma ihåg att även om antalet föreningsanslutna släktforskare minskar något har intresset för vår hobby aldrig varit större.
 
För att ta Facebook som exempel: På bara något år har till dags dato gruppen Släktforskning fått 3 532 och Släktforskning för noviser 1 062 medlemmar. Det är en dramatiskt ökning!
 
Men det återspeglar sig uppenbarligen inte i den föreningsdrivna verksamheten. Så frågorna som ställs här är befogade:  
 
Vill Förbundet ta tillvara det dramatiskt ökade intresset för släktforskning på Sociala forum och försöka inordna dem under gemensamt paraply? Eller finns överhuvudtaget inte sådana tankegångar?
 
Men jag ser samtidigt svårigheten att inordna t ex de löst sammansatta grupperna på Facebook i Förbundets organisation.
 
De grupper på FB jag refererade till är för otympliga och alltför flyktiga om man vill skapa en grupp eller förening med medlemmar från en viss byggd men där - som Mats Lundell menar - bor runt om i landet och vill träffas virtuellt. Men avknoppningar kan ske och nya, mindre grupper bildas. Det har skett med t ex Släktforskning i Fellingsbro, Lindesberg, Ljusnarsberg och Ramsberg. Och aktivitet i den gruppen har lett till andra saker, t ex träffar i verkligheten. Och det kanske kommer att stanna därvid? Att försöka inordna dessa släktforskare i nuvarande organisation är måhända dömt att misslyckas - för de vill inte underkasta sig den traditionella föreningsstrukturen. Det är just därför de finns på FB. De vill vara fria, plocka lite godbitar här och där.    
 
På FB sker hela tiden interaktioner mellan erfarna föreningsanslutna släktforskare och nybörjare - och allt däremellan. Och många släktforskarföreningar finns där med egna sidor, gör reklam för dessa och medlemmar deltar i diskussioner i andra grupper. Så det ena föder det andra. Snöbollen är satt i rullning; släktforskningen blir bara större och större.  
 
Det man kan undra över, och lite oroa sig för, är hur det går med källkritiken när så många nya släktforskare undviker skolning och utövar sin hobby ändå.

68
Petre / Petré / Petree / Petre / Petré / Petree
« skrivet: 2013-06-26, 09:47 »
Hej Mikael!  
 
Det kan vara så att rådman Vilhelm Petre blev åsyna vittne till branden av sin egen gård samt andra i Lindesberg. Så jag tolkar det inte som att det syftar på Peder Velamsson. I övrigt känner jag inte till medlemmarna i släkten Petre så jag kan inte uttala mig om vilka som åsyftas.  
 
Det är också så att man inte kan dra några slutsatser innan fler fakta uppdagas. Dvs: du måste finna fler källor som förhoppningsvis leder i en viss riktning.  
 
När det gäller brevet från landshöfdingen så kan du kontrollera Länsstyrelsen i Västmanlands län och brevdiarier (serie B). Och ang. Peder Velamsson själv kanske det kan finnas brev i serien D III aR-10; Ståndspersoners brev och suppliker före 1708, T-Ö. Den senare serien gäller då Länsstyrelsen i Örebro län.  
 
Sedan har jag upptäckt att medlemmar i släkten Petre förekommer i Skinnskattebergs dombok 1699-1705. Peter Sjögren har gjort ett  index till domboken. Så jag rekommenderar att du läser igenom detta och också studerar själva protokollen.
 
Mvh /Leif

69
Petre / Petré / Petree / Petre / Petré / Petree
« skrivet: 2013-06-21, 12:11 »
Eftersom släkten Petre finns representerad i Arboga kan en möjlig sökingång vara domböckerna från Arboga rådhusrätt och magistrat. De finns scannade av SVAR och med direkt tillgång (om man är abonnent). Och även om nu Peder Wellamsson var knuten till Lindesberg så är det inte på något sätt uteslutet att han omnämns i Arboga stad domböcker. För förbindelserna var tät mellan borgarna och andra högreståndspersoner i de två bergslagsstäderna; personer från Lindesberg omtalas i Arbogas domböcker - och vice versa. Det är min erfarenhet.

70
16) Latin / Ramsberg AI:5 (1723-1733) sid 65
« skrivet: 2013-05-17, 19:42 »
Ojdå, det hade jag inte väntat mig! Det här blev mer intressant än jag kunde ana. Det blir till att undersöka detta närmare i andra källor. Tack Mats, Heikki och Markus! /Leif

71
16) Latin / Ramsberg AI:5 (1723-1733) sid 65
« skrivet: 2013-05-17, 11:35 »
Jag fann en marginalnotis på latin ang. soldat Johan Sakrisson som jag inte kan tyda:
 

 
Den är hämtad från Ramsbergs kyrkoarkiv, Örebro län, A I:5, 1723-1733, s 65.
 
Det står något om S?spect?s vilket gör det intressant men är också det enda jag säkert kan tyda.
 
Har det att göra med bortovaro från husförhör och nattvard? Eller rör det hans militära aktivitet? För familjen verkar finnas på okänd ort under drygt 10 år.
 
Är tacksam om någon kan hjälpa mig med detta.
 
/Leif

72
Okända personer / Ansiktsidentifiering
« skrivet: 2013-04-17, 17:51 »
Jag gjorde tidigare en ansiktsidentifiering mellan två personer i en diskussion om en .  
 
Inom polisen förekommer detta för att t ex skapa fantombilder av gärningsmän. Samma metod, där man s a s spaltar upp ansiktet i olika partier med specifika drag, kan säkert användas när man jämför likheten mellan två redan kända personers ansikten.
 
Leif

73
Krigsfångar / Ryska krigsfångar, desertörer 1809
« skrivet: 2013-03-25, 09:44 »
Hej Martin! Själv har jag inget svar att ge, men jag känner en som har bra koll på ryska krigsfångar: Håkan Henriksson vid  ArkivCentrum Örebro län. Han har forskat särskilt på ryska krigsfångar i Sverige. Så jag föreslår att du kontaktar honom direkt.  
 
Sedan har du en annan tråd här på AF som rör ryska krigsfångar, under Landskap > Jämtland > Allmänt > Ryska krigsfångar i Jämtland 1808. Mvh /Leif

74
Så långt fram i tiden är inte domböckerna vare sig mikrofilmade eller digitaliserade. Så du måste besöka landsarkivet i Uppsala. En genväg till domen är att först titta i Saköreslängderna. Och de kan vara separerade från ordinarie domböckerna vid tiden och bilda egna serier. Annars hittar du saköreslängderna i ordinarie domboken efter varje ting. Lycka till! Mvh /Leif

75
17 Juridik / God man för amerikavistande
« skrivet: 2013-02-28, 11:16 »
Jag tro inte att en god man förordnades bara för att anhöriga i Sverige inte kände till adressen till släktingar i utlandet; det fordrades nog ett juridiskt bindande dokumnet - testamente - efter den avlidne som uttrycker sin vilja att arv skall tillfalla en släkting. Om vet inte den efterlevande adressen till släktingen (-arna), utsåg nog en god man som skulle bevaka den arvsberättigades intressen. Det är i alla fall min tanke.
 
Erik: Har du kontrollerat om testamente har upprättats efter den avlidne? Jag studerar just nu ordinarie domboken (A I a) från Karlskoga häradsrätt vid sekelskiftet 1900. Och där finns en hel del testamenten infogade, särskilt i slutet av varje ting. Om inte - kontrollera i så fall detta.
 
Sedan har jag ett exempel gällande en släkting från Finland, som dog i USA 1939. Myndigheterna där (domstolen och kommissionären) visste inte om han hade några släktingar i hemlandet. Kontakt togs då med Finlands generalkonsulat i NY varvid eftersökning i Finland skedde genom Utrikesdepartementet. Det resulterade slutligen i en 50 sidor lång utredning om släktskapsförhållandet, som jag sedan fick tillgång till genom Migrationsinstitutet.  
 
Frågan är om det kunde det gå till på samma sätt i Sverige - men omvänt? Kunde Utrikesdepartementet här, genom den svenska beskickningen i NY/Washington, eftersöka personer som var arvsberättigade?

76
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) sid 273
« skrivet: 2013-01-07, 00:35 »
Hej där,
 
Jag råkar ha Johan och hans hustru Brita i min antavla. Så här har jag avskrivit notisen:
 
Sahl. Hustru Brijta Johan Bengtz hustru i Laggarbo. Föd A:o 1659 wid wårtijden af ährl föräldrar. Christnad och sedan tilhandagodt sina föräldrar til des hon 3 thes? contactz? begaf sig i Echtenskap som skedde A:o 1682 d. 5 Martii. Aflat med han och födt til werlden 5 barn 3 söner och 2 döttrar af hwilka 2 sönner tilförende och nu den ena dottrn tillijka med Modren begrafne. Lefwat uti rät Echtenskapskerlek uti 8 åhr. Siuk få dÿgn. Död d. 11 Martii. Begrofn Dom Oculi d. 23 ejusdem  
 
Kanske kan det komplettera upp några ord?
 
God natt!  
 
/Leif

77
Hej Olle - och tack för att du länkade till Anbytarforums första bild. Det var verkligen roligt!  Och respektingivande!  
 
Inte bara för att se första bilden för ett texttydningsproblem utan också för att du omedvetet gav svaret på frågorna jag ställt mig allt sedan jag blev medlem här 2004: hur ska man tolka och skriva ii, ij, y, ÿ, u, ? och vad står dessa bokstäver för?
 
Jag fick samtidigt lära mig ett nytt ord: abbreviaturer. Och tips på litteratur för att lära mig mer om detta. Så året har börjat bra i släktforskningssammanhang.
 
Samtidigt är detta ett bevis på vad viktigt det är att bevara gamla diskussioner. Denna tar sin början av dig Olle den 8 april 1999, dvs. för snart 14 år sedan.
 
Så jag drar omedelbart tillbaka förslaget att radera inlägg...!

78
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juli, 2013
« skrivet: 2013-01-04, 22:42 »
...och gäller Sveriges Dödbok 4, här diskuteras 6:an...

79
Camilla: Med tanke på det hästjobb det innebär att strukturera upp Läshjälp tycker jag det är på sin plats att komplettera upp informationen som ges till den rubriken, förslagsvis:
 
OBS! Läshjälp är inte avsedd för allmänna diskussioner om släkter, släktsamband e t c. Dessa ska föras på annan plats, under relevant rubrik. Om det ändå finns någon fråga under Läshjälp som utmynnat i sådana diskussioner, kan länk till denna skapas från annan relevant plats på Anbytarforum.
 
Därmed kan man förhindra framtida hästjobb med Läshjälp och istället hänvisa dem som är på gång att starta en släktdiskussion där, till andra relevanta ämnesområden och rubriker.  
 
Det behöver då inte vara enbart moderatorns uppgift utan kan likväl göras av andra, med en hänvisning till undertexten för ämnesrubriken.
 
Mvh /Leif G Nygård

80
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juli, 2013
« skrivet: 2013-01-04, 18:38 »
Ja, det är mycket viktigt att veta var uppgifter man hjälper till att ta fram, hamnar.
 
Att delar av materialet hamnat i Ancestrys databas tycker jag inte alls är bra.
 
Det är då förståeligt om personer - som t ex Kent Eliasson - reagerar som de gör.  
 
Så jag kan bara instämma med vad Ingela säger:
 
en redovisning av avtalen mellan Ancestry och Sveriges Släktforskarförbund vore på sin plats.

81
Jag har svårt att förstå den här diskussionen om Läshjälp.
 
Från allra första början som vän av Rötter har jag uppfattat att vi under den här rubriken ska kunna ställa frågor om/hjälp att tyda enskilda ord, meningar, stycken, notiser ur diverse källor - främst kyrkoarkiv - för att därigenom kunna komma vidare i släktforskningen.
 
Det har funktionen av ett plank för en enskild släktforskare med ett specifikt problem från ett visst geografiskt område. Ämnet är därmed först och främst intressant för den släktforskare - förutom den som ställt frågan - som är skicklig att läsa gammal text, känner sig mana att hjälpa till och kanske har anor i de område frågan gäller. Det har således inget intresse för släktforskare i allmänhet. Så har jag hela tiden uppfattat rubriken.
 
Och under rubriken står inte heller någonting om att Läshjälp utgör en del av socken- eller landskapsdiskussionerna utan följande:
 
Välkommen till Läshjälp. Har du ett ord eller en text i ett gammalt dokument som du behöver hjälp med att läsa? Skicka upp en bild på dokumentet här, kanske kan någon hjälpa dig att tolka vad som står där.[...].
 
Givetvis kan man här även fråga efter ett ord eller namn i en viss volym fast man inte kan skicka in någon bild, bara man då noggrant anger exakt var uppgifterna finns. Men det bästa är naturligtvis om man kan få in en bild på problemet.

 
Om det är så att anstiftaren från början har avsett att ämnen under Läshjälp har ett stort allmänintresse och ska ses som en del av socken- och landskapsdiskussionerna, skulle detta framgå i förklaringen till rubriken, men det gör det inte.
 
Om de menar att så numera är fallet måste texten i förklaringen ändras. För då är det värdefullt att bevara dessa frågor, då har det betydelse hur och var stoffet lagras. Och då har den här diskussionen relevans.
 
Men om Läshjälp ska fungera enligt nuvarande rubriksättning med underliggande förklaring, har det inget värde att spara dessa frågor - ofta frågor med kortare svar och kommentarer till dessa svar samt ett kortare efterföljande meningsutbyte - i tid och evighet. Då skulle det räcka att bevara dessa i kanske 5 år, sedan radera ämnet.  
 
Jag har hjälpt till med lösningar och tolkningar av ord vid åtskilliga tillfällen och har inga som helt problem med att detta skulle komma att raderas.

82
Therese: Ja, du måste besöka landsarkivet som ligger i Uppsala, som brukar förkortas 'Ua'. Och varje landsarkiv är arkivdepå för ett visst antal läns regionala och lokala statliga myndigheter.  
 
För Uppsala landsarkiv är upptagningsområdet Dalarnas, Västmanlands, Södermanlands, Uppsala och Örebro län. Du kan få överblick och närmare info om detta genom att gå till startsidan för Riksarkivet. Så på landsarkivet förvaras de domböcker du frågar om, liksom saköreslängderna.
 
Dombok och saköreslängder brukar vara inbundna i samma volym under tidigare sekler (16- och 1700-talet) men under 1800-talet och senare - bla till följd av ärendemängden - utbrutna och bilda egna serier (signum C VII).
 
Och genom NAD, Nationella Arkivdatabasen, kan du själv studera förteckningar för bl a häradsrätter. Och Tuna tingslag ingick tydligen i Gustafs tingslags häradsrätts arkiv vid den här tiden (1871) och heter då Stora Tuna och Gustafs tingslags häradsrätt. Och saköreslängderna bildar här bara en egen serie en viss period på 1800-talet, så 1871 ingår de i ordinarie domboken. Men i domboken för urtima ting (extra ting mellan de ordinarie) 1871 finns saköreslängd. (Jag tror dock inte att en stöld framkommer där, även om det gav 5 års fängelse).  
 
Bra läshjälp för nybörjare är Clemensson & Anderssons informativa bok Släktforska steg för steg. Den står sig än, inte minst när det gäller domstolsarkiv.  
 
Lycka till!  
 
Mvh /Leif

83
Så moderna domböcker är inte microfilmade, och ännu mindre digitaliserade. Så det är den fysiska boken som gäller, dvs. du måste besöka Landsarkivet (i Ua) för att studera domboken.
 
Och eftersom han dömdes till fängelse är en genväg att först studera saköreslängderna, som vanligen sammanfördes i slutet av varje ting.
 
Där kan du också finna uppgifter om sida och/eller paragraf i ordinarie domboken, där rannsakning av brottet (stölden, i detta fall) kan finnas.

84
Övrigt / Wärmlands kavalleri
« skrivet: 2012-12-06, 19:06 »
Hej Hans,
 
Jag känner inte till kavalleriet men min spontana kommentar är att det måste ha ingått  
i något regemente till häst, t ex Livregementet eller Adelsfanan, eller varit ett
särskilt kompani i ett sådant regemente.
 
Det kan också ha varit ett tillfälligt uppsatt kompani i något värvat regemente till häst.
 
Det finns ju sedan andra källserier i Militaria som kan vara värt att studera närmare,  
 t ex suppliker och meritförteckningar. Båda rör officerare.  
 
Med vänlig hälsning /Leif

85
Källor och arkiv / Rullor 1620-1723 (äldre indelningsverket)
« skrivet: 2012-11-27, 23:44 »
Hans!
 
Du har också andra källserier inom Militaria (Digitala forskarsalen, SVAR) som kan vara bra att gå igenom, t ex Avlöningslistor (Militiekontoret) och Meritförteckningar.  
 
Då han var officerare finns det goda chanser att hitta honom där.
 
Med vänlig hälsning /Leif

86
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 14:24 »
Det första du måste göra är att ta reda på till vilken häradsrätt eller domsaga din ana, och därmed församling, tillhörde. Och därefter skriver du in namnet i NAD:s sökruta. Då ska du förhoppningsvis få upp rätt arkiv. När jag sökte på Lindes domsaga så fick jag upp poster på bl a de häradsrätter som fanns inom  Lindes domsaga. Utifrån detta kan du sedan söka dig fram till rätt häradsrätt. Därefter är det bara att studera trådarna till vänster i bild och klicka dig fram till den serie som är relevant gällande förmynderskap och adoptioner (A I eller C). Lycka till! Med vänlig hälsning /Leif.

87
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 13:57 »
Hej Jonny!
 
Tack för det.
 
Nej, du kan inte söka själva akten i NAD utan förteckningen över arkivet.
 
För att se handlingen måste du besöka landsarkivet.
 
Mvh /Leif

88
17 Juridik / Omyndighetsförklarad
« skrivet: 2012-11-16, 23:58 »
Hej Mats,
 
Camilla (ovan) har hänvisat till källan.  
 
Mvh
Leif

89
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-11-12, 23:28 »
Hej Malin!  
 
Det här rör mordet på brukspatron i Kloten, Per Ludvig Eneström. Och Jan Jansson var en av de sex (6) personer som var involverade i mordet. Du kan läsa om detta i:
 
. 1801. Eneström Per Ludvig (2/10 1801). Brukspatron, Kloten. Morddramat vid Bärgsgårdstäkten. [Sign] P. - Våra bygder i ord och bild 2 (1898) s 51-54. (Del 2:2, sid 28, nr 10088)
. 1801. Eneström Per Ludvig (2/10 1801). Brukspatron, Kloten. Gottliebsson Nils. a] Eneströmska mordet eller dramat på Bärgsgårdstäkten. - BP 1952 28/7. b] Eneströmska mordet än en gång. - BP 1958 24/9. (Del 2:2, sid 28, nr 10088)  
 
OBS! Detta är utdrag av Ur Litteratur om Örebro län - Gammelbo, sammanställt av Maria Lagerman på Google.
 
Sedan har Arne Eriksson, Ramnäs skrivit om detta i Släktforskaren - medlemsblad för Västerbergslagens Släktforskare - nr 100 (2006), s 9-11.
 
Mvh /Leif

90
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29
« skrivet: 2012-10-28, 20:20 »
Gratulerar till 5002 inlägg Stefan, en av de absolut flitigaste på detta forum!  
 
För att inte tala om Chris...!

91
Kan bara hålla med dem som ger Urban & Tiina beröm för sina insatser.
 
Som Bure-ättling ser jag verkligen fram emot att få ta del av materialet, och då inte bara för det som är direkt kopplar till Bure-genealogin.
 
Jag vet inte hur detta omfattande projekt har finansierats. Men det borde, från svensk sida, finnas fonder på såväl lokal som regional och central nivå som skulle täcka en del av framställningskostnaderna. Jag menar att så många med anknytning till Norrland kommer att få så mycket ny genealogisk kunskap, som dessutom kommer att stå sig under mycket lång tid framöver, att det absolut borde finnas instanser; föreningar, hembygdsförbund, institutioner och utbildningscentra vilka skulle värdera materialet mycket högt och därför kunde stödja utgivningen ekonomiskt.
 
Dessutom borde både Urban och Tiina föräras med ett stipendium eller liknande. För det är en enorm arbetsinsats de gjort - till nytta och glädje för så många forskare!  
 
Och lägligt vill jag utbrista: Urban for President!

92
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-10-20, 12:15 »
Mats,
 
I domstolsarkivet finns akter som rör t ex adoptioner och förmynderskap. Jag visar här ett exempel från Lindes domsaga (Örebro län) och dess Lagfarts- och Inteckningsprotokoll. Det är en samlingsvolym som också innehåller förmynderskapsärenden.
 

 
Så du kan undersöka om det finns några förmynderskapsprotokoll i den häradsrätt eller rådhusrätt (om det är Malmö stad) som är aktuell i ditt fall. De brukar finnas i domstolsarkivet under signum C, ofta också i separata serier.
 
Lycka till!
 
Mvh /Leif

93
Ett tips på boende - dessutom kungligt - vid nästa års Släktforskardagar i Köping är -  Sörby Herrgård, straxt NO Arboga i Kungsörs kommun. Det är 12 km till Köping, där det antagligen blir trångt om utrymmet dessa dagar.

94
Facebook har planer på att ta betalt för att även privata användare ska komma högre upp på nyhetslistan:  Nu vill Facebook ha betalt för att lyfta dina inlägg. Hittills har bara företag haft den möjligheten, vilket torde innebär att andra användare ständigt hamnar längre ner i nyhetsflödet.
 
Så för att Sveriges Släktforskarförbunds upprop skulle ha haft större effekt borde de ha registrerat en särskild sida för detta upprop OCH lagt ut en annons för en spottstyver som visat sig i menyn till höger på startsidan.
 
Men det börjar bli lite för sent för detta nu...

95
00 - Lagar / 1864 års strafflag
« skrivet: 2012-10-06, 16:44 »
Hej Lars,  
 
Du skriver inte om du läst domen men annars är det i Svea hovrätts dombok du hittar den.
 
Och arkivet förvaras på Riksarkivet. Där finns en särskild förteckning över civila mål och brottmål.
Så det är i förteckningen för brottmål du ska söka. Men det finns flera möjliga förvaringsställen,
d v s några olika sökingångar, se  NAD http://www.nad.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20a097449d-9ab7-11d5-a700-0002440207 bb&s=Balder
 
Skulle rekommendera att du först tittar i B III b:1-2, Resolutioner och koncept; Utslag i kriminella mål och C, Diarier - Flera serier.  
Några register är också digitaliserade men jag vet inte om det omfattar brottmål och den tid som din fråga gäller.
 
Målet kan också ha gått till Högsta domstolen. Till detta arkiv finns särskilda kortregister på forskarexpeditionen, där man kan söka på namn.
 
Lycka till!
 
Mvh /Leif

96
Utmärkt! All heder åt dem som i sista stund avblåste statyuppförande och invigningen.

97
Man tar sig för pannan!  
 
Någon/några märkvärdiga personer i regionen vill stoltsera för eftervärlden som idékläckare till detta monument - som sedan initierade nu och i framtiden måste ägna tid och energi åt att dementera betydelsen av.

98
12 Företag / Fabrikör Leonard Pinckhardt & Son, Stockholm
« skrivet: 2012-07-12, 15:42 »
Jag söker uppgifter efter en anfader, handelsman och rådman Carl Gustaf Gahm i Lindesberg (T), som bedrev partihandel eller liknande med den här firman i Stockholm.
 
Tiden är 1760-tal.
 
Nu undrar jag om det kan finnas handlingar kvar efter den här firman? Och var kan man finna dessa?  
 
Finns det också tullängder eller liknande som visar utförseln av varor till upp- och bergslagsstaden Lindesberg?
 
Tacksam för uppslag!
 
Mvh
/Leif

99
Porträttfynd (enskilda bilder) / #127388 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2012-07-07, 18:47 »
Det var en prisbelönt man! Borde finnas med i någon idrottsbok (Brunnhages?). Skulle nog tippa att han heter Aug. Werqman.
 
Mvh /Leif

100
Porträttfynd (enskilda bilder) / #127430 -Vad heter mannen?
« skrivet: 2012-07-07, 18:24 »
Amdahl får jag det till.

101
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-30, 15:07 »
Inga problem Anton!  Men jag vill slutligen klargöra att du inte ska ge upp hoppet röra din ana även om händelsen är från 1825. Det första två-tre decennierna av 1800-talet kan det finnas information i domböckerna. Det var, som sagt, straffbart även juridiskt ända till 1864. Och alla häradsrätter fungerade inte exakt på samma sätt över hela landet. För även om en lag skall gälla lika över hela riket handlar det i slutändan om individer i rätten som kunde göra lite olika bedömningar av gärningen och således se på brottet på mer eller mindre stränga ögon. Så har man ett oäkta barn som blivit född under första hälften av 1800-talet ska man definitivt kontrollera domböckerna (inkl. saköreslängderna), även om utsikterna att finna någonting avtar ju längre fram i tiden händelsen ägt rum. Nu har jag en anmoder redan i fjärde generationen (min farfars mormor) som födde tre oäkta barn mellan 1841-1847 men om henne finns inget annat än böterna till kyrkan, inget namn på mannen. Lycka till! Sommarforskarhälsning /Leif

102
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-30, 01:06 »
Att hon inte finns med i saköreslängden visar just vad jag försökt framhålla: det viktiga vid tiden var böterna till kyrkan (kyrkotukten) och inte till kronan. Det fanns två skamliga straff som kyrkan tillämpade: Enskild och Uppenbar kyrkoplikt. Och vid lönskaläge gällde enskild kyrkoplikt, dvs. kvinnan blev enskilt upptucktad i sakristian av prästen. Och detta gällde fram till kyrkoplikten avskaffades 1855. Läs mer på bl a  Linköpings universitets hemsida, http://www.ep.liu.se/databas/boter.sv.asp.

103
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-29, 19:32 »
Att avla och föda barn utom äktenskap var en syndig gärning enligt Guds lag och för detta fick kvinnan säkerligen plikta med böter till kyrkan. Dessutom fick hon stå i skamvrån i kyrkan någon söndag för bot och bättring av sitt syndiga leverne. Straff rent juridiskt var, som sagt, vanligt fram till början av 1800-talet. Och det skedde med all sannolikhet sedan barnet var framfött. Först när barnet skulle döpas blev det en fråga för kyrkan och i förekommande fall häradsrätt.

104
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-29, 01:08 »
Hej Anton!
 
Även om det var straffbart till 1864 att föda utomäktenskapligt barn såg myndigheterna mellan fingrarna på dessa brott långt tidigare. Och 1810 avskaffades också det världsliga straffet för första och andra gången (resan) lönskaläge. Därför saknas ofta uppgifter i domböcker om detta ett stycke in på 1800-talet. Straffet för kvinnan blev då bara en fråga för kyrkan och kan spåras i kyrkans räkenskaper (som du också har funnit). Där går också att se om någon annan (mannen) frivilligt betalat för barnets uppfostran månaderna efter att barnet fötts. (Det har jag stött på, men namnet framgår tyvärr inte). För om kvinnan inte uppgav namnet på mannen som hade gjort henne gravid, saknas oftast namnet på honom i handlingarna. Men ibland kunde hon ändå stämma mannen vid domstol för att utkräva s k uppfostringshjälp, så helt uteslutet är det inte att uppgifter kan finnas. Och saknas stämningslista brukar de bötfällda förtecknas i ordinarie domboken, i saköreslängden som brukar infogas efter varje ting.
 
Mvh /Leif

105
Äldre ord L - Ö / Lakun
« skrivet: 2012-06-27, 00:42 »
Hämtat från SAOB, Svenska Akademiens Ordbok:
 
LAKUN lak4n (Anm. Ordet uttalades förr äv. på franskt sätt: lakyn PFEIFFER 1837, -kyn EKBOHRN (1868)), r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra sv.) äv. - ; pl. -er. (förr äv. lac-. -un 1771 osv. -yn 1837)
[jfr d. lakune, nor. lakun, t. lakune, ävensom fr. lacunre; av lat. lacuna, fördjupning, håla, grop äv. bildt.: lucka, brist i ngt, avledn. av lacus, fördjupning, damm, insjö (jfr LAGUN)]
[LAKUN 0]
(i sht i fackspr.) hålighet; tomrum; lucka. Bokstäfverne synas väl och äro läslige, ehuru här och där äro Lacuner, där volumen gåt sönder. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 227 (1771). Hos många lägre djur rör sig blodet endast i de lakuner .., som förefinnas mellan kroppens organer. THORELL Zool. 1: 1 (1860). Han .. lyckades .. utfylla de lakuner i den av tiden härjade handskriften (vilka osv.). FRIESEN o. GRAPE CodArg. 167 (1928). - Särsk.
[LAKUN .a]
a) anat. om håligheter i benvävnaden i vilka benceller finnas; i ssgn BEN-LAKUN.
[LAKUN .b]
b) bot. om håligheter mellan celler i växtvävnaden (vilka äro fyllda med luft). WIKSTRÖM Årsb VetA 1838, s. 307. BotN 1918, s. 121. jfr LUFT-LAKUN.
[LAKUN .c]
c) bildl.: lucka; brist. LBÄ 11- 13: 111 (1798). Man märker .. ofta .. lacuner i .. (Baaders filoso- fiska) system. BÖTTIGER 6: 206 (1835). En .. lacun i vårt vetande, som (osv.). Fennia XLIX. 4: 6 1926.

106
Jovisst, så är det Stig-Ove. Handelsman Sandberg och sämskmakarmästare Samuel Sincof? har förordnats att biträda vaktmästaren Lindborg å handelsman O. Granbergs i Stockholm vägnar enligt resolutionen vid värderingen av aflidna rådmannen Torstens utmättna persedlar hos dennes änka madame Maria Törnberg.

107
Jag måste rätta mig själv. Tror inte att förkortningen syftar på Stockholm stads Borgerskap Justitiekollegium... efter att jag läst detta i samma domtolsarkiv, fast 1741 (Arboga rådhusrätt och magistrat):
 

 
Marginalanteckningen syftar sannolikt på Herr Baron Justitiæ Cansellern och Landshöfdingens Resolution och är således ett beslut av landshövdingen i Västmanlands län.
 
Det är också rimligt eftersom målet handlar om ett sterbhus i Arboga, Västmanlands län och inte i Stockholm, även om en handelsman därifrån (Olof Granberg) är inblandad.
 
Så Landsarkivet i Uppsala och Västmanlands länsstyrelse nästa - vilket är skillnad!

108
Jaha, ja det hör till vänstersidan, t:et i protocollet
 
{

109
Om du med samma symbol på följande rad syftar på snedstrecket så kan jag inte se det, min gode Heikki.  
 
Hur som helst har skrivaren först tänkt ange datum eftersom af d:s är överstruket på slutet. Synd!
 
Men jag tror åtminstone att Just:e C. står för Justitiekollegium. Och det var ett särskilt ämbetsverk i Sth som behandlade bl a bouppteckningar och arvskiften. Fann en anteckning om Paul E Filéen (i SBL) som som lyder: Två dagar senare meddelade Sthlms stads justitiekollegium....  
 
Och då undrar jag inte om början kan vara Stockholms stads Borgerskap??. Och hela förkortningen skulle då kunna uttydas: Stockholms stads Borgerskaps Justitiekollegium och Landshöfdingens Resolution.
 
Ja, då ska jag börja med att söka uppgifter i detta ämbetsverks arkivalier. Stockholms stadsarkiv nästa!

110
Då jag håller på med en utredning av släkten Granberg (i Arboga, Björskog och Lindesberg) är jag intresserad av vad det står om handelsman Olof Granberg från Stockholm i protokollet från Arboga rådhusrätt och magistrat 1737-06-25.
 
Det hänvisas i noten till en resolution men från vilken instans?
 

Domstolsarkiv, Västmanlands län, Arboga rådhusrätt och magistrat, A 1:28, 1735-37, s 1637.
 
F = i följes af ...st B: Just... och L:ns resol. Den sista förkortningen kan kanske tydas Landshöfdingens?
 
Detta har betydelse för vidare sökning i ev. Stockholms arkivalier.

111
Västanfors / Västanfors-Gävebo
« skrivet: 2012-06-22, 18:44 »
Hej,
 
Anteckningen i Norberg för sonen Olof betyder sannolikt att han befinner sig i Norberg, inte att han är född där.
I övrigt har du alla familjemedlemmar noterade vid tidpunkten.  
Även brodern Jakob Olofsson, som är soldat i Skinnskatteberg.
 
Mvh /Leif

112
Christiernin / Christiernin
« skrivet: 2012-06-22, 00:20 »
Jag passar också på att informera om några andra domboksprotokoll från Arboga stad som rör Christiernin. Och de är från 1739-07-07 och 07-11, s 1046f resp. 1062f (Källa: Domstolsarkiv, Västmanlands län, Arboga rådhusrätt och magistrat, A 1:29, 1737-1739).
 
Ytterligare ett från 1745-07-27 som rör bokhållaren Christiern Christiernin - om jag inte missminner mig handlar protokollet från 1739 även om honom - och fastigheten Tajartska gården (Källa: Dito, A 1:35, 1745, s 556).
 
Och från och med 1742 finns det register till varje volym. Där förekommer enskilda personer av släkten Christiernin. Men dessa register tycks inte vara heltäckande och kan därför inte vara fullt tillförlitliga. Det finns t ex ingen hänvisning i registret till protokollet från 1745. Så vill man vara säker på att inte missa någonting gällande släkten Christiernin - eller någon annan släkt med anknytning till Arboga och bergslagen för den delen - måste man blada sig igenom volymerna.
 
*   *   *
 
Att Riksarkivet har valt att tillgängliggöra domboksprotokollen för just Arboga rådhusrätt och magistrat gissar jag har att göra med stadens betydelse i den svenska historien. Där har flera viktiga politiska och religiösa möten ägt rum. Sveriges första riksdag, Arboga riksmöte, hölls bl a här 1435. Arboga var också ett viktigt handelscentrum och under lång tid utförselhamn för järnet från Bergslagen. Så många av de bruksidkare och handelsmän som var verksamma i Bergslagen har säkerligen lämnat avtryck i Arboga stads domböcker. Däribland flera av släkten Christiernin.
 
Mvh /Leif

113
Christiernin / Christiernin
« skrivet: 2012-06-17, 14:50 »
När jag sökte spår i Åkerbo häradsrätt efter handelsman Johan Granberg (i Lindesberg), fann jag ett protokoll som rör bokhållaren Christiern Christiernin och (”then förres”) hustru Andronetta Johanna Christiernin. (Andronettas make omnämns uppenbarligen i föregående protokoll, som jag inte noterade vid en flyktig genomgång).  
 


Västmanlands domböcker, Åkerbo häradsrätt, 17/1 1746, opag; AI:22, 1745-1752 (OP 1548)
 
Protokollet är således på 2 sidor och börjar så här:  
 
Wälb:de Christiern Christiernin såsom af Skinnskatte Bergs Härads Rätt d: 26 Sept: 1738 tilförordnade förmyndare för then förres h?str? Andronetta Johanna Christiernin, angående redogiörande för hennes så fäder- som mödernes arf, samt interesse ther ?ppå; Såsom ock at wisa redo för sidoarfwet, efter Swågern Pehr Christiernin, som i sine ungedige år skal död blifwit; Blef af Bokhållaren Christiernin anfördt, at...
 
Mvh /Leif

114
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2012-06-16, 14:09 »
Och han som bara för 10 dagar sedan sa att han skulle bli 115 - minst:
 
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14937920.ab

115
Att en arrangör av ett stort evenemang i mellansveriges befolkningstätaste område vid själva uppstart implemiterar ett miljötänk bland medarbetarna och på ett tidigt stadium etablerar kontakt med SJ och Tågkompaniet tycker jag är en självklarhet idag.  
 
Och om man dessutom har en målsättning att ta tillvara det ökade intresset för släktforskning och locka nya medlemmar till föreningarna, är Släktforskardagarna ett utmärkt tillfälle att gör någonting extra för att inte bara vana släktforskare utan f f a nybörjare & allmänheten i ökad utsträckning ska besöka arrangemanget.
 
Det handlar om hur gemene man, du och jag, ser på kollektivåkandet. Är det något vi vill ska växa till förmån för miljön? Eller ska vi skjuta det ifrån oss, stoppa huvudet i sanden och säga: det är inte mitt bord - det är någons annans ansvar!  
 
I det första fallet skapas ett trycka på de parter i samhället som kan se till att kollektivtrafiken ökar; nya spår, fler tåg, bättre framkomlighet, tätare avgångstider och i slutändan - hållbarare miljö till gagn för kommande generationer.
 
I det senare fallet skapas inget tryck mot beslutande och verkställande organ, ingen förändring sker och det blir våra barn och barnbarn som får ta smällen av alltför stor belastning på miljön under alltför lång tid!
 
Och jag väntar då på vad kontakterna med SJ har utmynnat i...

116
Det är nog så att aktuell avgångstid hela tiden har funnits till Ua, Sth och - som för dig - Södertälje men att den inte gäller för mig mellan Gävle och Örebro. För jag måste byta i Sth och då är turen, som avgår 19:07 slutsåld. Och då visas detta när jag försöker beställa. Så det är nog ingenting de ändrat nu. Men jag får helt enkelt stanna ett dygn till, inget mer med det!
 
Jag tycker att arrangörer av större arrangemang har ett särskilt ansvar och bör verka för att vi, som bara är enkla besökare, reser kollektivt för att minska belastningen på miljön. Det gäller även Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsföreningar.  
 
Och en väg att att öka medlemsantalet i föreningarna är också att få intresserade - inte bara redan frälsta - att för en billigare peng resa kollektivt till släktforskarrörelsens största arrangemang.  
 
Och både vad gäller Gävle och Köping nästa år är Tågkompaniet, med TiB (Tåg i Berglagen) och TiM (Tåg i Mälardalen), en viktig part i sammanhanget. Det är i alla fall min åsikt.

117
Släktforskardagarna / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-31, 15:55 »
Teamat för Släktforskardagarna i Gävle är Varthän? - Att resa i tid och rum - men arrangören tycks inte bry sig om tågtrafiken till/från Gävle.  
 
Jag kan bara påpeka att resa från Gävle söderut på lördagen kl. 17:12 redan nu är fullbokad! Så om man har tänkt att resa hem med tåg från Gävle till Uppsala, Stocksholm och - som i mitt fall - Örebro, måste man resa redan 15:09 (hur länge nu plats finns tillgänglig...?). Hur kul är det vid en tidpunkt när det mesta av det bästa händer...?  
 
Jag känner inte till om det har förekommit några diskussioner mellan arrangören och SJ men då resor på lämpliga tider redan nu är fullbokade, ser det inte ut så.
 
När vi ordnade Sfd här 2010 fick alla resenärer till/från Örebro 30% rabatt på biljetten. Och med tanke på året tema, och att stämmomiddagen sker i Sveriges Järnvägsmuseum ...vilket passar till årets tema, är det en lapsus av arrangören att inte kunnat ordna något liknande.
 
Det borde dock inte vara för sent vad gäller att få fram ett extratåg. Jag har skrivit till SJ och bett dem sätta in ett sådant från Gävle på lördagen 26/8 kl. 17:12 (eller ännu hellre en timme senare) och söderut, mot Uppsala och Stocholm.
 
Men en röst väger lätt jämfört med om arrangören stöter på SJ om detta.

118
Christiernin / Christiernin
« skrivet: 2012-05-23, 22:26 »
Jag kanske ska tillägga att det numera finns tillgång till Arboga rådhusrätt och magistrats domböcker genom SVAR.

119
Christiernin / Christiernin
« skrivet: 2012-05-23, 16:21 »
Av en tillfällighet fann jag ett mål i Arboga rådhusrätt och magistrat 1737-12-17 som rör bokhållaren Christian Christiernin och brukspatron vid Skinnskatteberg med samma namn, Christian Christiernin. Början av målet lyder som följder:
 
Bokhållaren Christ. Christiernin närwarande, gaf, efter ehrhållen underrättelse, om Serg. Bolls angifwande, wid handen, det han nu war 26 åhr gammal, och hade /under/ sin afledna faders Brukspatron Christ. Christiernins lifstid i 10 åhrs tid Studerat, dels hemma dels wid Academien i Upsala intil åhr 1730, då han studierna /måst/ öfwergifwa, och wara hemma sin /siukliga/ fader wid des annalkande ålder, wid des bruk i Skinnskatteberg til hielp. /Men/ sedan samma ägendom blifwit försåld til Herr Öfwersteleutnanten won Hejen, har han tillika med sin broder genom process sökt få inbörda samma ägendom. Och som han funnit processen, hwilken ännu hos /Hans/ Kongl. Maijt skal wara oafgiord, blifwit för långsam och beswärlig, har /han/ tagit sig ifrån densamma, och funnit rådeligit att begifwa sig under information hoos H:r Häradzhöfdingen Loo, som har des faster, samt ...mera, sedan bemälte /H:r/ Häradzhöfding resolverat sig at försälja någon dehl af sin ägendom här i Staden *och flytta härifrån.... (Målet fortsätter ytterligare drygt 2½ sida).
Källa: Arboga rådhusrätt och magistrat, Gemensamma protokoll, A 1:29; 1737-1739, s 488f.  
 
Måhända att någon som forskar i den släkten kan ha intresse och nytta av uppgifterna?
 
/Leif G:son Nygård

120
Hjulsjö / Hjulsjö, Födelse och dopbok, 1771
« skrivet: 2012-05-20, 23:34 »
Ja, dödsorsak angavs och Per dog, som det står: ... efter 4 dÿgns siukdom af håll och stÿgn d. 18 sistl. Martu. Och håll och sting var vad vi i dag kallar  lunginflammation, lungsäcksinflammation, http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm (Hans Högmans hemsida).
 
Själva bouppteckningen finns inte på nätet - om inte Arkiv Digital har fotograferat domstolsarkivet (signum F). Annars finns de på landsarkivet i Uppsala. Register till bou finns hos SVAR, men inte Örebro län. Dessa finns dock delvis registrerade av Örebro Stadsarkiv och är tillgängliga i deras  filarkiv, http://www2.orebro.se/stadsarkiv/filarkiv.htm. Hjulsjö, tillsammans med Lindesberg, Ljusnarberg och Nora bergsförsamling, har inte registreras än men är på gång.
 
Visst är det många gånger svårt att läsa gamla texter; för handskrifterna skiftade hela tiden. Med tiden, efter att ha läst många olika handstilar, blir man säkrare att tyda. Och en stor hjälp för mig i början på min släkforskning var -  Släktforskning steg för steg, http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=912711886X. I slutet av den boken finns exempel på handstilar - versaler och gemener - från mitten av 1600-talet/början av 1700-talet/omkring 1800. Med den tillhands kan man jämföra bokstäver i de dokument man försöker tyda. Rekommenderas!
 
Mvh
/Leif

121
Hjulsjö / Hjulsjö, Födelse och dopbok, 1771
« skrivet: 2012-05-19, 12:20 »
Familjen registreras i Nedre Grängshytte skriftelag, vid något som heter Holmkiln (hfl, A I 1, 1766-1776, s 151). Men båda makarna dör 1773 resp. 1774 och lämnar alltså fyra (4) minderåriga barn efter sig. Det bör då finnas uppgifter om vilka som förordnats till förmyndare för barnen. Förmyndaren hade till uppgift att bevaka barnens t ex rätt till föräldrarnas dödsbo tills de blev myndiga. Dessutom behöver de en vårdnadshavare. Så kolla första om det finns en bouppteckning upprättad. Sedan sockenstämmoprotokoll (kyrkorådsprotokoll) i kyrkoakivet - det är inte alltid protokollen är filmade men för Hjulsjö är de det - samt häradsrättsprotokoll i domstolsarkivet efter att hustrun Lisa Samuelsdotter avlidit. Det bör står någonting om detta där. Lycka till! Mvh /Leif.

122
Hjulsjö / Hjulsjö, Födelse och dopbok, 1771
« skrivet: 2012-05-19, 11:50 »
Ja, det är torparen Per Fredrikssons och dess hustru Lisa Samuelsdotters son Fredrik som föds i Grängshyttan 28 augusti, döptes 1 september år. Vittnen: Erik Swenson, drängen Erik Olofson, Erik Anderssons hustru Anna Hansdotter och pigan Anna Persdotter. Samtliga från Grängshyttan. Mvh /Leif.

123
Jag har precis registrerat några fynd i databasen och tycker det är en alldeles utmärkt resurs som verkligen förtjänar att uppmärksammas. Har själv varit för dålig att använda databasen, både för registrering och sökning. Men det kommer att bli ändring på det! Och jag tycker att den ligger bra där den ligger, behöver inte ändras eller användas på något annat sätt. Däremot borde ansvariga med jämna mellanrum göra reklam för den, lämpligen på Rötters första sidan.

124
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2012-05-10, 23:54 »
Jag har också funnit notiser på bokhållaren Reinhold Spilhammar i Östra Bor, Lindesbergs landsförsamling (T) 1775-1784 och jungfru Juliana Gustava Spilhammar ibm. Reinhold är inflyttad från Delsbo 1782 och anges född i Börje 1761. Juliana anges född i Bälinge 1759. [Källa: ULA, Lindesbergs kyrkoarkiv, Flyttningslängder för Lindesbergs lfs, B I 1, 1769-1785; 1782 nr 16; Ibm, Husförhörslängder, A I a 14, 1775-1785, s 264f]. Jag har inte kontrollerat om de finns med i Stefan Simanders (och andra) utdrag ur databaser ovan.

125
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2012-05-10, 23:26 »
Jag fann en vigselnotis på en Olof Larsson Spilhammar i Örebro 1699-09-25:
 

ULA, Örebro Nikolai kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, E I 1, 1693-1820, s 6.
 
Olof Larsson Spilhammar har omskrivits ett antal gånger under denna rubrik, bl a 1654 när han tillsammans med några andra ynglingar är instämd för tinget för en del huliganfasoner men det är ovisst om den här namnen är densamma. Han skulle då vara kanske omkring 70 år gammal vid giftemålet, vilket i och för sig är möjligt. Men ingen hustru är noterad, något som även gäller för andra brudpar vid tiden.

126
Bokhållare / Bokhållare
« skrivet: 2012-04-28, 14:58 »
Varmt tack för detta, Elisabeth och Gunnar!  
 
Jag anade nog att det kunde vara på det viset.  
 
Ramshyttan var ju en stor bruksort. Där fanns mycket folk både på kontoret och golvet. Där fanns säkerligen bruksbod, varor inkom och avsändes. Och bruksrörelsen medförde räkenskaper. Så där behövdes säkert skrivkunniga lärlingar som biträden för att hålla ordning på räkenskaper och utföra annat skrivarbete.
 
Och det ligger nära till hands att från bokhållare avancera till handelsman; då hade man ju lärt sig skrivarbetet och kände till bruksbokföring. Att ägna sig åt köpenskap låg i linje med detta och var ett steg i karriären.  
 
Ja, detta med stadsskola har jag också snuddat vid. Men knappast att han studerat i Örebro, möjligen Lindesberg. Då han kom från Björskogs socken i Västmanland och flera av bröderna flyttade till Arboga och Köping, tror jag snarare han studerade där. Eller Västerås? Tack för tipsen, Elisabet! Jag ska kolla studentmatriklar och handlingar i Västerås stifts domkapitels arkiv. Hans svärfar, Anton Anagrius, var ju kyrkoherde i Ramsberg och hade studerat i Västerås. Det dröjde också ca 8 år från det att Johan kom till Ramsberg innan han gifte sig i Lindesberg. Så under den tiden kan han både ha hunnit inskolas som bokhållare och gå en utbildning till handelsman.    
 
