Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jörgen Vessman
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2018-08-18, 12:14 »
Hej Inger, Här kommer ett utdrag från mina notiser från Disgen 8. Hoppas att du kan få ut något av det även om det inte är så väl strukturerat. Hälsningar Jörgen Vessman
GMR 1721 för 64 o 65 Knallasbenning i Grytnäs No 65 Olof Christoffersson Svahla, ålder: 32
Tjensteår :5 Födelseort Wässmanland, Smed? Gift. Annotation vid GMR begär afsked, har
aftjenat mer än 5 åhr, kan han flytta få, god karl, som .... är, så får han afsked.
(p451AD).¶
GMR 1729 p523 Bergs komp. Näsgårds län, Grytnäs sochn finns no 65 Olof Kristoffersson
Svala. Han finnes vid sidsta GM undfått tillstånd att få utbyta sig, men som han är enögd
och
försörjer sig på Bergshantering så har han i anledning af Kongl. Majt. Nådigste befallning
fått
interimsafsked d. 7 april 1729. vacant post. (p683AD).
¶
Grytnäs AI:1 1723 --1742 p144 Knallasbenning, för afskedade Sold. Olof Swahla 1689
med notering som är svår att läsa men kan vara "haft borträknat afsked och sades wara till
döds slagen i en grufwa" därefter står hu Brita Andersdotter 1693, död 1736. Paret är vigt
1712. Svärmoder Karin Carlsdotter död 1735, sedan barnen, 4 söner och en dotter
(p741AD).
I Grytnäs C:1 vigda 1712 10 trinitat. Olof Christoffersson ifrån Norbärg och Pig. Brita
Andersdotter i Knallasbenning. (p883AD).¶
Norberg C:2 1671-1702 p74 anger födde 1690 Martii, Olof, d. 29 Martii föddes Christian
Hanss
son i Kylsbo, Olof, och döptes d.?. Testes: Casim Gisset, Anders Skrivare Calmora, Casim
Gissels hustru och länsman Gab. de Cours dotter Cathrina i Norbergsby (p951AD).
Eftersom Häradsrättsprotokollet 1735 benämner mågen som Olof Christensson Swahla så
skulle detta styrka att detta är rätt födelsenotis. Familjen återfinns sedan i Norberg AI:2.
I Häradsrättsarkivprotokoll §3 från 24 okt. 1735 står att hustru Karin Carlsdotter fått
alltsedan
1711 bo hos mågen Olof Christensson Svala och att hon därför testamenterar all sin
lösegendom till honom. Detta skall noteras så att inte den andra systern kan invända. Att
tvist
mellan systrarnas män förelegat syns av protokollet från vårtinget §53 den 21 april 1735,
där
det resolveras att de intet skall tilldelas förrän svärmodern gått bort. ( Dessa uppgifter är
utdrag ur Arne Sohlströms material om Knallasbenning som erhölls från dottern Britt-Marie
Sohlström i mail 14 aug. 2007)¶
¶
Eftersom tingsprotokollet är från 24 okt. 1735 och änkan dör 1735 samt hustrun 1736 bör
ju
Olof Svala ha gått bort någon gång efter 1736. Någon uppgift finns inte i likboken fram till
1742, när AI:1 slutar.
2
« skrivet: 2012-03-16, 14:16 »
Hej Margareta och tack för hjälpen med att hitta Åsen. mvh Jörgen
3
« skrivet: 2012-03-15, 21:26 »
I Hedemora AI:13a under Bältarbo har jag påträffat ett ortnamn som jag inte hittar i registret. Det är Åsen. Vet någon var man skall finna denna ort i Hedemora? Tacksam för ledtrådar. Jörgen Vessman
4
« skrivet: 2012-01-16, 21:21 »
I en husförhörslängd fråm Bjurfors bruk i mitten på 1700-talet finns fyra barn listade. För det första står det i Stockholm, för det andra ingen notering i listan men på motstående sida står det carbenning, för det tredje står tienar i Stockholm och för det fjärde kommer så abiit Holmiam. Det som jag har problem med är det latinska uttrycket. I Ordbok för släktforskare av Kent Andersson/Henrik Anderö finner jag att abiit skall betyda avgick, utflyttade, flyttad (ur församlingen). Vad som inte är helt klart är Holmiam. Jag misstänker att Stockholm kan dölja sig bakom detta men vad anger den latinska böjningen?
