ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bia Sigge

Sidor: [1]
1
Tack Kenneth, vilken klippa du är!


Nu går jag vidare enligt teorin att Elins och Lars dotter Britta i själva verket är Maria (som kanske bytte namn senare). Dock tycker jag att moderns namn i dopboken snarare ser ut att vara Sigrid än Elin (som det står i Värmlands kyrkoboksregister). Å andra sidan gifte ju Elin om sig med Lars, det vet vi. Och om prästen skrev fel på dotterns namn kan han ju ha skrivit fel även på moderns, även om det känns lite långsökt. 


Jag uppdaterar här när jag vet mer.

2
Hej!
Jag behöver hjälp med min morfars farfars mormor Maria Larsdotter som är en riktigt svår ana. Hon föddes 1761, troligen i Fölsvik, Östra Ämtervik. Hon gifte sig med Nils Larsson (född 1762 i Östmansby) och de bodde på hans hemställe.

I Östra Ämterviks första husförhörslängd 1774-1785 finns hon på sidan 43 som dotter hos ett par som åldersmässigt inte kan vara hennes föräldrar (Lars Månsson född 1751 och Ingeborg Jonsdotter född 1753). Jag funderade då på om Elin Henriksdotter, född 1720, i samma hushåll kunde vara hennes mor, men såvitt jag kunnat se så var hon gift med en Måns Elofsson. Det ser faktiskt ut som att prästen först skrivit Månsdotter på Maria och sedan ändrat till Larsdotter, men det står Larsdotter på alla andra ställen, så den teorin tror jag inte på.
Jag undrar alltså vilka som var hennes föräldrar.

3
Intressant! Jag minns också att jag hört om släktskap med Pöntinen, men inte lyckats bevisa det. Vi kanske kan jämföra våra uppgifter vid tillfälle.

4
Tack! Så många fler uppgifter än jag har om dem. Angående Jonas föräldrar så har jag inte hittar dem än, men kanske någon annan vet? Det är verkligen som att lägga pussel och svårt att hänga med i omgiften och svårlästa kyrkböcker. Jag har haft stor nytta av bouppteckningar, men de går ju inte så långt tillbaka i tiden (för allmogen åtminstone).

5
Ja, Gunnar Almqvists domböcker är ovärderliga! De har jag haft enorm hjälp av sedan jag började släktforska för fyrtio år sedan. Kristina, så hemskt med din ana från Västerrottna. Samtidigt är det ju just sånt som är extra intressant för oss som långt senare söker information om våra anor. Jag har fortfarande inte riktigt klart för mig vilka våra gemensamma anor är. Vet du?

6
Jaha, Holger Ängeskog var min pappas tremänning. Farmor växte upp i Humsjön i Gräsmark och många släktingar bor kvar i den trakten.


Tack för all information! Framförallt uppskattar jag dessa personliga berättelser, de som man inte hittar i kyrkböckerna. Har du DNA-testat dig någonstans? Mitt släktträd finns på FTDNA och Ancestry och min mejladress är biasigge3@gmail.com.

7
Tusen tack för detta Kenneth! Jag har de flesta sedan tidigare, men det känns väldigt bra att få anorna bekräftade av andra.

8
Ja, det huset ägs fortfarande av släkten. Jag fick ett ganska orört hörnskåp därifrån. Det kan mycket väl vara från våra gemensamma anor, troligen från ca år 1800.

9
Förhandsgranskningen fungerade inte och bilden som var rättvänd när jag postade vändes dessvärre upp och ner.

10
Noterat! Jag återkommer gärna till dig vid tillfälle. Forskar i mån av tid och Gräsmark ligger mig varmt om hjärtat. Det är ju så otroligt vackert där! Bifogar en bild på utsikten från de båda gårdarna i Södra Ängen som ägdes av Anders och Kajsas barn och barnbarn.

11
Hej Kristina!


Roligt att höra om släktskapet. Det var ett tag sedan jag höll på med Gräsmarksgrenen, så just nu kommer jag inte ens på någon bra följdfråga. Noterar dock mina anors syskons ättlingar i mån av tid, så spar denna information till ett senare tillfälle.


Eller du kanske själv har något intressant att berätta om familjen? Känner du till om halvsyskonen hade kontakt t ex?


Tack för svar!
Bia

12
Tack snälla för hjälpen! Varje litet spår kommer att leda framåt.

13
Jag har bett Peter att beställa kopior på bådas dödsattester för att förhoppningsvis få veta mer om dem. Bra idéer för övrigt, tack!