Och apropå introduktionsbrev - hans blivande svärfar Anton Anagrius, kyrkoherden i Ramsberg, kan ha haft ett stort finger med i spelet, rent av två som hållit i gåspennan!

127
Bokhållare / Bokhållare
« skrivet: 2012-04-27, 16:23 »
I en släktgren finns flera bokhållare och handelsmän från 1730-talet och fram under seklet. Bl a dyker min ana (Johan Granberg) upp, tillsammans med fem (5) andra bokhållare, vid bruksorten Ramshyttan i Ramsbergs sn, Örebro län (T).
 
Johan Granberg är sedan handelsman i Lindesberg stad, Örebro län (T) när han avlider där 1746.
 
Det jag funderar över är:
 
1/ Kunde man titulera sig bokhållare och handelsman utan formell utbildning? Jag tycker att det borde ha funnits skolning bakom för att få den titeln.  
 
Å andra sidan fanns det ju inom hantverket lärlings- eller gesällutbildning - något för dagens arbetsmarknad, med höga ungdomsarbetslösheten, att ta upp igen! - och det kanske fungerade på liknande sätt när det gäller finare yrken?    
 
När det gäller hantverket i städerna reglerades ju detta (genom rådhusrätt och magistrat) så att inte vilka och hur många som helst kunde etablera sig och skapa en överproduktion.
 
2/ Var etablering som bokhållare och handelsman helt fri, utan den typen av regleringar?
 
Det skulle var intressant om någon kunde svara på detta. För då kan jag förhoppningsvis få kunskap för vidare forskning.
 
/Leif G Nygård

128
29 Skolor och skolgång / Skola
« skrivet: 2012-04-25, 00:33 »
Jag har ett liknande problem som Cecilia:
 
Jag har en person, Johan Granberg som var bokhållare och notarie i början av 1730-talet i Lindesberg (T). Han blev senare också handelsman. Var bedrevs utbildning till dessa yrken? Ska jag inrikta mig på Västerås eller Strängnäs? Och var kan arkivalierna finnas från dessa stiftsstäder? Och jag tänker då inte bara på studentmatriklar.
 
Tacksam för - som sagt - tips!
 
/Leif G Nygård

129
Norrbärke / Norrbärke AI:1 (1671-1693) sid 15
« skrivet: 2012-04-15, 14:16 »
Hej Anna,
 
Det står Kort drengen som jag tror syftar på en dräng med namnet Kort.
 
Under honom står Malen Erichsdotter ifrån Tuna. Så hon skrivs inte som moder till någon av de ovanstående (även om man inte helt kan utesluta att det faktiskt är på det sättet).
 
Sedan brukar man säga att ju närmare händelsen uppgiften är, desto större tillförlitlighet.  
Och det betyder i detta fall att uppgiften från 1674 har företräde. Åldersuppgiften vid husförhöret 1692-03-09 - datering för husförhören finns först på sidan 138 och har tydligen ägt rum under mars månad - har angetts 18 år senare.
 
Men när inte bekräftelse från födelsebok kan erhållas är det alltid vanskligt att utifrån åldersuppgifter ange ett säkert födelseår. Det går helt enkelt inte utan måste bli uppskattningar; ett ungefärligt födelseår.  
 
Mvh /Leif

130
Det borde gå att beställa mormonfilmen från Stadsbiblioteket i Linköping(?) genom ditt närmaste biliotek, Stig. Fjärrlån av mikrofilm har inte upphört,  även om abonnemang/köp/lån av mikrokort och abonnemang/köp av digitalt material - begränsat dock fortfarande vad gäller domböcker - senare tagit vid. Men då måste du veta signa på mikrofilmen. (De som var kutym för mikrofilmerna i biblioteksvärlden från början). Och det borde finnas förteckning på Stadsbiblioteket eller Stadsarkivet i Linköping. Begär en kopia från dem av förteckningen för den period det gäller.
 
Mvh
Leif

131
Samma fenomen uppträder hos mig.
 
/Leif

132
Anbytarforums administration / Anbytarforums administration
« skrivet: 2012-03-16, 11:34 »
Hur kan man som moderator föreslå att en skribent och Rötter-Vän i avsikt att hjälpa andra här på AF ...lägger ut den insamlade informationen på någon annan webbplats och hänvisar till den. ???  
 
Om man vill hårddra det är man inte välkommen på Anbytarforum om informationen är för omfattande och inte direkt är svar på en fråga utan allmän fakta i ett ämne. Så Jonas fråga omedelbart ovan är sannerligen berättigad och kräver ett svar.  
 
För att skapa ett behagligt klimat på forumet och värva flera Röttervänner är det viktigt att moderatorn är tillmötesgående - hellre fria än fälla - och har en välkomnande attityd.
 
Det här är exempel på någonting annat; en inbjudan med armbågen. Och då får man inga vänner.

133
Anbytarforums administration / Anbytarforums administration
« skrivet: 2012-03-15, 18:02 »
Men vad är detta, jag tar mig för pannan!  
 
Här hjälper den sympatiske och aktive här sedan länge - han ligger bakom 4 761 inlägg(!) - Stefan Simander dem som forskar på Fårö med svåråtkomliga uppgifter - men dessa anses ha noll och intet värde av den nitiska Moderatorn som utan minsta tvekan raderar uppgifterna!  Jag lider med Stefan.  
 
Tyvärr slår det tillbaka på forumet självt. För det är nog inte bara Stefan som hädanefter kommer att tänka sig för både en och två gånger innan en hjälpande hand sträcks ut. Och då har det gått för långt.
 
Så bäste Moderator, för att reparera misstaget - böj dig för Stefans vädjan och lägg tillbaka inläggen, tack!  
 
/Leif G:son Nygård
 
Detta inlägg flyttades den 16 mars 2012 från Landskap, Gotland, Socknar, Fårö.
Magnus Hjärtström, moderator för Gotland

134
Jag märker också att vissa inte återkommer i frågan om man försynt frågar om de har sökt vad som tidigare har skrivits i ämnet, se t ex en fråga och mitt svar . Det är inte mening att vara ovänlig eller inkräkta på någons vilja att fråga utan bara visa att svaren ofta finns i den enorma databas varpå Anbytarforum vilar, bara man ger sig själv lite tid.  
 
Men som så mycket annat i dagens samhälle är det snabb behovstillfredställelse man är ute efter och anser sig inte ha tid (och lust?) att först försöka imhämta kunskapen själv för att sedan återkomma.

135
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-15, 12:43 »
Nej Carl, jag har inte aktier i Facebook... . Tack själv, Mats.

136
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-15, 11:06 »
Samarbetet mellan Google och FB har, vad jag förstått, lett fram till att FB introducerat valmöjligheten visning som ett alternativ vid annonsering. Och detta enligt dem själva för att annonsören (privatpersonen/föreningen/företaget) ska ha full koll på annonsbudgeten och slippa obehagliga överraskningar.
 
Och för att ta min sida på FB återigen som exempel. Jag lanserade den 1 november förra året. På 3 månader lyckades jag genom släkt, vänner och bekanta få ca 50 som ”gillade” sidan. Sedan fick jag annonserbjudandet från FB – vet inte om de har en tidsgräns på just 3 månader för att se vilka som är ”pålitligast”? – och på 16 dagar har antalet ”vänner” av sidan ökat till strax under 140. Och då har jag, som privatperson, valt den lägsta budgetnivån – 10 kr/dygn. Så för 90 nya ”vänner” på drygt 2 veckor har jag betalat, i runda slängar, 125 kr. Det tycker jag inte är fasligt dyrt...  
 
Betänk om jag haft en sida med ett betydligt bredare ”sortiment” än min smala nisch med digitaliserade kyrk- och domböcker från Bergslagen – vilket genomslag skulle inte detta kunna få under en kampanjperiod på, låt säga, 3 månader?! Rötterbokhandeln föresvävar mig i det sammanhanget...  
 
Förbundet behöver varken marknadsföra sig genom diskussioner och ”chattar” på div. grupper och sidor på FB, det gör andra duktiga släktforskare och föreningar så bra själva, men däremot använda sig av de smarta lösningar för marknadsföring som FB erbjuder. Oklokt vore det annars.
 
Så:  
 
-   Bryt ner Nättidningen Rötter i mindre beståndsdelar och lyft upp varje del med en egen sida!  
-   Skapa ett antal träffsäkra småannonser för varje sida!  
-   Se till att med annonstexten göra reklam för en viss produkt/sida!  
 
Detta innebär i praktiken att man 1/ skapar en sida t ex för Rötterbokhandeln, 2/ skriver en kort text om en produkt t ex Sveriges Dödskiva och 3/ kopplar annonstexten direkt till den produkten.  
 
Ett annat sätt kan vara att lyft fram t ex Emigrantforskning. Då 1/ skapar man sidan om Emigrantforum & Emigrantforskning, 2/ skriver en text om E & E på sidan och 3/ annonserar till den sidan (t ex ”Emigrerade mormors mor till Amerika? Sök i Emigrantforum, Nättidningen Rötter! Stöd Rötters Vänner 100 kr/år! Alt: ”gilla” Rötters Vänner!).    
 
På så sätt skapar Förbundet ett samspel mellan den egna verksamheten/sina egna produkter OCH Facebook-användare. Och det skapar ”ringar på vattnet” som har ett värde i sig och inte direkt kan mätas i pengar. Ett sådant ”mervärde” är de som kontaktar Sveriges Släktforskarförbund, Nättidningen Rötter och dess olika delar UTANFÖR Facebook som en direkt följd av marknadsföringen.  
 
Men denna strategi förutsätter också att ansvarig(a) för sidan är aktiv(a) och ändrar informationen, helst flera gånger i veckan och dessutom anpassar annonseringen därefter.
 
”Nätverkande” är sannerligen i tiden. Och det vet företag som vill ligga i framkant. Därför vill de vara med på det här FB-tåget att marknadsföra och profilera sig och inte minst sälja produkter eller tjänster.
 
För ingen vill väl lämnas kvar på perrongen när tåget gått, se blommorna sloka i den egna täppan medan grannens gräs blir allt grönare och blomstren ännu skönare?  
 
(Meddelandet ändrat av legony 2012-02-15 11:22)

137
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-14, 22:54 »
I höger meny, utanför själva chattflödet, ligger de annonser jag syftar på. Där är annonsplatsen - helt fristående från enskilda sidor eller grupper. (Det går inte att annonsera på en sida eller i en grupp). Avgränsningen gör annonsören själv genom att bestämma kategori. Ju fler kategorier, desto större och bredare målgrupper nås av annonsen. Och anger man t ex Släktforskning eller Genealogy som visar sig alltid annonsen för dem som är aktiva i en grupp eller sida som rör det ämnet. Annonsören bestämmer också med vilken frekvens detta ska ske per dygn, dvs. hur länge annonsen ska ligga uppe, vilket är en prisfråga.  
 
Som jag har uppfattat det kan man styra detta från nivån 10 kr - 300 kr/dygn. Och för 300 kr ligger annonsen ute mot målgrupperna 24 timmar/dygnet. Själva annonsen kostar 350 kr. (Det bjöd mig på första annonsen genom en s k kupong, den varar i ca 3 veckor). Om min uträkning stämmer - ta den med en liten nypa salt! - skulle det betyda att en liten annons dygnet runt om t ex Rötters Vänner skulle kosta 6 650 kr. för 3 veckor. Men det är ju inte nödvändigt att ligga ute 24t/dygn. Lägger man budgeten på 150 kr, dvs 12t/dygn, halveras kostnaden.  
 
Och man måste ställa detta i relation till annonser i dagspress - t ex DN 316 000 (2009 vardag) - och vad man får ut av detta. Jag menar att det bör vara rätt enkelt att sammanfoga kategorier så att målgruppen; antalet potentiella läsare av annonsen, betydligt överstiger DN:s upplaga en vardag - under 21 DYGN I STRÄCK eller så länge budgeten tillåter!
 
Facebooks skapare, Mark Zuckerberg kommer att bli en mycket rik man när väl bolaget introducerats på börsen. Så gott som uteslutande tack vara annonsintäkter. Inte så underligt då att han har råd att bjuda på den första annonsen...

138
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-13, 20:49 »
Även om man försöker länka hit från grupper på Fb stöter man på problem. Svarade en person i gruppen Släktforskning för noviser som frågade om en bildgåta och hänvisade till Gamla fotografier - Bildgåtor - Övrigt här. Men länken raderades. Det är således sidägaren som avgör vem som får länka och vilka länkar. Det betyder att det inte är så enkelt från förbundshåll att genom blänkare söka interaktion med grupper på Faceboook eftersom enskilda sid-/gruppägare kan sätta käppar i hjulet. Tycker ju det är lite trist att man inte kan samverka - för släktforskningens fromma.  
 
Detta faktum talar i än högre grad för att förbundet ska annonsera om Anbytarforum och Rötters Vänner i stället och därmed göra sig oberoende av enskilda grupper och sidägare.
 
För otvivelaktigt innebär exponering av verksamheten bland Facebooks ett par miljoner användare att ligga i utvecklingens framkant och att förbundet slipper hamna i bakvattnet.

139
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-13, 13:55 »
Bo: den sida som du hänvisar till är en blogg om  Släktforskning på nätet vilken ingår i en gemenskapssida om släktforskning med 3 152 medlemmar. Hur många inlägg per dygn den har känner jag inte till.  
 
Men det är ju en hemsida som skapats av ett lokalt företag utanför Fb men sammanlänkad med Fb. Och därmed är det så finurligt ordnat att varje klick på den här sidan, själva länken Släktforskning, ger ett kassainflöde till ägaren av hemsidan. Det är samarbete mellan Google och Facebook som skapat den här möjligheten för företag. Men det finns inget som hindrar att även privatpersoner och föreningar använder detta sätt för exponering av sin produkt eller verksamhet.

140
Nu kan förståss enskilda vänner av Rötter, som är aktiva på Facebook, informera om Nättidningen Rötter och Anbytarforum.
 
Men om Sveriges Släktforskarförbund vill göra reklam för sin verksamhet borde det primärt vara en angelägenhet för förbundet att visa sig för de miljoner svenskar som är registrerade på Fb och speciellt i de grupper som rör släktforskning, i synnerhet som förbundet liksom Anbytarforum och Rötters Vänner redan finns på forumet.
 
För även om förbundet finns där går ju interaktionen mellan enskilda Fb-användare och grupper rörande släktforskning förlorad om användarna inte känner till vilka andra grupper på Fb eller forum utanför Fb som finns.
 
Så den som ansvarar för förbundets grupper på Fb borde även tilldelas uppgiften att allt som oftast lägga ut en blänkare om Nättidningen Rötter; Anbytarforum ooch Rötters Vänner i de grupper som rör släktforskning, först och främst Släktforskning och Släktforskning för noviser.  
 
Ett annat sätt är också att annonsera på Facebook. Därigenom får användare & potentiella Röttervänner/medlemmar upp ögonen för förbundets verksamhet, särskilt Anbytarforum och Rötters Vänner. Det är också ett billigt sätt, med stort genomslag.  Jag lade ut en liten annons om min sida Digitaliserade källor för 2 veckor sedan - och under den tiden har jag fått 80 nya som gillar sidan!  
 
Det skulle också kunna vara ett komplement till förbundets grupper där. De som är allmänt intresserade av eller nybörjare i släktforskning känner förmodligen inte heller till dessa grupper. Med en annons skapas en direktlinje till Anbytarforum & Rötters Vänner som markant skulle öka intresset bland Facebookanvändare.
 
Förslag på annons:
 
Anbytarforum & Rötters Vänner.  
För 100 kr/år kan du förutom att ta  
del av allt som skrivits om släktforskning  
i databasen som byggts upp sedan 1999,  
även själv ställa frågor.  
Välkommen!

141
Av responsen på mitt inlägg att döma fanns tydligen ett uppdämt behov att diskutera Facebook & andra sociala forum kontra Anbytarforum.
 
Och för att försöka svara på Mats frågor så kan jag meddela att gruppen Släktforskning har 2 143 medlemmar, Släktforskaning för noviser 293. Båda är öppna grupper på Fb. Sedan finns det flera föreningar som har bildat en grupp. Men dessa består ju av personer som redan är medlemmar, och ofta förekommer här. Nybörjare, potentiella föreningsmedlemmar, tas förhoppningsvis om hand av någon i dessa föreningar.
 
Viktigt då att koncentrera sig på och vara aktiv i de öppna grupperna, informera och åter informera, och som Per Thorsell föreslår: hänvisa till en diskussion på Af och bifoga en länk. Mer kan vi inte göra.

142
Mats och Daniel:  
 
Ni har antagligen rätt i att diverse sociala forum har kommit för att stanna. Och att Genealogiska Föreningen växer talar ju emot min farhåga; att den förningsanknutna släktforskningen är på väg att utarmas.
 
Och visst ska vi vara glada för att släktforskningen i det stora hela tycks utvecklas genom internet och olika sociala forum.
 
Men risken är ändå att nya släktforskare kommer att hoppa från tuva till tuva i stundens infall och därmed både frångå skolning - vilket bl a innebär bristande kunskap i källkritik - och missa kontakt med Huvudkontoret. De kommer inte att se skogen för alla träd. Det är klart att vi ska tränga igenom bruset, men det blir ändå ett grovmaskigt nät och många kommer att missa det Förbundet och Af har att erbjuda.
 
Dock: Facebook och andra sociala forum kan vara övergående fenomen. Och folk tröttnar och lämnar. Och då finns RÖTTER & Anbytarforum kvar som ett fyrljus; ett granitblock bland alla andra småstenar och gruskorn.

143
En rubrik för mitt inlägg skulle kunna vara:
 
Facebook =den föreningsanslutna släktforskningens död
 
Jag ser nämligen en risk att föreningarna sakta men säkert utarmas i takt med olika sociala forums utbredning, inte minst Facebook.
 
På Facebook finns numera flera grupper, t ex Släktforskning och Släktforskning för noviser, som är mycket aktiva och växer för varje dag.
Och det är väl bra; fler upptäcker tjusningen med släktforskning och därmed ökar släktforskningen som fenomen.
 
Men när man upptäcker hur enkelt det är att börja släktforska i en grupp på Facebook, och med hjälp av frivilliga där, fortsätter och använder de tjänser som numera finns, är det en uppenbar risk att den föreningsbedrivna släktforskningen avtar och Anbytarforum & den enorma databasen/kunskapskällan hamnar i bakvattnet.
 
Har FS några synpunkter på detta? Hur ska föreningar & Förbundet agera för att förhindra en sådan utveckling? Eller ska utvecklingen ha sin gång?  
 
Jag menar att det finns ett värde i att de nya släktforskarna i andra sociala forum - t ex Facebook - upptäcker föreningar & Anbytarforum, blir medlemmar och får utbildning. Det ligger också i linje med Förbundets portalparagraf:
 
Sveriges Släktforskarförbund (SSf) ... är ett sammanhållande organ för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet verkar för att sprida kännedom om släktforskningen som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap.
 
(Meddelandet ändrat av legony 2012-02-09 09:36)

144
Örebro / Örebro Olaus Petri AIIa:1
« skrivet: 2012-01-07, 23:43 »
Af Örebro Rådhusrätt 8/8 1917 förklarad omyndig
 
Mvh
Leif

145
Hällefors / Hällefors dödbok 1707
« skrivet: 2012-01-07, 23:40 »
den 5 Maij begrofz Silfwerdrifwaren Nils Nilsson på Hÿttbacken. War  
siuk i 6 dÿgn aff brennesiuka och dödde i Herranom. Des ålder war 42  
åhr. Han war en flitig och stilla Man, fridsam och tolig, lustig och glad. War  
ock gudfruchtig och trogen.
 
Han hade fina omdömen den här Nils. En glad gamäng i arbetslaget, kan man tänka!
 
Mvh
Leif

146
Örebro / Örebro, SCB döda 1878
« skrivet: 2011-10-17, 21:03 »
Wattsot resp. Israelsson.  
 
Mvh
Leif

147
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-22, 18:16 »
Kan också upplysa att Lars Kåhre förekommer bland de första namnen Nordan Åhn i mtl den tid jag kollat. Han uppbär också titeln Slottsvakt. Och eftersom det tydligen förekommer åtminstone två Spilhammar i Örebro 1709-1724, kan det vara lönsamt att studera domböckerna för stadsdomstolen (Kämnärsrätt + Rådhus och magistrat) aktuell period. Sedan kanske det finns bou bevarade efter dessa kvinnor Spilhammar?

148
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-22, 18:07 »
Kontrollerade Elisabet och Sara Spilhammar i mtl för Örebro aktuell tid. Och som jag kan utläsa är Sara Spilhammar (Spilhamars Sara) registrerad för 1 mantal Nordan Åhn första gången 1709. (Jag kan inte hitta henne i föregående längd, 1707). Källa: RA, Mantalslängder 1642-1820, Örebro län, 68, 1709, s 1899v.
 
Elisabet har jag inte funnit någon notering på. Och det beror sannolikt på att hon var änka efter en underofficer (fältväbel) och militärer undantogs ju vanligtvis från mantalsskrivningen.

149
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-22, 01:05 »
Hej Birgitta!
 
Felt står det definitivt i början, men sedan blir det svårare. Därefter enkan under guardiet. Och det måste syfta på Livgardet, vilket betyder att makens titel är en militär beteckning. Kan det ha någon koppling till Fältväbel? Och med tanke på att det finns militärer i släkten är uppgiften intressant. Att finna makens namn skulle därför ha ett värde. Jag har sökt i Nikolai andra hfl, 1707-1747, och funnit Elisabet på s. 247 år 1722, noterad död. (Antagligen den uppgift Jutefors hänvisar till). Men jag har inte hittat henne (och maken) dessförinnan. Så måhända är hon (och maken?) inflyttade.
 
Mvh
Leif

150
Örebro / Örebro Nikolai Hfl. AI:1 (1697-1697) Bild 10/sid 7
« skrivet: 2011-08-28, 01:33 »
Stina är alltså en dotter (d.) till Byggmästaren Debeche.
 
Mvh
Leif

151
Örebro / Örebro Nikolai Hfl. AI:1 (1697-1697) Bild 10/sid 7
« skrivet: 2011-08-27, 16:35 »
p. eller pig. = piga
d., dott. eller dott:r = dotter

152
Leif: Du har förvisso rätt; att man inte ska ta ord ur sitt sammanhang. Men nu var det väl just enskilda ord  frågan handlar om i detta fall? Och jag utgick bara från den första bilden. Och där kan man mycket väl tolka det till en spole och en karda. Tror dock att både du och Christina är inne på rätt tolkning.
 
Tack Christina! Roligt att du har glädje av skivan. Nu håller jag på att digitalisera rättsprotokollen för Öster- och Västerbergslagen 1653-1722 [RA, Bergskollegium, Advokatfiskalkontorets arkiv, E II f, 1-3]. Dessa är inte mikrofilmade, än mindre digitaliserade. Klart under hösten.  
 
/Leif G:son

153
15) Möbler och föremål / Keramik signering- Hjälp!
« skrivet: 2011-08-21, 19:24 »
FRANS definitivt i början. Sedan tror jag det står SVENSSON.

154
Heikki Särkkä har svarat Karsta på det andra ordet i första exemplet. Och han menar att det är ett låneord från finskan och betyder Karda. Det tror jag också. Sedan tycker jag det står Spolle, dvs spole. De kan då vara själva handtaget på kardan. Och storleken på kardorna torde variera, liksom handtaget.

155
Söderbärke / Söderbärke F:1 1730-1760 (bild 18)
« skrivet: 2011-08-04, 22:53 »
Förmodligen är det Skinnskattebergs Backe som avses vilket är detsamma som Skinnskattebergs kyrkby.
 
Jag har en Skiss över Skinnskattebergs backe 1691 [Geometrisk Delineation öfver Skinnskattebergs by eller backa år 1691 av Olof Thurman]:
 

 
/Leif

156
Månadens bild / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2011
« skrivet: 2011-08-04, 11:06 »
Med tanke på månaden kan det väl vara lämpligt med en bild som överenstämmer någolunda med årstiden. Så jag föreslår exII!

157
Visst är det så! Linköpings slott ska det vara.

158
Asker / Asker AI:14A sid.210
« skrivet: 2011-07-14, 00:29 »
Roligh Hist: Hust:n?, G. T:ns
Hist: ..... 296
 
Och ser man till notisen nedanför, rörande brodern Anders August, är förkortningen G. T:ns Hist. = Gamla Tidens Historia.
 
En möjlig tolkning kan vara en hänvisning till en rolig historia i den boken som rör hustrun (?).
 
Mvh
Leif

159
Hammar / Hammar , Nyhyttan - Odlingen
« skrivet: 2011-07-14, 00:06 »
Liabackaren var väl öknamnet på fadern som sedan flyttad till Grythyttehed.
 
(fader Johan, som var vid
begkandt? - .....
Stokålm?, så snart qvinan
rekte åt honom barnet)
 
Fader kan alltså ha varit Johan som var vida bekant och flyttade till Stockholm ...
 
Mvh
Leif

160
Enköpings slott, tyder jag det som.
 
Men då det inte finns något sådant slott, kan det syfta på  Haga slott, Enköping.
 
Mvh
Leif

161
Skinnskatteberg, C:2 / Skinnskatteberg, C:2
« skrivet: 2011-07-13, 23:23 »
Hej Markus - och tack!
 
Oj då, Arkiv Digital var verkligen inte till hjälp i detta fall!
 
Men jag tror du har rätt. Det ska vara Anna.
 
Och när jag fått betrakta detta ytterligare, verkar prästen först ha skrivit Nils (Gilliesons) där men sedan upptäckt misstaget och med styrka skrivit barnets namn, Anna. Detta förvillar när namnet ska tydas.  
 
Mvh
Leif

162
Skinnskatteberg, C:2 / Skinnskatteberg, C:2
« skrivet: 2011-07-13, 13:05 »
Jag har svårt att tyda förnamnet på Nils Giliussons i Koppargruvan dotter och undrar om någon, kanske med med Arkiv Digital, kan hjälpa mig med detta?
 

Källa: Landsarkivet i Uppsala, Skinnskattebergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopbok, C 2, 1678-1698 [1691 nr 79].
 
Med vänlig hälsning
Leif G Nygård

163
Stamberg / Stamberg
« skrivet: 2011-06-24, 18:39 »
Jag håller på att utreda släkten Stamberg. Söker kontakt med den/de som är inne på samma släkt eller andra grenar av den. Vi kanske kan utbyta en del uppgifter? Har publicerat en gren som härstammar från bergsman Hans Arvidsson i Björkäng, Ljusnarsbergs församling(T) under Smed- och Vallonsläkter och  här. Mejla mig gärna direkt!
 
/Leif G:son Nygård

164
Stamberg / Stamberg
« skrivet: 2011-06-24, 18:23 »
Denna gren av släkten Stamberg har sin ursprung i bergsman Hans Arvidsson i Björkäng, Ljusnarsbergs församling(T). Och från barnbarnet, Erik Hanssons son, Erik Eriksson Stamberg (1752-1809) utgår smedsläkten Stamberg.
 
Jag publicerar här det jag kommit fram till hittills:
 
Ättlingar
Erik Hansson
 
Erik Hansson. Bergsman. Född 1717-10-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Döpt 1717-11-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Död 1781-05-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 2). Begravd 1781-05-27 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 3).
 
Familj med Anna Persdotter (Född omkring 1709 Lindesberg(T) 4). Död 1744-06-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 4).)  Bosatt efter 1743-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 5). Vigsel 1743-09-11 Lindesberg(T) 6).
 
Familj med Kerstin Olofsdotter (Född 1709-09-01 V. Löa, Ramsberg(T) 7). Död 1768-09-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 8).)  Lysning 1744-11-04 Ramsberg(T) 9). Vigsel 1744-12-30 Ramsberg(T) 9). Bosatt 1746 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 10).
 
   Barn:
   
   1 Kerstin Eriksdotter. Född 1745-07-18 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 11).
   2 Hans Eriksson d.y.. Född 1746-12-30 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 12). Död 1814-10-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 13).
   3 Anders Eriksson. Född 1749-08-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 14).
   4 Erik Eriksson Stamberg. Född 1752-10-31 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 15). Död 1809-05-12 Löa hammar, Ramsberg(T) 16).
 
Familj med Margareta Johansdotter (Född 1717 Backen, Ljusnarsberg(T) 17). Död 1778-04-19 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 18).)  Vigsel 1770-09-21 Ljusnarsberg(T) 19).
 
Generation 1
 
1 Kerstin Eriksdotter. Född 1745-07-18 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 11). Döpt 1745-07-21 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 11).
 
2 Hans Eriksson d.y.. Bergsman. Född 1746-12-30 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 12). Döpt 1747-01-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 12). Död 1814-10-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 13). Begravd 1814-11-06 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 20).
 
Familj med Brita Andersdotter (Född 1737-03-05 Källbäcken, Ljusnarsberg(T) 21). Död 1801-03-19 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 22).)  Vigsel 1768-10-23 Ljusnarsberg(T) 23). Bosatt 1769 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 24).
 
   Barn:
   
   2.1 Stina Hansdotter. Född 1770-10-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25). Död 1827-03-25 Tappen, Ljusnarsberg(T) 26).
   2.2 Maria Hansdotter. Född 1772-04-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T).
   2.3 Anders Hansson. Född 1774-01-24 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25). Död 1842-03-23 Tappen, Ljusnarsberg(T) 27).
   2.4 Brita Hansdotter. Född 1775-08-11 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 28).
 
3 Anders Eriksson. Född 1749-08-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 14). Döpt 1749-08-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 14).
 
4 Erik Eriksson Stamberg. Hammarsmedsmästare. Född 1752-10-31 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 15). Döpt 1752-11-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 15). Ankomst från Ljusnarsberg 1774 Korslången, Malingsbo(W) 29). Ankomst från Malingsbo 1783 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 30). Bosatt 1798 Löa hammar, Ramsberg(T) 31). Död 1809-05-12 Löa hammar, Ramsberg(T) 16). Begravd 1809-05-22 Löa hammar, Ramsberg(T) 32).
 
Familj med Stina Larsdotter (Född omkring 1741 Nybygget, Ljusnarsberg(T) 33). Död 1790-12-07 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 34).)  Lysning 1783-09-14 Ljusnarsberg(T) 35). Vigsel 1783-10-26 Ljusnarsberg(T) 36).
 
   Barn:
   
   4.1 Stina Catrina Eriksd. Stamberg. Född 1785-12-10 Västra Strand, Ljusnarsberg(T) 37). Död 1789-05-25 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 38).
 
Familj med Maria Olofsdotter (Född 1758-01-19 Viken, Ljusnarsberg(T) 39). Död 1832-12-22 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 40).)  Lysning 1791-06-05 Ramsberg(T) 41). Vigsel 1791-07-03 Ramsberg(T) 42). Utflyttar till Ljusnarsberg 1794 Vasselhyttan, Lindesberg(T) 43). Familjen utflyttar till Ramsberg 1796-10-02 Vasselhyttan, Lindesberg(T) 44).
 
   Barn:
   
   4.2 Stina Eriksdotter Stamberg. Född 1793-04-12 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 45). Död 1800-03-13 Ö. Löa, Ramsberg(T) 46).
   4.3 Maria Eriksdotter Stamberg. Född 1795-12-26 Vasselhyttan, Lindesberg(T) 47). Död 1854-07-21 Torpudden, S. Hörken, Ljusnarsberg(T) 48).
   4.4 Erik Eriksson Stamberg. Född 1800-03-03 Ö. Löa, Ramsberg(T) 49). Död 1848-05-03 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 50).
 
Generation 2
 
2.1 Stina Hansdotter. Född 1770-10-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25). Döpt 1770-10-05 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25). Död 1827-03-25 Tappen, Ljusnarsberg(T) 26). Begravd 1827-04-01 Tappen, Ljusnarsberg(T) 26).
 
Familj med Henrik Eriksson  Lysning 1800-09-21 Ljusnarsberg(T) 51). Vigsel 1800-10-16 Ljusnarsberg(T) 51).
 
2.2 Maria Hansdotter. Född 1772-04-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T). Döpt 1772-04-12 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25).
 
2.3 Anders Hansson. Född 1774-01-24 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25). Döpt 1774-01-26 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 25). Död 1842-03-23 Tappen, Ljusnarsberg(T) 27). Begravd 1842-04-03 Tappen, Ljusnarsberg(T) 52).
 
Familj med Stina Jansdotter (Född 1778-04-25 Råstock, Ljusnarsberg(T) 53). Död 1812-10-17 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 53).)  Lysning 1797-09-03 Ljusnarsberg(T) 54). Vigsel 1797-10-08 Ljusnarsberg(T) 54).
 
   Barn:
   
   2.3.1 Johannes Andersson. Född 1798-12-11 Ljusnarsberg(T) 55).
   2.3.2 Erik Andersson. Född 1800-11-23 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
   2.3.3 Anders Andersson. Född 1803-06-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
   2.3.4 Maja Andersdotter. Född 1805-06-14 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
   2.3.5 Sara Andersdotter. Född 1810-07-05 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
 
2.4 Brita Hansdotter. Född 1775-08-11 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 28). Döpt 1775-08-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 28).
 
4.1 Stina Catrina Eriksd. Stamberg. Född 1785-12-10 Västra Strand, Ljusnarsberg(T) 37). Döpt 1785-12-11 Västra Strand, Ljusnarsberg(T) 37). Död 1789-05-25 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 38). Begravd 1789-05-31 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 38).
 
4.2 Stina Eriksdotter Stamberg. Född 1793-04-12 Östra Strand, Ljusnarsberg(T) 45). Döpt 1793-04-14 Ramsberg(T) 45). Död 1800-03-13 Ö. Löa, Ramsberg(T) 46). Begravd 1800-03-30 Ö. Löa, Ramsberg(T) 46).
 
4.3 Maria Eriksdotter Stamberg. Född 1795-12-26 Vasselhyttan, Lindesberg(T) 47). Döpt 1795-12-27 Vasselhyttan, Lindesberg(T) 47). Flyttar inom församlingen 1832 Ljusnarsberg(T) 57). Social situation & hälsotillstånd 1833 S. Hörken, Ljusnarsberg(T) 58). Död 1854-07-21 Torpudden, S. Hörken, Ljusnarsberg(T) 48).
 
4.4 Erik Eriksson Stamberg. Landbonde. Född 1800-03-03 Ö. Löa, Ramsberg(T) 49). Döpt 1800-03-06 Ö. Löa, Ramsberg(T) 49). Död 1848-05-03 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 50). Begravd 1848-05-14 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 59).
 
Familj med Greta Katrina Olofsdotter (Född 1804-03-09 Sundsnäs, Ljusnarberg(T) 60). Död 1863-04-17 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 61).)  Lysning 1826-04-15 Ljusnarsberg(T) 62). Vigsel 1826-05-27 Ljusnarsberg(T) 63). Bosatt 1827 Kulltorp, Ljusnarsberg(T) 64). Bosatt 1828 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 65).
 
   Barn:
   
   4.4.1 Maria Fredrika Eriksdotter. Född 1827-09-20 Kulltorp, Ljusnarsberg(T) 66).
   4.4.2 Erik Eriksson Stamberg. Född 1830-06-01 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 67). Död 1891-07-30 Abrahamsgård, Ljusnarsberg(T) 68).
   4.4.3 Margareta Ulrika Eriksdotter. Född 1832-06-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 69).
   4.4.4 Karolina Eriksdotter. Född 1834-12-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 70).
   4.4.5 Eva Eriksdotter. Född 1837-03-14 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 71).
   4.4.6 Fredrik Eriksson Stamberg. Född 1839-08-11 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 72).
   4.4.7 Johanna Eriksdotter. Född 1841-12-31 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 73).
   4.4.8 Lovisa Eriksdotter. Född 1844-04-14 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 74). Död 1907-10-03 Brusala, Ljusnarsberg(T) 75).
   4.4.9 August Eriksson Stamberg. Född 1848-10-20 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 76).
   4.4.10 Augusta Eriksdotter. Född 1848-10-21 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 77).
 
 
Generation 3
 
2.3.1 Johannes Andersson. Född 1798-12-11 Ljusnarsberg(T) 55). Döpt 1798-12-13 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 55). Utflyttar till Grangärde 1817 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
 
2.3.2 Erik Andersson. Född 1800-11-23 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
 
2.3.3 Anders Andersson. Född 1803-06-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56). Utflyttar till Grangärde 1818 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56).
 
2.3.4 Maja Andersdotter. Född 1805-06-14 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56). Flyttar till Rälln 1818 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 78).
 
2.3.5 Sara Andersdotter. Född 1810-07-05 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56). Flyttar till Råstock 1818 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 56). Flyttar till Utanäng 1826 Tappen, Ljusnarsberg(T) 79).
 
4.4.1 Maria Fredrika Eriksdotter. Född 1827-09-20 Kulltorp, Ljusnarsberg(T) 66). Döpt 1827-09-23 Kulltorp, Ljusnarsberg(T) 66).
 
4.4.2 Erik Eriksson Stamberg. Dagkarl, Stallkarl. Född 1830-06-01 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 67). Döpt 1830-06-06 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 67). Död 1891-07-30 Abrahamsgård, Ljusnarsberg(T) 68). Begravd 1891-12-06 Abrahamsgård, Ljusnarsberg(T) 80).
 
Familj med Maja Eriksdotter (Född 1830-07-03 81). Död 1906-09-11 Nya Vägen, Ljusnarsberg(T) 81).)  Vigsel omkring 1860-07 Ljusnarsberg(T) 82). Lysning 1860-07-10 Ljusnarsberg(T) 83). Bosatt efter 1860-07-10 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 84). Familjen flyttar inom församlingen 1875 Abrahamsgård, Ljusnarsberg(T) 85).
 
   Barn:
   
   4.4.2.1 Johanna Matilda Eriksd. Stamberg. Född 1861-08-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 86).
   4.4.2.2 Augusta Ulrika Eriksd. Stamberg. Född 1865-04-23 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 87).
   4.4.2.3 Eva Stina Eriksdotter Stamberg. Född 1869-02-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 88).
 
4.4.3 Margareta Ulrika Eriksdotter. Född 1832-06-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 69). Döpt 1832-06-21 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 69).
 
4.4.4 Karolina Eriksdotter. Född 1834-12-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 70). Döpt 1834-12-21 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 70).
 
4.4.5 Eva Eriksdotter. Född 1837-03-14 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 71). Döpt 1837-03-17 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 71).
 
4.4.6 Fredrik Eriksson Stamberg. Gruvdräng. Född 1839-08-11 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 72). Döpt 1839-08-12 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 72).
 
4.4.7 Johanna Eriksdotter. Född 1841-12-31 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 73). Döpt 1842-01-02 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 73).
 
4.4.8 Lovisa Eriksdotter. Född 1844-04-14 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 74). Döpt 1844-04-16 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 74). Död 1907-10-03 Brusala, Ljusnarsberg(T) 75).
 
4.4.9 August Eriksson Stamberg. Arbetare, Dagkarl, Kusk, Rättare. Född 1848-10-20 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 76). Döpt 1848-10-21 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 76).
 
Familj med Kristina Lovisa Fransdotter  Lysning 1872-11-03 Ljusnarsberg(T) 89). Vigsel 1872-12-21 Ljusnarsberg(T) 90).
 
   Barn:
   
   4.4.9.1 Augusta Augustsdotter Stamberg. Född 1873-04-03 Arbogagård, Ljusnarsberg(T) 91).
   4.4.9.2 Karl August Augustsson Stamberg. Född 1874-08-06 Helsinggården, Ljusnarsberg(T) 92).
   4.4.9.3 Anna Lovisa Augustsd. Stamberg. Född 1877-02-02 Helsinggården, Ljusnarsberg(T) 93).
   4.4.9.4 Märta Kristina Augustsd. Stamberg. Född 1879-02-05 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 94).
   4.4.9.5 Elin Augustsdotter Stamberg. Född 1881-03-15 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 95).
   4.4.9.6 Margareta Augustsdotter Stamberg. Född 1883-06-23 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 96).
   4.4.9.7 Johanna Vilhelmina Augustsd. Stamberg. Född 1885-10-31 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 97).
   4.4.9.8 Johan Augustsson Stamberg. Född 1887-10-14 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 98).
   4.4.9.9 Erik Gustaf Augustsson Stamberg. Född 1890-06-25 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 99). Död 1907-02-08 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 100).
   4.4.9.10 Fredrik Konrad Augustsson Stamberg. Född 1893-09-25 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 101). Död 1894-01-04 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 102).
   4.4.9.11 Vilhelm Augustsson Stamberg. Född 1895-02-07 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 103).
 
4.4.10 Augusta Eriksdotter. Född 1848-10-21 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 77). Döpt 1848-10-21 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 77).
 
 
Generation 4
 
4.4.2.1 Johanna Matilda Eriksd. Stamberg. Född 1861-08-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 86). Döpt 1861-08-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 86).
 
4.4.2.2 Augusta Ulrika Eriksd. Stamberg. Född 1865-04-23 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 87). Döpt 1865-04-28 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 87). Utflyttar från Sandbacken omkring 1909 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 104).
 
Familj med Karl Erik Andersson (Född 1862-07-27 Österbo, Ljusnarsberg(T) 105). Död 1907-10-25 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 106).)  Lysning 1885-05-02 Ljusnarsberg(T) 107). Vigsel 1885-06-05 Ljusnarsberg(T) 107). Flyttar till Myrbo nr 1 o blir husägare 1900 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 108). Flyttar till Sandbacken o blir hyresgäst 1905 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 104).
 
   Barn:
   
   4.4.2.2.1 Hillevi Ulrika Andersson. Född 1886-05-07 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 109). Död 1890-11-02 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 110).
   4.4.2.2.2 Karl Hjalmar Andersson. Född 1888-01-09 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 111).
   4.4.2.2.3 Elna Augusta Andersson. Född 1890-06-08 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 112).
   4.4.2.2.4 Erik Hilding Andersson. Född 1892-09-15 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 113).
   4.4.2.2.5 Hilvid Ulrika Andersson. Född 1892-09-15 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 114).
   4.4.2.2.6 Gustaf Åke Andersson. Född 1898-09-20 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 115). Död 1899-01-22 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 116).
   4.4.2.2.7 Ina Maria Andersson. Född 1900-09-11 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 117).
   4.4.2.2.8 Karin Elisabet Andersson. Född 1904-04-21 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 118). Död 1905-05-18 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 119).
   4.4.2.2.9 Ernst Olof Andersson. Född 1906-03-25 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 120).
   4.4.2.2.10 N.N. Andersson. Född 1906-03-25 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 121).
 
4.4.2.3 Eva Stina Eriksdotter Stamberg. Piga, Hushållerska. Född 1869-02-18 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 88). Döpt 1869-02-22 Finnkullen, Ljusnarsberg(T) 88). Utflyttar till Örebro 1891-03-23 Abrahamsgård, Ljusnarsberg(T) 122). Inflyttar i Örebro, Nikolai 1891-11-02 Nr 8 Fabriksgatan, Örebro 123). Flyttar till Vasagatan 1894 Nr 8 Fabriksgatan, Örebro 124). Flyttar till Stortorget 1895 Nr 24 Vasagatan, Örebro 125). Utflyttar till Askersund 1897-10-21 Nr 19 Stortorget, Örebro 126). Inflyttar i Askersund 1897-11-20 Nr 18-19, Askersund stad 127). Utflyttar till Adolf Fredrik, Stockholm 1898-04-15 Nr 18-19, Askersund stad 128). Inflyttar i Adolf Fredrik, Stockholm 1898-05-07 12:C Saltmätaregatan, Adolf Fredriks församling 129).
 
Familj med ?
 
   Barn:
   
   4.4.2.3.1 Eva Vilhelmina Stamberg. Född 1898-06-01 19 Saltmätaregatan, Adolf Fredrik 130).
 
4.4.9.1 Augusta Augustsdotter Stamberg. Född 1873-04-03 Arbogagård, Ljusnarsberg(T) 91). Döpt 1873-04-07 Arbogagård, Ljusnarsberg(T) 91). Emigrerade 1890-05-05 Nordamerika(US) 131).
 
4.4.9.2 Karl August Augustsson Stamberg. Körkarl. Född 1874-08-06 Helsinggården, Ljusnarsberg(T) 92). Döpt 1874-08-09 Helsinggården, Ljusnarsberg(T) 92). Värnplikt 1895 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 132).
 
4.4.9.3 Anna Lovisa Augustsd. Stamberg. Född 1877-02-02 Helsinggården, Ljusnarsberg(T) 93). Döpt 1877-02-08 Helsinggården, Ljusnarsberg(T) 93). Ofärdig omkring 1895 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 132).
 
4.4.9.4 Märta Kristina Augustsd. Stamberg. Född 1879-02-05 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 94). Döpt 1879-02-13 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 94). Bortflyttad 1894-11-12 Kopparbergs station, Ljusnarsberg(T) 133).
 
4.4.9.5 Elin Augustsdotter Stamberg. Född 1881-03-15 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 95). Döpt 1881-03-20 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 95). Bortflyttad 1896-11-12 Ramsberg(T) 132).
 
4.4.9.6 Margareta Augustsdotter Stamberg. Född 1883-06-23 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 96). Döpt 1883-06-25 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 96).
 
4.4.9.7 Johanna Vilhelmina Augustsd. Stamberg. Född 1885-10-31 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 97). Döpt 1885-11-09 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 97).
 
4.4.9.8 Johan Augustsson Stamberg. Född 1887-10-14 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 98). Döpt 1887-10-20 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 98).
 
4.4.9.9 Erik Gustaf Augustsson Stamberg. Född 1890-06-25 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 99). Döpt 1890-07-04 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 99). Hälostillstånd omkring 1898 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 134). Död 1907-02-08 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 100). Begravd 1907-02-17 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 100).
 
4.4.9.10 Fredrik Konrad Augustsson Stamberg. Född 1893-09-25 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 101). Döpt 1893-09-28 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 101). Död 1894-01-04 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 102). Begravd 1894-01-07 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 102).
 
4.4.9.11 Vilhelm Augustsson Stamberg. Född 1895-02-07 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 103). Döpt 1895-03-08 Ställdalen, Ljusnarsberg(T) 103).
 
 
Generation 5
 
4.4.2.2.1 Hillevi Ulrika Andersson. Född 1886-05-07 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 109). Döpt 1886-06-05 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 109). Död 1890-11-02 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 110). Begravd 1890-11-09 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 110).
 
4.4.2.2.2 Karl Hjalmar Andersson. Född 1888-01-09 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 111). Döpt 1888-01-31 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 111). Utflyttar till Adolf Fredrik, Stockholm. 1904-12-23 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 135).
 
4.4.2.2.3 Elna Augusta Andersson. Född 1890-06-08 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 112). Döpt 1890-07-03 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 112). Utflyttar till Norrbärke 1908-12-17 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 104).
 
Familj med Karl Axel Hammarbäck  Lysning 1908-09-27 Ljusnarsberg(T) 136). Vigsel 1908-12-12 Ljusnarsberg(T) 136).
 
4.4.2.2.4 Erik Hilding Andersson. Född 1892-09-15 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 113). Döpt 1892-10-07 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 113).
 
4.4.2.2.5 Hilvid Ulrika Andersson. Född 1892-09-15 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 114). Döpt 1892-10-07 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 114).
 
4.4.2.2.6 Gustaf Åke Andersson. Född 1898-09-20 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 115). Döpt 1898-10-21 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 115). Död 1899-01-22 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 116). Begravd 1899-01-29 Gruvriset, Ljusnarsberg(T) 116).
 