Tacksam för hjälp! Jörgen Vessman
5
« skrivet: 2011-02-06, 11:25 »
I Skinnskatteberg finns eller fanns en plats med namnet Skärviken. Jag kan inte hitta den på generalstabskartan. Vet någon var den finns eller fanns?
6
« skrivet: 2009-08-18, 21:29 »
Mag. Alfred Victor Norinder kommer till Falun 1854 i jan från Uppsala med en Phil. Mag. Som collega scholae bor han i qv. 6 och gård 11, på Övre Åsen. Han finns noterad till 7/10 1855, men sedan saknas uppgifter. Vet någon om man kan komma åt en matrikel för Falu skola vid den tidpunkten?
Tacksam för hjälp. Jörgen Vessman
7
« skrivet: 2009-07-15, 23:00 »
Till André (2 juli) Tack för upplysningen om denna länk till ortnamn. Där fanns ju Christinagruvan, i Garpenberg. Tyvärr ledde det inte till något napp direkt, men kanske senare. Jörgen
8
« skrivet: 2009-07-01, 22:16 »
Enligt Hedemora C:8 1824 no 66 (GID 2135.103.95800) så döps Axel Ulric Norinder den 3 juni. Fadern är Insp. Ch. El. Norinder vid Christina Grufva och modern Maria Lovisa Christina Pomp. Jag har svårt att hitta var Christina grufva finns inom församlingen. Tacksam för hjälp. Jörgen Vessman
9
« skrivet: 2009-03-11, 21:00 »
Tack för detta Leif, Jag hade missat att Kjell Lindblom fångat upp dessa första Varro eller Warou. De Jean Varu du nämner är säkerligen relaterade till både Lindbloms och mina Warou. jJag har funnit att den Johan Warou som fanns i Avesta som myntsmed och verkmästare dog i Stockholm 1701 och hans son Johan Warou,verkmästare på Kungl.myntet dog 1710 efterlämnande sex barn i åldrarna 4 - 17 år. Två av dessa var söner och i en bouppteckning från 1741 finns ingen av dessa nämnda. Likaså har Hülphers förteckning som jag nämnde ovan en notering om att en son dog ung medan den andre skulle vara just den kopparslagare jag frågade om. Mvh Jörgen
10
« skrivet: 2009-03-01, 17:42 »
Jag undrar om någon har kläm på om det funnits kopparslagare i Örebro mellan 1710 och 1740. Enligt en notis i Hülphers samlingar för släkten Pomp så skall det funnits en son till Myntsmeden Johan Varro som var just kopparslagare i Örebro. Förnamnet kan ha varit Israel eller Peter. Jag har förgäves sökt i Örebro S:t Nicolai AI: 1 och 2 men bara funnit två noteringar om kopparslagare utan att få något grepp om var de finns i staden. Tacksam för tips. Jörgen Vessman
11
« skrivet: 2008-12-21, 22:56 »
Elisabet Karlsson, som 23 mars 2007 efterlyste Anders Sunds anor som soldat vid Iskarboda. Han föddes 17630120 i Gusselhyttan, Lindesbergs landsf. Han växte upp som en mycket fattig pojke och står i någon hflgd som tiggande. Han flyttade mellan flera byar under sin uppväxt. Modern var en piga som gick bort tidigt och fadern en dräng från Linde stad, född i Lerbäck.
12
« skrivet: 2008-10-03, 14:11 »
Sten! Jag har nyligen träffat på ett namn, Erik Fallstedt, som skulle vara född 1759. Det enda jag vet mer om honom är han skulle vara gift med en Brita Pomp f. 1750. Då jag just nu försöker följa upp dessa Pompar så skulle jag vilja veta om du fann något sådant namn innan du släppte tråden med Erik Fallstedt f. 1759. Vet du vart Erik F. f. 1759 tog vägen sedan?