Håller för tillfället mest på med att kartlägga vilka av mina anors syskon som emigrerade och det var betydligt fler än jag tidigare känt till. Det skulle kunna ge nya uppslag.

14
Andrews dödsdatum kommer från hans sonsons son, Peter Wicklund. Det verkar inte som han har några ledtrådar till det här parets ursprung, mer än att de båda ska vara födda i Sunne.

15
Tack Per!

Jag kämpar på men det går trögt. Har letat igenom utflyttningslängden i Sunne 1884-1885 och precis gjort en avstickare till Bjärtrå i Västernorrland där många fryksdalingar hamnade på arbetsresor. Den Anders jag följde (son till en Nils Andersson) åkte faktiskt till Amerika, men började kalla sig Bäckström så det är troligen inte han.

På Ancestry hittar jag bara det jag redan visste. Och norska digitalarkivet gav tyvärr inte heller något. Största svårigheten att hitta någon av dem i födelseboken är förstås att jag inte vet vad de hette när de föddes.

16
Hej Per!
Uppgiften att han skulle vara född i Sunne kommer från hans sonsons son i USA, men jag har ingen källa på det än. Jag har gått igenom utflyttningslängderna för 1885 och 1888 som är de årtal jag fått höra att han emigrerade, men hittills utan resultat.
Tack för tips! Jag letar vidare och hoppas stöta på någon av dem snart.

17
Bifogar en lista över familjen.

18
Tack Per, då har jag några att söka på!


Och hej Monica! Uppgifterna om Sunne kommer från Peter W och eftersom de flesta av mina egna anor kommer just från Sunnetrakten känns det troligt, men jag har försökt söka bredare än så. Angående hustruns namn så var han gift med Mary (Maria) så Ingeborg ett mysterium, kanske ett missförstånd?


Tusen tack för uppgifterna om kusinen! De borde kunna vara till hjälp.

19
Jag söker föräldrarna till Andrew G. Wicklund och Mary Bostrom som utvandrade till USA, där han arbetade som timmerman. Andrew föddes 1862-63 i Sunne och fadern heter Nils Andersson. Vad han döptes till är oklart, troligen har både för- och efternamn ändrats i vuxen ålder. Efternamnet kan ha varit både Andersson och Nilsson innan det blev Wicklund. Han emigrerade troligen 1885 eller 1888.
Mary Bostrom föddes ca 1873 i Sunne. Hennes far hette kanske Jonsson, eller Jon i förnamn, och hon döptes gissningsvis till Maria.
30 juni 1894 gifte sig Andrew och Mary i Chicago, Cook, Illinois. 1910 hade de sju barn, alla födda i Minnesota: Vendla T. Wicklund 15 år, Valborg M. 12 år, Walter S. 10 år, Victor J. 8 år, Verner C. 7 år, Wilhelm F. 5 år och Jens W. 3 år.
(1903 återfinns Andrew på en passagerarlista från Sverige till USA tillsammans med Klara E. Andersson (benämnd kusin) född 1873-74 i Sunne. De åtföljs av Ingeborg, Selma och Edvin som såvitt jag förstår är födda i USA. Kanske är de hennes syskon eller barn?)
Andrew dog 1932-07-09 i Fergus Falls, Otter Tail, Minnesota. Mary dog 1934.
Parets son, Walter G. Wicklund (1899-1978), växte upp i Cloquet, Minnesota, där han hade nära släktingar som hette Burgeson. Walters son hette Eldon Wicklund (1930-2011) och hans son Peter har mejlat mig eftersom den närmaste DNA-träff han fått är med mig och mina bröder. (Vi matchar 62/22.)
 
Om vi är släkt via Andrew eller Mary vet jag inte. Hittar inte vår gemensamma ana. Finns det någon som känner igen dessa från sin egen forskning? Jag har tidigare ställt frågan i ett Facebook-forum där jag fick mycket hjälp och här har jag sammanställt allt jag nu vet.

20
Hej Marcus!


Har du fått tag i någon Mastling att testa? Jag har eventuellt en som skulle kunna passa, men innan jag undersöker om det är blir rak fäderneslinje vill jag höra om det fortfarande är aktuellt.

21
Gräsmark / SV: Om Bertil (Runkan) Ronkainen i Gräsmark
« skrivet: 2018-01-11, 20:50 »
Tack! Så det fanns två Bertil i Granbäck samtidigt. Bertil Pop har jag stött på, men det är förstås den andre som är min ana.