4.4.2.2.7 Ina Maria Andersson. Född 1900-09-11 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 117). Döpt 1900-10-26 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 117).
 
4.4.2.2.8 Karin Elisabet Andersson. Född 1904-04-21 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 118). Döpt 1904-04-23 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 118). Död 1905-05-18 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 119). Begravd 1905-05-28 Myrbo, Ljusnarsberg(T) 119).
 
4.4.2.2.9 Ernst Olof Andersson. Född 1906-03-25 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 120). Döpt 1906-05-05 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 120).
 
4.4.2.2.10 N.N. Andersson. Född 1906-03-25 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 121). Begravd 1906-04-01 Sandbacken, K-bergs kyrkby, Ljusnarsberg(T) 121).
 
4.4.2.3.1 Eva Vilhelmina Stamberg. Född 1898-06-01 19 Saltmätaregatan, Adolf Fredrik 130). Döpt 1898-06-04 19 Saltmätaregatan, Adolf Fredrik 130).
Personer
 
Andersdotter, Maja (1805 - )   2.3.4
Andersdotter, Sara (1810 - )   2.3.5
Andersson, Anders (1803 - )   2.3.3
Andersson, Elna Augusta (1890 - )   4.4.2.2.3
Andersson, Erik Hilding (1892 - )   4.4.2.2.4
Andersson, Erik (1800 - )   2.3.2
Andersson, Ernst Olof (1906 - )   4.4.2.2.9
Andersson, Gustaf Åke (1898 - 1899)   4.4.2.2.6
Andersson, Hillevi Ulrika (1886 - 1890)   4.4.2.2.1
Andersson, Hilvid Ulrika (1892 - )   4.4.2.2.5
Andersson, Ina Maria (1900 - )   4.4.2.2.7
Andersson, Johannes (1798 - )   2.3.1
Andersson, Karin Elisabet (1904 - 1905)   4.4.2.2.8
Andersson, Karl Hjalmar (1888 - )   4.4.2.2.2
Andersson, N.N. (1906 - )   4.4.2.2.10
Eriksdotter, Augusta (1848 - )   4.4.10
Eriksdotter, Eva (1837 - )   4.4.5
Eriksdotter, Johanna (1841 - )   4.4.7
Eriksdotter, Karolina (1834 - )   4.4.4
Eriksdotter, Kerstin (1745 - )   1
Eriksdotter, Lovisa (1844 - 1907)   4.4.8
Eriksdotter, Margareta Ulrika (1832 - )   4.4.3
Eriksdotter, Maria Fredrika (1827 - )   4.4.1
Eriksson d.y., Hans (1746 - 1814)   2
Eriksson, Anders (1749 - )   3
Hansdotter, Brita (1775 - )   2.4
Hansdotter, Maria (1772 - )   2.2
Hansdotter, Stina (1770 - 1827)   2.1
Hansson, Anders (1774 - 1842)   2.3
Hansson, Erik (1717 - 1781)   
Stamberg, Anna Lovisa Augustsd. (1877 - )   4.4.9.3
Stamberg, August Eriksson (1848 - )   4.4.9
Stamberg, Augusta Augustsdotter (1873 - )   4.4.9.1
Stamberg, Augusta Ulrika Eriksd. (1865 - )   4.4.2.2
Stamberg, Elin Augustsdotter (1881 - )   4.4.9.5
Stamberg, Erik Eriksson (1752 - 1809)   4
Stamberg, Erik Eriksson (1800 - 1848)   4.4
Stamberg, Erik Eriksson (1830 - 1891)   4.4.2
Stamberg, Erik Gustaf Augustsson (1890 - 1907)   4.4.9.9
Stamberg, Eva Stina Eriksdotter (1869 - )   4.4.2.3
Stamberg, Eva Vilhelmina (1898 - )   4.4.2.3.1
Stamberg, Fredrik Eriksson (1839 - )   4.4.6
Stamberg, Fredrik Konrad Augustsson (1893 - 1894)   4.4.9.10
Stamberg, Johan Augustsson (1887 - )   4.4.9.8
Stamberg, Johanna Matilda Eriksd. (1861 - )   4.4.2.1
Stamberg, Johanna Vilhelmina Augustsd. (1885 - )   4.4.9.7
Stamberg, Karl August Augustsson (1874 - )   4.4.9.2
Stamberg, Margareta Augustsdotter (1883 - )   4.4.9.6
Stamberg, Maria Eriksdotter (1795 - 1854)   4.3
Stamberg, Märta Kristina Augustsd. (1879 - )   4.4.9.4
Stamberg, Stina Catrina Eriksd. (1785 - 1789)   4.1
Stamberg, Stina Eriksdotter (1793 - 1800)   4.2
Stamberg, Vilhelm Augustsson (1895 - )   4.4.9.11
Källor
 
1)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Födelse- o dopbok, C 5, 1714-1723.
 
2)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1781 nr 34].
 
3)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1781 nr 34].
 
År: 1781 - No: 34 - Avlednas Namn och hemvist: Eric Hansson på Biörkäng - Födelseår, Dag och Ort: 1717 20/6 - Gift eller Ogift: gift (1) med Anna Jansd:r, (2) Kerstin Olsd:r, (3) Margreta Jansd:r - Barn: (1) 0, (2) 4 söner 1 dotter, (3) 0 - Upförande: christeligen - Sjukdom: lungsot - Dödsdag och Ort: d. 20 maji - Ålder: 64 år - Begrafningsdag: d. 27 maji.
 
4)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1744 nr 56].
 
5)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 3, 1730-1747, s 126f.
 
6)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Lindesbergs kyA; Landsförs., Vigselbok, C I 5, 1729-1743, s 254r.
 
dr. Erich Hansson i Nya Kopparberg Sochn
samt pigan Anna Persdotter i Wasselh.
 
7)   ULA, Ramsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 2, 1699-1725, s 57v.
 
8)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 2, 1746-1774 [1768 nr 36].
 
9)   ULA, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1736-1774, s 18.
 
10)   RA, Mantalslängder 1642-1820, Örebro län 103, 1746, s 433; Erik Odelstierna, Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld år 1780, med ändr. o tillägningar för år 1781, s 4.2-3
 
Biörckäng (No 38-42)
 
Bergsfogden Zackarias Olsson, ägare af Ljusnarsbergs Gård, hade å thetta ställe en ängsloge, hwarest han tilstadde Sohnen Olof Zakrisson Bång at sig nedsätta. Han war den första som här bygde och antog 4 de part för hwilken han uti 1679 års Partlängd står antecknad; men war 1697 så oförmögen, att han nödgades sälja nybygget till Hammarsm. Jan Giliusson ifrån Sislas /: Cecilias :/ torp /:-----:/ och sjelf skrifwas för 10 D:wärcken under Zakristorp eller Björckängen, alt til 1700, då han förswinner.
[...]
 
(41)
En Arwid Hansson finnes wara död på Björckäng 1684. Dess Sohn war förmodel. Hans Arwidsson kommen ifrån Fahlun, Såsom Smältare, död 1675 före fadren, kallades Hans Tattare; utgjorde 1660 D:wärcken och 1671 8 St. Sk. wed, ifrån hwilcka Änckan d 14 Junii 1675 förskontes, så länge hon blef ogift. Hans Tattare skal här först hafwa bygt och uppå (honom) följde Sohnen Arwid Hansson, Som 1680 Segv. war D.w. torpare, men 1693 åter omtaxerades under No 6 til den förra Sk. weden. 1697 ansågs torpet nödigt at bibehållas och förbyttes 1711 til et helt 4 de parts Hemman. 1719-26 war halfwa 4 de parten transporterad på Jan Anderss. i Björckfall /:No 31 /: 1727 togs denna hälft tilbaka igen. Arwid Hansson lefde til 1741 i en ålder af inemot 80 år. Sönerne Hans och Erik hade då förut delat.
 
No 41 Hans Arwidsson dog 1735 hwarefter Änckan widtog. 1746 skrefs Sohnen Erik Hansson och 1780 dennas Sohn Hans Ersson.
 
No 42 Erik Arwidsson dog 1762. 77 år gl. Sohnen Hans Ersson som efterträdde, sålde 1774 d. 8 Junii til Aron Ersson ifr. Aspwiken. Säljarens Sohn Drängen Jan Hansson bördade d. 3 Sept 1775 men sålde åter d. 13 Apr. 1777 til Samma Aron Ersson, Som tilåtit Fadren Erik Persson Skrifwas för 4 de parten.
 
11)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1745 nr 65].
 
12)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1747 nr 2].
 
13)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 14:b, 1813-1819, s 345; Ibm, Död- o begr. bok, F 4, 1801-1817 [1814 nr 60].
 
14)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1749 nr 83].
 
15)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1752 nr 98].
 
16)   ULA, Ramsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 13, 1806-1816, s 352; Ibm, Död- o begr. bok, F 2, 1804-1825 [1809 nr 54].
 
17)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1778 nr 34].
 
18)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1778 nr 34].
 
19)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 9:a, 1769-1774, s 70; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1724-1774 [1770 nr 13].
 
Bergsman Erik Hansson i Biörkäng - Bergsm. änckan Margreta Johansdotter på Heden.  
 
20)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 14:b, 1813-1819, s 345; Ibm, Död- o begr. bok, F 4, 1801-1817 [1814 nr 60].
 
År: 1814 - No: 60 - Aflednas Namn och hemvist: bm. Hans Ersson i Biörkäng - Födelse År, Dag och Ort: f 1746 30/12 - Gift eller Ogift: gift med Brita Andersdotter ifrån Kellbecken. Enkling 1801 - Barn: 1 son, 3 döttrar lefwa; 1 son, 1 dot. död - Upförande: beskedl. - Sjukdom: bröstsfeber - Dödsdag och Ort: 1814 d 20 oct. - Ålder: 67 år, 10 mån. - Begrafningsdag: d 6 nov 1814.
 
21)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 231.
 
22)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 231; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1801 nr 43].
 
År: 1801 - No: 43 - Aflednas Namn och hemvist: hust. Brita And. dot. - Födelse År, Dag och Ort: år 1737 5/3 i Källbäcken - Gift eller Ogift: g. m. bm. Hans Ersson i Biörkäng - Barn: 1 son och 3 döttrar samt 1 son och 1 dot. döde - Upförande: beskedlig - Sjukdom: bröstsiuka - Dödsdag och Ort: 1801 d. 19 mart. - Ålder: 64 år, 14 dagar - Begrafningsdag: d. 6 apr.
 
23)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1724-1774 [1768 nr 18].
 
24)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 9:a, 1769-1774, s 70.
 
25)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 9:a, 1769-1774, s 70; Ibm, Födelse- o dopbok, C 8, 1763-1774.
 
26)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 15:b, 1820-1829, s 355; Ibm, Död- o begr. bok, F 5, 1817-1840 [1827 nr 13].
 
27)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 17:c, 1841-1851, s 768; Ibm, Död- o begr. bok, F 6, 1840-1856 [1842 nr 18].
 
28)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 91; Ibm, Födelse- o dopbok, C 9, 1775-1786 [1775 nr 76].
 
29)   ULA, Malingsbo kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1775-1785, s 193f.
 
30)   ULA, Malingsbo kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1775-1785, s 193f; Ibm, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 282.
 
31)   ULA, Ramsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 12:b, 1796-1805, s 466 resp. 483; RA, Mantalslängder 1642-1820, Örebro län 154, 1798, s 346f.
 
32)   ULA, Ramsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 13, 1806-1816, s 352; Ibm, Död- o begr. bok, F 2, 1804-1825 [1809 nr 54].
 
År: 1809 - No: 54 - Aflednas Namn och hemvist: mästersven Eric Stamberg vid Löa Hammar - Födelse År, Dag och Ort: 1752 i Ljusnarsberg - Gift eller Ogift: gift med Maija Olsd.r som efterlefver - Barn: 3 barn; 2 lef. - Upförande: ... - Sjukdom: rötfeber 12 d. - Dödsdag och Ort: den 12 maij 1809 vid Löa Hammar - Ålder: 57 år - Begrafningsdag: maij 22.
 
33)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 282.
 
34)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 116; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1790 nr 85].
 
35)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 2, 1775-1819 [1783 nr 11].
 
36)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 2, 1775-1819 [1783 nr 11].
 
Mästerswen Eric Stamberg ifrån Malingsbo och Bornholm - Mästeränkan Stina Larsdoter i Östra Strand.
 
37)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 10:a, 1775-1784, s 282; Ibm, Födelse- o dopbok, C 9, 1775-1786 [1785 nr 137].
 
38)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 116; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1789 nr 48].
 
39)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 7, 1758-1768, s 102; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1758 nr 11].
 
40)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Död- o begr. bok, F 5, 1817-1840 [1732 nr 101].
 
41)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 116; Ibm, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 2, 1775-1856 [1791 nr 7].
 
42)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 116; Ibm, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 2, 1775-1856 [1791 nr 7].
 
År: 1791 - No: 7 - Lysningsterminerne: junii. 5, 12 och 19 - Wigseldagen: julii 3 - Contrahenternas Namn och hemvist: hammarsmeden Eric Stamberg från Ljusnarsberg och pigan Maria Ersdot:r i Aspvik - Anmärkningar 1:o, Brudgummens besked. 2:o, Brudens giftoman. 3:o, Afvittring: Bevis om afvittring och hinderslöshet ifrån Ljusnarsberg upvist.
 
43)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 116; Ibm, Lindesbergs kyA; Landsförs., Husförhörslängd, A I a 18, 1786-1795, s 203.
 
44)   ULA, Lindesbergs kyA; Landsförs., Husförhörslängd, A I a 22, 1796-1805, s 77; Ibm, Flyttningslängder för Lindesbergs landsförs., B I 2, 1792-1810 [Afflyttade Personer, som begära bevis ifrån församlingen].
 
HammarSmedsMst:rSven Eric Stamberg uti Wasselhÿttan, till Ramsberg med Hustr. och barn.
 
45)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 116; Ibm, Födelse- o dopbok, C 10, 1787-1802 [1793 nr 54].
 
46)   ULA, Ramsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 12:b, 1796-1805, s 483; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1775-1803 [1800 nr 27].
 
47)   ULA, Lindesbergs kyA; Landsförs., Husförhörslängd, A I a 22, 1796-1805, s 77; Ibm, Födelse- o dopbok, C I 10, 1787-1795, s 638, nr 18.
 
48)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 18:b, 1852-1861, s 474; Ibm, Död- o begr. bok, F 7, 1840-1860 [1854 nr 64].
 
År: 1854 - No: 64 - Dödsdag: julii 21 - Namn: Maja Stamberg - Yrke: fattighjon - Hemvist: Torpudden - Ålder: 59 år - Gift eller Ogift: ogift.  
 
49)   ULA, Ramsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 5, 1775-1805 [1800 nr 20].
 
50)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 17:c, 1841-1851, s 649; Ibm, Död- o begr. bok, F 6, 1840-1856 [1848 nr 42].
 
51)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 73; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 2, 1775-1819 [1800 nr 19].
 
52)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 17:c, 1841-1851, s 768; Ibm, Död- o begr. bok, F 6, 1840-1856 [1842 nr 18].
 
Aflednas Namn och hemvist: inhysesmannen fattighjonet Anders Hansson från Tappen. Födelse År, Dag och Ort: 1774 24/1. Ålder: 68 år, 2 månader.
 
53)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 13:b, 1805-1813, s 391; Ibm, Död- o begr. bok, F 4, 1801-1817 [1812 nr 98].
 
54)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 73; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 2, 1775-1819 [1797 nr 9].
 
55)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförshörslängd, A I 11, 1785-1804, s 73; Ibm, Födelse- o dopbok, C 10, 1787-1802 [1798 nr 161].
 
56)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 14:b, 1813-1819, s 345.
 
57)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:a-b, 1830-1841, s 371, 381 resp. 546.
 
58)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 328 o 371; Ibm, A I 17:b, 1841-1851, s 470; Ibm, A I 18:b, 1852-1861, s 474.
 
59)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 17:c, 1841-1851, s 649; Ibm, Död- o begr. bok, F 6, 1840-1856 [1848 nr 42].
 
År: 1848 - No: 42 - Aflednas Namn och hemvist: landbonden Erik Stamberg från Finnkulln - Födelse År, Dag och Ort: 1800 i Wasselhyttan i Linde socken. Föräldr. hammarsmeden Erik Stamberg och dess hustru - Gift eller Ogift: gift med efterlefvande Gretha Cajsa Olsdotter vid Finnkulln - Barn: 2 söner och 6 döttrar lefva - Upförande: ... - Sjukdom: magplågor - Dödsdag och Ort: den 3 maji  M - Ålder: 48 år - Begrafningsdag: den 14 maji
 
60)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 12, 1796-1805, s 105; Ibm, Födelse- o dopbok, C 11, 1803-1815 [1804 nr 30].
 
61)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 19:c, 1862-1871, s 671; Ibm, Död- o begr. bok, F 9, 1863-1877 [1863 nr 38].
 
62)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 3, 1819-1855 [1826 nr 10].
 
63)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 3, 1819-1855 [1826 nr 10].
 
År: 1826 - No: 10 - Lysningsterminerne: apr. 15, 22 och 29 - Wigseldagen: maji 27 - Contrahenternas Namn och hemvist: Dagk. Eric Stamberg i Stora Bråten och pig. Greta Olsdotter vid Abrahamsgård - Anmärkningar; 1:o Brudgummens besked, 2:o Brudens giftoman, 3:o Afwittring: Brudens moder genom sonen Eric Jernberg i Sigfridstorp.
 
64)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 15:b, 1820-1829, s 279.
 
65)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 15:b, 1820-1829, s 291; Ibm, A I 17:c, 1841-1851, s 649.
 
66)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Födelse- o dopbok, C 12, 1815-1829 [1827 nr 141].
 
67)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1830 nr 98].
 
68)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:c, 1891-1896, s 737; Ibm, Död- o begr. bok, F 6, 1840-1856 [1848 nr 42].
 
69)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1832 nr 83].
 
70)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1834 nr 185].
 
71)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1837 nr 34].
 
72)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 16:b, 1830-1841, s 546; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1839 nr 102].
 
73)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 18:c, 1852-1861, s 644; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1841 nr 176].
 
74)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 18:c, 1852-1861, s 644; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1844 nr 87].
 
75)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 13, 1904-1937, s 4f, nr 13 [Dödbok för Ljusnarsbergs sjukstuga 1904-1916, 1930-1937].
 
76)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 18:c, 1852-1861, s 644; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1848 nr 175].
 
77)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 18:c, 1852-1861, s 644; Ibm, Födelse- o dopbok, C 13, 1829-1848 [1848 nr 176].
 
78)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 14:b, 1813-1819, s 345 o 381.
 
79)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 15:b, 1820-1829, s 355.
 
80)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:c, 1891-1896, s 737; Ibm, Död- o begr. bok, F 11, 1890-1894 [1891 nr 136].
 
År: 1891 - Inskrivningsnummer: 136 - Dödsmånad/-dag: nov. 30 - Begrafningsmånad/-dag: dec. 6 - Kön, M/Q: x/  - De aflidnes slägt- och förnamn, stånd, embete, yrke, hemvist, nationalitet och trosbekännelse (om främmande), samt, för minderårige, föräldrars namn, yrke och hemvist: Stamberg Erik, stallkarl från Abrahamsgård - Tillhör adeln: ... - Ålder vid döden, År/månad/dag: 61 / 5 / 29 - Ej gift, Gift, Enkling eller frånskild, Enka eller frånskild: gift - Dödsorsak: nervfeber - Enligt betyg, af läkare/af barnmorska: x/  - Döde i välgörenhets-, sjukvårds-, straffanstalt, annorstädes (allt utom församlingen), utomlands: ... - Pagina uti husförhörsboken: 737 - Särskilda anteckningar, såsom ankomna och afgångna avisbref; specifika uppgifter rörande våldsamma dödsfall m m: ...
 
81)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 4, 1897-1909, s 1177; Ibm, Död- o begr. bok, F 12, 1895-1910 [1906 nr 98].
 
82)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 19:c, 1862-1871, s 671; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 5, 1856-1862 [1860 nr 23].
 
År: 1826 - No: 10 - Lysningsterminerne: apr. 15, 22 och 29 - Wigseldagen: maji 27 - Contrahenternas Namn och hemvist: Dagk. Eric Stamberg i Stora Bråten och pig. Greta Olsdotter vid Abrahamsgård - Anmärkningar; 1:o Brudgummens besked, 2:o Brudens giftoman, 3:o Afwittring: Brudens moder genom sonen Eric Jernberg i Sigfridstorp.
 
83)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 19:c, 1862-1871, s 671; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 5, 1856-1862 [1860 nr 23].
 
År: 1860 - No: 23 - Lysningsterminerne: julii 10 - Wigseldagen: ... - Contrahenternas Namn och hemvist: dagk. Eric Stamberg från Finnkulln och pigan Maria Ersd:r i Abrahamsgård - Anmärkningar; 1:o Brudgummens besked, 2:o Brudens giftoman, 3:o Afwittring: Brudens föräldrar döda. Brodren gaf mundtligt bifall.
 
84)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 18:c, 1852-1861, s 644.
 
85)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:c-d, 1872-1881, s 678 resp. 738.
 
86)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 19:c, 1862-1871, s 671; Ibm, Födelse- o dopbok, C 14, 1849-1861 [1861 nr 182 (184)].
 
87)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 19:c, 1862-1871, s 671; Ibm, Födelse- o dopbok, C 15, 1862-1870 [1865 nr 93].
 
88)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 19:c, 1862-1871, s 671; Ibm, Födelse- o dopbok, C 15, 1862-1870 [1869 nr 28].
 
89)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:e, 1872-1881, s 1235; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 6, 1863-1876 [1872 nr 60].
 
90)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:e, 1872-1881, s 1235; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 6, 1863-1876 [1872 nr 60].
 
1872-års Lysnings- och Vigselbok för Ljusnarsbergs församling - Lysningsnummer - 60 - Lysningsmånad/ -dag: Nov. 3, 10, 17 - Fästehjonens namn, stånd, embete, yrke, hemvist, nationalitet och trosbekännelse (om främmande): August Stamberg. Arbet. N. Wägen / Christina Lovisa Fransdotter. Piga. Abrahamsgård - Födelseår: 1848 / 1851 - Hvilket gifte: 1 / 1 - Folio i Husförhörsboken: 690 / 737 - Hinderslöshet, afvittring, giftomannasamtycke m m: fadren .... Frans Jansson från Grönhult, sjelf närvarande lemnat bifall - Wigselns, Årsnummer/År/månad/dag: 56 / 1872 / Dec. / 21 - Serskilda anteckningar: E. H-son.
 
91)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:e, 1872-1881, s 1235; Ibm, Födelse- o dopbok, C 17, 1871-1880 [1873 nr 84].
 
92)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:e, 1872-1881, s 1256; Ibm, Födelse- o dopbok, C 17, 1871-1880 [1874 nr 190].
 
93)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:e, 1872-1881, s 1256; Ibm, Födelse- o dopbok, C 17, 1871-1880 [1877 nr 23].
 
94)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:a, 1872-1881, s 163; Ibm, Födelse- o dopbok, C 17, 1871-1880 [1879 nr 32].
 
95)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 20:a, 1872-1881, s 163; Ibm, Födelse- o dopbok, C 18, 1881-1887 [1881 nr 50].
 
96)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:a, 1882-1891, s 163; Ibm, Födelse- o dopbok, C 18, 1881-1887 [1883 nr 129].
 
97)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:a, 1882-1891, s 163; Ibm, Födelse- o dopbok, C 18, 1881-1887 [1885 nr 257].
 
98)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:a, 1882-1891, s 163; Ibm, Födelse- o dopbok, C 18, 1881-1887 [1887 nr 239].
 
99)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:a, 1882-1891, s 163; Ibm, Födelse- o dopbok, C 19, 1887-1894 [1890 nr 127].
 
100)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 524; Ibm, Död- o begr. bok, F 12, 1895-1910, s 179f, nr 19.
 
101)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:a, 1891-1896, s 140; Ibm, Födelse- o dopbok, C 19, 1887-1894 [1893 nr 170].
 
102)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:a, 1891-1896, s 140; Ibm, Död- o begr. bok, F 11, 1890-1894 [1894 nr 1].
 
103)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:a, 1891-1896, s 140; Ibm, Födelse- o dopbok, C 20, 1895-1902 [1895 nr 17].
 
104)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 1, 1897-1909, s 371.
 
105)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:d, 1882-1891, s 974.
 
106)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 1, 1897-1909, s 371; Ibm, Död- o begr. bok, F 12, 1895-1910, s 194f, nr 164.
 
107)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:d, 1882-1891, s 974; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 7, 1877-1887 [1885 nr 18].
 
108)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 244.
 
109)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:d, 1882-1891, s 974; Ibm, Födelse- o dopbok, C 18, 1881-1887 [1886 nr 115].
 
110)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:d, 1882-1891, s 974; Ibm, Död- o begr. bok, F 11, 1890-1894 [1890 nr 120].
 
111)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:d, 1882-1891, s 974; Ibm, Födelse- o dopbok, C 19, 1887-1894 [1888 nr 14].
 
112)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:d, 1882-1891, s 974; Ibm, Födelse- o dopbok, C 19, 1887-1894 [1890 nr 126].
 
113)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:c, 1891-1896, s 839; Ibm, Födelse- o dopbok, C 19, 1887-1894 [1892 nr 218].
 
114)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:c, 1891-1896, s 839; Ibm, Födelse- o dopbok, C 19, 1887-1894 [1892 nr 217].
 
115)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 412; Ibm, Födelse- o dopbok, C 20, 1895-1902, s 128f, nr 229.
 
116)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 412; Ibm, Död- o begr. bok, F 12, 1895-1910, s 53f, nr 7.
 
117)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 1, 1897-1909, s 244; Ibm, Födelse- o dopbok, C 20, 1895-1902, s 198f, nr 200.
 
118)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 1, 1897-1909, s 244; Ibm, Födelse- o dopbok, C 21, 1903-1912, s 42, nr 66.
 
119)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 1, 1897-1909, s 244; Ibm, Död- o begr. bok, F 12, 1895-1910, s 154f, nr 76.
 
120)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 412; Ibm, Födelse- o dopbok, C 21, 1903-1912, s 111, nr 41.
 
121)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 412; Ibm, Födelse- o dopbok, C 21, 1903-1912, s 111, nr 42.
 
122)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:c, 1891-1896, s 737.
 
123)   ULA, Örebro Nikolai kyA, Flyttningslängder, B 6, 1886-1894 [Inflyttningslängd 1891; S nr 18].
 
124)   ULA, Örebro Nikolai kyA, Husförhörslängd, A I 31:b, 1891-1895, s 230.
 
125)   ULA, Örebro Nikolai kyA, Husförhörslängd, A I 31:b, 1891-1895, s 401.
 
126)   ULA, Örebro Nikolai kyA, Husförhörslängd, A I 32:b, 1896-1900, s 440.
 
127)   ULA, Askersunds stadsförsamlings kyA, Flyttningslängder, B 5, 1895-1905 [Inflyttningsbok; 1897 nr 75].
 
128)   ULA, Askersunds stadsförsamlings kyA, Församlingsböcker, A II 1, 1895-1905, s 93.
 
129)   Sth stadsarkiv, Adolf Fredriks kyA, Inflyttningslängder, B I a:46, 1898, L-Ö, s 146.
 
130)   Sth stadsarkiv, Adolf Fredriks kyA, Födelse- o dopbok, C I a:20, 1897-1899, s 131, nr 497.
 
131)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 21:a, 1882-1891, s 182.
 
132)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:a, 1891-1896, s 140.
 
133)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 22:a och c, 1891-1896, s 140 resp. 847.
 
134)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 2, 1897-1909, s 524.
 
Blind, döfstum, idiot.
 
135)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Församlingsböcker, A II a 1, 1897-1909, s 244.
 
136)   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 9, 1895-1911, s 112f, nr 44.

165
Månadens bild / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2011
« skrivet: 2011-05-30, 23:23 »
Instämmer med Olle och Markus. Väldigt trevlig bild!

166
00 - Skilsmässa / Skilsmässa
« skrivet: 2011-05-23, 18:15 »
Hej Pia!
 
Det jag fastnar för i ditt inlägg är processen med landshövdingen 1855. Det kan vara en sökingång.
 
Har själv sökt handlingar i Örebro länsstyrelses arkiv på landsarkivet, Ua och där funnit mycket intressant material. Så om den här Anders Andersson Borg  var varit involverad i en process med landshövingen - antagligen i sin egenskap som soldat - bör du hitta uppgifter om detta i arkivalier för aktuell länsstyrelse.
 
Länsstyrelserna i äldre tid var uppdelade i Landskansliet  och Landskontoret och delar av arkivalier för Örebro länsstyrelse ser ut så här:
 
Landskansliet, del av förteckningen
Landskontoret, del av förteckningen
 
Och det är skrivelser eller suppliker från allmogen och enskilda samt avgjorda mål som är särskilt intressanta för din del. Men även skrivelser från landshövdingen och militära myndigheter.
 
Så det här är en ingång som i alla fall jag skulle undersöka!
 
Mvh
Leif

167
Norrbärke / Norrbärke F:2 Bild 45 Nr. 86
« skrivet: 2011-05-01, 13:16 »
Hej Leif,
 
Jag tolkar texten så här:
 
Johan Andersson ifrån Finbacken. Född i Persbo i Grang:t, efter barn..... 1698. Giftt 1:sta /gången/ med Pig. Chirstin Hindesd:r i Finbacken. Med henne har haft 6 döttrar, af hka 2 lef:r med Stiufmodren. 2:dra /gången/ 1731 med Marg. Jonsd:r ifrån Wanhälla med hwilken har haftt 3 söner och 2 döttrar, af hwilka 2 söner och 1 dotter lefwa. Fördt en Christel. wandel. Höll sig mäst i 2 åhr wid sängen. Afled af håll och stÿgn d. 16 innew:de aug. månad, och begrofs d. 22 ejusdem - - - gl. 58 aetas (= ålder)
 
Någon annan kanske kan hjälpa dig med det jag inte kan tyda, det som markerats med punkter.
 
Mvh
Leif

168
Till Norrnefde 1791

169
Ramsberg, C:2 / Ramsberg C:2, 1735, 3 nov. SVAR C0001191_00184
« skrivet: 2011-03-02, 19:33 »
Det står Jersebo Hammar i Söderberke, inte Jönsarbo. Modern skrivning: Gärdsjöbo, Söderbärke.
 
Mvh
Leif

170
Men snälla Ann-Mari! Lyft luren och slå numret till exp. så lär du få svar på dina frågor på ett ögonblick. Ska det vara så svårt??

171
Ramsberg / Ramsberg födelsebok 1808. gid 300.64.71400
« skrivet: 2011-01-28, 01:22 »
Så var det...ha, ha,...sådana fel man gör ibland!

172
Ramsberg / Ramsberg födelsebok 1808. gid 300.64.71400
« skrivet: 2011-01-26, 23:40 »
...fadren angavs vara
Dr. Carl Ersson, nu tros
Fischier på Grymsö
 
Fadern är alltså dräng och uppges fiska i Grimsö.
 
Hälsn. Leif

173
Hon är min ff mm mm mm mm.
 
Leif

174
Hej Lasse!
 
Eftersom jag har henne i min antavla kan du få min tolkning och avskrift.  
 
Varsågod!
 
Sahl: hustru Anna Swensdotter, Konstgumman kallad, födder uti Harpbyn A:o 1620 af ährl: föräldrar. Straxt kommen til Christendom och sedermera wäl uptuchtader. Städse wistadz hoos föräldrarna til sit 17 åhlders åhr tå hon komen i echtenskap med sin Sahl: man Olof Mårtensson Konstmester wed Koppargrufwan. Samanlefwat med honom 36 åhr. Aflat tilsammans 12 barn, 9 söner och 3 döttrar af hwilka 3 söner och 1 dotter äro döde. Änkia har hon warit 22 åhr. Uti alt sit lefwerna wist sig from, sachtmodig och gudfruchtig. På det sidsta warit siuk 14 dagar, men eljest uti sin lifztid haftt god helsa. Död blifwen d 1 Februarii. Lefwat 76 åhr. Begrofwen d 9 Februarii.
 
Mvh
Leif

175
Ja, det finns säkert flera Fornby i Dalarna. Tänkte bara på Fornby utanför Borlänge eftersom jag besökte Folkhögskolan en gång...
 
Tony: Kanske Folkare Släktforskareförening har upprättat något byregister som du kan ha hjälp av? Ett förslag är alltså att du kontaktar någon i styrelsen,
 
 Folkare Släktforskarförening på Dalarötter,http://www.genealogi.se/dalarna/folkare.htm

176
Hej Tony!
 
Fornby ligger vad jag minns utanför Borlänge. Så då tror jag du kan söka handlingarna i Stora Tuna och Gustafs tingslag:
 
 
 
De ingår i Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA) på Landsarkivet i Uppsala. Pga. omfånget finns det tydligen 3 serier. Du kan ju fråga SVAR vilken serie Fornby tillhör.
 
Med vänlig hälsning
Leif

177
Wiki-Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 17 mars, 2012
« skrivet: 2010-12-27, 15:19 »
Förlåt om jag tränger mig in här, men jag måste fråga vad det är du vill uppnå Sten med alla dina inlägg om skötseln av både den ena och andra avdelningen av Anbytarforum?
 
Dessutom begär du i tid och otid svar från högsta ledningen på frågor som du ställt. De du hänvisar till ovan tycker jag är i otid; ganska magstarkt att begära att någon från Förbundet under julhelgen  ska svar på dina frågor!
 
Och då kanske du svarar mig: Om du inte är inte intresserad av mina inlägg och irriterar dig på dem eller inte har något att tillföra i diskussionen - låt bli att läsa inläggen då!
 
Men nu är det så att jag får alla inlägg automatiskt inom en rad avdelningar. Ska jag då stänga av den funktionen för att slippa dina inlägg i tid och otid? Tycker inte att jag ska behöva det.
 
Mvh - och god fortsättning!
/Leif

178
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2010
« skrivet: 2010-12-24, 22:25 »

 
/Leif G:son Nygård

179
Å herreguud!  Och särskilt Mikaels näst sista inlägg i den tråden.

180
I ämnet före denna tråd -  - ger Bengt Rur en förklaring till de här förkortningarna. Skeppund ska skrivas Skllb. Och då måste Lispund skrivas 'Llb', vad jag förstår.

181
Ja, det vore intressant att veta! Det är möjligt att du är inne på rätt spår. Eftersom jag håller på att skriva av en del gamla privilegiebrev så vill jag använda rätt bokstäver i förkortningarna.
 
Men är det ingen som kan ge en förklaring här så får jag fråga på RA nästa vecka. Då ska jag in i Bergskollegiums akter igen och söka.

182
Tack Stig-Ove, det föklarar mycket ...men inte allt!  
 
Ja, det stämmer nog. Och det jag nämnde (efter 810) är närmast utskift av hela ordet och ingen förkortning.
 
Men jag är fortfarande osäker på bostäverna i förkortningen. Står det Skttb för Skeppund? Och i så fall, vad står bokstäverna för? Det borde stå Skppd tycker jag.
 
Samma sak med Lispund. Står det Ltb eller Lpd?

183
Tack för responsen Stig, men jag tycker inte det stämmer.
 
Se förkortningen efter 810 några rader nedanför understykningarna! Där står det skjepp:d, som då lär vara skeppund stångjärn. Det är ett mått på vikten av järn. Den andra förkortningen torde vara en värdesumma för hammarskatt.  
 
Så jag är fortfarande osäker, även på mitt försök till förklaring!  
 
Vänligen,
Leif

184
Jag har svårt att tyda förkortningarna i denna handling från 1775.
 
Det är, vad jag förstår, ett värde för hammarskatt. Finns det någon som kan hjälpa mig med detta?
 

Källa: RA, Bergskollegium, Huvudarkivet, Koncept, 1775 juli-dec, B 2:137 (1775-10-31).
 
Mvh
Leif

185
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2010-10-31, 12:17 »
Kom på att jag har två handlingar från Örebro länsstyrelse [ULA] liggande i mitt webbalbum. Det kan väl vara bra med länk till detta dokument härifrån eftersom det ena rör ryttmästaren Petter Spilhammar.  
 
Det är från  18 augusti 1677 och rör Spilhammars ½-hemman i Talby (eller Tolby) i Asker socken och 1/4-hemman i Nyboda, Sköllersta socken.  
 
Det framgår att Petter och hustrun är döda och ...dessa hemman med innewarande åhrs ränta Kongl Maij:t och Cronan hemfaldne ähr. Har för mig att att jag och Birgitta har berört detta dokument tidigare under denna tråd, men är inte säker?

186
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2010-10-30, 17:47 »
Ja, jag snuddade faktiskt också vid Svanå.... Och ja, ytterligare en byggsten läggs om släkten Spilhammars olika grenar.

187
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2010-10-30, 16:25 »
Jag snubblade över en Spilhammar här m dagen i Norrbärke hfl [A I-4, 1751-75, s 297].  
 
Och som det verkar, rör det den Johan Jakob Persson Spilhammar, f 1733 som finns med i Simsons sammanställning från 7 november förra året kl. 16:51:
 
 

 
 
Familjen ser ut att flytta till Snöån(?) 1771.
 
/Leif

188
Ja, det var fel Johan.
 
Men nu har jag kollat detta mer noggrant. Och då hittar jag en dotter Marina till Johan Matsson Möller vid Älvshyttan [A I 5:b, 1751-1760, s 158]. Hon är född 1734 och ser ut att försvinna 1757-58. Sedan är hon överstruken och noterad hustru.
 
Bläddrar du till s 163 i samma hfl, hittar du Nils Ytter med familj under Nya Viker. Sonen Peter är född 1737 och under är hustrun inklämd - utan namn och födelsedatering.  
 
I efterföljande hfl för Nya Viker [A I 6:b, s 57] har de bildat familj och namn + födelseår är noterat för hustrun: Marina Jansdotter, född 1735.
 
Att födelseår kan skilja i hfl och särskilt åldersangivelse i dödbok, är inget ovanligt. Här skiljer det förvisso 7-8 år mellan ålder i hfl och dödbok.  
 
Men jag tror ändå detta är rätt Marina (hur mycket det nu är värt?).  
 
Mvh
Leif

189
Söderbärke / Söderbärke C:4 sid 88 (AD)
« skrivet: 2010-10-29, 19:25 »
Ja, det står nog Wassbron.  
 
Nu hittade jag dock Johan under Moren (A I:3, 1694-1722, s 84) som son till Hindrich Persson och Kerstin Bengtzdotter, döda 1707 resp. 1708. Han ser ut att bli soldat runt 1710, iaf utflyttar han från församlingen det året.
 
Familjen återfinns under samma by i nästföljande hfl (A I:4, 1730-1752, s 32v). Johan står då som Casserad soldat och hela hushållet har flyttat till Norberg.
 
Mvh
Leif

190
Söderbärke / Söderbärke C:4 sid 88 (AD)
« skrivet: 2010-10-28, 19:24 »
Jan Hindersson Drakes barn wid Baastbron Kierstn född d:n 20 Martj döpt d:n 25 d:o Witt: Pär Pärsson ibid:m Hans hustru, Jan And: Ståck i Larsbo Marita Andersdotter j Larsbo
 
Något Bastbron finns inte i ortregistret aktuell hfl-period, däremot Bastberget.
 
Mvh
Leif

191
Sannolikt är hon dotter till Johan Johansson i Västgöthyttan. I hfl A I 6:b, 1761-1770 [1761-1765] s. 68f, skrivs hon som Maja och är överstruken med notisen hustrun. Anges född 1746. Jag hittar annars ingen annan lämplig far, Johan.
 
Mvh
Leif

192
Wästgöthyttan kommer Marina ifrån.
 
Mvh
Leif

193
Svennevad / Svennevad C:3, 1706-1707
« skrivet: 2010-10-26, 20:31 »
Ska nog vara Kyrkio Cladden, inte Kyrkio Ladan. Betyder väl notiser i samband med förrättningar och transaktioner, som sedan skulle bli renskrivna anteckningar i ministerial- och kyrkoräkenskapsbok.

194
Svennevad / Svennevad C:3, 1706-1707
« skrivet: 2010-10-26, 20:20 »
Osedvanligt svårläst enligt min uppfattning. Jag försöker dock tyda de första, betydelsefulla meningarna som visar varför kyrkoböcker saknas. Resten ger jag mig inte på!
 
Christningebarn ifrån d 1 Maij 1706 till dhen 1 Maij 1707 samtl Brudehion, Lijk Hälsopänninger och Pungepä:r
kunna för detta åhret intet Specificeras medan Kyckio Ladan(?) bran up d 20 Junij 1707 när Klockare stufan af .. ...... (en ohyglig?) wådh
eld i askan lades...[...].
 
Mvh
Leif

195
Henric tycker jag det står i slutet.
 
Mvh
Leif

196
Norra Ny / Norra Ny AI:10 bild 132/sid 125 (AD)
« skrivet: 2010-10-26, 17:37 »
Systrarna har uppenbarligen flyttat till Östmark utan att först begära flyttningsbetyg (= attest) av prästen i hemförsamlingen. Nu utfärdar han ändå - motvilligt, som det framskymtar - flyttningsbetyg i efterhand. Han kan ha nämnt något i attesten till prästen i Östmark som gör att de kanske får plikta där - på något sätt. Det bör då framgå av hfl eller annan kyrkobok, t ex kyrkoräkenskaperna. Systrarna kan alltså ha fått böta till kyrkan.
 
Mvh
Leif

197
Norra Ny / Norra Ny AI:10 bild 132/sid 125 (AD)
« skrivet: 2010-10-25, 23:50 »
Om du syftar på Per Henrikssons hustru och två äldsta döttrar så står det:
 
ej fått ..... } Den 8 Decemb: 1815 togh attest åt bägge desse systrar till Östmark. De kunde ej läsa, ej begå nattvard. Borde plichta för flyttning utan attest.
 
Mvh
Leif

198
Norra Ny / Norra Ny E:1 Bild 5/sid 3 (AD)
« skrivet: 2010-10-25, 23:39 »
Jag tycker det står Lofberg. De tre efterföljande brudarna kommer f ö från samma plats.
 
Mvh
Leif

199
Bureätten / Buraholmslott
« skrivet: 2010-10-10, 20:35 »
 Sundsvallsbygdens databas är också av värde när man söker uppgifter på platser.  
 
Där hittade jag bl a två artiklar som handlar om Sköns kyrka:
 
 Kommentar till artikel i Härnösandspostens om Sköns gamla kyrka, artikel 1 av 2 (1848)
och
 Yngve J:son Reding: Våra kyrkor och kapell - Sköns gamla kyrka (1944)  
 
Om man sedan söker i Riksantikvariatsämbetets databas  Kulturbild, kan man se flera av de bilder som det hänvisas till i artikeln från 1944.
 
Så nog finns det rapporet och andra källor - även med digital åtkomst - om det s k Burelandet som kan vara betydelsfullt att ta del av för att få kunskap om området!
 
Mvh  
/Leif

200
Haraker / Haraker
« skrivet: 2010-10-03, 21:47 »
Det står samma sak där för föräldrarna till nr 5. /Leif

201
Haraker / Haraker
« skrivet: 2010-10-03, 17:06 »
Hejsan Jan!
 
Det ska nog vara Jordbrukande uti Tillberga & Bäjby. Inget efternamn alltså utan syftar på deras sysselsättning.
 
Se f ö nr 5 s 101!
 
Bästa hälsningar
/Leif

202
Försvarsfort i Nolby? / Försvarsfort i Nolby?
« skrivet: 2010-10-03, 04:55 »
Nytt försök att länka till Emil Löfgrens dokument ovan om  Njurunda färgplats och gamla bro (Källa: Sundsvalls tidning 1919-04-24).

203
Stockholm

204
Försvarsfort i Nolby? / Försvarsfort i Nolby?
« skrivet: 2010-09-27, 15:42 »
De små fyrkantiga flaggorna anger bara att det finns bilder - vykortsbilder - på platserna i Google Earth. De på Nolbykullen är följaktligen utsiktsbilder. Så det var inte mer intressant än så!
 
/Leif

205
Försvarsfort i Nolby? / Försvarsfort i Nolby?
« skrivet: 2010-09-26, 17:29 »
Bekrivning till 154:1 som följer:
 
Lämningstyp: Vårdkase  
Antal: 1  
Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning  
Osäker position: Nej  
Osäker utbredning: Ja  
Kategorier: Kommunikations-/maritima lämningar  
Typisk datering: Nyare tid  
Län: Västernorrland  
Kommun: Sundsvall  
Landskap: Medelpad  
Socken: Njurunda  
Koordinater: (N/E) 6909795 / 622597 (SWEREF 99 TM)  
Koordinater: (x/y) 6910663 / 1580892 (RT-90 2,5 gon V)  
Koordinater (lat/long) N 62° 17' 58,50, E 17° 21' 51,40 (WGS84)  
Visa i Google Earth Njurunda 154:1  
Visa på karta (hitta.se) Njurunda 154:1  
Visa på karta (eniro.se) Njurunda 154:1
 

 
Sedan en bild - morgontid - med Google Earth (fast taget med kamera mot skärmen):
 

 
Vänligen,
Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2010-09-26 18:17)

206
Då förstår jag varför jag inte hittade informationen om Njurunda 707. Tack Sten!
 
Ja, jag änvände också Eniro. Men man kan också använda Google Earth, om man har det programmet installerat. Det blir ganska häftiga bilder vid panorering. Man ser bl a höjdskillnader, strukturer, hur landskapet ser ut vid olika tidpunkter under året och på dygnet. Häftiga funktioner!
 
Mvh
Leif

207
I akt för 112:1 nämns sedan en karta som kanske kan ge en fingervisning om någon gammal stig/väg väster om (nuvarande) Fiskdammen:
 
* På karta över Nohlby och Westerbyn från år 1763 är åkern benämnd enl. ovan. (Akt nr 22,länsstyrelsen Härnösand lantmäteri enheten).
 
Men tillåt mig tvivla.
 
Hur fick du fram uppgiften om Torplämning? för Njurunda nr 707, Sten? Jag fick inte fram någonting när jag sökte på objektet (men kanske gjorde fel vid sökning?).
 
Mvh
Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2010-09-25 00:03)

208
Rättelse: Du skriver (17/9 kl. 03:31) att Ung. 500 meter upp västerut från slutet av denna damm ligger vattengropen....  
 
Då kan just Njurunda 707 vara aktuell lämning. För jag bedömde att avståndet rakt österut, mot strandkanten, skulle vara ca 200 m. Du menar ju från slutet av denna damm, vilket är i södra änden. Och då rör det sig nog om 500 m.
 
Så ta reda på vad som finns skrivet om Njurunda 707! Innan vi vet är det meningslöst med spekulationer.  
 
Hälsn. Leif

209
Ulf!
 
Vid sökning på fornlämningarna vid Nolby så är det närmaste jag kommer ditt fynd, det som benämns som Njurunda 707 på kartan:
 

 
Det ligger på västra sidan om Fiskdammen, med Nolbykullen på östra sidan. Någon beskrivning till 707 kan jag inte få fram. Man få troligen vända sig till RAÄ ang detta fynd.  
 