13
« skrivet: 2007-08-07, 18:01 »
Tack Barbro för hjälpen attt tyda texten. Jag är dåligt hemma i dessa trakter. Årtalen för den första AI 1790 verkar av registret osäkra då de markeras med ?. Än svårare blir det för AI:2 1805- 1814, där åratl skrivs över varandra. Mitt problem med sonen Anders är att jag inte kan se om han ger sig av någonstans mellan 1790 och 1805. Han finns inte i i AI:2. Någon utflyttning finns ej heller registrterad före 1811 och då skulle det synts i AI:2. Denne Anders var en tråd som jag sökt binda till ankomst i Fellingsbro (U) ca 1805 men det ser inte ut att gå att få dessa indicier att gå samman. Jag har ej heller hittat något av barnen bland döda för dessa år. Tack för god hjälp i sökandet.
14
« skrivet: 2007-08-05, 18:05 »
Under St Åby födde 1786 Sept 29 i CI:2, 1753- 1817 (GID 427.21.21700) finns angivet en Anders födelse. Jag har svårt läsa hela texten och klarar inte det som står om faddrarna. Tacksam för hjälp!
15
« skrivet: 2007-03-03, 22:26 »
En av mina anor, Johan Persson Bjurling f. 1737, har varit brännugnsmästare, född och verksam i Bjurfors (U), sedan i Norrköping, Nyköping och så i Gusum. Denna plats tycks han lämna ca 1799, men någon uppgift om vart han tar vägen finns inte. Av ren intuition så letade jag i några dödböcker i Nyköping och fann av en tillfällighet en Johan Bjurling död den 14 mars 1809. Han står i Nyköpings stadsförsamling F:3 som Bleckslagar mästare, död av ålderdom och 80 år. Åldern stämmer så där men redan första gången han finns i Nyköping Västra så står han som 3 år äldre än verklig ålder. Yrkesangivelsen gör mig litet fundersam men det kan ju inte vara många som passar in här. Är det någon som vet något om någon Bjurling i Nyköping?
16
« skrivet: 2007-03-03, 22:15 »
Tack Åke för den korrigeringen. Jag upptäckte snart efter insändandet att bruket var av mycket färskare datum! Jörgen
Detta inlägg flyttades den 2 mars 2011 från Allmänt, Rejmyre mässingsbruk?.
Magnus Hjärtström, moderator
17
« skrivet: 2007-03-01, 20:33 »
Ett glasbruk grundades i Rejmyre 1810. Jag har fått indikationer på att det skall ha funnits ett mässingsbruk där och i så fall innan glasbruket grundades. Att Rejmyre ligger i Skedevi socken är jag på det klara med, men var hittar man platsen någonstans i husförhörslängderna? Jag är intresserad av tidsperioden 1790 - 1810. Tacksam för uppdatering här.
Detta inlägg flyttades den 2 mars 2011 från Allmänt, Rejmyre mässingsbruk?.
Magnus Hjärtström, moderator
18
« skrivet: 2007-02-28, 20:54 »
Tack för hjälpen med de intressanta uppgifterna Sven-Ove. Då är det ut på hal is igen när det gäller att tänka sig vart de flyttade. Under åren 1785- 1800 har han varit på mässingsbruken i Bjurfors, Norrköping, Nyköping och så Gusum. Han börjar ju nu bli lite till åren (f.1737)så jag undrar hur mycket han kan ha orkat.
19
« skrivet: 2007-02-27, 22:59 »
Jag har tidigare i veckan fått hjälp att tyda enstaka ord i några längder från Nyköping. Nu har jag en ytterligare fråga som rör Nyköping Västra AIA:4 1791-1800 p 213, GID 2125.84.2800. Där finns min ana Joh. Bjurling f. 34, med hustrun Caijsa Björkstedt, f.44. Längst ut t.h. står det klart att de ... till Gusums Bruk i Östergötland, Ringarums sochn Det första ordet har jag någon tolkning av men vill gärna höra vad andra mer bevandrade ser i detta ord.