22
Gräsmark / Om Bertil (Runkan) Ronkainen i Gräsmark
« skrivet: 2018-01-10, 19:41 »
Söker föräldrarna till min farmors morfars farfars farmor Annika Henriksdotter, född 1722-04-16 (död 1766-03-12) av Henrik Bertilsson och Kerstin Nilsdotter i Långenässkogen, Gräsmark. (Har problem med att tyda faddrarnas namn och hemvist, men de skulle kanske kunna ge några ledtrådar.) Källa: Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild 70 / sid 131 (AID: v6594.b70.s131, NAD: SE/VA/13165)

Annikas man, Anders Mattsson (Struts Wiholainen), överlevde henne med tre år och gifte om sig med en annan Annika. I husförhörslängden för S. Ronketorp finns han med andra hustrun + barn på samma sida som en Henrik Bertilsson, född 1717, och hans hustru Britta Persdotter, född 1722. Dessutom finns denne Henriks far Bertil Simonsson född 1688, med hustru Sara Eriksdotter, född 1691. (Enligt Jarl Ericsons Finnar i Gräsmark och Lekvattnet, sid 224, heter han Simonsson fast jag tycker det ser ut att stå Svensson.)
Källa: Gräsmark (S) AI:1 (1765-1772) Bild 108 / sid 209 (AID: v11343.b108.s209, NAD: SE/VA/13165).


Enligt Släktnamnsdatabasen finns en Bertil Ronkainen i mantalet från 1694 i Långnäs. Källa: http://www.mmbr.no/sndb/?p=121

Den Henrik Bertilsson Runkan (Ronkainen) som nämns i domboksutdragen (se nedan) bör vara Annikas far, men jag hittar honom inte i husförhörslängden. Gissningsvis är han död 1765 när den första hfl finns.

Finns det någon som forskat på Annikas förfäder och som vet mer? Är Bertil Andersson Runkan och Bertil Simonsson Ronkainen kanske kusiner?


Ur domböckerna:
”1723vt 54/ Henrik Bertilsson Runkan bötfälls för utevaro i mål mot Pål Pålsson i Långenäs. Tvisten om den ersättning Pål och Kristoffer i Långenäs skall betala honom för arbetet på torpet Granån kan ej avdömas i hans frånvaro, men han döms att frånträda torpet, eftersom det bevisats att han uppsagts och att han vägrat ta emot de pengar Pål erbjudit honom.

1723ht 126/ Henrik Bertilsson Runkan i Långenässkogen söker återvinning i domen vid förra tinget (23vt 54) i mål mellan honom och Pål och Kristoffer Kristofferssöner i Långenäs om hans avflyttning från torpet Granån. Han har haft för kort tid på sig vid förra tinget att motbevisa deras skäl för uppsägningen. Rätten bestämmer nu i enlighet med domen vid 1718 ht (98), att Henrik skall avflytta vid laga fardag 1725 mot ersättning för nedlagt arbete. Han återfordrar 10 rd som hans far Bertil Andersson Runkan utgett i bördepengar för torpet, men det bevisas att fadern betalat dessa pengar till sin fordringsägare Erik Elofsson i S. Bråne, som haft torpet som pant för 10 rd och som ärvt denna fordran efter sin faster Marit Bengtsdotter i Portnär.

1713 (ht 25) Bertil Andersson på Långenäs skog har 1699 köpt sitt torp av Pål Kristoffersson i Långenäs för 10 rd som han lånat av Gunnar Olofsson i Trötvik. Denne har återkrävt beloppet, men Bertil vill vänta med betalningen tills köpet av torpet är klart. Han ålägges att betala skulden till Gunnar.

1714 (ht 95) Kristoffer Kristoffersson i Långenäs yrkar att få börda från Bertil Andersson Ronkan det torpställe på Långenäs skog som Kristoffers bror Pål Kristoffersson 1699 sålt till Bertil för 10 rd. Bertil bestrider ej, men han vill ha betalt för sitt arbete, vilket rätten finner skäligt, varför värdering skall ske.

1714 (ht 104) Jöns Persson i Långenäs ålägges att med 5 rd ersätta Nils Eriksson, Lars Larsson, Ellika Isaksdotter och Bertil Andersson ibidem för att hans dotter Karin Jönsdotter genom slarv förorsakat att deras kvarn brunnit ner. Dessutom skall han avstå till Nils och Ellika deras säterplats, som han innehaft.