Men det verkar inte vara de lämningarna du funnit eftersom nr 707 ligger ca 200 m från Fiskdammen. Det som ligger straxt söder därom har RAÄ nr 148:1. Här är karta och beskrivning:


 
Gravfält 50 x 25 m (N-S) bestående av 5 anläggningar. Dessa utgörsav 4 runda stensätt- ningar samt 1 rund ofylld stensättning. Derunda stensättningarna är 5-6 m diam och 0,2-0,5 m h av 0,5-1,0 ml stenar. Enstaka block 0,2-0,5 m h förekommer. Övertorvade med iytan (vanl.) talrika 0,2-0,3 m st stenar. En stensättning är (iS-delen) ngt avplanad ocg skadad. Den runda ofylldastensättningen är 7 m diam. Kantkedjan av 0,2-0,4 m h och intill1 m l stenar (block) och ligger in- till en rund fylldstensättning. Hela gravfältet är kraftigt förbuskat och delvispåfört sopor. Bör röjas.
 
Så jag skulle tro att det du hittat också är ett forntida gravfält. Och förmodligen är det omnämnt i någon av de publikationer jag hänvisat till ovan.  
 
Läs dessa först så du börjar i rätt ände!
 
Vänligen,
Leif
 
PS. Observera Burestenen i söder, nr 116:1! DS.

210
Tillägg: Direktlänk till karta (Google Earth, Hitta och Eniro) finns för vissa av platserna, som då inte behöver kart-sökas.
 
Ulf: Jag skulle nog studera 147:1 särskilt noga. Tror det kan röra ditt område(?). Och läsa de publikationer som det hänvisas till:
 
Enquist, A 1943: äldre systematiska inventeringar av Medelpadsfornminnen. Det gamla Medelpad I. Löfgren/Nordlund, dnr 2033/23ATA, Njurunda. Rapport över resa till Sundsvallstrakten 13-17Aug. 1923 av Otto Jense. Löfgren, 1922, det gamla Njurundas.106. G.Hallström, dnr 2247 och 2249/24, ATA, Njurunda.  
 
Vänligen,
Leif

211
... och 34 av dessa är registrerade fyndplatser i Njurunda socken, Sundsvall!

212
Jag sökte också på Nolby. Då fick jag upp 185 träffar på 19 sökresultatsidor. Där har du ju lite att börja med, Ulf!
 
/Leif

213
Hej Ulf!
 
Om Torbjörn menar RAÄ (=Riksantikvarieämbetet)?, så gör du så här:
 
Du går till sidan  http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html.  
 
Där klickar du på Öppna sökfönster i höger spalt. Sedan är det bara att skriva in vad du eftersöker i sökrutan. Använd för säkerhets skull olika varianter av namn (på platser/områden/natur) så du inte missar något.
 
Jag sökte t ex på Bure och då fick jag upp en undersökning som gjorts av Bure kloster, i Skellefeteå, Västerbotten. Dokumentet ser ut så här:
 

 
Så i Fornsök kanske du kan hitta uppgifter som ger förklaring till de stenar du hittat? Kan ju vara en god idé att kolla i fall någon har upptäckt detta tidigare, även om det är en spännande det du hittat.
 
Lycka till!
 
Vänlig hälsning,
Leif

214
Norrbärke / Norrbärke F:1 bild 111 nr 43 AD
« skrivet: 2010-09-13, 18:25 »
Hinsbo, Norberg.
 
Mvh
Leif

215
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2010-09-01, 16:01 »
Där ser man! Det kände jag inte till. Samtidigt verkar jag ha missförstått dig.
 
För jag har framför allt forskat på soldater från 1600-talet, särskilt de som var involverade i 30-åriga kriget. Och från den tiden känner jag inte till några soldatakter. Mitt inlägg utgick således från de erfarenheterna.
 
Men när jag nu kollar på NAD, så finns det något som kallas  Meritförteckningar (Armén). Det finns också för Flottan. De är dock inte på något sätt kompletta; innehåller inte alla regementen och knappast alla soldater som verkat i resp. regemente, särskilt inte i äldre tid. Förutom Närke-Värmlands reg. finns förteckningar först från 1661.
 
Per Spilhammar tillhörde Livregementet till häst (enl. Braunerhielms biografiska anteckningar ). Han var också stationerad i Närke, som löjtnant 1674 i Johan Gyllenpistols kompani. Och det var i egenskap som ryttmästare i detta kompani som han stupade 1676. Det finns förvisso en samling som rör Livreg. till häst men den börjar 1695 och det är för sent när det gäller Spilhammar.
 
I arkivbildaren  Biografica ingår sedan olika dokument om soldater, bl a dessa meritförteckningar. Om det skulle finnas mer om Spilhammar tycker jag det skulle framgå i de biografiska uppgifterna. Nu finns det bara ett par brev (suppliker) bevarade.  
 
Om inte Soldatakterna är detsamma som Meritförteckningar, kanske de är just Biografica; biografiska uppgifter, samlade i en akt?  
 
Och anledningen till att personalen på KrA säger att det inte finns någon soldatakt om Spilhammar, skulle då kunna vara att det faktiskt inte finns annat än några suppliker bevarade från honom.    
 
Mvh
Leif

216
Rudskoga / Rudskoga C:3
« skrivet: 2010-08-31, 19:38 »
...lefwat ährl..., = levat ärligt.

217
Och det är indirekt Håkan Skogsjös förtjänst att det blev Släktforskardagar i Örebro. För om inte Anbytarforum hade funnits hade inte det som hände hänt.
 
Det var nämligen så att Malin Engström, projektkoordinator för Örebro2010, ringde mig i slutet av oktober 2008 efter att ha läst mitt inlägg i Af vintern 2007/2008 om Släktforskardagarna till Örebro. De hade då googlat för att se om något annat projekt var i görningen som kunde förläggas till Örebro. Och första träffen var mitt inlägg! Det som sedan följde är historia och avslutades i förrgår.
 
varmt tack Håkan Skogsjö för ditt skötebarn som låg till grund för Släktforskardagarna 2010 i Örebro!  
 
/Leif G:son Nygård

218
Släktforskardagarna / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2012
« skrivet: 2010-08-27, 22:40 »
Nej, det är inga avstånd att tala om.  
 

 
Från Conventum Arena (1) till Kongress (2) och Konferens (3) är det 50 resp. 175 m. Dessutom kan man gå igenom Kongressbyggnaden, genom en förbindelsegång till Konferens och alla föreläsningarna (utom Jan Mårtenson och Christopher O'Regan imorgon som hålls i Kongressen, 1 500 platser).
 
Har f ö länkat till lite bilder från  Släktforskardagarna - första dagen.

219
Skerike / Skerike AI:5 (1816-1834) Bild 154 / sid 66
« skrivet: 2010-08-26, 19:17 »
Hej Arne,
 
Enligt hänvisad uppgift är Daniel född i Ihrsta, dvs. Irsta.  
 
Mvh
Leif

220
Lotta: Det jag menade, de Conventum syftade på, var berusade personer och andra suspekta typer. Förmodar att de inte tillhör dem du avser med ...eventuellt blivande släktforskare....

221
Ja, entréavgiften (50 kr) till Örebro läns museums utställning  Folkets väl - folkets val? Bernadotte och Örebro 1810 ingår också. Och det är förstås inte givet att utställare, i vart fall inte alla, ska ha fritt tillträde till den.

222
Nu tycker jag att någon från ledningsgruppen ska gå svaromål. Gissar dock att de har mycket just nu. (Örebro Släktforskare är dessutom i full färd med att byta lokal, och där är tre i ledningsgruppen i högsta grad involverade...).
 
Men precis som Jonas påpekar, får man information om entréavgift och utbytet för pengarna om man läser andra avsnittet - första med länkning - på hemsidans startsida: Ramprogram för 27 - 29 augusti. Så svårt att hitta var det väl inte?
 
Jag hade sedan föreslagit att det skulle vara gratis, med tanke på läget och möjligheten för oinvigda att slinka in. Men Conventums personal rekommenderade en viss avgift. Deras erfarenhet av gratis inträde var att det dyker upp folk som inte ska vara där. Och då krävs det personal som ska hantera detta, vilket också kan leda till tråkigheter. Så en viss entréavgift är befogad.  
 
Jag tyckte att 20 kr då hade räckt. Nu blev det 40 kr. Och nivån kan alltid diskuteras. Men med tanke på att avgiften ger tillgång inte bara till mässan och alla utställare utan även till de rekordmånga föredragen - 35 föreläsare - är 40 kr ingen ocker.
 
Att moderatorer och diskussionsledare skulle betala inträde var uppenbarligen en miss i planeringen. Men att alla utställare måste betala för att gå på föreläsning var snålt, det kan jag hålla med om. Vi borde åtminstone kunnat bjussa på två (2) entréavgifter från varje utställare.  
 
Detta är dock till syvende och sist ett ledningsgruppsbeslut och inte något som jag varit inblandad i.

223
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2010-08-24, 19:39 »
Hej Maj-Brith!
 
Varifrån har du fått uppgiften att du kan ...köpa en soldatakt...? Det går inte riktigt till så på Krigsarkivet.
 
Det finns olika källserier som kan innehålla personuppgifter på soldater, främst officerare. Har man tur kan man utifrån dessa uppgifter få mer kött på benen om en enskild soldat. Det är då du själv som forskare som skapar denna soldatakt, alltså inget som Krigsarkivet har färdigt och saluför. Personuppgifterna måste man inhämta själv.
 
Men så vitt jag kan se är det korrekta uppgifter du har. Birgitta Olsson eller någon annan som är insatt i släkten, kanske har något att invända eller tillföra?
 
Mvh
Leif

224
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2010-08-13, 21:00 »
....sedan har du en del tidiga  domböcker för Blekinge i Göta hovrätts arkiv enl. NAD, Nationella Arkivdatabasen.
/Leif

225
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2010-08-13, 20:56 »
Hej Odd!  
Du bör nog ta kontakt med  Landsarkivet i Lund för att få klarhet i detta.
Mvh
/Leif

226
Ljusdal / Ljusdal Ai:4a bild 41/32 1801-1807
« skrivet: 2010-08-11, 02:24 »
Hej Maud!
 
Slag tycker jag det står. Då lär hon väl ha dött på platsen? Du har sedan Swans moder ovanför, hustru Karin, född 1724 och död 1806.
 
Kollade lite i Ljusdals dödbok vid tiden, och den 20 april dör en Gölin? Olofsdotter Svan, änka efter sergeanten Michael Svan. Även om födelseåret inte stämmer, och förnamnet är någonting annat, kanske det är den du söker?
 
Att det skulle finnas två änkor till soldater Svan, som dör just 1805 i Ljusdal, verkar iaf lite långsökt. Men större saker har hänt...  
 
Mvh
/Leif

227
03) Osorterat / Vigsel 1863 (Hedemora EI:1 1742-1775 bild 61)
« skrivet: 2010-08-11, 01:54 »
Om du bläddrar tillbaka i lysnings- och vigselboken 13 år, från 1763 till 1750, så får du rubrikerna till den kolumnuppställning som då började tillämpas.  
 
Jag är inte särskilt bevandrad i latin, men genom att förstå vissa ord går det att i stort sett lista ut vad de olika kolumnerna står för:
 
Efter månaden (Sept.) kommer kontrahenternas namn och bostadsort vid giftemålet. Därefter åldern (aetas på latin) på mannen (is =han) och kvinnan (illa =hon), som är XXV = 25 resp. XXII = 22 år. Nästa kolumn är lysningsdagen (Domin.[ica] XVe Post Trinit= Den 15 Söndagen efter Trefaldighetssöndagen), d. 11 hujus= den 11 i denna månad, dvs. September.  
Sedan något som jag inte riktigt förstår (Ambo Simplicas?). Det sista ordet kan översättas med enkelhet. Möjligen har det med brudgåva att göra?? Därefter vigseldagen (XX = 20 Söndagen efter Trefaldighet) och sist brudvittnen (Per Larsson i Presthyttan brudens broder).
 
Mvh
/Leif

228
03) Osorterat / Vilket är ortnamnet ?
« skrivet: 2010-08-09, 13:08 »
Ingen orsak, roligt att få hjälpa till!
 
Bifogar ett utsnitt av Eniros karta över området. Och det som står som Fallet är sannolikt liktydigt med Lilla Bråfall. För gör du en förstoring av området, hittar du St. Fallet någon mil NV. Så Fallet (L. Bråfall) ser ut att verkligen ligga i Norrbärke medan Ingevallsbo idag, vid en större förstoring, snarare ligger i Gustafs.
 
Så en hjälp skulle kunna vara att du kollar mantalslängden både för Norrbärke och Stora Tuna (samt ev. Gustafs) vid tiden för Lars födelse (1702) för att den vägen ev. få närmare besked.
 

 
Lycka till!
 
Hälsningar
Leif

229
03) Osorterat / Vilket är ortnamnet ?
« skrivet: 2010-08-08, 19:49 »
Jag hittar Lars Andersson som måg under Erik Mickelsson i Hässe, Stora Tuna [Hfl, A I 5, 1727-1731, s 62]. Erik Mickelsson kan sedan vara den som finns i Alderbäcken enligt hfl, A I 3, 1697-1711, s 127 (men det är förstås bara ett antagande).
Ingevallsbo finns också i St. Tuna, under Silvbergs fjärding (i A I 4, 1721-1723, s 246) men där finns ingen Anders. Jag hittar inte heller byn i föregående och senare hfl. Det är då sannolikt Ingevallsbo i Norrbärke som åsyftas. Men där hittar jag ingen passande Anders.
Och i Norrbärke födelsebok finns bara en Lars, vad jag kan se, som föds 1702 med far Anders: Anders Ehrssons i Lilla Bråfallet, som döps 14/9. Platsen gränsar, vad jag minns, till Stora Tuna och ligger alltså i norra delen av Norrbärke socken.
 

Källa: Norrbärke, Födelse- och dopbok, C 2, 1688-1704, Bild 137 / sid 133 [AD OnLine].

230
03) Osorterat / Vilket är ortnamnet ?
« skrivet: 2010-08-08, 18:14 »
Hej Hans!
 
Lars Andersson uppges vara soldat och har Rääf som tillnamn (= soldatnamn). Det är alltså inget ortsnamn. Har du kontrollerat om Ingevallsbo finns i Stora Tuna? För det verkar mest troligt, när ingen annan församling anges i dödsboken.
 
Mvh
Leif

231
Det har tydligen blivit något fel med länken till Kalasexpressen på Facebook. Jag hittade en annan sida, som tar dig direkt till  Kalasexpressen i Pershyttan.
 
Jag kan sedan meddela att vi nu fått klart med Tågkompaniet om buss och tåg till Släktforskardagarna. Genom att köpa Sommarkortet reser du obegränsat i Bergslagen under 3 dygn för 250 kr, vilket är synnerligen prisvärt. Dessutom bekvämt, säkert och miljövänligt.
 
Läs mer om detta på hemsidan  Släktforskardagarna 2010!

232
Inför besöket i Örebro kan det vara intressant och bra med historiska kunskaper om staden. Ni hittar här lite om Centrala Örebro.  
 
Vi i projektgruppen har valt att slå ett slag för kringverksamheter i närområdet och sådant som har koppling till 200-årsjubileet: Utställningarna på Örebro Läns Museum och Örebro Stadsarkiv, Krönikespelet i Nikoli församling (S:t Nikolai kyrka och församlingshemmet) och Stadsvandringar med tonvikt på 1810.  
 
Genom Örebrokompaniet (= Turistbyrån) - ligger i bottenplanet på Conventum Konferens, Olof Palmes torg - och Örebros nya upplevelse- och besöksportal Örebrotown.com får du veta vad som i övrigt händer och finns att uppleva i Örebro i anslutning till Släktforskardagarna.
 
Vill man sedan bege sig ett stycke utanför Örebro, är en tur med ånglok från Järle station till Pershyttan och en måltid i Kalasexpressen att rekommendera. Ni hittar tidtabeller hos Nora Bergslags Veteran-jernväg. (Att det är Nora-marken 28-29/8 kan jag väl meddela, men då är förstås alla(?) i Conventum).
 
/Leif G:son Nygård

233
Internationellt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 augusti, 2010
« skrivet: 2010-07-01, 13:35 »
Mycket bra! Det här är synnerligen ett angeläget projekt. Förbundsstyrelsen ska ha all heder av att ha initierat detta.  Jag önskar Jojje & Co lycka till!

234
Möklinta / Möklinta scb Västmanland GID 100019.28.54700
« skrivet: 2010-06-18, 01:28 »
Ja det här blev ju förvirrande!  
 
Jag har inte studerat vare sig SCB-utdraget eller hfl, utgick bara ifrån vad Karin skrivit ovan. Och där anges dödboken, vilket jag då kontrollerade. Jag reflekterade inte över GID-numret, såg det först nu. Om jag sett detta, och även studerat hfl, hade tolkningen säkerligen blivit en annan än den nu blev.
 
Så jag beklagar min felaktiga tolkning.  
 
Mvh
Leif

235
Skinnskatteberg, F:1 / Skinnskatteberg F:1 sid 7 nr 1
« skrivet: 2010-06-16, 21:16 »
Ulf!
 
Kontakta mig så ska du få några personsedlar av mig.
 
Mvh
Leif

236
Möklinta / Möklinta scb Västmanland GID 100019.28.54700
« skrivet: 2010-06-16, 02:27 »
Hej,
 
Till tinget d. 30 Jan. står det. Det har sannolikt med hennes sinnestillstånd att göra. Hon kan ha varit oförmögen att ta hand om sig själv - omyndigförklarad - och därmed måste tingsrätten träda in för att avgöra vad som ska ske med hennes, Brita Jansdotters kvarlåtenskap.
 
Mvh
Leif

237
Skinnskatteberg, F:1 / Skinnskatteberg F:1 sid 7 nr 1
« skrivet: 2010-06-16, 02:13 »
Inget efternamn på modern anges. Jag har f ö denne Olof Andersson i min antavla. Och modern heter inte Margareta enl. mina noteringar.
 
Mvh
/Leif

238
Ramsberg, C:2 / Ramsberg C:2 (dödbok) sid 158
« skrivet: 2010-05-25, 15:56 »
Jag tror att det syftar på Skrikarhyttan (Skrikbohyttan) i Nora socken (eller bergslag) i Västmanland. Så här står det i Wikipedia:
 
Skrikarhyttan låg i Nora socken i Västmanland och bruket nämndes första gången 1652 [Harmens register].
 
Mvh
/Leif

239
Under drygt 1 år har jag för sfd2010örebro:s räkning förhandlat med SJ om ett kampanjerbjudande. Nu är det i hamn! Vi får 30% rabatt på dagtåg från alla avreseorter i Sverige mellan 26-30 augusti. Så  Ta tåget till Örebro!  
 
Förhoppningsvis kommer webbredaktören att publicera nyheten på förstasidan. Men jag ger också information här så att ordföranden och andra styrelsemedlemmar kan ta den tills sig.  
 
Beställs således resa tidigast 26 maj blir det till lägsta pris. Kan vara viktigt att veta för mindre bemedlade privatpersoner och föreningar i vårt avlånga land, som annars inte har möjlighet att delta på årets event för Sveriges släktforskare.

240
Hustru Ingredh drengh Joen kanske?
 
Mvh
Leif

241
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-27, 20:41 »
Hästen är hwit, blev ett felslag där!

242
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-27, 20:37 »
Anders Lind. Född i Hofsta Sochn och bij. 26 åhr gl: Antagen i tienst uti Septemb: månad 1709. Hästen heit med röda spättor 10 åhr gamal.  
 
Fattas stumpor täke med fehl, wiskeduk?, skoopa, bårste, hwit hallsduk, ......... som han fått, handskar odugl af begynnelsen, en spåra(?) förlorat d 28 Feb. på Marchen. Noch fattas foderpåse, nattmössa, skiortor, hallsduk, kamb, skor med spännen, grimma? som han ej fått och ej ...fectzrullen warit annoterat. / Ryttaren ......... Hästen är förweken.
 
Ja, detta lyckades jag med. Några ord/namn kan jag inte eller är osäker på.
 
Mvh
Leif

243
Bureätten / Buresammanfattning!
« skrivet: 2010-03-07, 16:54 »
Att ge sig på en sammanfattning av diskussionerna om Bureätten är att ta sig vatten över huvudet, även om syftet är vällovligt.  
 
Dessutom har det skapat ytterligare en diskussion här, vilket inte för diskussionen om ätten framåt.
 
Det mesta är sagt i ämnet. Läser man trådarna kan man bilda sig en god uppfattning om källäget. Och inget nytt verkar ha framkommit. Att det kan ta lite tid är en annan sak. Men det kan det också göra om man vill jämföra en text ur ett bokverk med text som refereras till i källhänvisningarna. Det måste ändå göras för att bilda sig en uppfattning om källäget och vad som ska bedömas som mest tillförlitligt.
 
För mig räcker det bra med att läsa de repikskiften Ulf Sikeborg varit inblandad i och vila mot hans slutsatser. Då står jag på stadig grung och inte gungfly.  
 
Mvh
Leif

244
Historia / Historia
« skrivet: 2010-03-04, 13:33 »
Här är information om boken som Jan-Erik nämner:  Skogsfinska släktnamn i Skandinavien.

245
Hovsta / Hovsta, C:3, 1737-1781
« skrivet: 2010-02-26, 15:12 »
Fadern använder tydligen också efternamnet Dahlberg. Nils Dahlberg, född 1717-11-16. Under honom finns sönerna. I högra spalten hittar du hustru Kerstin, född 1714-01-06 och därunder döttrarna. Sist uppräknad Cajsa Maria med några dagar fel födelsedatum noterat.
 
Familjen verkar sedan utflytta till Bäckkvarn i Vintrosa socken.
 
Mvh
Leif

246
Västanfors / Västanfors, husförhör, AI:15, 1846-1855
« skrivet: 2010-02-26, 11:50 »
Denna famil[j]en
får icke mera skrefvas
uti Bastmora Rote, men an-
tecknas hästädes i brist
på utrymen bland lösa
personer i Kyrkoboken
1255 i lösa listan.

247
Hovsta / Hovsta, C:3, 1737-1781
« skrivet: 2010-02-26, 09:56 »
D 13 Julii föddes Mohlnarens Mäster Nils Nilssons dotter i Kåföqwarn och Christnades d 17 ejusdem och blef kallat Catharina Maria.
 
Mohlnarens Mäster lär syfta på mölnarmäster, dvs. mjölnarmästare.
 
I SAOB står bl a detta:  
 
person som (mot viss avgift) mal spannmål åt andra; person som sköter en kvarn l. som äger l. driver kvarn(ar)...
 
Mvh
Leif

248
Västanfors / Västanfors, husförhör, AI:15, 1846-1855
« skrivet: 2010-02-26, 09:39 »
Hej Marie!
 
Det hade ju varit bra om du kunde uppge på vilken sida (folio) i hfl detta står skrivet. Om man skulle få för sig att kolla Arkiv Digital menar jag...
 
Mvh
Leif

249
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-26, 08:28 »
Vid närmare eftertanke håller jag nog med dig, Gunilla.
 
Men som Sten säger, vore det bra om FS då riktade en propå till t ex SVAR och gjorde dem uppmärksam på detta.
 
Hälsningar
Leif

250
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-19, 16:01 »
Hej Gunilla,
 
Jag hoppas du & FS också tar i beaktande åldersbeständigt arkivpapper (Svenskt Arkiv) som man kan köpa på Kontorsgiganten. Läs mina inlägg från 081019 och 091024 under Arkivkartonger - säker förvaring, .
 
Där visar jag att man kan köpa 500 st. 158 kr. billigare än Svanströms. Förbundet borde kunna få ännu lägre pris för större inköp. Och sedan införa detta i sortimentet och sälja 500 st. för 75-100 kr. lägre pris än Svanströms.
 
Vänlig hälsning,
Leif

251
Häggum (Häggenäs) / Häggum C:3 sid. 138
« skrivet: 2010-01-26, 23:06 »
Försöker mig på en tydning:
 
D. 15 Decembr. Christandes Lars Swenssons  
i Stafzgården späda dotter, nom. Maria
Test: Arfwed Swensson dräng Johan  
Swensson, Nils Michelsson hust.
Kirstin Olufzdotter, Pig. Ingebor Swens
dotter, Kirstin Swensdotter.
 
Vänlig hälsning,
 
Leif

252
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2010-01-26, 22:21 »
Hej Per,
 
Jag har sökt en del i militaria på plats, bland annat i samband med .
 
Där nämner jag detta med regementsräkenskaperna, från en tidigare forskning i Österbottens regemente, (och Räkenskaper, serie G). Jag fann då Förslag uppå the soldater af Lifcomagniet hwilka böra tillkomma 1743 åhrs rotelön, som blifwit upburit till General Förråds Cassan under deras Commendering i fält och fångenskap i Ryssland, för hwilka begäres ersättning af Regementsskrifwaren Strengberg. Där redovisas de stupade och det belopp som änkorna får.
 
Troligen finns motsvarande räkenskaper för det regemente som din ryttare tillhörde. Och chansen borde vara större att hitta något eftersom händelsen inträffar ca 50 år senare. Är han dessutom mer än gemen är det ännu bättre.  
 
Det kan också vara så att änkan skriver brev och begär att få veta vad som hänt maken och även begär ekonomiskt bistånd från regementet. Dessa brev, eller suppliker, finns som särskild serie. Och har du namnet på ryttaren, kan du bara ringa till KrA och efterhöra om det finns brev/suppliker registrerade på honom.  
 
Sedan kan du ev. hitta uppgifter i de militära domböckerna. Men detta har jag själv inte studerat. Tycker dock - som du - att det borde ha gjort en utredning om vad som hänt under 1790.
 
Med detta vill jag samtidigt ha sagt att det definitivt kan löna sig att besöka KrA!
 
Vänligen,
 
Leif

253
Historia / Historia
« skrivet: 2010-01-26, 10:07 »
Du har precis öppnat den Sten! Och jag kan bidra med följande:
 
För forskare på skogsfinnar kan det vara värdefullt att här länka till  FINNSAM, Finnbygder i samverkan, som är en paraplyorganisation för finnmarksforskare i Norden.
 
Genom  Forskarförteckningen kan man sedan komma i kontakt med forskare inom olika geografiska och andra områden, vilket kan leda till diskussion här.
 
Det är i alla fall en from förhoppning...
 
Mvh
/Leif

254
Häradsdomare / Häradsdomare
« skrivet: 2010-01-07, 20:30 »
Det kan finnas skrivet om häradsdomare i sockenhistoriker. Särskilt om de levde till medlet av 1800-talet och senare. Jag har en sådan bok från min socken. Sedan kan det vara värt att kontollera om det skrivits något - historik eller avhandling - om den häradsrätt eller domsaga där domaren verkade. Jag har också funnit en sådan bok. Eller rättare - uppsats av en i personalen (arkivarie) vid tingsrätten.

255
Jag har haft stort nöje av den här omgången. Avsnittet med Malmberg var särskilt roande, inte minst att han upptäckte en släkttråd till Jönssonligan. Dråpligt!  
 
Sedan var det senaste programet med Adelsohn intressant - ur flera aspekter. En snuddar Stefan vid.
 
Vi får hoppas på att SVT fortsätter med detta. Och att vi diskuterar programmen lite mer här än vad vi gjort under senaste omgången!

256
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-12-20, 13:11 »

257
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2009-12-01, 09:35 »
Jag fann en dödnotering på en man i Häggebäcken, Västerfärnebo, Västmanlands län som blev 135(!) år.
 
Hans namn var Henrik Hindersson. Dog 1689 och begravdes 14 april. Uppges ..har sedt sine Barn til 4:de slächte. 
 
Åldern framgår av sonens dödsnotering där det anges: NB dess fader afsomnade för 4 åhr sedan och war 135 åhr gl.
 


 
Källa: Uppsala landsarkiv, Västerfärnebo kyrkoarkiv, Dödbok, C:1, 1689-1714, s 121v nr 21 resp. 128v nr 41 [Bilder hämtad från Arkiv Digital AB].

258
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-03, 15:52 »
...och förstås serier som rör tull och accis.
 
I Nordisk familjebok (Uggleupplagan) hittade jag följande om beslagskarl:
 

259
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-11-03, 11:13 »
Ja det här var intressant Birgitta! Frågan är på vilket sätt denne tullinspektör Lars Spilhammar har koppling till släkten Spilhammar i Örebro? Eller om det öht finns en sådan koppling?
 
Att han var tullinspektör knyter dock an till den diskussion vi hade för 1 ½ år sedan, särskilt om utridaren Lars Larsson Spilhammar - se Birgittas inlägg & bilder  och mitt angående utridare  den 22 juni s.å. Det är lätt att se en koppling mellan utridaren Lars Larsson Spilhammar, som övervakade handeln bland landbönderna i Örebros närhet, och tullinspektör Lars Spilhammar.
 
Nu var ju Lars Larsson Spilhammar verksam i Örebro redan 1659, och dopnotisen är från 1701, så det är väl inte troligt att det är samma person. Har du funnit patronymikon på Lars Spilhammar, Birgitta? Det kan i stället vara far och son.
 
Uppgiften ger hur som helst en sökingång till arkiven som är viktigt att ta fasta på. För verkade Lars Spilhammar som rik tullinspektör i Kalmar, finns det skäl att dyka ner i länsstyrelsens handlingar från slutet av 1600-/ början av 1700-talet. Jag tänker särskilt på serier med brev och suppliker från tjänstemän & högreståndspersoner.  
 
Så ett besök på Landsarkivet tror jag skulle krönas med framgång, Birgitta.

260
Dimbo / Dimbo - födelsenotis 1729
« skrivet: 2009-10-28, 23:49 »
Swen

261
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-26, 13:18 »

262
Grangärde / Grangärde vigsel 1654
« skrivet: 2009-10-26, 12:56 »
Så är det naturligtvis! Begriper inte hur jag kunde få det till ett i?? Men Nåhrgäl hade jag aldrig kunnat. Det är ett svårtytt 'g'. Jämför 'g' i gott i raden nedanför.

263
Brunnby / Brunnby AI:10 sid 327
« skrivet: 2009-10-25, 19:58 »
Nr 1 ...mönstra i Kopenhamn...

264
03) Osorterat / LÄSHJÄLP HÖGSÄTER födelselängd 1689
« skrivet: 2009-10-25, 19:55 »
Hej Kristian,
 
Jag har inte tillgång till Genline. Men av bilden att döma är barn, föräldrar och datering rätt utifrån det du angett. Jag är dock osäker på orten. Tycker det står Börje (och inte Grind).
 
Mvh
Leif

265
Grangärde / Grangärde vigsel 1654
« skrivet: 2009-10-25, 19:46 »
Det står inte Västansjö. Tycker det står Wästan i näshet.
 
Mvh
Leif

266
03) Osorterat / LÄSHJÄLP SANNE Födelselängd 1691
« skrivet: 2009-10-25, 19:33 »
Dominica = söndag. Förkortas också D:. Dop förättades på söndag eller annan helgdag.

267
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-25, 19:28 »
Sten! Ingen av oss står bakom webbplatserna eller företräder något av företagen så vi kan knappast bli beskyllda för reklam. Här handlar det bara om tips till Förbund och släktforskarkollegor. /Leif

268
03) Osorterat / LÄSHJÄLP SANNE Födelselängd 1691
« skrivet: 2009-10-25, 19:19 »
Hej Kristian!
 
Du har TRE notiser på den övre bilden.
 
Längst upp slutraderna i notisen som börjar på föregående sida. Och där anges Pigan Martha i Torödh. Det är enda Martha som anges på båda bilderna. Och ingen Arvid någonstans.  
 
Sedan är noterat d: 13 Novembris blef Jan Torbiörnssons och Ingebor Andersdotters barn frå[n] Kådsbohl(?), som war födh natten mellan Måndagen och Tisdagen, Christnat medh namn, Tiuris? (I alla fall inte Martha). Sedan uppräknas faddrar.
 
Därefter Dominica 2 Adventus blef Knudh Jacobssons och Karij Torbiörnsdoters barn frå[n] Biörkebäck [...] Kirstij. Därefter faddrar.  
 
Så du får söka vidare.
 
Mvh
Leif

269
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2009-10-24, 17:56 »
Jag tycker det är dax att återinföra arkivmaterial i sortimentet.  
 
Som jag ger exempel på i diskussionen på Af -  - skulle det innebära en vinn-vinn situation för förbundet, medlemsföreningarna och enskilda släktforskare.
 
Mvh
/Leif

270
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-24, 17:41 »
Jag håller med dig Sten.
 
Som jag meddelade för 1 år sedan, tjänar man 158 kr. genom att köpa 1 kartong (500 st) arkivpapper från  Kontorsgiganten.se jämfört med Svanströms. Gjorde förbundet storinköp skulle prisskillnaden naturligtvis bli ännu större. Affärskontakten skulle sedan ge förmånliga villkor vid inköp av andra kontorsprodukter, vilket skulle gagna förbundet och dess medlemsföreningar.
 
Jag gjorde förbundsordföranden uppmärksam på detta och hon skulle ta det i beaktande. Jag vet inte om FS har diskuterat saken och vad ev. beslutet blev.  
 
Men jag tycker det här är en angelägen sak för FS att ta tag i. För det innebär en vinna-vinna-vinna situation för alla inblandade.
 
Mvh
/Leif

271
Romfartuna, F:4 / Läshjälp , Romfartuna GID 2363.11.71400
« skrivet: 2009-10-12, 23:49 »
..., hwarest han häftade för en swår frossa, som sedan hängde jämt med honom, til dess hetsig siukdom tilkom, som med kening af håll endade lefwet d. 15 Martii. Åldr. 32 år - 32 år
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-10-12 23:51)

272
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-23, 15:02 »
Bra Stefan, tack! Och därmed får man en ganska god uppfattning om hur stora hushållen var. Det skiljer en del mellan t ex min ana och Peder Kieluafson i Danskebo.

273
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-22, 00:51 »
Tack för responsen, kollegor!
 
Jag lägger ut hela den sidan där Henrik Werre finns med:
 

 
Är det riksdaler?
 
/Leif

274
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-18, 00:40 »
Tack Rune och Stefan!
 
Då fick jag lära mig något nytt: Wall (=Val) och symbolen för tunna. Den ena lilla puzzelbiten fogas till den andra...
 
Och ja Stefan, det kan var Riksdaler. Tycker 'P' är lite malplacerat i sammanhanget.
 
God natt!
 
Leif

275
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-16, 13:50 »
Jag har en liten - men ack så viktig! - notis här för en ana, Hindrich Werre. Utsnittet är från en Handlingslängd 1618 för Söderbärke församling (W), hämtad ur Västmanlands landskapshandlingar 1621:13:  
 


 
 
Och det är - som alltid - förkortningarna av måttenheterna och kvantiteterna (för att få en uppfattning om hur stort skatteuttaget var i förhållande till andra personer vid tiden) som vållar mig bekymmer. Vad står det?  
 
Saltt och Sillh kan jag se att det står. Men sedan 1 ?? och 1 ??. Och efter klammerparentesen, till höger: ett P eller K ?(ovan), sedan Ofj (som väl står för Osmundsjärn) och siffran 600.  
 
Till vänster om vänstra klammerparentesen förmodligen (baserat på andra uppgifter på samma sida) Osmunsiern och en kvantitet, oläslig (behöver besöka RA för studium originalet!).
 
Jag kan sedan nämna att denne Henrik Werre var av finsk härkomst, som från 1630 kom att beskattas för ett 1/4-dels hemman i Järsjöbokälla (Gärdsjöbokälla).
 
Tacksam för hjälp med detta!
 
/Leif

276
Ulf!
 
Jag såg detta när väl bilden var inlagd och texten skriven. Men jag såg det inte som så angeläget att jag skulle behöva gå in och ändra i texten.  
 
Jag förutsätter nämligen att folk kan läsa innantill. Hur många gånger som helst, om det skulle behövas.  
 
Har inget annat intresse av den här släkten annat än att jag reagerar varje gång namnet dyker upp eftersom det skrivs snarlikt Werre i källorna, vilka ingår i min släkt.  
 
Notiserna var alltså bara ett tips till Britt. Tolkningen överlåter jag till betraktaren. Jag har fullt upp med tolkningar av texter rörande min egen släkt.
 
Vänligen,
Leif

277
I mina excerpter av Skinnskattebergs första kyrkobok, C: 1, 1623-1677, stötte jag på dessa notiser:
 


Den första är från 1659 (s. 102v) och rör Olofs dotter Brita som döps Annandag påsk.
 
I den andra notisen från 1672 förekommer två Werme: Lars N. och Henrik.
 
Hälsn. Leif

278
Hej Britt!
 
Har stött på en del Werme i Skinnskattebergs kyrkoböcker från 1600-talet. Dock inget som jag har någon anknytning till och därför inte noterat.
 
Mvh
Leif

279
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-12
« skrivet: 2009-08-09, 00:07 »
Det sved nog utan vatten. Som eld, skulle jag kunna tänka mig. Förmodligen hällde de över henne 3 hinkar kallt vatten för att dämpa svedan(??) och strö salt i såret. Dubbelt straff alltså.  
 
Men detta är bara mina egna, högst personlig funderingar. Kanske finns det någon lagtext (Guds lag) om detta?
 
Mvh
Leif

280
03) Osorterat / Korpral Anders Bältares dödsruna 1787
« skrivet: 2009-08-08, 16:38 »
Du har så rätt Markus!  
 
-iga hälsningar
Leif

281
03) Osorterat / Korpral Anders Bältares dödsruna 1787
« skrivet: 2009-08-07, 20:16 »
Soldat 1741 för Skarps Rote Corperal 1757. bewistat finska Compegnier 1741 och Pomerska 1757 till 1759 då han fick afsked i ..... tjänst redeligen
 
Kanske att det utlämnade ordet ska vara Stats.??
 
Mvh
Leif

282
Jag uppfattar det som att prästen ställer sig frågan varför han inte kommer till kyrkan när han däremot utan problem kan gå till kolmilan, dvs. jobba med kolningen. (Försummat kijrkan hel åhret men kan wäl gå til kohlmilan).  
 
Det är alltså inget skämt från prästen sida utan ett omdöme om Lars moraliska leverne och försummelse av kyrkoplikten.  
 
Och eftersom han inte varit till kyrkan på hela året, kan det stå mer om detta i t ex kyrkorådsprotokoll eller Domkapitlets (i Västerås) visitationshandlingar.

283
Ja Stefan, du har sannolikt rätt. Det måste då syfta på att hela nämnden (tingsrätten) vittnar, och inte någon person.
 
Tack!

284
Jag är osäker på vad notisen börjar med. Det verkar vara ett namn, men vad??
 


 
 
Helle tolfte.....? (sigh hafue skatlaget desse efter:ne)
 
Om någon har förslag på vad det står tar jag tacksamt emot detta.  
 
Hälsningar
Leif

285
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 13:02 »
Tack Birgitta, det har bara varit trevligt att hjälpa dig med Spilhammar! Fortsatt trevlig sommar själv.  
 
Jag instämmer sedan med berömmet för Lotta Nordin. Hon är verkigen skicklig. Och tillsammans med Nicklas Rosenbalck (Carl Szabad och några få till) kanske de bästa vi har att tolka gammal text. Så en  till dem båda.
 
Den positiva energin bara flööödar...

286
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 00:47 »
Ja Göran, där har vi ytterligare ett gäng. Och jag vill då gärna lägga tonvikten i min uppskattning på Elisabeth Thorsell och Carl Szabad - två trotjänare som ofta kommer in och förklarar ett och annt för oss så det blir begripligt. Och dessutom kan de båda, med lång erfarenhet i släktforskarrörelsen, ge oss tillbakablickar på verksamheten, vilket kan var nyttigt och ge perspektiv.

287
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 00:31 »
Håller helt och håller med dig, Patrick. Kaj Janzon är vekligen en klippa här, i synnerhet när det gäller medeltidshistorien. Jag läser med glädje hans inlägg var helst de dyker upp, även om jag inte alls har någon släktkoppling till ämnet. En ros till Kaj alltså!

288
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 17:16 »
Jo, så är det. Fler finns som bör nämnas. Och jag tycker verkligen det är på sin plats att uppmuntra dem som har gjort - och gör - ett gott jobb här. Vi är nog lite överlag återhållsamma med beröm, vi svenskar!  
 
Leif

289
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 16:10 »
Instämmer med föregående skribenter. För mitt vidkommande i första hand Chris - Göran känner jag inte och har inte haft kontakt med, men det är säker som Helene och Göran säger - som jag har haft nöjet att träffa här på forumet.
 
Hennes inlägg är alltid genomtänkta och rör väsentlighet. Hon är ödmjuk - vilket vi aldrig får för lite av här - vidsynt och klok som få. Verkligen en tillgång för Af. Och med tanke på hur otroligt många inlägg hon skrivit, som till övervägande delen är svar på frågor, borde hon få ett stipendium av Förbundet. Ingen kunde vara mer välförtjänt av detta än Chris. (Enligt en koll som Simson har genomfört, med bistånd, har hon klart flest inlägg på forumet).
 
Må du ha hälsan och leva länge...länge... i ditt land, Chris!  
 
Vänligen,
Leif

290
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2009-07-16, 02:24 »
Ha, ha...ja så kan det gå. Varm tack för svaret Lotta!  Det var roligt att få reda på.

291
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2009-07-15, 16:24 »
Jag vet inte om rubriken är passande för min fråga men jag finner inget bättre. (Moderator får gärna flytta till lämpligare plats, om så erfordras).
 
Det gäller en Bengt Skött i Götlunda socken, Glanshammars härad (T) som finns under Förswar under H: Carll Bonde i mantalslängden 1644. De är 4 familjer där bara hustru är markerad. Och för Bengt Skött står: Bengt Skiött en skilt tienner.  
 

 
Vad jag förstår, var han då uttagen till försvarskarl och tjänare åt landshövding Carl Bonde. Var han då hantverkare? Vad betyder en skilt tienner? Och eftersom bara hustrun skrivs i Götlunda - kunde han då vara knuten till Örebro slott, där landshövingen hade sitt residens?
 
Det skulle vara intressant att veta om jag är inne på rätt spår av någon kunnig på området!

292
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29
« skrivet: 2009-06-19, 18:28 »
Och hur har du fått i hop det antalet? Skulle hon alltså bara ha skrivit ca 1155 inlägg före 6.9.2008? Nix, det köper jag inte! Om vi medräknar båda kanske vi skulle kunna närma oss rätt antal inlägg men bara nästan...
 
Trevlig midsommar på dig och alla andra seriöst glada!

293
Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012
« skrivet: 2009-06-17, 18:37 »
Hej Jan! Ja, en del vatten har runnit i Svartån under Örebro sedan sist. Det var väl i Ludvika på en anbytarträff om jag minns rätt? Tycker det skulle vara kul om du kunde drapera den här vid tillfälle. Ska höra med mina kamrater i Örebro Släktforskare och projektorg. för SFD2010, om du inte kunde få visa den i anslutning till Släktforskardagarna. Vi får höras framöver.  
 
Önska dig en skön midsommar!
 
/Leif

294
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-16, 15:29 »
Bra Simson!  Ja det var betydligt fler. Jag kollade detta för något år sedan och har för mig att hon då hade skrivit ett par, tre tusen inlägg - minst! Så lägger man ihop bör hon - om jag spekulerar lite - ligga på 4500-5000 inlägg.  Men, som sagt, det bör hon svara på.

295
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-16, 12:14 »
Men Chris Bingefors då? Hon måste ju absolut vara en av topp tre här! Nu har hon tydligen omregistrerat sig, men hade förut en herrans massa inlägg. Hur många kan hon försöka svara på själv. Men glöm inte Chris!  För där handlar det också om kvalité på inläggen (men det är en annan historia och hör inte hemma här...).

296
Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012
« skrivet: 2009-06-16, 11:58 »
Hej Jan! Ja, det är sannerligen ett imponerande arbete du gjort. Har ju haft tillfälle att beskåda verket för några år sedan, när du var i Riddarhyttan. Ska försöka ta mig till Karmansbo nästa år, även för att se smeder i arbete.
 
Tycker du skulle komma till Örebro nästa år och smälla upp den någonstans här. Och varför inte i vecka 34 (23-29.8) då Släktforskardagarna går av stapeln? Det skulle locka många nyfikna. Dessutom skulle släktträdet skapa ett intresse runt släktforskning och få fler att besöka Släktforskardagarna.  
 
Eller varför inte sätta upp släktträdet under Släktforskardagarna? Det borde gå att ordna tycker jag. Lokaler lider vi ingen brist på. Dessutom finns du ju i vårt närområde.
 
Bästa hälsningar
/Leif

297
Porträttfynd (enskilda bilder) / #93813 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2009-06-08, 21:14 »
A. Strinius eller A. Strinier, kanske?

298
Domstolshandlingar bör i stället vara Domstolsarkiv. Och som underrubriker; Häradsrätten - Rådhusrätten - Lagmansrätten - Bergstingsrätten. Sedan kan det finnas fler underrubriker som följer i linje med hur ett domstolsarkiv är upplagt (se t ex Clemensson & Andersson, Släktforska steg för steg). Domstolsarkiv är en stor och viktig källa så lägg ner omsorg på strukturen (vilket f ö gäller all omstrukturering).
 
Jag tycker för övrigt som Carl, att det inte finns någon anledning att gå in och ändra för mycket i strukturer som har fungerat rätt hyfsat sedan nättidningens tillkomst. Och Lars-Ove, att man bör följa NAD:s strukturer och rubriker och bygga ut successivt vartefter behov uppstår.

299
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-08, 17:34 »
Så kan det gå när man ger sin in i en församling vars orter man inte har en aaaning om och inte reserverar sig mot tolkningen... . Bättre då att avstå. (Men Gävle känner jag förstås till även om jag inte, vid en första anblick, såg att det stod Gävle här).  
 
Men lättsinning för att jag glömde reservera mig mot tolkningen ... nej, där håller jag inte med.  
 
...och för övrigt fanns reservationen där iaf vad gäller Getebo i form av ett frågetecken utan parentes.
 
Vänlig hälsning
Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-06-08 17:39)

300
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-07, 13:14 »
Ja det här var riktigt kul - och intressant!  Tack för listan Stefan!

301
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-07, 12:46 »
Hej Jimmy!
 
Nej, jag känner inte till någon Tåning i Kvevlax. Men du kan kontakta Torbjörn Rabb som forskat mycket på Kvevlax. Han kanske känner till något om släkten eller kan slussa dig vidare till någon annan. Jag mejlar dig e-postadressen.
 
Forkarhälsningar
Leif

302
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-06, 15:43 »
8. ...hustru Anna, Lars Jönssons hustru ibid (Österfärna).
 
10. ...hustru Cherstin Hansdott:er i Forsbacka, hustru Anna Jönsdott:er ibid
 
11. ...hustru Anna Jonsdott:er i Ön, hustru Lisbeta N (står förmodligen för N.N., dvs. Nomen Nescio = känner inte namnet), Lars Swänssons hustru i Getebo?
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-06-06 15:46)

303
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-06-06, 12:49 »
Hej Birgitta,
 
Det är klart att jag har Spilhammar i åtanke när jag är på arkiven. För även om det inte rör mina släkt tangerar forskningen hela tiden historien, särskilt vad gäller Örebro och dess närområde, vilket är intressant och ger mig ny kunskap. Så det är med lätthet jag gärna delar med mig av det jag hittar!
 
Förstår att intresset svalnar om du inte hittar något i ändlöst letande i domböckerna. Och vad gäller Örebro RR och Magistrat är det väl i första hand uppgifter om Lars Andersson Spilhammar du hoppas finna. För Petter är ju då knuten till Talby, Asker sn och Nyboda, Sköllersta sn enligt det senaste dokumentet. Och Berg i Sköllersta har vi tidigare berört. Sedan har vi uppgifterna från Krigsakrivet ovan (2 april 2008) där Per Spilhammar har understödshemman i Vallby och Mark, Längbro sn, Valtorp i Asker och Rånsta i Vintrosa sn.  
 