20
« skrivet: 2007-02-27, 22:51 »
Hej Sven-Ove, Jag är medveten om att de har haft egna böcker men de som finns på mikrokort börjar först kring 1820, vilket är 20 år efter det min ana anländer. Enligt NAD finns det kommunionböcker som börjar ca 1780, men de finns ej på Genline. Min fråga kvarstår då: var hittar man dessa mässingssmeder under Ringarums rotar när det inte finns en egen förteckning. Har det funnits tidigare böcker som förkommit? Enligt Rosenberg så hörde till Gusums bruk St.Gusum, Alboga, Gissletorp, Frörum, Åby och Åketorp. Men i Ringarums böcker finns dessa ej samlade.
21
« skrivet: 2007-02-26, 14:40 »
Jag söker en ana, Johan Persson Bjurling, som flyttar till Gusums Bruk ca 1797 från mässingsbruket i Nyköping. Mitt problem är att jag inte kan hitta någon församlingstillhörighet för honom. Egna församlingsböcker för bruks församlingen kom några år senare, men var kan man hitta dem dessförinnan? Tacksam för råd. Jörgen Vessman.
22
« skrivet: 2007-02-25, 14:53 »
Brännugnsmästaren Joham Bjurling dyker upp på två ställen i Nyköping. I Nyköping Östra AIA: 3 sid 152 finns för honom. f 1738 och hustrun f 1744 en kommentar i kolumnen för 1786. Jag kan inte läsa den. Att han kom från Norrköping står i kolumnen före följt av en klammer som verkar att syfta på båda. Tacksam för hjälp. Jörgen Vessman.
23
« skrivet: 2007-02-21, 17:27 »
I Nyköping Östra AIA:3 1786-1796 p121 har jag återfunnit en anfader, Johan Bjurling, brännugnsmästare från Bjurfors, sedan Norrköping och nu Nyköping. På sid 121 näst längst ned står han, 1738, och hustrun Cath. Ersd. Biörkstedt, 1744. Detta följs i nästa kolumn av p152 som de uppenbart kommer ifrån. Nästa ord som jag har svårt att läsa är överstruket. Vad står det där? Tacksam för hjälp att tyda detta. Mvh Jörgen Vessman
24
« skrivet: 2007-02-19, 20:40 »
Tack för den informationen Sam. Vet du om det var samma namn på detta ställe 1780 - 1790? Det finns en del register men jag hittar inte Storhuskvarnen där. Den synes ligga mellan två kyrkor så då kan man undra under vilken eventuellt de bruksanställda soreterade. Jörgen
25
« skrivet: 2007-02-19, 13:13 »
Det har funnits ett mässingsbruk i Nyköping. Jag undrar var i staden det hörde hemma, t.ex. kvarter eller församling. På några andra mässingsbruk så hade brukspersonalen en egen förteckning. Fanns det något liknande i Nyköping? Tacksam för hjälp. Jörgen Vessman
26
« skrivet: 2007-02-12, 22:40 »
Min mf mm ff, Johan Persson Bjurling, f. 1737, var brännugnsdräng på Bjurfors mässingsbruk utanför Avesta. 1785 flyttar han med hustru och de yngre barnen till Norrköping. Vad jag vet så har det funnits ett mässingsbruk även där. Var låg det i staden i form av församling, kvarter etc? Jag vore mycket tacksam för en vink om var man bör söka.
27
« skrivet: 2006-11-25, 23:16 »
Jan! Om du tittar ett par inlägg upp, den 5 november, så har jag en fråga om min fm ff, Anders Ström, och där ger jag lite info om vad jag vet. Hans födelseår och -plats är inte fastlagda men nyligen fann jag en tråd som berör Fellingsbro Gästgivaregård, som kanske kan ge napp. Hör gärna av dig om hur dina relationer till Anders Ström är.
28
« skrivet: 2006-11-05, 17:35 »
Husaren Anders Ström gifter sig första gången 1811-10-24 i Fellingsbro med pigan Brita Larsdotter vid Gästgivargården. Från Hflgd så finns Anders Ström för no 43 Västvalla. Anders Ström antas som husar för 43 Västvalla d. 14/7 1807 och transporteras 1813 t.no 62 Ängeby.