1715 (ht 122) Bröderna Pål och Kristoffer Kristofferssöner i Långenäs överenskommer om besittningen av hemmanet, att Kristoffer får inlösa den del Jöns Sunman besitter, under det att Pål får lösa Bertil Runkans torp på Långenässkogen. Kan Pål ej lösa torpet, får Kristoffer lösa även detta.

1718 (ht 98) Åborna i Långenäs är missnöjda för att Pål Kristoffersson utom börd sålt ett torp på Långenässkogen till finnen Bertil Andersson Runkan. Påls bror Kristoffer Kristoffersson vill inlösa torpet och har redan för köpeskillingen utlagt 10 rd till Bertils fordringägare Erik Elofsson i S. Bråne. Kristoffer tillåtes att lösa torpet, men eftersom Bertil bekommit torpet genom laga köp redan 1699, bör han få ersättning för arbete och husbyggnad.

1723 (vt 54) Henrik Bertilsson Runkan bötfälls för utevaro i mål mot Pål Pålsson i Långenäs. Tvisten om den ersättning Pål och Kristoffer i Långenäs skall betala honom för arbetet på torpet Granån kan ej avdömas i hans frånvaro, men han döms att frånträda torpet, eftersom det bevisats att han uppsagts och att han vägrat ta emot de pengar Pål erbjudit honom.

1723 (ht 126) Henrik Bertilsson Runkan i Långenässkogen söker återvinning i domen vid förra tinget (23vt 54) i mål mellan honom och Pål och Kristoffer Kristofferssöner i Långenäs om hans avflyttning från torpet Granån. Han har haft för kort tid på sig vid förra tinget att motbevisa deras skäl för uppsägningen. Rätten bestämmer nu i enlighet med domen vid 1718 ht (98), att Henrik skall avflytta vid laga fardag 1725 mot ersättning för nedlagt arbete. Han återfordrar 10 rd som hans far Bertil Andersson Runkan utgett i bördepengar för torpet, men det bevisas att fadern betalat dessa pengar till sin fordringsägare Erik Elofsson i S. Bråne, som haft torpet som pant för 10 rd och som ärvt denna fordran efter sin faster Marit Bengtsdotter i Portnär.

1728 (ht 112) Uppföljning av ovanstående där Henrik Bertilsson, som brutit sig äng och åker på Långenässkogen, ålägges att mot betalning avstå sin uppodling.

 
1729 (vt 79) Henrik Bertilsson på Långenässkogen har instämt pigan Marit Andersdotter för att hon lämnat sin tjänst i förtid, trots kostnader han haft för hennes underhåll från det att hon var fem år.” (Källor: Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725 och 1726-1740 av Gunnar Almqvist.

23
Nej exakt, det var en anledning till att jag misstrodde ett äktenskap mellan Jonassons och Isaksdotters Maria och Anders A.

24
Ja, nu känns det helt klarlagt. Jag tyckte också det kändes fel att det ingenstans påpekades att de var kusiner även om jag vet att det förekom.


Spännande med Karin Isaksdotter och FTDNA-träffen! Hur kom min släkt med?

25
Ja verkligen! Med hjälp av er, av bouppteckningen, av husförhörslängderna och av uteslutningsmetoden känner jag mig nu säker på att det är Anders Henriksson Ikoinen och Maria Andersdotter som är föräldrar till Maria. En detalj att notera är att hon under uppväxten skrivs som född 1811 och den födelselängden saknas för Gräsmark.
Trevlig helg!

26
Intressant med Ellika Larsdotter som jag tror också är en av mina anmödrar. Återkommer till henne.


Dock vet jag nu säkert att Anders Jonasson och Karin Isaksdotter inte kan vara föräldrar till min Maria Andersdotter. Jag har precis läst Karin Isaksdotters bouppteckning och hon dog 1856-04-15, dvs några månader innan min Maria avled, och i bouppteckningen nämns dottern Maria, gift med Mats Jansson i Ulvsjön. Det innebär att deras dotter inte var gift med Anders Andersson den äldre i Norra Ängen.


Källa: https://app.arkivdigital.se/production/index.html?aid=v47503.b729.s1451&page=main%2Findex

27
Hej och tack Kenneth Bergman och Kenneth Larsson!

Har haft så stor nytta av era släktutredningar i min egen släktforskning och vi delar flera anfäder. (Så småningom tänkte jag lägga upp mitt eget träd, men har fortfarande för mycket kvar att källkontrollera så det dröjer lite.)

Det har varit väldigt besvärligt att hitta den rätta Maria Andersdotter. I husförhörslängden för Borrsjön 1829-1835 finns Anders Jonassons och Karin Isaksdotters dotter Maria, född 1810, som flyttar till ”gården 30”. (Vet inte hur gården ska tolkas just här så jag sökte efter henne under Gräsmarks gård men utan resultat.) Här finns även Anders Hendriksson Ikoinens och Marit Andersdotters dotter Maria, född 1810, som flyttar till ”Norra Ängen 30”.

I vigselboken från 1830 står att drängen Anders Andersson och pigan Maria Andersdotter båda är från Norra Ängen. (Jag letade för säkerhetsskull igenom husförhörslängden även för Norra Ängen (1824-29), men där fanns ingen Maria Andersdotter född 1810.)


Märkligt är att i födelseboken för 1810 bara Anders Jonassons och Karin Isaksdotters dotter finns noterad. (Kallas visserligen för Majja, men den prästen skrev visst aldrig Maria så det är nog inget att bry sig om.) Men det verkar klarlagt att denna Maria gifte sig med en Matts Jansson och dog 1882 till skillnad från min anmoder som dog 1856.


Jag lutar alltså åt att min farmors morfars mor är dotter till Anders Hendriksson Ikoinen och Marit Andersdotter, precis som Krister Larsson och Kenneth Larsson skrev om i ett inlägg från 2011: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=34770.msg538235#msg538235

28
Tack (igen) för hjälpen Kenneth! Nu har jag något att gå vidare med.

29
Är osäker på makan till min farmors morfars far, Anders Andersson den äldre, född 1805 i Norra Ängen. Kan någon bekräfta eller dementera om Marias föräldrar är Anders Jonasson född 1783 i Borrsjön och Karin Isaksdotter Kauttoinen född 1790? Varför kallar isåfall en del Maria för Ikoinen? Och vilka är Karins föräldrar?

30
Här kommer mer information om Nils Mattsson Ikoinen och hans familj. Han föddes 20 oktober 1811 (kanske i Södra Ängen) och dog alltså 26 augusti 1878. Han benämns omväxlande som brukare, torpare och så småningom bonde och var gift med Kerstin Jansdotter, född 17 oktober 1812 i Södra Ängen (dotter till Jan Jansson och hans hustru Karin Persdotter). Det finns en bouppteckning efter Nils (Fryksdals nedre tingslags häradsrätt. FII:24, sid 1193).
Min ana är deras dotter Kajsa Nilsdotter Ikoinen (som enligt ”Ängen och Ikoinen 1600-1995” av Holger Ängeskog var ’den sista kända personen som använde sig av det finska släktnamnet Ikoinen’) född 9 september 1833 i Södra Ängen (när hon dog vet jag ännu inte). Hon gifte sig med Anders Andersson den yngre (5 september 1832 – 19 mars 1899) och deras dotter Stina Andersdotter (8 april 1862 – 20 oktober 1924) är min ana.
Ovanstående har jag hittat i födelseböcker och husförhörslängder (har samtliga källor antecknade).

Nedanstående har jag ännu inte letat upp i arkiven så de bör möjligen tas med en nypa salt, men enligt Jarl Ericson och Holger Ängeskog med flera är Nils son till Mats Henriksson Ikoinen (1762-1822) och Kerstin Nilsdotter (1784-?). Mats är son till Henrik Andersson Ikoinen (1734-?) och Maria Persdotter (1764-?). Henrik är son till Anders Henriksson Ikoinen (1704-1761) och Annika Persdotter (1715-1779). Anders var son till Henrik Mattsson Ikoinen (1667-1763) och Maria OLofsdotter (1675-1756). Henrik var son till Henrik Mattsson Ikoinen (1635-?) och han var son till Mats Eriksson Ikoinen (1600-1648) och Sofia Persdotter (1605-1685).
Det skulle vara intressant att få kontakt med andra som forskar i Ikoinensläkten, inte minst för att få veta om mina uppgifter stämmer.

31
Källa: Fryksdals Härads Nedre Tingslags Häradsrätt (S) AIa:153 ( v425967a.b4190)

32
Gräsmark / Dråpet på Nils Mattsson (Ikoinen) i Ängen 1878
« skrivet: 2017-08-01, 17:02 »
Min farmors mormors far, Nils Mattsson i Ängen, dräptes av en sinnesförvirrad man tjugo år innan min farmor föddes på samma ort. Ändå verkar ingen i släkten ha vetat om det. Finns det någon annan som forskat i detta? (De fetstilta nedan är mina anfäder.)