Att dessa hemman med innehavare någon gång varit behandlade tid tinget, varvid Spilhammar också nämns, är ju mycket troligt. Jag hittade ju tidigare en notis om Anders och Per Spilhammar i Kumla härads domböcker. Så jag kan bara råda dig att systematiskt gå igenom  Svea hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, serie EXIE.1; Häradsrätten renoverade domböcker, Örebro län (NAD:s förteckning) för Asker, Kumla, Längbro, Sköllersta och Vintrosa aktuell tid. Och Asker, Kumla och Sköllersta var egen härad, så det omfattade flera socknar.
 
I mitt studium av Kopparbergs läns domböcker hittade jag f ö ett år (1641) av Örebro läns domböcker:
 
.  
 
Där ser du också hur både landbygden och stadens domböcker finns samlade. Länets härader och stadens domböcker har sedan, utifrån detta grundmaterial, avfilmats och bildat separata serier och volymer. Det har jag först nyligen fått klart för mig och kan vara viktigt att känna till.  
 
Så du ska inte ge upp möjligheterna att hitta något i häradsrätternas domböcker även om inte stadens dito ger någonting, Birgitta! Det kan faktiskt också vara så att den Lars Andersson Spilhammarn, som nämns 1653, inte har bott i staden särskilt länge och därför inte har hunnit ge avtryck i stadens handlingar på samma sätt som en person med anor i staden. Sedan får du heller inte glömma arkivalierna i Örebro länsstyrelses arkiv [ULA] och dito om Örebro stad som kan tänkas finnas på RA.  
 
De andra handlingarna jag hittat har sannolikt inte koppling till Spilhammar, så jag lägger inte ut detta här. Men jag tar och mejlar dig om detta, Birgitta. Det är, om inte annat, intressant rent historiskt och kulturhistoriskt. (För den som håller på att spricka av nyfikentet kan jag bara nämna att det dels rör en Lars Andersson tygvaktare från Stockholm men som bor i Örebro, dels en Lars Andersson som finns i en oxtullslängd från 1665-1666 och som  flera gånger drev ett antal oxar ända från Borås till Örebro).  
 
Trevlig nationaldag!
 
Hälsar
Leif

304
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 18:10 »
Som jag kan utläsa av brevet, rör det 24 st. så kallade  bergzfinnar som befinner sig i Värmland för kriget mot Danmark. Så det lär knappas röra lispund, vilket i så fall skulle betyda 37,5 kilo bröd per man (om jag nu har räknat rätt?). Och enligt tabellen i Måttordboken - har varit tvungen att plocka fram den i röran

-  står bara lb för skålpund men kan ibland också betyda lispund:
 


 
 
Och vad som är vilket torde beror på hur stor kvantitet som förekommer. Och då får man, precis som framgår av inläggen, försöka avgöra vad som menas genom att utgå ifrån hur många som uttaget avser att hjälpa.
 
Så det, i detta fall tillfälliga skatteuttaget (landtågsgärden), var inte större än för kosthållet för deras hemresa till Bergslagen, vilket väl på skidor (som det framgår att de använde) tog ett par dygn. Varje man hade då ca 1,1 kg bröd (kanske 2 rågkakor?) och 900 g kött i färdkost.  
 
Nu var det ju inte särskilt mycket eftersom de, enligt befälhavarens rapport till landshövdingen, led av hunger och farit runt i Norge och Värmlands finnskogar för att jaga föda av befolkningen (varvid de också slagit i hjäl folk). Läs gärna hela brevet i nästa veckas nr av FINNSAM Information, Finnbygder i samverkan där jag, som redaktör, kommer att publicera brevet.
 
Kan f ö nämna att Hans Högman har skrivit en del om Gamla mått och vikter.  
 
Tack för alla inlägg!
 
Leif G:son Nygård

305
Söderbärke / Söderbärke C/2 1695 - 1711
« skrivet: 2009-06-03, 12:18 »
Tidemansdotter. Fadern lär då ha hetat Tideman eller Tiderman
 
Man ser bättre genom att studera tidigare hfl och Huggnora. På höger sida av uppslaget för Huggnora, A I: 1, 1673-? (glömde notera sidan!), finns en Anders Tidemansson vid Laggarbohyttan. Kanske är det en bror till Brita?  
 
Mvh
Leif

306
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 00:37 »
Tack kamrater!  Det är nog med störta sannolikhet skålpund som menas. Symbolen liknas vid ett t och ett b med en böjning rakt över bokstäverna - och så verkar det vara här.
 
Jag har f ö en bra bok att rekommendera när det gäller mått och vikt:
 
Måttordboken. [ISBN 91-7108-384-7]. Tyvärr har jag den inte tillgänglig eftersom jag har alla böcker nedpackade pga. renovering av vardagsrummet!

307
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-02, 20:37 »
Jag håller på att översätta ett brev från en militär befälhavare (Håkan Månsson) i Värmland 1659.
 

 
Och där förekommer, som synes, en måttenhet på then giärden, som iagh togh up hoos Allmogen till finnernas underhåldh... Och det är enheten för bröd och kött som jag inte kan tyda.  
 
Vilken är måttenheten? Eftersom det rör sig om torra varor - kan det betyda halvtunna? Någon som vet?
 
Tacksam för hjälp!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

308
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-05-28, 19:29 »
I veckan besökte jag ULA och studerade en del arkivalier i bl a Örebro länsstyrelse arkiv, särskilt Landskansliet.
 
Fann då en handling som som delvis rör Petter Spilhammar. Brevet är skrivet av en Lars Pihlträä och avsnittet om Spilhammar, som är insprängt i slutet av dokmentet, lyder:
 
..Elliest och att Sal. Ryttmester Petter Spilhammar hafft i lÿfstÿd 1/2 hemman Talby i Askers Sokn och 1/4 Nyboda uthi Sköllersta Sokn, och han så wäll som des hustru igenom döden afgångne, ….. iag icke uthan desse hemman med innewarande åhr räntta Kongl. Maij:t och Cronan heemfaldne ähr... Hela dokumentet daterat Örebro den 18.8.1677 har jag lagt ut i mitt Picasa webbalbum.
 
Här behandlas vad som ska hända med (räntan av) dessa hemman sedan innehavarna och rusthållarna har dött. Jag tolkar det som att de återgår till Kungl. Maj:t & Kronan. Hemmanen tillhörde ju krigsmakten (rytteriet) och kunde inte ärvas på samma sätt som vanliga hemman.  
 
Utan att gått igenom alla inlägg (och läst in mig igen) är detta, vad jag förstår, inget nytt under solen.  
 
Birgitta: För du har väl uppgifterna redan om hemmanen och har undersökt domboksprotokollen från Asker och Sköllersta?
 
Men jag tror säkert att det kan finnas fler handlingar i Örebro länsstyrelses arkiv som rör Spilhammar, så den källserien kan det vara värt att undersöka lite närmare.
 
Jag har f ö funnit ett par andra handlingar som ev. kan ha relevans i jakten på Petter Spilhammars anor. Återkommer!
 
Trevlig och skön pingst!
 
Hälsar
/Leif

309
Blev lite förvånad när jag ser att Sveriges Släktforskarförbund inte är medlem i paraplyorganisationen  De Svenska Historiedagarna. I synnerhet som Personhistoriska samfundet är medlem.    
 
Jag vet inte om förbundet & FS tidigare har diskuterat detta och tagit något principbeslut mot medlemskap. Någon som vet hur det förhåller sig?  
 
Men jag tycker det finns all anledning att ansöka om medlemskap. Att tillhöra de företag och organisationer som värnar vår historia genom De Svenska Historiedagarna - för närvarande 28 st. - vore verkligen ett sätt att visa släktforskning som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap som det står i stadgarnas § 2, punkt 3. Och det ligger även i linje med paragrafens fjärde och sista punkt, att samarbeta med inhemska och utländska organisationer.

310
Glad Påsk / Glad Påsk
« skrivet: 2009-04-10, 18:22 »
Glad Påsk alla släktforskare!  Och särskilt till Ann-Mari. Du behövs här!  
 
/Leif

311
Verkligen bra initiativ! Ett upprop för en utomordentlig serie om släktforskning:
 
En känd person tar sig an en ana i modern tid, som de fortfarande har minne av eller känner kopplingen till. Rapp berättelse. Direkt på rödbetan, ingen dötid - intressant mest hela tiden. Inte så många - om ens någon? - dammiga luntor. Och en berättelse som utmynnar i det som gör vår hobby så spännande dvs. ger svar på frågor som man kanske inte förväntat sig, skapar nya frågor och slår hål på vandringssägner & felaktiga föreställningar om släktingar.

312
05 Kvalitet inom släktforskningen / Nätkurs i släktforskning
« skrivet: 2009-03-22, 16:22 »
Under Släktforskningens Dag i går såg jag detta anslag:
 
Mittuniversitetet
MID SWEDEN UNIVERSITY
 
Nätkurs i Släktforskning
 
Under höstterminen 2009 har vi glädjen att kunna
erbjuda en kurs i släktforskning vid Mittuniversitetet
(7,5 högskolepoäng).
 
Kursen fördjupar dina insikter i släktforskningens
källor och metodik.
 
Kursen är nätbaserad och på distans. Detta innebär
att du kan läsa kursen oberoende av var du befinner
dig, men måste ha tillgång till en dator och Internet.
Kursen går på kvartsfart.
 
För vidare information se
http://www.miun.se/slaktforskning
 
Anmälan senast den 15 april 2009
 
*   *   *
 
Ett alternativ för den som vill lära sig släktforskningens grunder från hemmet och sin dator.
 
/Leif G:son Nygård

313
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2009-03-21, 15:38 »
Ja Paola, vi som örebroare har alla anledning att vara glada idag då FS besutat tilldela oss värdskapet 2010.  
 
Jag är då väldigt glad eftersom jag initierade diskussionen här (och på Förbundsforum) och drivit frågan föreningsvägen, via Örebro Släktforskare!    Det var trögt i portgången men nu är alla med på noterna och fyllda av entusiasm att göra någonting bra av detta - till glädje för hela släktforskarrörelsen.
 
Och med tanke på det centrala läget för evenemanget - ta tåget, kära besökare (och en och annan utställare från Skåne och ovan Sveriges mittlinje), och stig av vid Örebro S (Södra station). Därifrån är det 200 m till mässhallen, Conventum Arena.  
 
Jag kommer sedan att verka för att besökare (och utställare) får rabatt på tågresa hos SJ och Tåg i Berslagen. Att resa med tåg är bekvämt, går snabbt (2 tim. från Sth till Ö-bro) och är bra för miljön.  
 
Så väl mött i Örebro 27-29.8.2010!  
 
/Leif G:son Nygård
 
PS. Anbytarvärden: Du kan ta bort frågetecknet efter ämnet. DS.
 
(Meddelandet ändrat av legony den 21 mars, 2009)

314
Irvine / Irvine
« skrivet: 2009-03-20, 19:42 »
I en tidigare okänd gravkammare i Tysslinge kyrka (Närke) kar man funnit tre släkter begravda: von Stockenström. Hartman och Irvine
 
Ni hittar mer info under Introducerad adel och Stockenström, von med adress: 
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=66189.msg942612#msg942612
 
Jag har också en inscannad artikel från Nerikes Allehanda (med bild innifrån kyrkan när gravarna välsignades) som jag kan mejla, för den som är intresserad. 
I artikeln nämns bl a Alexander Irvine, som levde under första halvan av 1600-talet, hans fru Agneta Patkull, som dog och begravdes 1685 och sonen Alexander Irvine. Pappan var chef för Kalmar regemente och sonen blev major. Utmanades tydligen i en duell av Gustav Mörner. Denne slog ihjäl Alexander Irvine med ett sabelhugg. 
 
/Leif G:son Nygård

315
Hartman / Hartman
« skrivet: 2009-03-20, 19:27 »
I en tidigare okänd gravkammare i Tysslinge kyrka (Närke) kar man funnit tre släkter begravda: von Stockenström. Hartman och Irvine.
 
Ni hittar mer info under Introducerad adel och Stockenström, von med adress:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/2136.html?1237572749#POST882389
 
Jag har också en inscannad artikel från Nerikes Allehanda som jag kan mejla, för den som är intresserad. Meddela mig bara.
 
/Leif G:son Nygård

316
... eller slå en signal till förbundexpeditionen så kanske dimmorna hade skingrats på ett ögonblick.

317
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-19, 01:30 »
Tack för klargörandet, Bo! Tyckte väl sonifum såg (och lät) väldigt underligt (ut) i sammanhanget... Och var fadern skrivare vid kronobruket, är det förståeligt att sonen Jöns blev nämndeman och senare domare.  
 
Jöns Eriksson blev utsedd till ordinarie nämndeman någon gång 1634-36, trädde till som domare 1653 och begärde avsked 1670. Han dog 1683 i en ålder av, enl. dödboken, 110 år och således född omkr. 1573. Med andra ord - en riktig krutgubbe!  
 
Mvh
Leif ...

318
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-19, 00:17 »
Tack för bidragen, Olle och Jonas! Då har det uppenbarligen någon koppling till det latinska ordet sonifum. Återkommer f ö i fortsättningen av satsen:
 
Erik Sonifum, är nu sonifume wed Guldsmedzhytta.
 
Det blir bara mer intressant! Jag har inte en aning om vad detta betyder. Sonen Jöns blev sedermera domare i Lindes bergslags häradsrätt (om nu det kan vara en ledtråd?).
 
/Leif

319
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-18, 19:24 »
Jag kan inte tyda efternamnet för Erik i Björneboda, Lindesberg (T). Vad står det? Är det en yrkesbenämning? Sonifum???
 
(Utsnittet är hämtat från Årliga räntan, Lindes bergslag, 1595).
 


 
 
Mvh
Leif

320
27 Rosor och hälsningar / Kommande släktforskare?
« skrivet: 2009-02-11, 18:22 »
Härligt! Grattis - och lycka till!

321
Okej, jag förstår. Skönt å höra att jag inte är någon torrboll! Det blir ett plus i kanten!

322
Visst är det riktat till dig, Ann-Mari (men inga hårda känslor )!  
 
Det är ju lätt att tolka det du skriver - Fy vad tråkigt det låter med AF som främst en sökbar databank... - som att du inte tycker det är så kul att söka i det gigantiska materialet och därmed just förringar den möjligheten.  
 
Det riktas ibland kritik mot anvariga att det saknas moderatorer och att forumet inte sköts som vore önskvärt. Jag delar den kritiken. Men för att den ska ha någon tyngd behöver vi, särskilt gamlingarna i gården, ta vårt ansvar och följa reglerna. För annars ska vi inte begära att nybörjarna gör det, vilket i fölängningen leder till mer jobb för moderatorerna (som inte finns, vilket leder till irritation hos användarna....vilka riktar kritik mot ledningen...).
 
Sedan håller jag med både dig och Anders, att det måste finnas plats för gemytlighet och trevnad. Din bildavdelning, som jag besöker ibland, är ett lysande exempel på det. Och jag har faktiskt varit inblandad i en massa trevliga tillställningar även inom andra avdelningar. Så fikarum - inte mig emot. Det motsätter inte en hög profil när det gäller ordning och reda.
 
Mvh
Leif

323
Nu är det ju så att det i Ordningsreglerna står följande:
 
Innan du skriver - sök
Det finns redan oerhört mycket information i Nättidningen RÖTTER inklusive Anbytarforum, Forskarkatalogen, Litteratur-Sök, etc. Försök alltid först ta reda på vad som finns skrivet om den socken, den släkt eller det yrke du är intresserad av. Det gör du med hjälp av Sökfunktionen på Rötters förstasida, längst ned till vänster.
 
...
 
När man ställer frågor  
När du ställer frågor på Anbytarforum ska du alltid ange vilket förarbete du gjort. Vilka källor har du redan kontrollerat? Källor som många har tillgång till är de vanliga cd-skivorna. Vet du exempelvis att svaret inte finns där så ange det. Om du inte meddelar vad du redan gjort kan andra i onödan upprepa din forskning i svaret till dig.
 
Och regler är väl till att följas. Eller? Tycker jag det är tråkigt att söka och läsa tidigare inlägg har jag nog valt fel hobby. Kan ju tycka att dessa avsnitt skulle framgå bättre. Men det ligger på användaren, särskilt nybörjaren, att förvissa sig om hur forumet fungerar. Som det nu är tror jag många förstagångsbesökare missar att Af också är en enorm kunskapsbank. Och det är inte bra tycker jag.  
 
/Leif

324
Det finns m a o anledning att vara optimistisk vad gäller utvecklingen på forumet och internetforskningen i stort. Efter avgiftsbeläggningen var det ett annat ljud i skällan om vad följden skulle kunna komma att bli. Farhågorna har inte besannats. Tvärtom verkar det vara som att de olika forumen korsbefruktar varandra. Men jag tror, som Mårten, att det finns en viss fara i att informationen och meningsutbytet splittras på flera likartade forum.  
 
Som föregångare kommer dock Af att bestå av gigantiskt mycket mer värdefull information än uppstickarna. För nybörjaren i internetsläktforskning lär det därför vara omöjligt att inom överskådlig tid förbigå Af - om man verkligen vill lära sig någonting och ha störst chans att komma vidare i sin forskning - till förmån för de nya forumen. Frågan huruvida Af ska avgiftsbefrias har i det perspektivet knappast någon betydelse.

325
Asker / Asker husförhör 1796-1812 GID 284.50.86200 m.m.
« skrivet: 2009-01-29, 16:57 »
på siukhuset i
....stad (Carlstad?) enl. H. Rytt
m. Carlssons bref
12/11 (Kan det vara datum?)
....ersta (Attersta?)
Sköllersta
 
Fru Ingrid Apelgren är född i Östergötland (Ö.göthl.)

326
Bildgåtan - Övrigt / Är männen på bilden densamme?
« skrivet: 2009-01-28, 22:41 »
Om man gör en förstoring av bilderna, går det lättare att jämföra:
 

 
Jag har sedan delat upp ansiktena i sex (6) olika partier:
 
1. Haka.
2. Mun.
3. Näsa.
4. Öga.
5. Öra.
6. Hårfäste (vid örat).
 
Och då är likheterna slående. Så för mig är det ingen tvekan om att det är samma person. Om det vore så att det i något parti av ansiktet skulle finnas avvikelser mellan de två avbildade männen, infann sig ett mått av osäkerhet. Men här kan jag inte på någon punkt se någon sådan avvikelse vid jämförelse.
 
F ö håller jag med Fredrik vad det gäller färgnyanserna.

327
Hovsta / Hovsta F:2 döde 1825
« skrivet: 2009-01-13, 11:55 »
Hej Johan,
 
Ska nog vara und. 1 järnlass. Sista ordet tycker jag är afslag.
 
Mvh Leif

328
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2008-12-24, 19:49 »

329
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2008-12-16, 14:52 »
Grattis till födelsedagsbarnet och ett stort TACK till Håkan Skogsjö för initiativet till detta fantastiska forum för oss släktforskare! Må det leva uti hundrade år...

330
Wernik / Werniksson / Wernik / Werniksson
« skrivet: 2008-11-16, 00:33 »
Enligt uppgift från en forskare som kontaktat mig - tack för det! - rör detta inte Vernik Eriksson utan masmästaren Vernik Andersson med ett förflutet i Ramsbergs socken.

331
Wernik / Werniksson / Wernik / Werniksson
« skrivet: 2008-11-15, 12:40 »
Jag fann det här rörande Vernik Eriksson år 1662 i Skinnskatteberg, C:1, 1623-1677:
 

 
Marginalanteckningen kan vara bra att känna till:
 
Fanthytte Herrens tienare
kom hit i wåras
 
Med Fanthytteherren menas ägaren till Fanthyttans säteri, Christer Claesson Horn.

332
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-11, 22:13 »
Instämmer helt med dig, både vad gäller födelseuppgiften för Johan och namnet på modern Sara. Det är en välsignelse när man kan kontrollera uppgifterna i födelsebok mot dito i hfl och mtl - och omvänt!
 
Dina övriga frågor kan jag f n inte hjälpa dig med. Bor i en evakueringslägenhet medan de reparerar min ordinarie bostad. Så jag har inte tillgång till mina databaser för Ramsberg, iaf inte under november.
 
Men kommer jag ihåg diskussionen, ska jag kolla upp detta lite närmare när jag åter är hemma. Du kan också, om du vill, påminna mig i december.
 
Mvh /Leif

333
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-11, 11:41 »
Birgitta,
 
Jag har inte tillgång till husförhörslängderna för Ramsberg så jag vet inte vad som står där.
 
Kollade också vidga i Ramsberg från 1679 och framåt, men ingen Lars Olsson och Sara/Margareta. Det tyder på att de gift sig före 1679.
 
Och jag hittade ett par år 1677 i Skinnskatteberg [C:1, 1623-1677] som möjligen skulle kunna vara rätt personer - se här:
 

 
Om det är rätt personer, kan det betyda att uppgiften i Hed kyrkobok är rätt men fel i Ramsbergs dito. Kontroll med hfl ger förhoppningsvis svaret.
 
Kan i förbigående nämna att jag i färg avfotograferat första ministerialboken för Skinnskatteberg (tillsammans med kyrä 1644-1682, Fattigsäden) som jag säljer.

334
Bra! Jag ska ta kontakt med Gunilla. Och går inte det genom henne, får jag helt enkelt låna en bil och komma till Sth.  
 
Vi ska ordna detta på ett bättre sätt än det här som sticker i ögonen.

335
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 21:03 »
Här är födelsedateringen för Johan:
 

 
Detta är från 1684. Han är döpt den 23 mars. Källa: Ramsberg, C:1, 1679-1698.

336
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 20:36 »
Ja, om han nu verkligen bodde i Krampen, dvs. var mantalsskriven där? Det står att han blev ständigt hos föräldrarna och endast tjänade (förmodligen som dräng) i Krampen. Men annars tolkar jag texten på samma sätt som du.
 
Håller med om att tidsbestämningen är viktig för att få en någorlunda säkert ingång, rimligt tidsspann i sökandet.
 
Jag har originalböckerna för Ramsberg och ska se vad som står aktuell tid.
 
Återkommer om jag hittar något!
 
Mvh /Leif

337
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 11:56 »
ständigt
alenast tiente
sorg
 
Jo det ser ut som Larsdotter men jag tyder det nog till Jansdotter ändå.
 
Mvh
Leif

338
Jo Stefan, men även om fraktkostnaden är hög tycker jag inte FS ska sänkas sig till en loppmarknadsnivå - 5 Bra Böcker för 100 kr! - i sin prissättning av ett akademiskt verk. Och respekt mot Bygdén (även om han är död) och dem som bidragit till supplimentbanden borde också ha varit en bromskloss mot agerandet.
 
Kan så vara att efterfrågan kanske minskar. Men vad jag kan se finns inte supplimentbanden med i webbupplagan.

339
Nu reas Bygdéns herdaminne ut för en spottstyver för att minska på lagret. Jag tycker det är stötande att ett så omfattande verk, dessutom med supplimentband, reas ut på detta sätt för att förbundsexpeditionen är för liten! Vad tycker Carl om detta som själv lagt ned en massa arbete för korrigering och komplettering till supplimentbanden? (Om du inte gråter så borde du åtminstone knyta handen i byxfickan).
 
Ett marknadspris för detta verk (i faksimil) skulle inte vara under 500 kr enligt min bedömning. Och jag skulle utan vidare kunna kränga verket å förbundets vägnar för minst 300 kr/st. Böckerna kunde levereras till mig genom Gunilla D.  
 
Ge mig bara uppdraget FS, kommer det att verkställas!
 
Vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

340
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 16:13 »

341
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 14:07 »
Jo, då hade risken varit att anbytarvärden flyttat bildkollaget till dina domäner och jag fick fundera över min hjärnstatus, särskilt minnesfunktionen.  
 
Detsamma för dig!
 
Leif

342
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 13:00 »
Några bilder över Olaus Petri kyrkan som jag tog från min balkong Allhelgonahelgen förra året 2007. Mycket nöje!
 

 
Och så tänder vi ett ljus idag och tänker på närstående som lämnat oss.

343
03) Osorterat / Jöns Granberg i Tveta dombok 1726
« skrivet: 2008-10-21, 13:32 »
Så här tyder jag de utelämnade orden (och några korrigeringar):
 
.......... ehrowördige  
och wällärde .........
......................
........låtit instämma
......................
i Korshagen ..........
........... Ågrenshult(?)
ang:de sedheräten ....
......................
......................
......... swärfader å-
bodt, D:o instämdt
......................
......................
......................
........torpet Lärkan,  
äfwen för sedheräten  
å sama boställe.
 
Om målet rör sedvanerätt till kapellanbostället och torpet - jag är lite osäker på om tydningen är riktig av det avsnittet - kan du läsa i Nordisk Familjebok om sedvanerätt
 
Mvh
Leif

344
En inkomstkälla skulle kanske vara att köpa in åldersbeständigt arkivpapper (Svenskt Arkiv, A4 80g) till kraftigt reducerat pris från  Kontorsgiganten.se och sedan sälja vidare, till enskilda och släktforskarföreningar.
 
Skickade en förfrågan vad det skulle kosta om jag köpte 5 paket á 500 ark. Fick då detta svar:
 
...Vi kan erbjuda priset 275 kr per paket vid köp av 5 st eller priset 260 kr per paket vid köp av minst 7 st paket...
 
Tack på förhand!  
 
Med vänlig hälsning  
 
Klas
Försäljning/Kundtjänst
 
Svanströms säljer samma arkivpapper för 464.40 vid beställning av 5 paket. Det är en prisskillnad på hela 190 kr/paket vid beställning av 5 paket, och 200 kr om beställningen blir minst 7 paket.
 
Varför skulle inte förbundet kunna göra en lite större beställning, och kanske få ner priset ytterligare, och sedan sälja papper vidare med ett påslag på låt säga 100 kr/paket? Det skulle ändå vara billigare för släktforskarföreningar och enskilda släktforskare än vad ett paket hos Kontorsgiganten skulle kosta - och betydligt billigare än hos Svanströms. Båda parter skulle vinna på detta.

345
Och jag lite till:
 
....Warit stark till hälsan, emellan det hon plågats......hwilken.....dess lefnad henne, som oftast oroade, den derock ändade dess lif......Begrofs Dca Jud. [= Dominica Judica].

346
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2008-10-19, 15:03 »
Ja, en god idé vore att släktforskarföreningen, eller flera i samverkan, köpte in arkivkartonger.  
 
Kontollerade f ö prisskillnaden mellan Svanströms och  Kontorsgiganten.se på arkivpapper (från Svenskt Arkiv). Och för 80 g är prisskillnaden hela 158 kr per 500 st/paket.  
 
Det är värt att ha i beaktande när man (också) vill förvara forskningsresultat på arkivbeständigt papper.

347
Förbundsforum / Regionala träffar
« skrivet: 2008-10-05, 19:02 »
Så har jag då deltagit på Bergslagssamverkans släkt- och bygdeforskarträff i Lindesberg. Det var min första som utställare.  
 
Och jag har bara idel lovord att ge arrangörerna. Bra jobbar Lindeberg och Nora! Ja, LBSF ligger mig varmast om hjärtat eftersom jag tidigare var aktiv i föreningen och har flera kamrater där. Så jag är måhända inte rätt person att lämna ett objektivt omdöme om träffen. (Det hoppas jag någon från arrangörerna gör).
 
Men det var gott om folk runt borden, föreläsningarna fyllde rummen, försäljningen runt mitt bord - mitt undantaget - var god och meningutbytet givande och glatt. Så roligt att åter träffa fler gamla kontakter! Och forskare som jag bara talat med i telefon eller mejlat och därför aldrig sett IRF! Nya kontakter skapades också vilket var minst lika trevligt.  
 
Skulle vilja säga att träffen innehöll det mesta och det bästa av vad man kan förvänta sig av den här typen av arrangemang. Jag tror de regionala, småskaliga träffarna har framtiden för sig. Det behöver inte vara så svårt för några få föreningar att ro i land ett regionalt arrangemang. Behovet av social samvaro runt släkt- och hembygdsforskning lär heller aldrig - trots eller tack vare datorer och internet - ebba ut. Det kan snarare bli tvärtom.
 
Nu har jag lagt ut några fotografier från  Släkt- och bygdeforskarträffen i Masugnen, Lindesberg 081004 i mitt Picasa webbalbum. Ni kan förstora bilderna något genom att dra reglaget (ovan) till höger.
 
Mycket nöje!
 
/Leif G:son Nygård

348
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 14:21 »
Ja Ruffe el. Raffe är nog ännu bättre förslag.

349
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 12:56 »
 Arve Tellefsen känns inte så obekvämt att säga.  
 
Arve och Arffe kanske är en (norsk och svensk) variant av samma namn: Arvid?

350
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 00:43 »
Och vad säger källorna om Arffe (Arvid?) Brodén?

351
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-06-24, 23:18 »
Hej Birgitta,
 
Jo, det är mycket troligt att de uppräknade är barn till Lars Andersson. Och vandalerna Olof & Co kan liknas vid dagens ungdomar här utanför McDonalds på lördagsnatten som begår diverse brott i fyllan och villan. Istället för svärd dyker ibland en kniv upp i villervallan.
 
Menar du att det fanns s e x Lars/Lasse Andersson på norr 1643? Eller i hela stan, även söder? Oavsett vilket så är det svårt, för att inte säga omöjligt, att spåra vår Lars Andersson om inte tillnamn är angivet. Det fordrar, som jag skrev, fördjupad forskning i stadens historia. Och framför allt i de otryckta källorna.
 
Jag är ändå förvånad över att du inte har funnit någon anteckning om Spilhammar i stadens domböcker. Det är ju en rätt lång period du har genomsökt. Om han var borgare (och kanske köpman?), och dessutom född i staden, tycker jag att han skulle ha varit involverad i någon liten rättsprocess under den här tiden. Att han inte gör det, skulle kunna tala för att han inte verkat i staden särskilt många år innan 1653. (Men å andra sidan kan han ju ha varit en skötsam herre som inte kom i klammeri med rättvisan eller behövde anlita domstolen av andra skäl). Har du sökt på Lars Andersson Spilhammar, Lars Andersson eller båda? Och har du sökt på Pers svärfader? Det kanske kan ge en ingång.
 
God natt!
 
Leif

352
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-24, 22:36 »
Tror väl inte att vi är så olika ändå, Ann-Mari!  Jag mår bra och har utomordentligt mycket glädje av datorn och Internet. Men jag tillåter mig att reflektera över vad användandet kan göra med oss människor på lite sikt och vilka konsekvenser det har på föreningslivet.  
 
Forskastuga, i Lindesbergs tappning, är som följer:
 
- Egen lokal med internetuppkopplade datorer, databaser, böcker och tidskrifter (särskilt utbytestidskrifter från andra släktforskarföreningar).
- Internetabonnemang som Lindesbergs kommun (biblioteket) står för.
- Nyckel (som kan lånas på biblioteket) för forskning eller studier i lokalen på dagtid, helger eller annan tid när inte föreningen har möten.
- Öppet hus varje torsdag mellan 18-21 då möjlighet finns att över en fika träffa likasinnade och alltid någon från styrelsen.
- Kursverksamhet. Nybörjar- och fortsättningskurser i släktforskning.
- Mötesverksamhet. Medlems- och styrelsemöten.
 
Jag skulle tro att så här ser en typisk forskarstuga ut idag. Så har det utvecklat sig Ann-Mari! Och jag tror inte det pyr av missnöje bland Sveriges släktforskare över den utvecklingen.
 
Men en dag i framtiden, när vi lekt av oss i den artificiella världen och längtar tillbaka till den gamla släktforskarföreningen, kanske den inte finns längre. Det är tillbommat och stängt! Vi hänvisas då till diverse forum på Internet, med lite olika prägel, där vi möts som skuggfigurer - utan ansikten, med nicknamn och kanske med ryggen vänd bakåt (av rädlsla för att bli avslöjad - för vad?) - där ett i hastigheten felaktigt ord eller mening huggs i sten och kan bli svårt att reparera och skapar onödigt rabalder. I stället för att vi i den nerlagda föreningslokalen i direkta möten hade kunnat mötas utan skygglappar och reda ut eventuella missförstånd på ett ögonblick.
 
Jo, utvecklingen kan faktiskt leda dithän. Och därför tycker jag det är förbundets sak att, som jag skrev, verka för en utveckling av BÅDA riktningarna.  
 
Jag delar för övrigt Mats förslag och tycker inte de på något sätt står i strid med det jag framfört.

353
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-24, 14:34 »
Mycket viktig fråga Ted tar upp. Jag vet inte heller om det är under denna rubrik frågan ska dryftas, men kör på här. (Anbytarvärden får annars flytta diskussionen, om hon finner det nödvändigt).
 
Jag är med i flera forum och funderar emellanåt vilket utbyte det ger och hur det påverkar mig. Det är en sak, om man har familjen i sitt hem och genom dem har direkt fysisk kontakt. Men hur påverkas man som ensamstående, och kanske arbetslös eller pensionär, där man sitter i sin kammare och snackar med folk till höger och vänster i en artificiell värld? Och finns det inte en risk att det är så bekvämt att man drar sig för att söka social kontakt genom föreningslivet? Jag är verkligen inte säker på att detta är så hälsosamt i längden.  
 
Och vem vet hur länge dessa virtuella möten kommer att bestå? Jag ser en uppenbar risk för en backclash inom kanske 10-15 år. Vi är sociala varelser och det ligger i den mänskliga naturen att söka fysisk och visuell kontakt med andra för att vi ska må bra, fysiskt och psykiskt. Jag tror att med tiden kommer allt fler erfara detta och vända sig bort från den artificiella världen, vilket innebär att intresset för div. forum och chatt avtar. Och då måste föreningslivet finnas där med sin mjuka famn av givande möten mellan människor.
 
Därför tycker jag inte att förbundet ska lägga all kraft på utveckling av virtuella mötesplatser. Det kan också ske. Men det ena utesluter inte det andra. Precis lika viktigt är utveckling av mötesformer och innehåll som attraherar människor. Den utveckling med forskarstugor som skett senaste åren är helt igenom en god idé. Jag ser ju vilken positiv utveckling som skett i en av mina föreningar (Linde).  
 
Så förbundet gör klokt i att satsa på BÅDE den konventionella föreningsverksamheten och virtuella mötesplatser. För vem vet, som sagt, vad som händer i framtiden. Inte så lyckat om förbundet satsar allt på ett kort och det sedan visar sig att människor vänder det artificiella ryggen eftersom det inte var så hälsosamt.  

354
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-06-23, 21:42 »
Hej Birgitta,
 
Uppgiften ang. Lars Larsson Spilhammar kan då betyda att han är Lars Anderssons son.  
 
Det har tydligen inkommit en Lars Andersson till mellan 1640-1647. Eller också har Lars utan patronymikon 1640 fått hela namnet utskrivet 1647. Det är förstås svårt att avgöra vem som är vilken av dessa. Men tre har kunnat urskiljas, varav i alla fall två tycks bruka landshövdingens jord. Huruvida Lars Andersson Majors Rostaängen också tillhörde Gustaf Leijonhufvud, vet jag f n inte. Men enl. uppgifterna ovan, ingick inte detta område på väster i godsinnehavet.  
 
Jag mejlar över den översiktliga förteckningen för Örebro Rådhusrätt och magistrat. Nu for jag med osannning när jag skrev att jag fotograferat hela arkivförteckningen. Det är bara den översiktliga delen jag digitalfotat. Dessutom får du de tre första sidorna som innehåller förvaltningshistorik och beståndet (som f ö Björn Asker står bakom). Observera att jag fann protokoll för Rådhusrätten i Örebro läns häraders gemensamma dombok (vol. 14). Jag vet inte om de har inbundits där av misstag eller om dessa finns i båda källserierna. Kanske bäst att kontrollera detta så du inte missar någonting.
 
Lycka till!  
 
Mvh
 
Leif

355
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-06-22, 14:54 »
För en tid sedan besökte jag RA och ULA. Passade då på att studera bl a Gustaf Leijonhufvuds jordebok 1647.
 
När det gäller hans landbönder finns inte några personuppgifter direkt kopplade till ägorna, bara själva jordeinnehavet med specificeringar för varje enhet. Landshövdingens godinnehav i staden, Örebroo Stadz Godtz (för att förstora bilden - klicka på den och förstoringsglaset uppe till höger), visar ingen Lars Andersson. Så med utgångspunkt från den källan, vet vi fortfarande inte var Lars Andersson Spilhammarn kan ha bott i Örebro.  
 
Till jordeboken finns dock ett register. (Av tidsbrist kontrollerade inte närmare om alla landbönder noterats i registret och om det gick att koppla dessa registrerade personer till specificerade jordinnehav). Jag noterade tidigare en Lars Andersson vid Attersta i Sköllersta socken. Jag var ju tidigare inne på att det kunde vara någon bonde på landsbygden som knöts till Örebro gevärsfaktori och därför inflyttade till staden. En som jag då fastnade för var denne Lars Andersson i Attersta. Han upptas i jordebokens register. (Det verkar alltså som Lejonhufvuds landbönder har upptagits i registret). Och han finns också med i frälsets roteringslängder. Men dessa förekom inte varje år. Och i mantalslängden tycks inte heller frälsebönderna ha upptagits varje år. Det är därför svårt att följa den här Lars Andersson i Attersta. Vad händer med honom? Kan han ha inflyttat till Örebro och vara den Lars Andersson Spilhammarn som brukar Leijonhufvuds jord och betalar åkerskatt? Jag menar, är det helt uteslutet att de bönder och borgare som brukade landshövdingens jord på landet och i staden kunde skifta plats och därför kan förekomma både i längden på landet och i staden samma år resp. saknas något år? En lös teori förvisso, men kan vara värd att beakta.  
 
Enligt roteringslängden för Örebro stad 1640 (jag har tidigare lagt ut hela roteringslängden ovan) skrivs tre(3) Lars Andersson på norra sidan om Svartån. (Lars utan patronymikon finns också, bl a vid Rynninge). Lotta Nordin har tidigare kunnat konstatera att Lars Spilhammar – förmodligen sonen Lars Larsson Spilhammar – är bosatt på norr. Någon gång efter 1554 hade Norra och Södra Alnängarna samt Prostön (Stora Holmen) lagts under Örebro slott och anslagits landshövdingen såsom löningsjord. Alnängarna, dvs. den del av Rynninge-enklaven, som begränsades av norra stadsdelen, Norra Smedjebacken, Svartån, Hjälmaren, Lillån och Stora Holmen var landshövdingens boställsjord till 1885…(Källa: Bertil Waldén, Längbro socken genom tiderna, s 108-109. 1936). Domboksnotisen från 1653 (ovan), som rör bl a Lars Andersson Spilhammarns betalning av åkerskatt till landshövdingen, lär sannolikt syfta på åker inom detta område norr om Svartån. Huruvida detta var platsen han bodde på eller en vret/täppa (och kanske fiskeplats?) som han brukade för hushållets behov, kan jag inte svara på. Kan dock konstatera att innan sänkningen av Hjälmaren i slutet av 1800-talet, var vattenståndet 1,6 – 1,8 m högre än idag. Det var öppet vatten ända upp till Slussen. Därför låg antagligen området mot Alnängarna för nära Hjälmaren, och blev alltför frostbenäget, för att utgöra bostadsmark. Det skulle tala för att åkerskatten avsåg odlingslotter vid sidan av den reguljära stadsbebyggelsen på norr och inte bostadsmark. Läser man förklaringen till ”Stadsjord” i Nordisk Familjebok – som Lotta Nordin länkat till ovan – tycker jag mig finna stöd för mitt antagande. Bagge (nedan) anger f ö att ”lågländta Alnängen den tiden stått under vatten”. (Alnängarna är f ö idag ett populärt kolonistugområde)
 
*  *  *
 
I syfte att möjligen finna fler spår efter Lars Andersson Spilhammarn och hans familj, behöver man excerpera arkivalier för Örebro stad mera ingående. Jag har hittills mesta skummat på ytan. Och även om jag bott här sedan 1981, har jag aldrig studerat Örebro stads historia närmare. Men det har jag fått göra nu. Och det har varit lärorikt!

 Framför allt har jag tagit reda på vilka källor, såväl tryckta som otryckta, man kan ha nytta av i sökandet efter uppgifter om Spilhammar.  
 


 
Ur Bernhard Forssells Örebro och dess utveckling. Förra bandet; Kulturhistoriska utkast i ord och bild (1912), s. 37.
 
Och Bertil Waldén, f d länsantikvarie i Örebro län, har bedrivit grundlig forskning på stadens historia. Vad gäller bebyggelsehistorien, och i viss mån personhistorien, är hans uppsats ”1600-talets Örebro. Topografi och bebyggelse” av stort värde. [Föreningen Örebro läns museum, Meddelanden XIV, s. 7-102. 1945]. Den beskriver bl a boställsgårdar, industriella anläggningar, frälsegårdar, borgargårdar och byggnadsskick. Och med utgångspunkt från Johan Thorings karta 1652, har han sammanställt en karta ”Örebro vid 1600-talets mitt” med kvarter och gårdar utprickade, vilken är mycket intressant och upplysande. Under ”Leijonhufvudgårdarna” (s. 70) redogör han för de gårdar som landshövding Gustav Leijonhufvud förfogade över. Kanske var det här någonstans som Spilhammar bodde?
 
*  *  *
 
En annan fråga som söker sitt svar är vilket yrke Lars Andersson hade. Jag har hävdat att han arbetade som spiksmed pga. Spilhammarn knutet till efternamnet, men efter det som framlagts (av bl a Lotta Nordin) är detta mindre troligt, för att inte säga osannolikt.  
 
En faktor som gjort att jag ändrat uppfattning är också omvärdering av symbolerna på vapenskölden. I nedre delen visar de en spikhammare och två spikare. Om man härstammar från en smedsläkt vore det väl lämpligare att visa t ex ett städ? Varför är en spikhammare och spikar, d v s. verktyg/järnvaror, avbildade? Kan det istället syfta på handelsrörelse med dessa ting? Var i själva verket Lars Andersson Spilhammarn köpman?  
 
En annan faktor som skulle kunna peka i den riktningen är notisen som Birgitta Ohlsson lagt ut söndagen den 6 april - 19:22:
 
”Samme sin aflade uthridaren Lars Larsson Spilhammarn sin edh,
att wara Kongl. Maij:tt och staden Örebro, trogen uthi sitt ombetrodde
uthridare ämbete”.
 
Enligt Anderö, ”Ordbok för släktforskare” var utridare ”en stadstjänsteman med uppsikt över landsköp, ridande tjänare, budbärare”. Inte någon handelsman alltså. Och landsköp var den handel i forna tider som innebara att ”fara från gård till gård på landsbygden och uppköpa matvaror, skinn osv”. Så på sätt och vis vara ändå Lars Larson Spilhammar involverad i stadens handelsrörelse genom att han övervakade kommersen på landsbygden i syfte att upprätthålla stadens handelsprivilegier, fastlagda av stadsmakterna. Och varför har just han utsetts till utridare? Detta ämbete var antagligen några få förunnat i varje stad. Jag vet inte från vilken tid notisen är hämtad, Birgitta har inte någon datering här, men jag kan inte låta bli att ställa frågan: Har han fått detta uppdrag som en konsekvens av att fadern, Lars Andersson Spilhammarn bedrev handelsrörelse med säte i Örebro? En hypotes således som kan vara värd att spinna vidare på. Och för det fordras djupare forskning i Örebro stads historia.  
 
*  *  *
 
I början på maj gjorde jag ett nedslag i domböckerna och fann då ett protokoll som rör en Lars Andersson. Det lyder så här:
 
”Hustru Sicela Anders Olofssons upb. Lars Andersson Maiors gård nordan bron den hon hafer aff honom uti nederpant för 170 dl. på intresse efter hans obligation giwen 1646 den 15 juli 1 gången. Hustru Sicilia klandrar på en lika vis Rostaängen (ligger på väster, min anm.) till samma gård”. [Örebro läns renoverade domböcker, vol. 14, Örebro rådhusrätt, 25.2.1647 s. 203].
 
Här får vi tillnamnet på ännu en Lars Andersson som bor norr om Storbron: Lars Andersson Major. Då bör de tre Lars Andersson på norr vara Lars Andersson Spilhammarn, Lars Andersson Major och Lars Andersson Minor. Så tillnamnen (eller vad man ska kalla dessa namn?) har varit, precis som Lotta Nordin och Ulf Berggren hävdat, ett sätt att särskilja flera Lars Andersson i norra stadsdelen.  
 
Och apropå domböcker: det finns betydligt mer att studera i Örebro rådhusrätt och magistrats arkivalier på ULA. De mikrofilmade volymerna, vilket framför allt är domböcker, utgör bara en liten del av allt som finns bevarat. Jag har fotograferat hela arkivförteckningen. Vill någon ta del av förteckningen – meddela mig bara så mejlar jag över den.
 
*  *  *
 
Tryckta källor som rör Örebro stad:
 
• Birgitta Broberg och Margareta Hasselmo: Under ett kvarter i Örebro. En arkeologisk undersökning i kvarteret Bromsgården sommaren 1978, s. 7-44; Från bergslag och bondebygd 1981; möte med medeltiden.
• Bertil Waldén: Örebro stad och län i relation till äldre svensk bergshantering; Med hammare och fackla VIII (1937), s. 50-76.
• Johan Fredric Bagge: Beskrifning om upstaden Örebro (1785). Faksimilupplaga 1972. (Saxat från s. 20-21 …Då för tiden har Örebro ofelbart varit mycket nära belägen intill sjön Hjälmaren. Flera omständigheter övertyga mig därom, at hela den nedanföre Norra Smedjebacken belägna och lågländta Alnängen den tiden stått under vatten…; s. 54…at Örebro i fordna tider varit en stapelstad, at dess borgerskap bedrivit ansenlig handel så inom som utom landet och vid Södertälje haft sina skepp vilka seglat på Lybeck, Hamburg, Nederländerna och England med tackjärn; s. 57…ett av rikets äldsta köpingar och handelstäder; s. 58 …handelsmän ifrån Borås som ifrån urminnes tider här idkat handel…men bara varor som de själva tillverkat eller uppköpt på hemort enl. Kongl Resolution 31 mars 1649…öppne salubodar vid och nära intill Stora Torget).
• Bernhard Forssell: Örebro och dess utveckling. Förra bandet; Kulturhistoriska utkast i ord och bild (1912).
• Johan Wahlfisk: Om Örebro stad; dess utveckling och topografi i äldre tider (1905).
Den äldsta Örebrobeskrivningen (1691). Månadens dokument april 2000 (Örebro Stadsarkiv).  
Stortorget i Örebro. Utgrävningar 2003; RAÄ Rapport 2004:14 och dito i kort version.
• E. J. Wikander: Om Örebro stads donationsjord 1865 (1865).
 
Otryckta källor:
 
• Palmsköldska samlingen (Carolina Rediviva, Ua).
• Städernas Akter (RA).
 
*  *  *
 
Så det finns mycket att gå igenom för den som vill söka efter uppgifter på Spilhammar i Örebro. Men det får bli någon annans uppgift, inte min. Nu måste jag faktiskt koncentrera mig på mina egna anor!
 
Trevlig sommar!