Jag har länge sökt Anders Ströms anor men inte förrän nyligen funnit Fellingsbro Gästgivargård där jag sökte Brita Larsdotter (GID 297.38.26700) I AI:16B p201 finns pigan Brita Larsdotter 1782 fbro och noterad för förhör 16/1 1807 och nattvard 25/1 o. 5/6. På raden ovanför hennes finns en dräng Anders Larsson med noteringen 1777 St.Åby Ös.gl. och med nattvard 25/1 o. 5/6 1807. Det verkar mycket troligt att dessa två rader är skrivna vid samma tillfälle. En annan notering några rader längre ner visar en piga Brita Larsdotter 1783 och för henne finns det angivet närvaro för tiden 30/8 1809 t. 27/3 1811. I de Hflgd som följer vigseln står Brita Larsdotter en gång f. 1783 (AI:16A p11 Västvalla) men sedan i Ängeby (AI:16B p 191) som f. 1782. För Anders Ström står det i alla noteringar född 1787 26/12 eller bara 1787.
Min fråga nu gäller om det håller att koppla ihop Husaren Anders Ström med drängen Anders Larsson i Gästgivargården. Födelseåren stämmer ju dåligt men närvaronoteringarna vid förhör mellan antagning som husar och fram till vigseln 1811 stämmer ju bra in. Detta gäller också de två noteringarna för pigan Brita Larsdotter. En hörsägen nedtecknad på 1970-talet gör gällande att Anders Ström inget visste om sina föräldrar men att han eventuellt skulle vara född på en gästgivargård i Örebro. Min egen tolkning lutar åt att denne Anders Larsson skulle kunna bli husaren Anders Ström. När Anders Ström och Brita Larsdotter får sin första son 1819 får denne namnet Lars, vilket inte strider mot ovanstående. Tacksam för synpunkter och kritik.
29
« skrivet: 2006-10-22, 19:16 »
Tack för tydningen. jag håller med. Får se vad det leder till. Jörgen
30
« skrivet: 2006-10-22, 11:27 »
I Fellingsbro AI:16B p201, Fellingsbro Gästgivargård (GID 297.38.26700) finns som 6:e namn en Dräng Anders Larsson som verkar ditskriven samtidigt med pigan Brita Larsdotter, nedanför som 7:e. Hennes födelseort står tydligt som fbro, som det brukar. För Anders Larssons del så kan jag inte läsa orten. Kan det finnas något som St.Åby, men vad betyder det som kommer därefter? Tacksam för förslag. Jörgen Vessman
31
« skrivet: 2006-10-17, 20:58 »
Gunilla D. I efterhand har jag läst om diskussionen av Wernichättlingar i maj 2005. Jag har en Carin Wernichsdotter, hustru till klockaren Ambrus Hansson i Nyckelbäcken, Ramsberg. Jag har hennes födelseår till 1655 men jag undrar om inte din angivelse kan vara lika rätt. Min uppgift grundar sig på en åldersangivelse för både maken och hustrun, som då skulle vara lika gamla. Det finns även en angivelse av Sjöfallet, Nyckelbäcken. Har du något som motsäger att hon var hustru till klockaren? Jörgen Vessman
32
« skrivet: 2006-04-28, 23:07 »
Jag är intresserad av om det finns register över bouppteckningar inom Sidensjö församling från 1829 och framåt. Är alternativet att söka sig till HLA för att vaska själv?
33
« skrivet: 2006-04-28, 23:05 »
Jag är intresserad av bouppteckningar från tiden efter 1871 inom Anundsjö församling. Finns det några register förtecknade över dessa? Eller måste man ta sig till HLA för att leta själv?
34
« skrivet: 2006-04-26, 20:28 »
Sidenberg låter som om hon kan komma från grannsocknen Sidensjö!
Jörgen Vessman
35
« skrivet: 2006-01-14, 19:13 »
Till Mia Löwgren, Det ortsnamn som du tvekar inför, N. Hösedan eller liknande bör vara Norr Hörende vid Hörendesjön på vägen mot Hästbäck och Karbenning.