Sammanfattning: Polisrapporten upplyser att Nils Mattsson, natten mellan 25 och 26 sistlidne augusti, funnits liggande död på en stenbunden sjöstrand i närheten av sitt hem, en kort stund sedan han därifrån utgått i avsikt att vakta en mindre sinnesredig arbetskarl, Olof Andersson, som nyss före Nils Mattsson utgått ur dennes bostad och troddes ännu dränka sig i den närbelägna sjön.
Olof berättar att han i början av förliden månad kommit till Nils Mattssons hem i Norra Ängen och då känt sig sjuk och fullkomligt maktlös samt därför anhållit om att få stanna där vilket honom beviljats. Att han den dag Nils Mattsson omkom, på natten gått upp från sin bädd och vandrat ner mot den närbelägna sjön samt ut i vattnet, att han inte visste varför han gjorde detta eller kunde säga vad han då tänkte, att straxt efter honom Nils Mattsson kommit springande och följt honom ut i vattnet samt fattat honom i vänstra handleden, att han då ville minnas att han sökt befria sig från Nils Mattsson men icke visste vidare hur det tillgått än att Nils Mattsson fallit omkull varpå Olof gått upp mot huset och tillbaka hem, tilläggande att "det var som om förståndet var borta". Han tillade slutligen att då Nils Mattsson föll omkull han "gav ett par hoj".
På frågan om han förut känt sig sjuk sa han att han sedan midsommar detta år varit sjuk och att det flera gånger varit som att han saknade förstånd. Beskrivs som kringstrykande men hittills av ett fridsamt sinneslag
Särskilt sammanträde 11 september och nu hördes änkan Kerstin Jansdotter och berättade att den 24 augusti, 8-9 på morgonen, hade Olof Mattsson kommit till deras hem i Södra Ängen och uppgivit att han var sjuk varmed de lät honom stanna där och att Olof Mattsson på frågan om vad för sjuk hade tagit sig med handen om halsen och sagt att "det kvävde" samt yttrat att han trott att "det måste bliva slut med honom", att han under lördagen och söndagen nästan oavbrutet legat på en honom anvisad bädd iklädd skjorta och byxor och icke förtärt honom erbjuden föda men förklarade att han ej "orkade" äta och att "det kvävde", att klockan 1 på natten mellan söndagen och måndagen han steg upp och gick ut, varvid Nils M som befarade att Olof umgicks med självmordstankar även steg upp och gick ut efter honom därvid Kerstin Jansdotter hörde dem samtala utanför dörren, och Olof då yttra "inte får jag dö, hjälp mig och tag livet av mig", samt Nils härvid säga till Olof "du får inte tala så, du skall bedja Gud" varpå de båda avlägsnat dig. Att sedan en stund förflutit utan att de återkommit Kerstin begav sig ut och då utanför bostaden mötte Olof och tillsporde honom var Nils var, därtill han svarade han är vid sjön och på frågan om han slagit Nils svarade Olof "nej" varpå Kerstin skyndade in i stugan och kallade på tjänstefolket för att eftersöka Nils Mattsson.
Mågen Anders Andersson berättade att sedan Olof Andersson under tolv dagars tid uppehållit sig hos honom i hans bostad, belägen nära intill hans svärföräldrars, han på lördagen visat Olof till deras stuga sedan Anders Andersson redan vidtalat Nils att härbärgera Olof och noga bevaka honom enär han syntes umgås med planer att taga livet av sig, att Olof under den tid han bodde hos Anders låg nästan hela dagarna men torsdagen 22 augusti då han gått ut på gården för att uträtta ett naturbehov sprungit ner mot sjön varför Anders som iföljd av Olofs ofta fällda yttrande "hjälp mig att taga livet av mig" trodde att Olof ämnade dränka sig och skyndade efter honom varvid Olof kastade sig framstupa på marken under yttrande att "nu är jag så stel att jag inte kommer någon vart", att Olof därpå återfördes till stugan men efter en stund åter ville springa ut vilket likväl förhindrades.
Åklagaren anhöll om vittnesförhör med pigan Kajsa Pettersdotter i Södra Ängen och skolläraren Anders Gustav Andersson i Kimstad. Kajsa: att hon som den 24 augusti var på besök hos Nils Mattsson och där tillbragte natten klockan 1 på natten väcktes av Kerstin Jansdotter som sa att (...) hon var rädd för att någon olycka hänt och bad vittnet springa ner till sjön och ta reda på förhållandet vilket hon gjorde i sällskap med Nils Mattssons son Nils Nilsson, att vittnet därpå fann Nils Mattsson liggande på stranden ungefär en aln från vattnet på höger sida med huvudet något åt vänster lutande mot en under huvudets bakre del liggande slät, ett par tum hög, sten utan skarpa kanter, att Nils var våt om hela vänstra armen och vänstra tinningen hade synts en blånad samt å hakan och i pannan några mindre skrubbsår. Nils Mattssons klädsel, bestående blott av skjorta och byxor voro våta underom knäna och hela vänstra och undre delen av högra armen. Om förloppet vid sjöstranden hade Olof vid ett av länsmannen med honom hållet förhör ej kunnat förmås giva någon fullständig upplysning, men meddelade dock det han vid utträdet ur Nils Mattssons bostad sprungit till sjön i avsikt att dränka sig, att Mattsson kommit efter springande och varit i sjön samt att Mattsson hållit om högra handleden men farit omkull och uppgivit tvenne rop och han, Andersson, då tagit honom i ärmvecken(?) för att hjälpa honom upp men då detta ej lyckats återvänt till Mattssons bostad. (sedan upprepas mycket som tidigare stått)
 ...sökte reda på sin man och den ena av pigorna hade därstannat hos Andersson och den andra, Kajsa Pettersdotter, sprungit efter hustrun, vilken redan på återväg från sjön, som är belägen nära bostaden, och därstädes har steniga stränder, hade mött pigan och sagt att mannen låge å stranden liksom död, varefter de tillsammans med nu tillkomna sonen, Nils N, åtföljts till stranden och där funnit Nils Mattsson liggande livlös. (...) Olof hade försökt taga honom i armkröken.
Olof Andersson är av ordinär längd, mager med ljusbrunt hår och blå ögon, hyn rödlätt. Huvudet är välbildat. Ansiktet uttrycker slapphet och tröghet. Vid samtal ser han gärna ner mot golvet. Talet är stundom stammande och sluddrigt, otydligt. För sina levnadsförhållanden redogör han tämligen sammanhängande, men först efter många och upprepade frågor. Han säger sig ha levat illa med sin hustru, som han beskyller för otrohet i äktenskapet, varför han ock ej trivts i sitt hem utan givit sig därifrån och vandrat kring på arbete i socknarna varunder arbetsförtjänten ofta varit klen nog så han levat endast för dagen och kraften ej alltid velat räcka till. På därom framställd fråga säger han sig allt emellanåt hava besökt läsarnes(?) sammankomster och efter åhörande av predikningar där känt sig olycklig i sin syndfullhet utan att han vet med sig att hava gjort något ont. På senare tid har han känt sig sjuklig samt svårmodig till sinnet och sådan var han när han kom till Mattsson. Under inflytelse av denna sinnesstämning synes han hava kommit på tanken att förkorta sitt liv. Tillfrågad härom vill han ej inlåta sig närmare därpå, talet blir då stammande och osammanhängande, han svarar "jag vet ej hur det var", "det är illa för mig" och håller därvid handen eller täcket för munnen. Beträffande förloppet vid Mattssons död säger han sig inte minnas hur det gick till. Emellertid synes han vara gripen av bedrövelse över vad som hänt och ej visa samma liknöjdhet som strax efter händelsen.
Under vistelsen i fängelset har han förhållit sig tyst och stilla men visat sig besynnerlig. Han kan sitta flera timmar orörlig, framåtlutat, sittande på golvet. En tid klädde han av sig och låg i bara skjortan på golvet eller satt lutat mot muren, en tid åter låg han jämt till sängs den han vätte under sig. Han företer intet sjukligt men kroppskrafterna tycks klena. Matlusten ojämn, stundom äter han ingenting. Sömn någorlunda god. Öppningen trög.
 
Av vad här blivit framfört framgår att Olof Andersson levat under olyckliga familjeförhållanden, som förmått honom att övergiva sitt hem, varefter han sedermera under många år fört ett kringströvande liv, att han till följd härav, av fattigdom och umbäranden, samt möjligen under påverkan av religiöst grubbel blivit svårmodig vilken sinnesstämning allt mera stegrats, tills den slutligen framkallat hos honom tanken på att avhända sig livet vid vilket tillfälle såsom rättegångshandlingarna upplysa, Nils Mattsson vid försöket att hindra honom därifrån ... och att Olof ehuru ej svagsint likväl vid ifrågavarande tillfälle saknat förmåga att sina handlingar fritt bestämma vilket intygas och bekräftas så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.
[size=78%]Piscator intygar att döden inträtt på grund av yttre våld.[/size]

Slut på sammanfattningen (Fryksdals Härads Nedre Tingslags Häradsrätt (S) AIa:153 ( v425967a.b4190)

33
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-07
« skrivet: 2001-01-31, 10:42 »
Komplettering till ovan: Glömde nämna boken Mårbacka av Jan Brunius bland källorna. Där finns många sidor om Där Nersläkten.  
 
Stavik, Svenserud och Södra Ås är byar som alla ligger nära Mårbacka inom Östra Ämtervik.

34
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-07
« skrivet: 2001-01-31, 00:13 »
Hej Christina.
Olofs syster 1)Brita Jonsdotter (1829-1895)var min mfmm.
 
2)Jon Jonsson f 1778 i Stavik-död 1861 ib
3)Katrina Jonsdotter f 1801 på Mårbacka (Där Ner)-död i Stavik 1869
 
4)Jon Olsson f 1745 (ev i Svenserud)-död 1817 i Stavik
5)Brita Nilsdotter f 1745 i Stavik-död 1802?
 
6)Jon Håkansson f 1760 i Södra Ås-död 1817 på Mårbacka
7)Kersti Olsdotter f 1772 på Mårbacka-död 1809 på Mårbacka
 
8)Olof Nilsson, bosatta i Stavik
9) ? Nilsdotter
 
10)Nils Johansson, bosatt i Stavik
11)Kerstin Jonsdotter f 1716
 
12)Håkan Jönsson f 1726 i Svenserud-död 1776 i S Ås
13) Britta Larsdotter f 1720 eller 1726
 
14)Olof Nilsson f 1732
15)Marit Jonsdotter f 1743 på Mårbacka--död 1816 ib
 
24)Jon Håkansson f 1688 i Ö Ingersby (Sunne).  
25)Marit Olofsdotter f i Svenserud
 
30)Jon Svensson f 1720 på Mårbacka
31)Kerstin Olofsdotter f i Svenserud
 
48)Håkan Svensson f i Munkebacka (Sunne)
49)Dordi Matsdotter f i Ö Ingersby
 
50)Olof Bengtsson f ca 1670-död 1740 i Svenserud
 
60)Sven Jonsson f ca 1678-död 1748 på Mårbacka
61)Margareta Olofsdotter  
 
96)Sven Jonsson i Munkebacka
 
98)Mats Israelsson
99)Karstin Persdotter
 
198)Per Jönsson, mördad av sin bror ca 1637 i Spelnäs  
199)Dordi Eriksdotter f ca 1585
 
Källor: bl a Almqvists Fryksdals H:d domboksutdrag och kyrkoarkiv
Se även ovan i denna spalt för fler generationer.
Hälsningar Bia Sigge

35
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-21
« skrivet: 2000-11-28, 20:15 »
Hej Kerstin! Det här var lite av ett mysterium. Min Lisken Andersdotter skulle vara född 8/9 1764 i Löfstaholm, Lysvik och de uppgifterna stämmer ju inte med dina. Men hennes man (Nils Persson 1752-1818) och alla barn du räknar upp har även jag med. Fast å andra sidan har jag uppgift om att min Lisken lever 1821 och bor hos sonen Per m fam. Har själv inte tillgång till Linnaruds Lysvikdel men kanske kan du hitta ännu en Lisken?
Min ana är deras son Per Nilsson, född 9/3 1785 i Tosseberg gift med Katrina Svensdotter, född 21/9 1788 i Högden Gräsmark.
Hoppas höra av dig igen så kanske vi kommer närmare en lösning.
Vänliga hälsningar Bia

36
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-15
« skrivet: 2000-08-14, 18:22 »
Föräldrarna till Lisken Andersdotter född 8/9 1764 i Lysvik (Löfstaholm). Det föds två Lisken A detta år i Lysvik. Min Lisken gifter sig med Nils Persson f 1752 i Tosseberg.
Med vänliga hälsningar
Bia

37
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-07
« skrivet: 1999-12-12, 23:18 »
Tack, mabo för snabbt svar . Kände till de flesta namnen sen tidigare, men hade inte lyckats se sambanden förut.

38
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-07
« skrivet: 1999-12-11, 19:38 »
Söker förfäder till Sven Jonsson f ca 1678, död 10/1 1748 och h h Margareta Olofsdotter okänt födelseår, död trol 1741-46. Sven och Margareta bor på Mårbacka (Där Ner) och har årminstone fyra barn.

Sidor: [1]