356
Det har framkommit under en annan diskussion här att Michael Lundholm avgår vid höstens stämma, delvis pga. den tid som FS tvingats avsätta för spårsmål rörande AF/FF och den insinuanta ton som framskymtat hos vissa skribenter och som gjort att han tröttnat.
 
Jag tycker det är utomordentligt beklämmande och allvarligt att en sådan ytterst kompetent person väljer att lämnar FS, huvudsakligen (förmodligen) pga. debatten om och tonen på AF/FF. Jag hade hoppats på att Michael var påtänkt att efterträda Ted. Om det är någon, jämsides med Ted, som har deltagit i diskussioner med släktforskare här de senaste 2 åren så är det just - Michael Lundholm. Ingen skugga skall därför definitivt inte falla över honom! Michaels avgång måste därför mana alla oss som värnar svensk släktforskning till eftertanke och rannsakan:  
 
Är debattklimatet på AF och FF sådant att påtänkta ledamöter i Förbundsstyrelsen inte ställer upp och redan valda hoppar av därför att de inte vill (riskera att) hudflängas här? Om en outtalad obekväm känsla/rädsla sprider sig - är inte detta då ett hot mot demokratin i Förbundet? Vad ska vi göra åt det i så fall?
 
Det har otvivelaktigt funnits och finns brister på AF/FF som påtalats av flera skribenter - t ex den senfärdiga och bristfälliga modereringen/övervakningen av forumet - men det legitimerar inte ett debattklimat som skapar dålig stämning och stjälper förmågor. Då måste vi ändra oss genom att bli mer ödmjuka, sakliga och toleranta - mindre otåliga, kompromisslösa och krävande. Det ingår också i ett demokratiskt förhållningssätt som vi alla är skyldiga att upprätthålla.

357
Karbenning / Karbenning födelsebok 1736-1772 GID 2346.10.93100
« skrivet: 2008-05-23, 19:30 »
Sockenskomakare
 
Klingbo (by, ej socken)

358
Nyligen upptäckte jag en arkivbildare som jag tror kan ge en del också när det gäller fångar och fångvård: Länsstyrelsen, närmare bestämt Landskansliet och Landskontoret (på Landsarkivet). Där finns, under Serie E och G, handlingar rörande fångvård.  
 
För det kan ju bara så att fångarna också (först?) vände sig till den regionala befallningahavaren, dvs. landshövdingen, med sina klagomål och vädjanden. Av Carins inlägg kan man utläsa att inte alla (hennes fångar) blev föremål för Kungl. Majt:s nådige utslag.

359
03) Osorterat / Läshjälp
« skrivet: 2008-05-07, 01:03 »
Ja...salighets medel ska de vara. Bra Elisabeth!

360
Ånsta / Ånsta hfl
« skrivet: 2008-05-06, 16:21 »
Det skall nog vara Hovsta som ligger straxt norr om Örebro. Där finns också Kårsta, Lund och Kumla.
 
Mvh /Leif

361
03) Osorterat / Läshjälp
« skrivet: 2008-05-06, 16:13 »
Det ska nog vara Hämshyttan, modernare: Hemshyttan.
 
Vidare, istället för frågetecken, tyder jag som följande:
 
... (Döpt?). Kunnat wäl läsa och förstå sine Christendoms stycken.
 
(Lefvat) stilla.
 
Begodt sine swaghets medel.
 
... ibland til sängz af ålderdombskröplighet, på slutet ... (har?)
 
Mvh /Leif

362
Men jag protesterar ju mot plasten, bäste Stefan! Jag tycker man ska sända ut tidningen väl förpackad i ett skyddande kuvert. I synnerhet som försändelsen innehåller en extra tidning!  
 
Jo jag vet att den inte var förpackad alls förut. Lika illa det. Jag har flera nummer som dimpt ner med skavanker av olika slag. Så ser jag på saken - den pedant jag är!

363
Jag tackar så mycket för nya numret av tidningen! Många läsvärda artiklar.  
 
Men varför i hela friden sänder ni tidningen + den extra tidningen Amerikafararna i tunn, miljövänlig plast som som var upprispad på flera ställen, vilket skadat Släkthistoriskt Forum?? Snålheten bedrar visheten. Nu måste jag alltså begära en ny tidning. För jag vill inte som prenumerant ha en tidning som är kantstött, har repor och veck!  
 
Varför skickar ni inte ut tidningen i miljövänligt kuvert? I all synnerhet som det medföljer en extra tidning! Det måste finnas upphandling att göra i Sth eller på nätet med storförpackningar av kuvert i A4 eller A3 format. Vet att de i min förening (i Lindesberg) skickar ut medlemstidningen i ett skyddande kuvert. Och det verkar fungera hur bra som helst.

364
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-05-05, 14:14 »
Jag kan bara hålla med Lotta vad gäller inläggen från Maj-Brith och Anita. Jag förstår öht inte vad de tillför debatten.
 
Jag har den störta respekt för Lotta Nordin. Hon är en av de absolut bästa här, inte bara som släktforskare utan också att tyda gammal text. Och hon har tillrättavisat mig några gånger när jag gjort en feltydning av enstaka ord - som sedan lett till felttolkningar av sammanhanget (se t ex detta med åkerskatt ovan). Hon kan då förvisso vara rakt på sak och skarp i sina formuleringar, vilket kanske uppfattas som brist på ödmjukhet,  men i sak har hon haft rätt och den sanningen måste jag tåla om jag stuckit ut hakan och påstått något som visat sig vara fel. Sån't är livet. Och man lär sig förhoppningsvis av misstagen.  
 
Dessa har ofta tillkommit pga. jag velat hjälpa, men varit trött och överskattat min förmåga. Man måste ibland inse sina begränsningar. För det finns dem, bl a Lotta Nordin, som har större kunskap inom vissa områden än jag. Så är det också i livet i övrigt. Det får man acceptera.

365
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-04-21, 21:38 »
Jag böjer mig för Höga Överheten!  
 
Jag har inte excerperat mantalslängderna systematiskt under ett antal år som du tycks ha gjort. Det skäl du nämner till varför Lars Andersson inte kan vara bosatt i Smedjebacken verkar mycket trovärdigt. Den karta jag återgett ger en missvisande bild av hur staden såg ut (förstår jag nu). Man kan få uppfattningen att området Norra staden var obebyggt, men så är det inte. Kontollerade en karta från 1652 av Johan Toring (Lantmäteriverket, Historiska kartor) och där finns bl a bodar och byggningstomter inom Norra staden. Smedjebacken är inte alls vara utmärkt. Således omvända förhållande jämfört med ovanstående karta. Detta stöder också ditt antagande.  
 
OK. Vi vet för närvarande inte med säkerhet varifrån namnet kommer. Men vapenskölden då på Per Spilhammars gravsten - ger inte den ett belägg för att han har sitt ursprung bland spiksmederna? Jag tycker absolut att det är en spikhammare och två spikar avbildade. Varför skulle han låta ingravera detta i vapenskölden (och efterlevande i gravstenen) om han inte hade någon anknytning till spiksmide?  
 
 
Gravsten över Petrus Spilhammar och Ingrid Bengtsdotter Kruse i Berg 1662. Foto: Arne Holmer 1981 [Sköllerstabygden 2, Saxonarkivet, Örebro Stadsarkiv].  
 
Jag tycker avslutningsvis att det skulle vara mycket intressant att - trots eller tack vare vad som kommit fram senaste dagarna - excerpera jordeboken 1647 för Gustaf Leijonhufvuds gods. Om även hans ägor i staden uppräknas, kanske vi kan få ytterligare uppgifter gällande personerna i domboksnotisen från 1653 - inte minst Lars Andersson Spilhammarn - eftersom de tydligen finns där redan 1647.
 
Jag tackar dig Lotta så länge för ett omtumlande, stimulerande och givande meningsutbyte och önskar skön vår!

366
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 18:12 »
Jag kan naturligtvis inte veta om han är född i staden eller inte.  
 
Men min bedömning är att han liksom många andra smeder och hantverkare vid mitten av 1600-talet, pga. rådande samhällsordning och kanske under påverkan av just landshövding Gustaf Leijonhufvud - Klingnéus visar i sin uppsats hur förmyndarregeringen och landshövdingen vid ett antal tillfällen försökte lösa problemet med trilskande landsbygdssmeder - troligen inflyttat till Örebro och området norr om ån kallat Norra Smedjebacken. Området fick också namnet efter alla smeder som etablerade sig där.
 
Blir förståss förvånad över att du inte anser att han är smed. Jag trodde det rådde samstämmighet bland debattörerna kring detta. Enligt SAOB är Spilhammare liktydigt med spikhammare. Men du ifrågasätter alltså detta? Han förekommer med Spilhammar i namnet, men har ett annat yrke? Han bär namnet efter sin far, farfar eller annan släkting och har själv inget med yrket att göra?  
 
Tillåt mig tvivla.  
 
 

 
Källa: Sören Klingnéus, Vi flyttar inte även om de skär halsen av oss – när Nerikes Faktori skulle centraliseras till Örebro, s. 38. Uppsats (B?), Uppsala universitet [Saxonarkivet, Örebro Stadsbibliotek].

367
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 10:32 »
Ur Annette Thörnquists uppsats (ovan) hämtar jag följande, s. 102:
 
”Järnet tillhandahölls vid kronobruk, som t. ex. Godegård och spiken användes bland annat för uppbyggnaden av flottan. Krigsmakten krävde enhetlighet i tillverkningen av såväl vapen som spik. Kungen ville också organisera bergshanteringen i stort och dirigera handeln med spik och annan järnmanufaktur till städer och andra reglerade marknadsplatser”.
 
Återkommer sedan till domboksnotisen. Det kan vara bra om vi försöker tyda den ordentligt. Jag har gjort ett försök här:
 
”Joens Jöransson kerer (kärar?) emot Efterskhrefne? på Wälb.. Hr. Gustaff
Leijonhufdhz .....? opå Åkerskatt, för det de hans jord brukat haffer”.
 
Ett viktigt ord är det med frågetecken efter. Vad står det?  
 
Av notisen framgår i alla fall att dessa personer har brukat Gustaf Leijonhufvuds jord i staden. Kunde de inte ha varit några av Leijonhufvuds landbönder 6 år tidigare? Och skulle han inte ha kunnat, mot bakgrund av regeringens politik, medverka till att de inflyttade till staden? I varje fall två av dem verkar ha varit hantverkare. Jag bara ställer frågorna.

368
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 01:01 »
Ur Sören Klingnéus uppsats ”Vi flyttar inte även om de skär halsen av oss - när Nerikes Faktori skulle centraliseras till Örebro”, s. 5, hämtar jag:
 
”Smederna bodde emellertid på landet till staden borgmästare Jacob Lithman började agera. De ville inte överge sina gårdar. Men borgmästaren fann medel att förmå dem flytta in till staden. Bagge redogör därefter för de resolutioner som utgick från regeringens sida till landshövdingen Gustaf Leijonhufvud mellan åren 1630-40 med krav på att smederna skulle inflytta till Örebro. De skulle annars roteras och utskrivas till knektar. För att underlätta inflyttningen erbjöds smederna 1000 daler silvermynt, för vilket de skulle bygga hus och verkstäder i staden. Denna hjälp vägrade de ta emot, men efter det 25 stycken blivit uttagna till knektar ändrade de övriga sig och lovade inflytta. [.] I september 1640 ägde inflyttningen rum till Norra Smedjebacken, som var området norr om ån i staden, men eftersom platsen var alldeles för liten att rymma alla faktoriets arbetare fick stadens borgare avstå mark söder om ån. Så småningom var även Södra Smedjebacken befolkad av smeder som 1648 fick ytterligare en byggnadshjälp om 1000 daler silvermynt. Eftersom de utsedda plasterna inte räckte till för alla smeder bodde ett stort antal kvar på landet, vilket de gör än idag, skriver Bagge”.

369
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 00:11 »
Lotta,
 
Om du läser de uppsatser jag refererar till förstår du, som jag skrev, att han troligen - lämpligare uttryck, förvånade mig inte att du anmärkte på min bedömning - kom till Örebro av delvis samma orsak som smederna vid faktoriet: Myndigheterna ville ha kontroll över Närkeböndernas smide och handeln med järnvaror och centralisera hantverket till städerna. Det är alltså enda beröringspunkten med faktoriet.  
 
Men när jag läser på mer om förhållandet, framgår att mycket spik behövdes för Krigsflottans skeppsbyggeri. Så helt uteslutet är det nog ändå inte att faktoriet spelat roll för Spilhammars bosättning här.  
 
Sedan funderar jag på detta du skriver om fritt fantisera. Du tycks göra en skillnad på att fantisera och fantisera fritt. Vad menar du egentligen? Det skulle vara bra om du kunde redogöra för skillnaden, tack!
 
(Meddelandet ändrat av legony den 21 april, 2008)

370
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-20, 17:35 »
Man lär så länge man lever. Jag trodde att åkerskatt var liktydigt med den skatt eller arrende som frälsebönderna fick betala till adelsmannen istället för till kronan.
 
Jag har inget emot att du rättar mig när jag har fel, Lotta. Därigenom kan man lära sig och undvika samma misstag i fortsättningen. Och när det gäller tolkning och betydelsen av äldre ord har du säkerligen betydligt större erfarenhet än jag, som började släktforska för 14 år sedan. (Jag anser t ex att du är en av de absolut bästa här under Läshjälp. Därför tycker jag att det synd att du inte förekommer oftare numera under AF).  
 
Det är alltså mycket viktigt att förstå betydelsen av ord. Ett ord fel - och följden kan också bli helt fel. Och det är här jag missat några gånger. Gjort en feltydning eller inte förstått ordets innebörd. Men jag har definitivt inte hittat på betydelser av ord för att dom ska passa in dina (mina) teorier! Varför skulle jag göra det?? Om jag hjälper någon vill jag naturligtvis vara så sanningsenlig som möjlig. Men vilket sanningspatos man än drivs av sker misstag. Det gäller oss alla.
 
Även om nu Lars Andersson Spilhammar finns i staden Örebro, och inte på landet som frälsebonde under Gustaf Leijonhuvud, är det mycket som talar för att han kom dit som en följd av förmyndarregeringens politik. Den syftade till att göra städerna till grunden i en stark stat. Hantverkare på landsbygden skulle lockas till städerna för att därigenom med bl a tull och accis bidra till stadskassans ökade inkomster. Förståelse för detta får man genom att läsa Nilsson, Thörnquist och Klingnéus - även hans uppsats Vi flyttar inte även om man skär halsen av oss - när Närkes faktori skulle centraliseras till Örebro - ovan.

371
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-20, 14:07 »
Jag har nu undersökt huruvida Lars Andersson Spilhammar noteras under  Hjälmarberg och  
 

Gustaf Eriksson Leijonhufvud. Örebro läns första landshövding 1634-1648. Foto: Svenska Porträttarkivet.  
 
landshövding Gustaf Leijonhufvuds frälsebönder i ffa roterings- och utskrivningslängderna för Närke.
 
I mitt öppna galleri (i Picasa) har jag lagt ut  Gustaf Leijonhufvuds frälsebönder under Hjälmarsberg 1628-1647 som bör ha relevans i sammanhanget. Det finns också roteringslängder åren 1630-1641, men dessa har inte medtagits i sammanställningen.
 
Det hade varit ännu bättre om det funnits roterings- och utskrivningslängder på frälset i Närke som är samtida med protokollet i domboken, dvs. år 1653, men så är icke fallet. Längderna sträcker sig till 1648 och därefter från 1663. Möjligen kan någon handling tillhörande adeln på RA, t ex. Frälse- och rusttjänstlängder, uppväga avsaknaden av rot o utskrl 1649-1662?
 
Jag har då funnit tre(3) Lars Andersson i rot o utskrl 1647 [vol. 214 o. 215]. (Anm: Det finns två längder år 1647. Jag tror den senare, vol. 215, rör landbönderna år 1648. Hittar nämligen ingen längd detta år). Det är:
 
1.   Lars Andersson i Attersta, Sköllersta socken.
2.   Lars Andersson i Ekeby, Almby socken.
3.   Lars Andersson i Fröswij, (numera Frösvidal), Kils socken.
 
Under förutsättning att ”vår” Lars Andersson Spilhammar är bosatt som landbonde under Hjälmarberg redan 1647, bör därför någon av dessa tre vara den som noteras i domboken 1653. Ja, det kan vara två(2) eftersom vi också har en Lars Andersson ”Minor” antecknad. Observera att två år tidigare, 1645 [vol. 213], finns ingen Lars Andersson upptecknad. I alla fall ingen Lars med patronymikon Andersson utskrivet.  
 
Vem kan då vara den Lars Andersson vi söker? Det går inte att säkert svara på utifrån roteringslängderna (som dessutom inte är helt samtida), och i jämförelse med uppgifter i mantalslängder och jordeböcker.  
 
Den ende som jag undersökt lite närmare, och som dessutom noteras i mantalslängden, är Lars Andersson i Frösvi (Frösvidal).  Leif Troëngs bilder av nuvarande Frösvidal och även andra bilder och information  här. Fadern är Anders Jonsson och upptecknas som frälsebonde under Hjälmarsberg redan 1628. Studerar man sedan mantalslängden framgår att Anders Jonsson noteras sista gången 1651. Från 1653 står Lars Andersson som husbonde med 3 mantal. Året efter med 4 mantal. Om man utgår från att Anders Jonsson skattebefriats pga. ålder och således är över 65 år 1652, skulle födelseåret vara ca. 1587. Sonen Lars skulle då kunna vara född ca. 1612. Med tanke på att Per Spilhammars födelseår skulle vara ca. 1630, verkar denne Lars Andersson i Frösvidal inte vara den Lars Andersson Spilhammar som vi söker. Men han kan stämma för Lars Andersson ”Minor”. Vid Frösvidal fanns en stångjärnshammare från 1663 (enl. Harméns register). Det utesluter inte att en mindre, ”obetydlig” hammare varit i bruk där tidigare.  
 
De övriga två Lars Andersson i roteringslängden 1647 får jag således inget närmare grepp om. Källorna är för bristfälliga. Däremot funderar jag på om de i själva verket kan vara samma person? Lars Andersson i Ekeby tycks dela ett mantal med Nils Håkansson ibm medan Lars Andersson i Attersta också delar mantalet med en Nils. Om det är Nils Håkansson i Ekeby, Almby sn går inte att fastställa. Det hade varit väldigt intressant att följa dessa två eller fyra i roteringslängderna åren därefter, men det går ju tyvärr inte.  
 
Mantalslängden 1648 (som delvis är svårläst/oläslig) visar ingen Lars Andersson alls i Almby sn. I Sköllersta sn finns en Lars Andersson under ett frälsehemman i Rånnesta. Dessutom förekommer två Lars, men bara med förnamn. År 1649 finns fortfarande Lars Andersson i Rånnesta. Ingen Lars Andersson i Ekeby, Almby. Däremot några Lars utan patronymikon. Uppgifterna ang. Lars Andersson i Almby åren efter är lika knapphändiga. Några slutsatser går därför inte att dras. Anmärkningsvärd är dock ”Nils Olofsson i Ekeby”, Almby sn 1649 [mtl, under ”Försvarsfolk”]. Han är sannolikt identisk med den ”Nils i Ekeby”, noterad i roteringslängden för Almby sn 1647 [vol. 214] som ”försvar wedh Oxebergzhammer”:
 
 
 
Även så den Gustaf Leijonhufvuds ”frälseknekt Anders Larsson ved Hammaren”, Almby sn som upptecknas i roteringslängd 1645 [vol. 213]. Så en spekulation kan vara: Har det funnits en eller måhända två okända, ”oansenliga” hamrar i Almby socken 1645-1647, är det fullt möjligt att det där också funnit en ”Spilhammar”.  
 
Jag har tidigare varit inne på särskilda omständigheter - gevärsfaktorierna - som tänkbar anledning till Spilhammars anknytning till Närke. Nu verkar inte det spåret hålla. Det finns dock andra faktorer som är värt att beakta. Jag tänker på spiksmidet i Lerbäck socken. Där har hantverket lång tradition. Två uppsatser i Från Bergslag och Bondebygd riktar uppmärksamheten mot detta. Dels Lisbeth Nilsson med ”Spiksmidet i Lerbäck” (1985, s. 67-73), dels Annette Thörnquist med ”Spiksmide med djupa historiska rötter i södra Närke och norra Östergötland (2004-2005, s. 97-112). L.N. skriver: ..Vid mitten av 1600-talet kallade dåvarande ägaren för Skyllbergs bruk, Louis de Geer till sig smeder från Belgien. Den kunskap om handsmide de förde med sig spreds och tog fäste hos befolkningen.. [s. 67]. Och A.T: ”..Eftersom järnhanteringen var avgörande för den svenska stormaktens utveckling under 1600-talet, fick dock bruksadeln förhållandevis fria tyglar. Askersunds stad, som grundades på 1640-talet, fick heller aldrig den kontroll över spikhandeln som stadsmakterna ursprungligen hade avsett. [s. 103]. Man måste därför fråga sig om det inte kan finnas en koppling mellan spiksmidet i Lerbäck och frälsebonden Lars Andersson Spijlhammar. Kanske har Gustaf Leijonhufvud inkallat honom från Lerbäck eller direkt, med Louis de Geers hjälp, från Belgien? Han skulle då vara vallon. Vidare forskning kan måhända bringa klarhet i detta. Och de källor jag finner intressanta att studera är:
 
.   Jordebok 1647 (med räkenskaper från 1680-talet). Den förvaras i ”Leijonhufvudska släktarkivet” bland Gustaf Leijonhufvuds akter på RA (enligt dess Biståndsöversikt, del 8, band 2). Eftersom det är en jordebok upprättad förmodligen av landshövdingen och godsägaren själv, kan den vara mer detaljerad än de statliga jordeböckerna.
.   Örebro läns gemensamma domböcker (Örebro härad) mellan 1645 och tidigast 1655. Även stadsdomstolen (Rådhusrätt och magistrat samt Kämnärsrätten) och Kumla häradsrätt (med tanke på Sköllersta) motsvarande period. En systematisk genomgång alltså och inte spridda år.
.   Dossiéer för Frösvidals bruk, som finns bevarade redan från 1626 på gården Frösvidal. Detta som ett uppslag i det fall man vill spinna vidare på den Lars Andersson som är bosatt där.
 
Men dessa forskningsinsatser får bli någon annans uppgift. Jag lämnar nu definitivt den här diskussionen. Hur roligt detta än är får ni ursäkta - jag måste faktiskt ägna mig åt mina släktingar. Det var naturligtvis helt fel av mig att uttrycka ”vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer” i meningsutbytet med Birgitta. Jag hade en dålig dag helt enkelt.  För vad gör vi i släktforskningen om inte just detta? Men det var inte illa menat och det tror jag Birgitta förstår. Oaktat detta har jag förhoppningsvis bidragit med något lite till forskningen sedan jag intensifierade den med mitt inlägg om lagmansrätten för knappt 2 månader sedan.
 
Till sist detta med ”fantasi”. Vad gäller fantasi & kreativt tänkande delar jag Albert Einsteins uppfattning: ”Fantasi är viktigare är kunskap”. I samband med en undersökning om just kreativitet ställdes frågan till vuxna: Om du hade ett par extra ögon - var skulle du ha dem? 95 % svarade: i nacken. En 4-åring svarade: ge dem till en blind. En 6-åring svarade:  
i min storasysters rum. Genialiskt!  
 
Genom hela mitt liv har fantasi (och drömmar) varit verktyg som löst problem både privat och i släktforskningen. Inte så att jag med fantasi, beträffande släktforskning, fabricerat bevis om förhållanden som inte finns utan funnit sökingångar till källor för fakta som möjligtvis finns. Och det är jag stolt över och kommer att fortsätta med.
 
Så om detta sticker i ögonen på Lotta Nordin - låt det sticka!

372
Visst är det så, Ann-Mari!
 
Men just vad gäller fotografer och ateljéer i Örebro är den här uppsatsen väldigt bra. Utförlig och till god hjälp för den som vill veta mer om enskilda fotografer här.
 
Ha en bra helg!
 
Hälsar
Leif

373
Jag tittade i min samling av Från Bergslag och Bondebygd, Örebro Läns museum och Örebro Hembygdsförbunds skriftserie som utkommit sedan 1935.
 
Upptäckte då en intressant uppsats om fotograferna i Örebro.  
 
Den har skrivits av Curt Götlin och ingår i årsskriften från 1968, s. 43-82. Titeln är densamma som ämnesrubriken.
 
Kan vara värdefull för dem som söker enskilda fotografer.
 
/Leif G:son Nygård

374
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-06, 20:31 »
Ja, det kan stå Spilhammarn. Men det ändrar inget i sak. Jag vidhåller min tolkning att det står holler och att noteringen syftar på en hammare och inte ett namn.
 
Att Per ett halvår senare nämns med Spilhammar ser jag som fullt naturligt: han, liksom övriga syskon, tar namnet från det hammarställe där de är uppväxta. Inget konstigt med det! Att fadern kanske bara skrivs Lars Andersson i handlingarna, även om han driver Spilhammaren, är lika begripligt. Vid de hammarställen jag stött på i Bergslagen, där jag har de flesta av mina fäderneanor, skrivs brukaren med sitt patronymikon i mantals- och roteringslängder. Och skrivs han Lars Andersson Spilhammar eller Lars Spilhammar i domboken är det holler inget jag höjer på ögonbrynen för.
 
Vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer kan man naturligtvis göra det, men man riskerar att göra bisak till huvudsak och därmed förlora riktningen. I vilken tid Per Spilhammar levde, var fädernehemmanet fanns och vilken betydelse hammaren Spilhammar hade lokalt och regionalt samt för namnet, tycker jag är huvudsaken.
 
Ponera att Spilhammaren är en frälsehammare som ägs av Gustaf Lejonhuvud och drivs av Lars Andersson. OM det stämmer, skulle adelsmannen producera järn - möjligen förädlat - för något annat behov än krigsindustrin? Så här skriver Klingnéus (s. 405): [..] Vapentillverkningen kom att bli något av de styrandes skötebarn. Det intresse som visades av Gustav Vasa upprätthölls under sönerans regeringstider [..]. Jag har svårt att tänka mig att en ättling till Gustav Vasas hustru ens skulle komma på tanken (om det öht var tillåtet?).

375
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-05, 19:54 »
Hela noteringen ter sig obegriplig för mig om det skulle står heller Spijlhammar.
 
Två (2) faktorer MOT den tolkningen:
 
1. Det är punkt efter Andersson.
 
2. Spijlhammaren slutar på ett 'n', inte ett 'r'. Jämför sista boksaven i holler/heller!
 
Noteringen innehåller för övrigt inget yrke.
 
/Leif

376
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-04, 21:01 »
Oj, här har vi onekligen ett genombrott! Vill nog påstår att vi kommit inte bara lite utan MYCKET långt i vår jakt!  
 
För här står som första namn: Lars Andersson. Holler Spijlhammaren.
 
Detta lär då betyda att Lars Andersson upprätthåller (har privilegier på?) hammaren Spilhammar och att det alltså fanns en smedja på platsen. Kanske är då Lars Andersson mästersmed? Och rimligen borde han då vara involverad i faktoriet. Nu omnäms inte Spilhammaren i Klingnéus uppsats, men den kan finnas upptecknad i någon av de källor han anlitat. Den enda officiella hammarsmedjan i närheten av Örebro uppbyggdes vid Snavlunda gård, väster om Örebro, efter direktiv av Hertig Karl. Det verkar avlägset i detta sammanhang. Spilhammaren kan då vara ett av de mindre (okända?) bondesmedjorna på Närkes landsbygd som utökades till följd av krigsindustrins framväxt. Så ett mejl till  Sören Klingnéus vore inte helt fel! Han är lektor i historia vid Örebro universitet.  
 
Och eftersom det finns ytterligare en Lars Andersson, benämnd minor, kan vi nog utgå ifrån att Lars Andersson vid Spilhammaren var den äldre, major. Du hade hittat en Lars Andersson minor på norr i Örebro, vad jag förstår.  
 
Vi får se om jag lyckas lokalisera hemmanet efter nästa veckas rotande i roteringslängderna!

377
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-04, 19:59 »
Jodå Birgitta, jag vet var Hjälmarsberg ligger. Inte svårt att missa! Hjälmarsberg är ett välkänt och betittat gods för de flesta örebroare (och andra) som far med båt ut på Hemfjärden och vidare ut mot Hjälmaren liksom för varje fågelskådare eller friluftsmänniska som satt sin fot i naturreservatet Oset. Sök på eniro så ser du var det ligger! Ådön ligger i närheten av Flen (vid Sparreholm).
 
Som sagt, adelns gods och folk är upptecknade i roterings- och utskrivningslängderna. De ingår alltså inte i några särskilda volymer. Jag ska kolla upp Gustaf Lejonhuvuds underliggande gårdar runt 1650 i nästa vecka.
 
Trevlig helg!
 
Leif

378
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-04, 00:35 »
Hej Birgitta!
 
Även om jag har fått kopia av registerkortet är det svårt att se och tyda Björn Askers handskrivna notiser, som delvis är förkortningar. Han har insett detta och därför gjort vissa kommentarer (med kulspets) till vissa avsnitt. Men du kan få brevet ifall du kan få ut något mer av noteringarna. Du har mer nytta av detta än jag. Sedan kan du ju kontakta Björn Asker själv och fråga på det du inte kan läsa. Mejla mig bara adressen.
 
Den här notisen känner jag inte igen. Har du lagt ut den förut? Den ger ju flera ingångar. Den här Gustaf Lejonhufvud är troligtvis en av adelsmännen som förlänades hemman i Närke. De personer som uppräknas är då landbönder under frälset. I rot o utskrl är adelns folk upptecknade för sig, så det går med lätthet att kontrollera om Gustaf Lejonhufvud är en adelsman (och kanske militär?). Då ser du också i vilken socken och vid vilka gårdar bönderna skrevs. Det verkar onekligen lovande att denne Lars Andersson kan vara fadern! Han heter iaf Spilhammar. Och vet du vid vilken socken och gård han är skriven, kan du sedan kontollera faktoriets personal. Det finns också, enl. Sören Klingnéus noter, andra källor med längder på personalen. (Märk väl att jag bara har en teori om att fadern var knuten till gevärsfaktoriet och att namnet har sitt ursprung däri. Det kan alltså mycket väl vara fel. Men om du läser Klingnéus uppsats, förstår du att många på Närkes landsbygd och i Örebro engagerades i den krigsindustri som uppstod, inte minst pga. 30-åriga kriget).  
 
Noteringen efter Spilhammars namn i 1659-års avlöningslista är 658 vid Öfl. Comp...., d v s att han året innan var vid nr 2, Överstelöjtnanten Erik Drakenbergs Kompani. Det ser du då i bilden ovanför. Det är helt enkelt en lista som visar var han tjänstgjort och låg till grund för lönen. Det är första gången jag tittat i dessa längder, så det är en helt ny källa för mig. Men denna källserie, liksom de flesta andra från Krigskollegiet, har mikrofilmats.  
 
Jag har svårt att avgöra om karriären var snabb. Har ju ingen erfarenheter av rytteriet. Du borde fråga någon på Krigsarkivet. Men Björn Asker hade väl en tanke (i mejlet) om att karriären också kunde ha accelererat pga. krigen. Det fanns helt enkelt inte tid för en normal befordringsgång i svåra krigstider. Några pinnhål hoppades över. Men sedan kan han också ha utmärkt sig. Gravstenen i Sköllersta kyrka vittnar väl om det. Inbillar mig att ett sådant minnsemärke över en löjtnant var förbehållet dem som på något sätt gjort betydande insatser för landet.
 
Vänligen,
 
Leif

379
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-03, 15:17 »
Jag har lagt ut ytterligare två roteringslängder med bl a gevärsfaktoriets personal i mitt öppna album. Det är:
 
 Roterings- och utskrivningslängd Nora o Lindes bergslag, Fellingsbro härad + Faktoriet i Närke 1633. Mantalet på faktoriets personal redovisas från bild 54.
 
 Faktoriet i Närke och mantalet Fellingsbro sn (med bruksfolket) 1647.
 
Några av längderna, och partier av dessa, är ytterst svårlästa eller oläsliga på mikrokort pga. färgskiftningar. Det är därför jag digitalfotograferat handlingarna. Så jag hoppas de kan vara till någon glädje!
 
Mvh
Leif

380
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-03, 02:03 »
Har laddat upp handlingarna från  Faktoriet i Närke och mantalslängd Örebro stad 1640 i mitt webbalbum. Varsågod! Kanske kan de ge en och annan upplysning om Spilhammare som gömmer sig?
 
God natt!  
 
/Leif
 
Tillägg: Klicka på bilden som går den att förstora med förstoringsglaset upp i högra hörnet!
 
(Meddelandet ändrat av legony den 03 april, 2008)

381
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-04-02, 20:58 »
Så har jag då besökt det arkiv som jag tycker om att besöka, nämligen Krigsarkivet!
 
Men jag måste direkt säga att 1/ vi kan glömma Peder Laasson i Berg, Sköllersta sn och 2/ jag har inte fått några nya uppgifter om Pers far eller fädernehemman. Tyvärr!  
 
Började med räkenskaperna (Krigskollegium, Militiekontoret). De är mikrofilmade tom 1630. Därefter måste sökningen ske i en box med gamla registerkort. Och det var inte upplagt riktigt som jag tänkte. Man måste nämligen veta regementets och kompaniets aktiviteter under åren för att veta vad man ska beställa. Det betyder att man först måste gå igenom rullor för att se var Per Spilhammar befann sig mellan 1657-1676. Därefter finns underlag att gå igenom räkenskaperna systematiskt. Men jag tror förutsättningarna är goda att hitta flera uppgifter om Per Spilhammar i denna källserie. Blev själv glatt överraskad över resultatet när jag sökte igenom räkenskaperna tidigare för Österbottens regemente. Men detta rörde förvisso aktiviteter knappt 100 år senare.
 
Så jag gick lite grann på en mina direkt vid ankomst. Upplägget i räkenskaperna var alltså inte (som för Österbottens regemente) på regemente och år. Började istället genomgång av rullorna och därefter andra källserier. Fann då några handlingar som kanske kan vara intressanta att återge. Det gäller dels rullor för Upplands kavalleriregemente [KrA, Rullor, vol. 1657:1, s. 111, kort 2:7 resp. 1657:8, s. ?, kort 1/3], dels några avlöningslistor [Krigskollegium, Militiekontoret, serie GIvb]:
 
 
 
 
Här ser vi att Per Spilhammar första gången mönstrade på som löjtnant i Halmstad den 28.8.1657 för Jakob Nymans kompani. Och han hade tre (3) understödshemman i Sköllersta: Vallby i Längbro sn, Mark i dito sn, Valtorp i Asker sn och Rånsta i Vintrosa sn. De sista två med hälften var av kostnaden för utrustning av en häst.
 
Sedan har vi här exempel på löningslistor för kompanierna i regementet 1658 och 1659:
 
 
 
 
Det visar sig att Per fick rycka in vid fler kompanier dessa år. Ersatt sannolikt stupade, skadade eller avgångna. Men även om det iof sig är intressant ger det inget nytt om hans härstamning.
 
Per har således värvats. Varifrån är den stora frågan? Men av den snabba karriären att döma har han nog inte rötterna i något enkelt bondehemman. Jag har varit i kontakt med Björn Asker, lektor och fil. doktor vid Uppsala universitet, som skrivit ett kapitel i Närkes militärhistoria. (Även Hur riket styrdes, ISBN 978-91-88366-77-1). Han har forskat en del på Spilhammar och är inne på samma linje. (Jag mejlar brevet och vår mejlkontakt till Barbro och Stefan. Är det flera som är intresserad - hör av er!). Namnet -hammar antyder, som vi varit inte på, anknytning till bergsbruk. Och eftersom alla tre understödshemmanen låg i Närke finns det väl anledning att tro att även fädernehemmanet låg där. Kanske i Hammars sn? Och måhända var fadern knuten till Gevärsfaktoriet i Närke och Örebro? (Sören Klingnéus har forskat i detta och har skrivit en intressant artikel; Från Närkes faktori till Bofors Krigsindustri i Örebro län. Eldhandvapen och blanka vapen [Från bergslag och bondebygd 1997 s. 387-432]). Symbolerna i vapenskölden indikerar något inom manufaktursmide. Jag passade på att digitalfotografera några mycket intressanta mantalsängder över faktoriets personal 1633 (vol. 202), 1640 (vol. 208) och 1647 (vol. 214). Kommer att lägga ut uppgifterna i Leifs space så småningom. De finns på mikrokort av rot- och utskrivningslängder Närke. Detsamma gäller Mantaledt uppå Bårgeskapett och Stadz Inevånnare uti Örebro medh deras drännger 1640 (vol. 208) här:
 
 
 
 
För att få uppgifter varifrån han värvades behöver rullorna studeras mera noggrant. Nu visar uppgifterna i Askers registerkort att han var värvad ryttare redan 1655 vid Upplands ryttare under Gyllenpatrons kompani. Utifrån detta får man söka sig igenom kompanierna och se ifall någon uppgift kan ge en öppning. Annars återstår inget annat än sökning i räkenskaperna 1655-1676. Och det kräver säkerligen någon veckas vistelse på KrA. Vi får inte heller glömma Länstyrelsen och lantkontoret! Av Kurt Ågrens noter - har berört detta ovan - framgår att ffa ryttare och deras änkor ofta framförde klagomål till landshövdingen.  
 
Jag ska till Uppsala den 22 april och kan ägna lite tid åt detta. Med betoning på lite. För i ö måste jag faktiskt ägna mig åt mina anor framöver, även om sökningen efter Spilhammar har gett väldigt mycket!

382
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-27, 18:11 »
Jo, det är fullt möjligt att han lever. Jag funderar dock på varför Per vill ha stadsfästelse på fullmakten om Anders har återkommit/lever? Kan det bero på Anders och Pers gemensamma angelägenheter, t ex fädernegården? Eller vill Per bara ha någonting som visar att han stått närmast (sin bror?) Anders av alla syskon och andra släktingar i fall det i framtiden skulle upptså tvister om arvet efter Anders? Under krigstid levde de ju båda under ett mer eller mindre ständigt dödshot. Och just för att Anders återkom, efter att ha mer eller mindre ansetts försvunnen/tillfångatagen/död, insåg måhända Per hur angeläget det var att ordna detta?  
 
Jag hittade sedan en intressant länk med digital återgivning av Kriget mot Danmark 1675-1679 af Gustaf Björlin.  
 
Återkommer i nästa vecka efter att jag varit på Krigsarkivet!

383
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2008
« skrivet: 2008-03-19, 16:55 »
Ponera att jag fått kontakt med en släktforskare på AF som forskar i samma släkt som jag. Efter en del inlägg oss emellan lägger jag ut en del av ett släktträd där med uppmaningen: Är du intresserad av fler uppgifter ang. släkten han du mejla mig så ska du få lite mera uppgifter. Så sker också. Men jag får inte veta det via mejl utan på AF. För min Outlook Express har brakat ihop och personen har i inlägg meddelat att han inte kommer i kontakt med mig. Skulle det då vara fel av mig att ställa en fråga på AF för att om möjligt komma tillrätta med problemet för att kunna utbyta släktuppgifter med forskarkollegan som jag fann just på AF? Skulle det bryta mot reglerna för forumet? Det vore orimligt!  
 
Frågor som föranletts av tekniska problem som gör det svårt eller omöjligt att upprätthålla kontakt med kollegor som man träffat på AF, måste naturligtvis innefattas i begreppet angränsande ämnen. Att Ted får fel på sin e-post måste därför ge honom samma rätt som alla andra att ställa en fråga på AF för att kunna hålla kontakt - utan att han bryter mot reglerna för forumet.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 19 mars, 2008)

384
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-16, 02:15 »
Bra Ulf, tack!  
 
Och anledningen till att Per Spilhammar vill ha stadsfästelse av fullmakten 3 år efter den skrevs bör då betyda att Anders Spilhammar har avlidit.
 
Ska söka honom i rullorna 1665-1668 i fall jag kan hitta någon notering om detta.

385
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-16, 00:03 »
Hej Carina!
 
Om du följt diskussionen ordentligt kan du ju se ovan att vi har diskuterat de här uppgifterna alldeles nyligen!  Så det blir lite kaka på kaka.
 
Uppgiften visar att Mons (Måns?) Göransson förmodligen är brukare av löjtnant (Per?) Spilhammars ryttarhemman 1662, men att löjtnanten som trolig rustmästare uppbär en del av räntorna på hemmanet.  
 
Men jag har inte sett någon Måns som brukare på Berg. Det kan då röra ett annat rusthåll i Sköllersta.  
 
Mvh
/Leif

386
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-15, 21:13 »
Har fösökt släppa taget om släkten två gånger senaste veckorna, men det går inte! Det är för kul helt enkelt! Och varför sluta när det är som roligast?

 
 
Nu har jag läst på lite mer om Närkes militärhistoria. Det visar sig då att upptagningsområdet var lite annorlunda än jag trodde:
 
...I regeringsformen 1634 bestämdes hur
rikets militärmakt skulle organiseras. I
samband med detta upplöstes Söderman-
lands ryttare - Södermanlandskompa-
nierna lades under Östgöta regemente
medan Närke-Värmlands och Västgöta-
kompanierna kom till Upplands ryttare.
Den andra landsöversten till häst skall
vara över Upplands, Västmanlands, När-
ke och Värmlands ryttare. Från 1638
kom även södermanlandsryttarna att pla-
ceras in i Upplands rytteriregemente. Av
regementets 8 kompanier rekryterades
nu ett från Askers, Sköllersta, Kumla,
Hardemo, Edsbergs och Glanshammars
härader, medan ett annat fick ryttare från
Örebro, Kumla, Askers, Glanshammars
och Fellingsbro härader förutom från de-
lar av Värmland.
Källa: Lars Otto Berg: Närkeförband, organisation och härstamning, s. 88; Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria I. 1989.
 
Så även om Upplandsregementet huvudsakligen består av soldater från Uppland, finns det 8 kompanier med manskap från Närkesocknar, bl a Sköllersta. Detta indikerar att Per Spilhammar härstammar från Sköllersta sn. Hur det är med Anders Spilhammar i Viksta sn är en annan fråga. Det måste då undersökas närmare. Jag har dock hittat en intressant notis, som jag återkommer till.  
 
Med regementsorganisationen som utgångspunkt har jag som arbetshypotes utgått ifrån att åtminstonde Per är bosatt i Sköllersta. I går kollade jag rot o utskrl för Sköllersta 1645 [Roteringslängd till utskrivningen i Närke Anno 1645, vol. 1643 45:212-213, s. 15] på Stadsarkivet. Och där hittar jag faktiskt en Peder Larsson som blir uttagen till knekt, under rote 72, detta år. Han bor i Bengtboda, en granngård till Berg.
 


 
Källa: Historiska kartor, Lantmäteriet, http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html  
 
Han, tillsammans med en Per Olofsson i Sörby, är de enda som blir uttagan till knektar från Sköllersta detta år. Far till Peder/Per Larsson är Lars Håkansson i Bengtsbo (enligt rulla 1648 216-217). Det finns också ett register till rullorna. Jag kollade detta för att utröna vilka kompanier som kunde ha varit aktuella för Peder. Och jag skulle vilja säga att det finns gott hopp att kunna följa honom från utskrivningen och åren framöver. Kanske kan vi knyta honom till Per Spilhammar i Berg? Saken är ju klar om jag kan spåra honom och det visar sig att han tagit soldatnamnet Spilhammar! Men innan dess är bäst att inte dra några slutsatser. Vi får se vad jag hittar. Kan ändå säga att om den här Peder/Per Larsson är identisk med Spilhammar i Berg, Sköllersta har jag en intressant teori om varifrån han tagit namnet.
 
Ja Birgitta, du gör rätt i att dyka ner i domböckerna. Nu har jag gått igenom lagmansrättens domböcker, men inte hittat något mer om Spilhammar. (Mina excerpter stannar vid vol. 13). Upptäckte att det finns lappkataloger (register) till dessa böcker också. Kan vara klokt att titta i dessa innan du betäller. Du kanske bara behöver beställa/köpa  några kort som innehåller protokollen med Närkes domsaga? Funderar också på om lagmansdomböckerna för Närke knöts till Göta hovrätt under 1670- och 1680-talet, för jag hittar dem inte i senare volymer. Härom dagen gjorde jag också nedslag i Kumla härads domböcker. Några år i mitten av 1650-talet, i slutet av 1660-talet och 1670-talet. Hittade då framför allt dessa noteringar:
 


 


 
Källa: Kumla häradsrätts dombok, 13-14/11 1668 [vol 2, mikrofilm OP 3692]


 
Källa: Kumla häradsrätts dombok, 13-14/11 1668 [vol. 2, mikrofilm OP 3692]
 
Den första notisen är mest intressant. För den ger oss genealogiska uppgifter. Frågan är bara om den inte ger mer frågor än svar! . Den andra handlar om en rågångstvist som tydligen varit uppe i lagmansrätten. Min avskrift bli den här:
 
Leutnanten Peder Spilhammar opwiser en fulmacht
honom gifwen aff Anders Spilhammar men som uthrest
A:o 1665 att han skall hafwa macht och tilståndh Disponera och
handla till hans bästa emedan han borto ähr och uthi fall
der han uthan uthaft Bröstarfwingar dödde då H: Leut-
nanten all hans qvarlefde egendom oqwald niuta och behålla
emedan han förmäler att inga aff Hans Syskon eller
Slächt större beswer eller omkostnad på honom haft
ähn Leutnanten.  
 
Jag tyder den som att:
 
1. Ander Spilhammar har utrest 1665 och utfärdade då en fullmakt för Per med tillstånd att disponera hans egendom på bästa sätt under bortovaron.
2. Anders inte har några bröstarvingar.
3. Fullmakten garanterade Per att disponera all egendom oqvald (ung. vars inne­hav icke är föremål för invändningar från andra) i fall Anders omkom.
3. Anders utser Per till arvtagare eftersom han anser att Per har haft större omsorg om honom än syskon och släkten.
 
Fullmakten visar en nära relation. Kanske är de bröder? Vilken relation de med säkerhet har haft och vad omsorgen bestod av, kan vi ännu så länge bara spekulera. Kanske hade Anders skadats i strid? Varit sjuk? Eller haft ekonomiska beskymmer? Och var fanns Anders egendom? I alla fall visar fullmakten att Per har gått före (övriga?) syskon och släkten. Jag är lite fundersam på ordet uthaft. Kan det stå utsett? Det vill säga: Anders har inte utsett bröstarvingarna innan han for, men att han ändå har barn. En markering alltså, att utse sin ev. broder till arvtagare. Hur tolkar ni det?
 
En annan fråga är varför han uppvisar fullmakten 3 år efter Anders utresa? Kan det beror på att han avlidit och Per vill visa att han är legitim arvtagare? Det skulle då tyda på att Anders faktiskt inte har några barn.  
 
Huruvida han har barn eller inte har ju avgörande betydelse för om vi ev. kan koppla honom till namnen i Viksta sn, Uppsala.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 15 mars, 2008)

387
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-12, 19:20 »
Jag är lika skeptisk som du till andrahandsuppgifter från div. hemsidor utan några som helst källhänvisningar, Birgitta!
 
Har man kört fast i forskningen kan dock varje upptänkligt tips vara värt att kontollera för att komma vidare. Men tipset eller idén kan inte vara annat än just en hypotes, som måste bekräftas eller förkastas, efter att man kontollerat sanningshalten i uppgifterna. Ofta är det så det går till i forskningen.
 