Hälsningar Jörgen Vessman född i Västerfärnebo.
36
« skrivet: 2006-01-10, 20:25 »
I Fellingsbro C:2 1690-1706 finns för vigda 1709 p266 d.13 trinit. noterat att Nils Persson vid S... och pigan Brita Andersdotter i Norlund vigdes. Nils Persson finns senare i Stensta men jag tycker inte det står så. Kan någon tyda detta?
37
« skrivet: 2006-01-06, 17:46 »
Till Alf Sjölin.
Tack för tipset, som jag skall försöka att nysta vidare på. Hälsningar Jörgen Vessman
38
« skrivet: 2006-01-06, 14:02 »
Enligt en gammal hörsägen skall min fm ff Anders Ström vara född på gästgivargården i Örebro. Han dyker upp i Fellingsbro och antas 1807 som husar för 43 Vestvalla. Hans födelsedatum anges i alla längder till 1787 26/12. 1813 flyttade han över som husar för 62 Ängeby. I längderna för Örebro vid denna tid kan jag inte hitta någon gästgivargård. Känner någon till hur det förhöll sig med gästgiveriet vid denna tid i staden? Kan det ha någon annan beteckning? Tacksam för synpunkter.
39
« skrivet: 2005-12-28, 11:51 »
För en Lars Larsson f. 1751 i Gusselhyttan, Lindesbergs landsf. finns i AI:12 1765-74 p 109 (GID 2106.114.19200) en notering under Omständigheter som jag inte klarar av. Det står fastine (festine) legendo. Av min latinkunniga syster har jag förstått att det närmaste man kan komma är för legendo som kan stå för läsa, läsning och för festine snabbt eller skyndsamt. Jag gjorde en sökning på Googles och fick för fastine inga svar men för festine många när jag sökte på kombinationen. Har någon stött på detta uttryck?
40
« skrivet: 2005-08-14, 20:11 »
Tack Bengt-Göran för hjälpen. När man vet vad det skall stå så ser det genast mycket enkelt ut!
41
« skrivet: 2005-08-13, 21:46 »
Lars Christophersson i Gusselhyttan, Lindesbergs landsförsamling dör den 14 april 1717. I en kommentar står att han var en mycket .... -modig man. I GID 358.28.98100 har jag svårt att läsa detta ord fristmodig ordentligt. Någon som kan?
42
« skrivet: 2005-03-28, 16:31 »
Min förfader Anders Wessman i Västansjö, Fellingsbro(U) var ryttare vid Livregementet till häst från 1785 och i Hflgd står det att han då kom ifrån Korthjem. Jag har inte lyckats få reda på var den platsen låg. Är det månne någon inom Rötters stora skara som kan känna till detta?
43
« skrivet: 2005-02-14, 21:37 »
Komplettering och delsvar till fråga den 30 jan. 2005. Jag borde tidigare ha tänkt på att söka i Smedskivan efter någon Falk och gjorde det ikväll. Daniel Falk och hans 8 barn fanns med där och Maria Falk också men med två år senare födelse än tidigare uppgivet. Varifrån Maria Falks man, hammarsmeden Lars Nilsson kommer ifrån återstår att reda ut.
44
« skrivet: 2005-02-14, 20:38 »
Tack Birgitta för denna upplysning. Det ger mig möjlighet att söka från andra hållet s.a.s. Jag avvaktar att Söderbärke hos Genline kommer att omfatta de årgångar du angivit. Tack än en gång. Jörgen
45
« skrivet: 2005-02-09, 15:23 »
Till Göran Fredriksson. Den 11 dec. 2004 svarade du på en fråga från mig den 7 dec. Jag sökte nå dig på din länk men kom ej fram. Jag skulle gärna vilja ställa några följdfrågor till dig. Hör gärna av dig så att jag kan få kontakt. Ditt inlägg den 8 febr. 2005 gav samma negativa resultat.