Nu visar det sig dock att du har uppgifter som jag inte känt till. Att en (Per) Spilhammar är gift redan 1653 och Ingrids föräldrar anges i ett domb. ptk. detta år, har hög tillförlitlighet. Det förändrar källäget och öppnar för andra möjliga lösningar. Handlar uppgifterna om din Spilhammar? Finns det trots allt TVÅ Per Spilhammar? Uppgiften indikerar iaf att hustrun kommer från Örebrotrakten. Och för den fortsatta forskningen är der viktigt att ha Ingrids föräldrarnas namn i åtanke.
 
Oaktat detta, anser jag ändå det är viktigt att undersöka framför allt Pers, men även Ingrids, eventuella  anknytning till Uppsala och när Per antog namnet Spilhammar (om det nu är ett taget namn?).  
 
Jag kan hjälpa dig med detta. Ska till KrA den 31 mars. Då kan jag kontollera rot- o utskrl för att försöka ta reda på när han utskrevs till soldat och namnet första gången dyker upp i rullorna.  
 
Vänligen,
Leif

388
Kolbäck / Kolbäck HFL AI:9 Sid 201 GID:2352.36.24600
« skrivet: 2008-03-11, 23:27 »
At pigan Stina Andersdotter ifrån Kolbeck
och Näs den 29 December 1816 har /i förende/ framfödt
ett flickebarn Caisa Greta, som döptes d: 30 De-
cember /1816/ och i dena församlings Barndopbok är
införd, varde på begäran til bevis lämnadt
Kyrkoplikt och absolution är här erlagd och abso-
lution skedd. Berg d: 7 Febr. 1817.
                                                 T.(?)G. Hammarstöm
 
Ett barn (Cajsa Greta) som fötts utom äktenskap och modern som tilldömts ett kyrkligt straff,  
vilket måste avtjänas innan hon fick syndernas förlåtelse (absolution) och
kunde upptas i församlingen igen.  
 
Se gärna kyrkoplikt och absolution i Svenska Akademiens Ordbok
 
Mvh
/Leif

389
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-11, 21:07 »
Instämmer att det var bra vi fick personen bakom källan!  Men varför skulle tipset ha svalnat? Så du uppfattar att Stefan menar att ALLA uppgifter han lagt ut kan bortses från helt och hållet? Det kan väl bara Stefan svara på. Men så uppfattar inte jag det. Det är väl åldersuppgifterna  som kan bortses från, att det varit mer av en gissning än en uppskattning?  
 
Med primärkällor menar jag i detta fall, att man måste kontrollera tillgängliga källor från tiden de levde i Viksta socken - rot- o utskrl, rullor, mtl, jordeböcker, kyrkoräkenskaper (jo, det finns faktiskt kyrä för Viksta socken!) - och inte förlitas sig på andrahandsuppgifter som någon annan forskare har tagit fram eller som förekommer i någon hembygdsskrift.
 
Hela resonemnaget om tipset med Viksta socken bygger ju på antagandet att det är samma familj som finns där och senare i Sköllersta. Så jag har följaktligen utgått ifrån att det finns EN person Ingrid Bengtsdotter, inte två! Alltså en hypotes om ett möjligt släktsamband. Eller rättare: att personerna i Viksta och Sköllersta är identiska. Är det så svårt att förstå?
 
Jag tittade idag som hastigast i en hembygdsbok om Sköllersta, Sköllerstabygden 2. Och där fann jag, mycket riktigt, uppgifterna om att Spilhammar skulla ha adlats och att han och hustrun ligger begravd i Sköllersta kyrka och gravstenen med inskriptionen om Ingrids död 15 maj 1662 samt en vapensköld. Nu var det väl lite si och så med källhänvisningar i boken. För i förordet anges också något i stil med att den inte är en uttömmande sockenbeskrivning och inte gör anspråk på fullständighet, i likhet med många lokalhistoriska verk. Så på vad de grundar resonemanget vet vi inte särskilt mycket.  
 
Men otvetydigt finns där gravhällen, den går inte att borse ifrån. Den är dessutom avbildad i boken. Men hur de kan skriva att Ingrid Bengtdotter Kruse avled 1662 förstår jag inte. Vi har ju helt andra uppgifter om hennes dödsdatum. Vapenskölden är dock intressant. Vet inte hur mycket du forskat i detta, t ex hos Riddarhuset. För den visar bl a ett städ och två spikar. Det skulle kunna peka på Spilhammars koppling till hammare och smide. I namnet ingår ju hammar. Kanske var fadern spiksmed? Måhända vallon? Och vid något bruk i Uppland? Delar av vapenskölden skulle då kunna ge visst fog för kopplingen till Simanders uppgifter, t ex att Ingrids far var fogde vid Dannemora gruvor (om uppgifterna fortfarande är relevanta?). Jag vet inte huruvida det fanns en hammare där. Eller var vallonerna fanns i Uppland. Det kanske Stefan kan svara på.
 
Så har du då fått ytterligare ett tips! Kanske kan det ge någon öppning?

390
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-10, 19:32 »
Bra, jag var rädd att du skulle avfärda tipset!  För även om vi nu inte vet vem som lagt ut uppgifterna, vill jag betrakta det som ett mycket hett tips. Att personen i fråga anger födelseåren till 1640 resp. 166? kan på intet sätt göra en kontroll mindre angelägen. Vem vet vilka uppgifter som ligger till grund för dessa? Kanske är det bara en uppskattning? Och då kan, som bekant, årtalet skilja mot det faktiska högst väsentligt. Min uppskattning av Pers födelseår är, precis som Bengt Nilsson anger, omkr. 1630. Men just för att komma närmare sanningen är det viktigt att själva kontrollera primärkällorna. Det har iaf alltid varit min inställning.  
 
Särskild tyngd har sedan tipset för att det står att Per var ryttmästare vid just Livregementet till häst, bosatt i Berg, Sköllersta och död i slaget vid Lund 4/12 1676. Men det kanske inte du tycker?  
 
Ingrid Bengtdotter Berg verkar sedan vara första barnet medan Anders hustru, Sara är sjätte barnet, född 1648. Det innebära att Ingrid kan vara född 6-10 år tidigare, dvs. omkr. 1638-1642. Och det verkar rimligt. Om detta är dina anor kan du inte, utifrån källäget, veta om/när Ingrid Bengtsdotter tog tillnamnet Kruse. Kanske fanns det någon i hennes släkt som burit namnet Kruse? Fadern verkar vara gruvfodge vid Dannemora gruvor. Fanns det någon Kruse där? Och även om hon sedan burit tillnamnet Berg från början ser jag inget skäl till att hon inte senare, som officershustru, kunde byta till det måhända mera högstående Kruse. (Observera att det handlar om ett tillnamn och inte ett efternamn!).  
 
Och till sist en fundering: Kanske även Lars Spilhammar var knuten till gruvnäringen?
 
Forskningen går vidare!  
 
Mvh
/Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony den 10 mars, 2008)

391
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-10, 02:59 »
Birgitta,
 
Du gör, som sagt, vad du vill med de tips jag levererat. Men att låsa fast sig vid att släkten har sitt ursprung i Örebrotrakten, och undvika att följa upp tipset om Viksta socken, är tveklöst ett misstag.  
 
Du kan inte heller säkert utgå ifrån namnet Spilhammar vid sökning i primärkällorna. För om Per var bondson, vilket tillgängliga uppgifter pekar på, är namnet sannolikhet taget vid något tillfälle under den militära karriären. De som blev uttagna till knektar tilldelades ett lämpligt namn av befälet vid första mönstringen. Varför skulle inte detta ha skett även med Spilhammar? För att få svaret på den frågan, kan du inte förbigå roterings- och utskrivningslängder samt rullor 1645-1660.  
 
Nu visar ändå probanden till Hurtig (ovan), att fadern heter Lars Spilhammar. Om uppgifterna stämmer, och denne Lars kan kopplas till din Per Spilhammar, har Per troligtvis uttagits till knekt under det namnet vid första mönstringen.  
 
Per Spilhammar skrivs för Berg i Sköllersta socken (T) omkr. 1659, så det är inte så konstigt att du inte hittar honom i mantalslängderna för Viksta socken (C). (Sedan kanske du måste söka honom i Dannemora socken - se nedan!). Men uppgifterna om Ander Spilhammar ger ytterligare sökingångar till militaria. Du har både en annan by, vilket år han noteras i rullan och under vilken kompanichef. Utifrån detta kan man söka sig bakåt för att se när Anders antogs till soldat. Samma förfarande gäller förståss också Per. Vid utskrivningen brukar anges hemort, yrke/titel och ev. ålder.  
 
Även Pers fru, Ingrid Bengtsdotter Kruse, kan mycket väl ha tagit sig tillnamnet parallellt med att maken stigit i graderna. Hon satt ju som officershustru på Berg, när maken var i fält. Hennes ana är f ö, enl. probanden, fogden Bengt Eriksson Berg vid Dammemora guvor, Södernäs, Dannemora (C). Och kanske har Per och Ingrid gift sig just i Södernäs, Dannemora? Vad vet jag?  
 
Ja, nu har du lite att kontrollera!  Men nu lämnar jag den här släkten. Hittar jag något framöver så lägger jag ut uppgifterna här.
 
Vänlig hälsning
/Leif

392
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-09, 04:10 »
Hej Birgitta,
 
Jag har nu läst brevet som Per Spilhammar skrev 1675. Och flera gånger, för att förstå sammanhanget. Det är ju väldigt svårläst.  
 
Vad jag främst kan utläsa är att han:
 
-   begär att få resterande delen av 1661-års löjtnantsfördel (förmån) på 120 daler silvermynt och konfirmationsbrev på kronohemmanet Berg, som han åbor. Han ser ut att behöva detta för att kunna köpa en ny häst.  
-   visar missnöje mot förhållandet att åborna i bergslagssocknarna - han nämner Lindesås och Kvistbro – undantas från mönstring (pga. bergsbrukets drift, min anm.) och därmed får han och andra rytterihemman bära en större (ekonomisk) börda för krigsmaktens upprätthållande.  
-   begär att få rusta för ett annat kronohemman, Östansjö i Snavlunda socken, där ”…jagh wille helst boo den Gudh lifztiden förlänandes worder och jagh intet mehr förmåtte H:s Kongl. Maj:ts och Cronans plicht skyldegaste tiänst förrätta…”. Hemmanet hade tydligen antecknats för kornetten Nythof.  
-   anser att det också bör hållas en aktion och rättegångsprocess mot hammarpatronen Antonius Boj, som genom sin hammare i Östansjö orsakat översvämning på den bästa ängen där.  
 
Av de uppgifter som framkommit, tycks familjen skrivas för Berg omkr. 1659. Hustrun skänker pengar till kyrkan detta år. Han är löjtnant 1657 av Bengt Posses kompani och 1959 under Clas Stensson Böljas kompani av Upplands Ryttare. Så paret är sannolikt gifta när de slår sig ned på Berg. Var kommer de då ifrån? Jag har hittat några intressanta uppgifter på nätet, Proband Hilma Matilda Hurtig, som kanske kan vara en öppning.  
 
Där anges ryttmästare Per Larsson Spilhammar och Anders Larsson(?) Spilhammar vid Risby, Viksta socken (C). Har du kontrollerat dessa uppgifter? Det är annars en viktig utgångspunkt för forskning i Uppsala. Kan också vara tidsbesparande. För du har både ort och socken, vilket givetvis är en bra ingång i både kyrkoböcker och militaria. Jag uppskattar att Per föds omkring 1630. (Utan att ha vetat detta på förhand, överensstämmer mitt antagande med Bengt Nilssons uppskattning i diskussionen Åldersbegrepp på 1600-talet). Och eftersom han gick från gemen (menig) till löjtnant (officer), och inte har adligt påbrå, har han sannolikt uttagits som knekt från början för att därefter avancera i graderna. (Ang. detta har f ö Lars Lilja och Bengt Nilsson förnuftiga resonemang om i länkade diskussionen. Har du kolla på alla diskussioner du startat maa Spilhammar? Är det inte bättre att samla alla under samma rubrik? Du har en annan med rubriken Totalstopp!!!). Per Larsson och (måhända brodern) Anders Larsson (Spilhammar) första mönstring lär då ha skett någon gång 1645-1650.  
 
Så prioritet 1 skulle vara att undersöka när första utskrivningen ägt rum, genom att excerpera roterings- och utskrivningslängderna för Viksta socken i Uppsala län. Hittar du vare sig Per eller Anders där eller i någon annan av kompanichefernas socknar, får du överväga nästa steg. Lars Lilja skrev att Per Spilhammar kan ha värvats och därmed varit löjtnant redan när han kom till Upplands Ryttare. Kan han då följt med kompanichefen Bengt Posse? Var stationerades i så fall Bengt Posse innan han kom till Upplands Ryttare?  
 
Sedan upptäcker jag att domböckerna för Sköllersta härad börjar så sent som 1741. Tidigare får man söka mål med åbor från Sköllersta i Örebro läns gemensamma domböcker. De har du säkert gått igenom. Men jag vill nog påstå, utan att ha kontrollerat detta, att du också kan finna mål rörande personer från Sköllersta i Kumla härads domböcker. Berg (och Pålsboda) ligger ju inte särskilt långt från Kumla. De börjar redan 1648. Så har du inte excerperat dessa domböcker, finns säkert möjligheter att här hitta uppgifter om Berg och Spilhammar under 1660- och 1670-talet. Om t ex förmyndare utsågs till Spilhammars efterlevande barn, bör detta först ha behandlats i denna  närliggande häradsrätt.  
 
Slutligen infogar jag några urklipp över Berg i Sköllersta socken. De först två är ur Lantmäteristyrelsens arkiv [Lantmäteriet, Historiska kartor, http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html]:
 


 
Örebro län, Sköllersta socken, Sköllersta sn, blad 4:4; Karta med beskrivning. 1704.
 


 
Örebro län, Sköllersta socken, 25, Berg nr 1-2; Gränsbestämning omkring. 1793.
 
Och från Eniro:
 


 
 
Vänligen,
Leif

393
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-05, 02:31 »
Bra att du kom på att du hade dessa uppgifter!  Det löser många knutar. Detta öppnar då för möjligheten, vilket jag snuddat vid, att Spilhammar inte bara inledde militära banan i Uppland utan också har sin härstamning där. Men det kan vi inte säkert veta utan forskning i primärkällorna, dvs. rot o utskrl och rullor samt andra dokument från tiden. Kanske visar det sig då att Lars Spilhammar d.ä. faktiskt är far till Per Larsson Spilhammar i Berg? Men här stoppar jag! Det får bli någon annans uppgift. Mikrofilmer och -kort för Upplands ryttar finns inte på Örebro Stadsarkiv.
 
När jag sedan har sammanvägt vad som hittills kommit fram, måste jag säga att jag inte längre tror att det finns två Per Spilhammar. En löjtnant Per Spilhammar med hustru Ingrid som i rätt tid efterträder en avliden person med samma titel, namn och hustru verkar osannolikt. Jag tror helt enkelt att det är en felaktig uppgift i jordeboken. Under löjtnantens tidvis längre bortovaro kan rykten kommit i svang att han stupat. Det är inte alls omöjligt.
 
Jag har fått brevet (3 sidor) och ska titta på det. Återkommer!
 
Med vänlig hälsning
Leif

394
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-04, 19:43 »
Ja du Birgitta, det här var väldigt intressant, även om det kompicerar bilden ytterligare!  
 
Och det som försvårar personsökningen är de olika slag av rusthåll som fanns. Berndt Fredriksson ger exempel på fem (5) relationer mellan hushåll, rusthåll och rytteri som i teorin kunde förekomma. Dessutom sker i Sköllersta mellan 1631 och 1655 omfattande Avsöndringar, där adeln genom förvärv och donationer ökar mantalsinnehavet i socknen. Under perioden ökar innehavet från 1 ½ mantal till 24 1/4 mantal. Eller en ökning från 2 till 43 %. Men andelens ökning i hela Närke 1655 var ännu större: 57%. Som om inte detta skulle vara nog fanns också, som i övriga landet, olika jordenatur; skatte-, krono- och frälsejord.  
 
Tack för att jag fick ta del av samlade uppgifter. Då går det att få bättre grepp om iaf Per Spilhammar och hans familj. Har blivit en del rundgång med uppgifter.
 
Ja, det mesta tyder på att det rör sig om två Per Spilhammar på Berg. Den Petter som skrivs som brukare 1670 kan alltså vara son till löjtnant Spilhammar, vars änka skrivs för rusthållet? Eller tillkommer en annan Per efter 1670 som tar sig efternamnet Spilhammar och som dessutom är löjtnant? Dina uppgifter visar också att Per Spilhammar II var vid Upplands ryttare 1671 (och inte Närke-Värmlands regemente), vilket kan tyda på att han härstammar och hämtades just från Uppland.
 
Det här gör källforskningen än mer nödvändig. Man måste alltså följa det kompani han tillhörde varje år för att se vad som finns skrivet om löjtnant Per Spilhammar II. Och det kan man bara göra genom Rullor. På Stadsarkivet upptäckte jag nu ett register till rullorna. Det visar regemente, kompani, år, månad, placeringsort och sida. Så med registret som utgångspunkt underlättas sökningen betydligt.

395
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-04, 17:55 »
Jag har nu kontrollerat efterföljande jordeböcker för Sköllersta hd, dito sn och kronohemmanet Berg. Den boken är upptecknad 1680 [CD 845] ger tyvärr ingenting nytt vad gäller ev. son till löjtnant Per Spilhammar. Där noteras då en Hr. Coyet på Berg. Det låg fortfarande under Cavalleri Staten. Militären ägde alltså fortfarande hemmanet, men rusthållaren och ryttarens namn ser man inte. Kanske var Hr. Coyet både brukare och rusthållare? Eller brukare och ryttare? Det kunde, som sagt, vara ganska komplicerade brukar- och ägoförhållanden inom kavalleriet.  
 
Sedan studerade jag Roterings- och utskrivningslängder Närke åren 1663, 1665 och 1667 [vol. 65:217A-219, 66:220 resp. 221-224]. Här anges Berg som ett Ryttarhemman och löjtnant Spilhammar antecknas 1663 och 1667. Finner ingenting om Berg år 1665. Nästa rot o utskrl är från 1674, men den har jag inte kontrollerat. Utifrån uppgifterna som framkommit kan iaf konstateras att löjtnant Per Spilhammar måste ha avlidit någon gång mellan 1667-1670, förmodligen i strid eller på garnisonplatsen.  
 
Genom att följa det kompani han tillhörde i Rullor, troligtvis Gyllenpatrons kompani, kan man sannolikt få fram närmare dödsdatum och -ort. Jag har gjort sådana sökningar om knektar och funnit personuppgifter som varit helt okända.

396
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-03-03, 21:43 »
Glömde att nämna första delen av Närkes militärhistoria - andra delen var den ovan - som bär titeln: Närkingar i krig och fred. Soldater och militär organisation i Örebro län (1989). Den är minst lika intressant som del 2! Särskilt avsnittet av Kurt Ågren: Ryttare och knekt i stormaktidens Sverige. Rekryteringen under trettioåriga kriget i en Närkesocken s. 131-160, eftersom undersökningen just rör Sköllersta socken. Några av fotnoterna refererar till Örebro länsstyrelse, landskansiet, vilket betyder att brev också skickades till det lokala styret & landshövdingen och finns alltså inte på KrA utan Landsarkivet [ULA].
 
Under em gjorde jag lite efterforskningar här på Stadsarkivet. (Eftersom jag bor 400 m från arkivet är det enkelt för mig att ta sig dit). Och jag gick in i jordeböckerna för Närke-Värmlands län, Sköllersta hd och Sköllersta sn med början 1642. Berg hittade jag som dels ett ½ Kronohemman, dels ett ½ hemman Arv och eget. Ingen Spilhammar eller något som antydde släktskap. Bara en Engelbrekt Eskilsson på kronohemmanet som förmodligen brukare. Och det uppläts av Välb. Bror Andersson fritt livstid (som då måhända är ägaren och utgjorde rusthållet - var rustmästare?). Under det andra Berg satt Nils Svensson, förmodligen brukaren. Och rusthållet(?) torde då ha uppburits av Corporal Jöns Ifwarsson under Pär Tuwessons Comp, som noteras för hemmanet. Sedan förekommer jordeböcker 1649, 1652 och 1657 utan någon större förändring och alltså ingen notering om Spilhammar. Men i nästföljande jordebok (1660) är Per Spilhammar upptecknad under kronohemmanet Berg:
 


 
Källa: Jordebok, Närke-Värmlands län, år 1660, Sköllersta härad, Sköllersta socken, s. 124 [CD 843].
 
Det är en svårläst bok, men jag tyder noteringen så här:
 
Pär Spihlhamer i Bergh 2 1/6 Tunnland (osäker på om det är tunnland eller någon annan måttenhet)
Penningar - 15 öre
St. Penning:r - 16 öre
12 öre - Fodernötz penning - 20 öre
1 - Tunna - Malt - 2 dl. 8 öre
6 .... - Smör - 15 öre 14 1/5 shilling  
3 - Dagswärken - 18 öre
6 - Åhrlige hest:r - 1 dl. 4 öre
2 - Konung Hestar- 4 öre.
 
Anm: Noteringen i höger marginal går inte att läsa här men det står Under Cavalleriet. Jag tolkar det så att Per Spilhammar är ryttare, uppbär rusthållet och samtidigt är brukare av hemmanet. Att ryttare, rustmästare och brukare kunde vara samma person omnämns av Ågren (s. 144-145) som kategori A. Men det kunde också vara så att ryttaren var brukarens son. Tveksamt dock om det förhållandet gäller här.  
 
I följande jordebok, år 1666 [CD 843] finns inte Närke med, bara Värmland (del. 2). Jag vet inte varför. Kanske är den i så dåligt skick att den inte har kunnat filmas? RA kan troligtvis ge besked. I nästa jordebok, år 1670, ingår Närke och noteringen ser ut så här:
 


 
Källa: Jordebok, Närke-Värmlands län, år 1670, Sköllersta härad, Sköllersta socken, s. 130 [CD 844].
 
Anm: Med förra notisen som hjälp går den relativt enkelt att tyda. Värt att notera är att 1/ brukaren för hemmanet är Petter och 2/ löjtnant (Per) Spilhammar är död, 3/ änkan är ägaren till hemmanet - rusthållet - och 4/ löjtnant (Per) Spilhammar är ryttare (ryttmästare?) under Gyllenp. (Gyllenpatrons?) Kompani. Bokstaven efter Spilhammars tolkar jag som ett 'E.' (efter liknande bokstäver i jbk). Kan då Petter ändå vara sonen Per Spilhammar? Du har ju suppliker från 1671, 1672 och 1674. Vilka har undertecknat dessa brev? Eller kan det vara så att Petter är någon annan? Jag måste kolla efterföljande jordebok för att se om hela namnet anges!
 
Sedan passade jag på att studera kyrkoböckerna för Sköllersta. Och jag hittar, mycket riktigt, uppgifter att hustru Ingrid skänker pengar till kyrkan mellan 1659-1663. Dessutom begravs Pers hustru i Berg 27 april 1651 [C:1]. (Vet inte om detta har någon relevans?). Och vid dopet av Anders Nilssons barn i Åkerby 28 okt. 1666 är bl a Leutn. Petter Spilhammar i Berg och Jungfr. Kerstin Spilhammar vittnen [C:1]. Och den 3 april 1667 dör Leutn. Petter Spilhammars barn i Berg. Ett annat barn dör 10 augusti 1673: Leutn. barn i Berg. Och slutligen: Den 10 juni 1677 dör Sahl. Ryttmestaren i Berg hu. Ingred. Vad jag förstår har du redan dessa uppgifter. Men du skriver att hon själv dog endast 6 månader efter sin man. Det kan då inte stämma med ovanstående uppgifter, där hon anges som änka redan 1670.
 
Jag skulle tro hon som ryttmästar-/rustmästaränka hade sin ekonomiska ställning tryggad och behövde därför inte ansöka om hjälp för sitt uppehälle. Hon torde ju ha fått hela eller delar av inkomsterna från brukaren på Berg. Men jag utesluter inte att det kan finnas ytterligare uppgifter om Per eller någon annan Spilhammar i, som sagt, Rullor och Räkenskaper. Och även i Länsstyrelsens arkiv, landskontoret [ULA].  
 
Birgitta! Se mig bara som uppslagsgivare i det här sammanhanget. Jag lär mig också själv en hel del på vägen. Har alltid tyckt att det varit roligt att forska på soldater. Ja, egentligen tycker jag det är bäst av allt! (Kanske för att jag själv tyckte det var så roligt med lumpen?!). Men hittills har jag dock bara stött på knektar. Därför är det inspirerande att forska lite på ryttare och officerare, även om de inte är släktingar. Så du behöver inte urskulda dig. Du gör naturligtvis vad du vill med uppgifterna. Och forskar på ditt sätt - när och var du vill. Det har jag ingenting med att göra. Har jag bara bidragit med något lite till din sammanställning är jag nöjd!  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 04 mars, 2008)

398
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-03-02, 21:41 »
Jag fortsätter med Spilhammar här eftersom inlägget passar bättre här än under Örebro Dombok D00072, 1660 s. 442-443, som rör läshjälp av ett domboksprotokoll och därmed är en lite vilseledande rublik:
 
Birgitta,
 
Om jag har missuppfattat dig, så tror jag nu vi är på rätt våglängd igen!  
 
Uppgifterna från KrA tyder då på att Lars Spilhammar är son till Lars Spilhammar d.ä. och som också skrivs som Lars Larsson Spilhammar, om jag förstått saken rätt (men det är jag inte säker på att jag gjort!). Men på vad grundar de uppgiften att han är sonen Lars Spilhammar? Är det något du anförde vid din förfrågan?  
 
Uppgifterna i ö tyder dock på att han iaf vid tidpunkten tillhörde Livgardet och inte Livregementet till häst (i Närke) som, tillsammans med Adelsfanan, var de enda kavalleriregementena vid slutet av 1600-talet. Det är viss skillnad. Sökningen måste delvis bli därefter.
 
Nu till något väsentligt för din vidare forskning. Du har ju flera dokument, särskilt domboksprotokoll, som visar Spilhammars anknytning till vissa hemman i Närke, bl a Berg i Sköllersta och Vallby i Längbro socken. För att förstå hur detta hänger ihop, behöver man kunskap om det militära indelningverket i Närke. Och även om Hans Högman kan ge mycket värdefull information, hittar du specifik informationen gällande Närke i Från Bergslag och Bondebygd 1997. Där behandlas av Berndt Fredriksson problemet som låg bakom indelningsverkets införande, skattesystem (visar t ex kategorier inom det militära indelningsverket och ständiga knektehållet och de inbördes skattebetalningsrelationerna mellan indelningshavare och skattebetalare), befälets indelning, rusthållet, ständiga knektehållet mm. [Folk och försvar. Agrarsamhället och militära indelningsverket i Närke 1680-1901, s. 11-68]. Jag ägnade en del av gårdagskvällen till att sätta mig in i detta och när det gäller kavalleriet är det inte alldeles enkelt. Men mycket lärorikt!  
 
Vi får veta t ex att i Sköllersta socken fanns 15 rustningsstammar (inom Östra Närkes kompani av Livregementet till häst). Berg var nr 73 som utgjorde ½ mantal arv- och eget samt ½ mantal krono. Exemplet rör mitten av 1700-talet. Men genom att läsa Berndt Fredrikssons initierade artikel lär du få ett bättre grepp om hur det förhöll sig 100 år tidigare och varför Berg kom att förknippas med Spilhammar.
 
Lika intressant är artikeln senare i volymen av Björn Asker: ”Grevar, skottar, bondsöner. Närkesregementenas officerare 1650-1700” s. 186. Där beskrivs bl a social ursprung, släkt- och klientförbindelser med beskrivning av några befordringsgångar. T ex denna:
 
Som exempel på en av tidens många
obemärkta ofrälse officerare kan nämnas
ryttmästaren Bengt Andersson vid Upp-
lands ryttare. Han uppgav själv år 1638
eller 1639, att han ifrån min barndom Sve-
riges krono för krigsman tjänt haver. Ef-
ter några år som menig och med all san-
nolikhet också som underofficer blev han
1627 fänrik vid Jacob Setons regemente
upplandsfotfolk. Aret därpå blev han kor-
nett vid Claes Christersson Horns fana
Upplands ryttare. Med Upplands ryttare
deltog han i kriget i Livland 1628-29, i
trettioåriga kriget och i Karl X Gustavs
krig. Bengt Andersson blev löjtnant 1631
och kaptenlöjtnant senast 1640. År 1643
förordnades han i fält till ryttmästare; i
fältmarskalken Lennart Torstensons re-
kommendation till krigskollegiet om
ryttmästarfullmakt uppges att han tjänt väl
och länge. Sommaren 1657 avled han un-
der det pågående polska fälttåget. Änkan
Elisabeth Matsdotter anhöll för sin och
barnens del om ekonomiskt understöd;
med vilket resultat har inte undersökts.
Bengt Anderssons sociala ursprung är
okänt, men eftersom han uppges ha tjänat
några år som menig knekt hade han med
all sannolikhet fötts i ett vanligt bonde-
hem. Om Bengt Anderssons militära och
sociala avancemang medförde några bestå-
ende fördelar för hans anhöriga är obe-
kant.

 
Detta kan också bidra till större kunskap om dina Spilhammar, t ex när de ungefär har blivit födda och efterforskning om vilket ekonomiskt understöd änkorna har fått. Jag tror dock utsikterna att hitta uppgifter om dem i mantalslängder är tämligen små. Adelsmän med hushåll och soldater var ju skattebefriade. Att änkan Anna noteras var just för att hon var änka. (Hade löjtnant Per Spilhammar varit i livet skulle hustru Anna lika lite ha noterats). Så jag skulle, som sagt, inrikta min ansträngningar till KrA.  
 
I noten till Bengts Anderssons biografi (ovan) anges att uppgifterna har kompletterats genom KrA (krigskollegium, brevböcker, 1643; Rullor -1723; Regementsräkenskaper -1723) och RA (M 989). De suppliker (brev) jag tipsade om för något år sedan, hade väl hämtades just från Krigskollegium? Det kan alltså finnas flera uppgifter i Rullor och Räkenskaper som rör alla Spilhammar, oavsett om de är släkt eller ej, men som aldrig har undersökts eller upptecknats och därför inte blivit offentliggjorda. En rad personer uppräknas t ex i Björn Askers artikel, men ingen Spilhammar.  
 
Så det går tyvärr inte att gör all grundforskning om släkten/släkterna via nätet, även om man naturligtvis helst skulle önska att det gick för sig!

399
Götlunda / Götlunda C:1 1717
« skrivet: 2008-03-02, 00:21 »
Uhrwahla, i betydelsen Urvalla, kan det vara.
 
Vänligen,
Leif

400
Birgitta,
 
Jo, därför att jag förutsätter att han i sin uppgift att sköta rullföringen o. kassaväsendet höll i gåspennan. Varför skulle han tituleras mönsterskrivare utan att skriva någonting? Ett uppslag alltså som kan visa dokument undertecknade av honom. Och kanske personalier eller något liknande med uppgifter om honom själv?
 
Jag har funderat på detta med befordringsgången. Kanke var det så att han från början tjänstgjort som militär och stigit i graderna, men sedan skadats och fått en civil befattning inom det militära? Jag gissar att det är så. Men någon annan kanske kan svara mera bestämt.
 
Vänligen,
Leif

401
Läste domboksprotokollet från 1660 igen (ämnet för diskussionen) och där har du ju en bra utgångspunkt inför sökningen i mantalslängderna: Anders Svensson i Vallby, Längbro socken, 1657.

402
Jag trodde vi talade om samma Lars Spilhammar och att han var mönterskrivaren (ovan) som var med till Böhmen. Det har du bättre koll på än jag. Men mönterskrivaren Lars Spilhammar har under en tid hållt i pennan vid mönstring och kassabokföring. Det kan iaf slås fast.

403
Götlunda / Götlunda C:1 1717
« skrivet: 2008-03-01, 18:04 »
Ser iaf ut att sluta på ....ahla. Och jag tycker det börjar på 'U', men får det dock inte riktigt till Uppsala. Tycker det saknas både ett 'p' och ett 's'.

404
Ann-Mari,
 
Jag delar din uppfattning - och är säkerligen inte ensam. Det är bara att hoppas att några nya förmågor i styrelsen, som inte tyngs av ett arv från nedgångens tid, förändrar Rötter/AF/FF på det sätt som flera här har föreslagit.
 
Särskilt gammal i gården är jag inte. Blev Röttervän så sent som för 4 år sedan. Och jag har alltid tyckta att det varit trevligt här. Märker dock att mycket duktiga personer som tidigare både skrivit och svarat försvunnit. Så forumet har tyvärr förlorat kompetens i turbulensens spår.  
 
Men samtidigt måste jag tillstå att det har blivit trivsammare pga. allt spam och tjafsdebatter har upphört. Det är sannerligen befriande att oseriösa debattörer lyser med sin frånvaro. Och för det ska FS ha kredit. Men det har antagligen fått samma effekten utan avgiftbeläggning.
 
/Leif

405
Följande hittade jag i SAOB:
 
MÖNSTER-SKRIVARE.  
( mönster- 1524.-1932. mönsters- 1524. mönstre- 1564 ) 1) (förr) mil. Civilmilitär tjänsteman, urspr. en vid varje kompani (tidigare vid varje fännika), med uppgift att sköta rullföringen o. kassaväsendet; befattningen indragen fr. o. m. 1875. OPETRl Tb. 11 (1524; uppl. 1929). Som allenast 5 munsterskrifvare blifva vid hvart regemente .., så (osv.). 2RA 1: 229 (1723).  
WÄGNER Lagerlöf 1: 44 (1942).
 
Jag är inte mannen att svara på om titeln uppnåddes efter en militär eller civil befordringsgång. Ett samtal med KrA skulle nog ge svar på hur det förhöll sig. Kanske har de någon särskild avdelning för dokument rörande den civilmilitära personalen? En fantastisk resurs på nätet rörande militaria har du hos  Hans Högman. Där finns onekligen en del att läsa.  
 
Och av uppgifterna i SAOB får vi veta att Lars Spilhammar faktiskt låg bakom (en del av) de räkenskaper som jag har tipsat om. Intressant! Jag skulle nog göra ett och annat besök vid KrA för att undersöka om det finns uppgifter om skrivaren själv.
 
Tillägg: Jag hävdade tidigare (ovan) att han var militär befattningshavare. Det stämmer inte. Uppgiften i SAOB visar att han som mönsterskrivare i första hand var civil. Det framgår ju också av texten: ...följde med krigsfolket...  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 01 mars, 2008)

406
Ja, det var ju tråkigt för dem med rötter i dessa länder. Då är sannolikt intresset för släktforskning bland dem minst sagt begränsat. Behovet av något projekt inriktat mot dessa grupper bortfaller därmed. Verksamheten bör då inriktas på att som hittills, som du också antyder, hjälpa dem som har en kristen bakgrund.
 
Tack för informationen och trevlig helg!

407
Ja, det är bara att konstatera att jag var för optimistisk vad gäller besöksantalet. De är ju bara att se antalet sidor som är aktuella.  
 
Tråkigt tycker jag!  Vänner av forumet får bara hoppas att det så småningom vänder och att besökantalet stabiliseras på en högre nivå. Men vi kanske aldrig kommer tillbaka till det höga tal som var för 5-10 år sedan, bl a av de orsaker Ted framlagt.  
 
Jag har hittills inte reagerat på avgiftbeläggningen. Har inte tyckt att det varit mycket att orda om, särskilt som spam och oseriösa inlägg försvunnit.  
 
Men om kvantiteten på AF har minskat till förmån för kvalité, är det ju ett starkt skäl MOT en avgiftsbeläggning och FÖR tillgänglighet. Det går inte att komma ifrån.

408
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-29, 17:12 »
Tack Christina och Ivar för hjälpen! Det här betyder ett genombrott och mindre huvudvärk.  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

409
På Rötters första sida läser jag idag om Majoritet har släktingar i andra länder. Jag har funderat på just detta en tid och undrar om inte en variant skulle kunna bli ett projekt för Förbundet och medlemsföreningarna, t ex släktforskning för utomeuropeiskt födda?  
 
Vi är ju ett mångkulturellt land idag. I vilken grad avspeglar sig detta i verksamheten? Kanske har vi glömt bort dem som kommit till Sverige de senaste 15-20 åren? Det är många som fått en fristad här efter första Irakkriget och Balkankriget. Ska vi inte erbjuda också dem en möjlighet att söka sina rötter? Känner de öht till Sveriges Släktforskarförbund?  
 
Vi får tänka på hur många svenskar en gång lämnade fädernelandet för att söka lyckan i utlandet, främst USA, och vars ättlingar idag söker sina rötter här. Även om invandringen idag nästan uteslutande beror på krig och förföljelse och inte arbetsmarknadskäl, har många utlandsfödda svenskar lika starka band till sitt fäderneland som en gång våra förfäder. Men dess anor finns att söka i helt andra kulturer än de vi är vana vid. Hur forskar t ex en muslim på sina anor? Har de kyrkoböcker i ett muslimskt land?  
 
Om Förbundet initierar något för dessa grupper, visade vad släktforskningen har att erbjuda dem som är född i Asien, Irak eller på Balkan, kunde en ny kundkrets skapas och samtidigt leda till ny kunskap och förståelse för andra kulturer, något som bidrar till mindre av segregation och främlingsfientlighet. Ett projekt med flera fördelar alltså!

410
Hej Marie-Louise!
 
Så här blir min tolkning:  
 
  D. 22 Febr. föddes qvinsperson Anna Nilsdotters  
2ne oägta barn i W. Rynninge. Witnen wid
dopet d. 2e febr. woro Olof Pehrsson och dess hustru
Caisa Magnusdotter i W. Rynninge, Soldatson Pehr  
Holm, Carl Pehrssons hustru Caisa Olofsdotter i Skogen?,
Pig. Caisa Jonsdotter i W. Rynninge, Pig. Caisa  
Larsdotter ibidem.
  Barnafadren angafs wara drängen Jan
Ersson, som förledet år tjänt i Stå..., men näst
ledne Michaelis tid begifwit sig till Stockholm, med
hwilken ock modren säger sig wara trolofwad.
 
Mvh
Leif

411
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-27, 20:27 »
Tack för uppgiften Ulla, även om den nu var av det lite nedslående slaget!  
 
Då blir det genast mycket svårare att gå vidare. Får börja med att kolla andra orter som slutar på -kärr.
 
Mvh
Leif

412
Det kan då vara idé att göra nedslag i mantalslängderna igen. Det skulle iaf jag göra. Och en bra början kan vara att titta några år vid mitten av 1650-talet och runt 1670. För då vet du att de omnämns i staden. Lämpligt kan vara att studera såväl Örebro stad som Ånsta och Längbro. Stadskärnan låg under 1600-talet på södra sidan Storbron. (Där etablerades också första kyrkan, Nicolaikyrkan på 1200-talet och senare alla gamla träkåkar som till stor del vid rivningsvågen efter kriget, flyttades och kom att utgöra Wadköpings kulturreservat). På norra sidan, där jag bor nu, var i stort sett bara landsbygd. Och därför tro jag att du (också) kan hitta Spilhammar inom Ånsta eller Längbro socken. Du har f ö i flera fall patronymikon och det kan ju göra sökningen lite lättare.  
 
Tydligen är hemmanet Berg återkommande. Låg inte det i Sköllersta? Och det är ju en egen socken. Men jag har för mig att du hade kollat Sköllersta mantalslängder. Eller fanns inte dessa så tidigt?
 
Sedan har du detta med militaria. Jag sökte tidigare uppgifter om en soldat på KrA och fann förbuffande nog en förteckning över rotelönen för antagna soldater vid rekryteringen (1743) inom källserien Räkenskaper. Jag trodde inte meniga fick någon ekeonomisk ersättning, att detta bara var förbehållet officerare. Och du har väl åtminstone en officer; rustmästare Per Spilhammar (var det väl?). Därför tror jag bestämt att du kan hitta uppgifter om släkten i denna källa. De finns dock inte filmade så man måste tyvärr besöka KrA.
 
Vänligen,
 
Leif

413
Norr om bron, lär syfta på området norr om Storbron vid Slottet. Fr o m 1913 räknas detta område till Olaus Petri församling. Dessförinnan Nikolai vars pastorat -1878 var:
 
Örebro, Ånsta, Längbro och Almby.
 
Har du studerat mantalslängderna för staden och dessa socknar, Birgitta? Det kanske kan ge någonting. Var Spilhammar ursprungligen från någon av dessa socknar, borde det framgå i mantalslängden. Nåja, med militärer kan det vara lite si och så, men i alla fall. Borde vara värt att undersöka. Almby ligger dock i sydost, så den socknen kan nog uteslutas.
 
Mvh
Leif
 
Tillägg: Ser ju nu att du har studerat stadens mantalslängder!  Står det då bara Staden eller Örebro stad?
 
(Meddelandet ändrat av legony den 26 februari, 2008)

414
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-26, 10:49 »
Kan för upplysnings skull nämna att jag har nio (9) volymer hemma nu. Och även om jag inte förväntar mig att hitta uppgifter om anor inom Närkes domsaga, då jag inte har någon släkt i Närke från äldre tid, ögnar jag igenom dessa protokoll. Hittar jag uppgifter på Spilhammar kommer jag att lägga ut dem här. Så ni behöver inte nödvändigtvis beställa just dessa volymer. Däremot har jag ännu inte beställt volymerna med referenskod 2-7 + 13 och framåt. Och vet inte om jag kommer att göra detta, inom den närmaste tiden.

415
För något år sedan, utan FF, kunde vi vid högkonjunktur komma upp i omkr. 250 inlägg/dygn. För en hel vecka på den nivån alltså 1750 inlägg. Det var på den gamla goda tiden då Peter Karlsson satt vid rodret och modererade. Han brukade också hojta till när vi nådde toppnoteringar vilka inte särskilt ofta översteg nämnda nivå, om jag inte minns fel.  
 
Med detta som utgångspunkt, och vid jämförelse vad som nu sker, tycker jag inte det är så stor skillnad. Vintermånaderna brukar vanligtvis vara den period då AF är som mest välfrekventerad. Förmodligen extra mycket denna december och januari beroende på förnyelsen. Men ändå. Kanske vissa här har målat f-n på väggen för tidigt?  
 
Vi ser en nedgång med ca. 300 inlägg senaste veckan, men det kan ju mycket väl bero på sportlovet. Nu bör vi avvakta ett par månader innan vi kan dra några mer långtgående slutsater om effekten av sajtens nya kostym. Men hittills ser det iaf inte ut som det blivit någon drastisk nedgång på besöksantalet. Är det så att de som är intresserade av släktforskning har svårt att hålla sig härifrån och inte bryr sig särskilt mycket om tröskeln har blivit högre för inträde?  
 
Om detta stämmer, har vi alla som månar om släktforskningens bästa och Rötter/AF - trots och tack vare vad som förevarit - all anledning att glädjas.

416
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 18:41 »
Jag mejlar över större bilder till dej också, Birgitta!
 
Lycka till!
 
Vänligen,
 
Leif

417
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 18:27 »
Hallå där Stefan!
 
Jodå, du har så rätt! Jag hade skrivit en nia istället för en nolla, den nolla jag är!  
 
Nej, jag har ingen aaaning om ev. kopplingar. Det här är ju inte min släkt alls. Bara för att jag hjälpt Birgitta en del tidigare har jag alltid namnet i åtanke vid excerpering. Men ditt antagande tycker jag är rimligt och väl värt att spinna vidare på.
 
Jag mejlar över lite bättre, dvs. större, bilder till dej. Så om du öppnar boxen och det går lite trögt vet du varför!  
 
Hälsningar
Leif

418
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 13:58 »
Hej Birgitta!
 
Vid studium av Lagmansrättens renoverade domböcker fann jag några protokoll som rör Per Spilhammar. Vet inte om du har studerat dessa. Men jag lägger iaf ut protokollen här:
 


Lagmansrätten, Närkes domsaga, 20.10.1668, s. 235. 5. [vol. 1, 1620-1671, D62021, kort 5:10].
 

Lagmansrätten, Närkes domsaga, 20.10.1668, s. 239. 24. [vol. 1, 1620-1671, D62021, kort 5:10].
 

Lagmansrätten, Närkes domsaga, 4.7.1670, s. 349. 31. [vol. 1, 1620-1671, D62021, kort 7:10].
 
Kanske kan det vara något? I början av volymen finns ett register som visar när rättegångarna avhölls. Och Närkes domsaga höll tydligen till på Slottet här. Volymen har löpande sidnumrering, så det är enkelt att hitta respektive lagmansrätt.
 
Nu är det här den första volymen i serien. Det finns alltså fler för dig att gå igenom, om du inte har gjort det redan! :)
 
Mvh
/Leif
 
Meddelandet ändrat av legony den 23 februari, 2008

419
Fogde / Gruvfogde
« skrivet: 2008-02-21, 22:56 »
Hej Kjell!
 
Då får du inte glömma att kontrollera arkivalierna för Bergmästarämbetet i Nora m fl berglager. Arkivet finns på ULA. Jag har sett förteckningen och det finns rätt mycket rörande Nora.
 
Mvh
Leif

420
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-19, 10:33 »
Jaa, Jan-Erik! Varmt tack! Vilken skillnad! Tack och lov för Arkiv Digital!  
 
Kan det då vara Räkerkärr och Ärtemarks socken?
 
Om det stämmer var vi faktiskt inne på rätt socken i går, kompisen och jag. Men vi kunde inte hitta orten.  
 
Vänlig hälsning,
Leif

421
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-19, 00:22 »
Jag hjälper en kompis att forska på Dalsland, men här går jag bet. Kan inte tyda vare sig ort eller socken. Dalsland är också ett helt nytt landskap för mig, så jag har svårt att ens gissa. Tycker dock att orten slutar på ....kiärr, men det kan vara fel. Jag lägger ut en redigerad bild:
 

 
Finns det någon som är bra på Dalsland och kan hjälpa mig & min kompis?  
 
Mvh
/Leif

422
Ja, tack Daniel! Verkligen intressant! Och jag tycker det inte ser så pjåkigt ut. Vi ska också komma ihåg att en viktig anledning till avgiftsbeläggningen var att förhindra spamattackerna och oseriösa debattörer. Det har kommit bort i debatten. Och är det någon som sett röken av spam eller annat otyg sedan omläggningen? Inte jag i alla fall. Och det tycker jag är utomordentligt befriande och något vi alla bör vara tacksamma för.

423
Bernadottedagarna är egentligen ett missvisande namn. Aktiviteter maa trontillträdet kommer att pågå hela sommaren. Crescendot blir v. 33 och piken jubileumsdagen 21 augusti, sannolikt med besök av hela eller delar av Kungafamiljen och bal på Slottet.
 
Nu verkar det som Olle inte tycker det spelar någon roll med gratis reklam för Släktforskardagarna hos den historiskt intresserade allmänheten och att man inte ska ta någon hänsyn till crescendot här, när man planerar att samla släktforskarna till just Örebro. Den uppfattningen är du nog rätt ensam om, Olle! Låt oss avvakta och se vad örebroarna säger i frågan, om föreningsaktiva kan ”ta bollen jag har kastat”.
 
Och precis som Chris säger, handlar det också om synergieffekter; att anordna teman kopplade till jubileet. Det vore lysande! Men Släktforskardagarna måste nog ändå läggas helgen efter för att inte alla aktiviteter ska kollidera. Skulle vi ha vårt evenemang samma helg som avslutningen, behöver planering med all säkerhet komma igång redan nu för att inte alla lokaler och rum ska vara uppbokade.
 
Vänligen,
Leif

424
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-17, 16:45 »
Ett mejl till mig idag:
 
Jag mailade Lars W. 8/2 ang. broschen, men jag tror jag måste ha fastnat i hans spamfilter, då jag inte sett någon reaktion per mail eller på AF.
 
Ungefär så här skrev jag:
Jag tror jag lyckats klura ut vad texten betyder.
 
Högst upp i anilinpenna: ....lda (=Lda) Hans(son)  Karlsmyran Graninge - kan detta vara Idas syster Hulda, som nämns i PF-texten under länken ida?
Sedan: Flickan som är markerad önskas på ena plattan till brosch n.r 7. Obs! Se n:r 3  
 
Detta låter som en instruktion till fotoateljen att få flickans porträtt överflyttat till en glas- eller porslinsplatta för infattning i en dubbelsidig rund eller oval brosch, kanske en, (på engelska) sk. swivelbrooch - se www.morninggloryantiques.com  - under Victorian photographic jewlery.
 
Eftersom det talas om  nr 3 och 7, tror jag att familjen beställt en serie fotosmycken i olika kombinationer, med olika personer, så nr 7 är denna flicka och nummer 3 ett foto på en annan person som önskas på andra sidan, osv.
 
Jag har själv ett Viktorianskt mansporträtt i denna teknik, köpt här i England. Fotot är lagt direkt på en välvd, oval porslinsplatta c, 12 cm hög, infattad i en guldram. Jag har sett liknande, antika föremål där fotot är lagt direkt på baksidan av ett välvt glas (inget papper använt). Detta ger extra djup åt bilden.
 
Man kan undra om denne fotograf specialicerade sig på att erbjuda denna tjäst eller om det var ganska vanligt. Jag antar att de   preparerade bildena sändes iväg till till en expert för överföring till önskat material.
 
Naturligtvis fanns också vanliga pappersfoton inlagda bakom glas, under denna tid, men förmodligen var väl metoden att överföra bilden direkt till ett beständigt material överlägsen och måste väl ha ansetts mer varaktigt -- och finare!
 
Jag såg åtskilliga fina, mest 1900-sekelskiftes, fotosmycken igår, när jag gick runt antikaffärerna.
 
Mvh
Leif

425
Om det nu är så att Örebro någon gång ska anordna Släktforskardagarna, vilket jag hoppas, vore det bra korkat att inte göra detta året (och månaden) då staden och Sverige firar 200-årsjubileum för nuvarande tronsföljds fastställelse. Och det hävdar jag - som inte bryr mig särskilt mycket om monarkin och alla dess bihang.  
 
Jag har bara släktforskningens bästa för ögonen. Att lägga stämman helgen efter cresendot på slottet är smart - av flera skäl. Ett är den extra draghjälp som evenemanget kan få genom en ev. länk på Bernadottjubileets hemsida (som snart sjösätts). Tänk så många i Sverige och runt om i världen som då slinker in och ser att Sveriges släktforskare samlas i samma veva! Jag gissar att en och annan turist passar på att förlänga semestern 1 vecka för att se vad vi har att erbjuda. Vad tror du Olle att t ex svensk-amerikanerna skulle säga?

426
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-17, 02:00 »
Ja, Ann-Mari, det kan stå så här (och därmed ge dig rätt):
 
Flickan som är markerad önskas i ena plattan till brosch nr 7.
 
Leif

427
Ja, det vore verkligen olyckligt om förbindelsen med inhoppare bryts! Det var knappast initiativtagarnas mening att försvåra åtkomst till databasen. Snarare tvärtom! Och för mig var det en viktig anledning till att jag matade in korten i databasen. Försämras tillgängligheten känner jag mig lite förd bakom ljuset.

428
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-16, 19:48 »
Jag lägger till broschen!
 
Och här är min tolkning:
 
...beda Hansson
 
Anm: Flickan som är
markerad önskas i ena
plattan? sin Brosch Nr 7.
 
Obs! Se N:r 3.
 
Nr 3 och plattan (eller plåten?) avslöjar måhända att det är frågan om flera bilder/plåtar. Och att flickan (till vä) önskar ha brosch nr 7 på sig på en av bilderna/plåtarna. Det fanns alltså olika kreationer och utsmyckningar att välja på.  
 
Det var ju ett högtidligt tillfälle detta!  
 
Mvh
/Leif}

429
Mina argument för stämman 2010 har jag lagt fram här. Förhoppningsvis kan några kloka i styrelserna - Örebro, Kumla, Hallsberg - inse vilken potential det finns i detta. Och då inte bara för föreningarna i Örebro eller länet utan för hela släktforskarrörelsen.  
 
För Bernadottedagarna är inte bara vara en angelägenhet för Örebro, även om de anordnas här av kända skäl, utan för hela Sverige. Att förlägga stämman helgen efter vore ju idealiskt och skulle säkerligen dra lite extra folk än vad den annars (ett annat år) skulle göra.  
 
Dessutom finns det säkert, som jag skriver, möjlighet att (också) till ingen eller ringa kostnad få en länk om Släktforskardagarna på Bernadottedagarnas egen hemsida. Men det gäller, som sagt, att vara ute i god tid.

430
03) Osorterat / Fästekvinna till Erik
« skrivet: 2008-02-15, 23:44 »
Hej!
 
Mitt försök blir:
 
Fästeqvinna till Erik
Andersson i Anders
af T(h)orp - Se att[est].
 
Mvh
/Leif

431
Nu läser jag protokollet som jag själv har översatt (ovan), och där framgår ju inte alls att de skulle vara far och son (om det nu är samma koppling vi diskuterar?). Om de vore det skulle nog detta framgå. Och å andra sidan verkar det osannolikt att far och son tvistar inför kämnärsrätten (men värre saker har säkert  skett inför skranket).
 
Däremot funderar jag på om du försökt följa denne Lars Spilhammar. Han verkar vara med krigsfolket i Böhmen när målet behandlas (4/3 1675). Vet du om han återkom? Jag funderar på om han avled i fält. Det kan du förmodligen få reda på genom att gå igenom KrA Rullor för aktuellt Regemente. Har du kollat detta?
 
Trevlig helg!
 
/Leif

432
Ramsberg / Ramsberg, födelsebok 1821
« skrivet: 2008-02-15, 23:18 »
Föreningen för Smedssläktforskning ger ut en skrift, Svenska Smedsläkter. I nr 14 behandlas släkten Brusk av Gustav Gustavsson.

433
Ann-Mari,
 
Jag gjorde en liten efterforskning vid tidpunkten för publiceringen och kom till ungefär samma slutsats som du, har jag för mig. Det är möjligt att man kan komma vidare genom att forska lite djupare på detta, men det är inget jag prioriterar. Förhoppningsvis finns det någon hugad som kan ta tag detta. Eller helt enkelt har uppgifter som innebär ett genombrott. Den som lever får se!  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

434
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-15, 23:00 »
Ja, det vore nog idé att forska vidare på detta. Men då jag inte har tillgång till några databaser eller kyrkoböcker via nätet måste jag lämna över taktpinnen till någon annan...

435
Ja, jag gissade nog att du noterat uppgifterna - även om det tydligen var rätt nyligen!  
 
Det verkar ju sannolikt att de, som du säger, blandat ihop uppgifterna. Jag fick väl en tanke på att Lars kunde var far till Per Larsson och att de dog, kanske i fält, samma år. Men detta har du naturligtvis bättre koll på än jag.
 
Dyker jag på uppgifter om Spilhammar kommer du att höra av mig, jag lovar!
 
Trevlig helg!
 
/Leif

436
Hej Birgitta!
 
Jag undrar om du observerat att det finns uppgifter i Släktforskarnas Årsbok 2005 om Spilhammar? Det är artikeln (av Magnus Bäckmark) med titeln Ursprungslistan. Förteckning över ursprungsorter för släkter i Svenska Släktkalendern. Där omnämns, under Närke och Sköllersta, ryttmästaren Lars Spilhammar som död 1677 (s. 298). Och att han sannolikt skulle vara bror till Anders Spilhammar, med hänvisning till Viksta sn i Uppland (s. 311).  
 
Uppgifterna bör vara intressanta för dig. Men dessa har du förmodligen redan noterat?
 
Mvh
Leif

437
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 23:40 »
...och den första jag matade in var denna kvinna (#43135) som blivit fotograferad i Stockholm. Hon sticker ut eftersom hon är den enda i albumet som blivit plåtad just där. Kan det finnas något möjligt samband mellan ev. Sävehnberg, som tydligen är skriven i Stockholms stad, och denna kvinna?

438
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 23:29 »
Jag tror Lasse har funnit rätt person. Det kan mycket väl stå Sävehnberg. Har studerat kortet i albumet och det kan vara ett 'S' som begynnelsebokstav. Punkten kan vara en bläckfläck.  
 
Korten i albumet, som har #43135-43174, är inte bara tagna i Närke utan även Dalarna, Södermanland, Värmland och Västmanland. Köping och Kolsva är flitigt förekommande. Och det ligger inte långt från Hed.

439
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 22:38 »
Ja, du är nog inne på rätt spår C-G! Det är sannolikt en punkt efter w-et. Om det nu är ett dubbel-w? Vad finns på Ehnberg, Ann-Mari, i olika register?

440
Ett uttryck för föreningarnas missnöje, och bekräftelse på det Jojje säger, är senfärdigheten med att inleverera medlemslista till förbundet. Jag tror att ledningen lagt ut två eller tre påstötningar om detta på första sidan. Och vid sista (senaste?) påstötningen var det fortfarande 33 föreningar - om jag minns rätt - som inte hade inkommit med medlemslista.

441
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 21:24 »
Haej Ann-Mari!
 
Jo, det finns nog anledning att sätta frågetecken bakom min tidigare toökning av det här namnet. Jag har gjort en förstoring nu (så man slipper vrida huvudet av sig !) och sedan samma, men mörkare och med ökad kontast:
 
 
 
 
Kan också stå Påvhenberg, men jag tycker inte någon variant verkar så övertygande. Men det har ju hänt förr att konstiga namn verkligen haft sin giltighet!
 
Mvh
Leif

442
Kärrbo / Kärrbo - Gustava Persdotter 1807
« skrivet: 2008-02-06, 23:58 »
Hedvigsborg ska det vara. Ja, jag var lite osäker på platsen.
 
Nu har jag inte tillgång till Genline, så jag kan inte svara på var Per och Stina kommer ifrån. Men att personer är överstukna betyder väl att de flyttat någon gång 1805-14. Finns någon utflyttningskolumn och notering i denna?
 
Vänligen,
Leif

443
Kärrbo / Kärrbo - Gustava Persdotter 1807
« skrivet: 2008-02-06, 23:12 »
Hej Olle!
 
Vad gäller Föräldrar och Omständigheter blir min tydning:
 
Frälsetorparen
Pehr Ersson och
dess Hustru Sti-
na Söderberg i
Fredriqsberg.
 
- - -
 
Af äqta säng
 
Mvh
Leif

444
Örebro / Örebro HFL GID 2316.16.86100
« skrivet: 2008-02-06, 11:49 »
Hej Bo!
 
Jo, Örebro kan vara lite svårt att forska i. Jag bifogar en bild som visar var Rynninge låg (och ligger) enl. en sammandragen Örebro-karta från 1908:
 

 
Norra delen av Örebro, där Rynninge ligger, tillhörde Nikolai församling. (Där ingick t o m 1878 också Ånsta, Längbro och Almby). Bostadsområdet, som blev ett sk. Egna hems-område intill dåvarande regementet Kongl. Lifregementets Grenadjärer - som kan ses på kartan - kom fr o m 1913 att tillhöra Olaus Petri församling.
 
Som jag kan se enligt SVAR:s förteckning, bör Nikolai församling hfl AI:19c, 20c, 21d och 22d, vara särskilt intressant för dig.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

445
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-02-01, 20:42 »
Kan det stå Purelamitis? Första ledet i ordet antyder då något på pure = rent.

446
Karbenning / Karbenning, mtl 1689
« skrivet: 2008-02-01, 00:13 »
Hej!
 
Gör ett försök:
 
Pehr Örn är Pehr Andersson som till föreledn är
skrefwen och efter han 1688 war dubbelt skrefwen
ty förskones han 1689 för denne skrift(?).  
 
Det verkar alltså som han pga. namnbyte kommit att mantalssättas TVÅ gånger 1688. Undslipper därför detta 1689 och noteras således inte i längden. Hur ser det ut påföljande år?
 
Mvh
/Leif

447
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-01-31, 16:44 »
Det har framskymtat i andra inlägg att besöksantalet på medlemsmöten och i forskarstugor minskar. Jag vet inte alls om den bilden är sann; att släktforskningen generellt är på nedgång. Det borde i så fall oroa förbundsstyrelsen.  
 
Och ur en aspekt kan det ju mycket väl stämma eftersom förbundets prioritet nr 1 är att rädda ekonomin, bl a genom att utarbeta och sälja CD med olika databaser. Naturligtvis kan ingen tycka att detta är fel. Men är det inte så att detta ökar släktforskningen som individuell företeelse samtidigt som sammankomster på temat lockar allt färre? Behovet av att träffa likasinnade kring släktforskning försvinner eller i varje fall minskar drastiskt när jag på min kammare, via Internet och inhandlade databaser, kan utföra all forskningen själv. Jag ställer mig frågande: Är det den utvecklingen som vi - enskilda släktforskare, lokalföreningar och FS - vill se? Om inte, vad kan vi göra åt saken?
 
Jag är fullt medveten om att utvecklingen mot en mer individuell forskning knappast går att stoppa. Forskningen ser också lite olika ut beroende på var man befinner sig i livet; om man är ensamstående eller har familj, är ung eller gammal. Men jag tror ändå det inom oss alla finns ett tidlöst behov att komma tillsammans med andra kring ett gemensamt intresse. Och vad är mer välgörande och utvecklande än att få diskutera, utbyta erfarenheter och forskningsresultat, inte bara genom Internet, utan IRF? Så jag tror stenhårt på att idén med forskarstugor fortfarande är en framkomlig väg att behålla och möta nya medlemmar. Det handlar till syvende och sist, som så många gånger tidigare, om verksamhetens form och innehåll: Vad ska vi göra på våra möten? Vilket ämne ska behandlas? Hur ska det utformas?
 
Det gäller att föreningen är 1/noggrann vid utformning av programmet och 2/sänker ambitionsnivån. Det kanske inte är läge att ordna mera än ett par, tre möten per säsong? Genomtänkta och intressanta program - kanske utifrån medlemmarnas egna önskemål från enkätundersökningar eller medlems-/årsmöten - men ett mindre antal än tidigare, är förmodligen det enda sättet att locka forskaren från hemmets trygga vrå.
 
En idé jag har är att ordna en ”Släktforskarakut”, t ex en lördag på ett köpcentra. Här i Örebro har vi Marieberg - Mellansveriges största köpcentra. Ett utställningsbord med Internetuppkopplad dator, CD-skivor mm och reklamaffischen: ”Släktforskarakuten. Hitta en släkting på 10 min - 4 generationer på en halvtimme”. (Måhända för optimistisk tidsram? ). Kanske skulle detta vara något - utanför de vanliga utställningslokalerna? Jo, jag tror att många nyfikna skulle ta chansen.

448
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-01-30, 23:25 »
Vad den direkta dödorsaken var kan jag inte svara på, men bidragande orsak tycks iaf vara influenza.

449
Intressant och principiellt viktig diskussion vi halkade in på, Chris! Och eftersom det är under fel rubrik ska jag inte orda så mycket mer om detta här. Vi får nog anledning att dryfta detta igen. Ja, du har nog rätt. Vi har inte alls har olika uppfattningar. Den stora utmaningen ligger framför oss: Hur ska släktforskningen lokalt, regionalt och centralt förändras och organiseras för att möta den nya tidens förening mellan individualism och människans tidlösa behov av social samvaro?

450
Jag kommer utan tvekan att betala den futtiga 100-lappen för ynnesten att både läsa intressanta inlägg och erbjudas plats för min penna.  
 
Tycker mycket av klagolåten under den här rubriken är en storm i ett vattenglas. Precis som Stefan Jernberg påpekar är beslutet fattat enligt demokratiska regler och det är bara att acceptera - eller driva på för en förändring genom den förening man tillhör. Men jag har viktigare uppgifter framför mig i forskningen.

451
Chris,
 
Jag har ingen avvikande uppfattning till det du skriver ovan (19:04), även om nu mina inlägg olyckligtvis har flyttats till Lokalisering i framtiden.
 
Däremot ser jag framför mig en renässans för folkrörelsedriven verksamhet och delar följaktligen inte din syn på internets saliggörande för släktforskningen i framtiden. Kanske har besöksantalet till bl a forskarstugor, som du hävdar, minskat pga internet. Jag vet inte om det stämmer för riket som helhet. Men jag tror bestämt att människans tidlösa behov av social samvaro i sinom tid kommer att visa sig i ökade besöksantal på föreningsträffar och forskarstugor. Allt för mycket tid i ensamhet vid datorskärmen (eller TV:n för den delen) leder till alienation. Sakta och obemärkt blir vi lite till mans asociala varelser som blir störda om någon plötsligt avbryter vår forskariver vid skärmen. (Och därför kan forskarstugor, där man ofta sitter flera personer vid datorn, var en motvikt mot en sådan utveckling). Och detta mår vi inte bra av. Det blir en backlash. Därav renässansen.

452
Självklart måste det vara den lokala föreningen som själv beslutar om hur de vill driva verksamheten. Men idén med forskarstugar, som förbundet tidigare lanserade, var burit frukt på många håll. Att fortsätta understödja en fortsatt utveckling av forskarstugor behöver därför inte vara fel, även om förbundet inte kan stödja detta ekonomiskt. Det kan ju ske på andra sätt, t ex föreläsare, databaser, studiematerial. OK, det kanske lämpar sig mera på mindre orter, där utbudet av andra aktiviteter inte är så extremt som i våra största städer. Men likafullt är social samvaro kring ett gemensamt intresse av godo för alla människor och kan aldrig bli omodernt. Sedan kan man ha olika syn på AF. Jag ser det som ett viktigt komplement till övrig verksamhet. AF är inte och har aldrig varit oundgängligt för min släktforskning.

453
Jag tycker hela den här historien är illa skött - från båda parter.
 
Tidigare har i alla fall målsättningen från förbundshåll varit att understödja utvecklingen av forskarstugor bland medlemsföreningarna. Och jag ser ju från en av mina föreningar hur lyckat det har varit.
 
Men här, när det gäller forakrstugan i Sveriges näst största stad, sjabblar förbundet och medlemsföreningen bort den här möjligheten; att fortsätta utveckla verksamheten för släktforskningens fromma. Det är kontraproduktivt.
 
Det allena saliggörande är inte att i ensamhet, på sin kammare, bedriva sin slätkforskning via internet. Det finns också sociala värden i att medlemmar kommer tillsammans och i forskarstugor runt om i landet bedriver sin forskning. Också via databaser och internet. Och inte minst i Göteborg.  
 
Om förbundet har lämnat det tidigare klart uttalade målsättningen med utveckling av forskarstugor - hoppas verkligen jag har fel! - är hela släktforskarrörelsen ute på ett sluttande plan.

454
Jag har fått svar idag varför SEB är involverad i transaktioner mellan PayPal och svenskt bankkonto:
 
Dear Leif Gson Nygård, Thanks for contacting PayPal. I appreciate the opportunity to assist you with your questions. Mr. Nygård, the reason why Skandinaviska Enskilda Banken are involved in this, is because we work through clearinghouses. They check the funds and are our guarantee that the funds end up at the right bank. Please let me know if you need further assistance. Sincerely,Tim PayPal Resolution ServicesPayPal, an eBay Company Original Message Follows:------------------------
Dear Ildiko, You don't have to give me instructions how I change my account electronicly. I am aware of that. The main issue how I could avoid the big fee I must pay to my swedish bank when I withdraw money from my PayPal-account. A part in this transaction i Skandinaviska Enskilda Banken. My bank is Nordea, http://www.nordea.se/200000.html. Why couldn't PayPal transfer my money direct to Nordea without involving Skandinaviska Enskilda Banken? Nordea can then transfer money to my account in Plusgiro - without any coast for me. This is important for me to know.  Sincerely,
 
Ja, hädanefter gäller alltså att pengarna från utlandet antingen skickas i brev eller till konto i Skandinaviska Enskilda Banken.

455
Hej Jan-Christer!
 
Jovisst, jag brukar göra så - också. Men ofta sker överföringen genom PayPal, t ex när jag handlar på eBay.  
 
Sålde en bok på Tradera till Englands för 135 SEK. För att täcka alla kostnader hade boken behövt kosta 408(!) SEK. Vem skulle ha köpt den då? Knappast någon i utlandet.  
 
Jag pratade med en Plusgirots kundtjänst. Och ha sa att det förekommer att vissa överföringar kan gå igenom TRE parter (banker/finansinstitut) och att varje part täcker sina kostnader, vilka påförs kunden.
 
Så vem sa något om att medlemskap i EU skulle underlätta för handel mellan människor...
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)

456
PayPal använder jag för transaktioner mellan Sverige och utlandet. Men det kostar, som sagt, pengar för överföring mellan PayPal-konto och Plusgirot.
 
Först betalar jag en avgift baserad på hur mycket jag har på PayPal-kontot vid transaktionen. Sedan en avgift till PayPal för överföringen (7 SEK). Tillkommer så avgiften som Nordea kräver för insättning på mitt Plusgiro-konto (60-90 SEK).
 
Skandinaviska Enskilda Banken är involverad i de här överföringarna. Jag diskuterar nu med PayPal varför de inte lika väl kan använda Nordea som uppdragsgivare. På så sätt skulle jag som privatperson med plusgirokonto slippa avgiften på 60-90 kr per transaktion. Jag förstår inte varför PayPal bara ska ha avtal med SEB i det här sammanhanget. Men går det inte att ändra på får jag väl öppna ett internetkonto i SEB (120 kr/år). Uppgifterna kanske kan vara till hjälp för dem i utlandet som har problem med betalningar till Sverige.

457
Näf / Näf
« skrivet: 2008-01-18, 18:50 »
Hej Jonas!
 
Det finns en bok om Johan Skytte och i den står en del om ståthållaren Jacob Näf. Du kan försöka att få tag på den. Följande fann jag i Libris:
 
Johan Skytte :  hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering / av Tor Berg Berg, Tor    (författare)  
Stockholm : Bonnier, 1920  
Svenska  308 s.  
Bok Avhandling}
 
Mvh - och trevlig helg!
Leif

458
Tack för uttömmande svar, Marie!
 
Huvudsaken måste ändå vara att registret kommer att bli tillgängligt. Sedan får man väl göra ett besök till det utomordentliga arkivet, numera i den ståtliga f d Bjälkemässan, eller begära ett utdrag hos er.  
 
Jag förstår att det kan vara olika bedömningar beroende på vem man frågar med tanke på att bilderna sträcker sig så långt som till 1939. En person som var några år gammal på 30-talet, är i de allra flesta fall fortfarande vara vid liv. Så en ev. publicering väcker onekligen gränsdragningsproblem. Jag känner inte till vilken sekretessgräns som är vägledande, om det är 70-årsgräns även här?
 
Mvh
/Leif

459
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 19:56 »
Javisst, västolens bänk satt han naturligtvis på, inte själva vävstolen!
 
Mvh
/Leif

460
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 09:08 »
En förklaring till fjöl i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) är:
 
c) (äv. i riksspr. i vissa trakter; undvikes dock helst) sittbräde på avträde. SCHENBERG (1739). (Nattjärsorna) brukade springa kring på vindarna, och ibland skreko de i hemlighusen och bultade under fjölen. HEIDENSTAM Karol. 1: 14 (1897).  
 
Wäffiölen lär då betyda vävstolen.
 
Det andra ska nog läsas med 'R' som begynnelsebokstav. Kan det vara Ryabänk?  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 13 januari, 2008)

461
Jag har ju svårt att förstå varför Stadsarkivet i Örebro gör en annan bedömning vad gäller PUL än vad Länsmuseet Gävleborg gör.  
 
Kan inte kontakt tas för att ventilera arkumenten för eller emot, Marie Esplund-Lynn? Det skulle vara intressant att veta varför bedömningen skiljer.
 
Vänligen,
 
Leif

462
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 24 december, 2007
« skrivet: 2007-12-22, 17:41 »
God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla släktforskare!
 

463
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-22, 13:19 »
Uttrycket ”i anslutning till” behöver ju inte betyda att Släktforskardagarna läggs samma helg som avslutningen på Bernadottejubileet. De kan mycket väl läggas helgen efter. Det vore helt enkelt fel att inte göra så – av flera skäl. Avgörande är att den 21 augusti 2010 infaller på lördagen i v. 33. För vi kan förvänta oss att Örebro präglas av stor rojalistisk yra den veckan, som avslutas med jubileumshögtid och bal på slottet i närvaro av hela eller delar av Kungafamiljen. Vem vill ägna sig år släktforskning då?
 
Att lägga Släktforskardagarna helgen efter, som Sten föreslår, vore däremot smart. Inte bara därför att vi då som en av utflykterna kan erbjuda ångtåg till den pittoreska staden Nora, guidning i det prisade hyttområdet Pershyttan och avslutning med besök på Noramarken, utan främst för att ”surfa på vågen” av den rojalistiska yra och turistströmmar som kan förväntas under augusti och framför allt v. 33.  
 
Kommunstyrelsen har den 27/11 § 255 beslutat tillstyrka att kommunen går in som huvudansvarig för Bernadottejubileet och under 2008 bidrar med 950 tkr i projektbidrag. Och några delade meningar råder inte mellan blocken så detta kommer säkerligen att sjösättas senare i vinter. Organisatören står också i startgroparna med att utforma en egen hemsida för Bernadottedagarna, vilket naturligtvis är viktigt i informations- och marknadsföringssyfte för kommunen. Och det är här jag menar att släktforskarrörelsen i Örebro ska försöka haka på och få gratis (eller för en symbolisk summa) reklamplats för Släktforskardagarna 2010. Jag skulle bli mycket förvånad om inte ansvariga för jubileet tillät Örebro Släktforskare att ha en länk till Släktforskardagarna på Bernadottejubileets hemsida. Båda evenemangen skulle befrukta varandra:  
 
-   Släktforskare skulle välja att förlägga sin semester under sommaren 2010 till Örebro, inte minst under augusti och i synnerhet v. 33.  
-   Turister och den historiskt intresserade allmänheten skulle förlänga sin semester 1 vecka efter Bernadottejubileets avslutning (eller i vart fall återkomma till Örebro helgen efter) för att kunna besöka Sveriges Släktforskares stora evenemang (och kanske gripas av denna fantastiska hobby?).  
 
Turismen och företagare i Örebro och regionen skulle gynnas, släktforskarrörelsen skulle uppmärksammas på ett sätt som inte har varit möjlig tidigare – till ingen eller ringa kostnad.  
 
Men då gäller det att raska på! Det duger inte att skjuta frågan framför sig alltför länge. Det kanske måste till något ”okonventionellt” grepp från förbundshåll, t ex att man redan nu lägger ner tanken på Släktforskardagar 2009 – om ingen inom kort anmäler sig – och förbereder ett hejdundrande kalas i Örebro tillsammans med medlemsföreningarna här 2010.
 
Ett alternativ, som jag kom på nu, är att ”hyra” Universitetet aktuell helg. Där finns utställningslokaler, föreläsningssalar, matsalar mm. Studierna har inte börjat (riktigt) än och därför kanske en del av login går att ordna i studentbostäderna i området över helgen. ÖBO (Örebrobostäder, som äger studentbostäderna) kanske kan vara behjälpliga med detta. Länstrafiken står för ”skytteltrafiken” in mot centrum och transporterna vid utflykter (och där ångloken inte räcker till!).    
 
Jag ser mig mera som idégivare, förslagsställare. Men kan mycket väl tänka mig att ställa upp i en arbetsgrupp som kan undersöka möjligheten att anordna detta. Är inte medlem i Örebro Släktforskare, men väl i två andra föreningar i länet. I en av dem har jag varit med att anordna anbytarträffar, som blev mycket lyckade, och resor till Släktforskarnas hus i Leksand.

464
Skinnskatteberg, C:1 / Skinnskatteberg, """"extraherat 1736""""
« skrivet: 2007-12-21, 19:00 »
Och det står inte Johanna då? Jag tycker utrymmet är för litet för både ett 'e' och ett 's' efter de båda n-en. Strecket efter 'a' eller 'e' verkar vara övre delen av det ena strecket i överkryssningen. Men jag kan ju ha fel.
 
Far är iaf Olof Hansson i Wetterskoga. Vittnen:
 
John P(er)son morbroder(?)
Hans Erichsson Wettersk[ogh]
hust Anna Brita och Elisabet mostrar
 
Extraherat d. 1 Febr. 1736.
 
Jag kan inte svara på vad uttrycket extraherat betyder i detta sammanhang.
Men notisen är ju överstuken, så det verkar som prästen iaf har gjort någonting (annat) av den.  
Kanske inskrivit uppgiften om personen i en senare, som du är inne på, dödbok? Har du kollat
året innan?
 
Mvh
/Leif

465
Ingegerd,
 
Jag vet inte vad Co står för. Kanske var det fotografer bosatta på annat håll som nyttjade Ebba Sundevalls lokaler? Jag har faktiskt ingen aning. Du kan ju kontakta arkivarie Stefan Nilsson vid Stadsarkivet och fråga: stefan.nilsson@orebro.se
 
Som jag skrev ovan, är inte registret tillgängligt via Internet. För åtkomst till databasen måste du alltså besöka Stadsarkivet.
 
Mvh
Leif

466
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-21, 11:45 »
Och varför inte Hällefors Släktforskarklubb och Askersunds dito? Alla föreningar anslutna till förbundet i Örebro län bör finnas med i resonemanget. Sedan hur ansökan utformas, om t ex det bara är Örebro Släktforskare som formellt står bakom ansökan eller alla föreningar gemensamt, tål att diskutera. Huvudsaken är att den som ansöker har övriga föreningars samtycke till och uttalade deltagande i organisering av arrangemanget. Blir väl en övermäktig uppgift bara för Örebro Släktforskare.
 
Vilken helg som kan bli aktuellt är också en sådan sak som naturligtvis måste diskuteras. Jag tycker ju förståss det är viktigt att arrangemanget läggs i anslutning till Bernadottejubileets - som kommer att pågå under hela sommaren 2010 - avslutning. Om jag inte är helt fel ute, kommer den att ske helgen v. 33 eller 34. Riksdagen 1810, som beslutade om tronföljden, skedde den 21 augusti och det datumet är givetvis centralt i sammanhanget.

467
Jag syftar på att scanna in kort som redan finns i Porträttfynd. De avser alltså att lägga in porträtten också. Onödigt jobb menar jag. Är det exakt samma kort så sparar man tid genom att kopiera över korten till databasen. Men å andra sidan kanske det inte är så många identiska?

468
Ja Ann-Mari, man söker på efternamnet t o m I. För att söka måste du använda faktadatabasen på Stadsarkivet. Du kan alltså inte söka online (vilket naturligtvis hade varit att föredra ).
Det här hittade jag på Ebba i Porträttfynd:
 
Ebba Sundevall (5)   02 dec 2007 15:01
Ebba Sundevall, Centralhotellet (5)   12 juli 2007 11:22
Ebba Sundevall, Centralhotellet. (1)   02 mars 2005 15:43
Ebba Sundevall, Grand Hotell (1)   20 maj 2005 17:12
Ebba Sundevall & Co (10)   21 aug 2007 10:08
Ebba Sundevall & Co, Centralhotellet (11)   13 juli 2006 15:23
Ebba Sundevall & Co., Centralhotellet (1)   22 okt 2003 18:55
Ebba Sundewall (19)   08 okt 2007 21:16
Ebba Sundewall, Centralhotellet (9)   23 sept 2006 16:25
Ebba Sundewall, Grand Hotell (6)   25 okt 2007 10:37
Ebba Sundewall & Co (1)   01 sept 2004 19:30
Ebba Sundewalls Eftr. (6)   25 aug 2004 20:26
Ebba Sundewalls Eftr, Grand Hotell (5)   03 juni 2005 22:21
Ebba Sundewalls Eftr., Drottninggatan 7 (3)   27 jan 2004 16:29
Ebba Sundewalls Eftr., Grand Hotell (1)   16 dec 2002 19:43
 
Har ingen aning om vad som står om varje kort. Men jag tror nog att registret skulle vara till hjälp. Eller vad tror du? Stadsarkivet är f ö på gång med andra digitaliseringsprojekt. Vore väl smart att inte digitalisera bilder som redan finns i Porträttfynd. Jag vet dock inte hur de jobbar.  
 
Om jag skulle kunna undersöka de bilder som finns inlagda här? Nja, jag är nog inte så pigg på detta. Det är inte min grej, om jag säger. Någon enstaka kan jag kolla, om du vill, men så långt sträcker sig också mitt intresse.

469
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-20, 16:13 »
Nu tycker jag det är hög tid att släktforskande Örebroare vaknar upp och söker arrangemanget av Släktforskardagarna!  
 
Och vad vore bättre än att samordna detta med  Bernadottedagarna som planeras i Örebro sommaren 2010?  
 
Om det är något år som Örebro ska arrangera Släktforskardagarna så måste det vara just 2010.
 
Vad talar då för Örebro? Tja, förutom att det 2010 är 200 år sedan riksmötet samlades här på slottet för att välja en fransk general till ny kung, kan följande faktorer vara värda att nämna:
 
-   Ligger centralt i den befolkningstätaste delen av Sverige.
-   Logistiskt centrum - lätt att ta sig hit och härifrån.
-   Gott om lokaler för konferens, utställningar, kost och logi
-       Landskap där bondeland möter bergslagsbygd
-   Forskningsarkiv på Örebro Universitet
-   Arkivcentrum Örebro län (länets företags- och föreningsarkiv).
-   Stadsarkiv i Kanslihuset, Grenadjärstaden (f d I 3).
-   Omfattande hembygdssamling i ”Saxonarkivet” på Örebro Stadsbibliotek
-   Närhet. Alla lokaler och arkiv - förutom Forskningsarkivet vid ÖUV - inom promenadavstånd i de centrala delarna av staden.
 
Dessa skäl tycker jag talar för sig själv. Nu är det bara upp till de föreningsaktiva i Örebro Släktforskare, Kumla Släktforskarklubb och/eller Hallsbergs Släktforskarklubb att fundera över mitt förslag.
 
Ted Rosvall befarar att traditionen med släktforskardagar bryts 2009. Det skull väl då vara lugnande, inte bara för honom utan för hela släktforskarrörelsen, om traditionen återupptas året därpå (om nu ingen vill arrangera evenemanget 2009).
 
Jag tycker det vore skrutt rent ut sagt om inte vi i Örebro tog tillfället i akt och ordnade Släktforskardagarna 2010!  
 
/Leif G:son Nygård

470
Stadsarkivet i Örebro har nu digitalierat ett porträttregister som är åtkomligt från faktadatabasen på arkivet.
 
Där kan man söka efter personer som fotograferade sig hos Ebba Sundevall & Co. i Örebro åren 1897-1939. Ca 8800 personer finns f.n. i registret som f.n. omfattar bokstäverna A - I.
 
Information om detta finns under  Månadens bild november 2007.
 
/Leif G:son Nygård

471
Jag har bara beröm att ge forumgruppen och övriga inblandade, inte minst Daniel Berglund och Peter Karlsson, för den förbättring som nu sker av Anbytarforum.  
 
Att den sker genom en föredömligt öppen redovisning av diskussionerna under särskilda rubriker, gör inte saken sämre precis.  
 
Heders vänner!

472
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 11:47 »
Forumgruppen  
 
som slitit så för att få igång AF igen!
 
/Leif

473
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 00:59 »
Daniel Berglund  
 
som på bara några dagar lyckades diagnotisera problemet med Nya AF och kraftfullt bidra till att det öppnades!
 
/Leif G:son Nygård

474
03) Osorterat / Ramlat utför ett berg ?
« skrivet: 2007-10-02, 20:43 »
...omkom ...  
....(war) elliest en
redelig sakt.....[nemdel.?] gammal - - - 5_ [år]
 
Ålder är något och 50, bör kunna synas vid helsidesbild.

475
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 20:57 »
Kjell,
 
Skriv ett mejl till anbytarvärden och be att hon flyttar diskussionen.  
 
Det är inte säkert hon uppmärksammar ditt önskemål här.
 
Hälsn.
Leif

476
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 02:14 »
Kjell!
 
Javisst är det roligt att hembygdsforskning måste till för att man ska förstå sammanhangen många gånger!
 
Mvh
Leif

477
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-09-30, 04:15 »
En intressant detalj efter Ny kyrkan:
 
efter begäran, att siön hindrade...
 
Det verkar alltså som om sjön hindrade brudparet från att gifta sig i en annan, närbelägen kyrka.  
Var det en höststorm månne som hindrade dem? Skulle de annars ha gift sig i gamla kyrkan?
 
Några frågor som inställde sig för mig.
 
Mvh
/Leif

478
Sahlström / Sahlström
« skrivet: 2007-09-27, 23:28 »
Fredd Holm!
 
Har du fått mitt mejl?
 
Mvh
Leif

479
k: (= kära) fru och maka
 
Prästgården

480
Markaryd / Markaryd hfl 1806-1810
« skrivet: 2007-09-09, 23:08 »
Ankomna A. [=Anno] 1806 frå: ...ryd får jag det till.
 
Har svårt att tyda de tre första bokstäverna i ortnamnet. Traryd månne?
 
Mvh
Leif

481
Kond.Btj snarare, konditorbetjänt alltså.  
 
Hand.Btj för nr 2, Per Otto Wessling.

482
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 16:51 »
Jo, vid närmare granskning står det allt Rytt:n.  
 
Likaså Raaf, även om jag aldrig har sett eller hört talas om ett sådant efternamn (vilket iof sig inte skall ha någon betydelse vid tydning, men erfarenhet eller brist på densamma kan spela en spratt ibland! )
 
Vänligen,
Leif

483
Hej Kim!
 
Kan det kanske stå ...rasande af onska... (H. T. 1851)? H. T. är förkortning av hösttinget.
 
Därefter:  
 
Fälld un-
......... (raden under kan jag inte tyda före H. T. 1853).
 
D:o (=Dito) för fylleri....
 
Målen har alltså upptagits i häradsrätten dombok nämnda år. Och eftersom böter utdömdes, finns noteringar i saköreslängden, ofta med sid- eller paragrafhänvisning till en utförlig redogörelse i domboken. Saköreslängden brukar finnas i slutet av varje ting. Och så långt fram i tiden kan saköreslängderna vara inbundna i särskilda volymer.  
 
Men det här kände du kanske till?
 
Mvh
//Leif

484
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 00:40 »
Hej Stefan!
 
Jag tycker det är en förkortning framför Georg. Kan stå R y ä n, vilket bör betyda Ryttarän.
 
Det skulle då stå:
 
Döptes Ryttarä[e]n Georgs  
barn wid Isnäs  
kallad ......(ej namngivet).
 
Sedan understruken mening:
 
R y n s (=Ryttarens) Barn in i rättan tid angifwit til at inskrifwas.  
 
Är inte säker på vad som menas. Men jag tror att det rör tiden från barnets födelse till dopet; att tidspannet var acceptabelt.  
Dopet skulle ju ske en viss tid efter barnets födelse.  
 
Sedan är madamens efternamn Reef (Rääf).
 
Mvh
//Leif

485
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-19, 13:45 »
Där ser man, nu fick jag lära mig något nytt! Då är vi två, apropå skidtävlingar...

486
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 23:08 »
Jo, så är det nog - även om jag aldrig sett ordet efterst förut.

487
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 18:46 »
Hej
 
Det står: skal stå efter 2 x.
 
Med det menas att hon som enka skall flyttas ned och antecknas efter (under) den gifte sonen, numera husbonden - före är noterat 2 x - Lars Persson.
 
Ha en trevlig lördagskväll!
 
Hälsar
Leif

488
08 Böcker / Böcker om Bureätten
« skrivet: 2007-08-13, 16:32 »
Hej Daniel!
 
Många känner sig kallade, men få äro utvalda att skriva en bok om Bureätten.  
 
Medan vi väntar på att Urban Sikeborg - som jag anser torgför de mest tillförlitliga uppgifterna om ätten - ska skriva den boken, får vi hålla tillgodo med den artikel han skrev och som publicerades i Släktforskarnas årsbok 1996 (s. 245-286) under rubriken Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet. Där får du uppgifter som av de flesta anses vara de mest relevanta och tillförlitliga idag.
 
Och enligt Urban själv i en diskussion här (18 juni kl. 22.06), arbetar han på ytterligare en artikel som rör Bureättens tradering.  
 
Så även om det då kanske inte blir en hel bok i ämnet, ser jag - och många med mig - fram emot detta arbete med spänning!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

489
Det kan stå Nb 225, d v s Nya boken (nästa hfl) folio 225.

490
Hon ser ut att vara bosatt vid Guldsmedshyttan vid dödsfallet.
 
ålderman Petter Norlins i Gullsmedsh. (hustru). Om det nu inte står Werlins ?
 
Hälsning
//Leif

491
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-27, 13:05 »
Smit inte undan nu, Ulf, och försök skämta bort mitt seriösa föslag!
 
Jag har kastat bollen till dig. Ta den och fundera en tid. Kasta inte omedelbart tillbaka bollen, som du alltid gör, med en rad frågor och påståenden!
 
För att någon öht skulle vilja sponsra teaterprojektet fordras, till att börja med, ett manus. Det är själva förutsättningen för såväl friluftsteater som film av dramatiseringen av Burarna vid Birstaberget.
 
Så skriv du manus först. Under tiden kan du skissa på plats, interiör, scener, roller m m. Rollbesättningen är f ö den minsta huvudvärken. När detta är klart - ordna ett möte via anslag i lokalpressen, där du presenterar din id?. Därefter kan vi börja jaga sponsorer. Hjälper dig gärna med detta.
 
Kom ihåg: det är din rubrik, det är din historia, det är ditt manus. Det är du som är konstnären och teaterchefen i en och samma person som måste ta initiativen. Och i det konstnärliga skapandet har du oinskränkt makt och är oåtkomlig för kritik. Det är konstnärens privilegium. Är det inte detta du vill uppnå?
 
Men byt forum! Ändra fokus! Jag säger detta till dig av hänsyn och i all välmening. För att du ska använda din talang och kreativitet på ett bättre sätt och slippa stånga din panna blodig här.
 
Leif

492
Stora Skedvi / St. Skedvi, F:14, Död, 1803-1830, 2194.96.83100
« skrivet: 2007-07-27, 00:00 »
neder till bottnen...

493
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-26, 23:53 »
Ulf,
 
Tror du jag driver med dig? Jag menar verkligen allvar. Det här är ett konstruktivt och seriöst förslag som jag ber dig begrunda, noga.  
 
Du skulle få ohejdat utlopp för din kreativitet. Det är själva visten med att vara roman- eller, som i ditt fall, pjäsförfattare; att som herre på täppan (läs: Birstaberget) skapa en historia byggd på ömsom fakta, ömsom fiktion. Med goda utsikter att bli hyllad för en fantastisk berättelse och låta ev. negativ kritik rinna av som vattnet på en gås.
 
Jodå, jag kan tänka mig att ikläda mig abottens roll. Inga problem! Jag kommer f ö att börja i en amatörteatergrupp i höst, så jag är väl förberedd. Fale hin Unge är som skräddarsydd för dig, Ulf!  
 
Leif (kulturarbetare)

494
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26
« skrivet: 2007-07-26, 21:51 »
Ulf Sawert:
 
Upphör nu med att sprida dina vildvuxna idéer! Du har gjort Bure-ättens eftermäle en tillräckligt stor björntjänst genom att sprida dina fantasier in absurdum. För hur många är det inte, utanför kretsen av intresserade och släkt med Burarna, som ler i mjugg åt fenonemet du initierat under den här rubriken; att skapa en hönsgård av en fjäder??!!
 
Nej, du gode Sawert, använd din talang på ett bättre sätt. Din tankeverkssamhet skulle komma till sin rätt om du inriktade dig på att, ja varför inte, skriva ett folklustspel om Burarna vid Birstaberget. Observera: Detta är seriöst menat!!!
 
Så skriv en pjäs! Du har redan, i många av dina inlägg, ett betydande stoff att utgå ifrån! Redan finns här uppslag till flera scener. Anlägg en friluftsteater i området. Bygg upp en interiör, delvis på de naturliga förutsättningarna och kanske något torn, en mur m m. Samla ihop en kader av amatörskådespelare. Och vänd dig till Kultur- och fritidsförvaltningen i Sundsvall för att lansera din idé. Jag tror de kan nappa på detta. Annars kanske det går att ordna med lokala sponsorer.  
 
Jag är övertygad om att det kommer att bli stor succé! Folk kommer att vallfärda till Birstaberget! Och du kommer att gå till historien. Ditt eftermäle kommer inte att handla om striden på Anbytarforum utan om folklustspelet om Bureätten. Och det är inte illa! Jag skulle vara mäkta stolt, om jag var i dina kläder och förde detta i hamn.
 
För debatten här är du dömd att förlora!
 
Vänligen
 
Leif

495
Väckelsång / Väckelsång Bodaryd 1787
« skrivet: 2007-07-25, 01:48 »
Annika!
 
Du har redan snuddat vid svaret:
 
Soch.Skräddaren (Sockenskräddaren)
 
Mvh
/Leif

496
03) Osorterat / Vigda i Kråkshult1740
« skrivet: 2007-07-24, 19:51 »
Sökte på Eniro och fann ett Ulfsryd i närheten av Kråkshult. Men jag tycker inte riktigt det står så här.  
 
Iaf ser det ut att sluta på -ryd eller möljigen -rud ?

497
Kalvsvik / Kalvsvik AI:11 s173
« skrivet: 2007-07-24, 00:33 »
svagt i bok
 
Betyder antagligen att han uppvisat dålig bibelkunskap; att läsa sina kristendomsstycken.
 
Mvh
/Leif

498
03) Osorterat / C:1 Hacksta GID 2310.7.100200
« skrivet: 2007-07-23, 01:15 »
Hej Britt!
 
När det gäller begravningsplats tycker jag det stå K o g d som då bör vara förkortning av Kyrkogården. Sedan är det ett ord till höger, kanske åt? Både förkortningen och åt? bör höra ihop med ordet därunder, kanske Backen eller Backens?, vilket preciserar var på kyrkogården hon är begraven.
 
christel. wä[h]l och sälla lefwat.
 
Hoppas det kan vara en hjälp på vägen!
 
Mvh
/Leif

499
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26
« skrivet: 2007-07-21, 11:23 »
Peter Sjölund!
 
Det här var mycket intressant - men fortsätt nu inte DEN diskussionen under den här rubriken om Bureslott!!! Den är tillräckligt lång som den är.
 
Starta en ny diskussion som t ex Utgrävningar av Sköns gamla medeltidskyrka eller något sådant.  
 
Om jag hade varit bosatt i området, hade jag definitivt ställt upp på detta.  
 
Lycka till!
 
Mvh
//Leif

500
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-13
« skrivet: 2007-07-11, 00:39 »
Det är punkt efter de första två bokstäverna, som är initialer.
 
C. A. Almstedt är mitt förslag.  
 
Vänlig hälsning,
 
Leif

Sidor: [1] 2 3 4