46
« skrivet: 2005-02-07, 21:00 »
Min mfmm Anna Bjurling f. i Bjurfors, Avesta (W) 1788 12 27 var gift med mästersmeden Jan Pierrou som dog 1840 i Bjurfors. Under deras gemensamma levnad hade de bott i Tyskbo, By (W), Kloster, Husby (W), Avesta (W) och till sist Bjurfors (eg.U). Efter makens död (Avesta AI: 11B p63 och F:4 1840) flyttar Anna Bjurling till Hedemora 1841 11 16, tillsammans med de tre yngsta Pierrou-barnen, Johanna Sofia f. 1826, Karl Gustaf f. 1829 och Ädla Matilda f. 1836. Är det någon som har sett dessa i Hedemora? Jag söker närmast vilket år Anna Bjurling dog.
47
« skrivet: 2005-01-30, 16:02 »
Komplettering till fråga den 12 jan.2005.
Häromdagen gjorde jag ett s.k. serendipityfynd och fann en notering i Lindesberg C:6 för Lars f. 1748, barn till Lars Nilsson och Maria Falck vid Dalkarlshyttan. De finns omnämnda i Linde AI:a 7 p79 under Dalkarlshyttan. För de barn som fötts tidigare än Lars (1744 o 1744) så hittar jag inga noteringar inom Linde. En av faddrarna 1748 var pig. Anna-Maria Falck vid Wedewåg. Vid en titt där så finns det noterat två mästare, nämligen Daniel Falck och Anders Falck ( Linde AI:7 p321 under Wedewåg). Anna-Maria är dotter till Daniel där o född 1732. Daniel finns även i AI: 6 och 5. I den sista som omfattar 1713 - 1726 borde rimligen Maria Falck ha funnits men icke. Jag undrar om någon smedkännare har reda på något om denna gren?
48
« skrivet: 2005-01-12, 21:57 »
Min ana Lars Nilsson, hammarsmedsmästare på Österhammars bruk, Fellingsbro (T) anges född 1711 utan ortsangivelse. När han gifter sig 17491130 med Maria Falk har han redan fem barn födda mellan 1741 och 1748. Deras födelseort finns inte heller angiven.
Med Maria Falk får han tre barn. Maria f. 1714 finns inte med i Fellingsbro dopboken. Lars Nilsson kan ev. vara son till en Nils Larsson i Östra Sörby, Fellingsbro men är inte bekräftad.
Maria Falk dör 17580626 och Lars Nilsson gifter om sig igen 17590809 med Anna Hansdotter f. 1733. De får fyra barn innan Lars Nilsson dör 17690714.
Jag misstänker att de kring 1749 kommer från något bruk eller smedja i närliggande socknar. Därför tar jag upp detta under Smeder. Jag undrar om någon känner till Maria Falk (inte så vanligt namn) eller Lars Nilsson i socknarna runt Fellingsbro?
49
« skrivet: 2004-12-07, 19:20 »
Efter många år så har jag lyckats hitta platsen för en ana i Ljusnarsberg. Det gäller en Anders Johansson f. 1743. Han flyttar med föräldrar och två bröder till Ramshyttan i Ramsberg 1752 med ordentlig angivelse av f-år (Ramsberg AI:7 f.17b). Fadern är Johan Mattsson f. 1714 och modern Maria Hindriksdotter f. 1713. De är vigda i Ljusnarsberg 1742 (E:1 1742 no 2) och finns sedan bosatta på Norra Finnfallet eller Finnfallet. För Anders Johansson har jag ej funnit någon notering i födelseboken men däremot för hans medflyttade bröder och för en senare född och död broder. Noteringarna är ändå så starka att jag kan binda dessa förbindelser. För fadern Johan Mattsson har jag hittat minst fyra Johan med en fader Matts men ser inga enkla möjligheter att binda någon av dem. Är det någon kännare av Ljusnarsberggenealogi som vet något om dessa namn?
50
« skrivet: 2004-08-25, 19:02 »
Jag efterlyser information om vart sergeanten, rustmästaren och hemmansägaren Henrik Ersson Linde kan ha tagit vägen efter 1829. Han föddes 1783 i Tvärlandsböle, Anundsjö men kom efter fiska kriget att bosätta sig på Lindesmark i Sidensjö, söder om den punkt där Anundsjö, Skorpeds och Sidensjö socknar möts. Under kriget red han som kurir mellan krigsskådeplatsen i Norrland och Stockholm.
Hans sista kyrkobesök är registrerat i juni 1828 men när yngste sonen Christoffer döps i April 1829 så finns han uppenbarligen med. Hans hustru Märta Jonsdotter står snart som änka och bor senare hos sin bror Jonas Jonsson i Sörmesunda, Anundsjö tillsammans med några av de många barnen.
Henrik Ersson Linde har 5 gånger mellan dec 1818 och dec 1824 tagit ut inrikes pass för färd som s.k. sörkörare ned mot Stockholm. Han kan ju möjligen ha försvunnit vid en sådan färd som dock inte har beviljats inrikespass.
Jag är tacksam för alla synpunkter och förslag till infallsvinklar på hans försvinnande.
51
« skrivet: 2004-08-05, 20:28 »
Svar till Inga-Britt Andersson 7 april 2000.
Lite sen reaktion men jag har svaret på den fråga som du ställde och historien bakom är litet speciell. Så hör gärna av dig om du fortfarande är intresserad
52
« skrivet: 2004-08-01, 23:06 »
Nyligen fick jag klarlagt att min ff ff ff drunknade 1769 i Åsbosjön i Nora. Han hörde hemma i Fibbhyttehammar, en ort som jag inte kan finna på den gamla generalstabskartan och inte heller på CD-skivan Svenska Ortnamn eller i Svenskt Ortnamnslexikon. Jag antar att denna lilla hammare inte längre har några spår efter sig men skulle gärna vilja veta hur den låg i förhållande till Åsbosjön.
53
« skrivet: 2004-05-24, 20:53 »
Mästersmeden Abraham Abrahamsson Groth vid Storbo bruk i Fellingsbro (T) dog 1786 (F:2). Han uppgavs då vara 77 år och var gift med Carin Bergkarlsdotter, också skriven som Caijsa Andersdotter, f. 1724 i Fellingsbro. Caijsa dör 1795 (F:3). De gifte sig 1744 i Fellingsbro (C:2). Dessa uppgifter stämmer även med vad Einar Lundberg uppgav i sin utredning om släkten Groth från Fellingsbro (1969).
När min ff ff ff, mästersven Anders Andersson Bergskarl f. 1728, låter döpa sin dotter Catharina i aug. 1756 så är Abr. Abrahamsson och Catharina Andersdotter dopvittnen, varför jag räknar med att Anders och Catharina är syskon. Eftersom Anders Andersson spårlöst försvinner från sin post som smed i Hällefors (Silkesdam och Carlsdal) 1767 så är jag intresserad av att höra om någon Grothforskare har tittat närmare på Caijsa Andersdotters anor.
54
« skrivet: 2004-05-15, 10:52 »
I Norrbärke fanns på 1700-talet en plats kallad By. Jag kan inte återfinna den på generalstabskartan för 90 Hedemora, som är upprättad 1894. Inte heller CD-skivan Svenska Ortnamn ger något napp. Har någon annan hittat denna plats?
55
« skrivet: 2004-05-11, 19:27 »
Svar Inger Kölestam 14 maj 2003.
Eftersom jag också har Bjurling bland mina anor så kan jag nämna att bruksfolket i Bjurfors också hade kyrkliga kontakter med Norbergs förs. (U). Mina anor var brännungnsmaästare och jag har en notering om att 1765 så fanns i Norberg AI:5 en förteckning över bruksfolk i Biurfors. Kanske den eller liknande kan vara till hjälp.
56
« skrivet: 2004-04-06, 19:07 »
I en likbok över en anfader från Grytnäs (W) (F:1 1747 p40 no 14) finner jag, om jag läst rätt, att då begravdes fördetta sopmannen ifrån Nyhyttan Per Andersson. Han föddes 1699 och lärde sig läsa och lärde sig också till skomakare och blev antagen som sockenskomakare. Är det någon som känner till vad en sopman från första halvan av 1700-talet svarade för? Fanns det på landet då reglerad sophantering eller vad avses?
Tacksam för synpunkter. Jörgen Vessman
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy