ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Leif Gson Nygård

Sidor: 1 [2] 3 4 5
501
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2010
« skrivet: 2009-12-01, 17:11 »
Tydligen gäller finska sekretessbetämmelser. Och de är 100 år. Då bör du kunna få tillåtelse att läsa dem tidigast om 1 år, 1 månad och 1 dag.

502
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2009-12-01, 09:35 »
Jag fann en dödnotering på en man i Häggebäcken, Västerfärnebo, Västmanlands län som blev 135(!) år.
 
Hans namn var Henrik Hindersson. Dog 1689 och begravdes 14 april. Uppges ..har sedt sine Barn til 4:de slächte. 
 
Åldern framgår av sonens dödsnotering där det anges: NB dess fader afsomnade för 4 åhr sedan och war 135 åhr gl.
 


 
Källa: Uppsala landsarkiv, Västerfärnebo kyrkoarkiv, Dödbok, C:1, 1689-1714, s 121v nr 21 resp. 128v nr 41 [Bilder hämtad från Arkiv Digital AB].

503
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-03, 15:52 »
...och förstås serier som rör tull och accis.
 
I Nordisk familjebok (Uggleupplagan) hittade jag följande om beslagskarl:
 

504
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-11-03, 11:13 »
Ja det här var intressant Birgitta! Frågan är på vilket sätt denne tullinspektör Lars Spilhammar har koppling till släkten Spilhammar i Örebro? Eller om det öht finns en sådan koppling?
 
Att han var tullinspektör knyter dock an till den diskussion vi hade för 1 ½ år sedan, särskilt om utridaren Lars Larsson Spilhammar - se Birgittas inlägg & bilder  och mitt angående utridare  den 22 juni s.å. Det är lätt att se en koppling mellan utridaren Lars Larsson Spilhammar, som övervakade handeln bland landbönderna i Örebros närhet, och tullinspektör Lars Spilhammar.
 
Nu var ju Lars Larsson Spilhammar verksam i Örebro redan 1659, och dopnotisen är från 1701, så det är väl inte troligt att det är samma person. Har du funnit patronymikon på Lars Spilhammar, Birgitta? Det kan i stället vara far och son.
 
Uppgiften ger hur som helst en sökingång till arkiven som är viktigt att ta fasta på. För verkade Lars Spilhammar som rik tullinspektör i Kalmar, finns det skäl att dyka ner i länsstyrelsens handlingar från slutet av 1600-/ början av 1700-talet. Jag tänker särskilt på serier med brev och suppliker från tjänstemän & högreståndspersoner.  
 
Så ett besök på Landsarkivet tror jag skulle krönas med framgång, Birgitta.

505
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-13
« skrivet: 2009-11-01, 23:28 »
 nygård släktforskning - och lite annat... heter min hemsida som jag nu (sent om sider) har skapat.
 
Där kommer jag att lägga ut det mesta gällande min släktforskning: släktutredningar, artiklar, tillgängliggjort källmaterial, omfattande länksamling, webbpublicerat källmaterial och annat i mitt öppna album.
 
Och eftersom mina rötter är i Bergslagen och Österbottens kustsocknar, kommer åtminstone källmaterialet och utredningar att främst röra dessa områden.
 
Däremot kommer min blogg att beröra släktforskningen i stort. Och det andra av mer allmängiltigt slag om allt - som rubriken antyder - mellan himmel och jord och inte knutet till något visst område. Det kommer snarare att handla om tillstånd, känslor, personliga reflektioner och erfarenheter i livet villervalla.  
 
Välkommen in!
 
/Leif G:son Nygård

506
Dimbo / Dimbo - födelsenotis 1729
« skrivet: 2009-10-28, 23:49 »
Swen

507
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-26, 13:18 »

508
Grangärde / Grangärde vigsel 1654
« skrivet: 2009-10-26, 12:56 »
Så är det naturligtvis! Begriper inte hur jag kunde få det till ett i?? Men Nåhrgäl hade jag aldrig kunnat. Det är ett svårtytt 'g'. Jämför 'g' i gott i raden nedanför.

509
Brunnby / Brunnby AI:10 sid 327
« skrivet: 2009-10-25, 19:58 »
Nr 1 ...mönstra i Kopenhamn...

510
03) Osorterat / LÄSHJÄLP HÖGSÄTER födelselängd 1689
« skrivet: 2009-10-25, 19:55 »
Hej Kristian,
 
Jag har inte tillgång till Genline. Men av bilden att döma är barn, föräldrar och datering rätt utifrån det du angett. Jag är dock osäker på orten. Tycker det står Börje (och inte Grind).
 
Mvh
Leif

511
Grangärde / Grangärde vigsel 1654
« skrivet: 2009-10-25, 19:46 »
Det står inte Västansjö. Tycker det står Wästan i näshet.
 
Mvh
Leif

512
03) Osorterat / LÄSHJÄLP SANNE Födelselängd 1691
« skrivet: 2009-10-25, 19:33 »
Dominica = söndag. Förkortas också D:. Dop förättades på söndag eller annan helgdag.

513
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-25, 19:28 »
Sten! Ingen av oss står bakom webbplatserna eller företräder något av företagen så vi kan knappast bli beskyllda för reklam. Här handlar det bara om tips till Förbund och släktforskarkollegor. /Leif

514
03) Osorterat / LÄSHJÄLP SANNE Födelselängd 1691
« skrivet: 2009-10-25, 19:19 »
Hej Kristian!
 
Du har TRE notiser på den övre bilden.
 
Längst upp slutraderna i notisen som börjar på föregående sida. Och där anges Pigan Martha i Torödh. Det är enda Martha som anges på båda bilderna. Och ingen Arvid någonstans.  
 
Sedan är noterat d: 13 Novembris blef Jan Torbiörnssons och Ingebor Andersdotters barn frå[n] Kådsbohl(?), som war födh natten mellan Måndagen och Tisdagen, Christnat medh namn, Tiuris? (I alla fall inte Martha). Sedan uppräknas faddrar.
 
Därefter Dominica 2 Adventus blef Knudh Jacobssons och Karij Torbiörnsdoters barn frå[n] Biörkebäck [...] Kirstij. Därefter faddrar.  
 
Så du får söka vidare.
 
Mvh
Leif

515
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2009-10-24, 17:56 »
Jag tycker det är dax att återinföra arkivmaterial i sortimentet.  
 
Som jag ger exempel på i diskussionen på Af -  - skulle det innebära en vinn-vinn situation för förbundet, medlemsföreningarna och enskilda släktforskare.
 
Mvh
/Leif

516
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-24, 17:41 »
Jag håller med dig Sten.
 
Som jag meddelade för 1 år sedan, tjänar man 158 kr. genom att köpa 1 kartong (500 st) arkivpapper från  Kontorsgiganten.se jämfört med Svanströms. Gjorde förbundet storinköp skulle prisskillnaden naturligtvis bli ännu större. Affärskontakten skulle sedan ge förmånliga villkor vid inköp av andra kontorsprodukter, vilket skulle gagna förbundet och dess medlemsföreningar.
 
Jag gjorde förbundsordföranden uppmärksam på detta och hon skulle ta det i beaktande. Jag vet inte om FS har diskuterat saken och vad ev. beslutet blev.  
 
Men jag tycker det här är en angelägen sak för FS att ta tag i. För det innebär en vinna-vinna-vinna situation för alla inblandade.
 
Mvh
/Leif

517
Romfartuna, F:4 / Läshjälp , Romfartuna GID 2363.11.71400
« skrivet: 2009-10-12, 23:49 »
..., hwarest han häftade för en swår frossa, som sedan hängde jämt med honom, til dess hetsig siukdom tilkom, som med kening af håll endade lefwet d. 15 Martii. Åldr. 32 år - 32 år
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-10-12 23:51)

518
Efter att med stort intresse följt den här tråden, känns bra att jag satsade på rätt häst när jag, efter tips från en kompis, valde Min Släkt för sisådär 5 år sedan.  
 
Nu har jag inte alls ägnat särskilt mycket tid åt digitalisering av uppgifterna de senaste åren, men sedan i somras raskar jag på med inmatningen. Så sakta men säkert närmar jag mig ...1000 individer!  
 
M a o har jag inte funderat så mycket på webbpublicering, vilket mycket av denna diskussion handlar om. Icke desto mindre är det väldigt bra att få kännedom om de program som ser ut att fungera bäst visavi Min Släkt och webben. Det kommer jag att ha stor nytta av den dag jag tänker publicera hela eller delar av min släktforskning. Tycker ju TNG:s design, enl. Ove T:s version, ser väldigt trevlig ut.
 
Håll grytan kokande forskarvänner!

519
Det var verkligen roligt att följa den här tråden med Oves eskapader med TNG nätterna igenom!  
 
Har själv Min Släkt och har aldrig hört talas om programmet. Men det här väcker min nyfikenhet rejält! Inte så att jag just nu funderar att byta eller komplettera. Men om/när jag gör det i framtiden, kommer jag verkligen överväga TNG.
 
/Leif

520
Hej igen Gabriel!
Det var ett positivt besked tycker jag!  För det måste ju innebära att även domböckerna är tillgängliga enligt samma villkor.
 
I begreppet prioritering lägger vi måhända olika faktorer beroende på vem man frågar. Men nu har frågan riktad till Arkiv Digital. Jag förstår att arbetet i mångt och mycket hänger på personaltillgång. Och därav följer att vissa källserier kan tillgängliggöras olika snabbt.
 
Men jag tycker att tre(3) faktorer ska ligga till grund för en prioriteringsordning: 1/ tidiga och ofta svårlästa dokument, 2/ ej fotograferat och 3/ stort och allmänt värde som källa. Och då hamnar vi t ex på domböcker; bergstings-, härads- och lagmansrätt, militaria; rullor och roteringslängder och landskapshandlingar. Därom torde rätt stor enighet råda bland släktforskare.
 
Att prioritera t ex mantalslängder före dessa källor kan inte vara särskilt angeläget.
 
Bara några tankar i all välmening...
 
Vänligen,
 
Leif

521
Hej Gabriel!
 
Naturligtvis vore det utomordentligt bra om Arkiv Digital tar sig an digitalisering av denna källserie. Ingen tvekan om det.
 
Men det gäller då att få RA med på noterna. (I alla fall vad avser landskapen i Svealand. Känner inte till om dito Götaland förvaras på RA eller LA i Göteborg). Vanligtvis plockar de inte fram dessa volymer för gemene forskare. Och det beror oftast på att volymerna är sköra och måste hanteras med särskild försiktighet. Jag hoppas AD är mer lyckosam.  
 
Å andra sidan är digitalisering av Svea hovrätts domboksserier en minst lika viktig uppgift enligt mitt förmenande.
 
Prioritering är ordet.
 
Med vänlig hälsning
Leif

522
Källor och arkiv / Historiska kartor
« skrivet: 2009-09-20, 14:49 »
Sari,
 
Du har också kartsökning i Finland på  Kartta Paikka. http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/osoitehaku.html?lang=FI
 
Kanske var det den Håkan syftade på?
 
Vänligen,
 
Leif

523
Jurva / Jurva
« skrivet: 2009-09-06, 22:40 »
Läser 1812 och do, vilket måste betyda att familjen 1812 flyttar till orten som anges för den ovanstående familjen, dvs. Malax.
 
Nog var det en konstig '0' allt! Men du får förhoppningsvis klarare besked genom att kontrollera böckerna för Malax.
 
Hälsningar
Leif

524
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-23, 15:02 »
Bra Stefan, tack! Och därmed får man en ganska god uppfattning om hur stora hushållen var. Det skiljer en del mellan t ex min ana och Peder Kieluafson i Danskebo.

525
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-22, 00:51 »
Tack för responsen, kollegor!
 
Jag lägger ut hela den sidan där Henrik Werre finns med:
 

 
Är det riksdaler?
 
/Leif

526
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-18, 00:40 »
Tack Rune och Stefan!
 
Då fick jag lära mig något nytt: Wall (=Val) och symbolen för tunna. Den ena lilla puzzelbiten fogas till den andra...
 
Och ja Stefan, det kan var Riksdaler. Tycker 'P' är lite malplacerat i sammanhanget.
 
God natt!
 
Leif

527
Ja Carl, det är en bok i så motto att det är maskinskrivna blad som inbundits:
 

Och nu förstår jag vad du menar beståndsöversikt. Jag har ju den du refererar till i min ägo!  Och den är, som du också påpekar, inte alls så detaljerad som de förteckningar på RA som jag visar exempel på.  
 
Om jag förstått det rätt, måste alltså registret baseras på de tryckta, maskinskrivna förteckningarna. Då är jag med på noterna. För därmed bör CD-registret täcka in det som finns tillgängligt enligt dessa förteckningar.
 
Och ja, jag vet att det finns en hel del landskapskapshandlingar för Västmanland i andra läns handlingar. Och det får man en god överblick av och uppfattning om genom besök på RA.  
 
Men det är bra att du instruerar hur sökning på detta går till i databasen.
 
Vänlig hälsning
Leif

528
Ja, du har rätt Carl. Det här ger väldigt bra sökingångar. Det är, som så många gånger, i handhavandet det klickar. Då, för 8 år sedan, kände jag mig nog lite som Bambi på hal is. Nu är jag bättre orienterad i materialet.
 
Jag syftade på förteckningen till, för min del, Västmanlands handlingar:
 
 
 
Så är detta detsamma som Kammararkivet beståndsöversikt eller syftar du på något annat?

529
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-16, 13:50 »
Jag har en liten - men ack så viktig! - notis här för en ana, Hindrich Werre. Utsnittet är från en Handlingslängd 1618 för Söderbärke församling (W), hämtad ur Västmanlands landskapshandlingar 1621:13:  
 


 
 
Och det är - som alltid - förkortningarna av måttenheterna och kvantiteterna (för att få en uppfattning om hur stort skatteuttaget var i förhållande till andra personer vid tiden) som vållar mig bekymmer. Vad står det?  
 
Saltt och Sillh kan jag se att det står. Men sedan 1 ?? och 1 ??. Och efter klammerparentesen, till höger: ett P eller K ?(ovan), sedan Ofj (som väl står för Osmundsjärn) och siffran 600.  
 
Till vänster om vänstra klammerparentesen förmodligen (baserat på andra uppgifter på samma sida) Osmunsiern och en kvantitet, oläslig (behöver besöka RA för studium originalet!).
 
Jag kan sedan nämna att denne Henrik Werre var av finsk härkomst, som från 1630 kom att beskattas för ett 1/4-dels hemman i Järsjöbokälla (Gärdsjöbokälla).
 
Tacksam för hjälp med detta!
 
/Leif

530
Ulf!
 
Jag såg detta när väl bilden var inlagd och texten skriven. Men jag såg det inte som så angeläget att jag skulle behöva gå in och ändra i texten.  
 
Jag förutsätter nämligen att folk kan läsa innantill. Hur många gånger som helst, om det skulle behövas.  
 
Har inget annat intresse av den här släkten annat än att jag reagerar varje gång namnet dyker upp eftersom det skrivs snarlikt Werre i källorna, vilka ingår i min släkt.  
 
Notiserna var alltså bara ett tips till Britt. Tolkningen överlåter jag till betraktaren. Jag har fullt upp med tolkningar av texter rörande min egen släkt.
 
Vänligen,
Leif

531
Jag tycker detta är en verkligen angelägen uppgift! Landskapshandlingarna är svårforcerade, inte alldeles lätta att plöja igenom för den oinvigde. Jag försökte få tag på det här registret föut men var för sent ute.
 
Frågan är om det följer de tryckta registren som finns på RA? Jag minns att jag för 7-8 år sedan prövade att söka i registret som fanns/finns här på Stadsarkivet, och jag fick uppfattningen då att man måste veta vad man ska söka efter. Dvs. sökorden var helt avgörande för hur träffarna blev.  
 
Jag tyckte det var svårt eftersom namnen på mina sökområden har förändrats över tiden och delvis ligger under andra län och härader än vad jag kunde förutse. Jag tyckte därför besök på RA gav - och ger - mig mera eftersom jag genom den tryckta versionen får överblick och ser namnen på längder, härader och län.
 
Men är det så att registret helt följer trycket, och jag lär mig rätt sökord, är det naturligtvis ett stort och viktigt hjälpmedel för excerpter i ett brokigt material.

532
I mina excerpter av Skinnskattebergs första kyrkobok, C: 1, 1623-1677, stötte jag på dessa notiser:
 


Den första är från 1659 (s. 102v) och rör Olofs dotter Brita som döps Annandag påsk.
 
I den andra notisen från 1672 förekommer två Werme: Lars N. och Henrik.
 
Hälsn. Leif

533
Hej Britt!
 
Har stött på en del Werme i Skinnskattebergs kyrkoböcker från 1600-talet. Dock inget som jag har någon anknytning till och därför inte noterat.
 
Mvh
Leif

534
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-10, 11:27 »
Javisst, du har ju helt rätt! Var för trött i går, blev förvillad av punkten.
 
Verkligen inga små filer! Så det är en aktningsvärd databas du har. Det tar väl några dagar innan jag har kommit upp i den nivån...  
 
Vänligen,
Leif

535
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-10, 01:30 »
Problemet är löst! Nu ligger program och mapp med filer på C:(>) Och då fungerar det i båda systemen. Skönt! Och nu är jag uppe i 526 personer...  
 
Jimmy: Jag har ditt tips i bakhuvudet. Det vore klokt att göra men jag nöjer mig med detta så länge, nu när det funkar.
 
Ann N: Blir det inte större än 80 kb som GEDCOM-fil? Om du sparar som mis-fil då?
 
Hälsningar
Leif  

536
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-09, 16:50 »
Hej igen Ann,
 
Ser att du har 297 980(!) personer i din släktdatabas. Jag har 518...
 
Är det i Min Släkt? Hur stor blir din mis-fil när du sparar och lägger över på t ex ett USB-minne?
 
Mvh
Leif

537
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-09, 16:41 »
Jo Rickard, det är naturligtvis allra enklast. Det är så jag tänkte. Skapa partition kan jag nog, men det är ju omständigare. Jag får kolla upp detta!
 
Ann: Jag känner till hur man länkar till platsen, dvs. mappen med bilder/filer. Frågan här är var programmet Min Släkt och mappen med bilderna ligger på datorn. Jag vill alltså ha samma adress, även om jag skulle flytta från den ena datorn till den andra, från ett operativsystem till ett annat. Och det är en annan fråga.  
Men tack för att du bryr dig!  
 
Mvh
Leif

538
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-09, 13:05 »
Tack Jimmy! Det var verkligen bra att veta. Ska skapa en egen sökväg så småningom för att slippa länka om filerna hela tiden.

539
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-12
« skrivet: 2009-08-09, 00:07 »
Det sved nog utan vatten. Som eld, skulle jag kunna tänka mig. Förmodligen hällde de över henne 3 hinkar kallt vatten för att dämpa svedan(??) och strö salt i såret. Dubbelt straff alltså.  
 
Men detta är bara mina egna, högst personlig funderingar. Kanske finns det någon lagtext (Guds lag) om detta?
 
Mvh
Leif

540
03) Osorterat / Korpral Anders Bältares dödsruna 1787
« skrivet: 2009-08-08, 16:38 »
Du har så rätt Markus!  
 
-iga hälsningar
Leif

541
03) Osorterat / Korpral Anders Bältares dödsruna 1787
« skrivet: 2009-08-07, 20:16 »
Soldat 1741 för Skarps Rote Corperal 1757. bewistat finska Compegnier 1741 och Pomerska 1757 till 1759 då han fick afsked i ..... tjänst redeligen
 
Kanske att det utlämnade ordet ska vara Stats.??
 
Mvh
Leif

542
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-07, 19:51 »
Hej igen Ann!
 
Jag kontrollerade nu de olika adresserna. Och på Vista-datorn blir adressen:
 
C:`User`Leif`Desktop` och så namnet på mappen där jag har alla dokument/bilder/filer kopplade till programmet, döpt till Min Släkt-länkar.
 
På Win XP datorn blir adressen:
 
C:`Documents and Settings`Leif Gson Nygård`Mina Dokument och så mappen.
 
Jag kan alltså inte överföra mappen från Vista-datorn till XP-datorn eftersom filerna är sparade i Vista och enligt det mappsystemet. Adressen blir alltså fel och jag måste ändra varje gång överföring har skett. Det var ju inte så kul när man har två olika op-system!
 
Så för mig är det alltså adressen i Vista som inte överenstämmer med den i XP. Jag vet inte om jag kan ändra i Vista så att adresen blir densamma som i XP? Så även om mitt problem kanske inte är detsamma som ditt, är frågan densamma:
 
Är det något i Vista som gör detta? Går det att ändra adressen så att den överenstämmer med XP? lipart{zz_confused0070}
 
Vänlig hälsning
Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-08-07 19:54)

543
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-08-07, 15:25 »
Hej Ann!
 
Jag har själv problem att se bilderna i Min Släkt när jag överför bilder i Min Släkt från den stationära till den bärbara datorn.
 
Har då upptäckt att jag måste länka om varje enskild bild från personerna det berör. Så det viktiga verkar vara att låta mapparna med bilder & filer ligga på samma plats i datorn och inte hålla på att flytta mapparna. Det blir ju sedan olika länkar beroende på vilket operativsystem man har.  
 
Adressen/länken förändras alltså om man flyttar från enda datorn till den andra - från ett op.system till ett annat.
 
Så uppfattar i alla fall jag det. Men jag är ingen expert på Min Släkt, har nyligen börjat arbeta ordentligt med detta (som jag för övrigt trivs alldeles utmärkt med).  
 
Så det kanske finns något knep som gör att man slipper länka om bilderna/filerna, som jag inte känner till?
 
Vänligen,
Leif

544
Jag uppfattar det som att prästen ställer sig frågan varför han inte kommer till kyrkan när han däremot utan problem kan gå till kolmilan, dvs. jobba med kolningen. (Försummat kijrkan hel åhret men kan wäl gå til kohlmilan).  
 
Det är alltså inget skämt från prästen sida utan ett omdöme om Lars moraliska leverne och försummelse av kyrkoplikten.  
 
Och eftersom han inte varit till kyrkan på hela året, kan det stå mer om detta i t ex kyrkorådsprotokoll eller Domkapitlets (i Västerås) visitationshandlingar.

545
Kartor / Historiska kartor - Lantmäteriet
« skrivet: 2009-08-05, 22:17 »
Jag begriper inte varför inte man kan beställa dessa kartor? Kan de vara i så dåligt skick att de inte klarar hanteringen vid scanning?  
 
Det skulle vara intressant att veta varför Anette inte kan få papperskopior av kartorna.

546
Släkter / Airaksinen / Airaxinen
« skrivet: 2009-08-05, 22:07 »
Hej Pähr!
 
Frågade en bekant till mig om Airaxinen. Svaret kom i dag, sedan han hemkommit från semestern. Det lyder:
 
Airaxinen bör skrivas egentligen Airaksinen. Exet kommer från den tiden när rättstavningsreglerna saknades. Mitt efternamn Remes, skrevs på 1600 talet Rexinen, den också. Airaksinen är inte ryskt men öst-finskt är det säkert. Släktnamnet förekommer i övre delarna av Savolaks (kan skrivas också Savolax).
 
Om du vill komma i kontakt med honom kan jag ge dig e-postadressen.
 
Mvh
Leif

547
Ja Stefan, du har sannolikt rätt. Det måste då syfta på att hela nämnden (tingsrätten) vittnar, och inte någon person.
 
Tack!

548
Jag är osäker på vad notisen börjar med. Det verkar vara ett namn, men vad??
 


 
 
Helle tolfte.....? (sigh hafue skatlaget desse efter:ne)
 
Om någon har förslag på vad det står tar jag tacksamt emot detta.  
 
Hälsningar
Leif

549
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 13:02 »
Tack Birgitta, det har bara varit trevligt att hjälpa dig med Spilhammar! Fortsatt trevlig sommar själv.  
 
Jag instämmer sedan med berömmet för Lotta Nordin. Hon är verkigen skicklig. Och tillsammans med Nicklas Rosenbalck (Carl Szabad och några få till) kanske de bästa vi har att tolka gammal text. Så en  till dem båda.
 
Den positiva energin bara flööödar...

550
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 00:47 »
Ja Göran, där har vi ytterligare ett gäng. Och jag vill då gärna lägga tonvikten i min uppskattning på Elisabeth Thorsell och Carl Szabad - två trotjänare som ofta kommer in och förklarar ett och annt för oss så det blir begripligt. Och dessutom kan de båda, med lång erfarenhet i släktforskarrörelsen, ge oss tillbakablickar på verksamheten, vilket kan var nyttigt och ge perspektiv.

551
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 00:31 »
Håller helt och håller med dig, Patrick. Kaj Janzon är vekligen en klippa här, i synnerhet när det gäller medeltidshistorien. Jag läser med glädje hans inlägg var helst de dyker upp, även om jag inte alls har någon släktkoppling till ämnet. En ros till Kaj alltså!

552
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 17:16 »
Jo, så är det. Fler finns som bör nämnas. Och jag tycker verkligen det är på sin plats att uppmuntra dem som har gjort - och gör - ett gott jobb här. Vi är nog lite överlag återhållsamma med beröm, vi svenskar!  
 
Leif

553
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 16:10 »
Instämmer med föregående skribenter. För mitt vidkommande i första hand Chris - Göran känner jag inte och har inte haft kontakt med, men det är säker som Helene och Göran säger - som jag har haft nöjet att träffa här på forumet.
 
Hennes inlägg är alltid genomtänkta och rör väsentlighet. Hon är ödmjuk - vilket vi aldrig får för lite av här - vidsynt och klok som få. Verkligen en tillgång för Af. Och med tanke på hur otroligt många inlägg hon skrivit, som till övervägande delen är svar på frågor, borde hon få ett stipendium av Förbundet. Ingen kunde vara mer välförtjänt av detta än Chris. (Enligt en koll som Simson har genomfört, med bistånd, har hon klart flest inlägg på forumet).
 
Må du ha hälsan och leva länge...länge... i ditt land, Chris!  
 
Vänligen,
Leif

554
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2009-07-16, 02:24 »
Ha, ha...ja så kan det gå. Varm tack för svaret Lotta!  Det var roligt att få reda på.

555
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2009-07-15, 16:24 »
Jag vet inte om rubriken är passande för min fråga men jag finner inget bättre. (Moderator får gärna flytta till lämpligare plats, om så erfordras).
 
Det gäller en Bengt Skött i Götlunda socken, Glanshammars härad (T) som finns under Förswar under H: Carll Bonde i mantalslängden 1644. De är 4 familjer där bara hustru är markerad. Och för Bengt Skött står: Bengt Skiött en skilt tienner.  
 

 
Vad jag förstår, var han då uttagen till försvarskarl och tjänare åt landshövding Carl Bonde. Var han då hantverkare? Vad betyder en skilt tienner? Och eftersom bara hustrun skrivs i Götlunda - kunde han då vara knuten till Örebro slott, där landshövingen hade sitt residens?
 
Det skulle vara intressant att veta om jag är inne på rätt spår av någon kunnig på området!

556
Släkter / Lahti
« skrivet: 2009-07-13, 18:54 »
Hej Ann-Charlotte!
 
Du har också Migrationsinstitutet. De kanske kan ha något som inte finns utlagt i databaser?  
 
Mvh
/Leif

557
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-07-12, 22:22 »
Hej Chris,
 
Nej jag har inte Genline. Och problemet uppstod ändå. Men, som sagt, det verkar fungera nu.  
 
Så far, so good!

558
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-07-12, 20:36 »
Hej - och tack!
 
Ja just, det kan man göra! Upptäckte direktlinjen nu.
 
Men jag har löst problemet. Installerade senaste versionen 3.5, och då verkar det fungera. Jag har kunnat länka bilderna utan problem.
 
Och bra med text som går att läsa vid citat av källor! Ska undersöka vilka andra förbättringar som har skett.
 
Mvh
Leif

559
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-07-12, 15:08 »
Hallå där!  
 
Nu är jag lite bekymrad. För programmet låser sig helt plötsligt och jag kan inte öppna flikarna. Dessutom har jag länkat några bilder till programmet. Ocn när jag ska byta person för att länka samma bilder, samtidigt som jag har fliken Familj öppen, låser sig programmet helt och hållet. Allt blir skuggigt. Jag tvingas då stänga programmet. Och det jag har skrivit innan går förlorat. Nu har det skett två gånger. Vad göra? Är detta något känt problem? Jag använder version 3.2.  
 
Tacksam för hjälp.  
 
/Leif

560
Efterlysningar / Saha, Sameli Vihtori * 1881 maka Lempi Maria
« skrivet: 2009-07-09, 23:42 »
Glömde nämna  Brages Pressarkiv där du kan få kopia av artiklar och dödsannonser, vilket också är en möjlighet.
 
Och du nämnde Åbo. Ett intressant bildarkiv från Åbo finns på nätet:  Åbo Akademis Bildsamlingar. Kanske finns där en bild på guldsmeden?
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif

561
Efterlysningar / Saha, Sameli Vihtori * 1881 maka Lempi Maria
« skrivet: 2009-07-09, 23:33 »
Hej Christina!
 
Angående emigration/immigration kan  Migrationsinstitutet vara en framkomlig väg.  
 
Här går det att söka direkt på t ex namn. Och för en mindre summa per år får du tillgång till flera databaser.
 
Sedan är det här med sekretessen i Finland, som är 100 år...
 
Vänlig hälsning
Leif

562
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29
« skrivet: 2009-06-19, 18:28 »
Och hur har du fått i hop det antalet? Skulle hon alltså bara ha skrivit ca 1155 inlägg före 6.9.2008? Nix, det köper jag inte! Om vi medräknar båda kanske vi skulle kunna närma oss rätt antal inlägg men bara nästan...
 
Trevlig midsommar på dig och alla andra seriöst glada!

563
Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012
« skrivet: 2009-06-17, 18:37 »
Hej Jan! Ja, en del vatten har runnit i Svartån under Örebro sedan sist. Det var väl i Ludvika på en anbytarträff om jag minns rätt? Tycker det skulle vara kul om du kunde drapera den här vid tillfälle. Ska höra med mina kamrater i Örebro Släktforskare och projektorg. för SFD2010, om du inte kunde få visa den i anslutning till Släktforskardagarna. Vi får höras framöver.  
 
Önska dig en skön midsommar!
 
/Leif

564
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-16, 15:29 »
Bra Simson!  Ja det var betydligt fler. Jag kollade detta för något år sedan och har för mig att hon då hade skrivit ett par, tre tusen inlägg - minst! Så lägger man ihop bör hon - om jag spekulerar lite - ligga på 4500-5000 inlägg.  Men, som sagt, det bör hon svara på.

565
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-16, 12:14 »
Men Chris Bingefors då? Hon måste ju absolut vara en av topp tre här! Nu har hon tydligen omregistrerat sig, men hade förut en herrans massa inlägg. Hur många kan hon försöka svara på själv. Men glöm inte Chris!  För där handlar det också om kvalité på inläggen (men det är en annan historia och hör inte hemma här...).

566
Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012
« skrivet: 2009-06-16, 11:58 »
Hej Jan! Ja, det är sannerligen ett imponerande arbete du gjort. Har ju haft tillfälle att beskåda verket för några år sedan, när du var i Riddarhyttan. Ska försöka ta mig till Karmansbo nästa år, även för att se smeder i arbete.
 
Tycker du skulle komma till Örebro nästa år och smälla upp den någonstans här. Och varför inte i vecka 34 (23-29.8) då Släktforskardagarna går av stapeln? Det skulle locka många nyfikna. Dessutom skulle släktträdet skapa ett intresse runt släktforskning och få fler att besöka Släktforskardagarna.  
 
Eller varför inte sätta upp släktträdet under Släktforskardagarna? Det borde gå att ordna tycker jag. Lokaler lider vi ingen brist på. Dessutom finns du ju i vårt närområde.
 
Bästa hälsningar
/Leif

567
Länken till  Finlands Släkthistoriska Förening har, som synes, ändrats och är numera den här: http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm

568
Porträttfynd (enskilda bilder) / #93813 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2009-06-08, 21:14 »
A. Strinius eller A. Strinier, kanske?

569
Domstolshandlingar bör i stället vara Domstolsarkiv. Och som underrubriker; Häradsrätten - Rådhusrätten - Lagmansrätten - Bergstingsrätten. Sedan kan det finnas fler underrubriker som följer i linje med hur ett domstolsarkiv är upplagt (se t ex Clemensson & Andersson, Släktforska steg för steg). Domstolsarkiv är en stor och viktig källa så lägg ner omsorg på strukturen (vilket f ö gäller all omstrukturering).
 
Jag tycker för övrigt som Carl, att det inte finns någon anledning att gå in och ändra för mycket i strukturer som har fungerat rätt hyfsat sedan nättidningens tillkomst. Och Lars-Ove, att man bör följa NAD:s strukturer och rubriker och bygga ut successivt vartefter behov uppstår.

570
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-08, 17:34 »
Så kan det gå när man ger sin in i en församling vars orter man inte har en aaaning om och inte reserverar sig mot tolkningen... . Bättre då att avstå. (Men Gävle känner jag förstås till även om jag inte, vid en första anblick, såg att det stod Gävle här).  
 
Men lättsinning för att jag glömde reservera mig mot tolkningen ... nej, där håller jag inte med.  
 
...och för övrigt fanns reservationen där iaf vad gäller Getebo i form av ett frågetecken utan parentes.
 
Vänlig hälsning
Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-06-08 17:39)

571
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-07, 13:14 »
Ja det här var riktigt kul - och intressant!  Tack för listan Stefan!

572
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-07, 12:46 »
Hej Jimmy!
 
Nej, jag känner inte till någon Tåning i Kvevlax. Men du kan kontakta Torbjörn Rabb som forskat mycket på Kvevlax. Han kanske känner till något om släkten eller kan slussa dig vidare till någon annan. Jag mejlar dig e-postadressen.
 
Forkarhälsningar
Leif

573
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-06, 15:43 »
8. ...hustru Anna, Lars Jönssons hustru ibid (Österfärna).
 
10. ...hustru Cherstin Hansdott:er i Forsbacka, hustru Anna Jönsdott:er ibid
 
11. ...hustru Anna Jonsdott:er i Ön, hustru Lisbeta N (står förmodligen för N.N., dvs. Nomen Nescio = känner inte namnet), Lars Swänssons hustru i Getebo?
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-06-06 15:46)

574
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-06-06, 12:49 »
Hej Birgitta,
 
Det är klart att jag har Spilhammar i åtanke när jag är på arkiven. För även om det inte rör mina släkt tangerar forskningen hela tiden historien, särskilt vad gäller Örebro och dess närområde, vilket är intressant och ger mig ny kunskap. Så det är med lätthet jag gärna delar med mig av det jag hittar!
 
Förstår att intresset svalnar om du inte hittar något i ändlöst letande i domböckerna. Och vad gäller Örebro RR och Magistrat är det väl i första hand uppgifter om Lars Andersson Spilhammar du hoppas finna. För Petter är ju då knuten till Talby, Asker sn och Nyboda, Sköllersta sn enligt det senaste dokumentet. Och Berg i Sköllersta har vi tidigare berört. Sedan har vi uppgifterna från Krigsakrivet ovan (2 april 2008) där Per Spilhammar har understödshemman i Vallby och Mark, Längbro sn, Valtorp i Asker och Rånsta i Vintrosa sn.  
 
Att dessa hemman med innehavare någon gång varit behandlade tid tinget, varvid Spilhammar också nämns, är ju mycket troligt. Jag hittade ju tidigare en notis om Anders och Per Spilhammar i Kumla härads domböcker. Så jag kan bara råda dig att systematiskt gå igenom  Svea hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, serie EXIE.1; Häradsrätten renoverade domböcker, Örebro län (NAD:s förteckning) för Asker, Kumla, Längbro, Sköllersta och Vintrosa aktuell tid. Och Asker, Kumla och Sköllersta var egen härad, så det omfattade flera socknar.
 
I mitt studium av Kopparbergs läns domböcker hittade jag f ö ett år (1641) av Örebro läns domböcker:
 
.  
 
Där ser du också hur både landbygden och stadens domböcker finns samlade. Länets härader och stadens domböcker har sedan, utifrån detta grundmaterial, avfilmats och bildat separata serier och volymer. Det har jag först nyligen fått klart för mig och kan vara viktigt att känna till.  
 
Så du ska inte ge upp möjligheterna att hitta något i häradsrätternas domböcker även om inte stadens dito ger någonting, Birgitta! Det kan faktiskt också vara så att den Lars Andersson Spilhammarn, som nämns 1653, inte har bott i staden särskilt länge och därför inte har hunnit ge avtryck i stadens handlingar på samma sätt som en person med anor i staden. Sedan får du heller inte glömma arkivalierna i Örebro länsstyrelses arkiv [ULA] och dito om Örebro stad som kan tänkas finnas på RA.  
 
De andra handlingarna jag hittat har sannolikt inte koppling till Spilhammar, så jag lägger inte ut detta här. Men jag tar och mejlar dig om detta, Birgitta. Det är, om inte annat, intressant rent historiskt och kulturhistoriskt. (För den som håller på att spricka av nyfikentet kan jag bara nämna att det dels rör en Lars Andersson tygvaktare från Stockholm men som bor i Örebro, dels en Lars Andersson som finns i en oxtullslängd från 1665-1666 och som  flera gånger drev ett antal oxar ända från Borås till Örebro).  
 
Trevlig nationaldag!
 
Hälsar
Leif

575
Efterlysningar / Ryss, Påvel Göransson * ca 1620 Nykarleby_
« skrivet: 2009-06-05, 23:16 »
Då kan det vara den här Pål Göransson Ryss i Penningberget, f. 1620 från en diskussion under . Var har du funnit uppgiften?
 
Det här blev intressant!
 
Mvh
Leif

576
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 18:10 »
Som jag kan utläsa av brevet, rör det 24 st. så kallade  bergzfinnar som befinner sig i Värmland för kriget mot Danmark. Så det lär knappas röra lispund, vilket i så fall skulle betyda 37,5 kilo bröd per man (om jag nu har räknat rätt?). Och enligt tabellen i Måttordboken - har varit tvungen att plocka fram den i röran

-  står bara lb för skålpund men kan ibland också betyda lispund:
 


 
 
Och vad som är vilket torde beror på hur stor kvantitet som förekommer. Och då får man, precis som framgår av inläggen, försöka avgöra vad som menas genom att utgå ifrån hur många som uttaget avser att hjälpa.
 
Så det, i detta fall tillfälliga skatteuttaget (landtågsgärden), var inte större än för kosthållet för deras hemresa till Bergslagen, vilket väl på skidor (som det framgår att de använde) tog ett par dygn. Varje man hade då ca 1,1 kg bröd (kanske 2 rågkakor?) och 900 g kött i färdkost.  
 
Nu var det ju inte särskilt mycket eftersom de, enligt befälhavarens rapport till landshövdingen, led av hunger och farit runt i Norge och Värmlands finnskogar för att jaga föda av befolkningen (varvid de också slagit i hjäl folk). Läs gärna hela brevet i nästa veckas nr av FINNSAM Information, Finnbygder i samverkan där jag, som redaktör, kommer att publicera brevet.
 
Kan f ö nämna att Hans Högman har skrivit en del om Gamla mått och vikter.  
 
Tack för alla inlägg!
 
Leif G:son Nygård

577
Söderbärke / Söderbärke C/2 1695 - 1711
« skrivet: 2009-06-03, 12:18 »
Tidemansdotter. Fadern lär då ha hetat Tideman eller Tiderman
 
Man ser bättre genom att studera tidigare hfl och Huggnora. På höger sida av uppslaget för Huggnora, A I: 1, 1673-? (glömde notera sidan!), finns en Anders Tidemansson vid Laggarbohyttan. Kanske är det en bror till Brita?  
 
Mvh
Leif

578
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 00:37 »
Tack kamrater!  Det är nog med störta sannolikhet skålpund som menas. Symbolen liknas vid ett t och ett b med en böjning rakt över bokstäverna - och så verkar det vara här.
 
Jag har f ö en bra bok att rekommendera när det gäller mått och vikt:
 
Måttordboken. [ISBN 91-7108-384-7]. Tyvärr har jag den inte tillgänglig eftersom jag har alla böcker nedpackade pga. renovering av vardagsrummet!

579
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-02, 20:37 »
Jag håller på att översätta ett brev från en militär befälhavare (Håkan Månsson) i Värmland 1659.
 

 
Och där förekommer, som synes, en måttenhet på then giärden, som iagh togh up hoos Allmogen till finnernas underhåldh... Och det är enheten för bröd och kött som jag inte kan tyda.  
 
Vilken är måttenheten? Eftersom det rör sig om torra varor - kan det betyda halvtunna? Någon som vet?
 
Tacksam för hjälp!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

580
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-05-28, 19:29 »
I veckan besökte jag ULA och studerade en del arkivalier i bl a Örebro länsstyrelse arkiv, särskilt Landskansliet.
 
Fann då en handling som som delvis rör Petter Spilhammar. Brevet är skrivet av en Lars Pihlträä och avsnittet om Spilhammar, som är insprängt i slutet av dokmentet, lyder:
 
..Elliest och att Sal. Ryttmester Petter Spilhammar hafft i lÿfstÿd 1/2 hemman Talby i Askers Sokn och 1/4 Nyboda uthi Sköllersta Sokn, och han så wäll som des hustru igenom döden afgångne, ….. iag icke uthan desse hemman med innewarande åhr räntta Kongl. Maij:t och Cronan heemfaldne ähr... Hela dokumentet daterat Örebro den 18.8.1677 har jag lagt ut i mitt Picasa webbalbum.
 
Här behandlas vad som ska hända med (räntan av) dessa hemman sedan innehavarna och rusthållarna har dött. Jag tolkar det som att de återgår till Kungl. Maj:t & Kronan. Hemmanen tillhörde ju krigsmakten (rytteriet) och kunde inte ärvas på samma sätt som vanliga hemman.  
 
Utan att gått igenom alla inlägg (och läst in mig igen) är detta, vad jag förstår, inget nytt under solen.  
 
Birgitta: För du har väl uppgifterna redan om hemmanen och har undersökt domboksprotokollen från Asker och Sköllersta?
 
Men jag tror säkert att det kan finnas fler handlingar i Örebro länsstyrelses arkiv som rör Spilhammar, så den källserien kan det vara värt att undersöka lite närmare.
 
Jag har f ö funnit ett par andra handlingar som ev. kan ha relevans i jakten på Petter Spilhammars anor. Återkommer!
 
Trevlig och skön pingst!
 
Hälsar
/Leif

581
Blev lite förvånad när jag ser att Sveriges Släktforskarförbund inte är medlem i paraplyorganisationen  De Svenska Historiedagarna. I synnerhet som Personhistoriska samfundet är medlem.    
 
Jag vet inte om förbundet & FS tidigare har diskuterat detta och tagit något principbeslut mot medlemskap. Någon som vet hur det förhåller sig?  
 
Men jag tycker det finns all anledning att ansöka om medlemskap. Att tillhöra de företag och organisationer som värnar vår historia genom De Svenska Historiedagarna - för närvarande 28 st. - vore verkligen ett sätt att visa släktforskning som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap som det står i stadgarnas § 2, punkt 3. Och det ligger även i linje med paragrafens fjärde och sista punkt, att samarbeta med inhemska och utländska organisationer.

582
Glad Påsk / Glad Påsk
« skrivet: 2009-04-10, 18:22 »
Glad Påsk alla släktforskare!  Och särskilt till Ann-Mari. Du behövs här!  
 
/Leif

583
Verkligen bra initiativ! Ett upprop för en utomordentlig serie om släktforskning:
 
En känd person tar sig an en ana i modern tid, som de fortfarande har minne av eller känner kopplingen till. Rapp berättelse. Direkt på rödbetan, ingen dötid - intressant mest hela tiden. Inte så många - om ens någon? - dammiga luntor. Och en berättelse som utmynnar i det som gör vår hobby så spännande dvs. ger svar på frågor som man kanske inte förväntat sig, skapar nya frågor och slår hål på vandringssägner & felaktiga föreställningar om släktingar.

584
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-01
« skrivet: 2009-03-24, 11:15 »
 Carl Curman favorit på fotosajt. RAÄ är förbluffade över intresset på så kort tid!

585
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2009
« skrivet: 2009-03-24, 11:13 »
I gårdagens Nerikes Allehanda fanns en artikel om en av Sveriges största fotoskatter som numera finns på den populära sajten Flickr Commons. Den fanns f ö även i  Dagens Nyheter.
 
Det är valda delar, hittills 120 fotografier ur Riksantikvarieämbetets bilddatabas, alla tagna av läkaren Carl Curman före förra sekelskiftet som har lagts ut.  
 
Sedan premiären den 17 mars har Carl Curmans bilder på The Commons haft över 30 000 visningar. Ett enormt intresse på kort tid! Ansvariga på RAÄ är förbluffade! Många användare har gjort hans foton till favoriter, andra lagt till egna kommentarer eller taggar så de blir lättare att hitta.
 
Detta vore något för AF att ta efter: lägga ut valda delar av Porträttfynd på Flickr Commons och skapa länkar hit!

586
Källor och arkiv / Hur kommer jag vidare?
« skrivet: 2009-03-23, 20:01 »
Tack Leif, detta kände jag ö h t inte till! Då kanske jag kan hitta något om bl a min mor som kom till Sverige 1952.
 
Vänligen,
 
Leif

587
Källor och arkiv / Hur kommer jag vidare?
« skrivet: 2009-03-23, 18:19 »
Hej Ingrid,
 
Du kan höra med  Migrationsinstitutet i Finland.
 
Från hemsidan kan du i begränsad utsträckning söka i deras databaser. För en avgift får du åtkomst till mer material.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

588
05 Kvalitet inom släktforskningen / Nätkurs i släktforskning
« skrivet: 2009-03-22, 16:22 »
Under Släktforskningens Dag i går såg jag detta anslag:
 
Mittuniversitetet
MID SWEDEN UNIVERSITY
 
Nätkurs i Släktforskning
 
Under höstterminen 2009 har vi glädjen att kunna
erbjuda en kurs i släktforskning vid Mittuniversitetet
(7,5 högskolepoäng).
 
Kursen fördjupar dina insikter i släktforskningens
källor och metodik.
 
Kursen är nätbaserad och på distans. Detta innebär
att du kan läsa kursen oberoende av var du befinner
dig, men måste ha tillgång till en dator och Internet.
Kursen går på kvartsfart.
 
För vidare information se
http://www.miun.se/slaktforskning
 
Anmälan senast den 15 april 2009
 
*   *   *
 
Ett alternativ för den som vill lära sig släktforskningens grunder från hemmet och sin dator.
 
/Leif G:son Nygård

589
Patkull / Patkull
« skrivet: 2009-03-21, 19:28 »
Hej Lennart,
 
Jag har inget svar på din fråga, men vill nämna att en Agneta Patkull förekommer under släkten Irvine nedan. Jag vet inte om det kan ge någon sökingång för dig.
 
Lycka till i alla fall!
 
Mvh
/Leif

590
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2009-03-21, 15:38 »
Ja Paola, vi som örebroare har alla anledning att vara glada idag då FS besutat tilldela oss värdskapet 2010.  
 
Jag är då väldigt glad eftersom jag initierade diskussionen här (och på Förbundsforum) och drivit frågan föreningsvägen, via Örebro Släktforskare!    Det var trögt i portgången men nu är alla med på noterna och fyllda av entusiasm att göra någonting bra av detta - till glädje för hela släktforskarrörelsen.
 
Och med tanke på det centrala läget för evenemanget - ta tåget, kära besökare (och en och annan utställare från Skåne och ovan Sveriges mittlinje), och stig av vid Örebro S (Södra station). Därifrån är det 200 m till mässhallen, Conventum Arena.  
 
Jag kommer sedan att verka för att besökare (och utställare) får rabatt på tågresa hos SJ och Tåg i Berslagen. Att resa med tåg är bekvämt, går snabbt (2 tim. från Sth till Ö-bro) och är bra för miljön.  
 
Så väl mött i Örebro 27-29.8.2010!  
 
/Leif G:son Nygård
 
PS. Anbytarvärden: Du kan ta bort frågetecknet efter ämnet. DS.
 
(Meddelandet ändrat av legony den 21 mars, 2009)

591
Irvine / Irvine
« skrivet: 2009-03-20, 19:42 »
I en tidigare okänd gravkammare i Tysslinge kyrka (Närke) kar man funnit tre släkter begravda: von Stockenström. Hartman och Irvine
 
Ni hittar mer info under Introducerad adel och Stockenström, von med adress: 
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=66189.msg942612#msg942612
 
Jag har också en inscannad artikel från Nerikes Allehanda (med bild innifrån kyrkan när gravarna välsignades) som jag kan mejla, för den som är intresserad. 
I artikeln nämns bl a Alexander Irvine, som levde under första halvan av 1600-talet, hans fru Agneta Patkull, som dog och begravdes 1685 och sonen Alexander Irvine. Pappan var chef för Kalmar regemente och sonen blev major. Utmanades tydligen i en duell av Gustav Mörner. Denne slog ihjäl Alexander Irvine med ett sabelhugg. 
 
/Leif G:son Nygård

592
Hartman / Hartman
« skrivet: 2009-03-20, 19:27 »
I en tidigare okänd gravkammare i Tysslinge kyrka (Närke) kar man funnit tre släkter begravda: von Stockenström. Hartman och Irvine.
 
Ni hittar mer info under Introducerad adel och Stockenström, von med adress:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/2136.html?1237572749#POST882389
 
Jag har också en inscannad artikel från Nerikes Allehanda som jag kan mejla, för den som är intresserad. Meddela mig bara.
 
/Leif G:son Nygård

593
Stockenström, von / Stockenström, von
« skrivet: 2009-03-20, 19:12 »
För den som är intresserad, kan jag mejla en inscannad artikel (inkl. bild innifrån kyrkan) från igår om de tidigare okända gravkamrarna i Tysslinge kyrka. Meddela mig bara!
 
/Leif G:son Nygård

594
... eller slå en signal till förbundexpeditionen så kanske dimmorna hade skingrats på ett ögonblick.

595
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-19, 01:30 »
Tack för klargörandet, Bo! Tyckte väl sonifum såg (och lät) väldigt underligt (ut) i sammanhanget... Och var fadern skrivare vid kronobruket, är det förståeligt att sonen Jöns blev nämndeman och senare domare.  
 
Jöns Eriksson blev utsedd till ordinarie nämndeman någon gång 1634-36, trädde till som domare 1653 och begärde avsked 1670. Han dog 1683 i en ålder av, enl. dödboken, 110 år och således född omkr. 1573. Med andra ord - en riktig krutgubbe!  
 
Mvh
Leif ...

596
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-19, 00:17 »
Tack för bidragen, Olle och Jonas! Då har det uppenbarligen någon koppling till det latinska ordet sonifum. Återkommer f ö i fortsättningen av satsen:
 
Erik Sonifum, är nu sonifume wed Guldsmedzhytta.
 
Det blir bara mer intressant! Jag har inte en aning om vad detta betyder. Sonen Jöns blev sedermera domare i Lindes bergslags häradsrätt (om nu det kan vara en ledtråd?).
 
/Leif

597
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-18, 19:24 »
Jag kan inte tyda efternamnet för Erik i Björneboda, Lindesberg (T). Vad står det? Är det en yrkesbenämning? Sonifum???
 
(Utsnittet är hämtat från Årliga räntan, Lindes bergslag, 1595).
 


 
 
Mvh
Leif

598
27 Rosor och hälsningar / Kommande släktforskare?
« skrivet: 2009-02-11, 18:22 »
Härligt! Grattis - och lycka till!

599
Okej, jag förstår. Skönt å höra att jag inte är någon torrboll! Det blir ett plus i kanten!

600
Visst är det riktat till dig, Ann-Mari (men inga hårda känslor )!  
 
Det är ju lätt att tolka det du skriver - Fy vad tråkigt det låter med AF som främst en sökbar databank... - som att du inte tycker det är så kul att söka i det gigantiska materialet och därmed just förringar den möjligheten.  
 
Det riktas ibland kritik mot anvariga att det saknas moderatorer och att forumet inte sköts som vore önskvärt. Jag delar den kritiken. Men för att den ska ha någon tyngd behöver vi, särskilt gamlingarna i gården, ta vårt ansvar och följa reglerna. För annars ska vi inte begära att nybörjarna gör det, vilket i fölängningen leder till mer jobb för moderatorerna (som inte finns, vilket leder till irritation hos användarna....vilka riktar kritik mot ledningen...).
 
Sedan håller jag med både dig och Anders, att det måste finnas plats för gemytlighet och trevnad. Din bildavdelning, som jag besöker ibland, är ett lysande exempel på det. Och jag har faktiskt varit inblandad i en massa trevliga tillställningar även inom andra avdelningar. Så fikarum - inte mig emot. Det motsätter inte en hög profil när det gäller ordning och reda.
 
Mvh
Leif

601
Nu är det ju så att det i Ordningsreglerna står följande:
 
Innan du skriver - sök
Det finns redan oerhört mycket information i Nättidningen RÖTTER inklusive Anbytarforum, Forskarkatalogen, Litteratur-Sök, etc. Försök alltid först ta reda på vad som finns skrivet om den socken, den släkt eller det yrke du är intresserad av. Det gör du med hjälp av Sökfunktionen på Rötters förstasida, längst ned till vänster.
 
...
 
När man ställer frågor  
När du ställer frågor på Anbytarforum ska du alltid ange vilket förarbete du gjort. Vilka källor har du redan kontrollerat? Källor som många har tillgång till är de vanliga cd-skivorna. Vet du exempelvis att svaret inte finns där så ange det. Om du inte meddelar vad du redan gjort kan andra i onödan upprepa din forskning i svaret till dig.
 
Och regler är väl till att följas. Eller? Tycker jag det är tråkigt att söka och läsa tidigare inlägg har jag nog valt fel hobby. Kan ju tycka att dessa avsnitt skulle framgå bättre. Men det ligger på användaren, särskilt nybörjaren, att förvissa sig om hur forumet fungerar. Som det nu är tror jag många förstagångsbesökare missar att Af också är en enorm kunskapsbank. Och det är inte bra tycker jag.  
 
/Leif

602
Det finns m a o anledning att vara optimistisk vad gäller utvecklingen på forumet och internetforskningen i stort. Efter avgiftsbeläggningen var det ett annat ljud i skällan om vad följden skulle kunna komma att bli. Farhågorna har inte besannats. Tvärtom verkar det vara som att de olika forumen korsbefruktar varandra. Men jag tror, som Mårten, att det finns en viss fara i att informationen och meningsutbytet splittras på flera likartade forum.  
 
Som föregångare kommer dock Af att bestå av gigantiskt mycket mer värdefull information än uppstickarna. För nybörjaren i internetsläktforskning lär det därför vara omöjligt att inom överskådlig tid förbigå Af - om man verkligen vill lära sig någonting och ha störst chans att komma vidare i sin forskning - till förmån för de nya forumen. Frågan huruvida Af ska avgiftsbefrias har i det perspektivet knappast någon betydelse.

603
Asker / Asker husförhör 1796-1812 GID 284.50.86200 m.m.
« skrivet: 2009-01-29, 16:57 »
på siukhuset i
....stad (Carlstad?) enl. H. Rytt
m. Carlssons bref
12/11 (Kan det vara datum?)
....ersta (Attersta?)
Sköllersta
 
Fru Ingrid Apelgren är född i Östergötland (Ö.göthl.)

604
Bildgåtan - Övrigt / Är männen på bilden densamme?
« skrivet: 2009-01-28, 22:41 »
Om man gör en förstoring av bilderna, går det lättare att jämföra:
 

 
Jag har sedan delat upp ansiktena i sex (6) olika partier:
 
1. Haka.
2. Mun.
3. Näsa.
4. Öga.
5. Öra.
6. Hårfäste (vid örat).
 
Och då är likheterna slående. Så för mig är det ingen tvekan om att det är samma person. Om det vore så att det i något parti av ansiktet skulle finnas avvikelser mellan de två avbildade männen, infann sig ett mått av osäkerhet. Men här kan jag inte på någon punkt se någon sådan avvikelse vid jämförelse.
 
F ö håller jag med Fredrik vad det gäller färgnyanserna.

605
Hovsta / Hovsta F:2 döde 1825
« skrivet: 2009-01-13, 11:55 »
Hej Johan,
 
Ska nog vara und. 1 järnlass. Sista ordet tycker jag är afslag.
 
Mvh Leif

606
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2008-12-24, 19:49 »

607
Källor och arkiv / Släktforskning i Finland
« skrivet: 2008-12-19, 07:01 »
Kan i sammanhanget upplysa om FINNSAM,  Finnbygder i samverkan som kommer att förlägga sin Vårkonferens till  Hanaholmen (utanför Helingfors) den 24-26 april 2009. För den som vill ta del av den Svensk-finska kulturen och få uppslag till sin forskning i Finland, kan det vara idé att  följa med. Men då fordras förstås medlemskap. Kontakta gärna mig, om intresse finns.  
 
Sedan har Genealogiska Samfundet i Finland utlagt  Gravinskrifter och gravbilder, som kanske kan vara till hjälp i forskningen om våra hädangångna finska anförvanter.
 
Vill samtidigt passa på att önska dig Thom och alla forskarvänner i och med anknytning till Finland en riktigt fridfull helg och glädjefyllt 2009!
 
Leif G:son Nygård, Örebro

608
Källor och arkiv / Släktforskning i Finland
« skrivet: 2008-12-16, 23:05 »
Carina,
 
Delar inte alls Thoms åsikter!
 
Jag har t ex nyttjat  Westside, Det österbottniska släktforskningforumet under flera år och förutom att jag har fått tips och hjälp med mina svensk-finska anor har jag där också kunnat hjälpa andra.  
 
Numera är diskussionsforumet omgjort och det krävs registrering. Men det faktum att tröskeln har blivit högre innebär inte att innehållet, dvs. chansen att få svar och hjälp, skulle vara sämre än tidigare. Tvärtom skulle jag vilja säga!
 
Sedan var Finland en del av Sverige tills för 200 år sedan, vilket innebär att kyrkoböckerna så långt är skrivna på svenska över hela Finland. Däremot har Finland 100 års sekretess och det är inte alls lika lätt att få svar direkt från pastorsexpeditionerna vid brevkontakt som i Sverige. Det är en brist.  
 
Kyrkoböckerna (rullfilm) för Österbotten brukar jag låna från Riksarkivet i Helsingfors via Örebro Stadsarkiv. Man kan låna högst 4 rullar åt gången och det kostar 11 EUR. Förteckning över det finska kyrkoboksbeståndet brukar finnas på större stadsarkiv eller länsbibliotek. Detta har fungerat utmärkt för mig.  
 
För det går inte att blint förlita sig på allehanda sekundärkällor på nätet från andra sidan pölen utan man måste faktiskt ibland söka själv i primärkällorna, och det kan kosta en slant. Dessutom är bara en bråkdel tillgängligt, även om det kommer nytt material hela tiden. Men det går med snigelfart. Och har man inte tid att vänta måste man själv, som sagt, söka i primärkällorna.  
 
En riktigt God Jul till dig också!  
 
/Leif

609
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2008-12-16, 14:52 »
Grattis till födelsedagsbarnet och ett stort TACK till Håkan Skogsjö för initiativet till detta fantastiska forum för oss släktforskare! Må det leva uti hundrade år...

610
Petalax / Petolahti / Petalax / Petolahti
« skrivet: 2008-11-16, 19:20 »
Hej Anneli!
 
Du måste, som här, först registrera dig på forumet för att kunna ställa frågor. Men jag skulle tro att chansen är lite större att få relevant svar där, under t ex Efterlysningar.
 
Lycka till!
 
Mvh /Leif

611
Petalax / Petolahti / Petalax / Petolahti
« skrivet: 2008-11-16, 14:56 »
Du kan ju pröva att också lägga in din fråga på  WESTSIDE, siten för Släktforskning i Österbotten.  
 
Sedan finns det några släktforskarföreningar i Österbotten. Jag är medlem i  Vasanejdens Släktforskare. Där kan man också få hjälp.
 
Mvh /Leif

612
Wernik / Werniksson / Wernik / Werniksson
« skrivet: 2008-11-16, 00:33 »
Enligt uppgift från en forskare som kontaktat mig - tack för det! - rör detta inte Vernik Eriksson utan masmästaren Vernik Andersson med ett förflutet i Ramsbergs socken.

613
Petalax / Petolahti / Petalax / Petolahti
« skrivet: 2008-11-15, 18:50 »
...om man nu alls får svar.  
 
Jag skrev tre (3) brev till Maxmo församling - utan att få svar. De har en helt annan installning till slaktforskare an kollegorna i Sverige har. Bryr sig inte ibland.
 
Leif
 
PS! Det har blivit n[got fel med textningen, som synes. Vet inte om mitt tangentbord har f[tt fnatt_!_ Ett f[getecken blir ett understreck___ och [ blir en klammer___

614
Wernik / Werniksson / Wernik / Werniksson
« skrivet: 2008-11-15, 12:40 »
Jag fann det här rörande Vernik Eriksson år 1662 i Skinnskatteberg, C:1, 1623-1677:
 

 
Marginalanteckningen kan vara bra att känna till:
 
Fanthytte Herrens tienare
kom hit i wåras
 
Med Fanthytteherren menas ägaren till Fanthyttans säteri, Christer Claesson Horn.

615
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-11, 22:13 »
Instämmer helt med dig, både vad gäller födelseuppgiften för Johan och namnet på modern Sara. Det är en välsignelse när man kan kontrollera uppgifterna i födelsebok mot dito i hfl och mtl - och omvänt!
 
Dina övriga frågor kan jag f n inte hjälpa dig med. Bor i en evakueringslägenhet medan de reparerar min ordinarie bostad. Så jag har inte tillgång till mina databaser för Ramsberg, iaf inte under november.
 
Men kommer jag ihåg diskussionen, ska jag kolla upp detta lite närmare när jag åter är hemma. Du kan också, om du vill, påminna mig i december.
 
Mvh /Leif

616
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-11, 11:41 »
Birgitta,
 
Jag har inte tillgång till husförhörslängderna för Ramsberg så jag vet inte vad som står där.
 
Kollade också vidga i Ramsberg från 1679 och framåt, men ingen Lars Olsson och Sara/Margareta. Det tyder på att de gift sig före 1679.
 
Och jag hittade ett par år 1677 i Skinnskatteberg [C:1, 1623-1677] som möjligen skulle kunna vara rätt personer - se här:
 

 
Om det är rätt personer, kan det betyda att uppgiften i Hed kyrkobok är rätt men fel i Ramsbergs dito. Kontroll med hfl ger förhoppningsvis svaret.
 
Kan i förbigående nämna att jag i färg avfotograferat första ministerialboken för Skinnskatteberg (tillsammans med kyrä 1644-1682, Fattigsäden) som jag säljer.

617
Bra! Jag ska ta kontakt med Gunilla. Och går inte det genom henne, får jag helt enkelt låna en bil och komma till Sth.  
 
Vi ska ordna detta på ett bättre sätt än det här som sticker i ögonen.

618
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 21:03 »
Här är födelsedateringen för Johan:
 

 
Detta är från 1684. Han är döpt den 23 mars. Källa: Ramsberg, C:1, 1679-1698.

619
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 20:36 »
Ja, om han nu verkligen bodde i Krampen, dvs. var mantalsskriven där? Det står att han blev ständigt hos föräldrarna och endast tjänade (förmodligen som dräng) i Krampen. Men annars tolkar jag texten på samma sätt som du.
 
Håller med om att tidsbestämningen är viktig för att få en någorlunda säkert ingång, rimligt tidsspann i sökandet.
 
Jag har originalböckerna för Ramsberg och ska se vad som står aktuell tid.
 
Återkommer om jag hittar något!
 
Mvh /Leif

620
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 11:56 »
ständigt
alenast tiente
sorg
 
Jo det ser ut som Larsdotter men jag tyder det nog till Jansdotter ändå.
 
Mvh
Leif

621
Jo Stefan, men även om fraktkostnaden är hög tycker jag inte FS ska sänkas sig till en loppmarknadsnivå - 5 Bra Böcker för 100 kr! - i sin prissättning av ett akademiskt verk. Och respekt mot Bygdén (även om han är död) och dem som bidragit till supplimentbanden borde också ha varit en bromskloss mot agerandet.
 
Kan så vara att efterfrågan kanske minskar. Men vad jag kan se finns inte supplimentbanden med i webbupplagan.

622
Nu reas Bygdéns herdaminne ut för en spottstyver för att minska på lagret. Jag tycker det är stötande att ett så omfattande verk, dessutom med supplimentband, reas ut på detta sätt för att förbundsexpeditionen är för liten! Vad tycker Carl om detta som själv lagt ned en massa arbete för korrigering och komplettering till supplimentbanden? (Om du inte gråter så borde du åtminstone knyta handen i byxfickan).
 
Ett marknadspris för detta verk (i faksimil) skulle inte vara under 500 kr enligt min bedömning. Och jag skulle utan vidare kunna kränga verket å förbundets vägnar för minst 300 kr/st. Böckerna kunde levereras till mig genom Gunilla D.  
 
Ge mig bara uppdraget FS, kommer det att verkställas!
 
Vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

623
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-01
« skrivet: 2008-11-04, 19:03 »
En ny serie om  Släktforskning i SVT stundar, med Ted Rosvall som expert!

624
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 16:13 »

625
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 14:07 »
Jo, då hade risken varit att anbytarvärden flyttat bildkollaget till dina domäner och jag fick fundera över min hjärnstatus, särskilt minnesfunktionen.  
 
Detsamma för dig!
 
Leif

626
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-01
« skrivet: 2008-11-01, 13:31 »
Några [color=ff6000]bilder i Allhelgonatid[/color] hittar ni här

627
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 13:00 »
Några bilder över Olaus Petri kyrkan som jag tog från min balkong Allhelgonahelgen förra året 2007. Mycket nöje!
 

 
Och så tänder vi ett ljus idag och tänker på närstående som lämnat oss.

628
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-26, 14:18 »
Hej Gabriel - och välkommen hem från vårt broderland! Hoppas besöket utföll till belåtenhet.  
 
Ja, jag tänkte fel när det gäller renovationerna. Lurade mig själv av den återgivning jag lagt ut ovan. Den nedre bilden är en renoverad dombokssida ur Svea Hovrätts arkiv [RA], men en inscannad s/v sida. Den blir naturligtvis i färg vid fotografering (även om pappret kan se mera gult ut är vitt och texten mera rostbrun än svart).
 
Det känns bra att ni också kommer att ta er an det digra materialet från Bergslagen. Och även att ni ska försöka lösa problemet med hårt inbundna volymer. Lycka till!  
 
Vänligen,
Leif

629
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-25, 14:31 »
Gabriel,
 
Ska jag tolka tystnaden som att min fråga kan besvaras med ja?
 
/Leif

630
03) Osorterat / Jöns Granberg i Tveta dombok 1726
« skrivet: 2008-10-21, 13:32 »
Så här tyder jag de utelämnade orden (och några korrigeringar):
 
.......... ehrowördige  
och wällärde .........
......................
........låtit instämma
......................
i Korshagen ..........
........... Ågrenshult(?)
ang:de sedheräten ....
......................
......................
......... swärfader å-
bodt, D:o instämdt
......................
......................
......................
........torpet Lärkan,  
äfwen för sedheräten  
å sama boställe.
 
Om målet rör sedvanerätt till kapellanbostället och torpet - jag är lite osäker på om tydningen är riktig av det avsnittet - kan du läsa i Nordisk Familjebok om sedvanerätt
 
Mvh
Leif

631
En inkomstkälla skulle kanske vara att köpa in åldersbeständigt arkivpapper (Svenskt Arkiv, A4 80g) till kraftigt reducerat pris från  Kontorsgiganten.se och sedan sälja vidare, till enskilda och släktforskarföreningar.
 
Skickade en förfrågan vad det skulle kosta om jag köpte 5 paket á 500 ark. Fick då detta svar:
 
...Vi kan erbjuda priset 275 kr per paket vid köp av 5 st eller priset 260 kr per paket vid köp av minst 7 st paket...
 
Tack på förhand!  
 
Med vänlig hälsning  
 
Klas
Försäljning/Kundtjänst
 
Svanströms säljer samma arkivpapper för 464.40 vid beställning av 5 paket. Det är en prisskillnad på hela 190 kr/paket vid beställning av 5 paket, och 200 kr om beställningen blir minst 7 paket.
 
Varför skulle inte förbundet kunna göra en lite större beställning, och kanske få ner priset ytterligare, och sedan sälja papper vidare med ett påslag på låt säga 100 kr/paket? Det skulle ändå vara billigare för släktforskarföreningar och enskilda släktforskare än vad ett paket hos Kontorsgiganten skulle kosta - och betydligt billigare än hos Svanströms. Båda parter skulle vinna på detta.

632
Och jag lite till:
 
....Warit stark till hälsan, emellan det hon plågats......hwilken.....dess lefnad henne, som oftast oroade, den derock ändade dess lif......Begrofs Dca Jud. [= Dominica Judica].

633
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-20, 16:49 »
Hej Gabriel!
 
Det låter bra. För jag har flera gånger stött problemet med hårda inbindningar som medför att texten invid ryggvecket försvinner eller blir svårläst. Har inte gjort som Lars-Olov utan digitaliserat två versioner av samma sida. Den ena är en fotostatkopia (från mikrokort), den andra digitalfoto av renovationen (på RA):
 

 
 
Det här är protokoll från Nya Kopparbergs häradsrätt i Örebro län år 1686. Tyvärr finns inte några konceptdomböcker bevarade före 1765 - förutom några årgångar på 1640-talet - från vare sig Nya Kopparberg eller Lindes bergslags häradsrätt. Så hur gör ni där? Ert framgångskoncept är ju digitala färgbilder.  
 
Utesluter ni de häradsrätter där originaldomböckerna gått förlorade och bara renovationer i s/v finns kvar?
 
Mvh
Leif

634
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011
« skrivet: 2008-10-19, 15:32 »
Fredrik,
 
Under Övriga ämnen i mappen  hittar du 618 inlägg i ämnet.
 
Kan vara bra att känna till.
 
Mvh
Leif

635
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2008-10-19, 15:03 »
Ja, en god idé vore att släktforskarföreningen, eller flera i samverkan, köpte in arkivkartonger.  
 
Kontollerade f ö prisskillnaden mellan Svanströms och  Kontorsgiganten.se på arkivpapper (från Svenskt Arkiv). Och för 80 g är prisskillnaden hela 158 kr per 500 st/paket.  
 
Det är värt att ha i beaktande när man (också) vill förvara forskningsresultat på arkivbeständigt papper.

636
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-17, 15:06 »
Fredrik,
 
Upplägget av domböckerna kunde nog variera. Men min erfarenhet är att ordningsföljden var ungefär den här:
 
- Kungliga brev och förordningar (som skulle kungöras).
- Uppbud och försäljningar
- Brottmål
- Allehanda tvistemål (vanligt var tvist om jord, fastigheter, rågångar och arv)
- Sakören (med listor på bötfällda)
 
Det finns inga namnregister till domböckerna. Senare, särskilt under 1800-talet, kan det finnas marginalanteckningar invid paragrafen. Dessa kan innehålla typen av mål eller namn på de personer som förekommer i protokollet. Sedan saköreslängderna, där de personer som blivit bötfällda är upptecknade på särskilda listor, oftast i slutet av varje ting. Men de personer som blivit instämda men ej dömda och bötfällda förekommer inte här. Så för att inte missa dem måste man blada igenom domboken. Det har inte alltid funnits saköreslängder, de kom i mitt distrikt först i början av 1670-talet.
 
Det är kul med domböcker så du är inne på rätt spår!  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

637
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-17, 13:43 »
Ingeborg Larsdotter i Skiöllingsöö (Sköldingsö?)
 
Äger såsom arf i Öxne-
haga efter dess sam-
syster Brita Lars-
dotter               11:21:8
 
Deremot afdrages
den giäld af ande-
len hästar? för       6:31:8
Har sedan i be-
håld                  4:23
 
Jag uppfattar att detta är en del av ett arvskifte eller en bouppteckning.  
 
Ingeborg har fått ärva sin systers del i Öxnehaga (tyder jag fastigheten som) och egendomen värderas till 11 daler, 21 öre och 8 shilling (tror jag myntslaget är).
 
I högra kolumnen uppräknas det hon är skyldig och vad hon får behålla.
 
(Meddelandet ändrat av legony den 17 oktober, 2008)

638
99) Allmänt / Varför sådan knapp digitalisering?
« skrivet: 2008-10-14, 19:19 »
En anledning till att företagen drar sig för att ge sig in i t ex bruks- och gårdsarkiv beror säkerligen på arkivaliernas art och bristfällig indexering.
 
T ex kyrkoböcker och mantalslängder är inbundna volymer som relativt enkelt går att avfotografera och digitalisera. Detsamma gäller domböcker.
 
Med bruks- och gårdsarkiv är det en annan femma. De innehåller mestadels enskilda, lösa dokument i arkivkartonger. Och pga. att de ligger löst måste handlingarna hanteras med särskild varsamhet. Och detta tar tid. Och tid är pengar - särskilt för företag.  
 
Det tar alltså för lång tid för t ex Genline och SVAR att digitaliera det som är särskilt svårtillgängligt.
 
Rätta mig gärna Genline och SVAR om jag har fel!

639
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-09
« skrivet: 2008-10-09, 18:00 »
 Här hittar ni några bilder från Släkt- och bygdeforskarträffen i Masugnen, Lindesberg 081004. Mycket nöje!
 
Jag har f ö skrivit något lite om den under Regionala träffar i Förbundsforum.

640
Förbundsforum / Regionala träffar
« skrivet: 2008-10-05, 19:02 »
Så har jag då deltagit på Bergslagssamverkans släkt- och bygdeforskarträff i Lindesberg. Det var min första som utställare.  
 
Och jag har bara idel lovord att ge arrangörerna. Bra jobbar Lindeberg och Nora! Ja, LBSF ligger mig varmast om hjärtat eftersom jag tidigare var aktiv i föreningen och har flera kamrater där. Så jag är måhända inte rätt person att lämna ett objektivt omdöme om träffen. (Det hoppas jag någon från arrangörerna gör).
 
Men det var gott om folk runt borden, föreläsningarna fyllde rummen, försäljningen runt mitt bord - mitt undantaget - var god och meningutbytet givande och glatt. Så roligt att åter träffa fler gamla kontakter! Och forskare som jag bara talat med i telefon eller mejlat och därför aldrig sett IRF! Nya kontakter skapades också vilket var minst lika trevligt.  
 
Skulle vilja säga att träffen innehöll det mesta och det bästa av vad man kan förvänta sig av den här typen av arrangemang. Jag tror de regionala, småskaliga träffarna har framtiden för sig. Det behöver inte vara så svårt för några få föreningar att ro i land ett regionalt arrangemang. Behovet av social samvaro runt släkt- och hembygdsforskning lär heller aldrig - trots eller tack vare datorer och internet - ebba ut. Det kan snarare bli tvärtom.
 
Nu har jag lagt ut några fotografier från  Släkt- och bygdeforskarträffen i Masugnen, Lindesberg 081004 i mitt Picasa webbalbum. Ni kan förstora bilderna något genom att dra reglaget (ovan) till höger.
 
Mycket nöje!
 
/Leif G:son Nygård

641
Sexm:dr skall nog vara sexmansdotter. Läs om  Sexmän i Nordisk Familjebok, Uggleupplagan [Projekt Runeberg].
 
Mvh /Leif

642
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 14:21 »
Ja Ruffe el. Raffe är nog ännu bättre förslag.

643
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 12:56 »
 Arve Tellefsen känns inte så obekvämt att säga.  
 
Arve och Arffe kanske är en (norsk och svensk) variant av samma namn: Arvid?

644
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 00:43 »
Och vad säger källorna om Arffe (Arvid?) Brodén?

645
 Släkten är redan utredd enligt Goggle. Mitt inlägg ovan lämnas helst utan avseende!

646
Och han heter säkert Abraham Tomasson Kruskopp? Jag fann i ett inlägg av Stig-Inge Gustafsson lördag 12 april 2003 - 00:05 uppgifter om Abraham Matsson Kruskopp, men här utskrivet som Cruskopp. Jag vet inte om det kan ge någonting i den här diskussionen?
 
Eftersom han tydligen är född i Finland (eller rättare, dåvarande östra rikshalvan), är det ju inte alldeles säkert att hans patronymikon är rätt.
 
Mvh
Leif

647
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-06-24, 23:18 »
Hej Birgitta,
 
Jo, det är mycket troligt att de uppräknade är barn till Lars Andersson. Och vandalerna Olof & Co kan liknas vid dagens ungdomar här utanför McDonalds på lördagsnatten som begår diverse brott i fyllan och villan. Istället för svärd dyker ibland en kniv upp i villervallan.
 
Menar du att det fanns s e x Lars/Lasse Andersson på norr 1643? Eller i hela stan, även söder? Oavsett vilket så är det svårt, för att inte säga omöjligt, att spåra vår Lars Andersson om inte tillnamn är angivet. Det fordrar, som jag skrev, fördjupad forskning i stadens historia. Och framför allt i de otryckta källorna.
 
Jag är ändå förvånad över att du inte har funnit någon anteckning om Spilhammar i stadens domböcker. Det är ju en rätt lång period du har genomsökt. Om han var borgare (och kanske köpman?), och dessutom född i staden, tycker jag att han skulle ha varit involverad i någon liten rättsprocess under den här tiden. Att han inte gör det, skulle kunna tala för att han inte verkat i staden särskilt många år innan 1653. (Men å andra sidan kan han ju ha varit en skötsam herre som inte kom i klammeri med rättvisan eller behövde anlita domstolen av andra skäl). Har du sökt på Lars Andersson Spilhammar, Lars Andersson eller båda? Och har du sökt på Pers svärfader? Det kanske kan ge en ingång.
 
God natt!
 
Leif

648
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-24, 22:36 »
Tror väl inte att vi är så olika ändå, Ann-Mari!  Jag mår bra och har utomordentligt mycket glädje av datorn och Internet. Men jag tillåter mig att reflektera över vad användandet kan göra med oss människor på lite sikt och vilka konsekvenser det har på föreningslivet.  
 
Forskastuga, i Lindesbergs tappning, är som följer:
 
- Egen lokal med internetuppkopplade datorer, databaser, böcker och tidskrifter (särskilt utbytestidskrifter från andra släktforskarföreningar).
- Internetabonnemang som Lindesbergs kommun (biblioteket) står för.
- Nyckel (som kan lånas på biblioteket) för forskning eller studier i lokalen på dagtid, helger eller annan tid när inte föreningen har möten.
- Öppet hus varje torsdag mellan 18-21 då möjlighet finns att över en fika träffa likasinnade och alltid någon från styrelsen.
- Kursverksamhet. Nybörjar- och fortsättningskurser i släktforskning.
- Mötesverksamhet. Medlems- och styrelsemöten.
 
Jag skulle tro att så här ser en typisk forskarstuga ut idag. Så har det utvecklat sig Ann-Mari! Och jag tror inte det pyr av missnöje bland Sveriges släktforskare över den utvecklingen.
 
Men en dag i framtiden, när vi lekt av oss i den artificiella världen och längtar tillbaka till den gamla släktforskarföreningen, kanske den inte finns längre. Det är tillbommat och stängt! Vi hänvisas då till diverse forum på Internet, med lite olika prägel, där vi möts som skuggfigurer - utan ansikten, med nicknamn och kanske med ryggen vänd bakåt (av rädlsla för att bli avslöjad - för vad?) - där ett i hastigheten felaktigt ord eller mening huggs i sten och kan bli svårt att reparera och skapar onödigt rabalder. I stället för att vi i den nerlagda föreningslokalen i direkta möten hade kunnat mötas utan skygglappar och reda ut eventuella missförstånd på ett ögonblick.
 
Jo, utvecklingen kan faktiskt leda dithän. Och därför tycker jag det är förbundets sak att, som jag skrev, verka för en utveckling av BÅDA riktningarna.  
 
Jag delar för övrigt Mats förslag och tycker inte de på något sätt står i strid med det jag framfört.

649
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-24, 14:34 »
Mycket viktig fråga Ted tar upp. Jag vet inte heller om det är under denna rubrik frågan ska dryftas, men kör på här. (Anbytarvärden får annars flytta diskussionen, om hon finner det nödvändigt).
 
Jag är med i flera forum och funderar emellanåt vilket utbyte det ger och hur det påverkar mig. Det är en sak, om man har familjen i sitt hem och genom dem har direkt fysisk kontakt. Men hur påverkas man som ensamstående, och kanske arbetslös eller pensionär, där man sitter i sin kammare och snackar med folk till höger och vänster i en artificiell värld? Och finns det inte en risk att det är så bekvämt att man drar sig för att söka social kontakt genom föreningslivet? Jag är verkligen inte säker på att detta är så hälsosamt i längden.  
 
Och vem vet hur länge dessa virtuella möten kommer att bestå? Jag ser en uppenbar risk för en backclash inom kanske 10-15 år. Vi är sociala varelser och det ligger i den mänskliga naturen att söka fysisk och visuell kontakt med andra för att vi ska må bra, fysiskt och psykiskt. Jag tror att med tiden kommer allt fler erfara detta och vända sig bort från den artificiella världen, vilket innebär att intresset för div. forum och chatt avtar. Och då måste föreningslivet finnas där med sin mjuka famn av givande möten mellan människor.
 
Därför tycker jag inte att förbundet ska lägga all kraft på utveckling av virtuella mötesplatser. Det kan också ske. Men det ena utesluter inte det andra. Precis lika viktigt är utveckling av mötesformer och innehåll som attraherar människor. Den utveckling med forskarstugor som skett senaste åren är helt igenom en god idé. Jag ser ju vilken positiv utveckling som skett i en av mina föreningar (Linde).  
 
Så förbundet gör klokt i att satsa på BÅDE den konventionella föreningsverksamheten och virtuella mötesplatser. För vem vet, som sagt, vad som händer i framtiden. Inte så lyckat om förbundet satsar allt på ett kort och det sedan visar sig att människor vänder det artificiella ryggen eftersom det inte var så hälsosamt.  

650
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-06-23, 21:42 »
Hej Birgitta,
 
Uppgiften ang. Lars Larsson Spilhammar kan då betyda att han är Lars Anderssons son.  
 
Det har tydligen inkommit en Lars Andersson till mellan 1640-1647. Eller också har Lars utan patronymikon 1640 fått hela namnet utskrivet 1647. Det är förstås svårt att avgöra vem som är vilken av dessa. Men tre har kunnat urskiljas, varav i alla fall två tycks bruka landshövdingens jord. Huruvida Lars Andersson Majors Rostaängen också tillhörde Gustaf Leijonhufvud, vet jag f n inte. Men enl. uppgifterna ovan, ingick inte detta område på väster i godsinnehavet.  
 
Jag mejlar över den översiktliga förteckningen för Örebro Rådhusrätt och magistrat. Nu for jag med osannning när jag skrev att jag fotograferat hela arkivförteckningen. Det är bara den översiktliga delen jag digitalfotat. Dessutom får du de tre första sidorna som innehåller förvaltningshistorik och beståndet (som f ö Björn Asker står bakom). Observera att jag fann protokoll för Rådhusrätten i Örebro läns häraders gemensamma dombok (vol. 14). Jag vet inte om de har inbundits där av misstag eller om dessa finns i båda källserierna. Kanske bäst att kontrollera detta så du inte missar någonting.
 
Lycka till!  
 
Mvh
 
Leif

651
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-06-22, 14:54 »
För en tid sedan besökte jag RA och ULA. Passade då på att studera bl a Gustaf Leijonhufvuds jordebok 1647.
 
När det gäller hans landbönder finns inte några personuppgifter direkt kopplade till ägorna, bara själva jordeinnehavet med specificeringar för varje enhet. Landshövdingens godinnehav i staden, Örebroo Stadz Godtz (för att förstora bilden - klicka på den och förstoringsglaset uppe till höger), visar ingen Lars Andersson. Så med utgångspunkt från den källan, vet vi fortfarande inte var Lars Andersson Spilhammarn kan ha bott i Örebro.  
 
Till jordeboken finns dock ett register. (Av tidsbrist kontrollerade inte närmare om alla landbönder noterats i registret och om det gick att koppla dessa registrerade personer till specificerade jordinnehav). Jag noterade tidigare en Lars Andersson vid Attersta i Sköllersta socken. Jag var ju tidigare inne på att det kunde vara någon bonde på landsbygden som knöts till Örebro gevärsfaktori och därför inflyttade till staden. En som jag då fastnade för var denne Lars Andersson i Attersta. Han upptas i jordebokens register. (Det verkar alltså som Lejonhufvuds landbönder har upptagits i registret). Och han finns också med i frälsets roteringslängder. Men dessa förekom inte varje år. Och i mantalslängden tycks inte heller frälsebönderna ha upptagits varje år. Det är därför svårt att följa den här Lars Andersson i Attersta. Vad händer med honom? Kan han ha inflyttat till Örebro och vara den Lars Andersson Spilhammarn som brukar Leijonhufvuds jord och betalar åkerskatt? Jag menar, är det helt uteslutet att de bönder och borgare som brukade landshövdingens jord på landet och i staden kunde skifta plats och därför kan förekomma både i längden på landet och i staden samma år resp. saknas något år? En lös teori förvisso, men kan vara värd att beakta.  
 
Enligt roteringslängden för Örebro stad 1640 (jag har tidigare lagt ut hela roteringslängden ovan) skrivs tre(3) Lars Andersson på norra sidan om Svartån. (Lars utan patronymikon finns också, bl a vid Rynninge). Lotta Nordin har tidigare kunnat konstatera att Lars Spilhammar – förmodligen sonen Lars Larsson Spilhammar – är bosatt på norr. Någon gång efter 1554 hade Norra och Södra Alnängarna samt Prostön (Stora Holmen) lagts under Örebro slott och anslagits landshövdingen såsom löningsjord. Alnängarna, dvs. den del av Rynninge-enklaven, som begränsades av norra stadsdelen, Norra Smedjebacken, Svartån, Hjälmaren, Lillån och Stora Holmen var landshövdingens boställsjord till 1885…(Källa: Bertil Waldén, Längbro socken genom tiderna, s 108-109. 1936). Domboksnotisen från 1653 (ovan), som rör bl a Lars Andersson Spilhammarns betalning av åkerskatt till landshövdingen, lär sannolikt syfta på åker inom detta område norr om Svartån. Huruvida detta var platsen han bodde på eller en vret/täppa (och kanske fiskeplats?) som han brukade för hushållets behov, kan jag inte svara på. Kan dock konstatera att innan sänkningen av Hjälmaren i slutet av 1800-talet, var vattenståndet 1,6 – 1,8 m högre än idag. Det var öppet vatten ända upp till Slussen. Därför låg antagligen området mot Alnängarna för nära Hjälmaren, och blev alltför frostbenäget, för att utgöra bostadsmark. Det skulle tala för att åkerskatten avsåg odlingslotter vid sidan av den reguljära stadsbebyggelsen på norr och inte bostadsmark. Läser man förklaringen till ”Stadsjord” i Nordisk Familjebok – som Lotta Nordin länkat till ovan – tycker jag mig finna stöd för mitt antagande. Bagge (nedan) anger f ö att ”lågländta Alnängen den tiden stått under vatten”. (Alnängarna är f ö idag ett populärt kolonistugområde)
 
*  *  *
 
I syfte att möjligen finna fler spår efter Lars Andersson Spilhammarn och hans familj, behöver man excerpera arkivalier för Örebro stad mera ingående. Jag har hittills mesta skummat på ytan. Och även om jag bott här sedan 1981, har jag aldrig studerat Örebro stads historia närmare. Men det har jag fått göra nu. Och det har varit lärorikt!

 Framför allt har jag tagit reda på vilka källor, såväl tryckta som otryckta, man kan ha nytta av i sökandet efter uppgifter om Spilhammar.  
 


 
Ur Bernhard Forssells Örebro och dess utveckling. Förra bandet; Kulturhistoriska utkast i ord och bild (1912), s. 37.
 
Och Bertil Waldén, f d länsantikvarie i Örebro län, har bedrivit grundlig forskning på stadens historia. Vad gäller bebyggelsehistorien, och i viss mån personhistorien, är hans uppsats ”1600-talets Örebro. Topografi och bebyggelse” av stort värde. [Föreningen Örebro läns museum, Meddelanden XIV, s. 7-102. 1945]. Den beskriver bl a boställsgårdar, industriella anläggningar, frälsegårdar, borgargårdar och byggnadsskick. Och med utgångspunkt från Johan Thorings karta 1652, har han sammanställt en karta ”Örebro vid 1600-talets mitt” med kvarter och gårdar utprickade, vilken är mycket intressant och upplysande. Under ”Leijonhufvudgårdarna” (s. 70) redogör han för de gårdar som landshövding Gustav Leijonhufvud förfogade över. Kanske var det här någonstans som Spilhammar bodde?
 
*  *  *
 
En annan fråga som söker sitt svar är vilket yrke Lars Andersson hade. Jag har hävdat att han arbetade som spiksmed pga. Spilhammarn knutet till efternamnet, men efter det som framlagts (av bl a Lotta Nordin) är detta mindre troligt, för att inte säga osannolikt.  
 
En faktor som gjort att jag ändrat uppfattning är också omvärdering av symbolerna på vapenskölden. I nedre delen visar de en spikhammare och två spikare. Om man härstammar från en smedsläkt vore det väl lämpligare att visa t ex ett städ? Varför är en spikhammare och spikar, d v s. verktyg/järnvaror, avbildade? Kan det istället syfta på handelsrörelse med dessa ting? Var i själva verket Lars Andersson Spilhammarn köpman?  
 
En annan faktor som skulle kunna peka i den riktningen är notisen som Birgitta Ohlsson lagt ut söndagen den 6 april - 19:22:
 
”Samme sin aflade uthridaren Lars Larsson Spilhammarn sin edh,
att wara Kongl. Maij:tt och staden Örebro, trogen uthi sitt ombetrodde
uthridare ämbete”.
 
Enligt Anderö, ”Ordbok för släktforskare” var utridare ”en stadstjänsteman med uppsikt över landsköp, ridande tjänare, budbärare”. Inte någon handelsman alltså. Och landsköp var den handel i forna tider som innebara att ”fara från gård till gård på landsbygden och uppköpa matvaror, skinn osv”. Så på sätt och vis vara ändå Lars Larson Spilhammar involverad i stadens handelsrörelse genom att han övervakade kommersen på landsbygden i syfte att upprätthålla stadens handelsprivilegier, fastlagda av stadsmakterna. Och varför har just han utsetts till utridare? Detta ämbete var antagligen några få förunnat i varje stad. Jag vet inte från vilken tid notisen är hämtad, Birgitta har inte någon datering här, men jag kan inte låta bli att ställa frågan: Har han fått detta uppdrag som en konsekvens av att fadern, Lars Andersson Spilhammarn bedrev handelsrörelse med säte i Örebro? En hypotes således som kan vara värd att spinna vidare på. Och för det fordras djupare forskning i Örebro stads historia.  
 
*  *  *
 
I början på maj gjorde jag ett nedslag i domböckerna och fann då ett protokoll som rör en Lars Andersson. Det lyder så här:
 
”Hustru Sicela Anders Olofssons upb. Lars Andersson Maiors gård nordan bron den hon hafer aff honom uti nederpant för 170 dl. på intresse efter hans obligation giwen 1646 den 15 juli 1 gången. Hustru Sicilia klandrar på en lika vis Rostaängen (ligger på väster, min anm.) till samma gård”. [Örebro läns renoverade domböcker, vol. 14, Örebro rådhusrätt, 25.2.1647 s. 203].
 
Här får vi tillnamnet på ännu en Lars Andersson som bor norr om Storbron: Lars Andersson Major. Då bör de tre Lars Andersson på norr vara Lars Andersson Spilhammarn, Lars Andersson Major och Lars Andersson Minor. Så tillnamnen (eller vad man ska kalla dessa namn?) har varit, precis som Lotta Nordin och Ulf Berggren hävdat, ett sätt att särskilja flera Lars Andersson i norra stadsdelen.  
 
Och apropå domböcker: det finns betydligt mer att studera i Örebro rådhusrätt och magistrats arkivalier på ULA. De mikrofilmade volymerna, vilket framför allt är domböcker, utgör bara en liten del av allt som finns bevarat. Jag har fotograferat hela arkivförteckningen. Vill någon ta del av förteckningen – meddela mig bara så mejlar jag över den.
 
*  *  *
 
Tryckta källor som rör Örebro stad:
 
• Birgitta Broberg och Margareta Hasselmo: Under ett kvarter i Örebro. En arkeologisk undersökning i kvarteret Bromsgården sommaren 1978, s. 7-44; Från bergslag och bondebygd 1981; möte med medeltiden.
• Bertil Waldén: Örebro stad och län i relation till äldre svensk bergshantering; Med hammare och fackla VIII (1937), s. 50-76.
• Johan Fredric Bagge: Beskrifning om upstaden Örebro (1785). Faksimilupplaga 1972. (Saxat från s. 20-21 …Då för tiden har Örebro ofelbart varit mycket nära belägen intill sjön Hjälmaren. Flera omständigheter övertyga mig därom, at hela den nedanföre Norra Smedjebacken belägna och lågländta Alnängen den tiden stått under vatten…; s. 54…at Örebro i fordna tider varit en stapelstad, at dess borgerskap bedrivit ansenlig handel så inom som utom landet och vid Södertälje haft sina skepp vilka seglat på Lybeck, Hamburg, Nederländerna och England med tackjärn; s. 57…ett av rikets äldsta köpingar och handelstäder; s. 58 …handelsmän ifrån Borås som ifrån urminnes tider här idkat handel…men bara varor som de själva tillverkat eller uppköpt på hemort enl. Kongl Resolution 31 mars 1649…öppne salubodar vid och nära intill Stora Torget).
• Bernhard Forssell: Örebro och dess utveckling. Förra bandet; Kulturhistoriska utkast i ord och bild (1912).
• Johan Wahlfisk: Om Örebro stad; dess utveckling och topografi i äldre tider (1905).
Den äldsta Örebrobeskrivningen (1691). Månadens dokument april 2000 (Örebro Stadsarkiv).  
Stortorget i Örebro. Utgrävningar 2003; RAÄ Rapport 2004:14 och dito i kort version.
• E. J. Wikander: Om Örebro stads donationsjord 1865 (1865).
 
Otryckta källor:
 
• Palmsköldska samlingen (Carolina Rediviva, Ua).
• Städernas Akter (RA).
 
*  *  *
 
Så det finns mycket att gå igenom för den som vill söka efter uppgifter på Spilhammar i Örebro. Men det får bli någon annans uppgift, inte min. Nu måste jag faktiskt koncentrera mig på mina egna anor!
 
Trevlig sommar!

652
Det har framkommit under en annan diskussion här att Michael Lundholm avgår vid höstens stämma, delvis pga. den tid som FS tvingats avsätta för spårsmål rörande AF/FF och den insinuanta ton som framskymtat hos vissa skribenter och som gjort att han tröttnat.
 
Jag tycker det är utomordentligt beklämmande och allvarligt att en sådan ytterst kompetent person väljer att lämnar FS, huvudsakligen (förmodligen) pga. debatten om och tonen på AF/FF. Jag hade hoppats på att Michael var påtänkt att efterträda Ted. Om det är någon, jämsides med Ted, som har deltagit i diskussioner med släktforskare här de senaste 2 åren så är det just - Michael Lundholm. Ingen skugga skall därför definitivt inte falla över honom! Michaels avgång måste därför mana alla oss som värnar svensk släktforskning till eftertanke och rannsakan:  
 
Är debattklimatet på AF och FF sådant att påtänkta ledamöter i Förbundsstyrelsen inte ställer upp och redan valda hoppar av därför att de inte vill (riskera att) hudflängas här? Om en outtalad obekväm känsla/rädsla sprider sig - är inte detta då ett hot mot demokratin i Förbundet? Vad ska vi göra åt det i så fall?
 
Det har otvivelaktigt funnits och finns brister på AF/FF som påtalats av flera skribenter - t ex den senfärdiga och bristfälliga modereringen/övervakningen av forumet - men det legitimerar inte ett debattklimat som skapar dålig stämning och stjälper förmågor. Då måste vi ändra oss genom att bli mer ödmjuka, sakliga och toleranta - mindre otåliga, kompromisslösa och krävande. Det ingår också i ett demokratiskt förhållningssätt som vi alla är skyldiga att upprätthålla.

653
Karbenning / Karbenning födelsebok 1736-1772 GID 2346.10.93100
« skrivet: 2008-05-23, 19:30 »
Sockenskomakare
 
Klingbo (by, ej socken)

654
Nyligen upptäckte jag en arkivbildare som jag tror kan ge en del också när det gäller fångar och fångvård: Länsstyrelsen, närmare bestämt Landskansliet och Landskontoret (på Landsarkivet). Där finns, under Serie E och G, handlingar rörande fångvård.  
 
För det kan ju bara så att fångarna också (först?) vände sig till den regionala befallningahavaren, dvs. landshövdingen, med sina klagomål och vädjanden. Av Carins inlägg kan man utläsa att inte alla (hennes fångar) blev föremål för Kungl. Majt:s nådige utslag.

655
03) Osorterat / Läshjälp
« skrivet: 2008-05-07, 01:03 »
Ja...salighets medel ska de vara. Bra Elisabeth!

656
Ånsta / Ånsta hfl
« skrivet: 2008-05-06, 16:21 »
Det skall nog vara Hovsta som ligger straxt norr om Örebro. Där finns också Kårsta, Lund och Kumla.
 
Mvh /Leif

657
03) Osorterat / Läshjälp
« skrivet: 2008-05-06, 16:13 »
Det ska nog vara Hämshyttan, modernare: Hemshyttan.
 
Vidare, istället för frågetecken, tyder jag som följande:
 
... (Döpt?). Kunnat wäl läsa och förstå sine Christendoms stycken.
 
(Lefvat) stilla.
 
Begodt sine swaghets medel.
 
... ibland til sängz af ålderdombskröplighet, på slutet ... (har?)
 
Mvh /Leif

658
Men jag protesterar ju mot plasten, bäste Stefan! Jag tycker man ska sända ut tidningen väl förpackad i ett skyddande kuvert. I synnerhet som försändelsen innehåller en extra tidning!  
 
Jo jag vet att den inte var förpackad alls förut. Lika illa det. Jag har flera nummer som dimpt ner med skavanker av olika slag. Så ser jag på saken - den pedant jag är!

659
Jag tackar så mycket för nya numret av tidningen! Många läsvärda artiklar.  
 
Men varför i hela friden sänder ni tidningen + den extra tidningen Amerikafararna i tunn, miljövänlig plast som som var upprispad på flera ställen, vilket skadat Släkthistoriskt Forum?? Snålheten bedrar visheten. Nu måste jag alltså begära en ny tidning. För jag vill inte som prenumerant ha en tidning som är kantstött, har repor och veck!  
 
Varför skickar ni inte ut tidningen i miljövänligt kuvert? I all synnerhet som det medföljer en extra tidning! Det måste finnas upphandling att göra i Sth eller på nätet med storförpackningar av kuvert i A4 eller A3 format. Vet att de i min förening (i Lindesberg) skickar ut medlemstidningen i ett skyddande kuvert. Och det verkar fungera hur bra som helst.

660
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-05-05, 14:14 »
Jag kan bara hålla med Lotta vad gäller inläggen från Maj-Brith och Anita. Jag förstår öht inte vad de tillför debatten.
 
Jag har den störta respekt för Lotta Nordin. Hon är en av de absolut bästa här, inte bara som släktforskare utan också att tyda gammal text. Och hon har tillrättavisat mig några gånger när jag gjort en feltydning av enstaka ord - som sedan lett till felttolkningar av sammanhanget (se t ex detta med åkerskatt ovan). Hon kan då förvisso vara rakt på sak och skarp i sina formuleringar, vilket kanske uppfattas som brist på ödmjukhet,  men i sak har hon haft rätt och den sanningen måste jag tåla om jag stuckit ut hakan och påstått något som visat sig vara fel. Sån't är livet. Och man lär sig förhoppningsvis av misstagen.  
 
Dessa har ofta tillkommit pga. jag velat hjälpa, men varit trött och överskattat min förmåga. Man måste ibland inse sina begränsningar. För det finns dem, bl a Lotta Nordin, som har större kunskap inom vissa områden än jag. Så är det också i livet i övrigt. Det får man acceptera.

661
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2008-04-21, 21:38 »
Jag böjer mig för Höga Överheten!  
 
Jag har inte excerperat mantalslängderna systematiskt under ett antal år som du tycks ha gjort. Det skäl du nämner till varför Lars Andersson inte kan vara bosatt i Smedjebacken verkar mycket trovärdigt. Den karta jag återgett ger en missvisande bild av hur staden såg ut (förstår jag nu). Man kan få uppfattningen att området Norra staden var obebyggt, men så är det inte. Kontollerade en karta från 1652 av Johan Toring (Lantmäteriverket, Historiska kartor) och där finns bl a bodar och byggningstomter inom Norra staden. Smedjebacken är inte alls vara utmärkt. Således omvända förhållande jämfört med ovanstående karta. Detta stöder också ditt antagande.  
 
OK. Vi vet för närvarande inte med säkerhet varifrån namnet kommer. Men vapenskölden då på Per Spilhammars gravsten - ger inte den ett belägg för att han har sitt ursprung bland spiksmederna? Jag tycker absolut att det är en spikhammare och två spikar avbildade. Varför skulle han låta ingravera detta i vapenskölden (och efterlevande i gravstenen) om han inte hade någon anknytning till spiksmide?  
 
 
Gravsten över Petrus Spilhammar och Ingrid Bengtsdotter Kruse i Berg 1662. Foto: Arne Holmer 1981 [Sköllerstabygden 2, Saxonarkivet, Örebro Stadsarkiv].  
 
Jag tycker avslutningsvis att det skulle vara mycket intressant att - trots eller tack vare vad som kommit fram senaste dagarna - excerpera jordeboken 1647 för Gustaf Leijonhufvuds gods. Om även hans ägor i staden uppräknas, kanske vi kan få ytterligare uppgifter gällande personerna i domboksnotisen från 1653 - inte minst Lars Andersson Spilhammarn - eftersom de tydligen finns där redan 1647.
 
Jag tackar dig Lotta så länge för ett omtumlande, stimulerande och givande meningsutbyte och önskar skön vår!

662
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 18:12 »
Jag kan naturligtvis inte veta om han är född i staden eller inte.  
 
Men min bedömning är att han liksom många andra smeder och hantverkare vid mitten av 1600-talet, pga. rådande samhällsordning och kanske under påverkan av just landshövding Gustaf Leijonhufvud - Klingnéus visar i sin uppsats hur förmyndarregeringen och landshövdingen vid ett antal tillfällen försökte lösa problemet med trilskande landsbygdssmeder - troligen inflyttat till Örebro och området norr om ån kallat Norra Smedjebacken. Området fick också namnet efter alla smeder som etablerade sig där.
 
Blir förståss förvånad över att du inte anser att han är smed. Jag trodde det rådde samstämmighet bland debattörerna kring detta. Enligt SAOB är Spilhammare liktydigt med spikhammare. Men du ifrågasätter alltså detta? Han förekommer med Spilhammar i namnet, men har ett annat yrke? Han bär namnet efter sin far, farfar eller annan släkting och har själv inget med yrket att göra?  
 
Tillåt mig tvivla.  
 
 

 
Källa: Sören Klingnéus, Vi flyttar inte även om de skär halsen av oss – när Nerikes Faktori skulle centraliseras till Örebro, s. 38. Uppsats (B?), Uppsala universitet [Saxonarkivet, Örebro Stadsbibliotek].

663
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 10:32 »
Ur Annette Thörnquists uppsats (ovan) hämtar jag följande, s. 102:
 
”Järnet tillhandahölls vid kronobruk, som t. ex. Godegård och spiken användes bland annat för uppbyggnaden av flottan. Krigsmakten krävde enhetlighet i tillverkningen av såväl vapen som spik. Kungen ville också organisera bergshanteringen i stort och dirigera handeln med spik och annan järnmanufaktur till städer och andra reglerade marknadsplatser”.
 
Återkommer sedan till domboksnotisen. Det kan vara bra om vi försöker tyda den ordentligt. Jag har gjort ett försök här:
 
”Joens Jöransson kerer (kärar?) emot Efterskhrefne? på Wälb.. Hr. Gustaff
Leijonhufdhz .....? opå Åkerskatt, för det de hans jord brukat haffer”.
 
Ett viktigt ord är det med frågetecken efter. Vad står det?  
 
Av notisen framgår i alla fall att dessa personer har brukat Gustaf Leijonhufvuds jord i staden. Kunde de inte ha varit några av Leijonhufvuds landbönder 6 år tidigare? Och skulle han inte ha kunnat, mot bakgrund av regeringens politik, medverka till att de inflyttade till staden? I varje fall två av dem verkar ha varit hantverkare. Jag bara ställer frågorna.

664
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 01:01 »
Ur Sören Klingnéus uppsats ”Vi flyttar inte även om de skär halsen av oss - när Nerikes Faktori skulle centraliseras till Örebro”, s. 5, hämtar jag:
 
”Smederna bodde emellertid på landet till staden borgmästare Jacob Lithman började agera. De ville inte överge sina gårdar. Men borgmästaren fann medel att förmå dem flytta in till staden. Bagge redogör därefter för de resolutioner som utgick från regeringens sida till landshövdingen Gustaf Leijonhufvud mellan åren 1630-40 med krav på att smederna skulle inflytta till Örebro. De skulle annars roteras och utskrivas till knektar. För att underlätta inflyttningen erbjöds smederna 1000 daler silvermynt, för vilket de skulle bygga hus och verkstäder i staden. Denna hjälp vägrade de ta emot, men efter det 25 stycken blivit uttagna till knektar ändrade de övriga sig och lovade inflytta. [.] I september 1640 ägde inflyttningen rum till Norra Smedjebacken, som var området norr om ån i staden, men eftersom platsen var alldeles för liten att rymma alla faktoriets arbetare fick stadens borgare avstå mark söder om ån. Så småningom var även Södra Smedjebacken befolkad av smeder som 1648 fick ytterligare en byggnadshjälp om 1000 daler silvermynt. Eftersom de utsedda plasterna inte räckte till för alla smeder bodde ett stort antal kvar på landet, vilket de gör än idag, skriver Bagge”.

665
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 00:11 »
Lotta,
 
Om du läser de uppsatser jag refererar till förstår du, som jag skrev, att han troligen - lämpligare uttryck, förvånade mig inte att du anmärkte på min bedömning - kom till Örebro av delvis samma orsak som smederna vid faktoriet: Myndigheterna ville ha kontroll över Närkeböndernas smide och handeln med järnvaror och centralisera hantverket till städerna. Det är alltså enda beröringspunkten med faktoriet.  
 
Men när jag läser på mer om förhållandet, framgår att mycket spik behövdes för Krigsflottans skeppsbyggeri. Så helt uteslutet är det nog ändå inte att faktoriet spelat roll för Spilhammars bosättning här.  
 
Sedan funderar jag på detta du skriver om fritt fantisera. Du tycks göra en skillnad på att fantisera och fantisera fritt. Vad menar du egentligen? Det skulle vara bra om du kunde redogöra för skillnaden, tack!
 
(Meddelandet ändrat av legony den 21 april, 2008)

666
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-20, 17:35 »
Man lär så länge man lever. Jag trodde att åkerskatt var liktydigt med den skatt eller arrende som frälsebönderna fick betala till adelsmannen istället för till kronan.
 
Jag har inget emot att du rättar mig när jag har fel, Lotta. Därigenom kan man lära sig och undvika samma misstag i fortsättningen. Och när det gäller tolkning och betydelsen av äldre ord har du säkerligen betydligt större erfarenhet än jag, som började släktforska för 14 år sedan. (Jag anser t ex att du är en av de absolut bästa här under Läshjälp. Därför tycker jag att det synd att du inte förekommer oftare numera under AF).  
 
Det är alltså mycket viktigt att förstå betydelsen av ord. Ett ord fel - och följden kan också bli helt fel. Och det är här jag missat några gånger. Gjort en feltydning eller inte förstått ordets innebörd. Men jag har definitivt inte hittat på betydelser av ord för att dom ska passa in dina (mina) teorier! Varför skulle jag göra det?? Om jag hjälper någon vill jag naturligtvis vara så sanningsenlig som möjlig. Men vilket sanningspatos man än drivs av sker misstag. Det gäller oss alla.
 
Även om nu Lars Andersson Spilhammar finns i staden Örebro, och inte på landet som frälsebonde under Gustaf Leijonhuvud, är det mycket som talar för att han kom dit som en följd av förmyndarregeringens politik. Den syftade till att göra städerna till grunden i en stark stat. Hantverkare på landsbygden skulle lockas till städerna för att därigenom med bl a tull och accis bidra till stadskassans ökade inkomster. Förståelse för detta får man genom att läsa Nilsson, Thörnquist och Klingnéus - även hans uppsats Vi flyttar inte även om man skär halsen av oss - när Närkes faktori skulle centraliseras till Örebro - ovan.

667
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-20, 14:07 »
Jag har nu undersökt huruvida Lars Andersson Spilhammar noteras under  Hjälmarberg och  
 

Gustaf Eriksson Leijonhufvud. Örebro läns första landshövding 1634-1648. Foto: Svenska Porträttarkivet.  
 
landshövding Gustaf Leijonhufvuds frälsebönder i ffa roterings- och utskrivningslängderna för Närke.
 
I mitt öppna galleri (i Picasa) har jag lagt ut  Gustaf Leijonhufvuds frälsebönder under Hjälmarsberg 1628-1647 som bör ha relevans i sammanhanget. Det finns också roteringslängder åren 1630-1641, men dessa har inte medtagits i sammanställningen.
 
Det hade varit ännu bättre om det funnits roterings- och utskrivningslängder på frälset i Närke som är samtida med protokollet i domboken, dvs. år 1653, men så är icke fallet. Längderna sträcker sig till 1648 och därefter från 1663. Möjligen kan någon handling tillhörande adeln på RA, t ex. Frälse- och rusttjänstlängder, uppväga avsaknaden av rot o utskrl 1649-1662?
 
Jag har då funnit tre(3) Lars Andersson i rot o utskrl 1647 [vol. 214 o. 215]. (Anm: Det finns två längder år 1647. Jag tror den senare, vol. 215, rör landbönderna år 1648. Hittar nämligen ingen längd detta år). Det är:
 
1.   Lars Andersson i Attersta, Sköllersta socken.
2.   Lars Andersson i Ekeby, Almby socken.
3.   Lars Andersson i Fröswij, (numera Frösvidal), Kils socken.
 
Under förutsättning att ”vår” Lars Andersson Spilhammar är bosatt som landbonde under Hjälmarberg redan 1647, bör därför någon av dessa tre vara den som noteras i domboken 1653. Ja, det kan vara två(2) eftersom vi också har en Lars Andersson ”Minor” antecknad. Observera att två år tidigare, 1645 [vol. 213], finns ingen Lars Andersson upptecknad. I alla fall ingen Lars med patronymikon Andersson utskrivet.  
 
Vem kan då vara den Lars Andersson vi söker? Det går inte att säkert svara på utifrån roteringslängderna (som dessutom inte är helt samtida), och i jämförelse med uppgifter i mantalslängder och jordeböcker.  
 
Den ende som jag undersökt lite närmare, och som dessutom noteras i mantalslängden, är Lars Andersson i Frösvi (Frösvidal).  Leif Troëngs bilder av nuvarande Frösvidal och även andra bilder och information  här. Fadern är Anders Jonsson och upptecknas som frälsebonde under Hjälmarsberg redan 1628. Studerar man sedan mantalslängden framgår att Anders Jonsson noteras sista gången 1651. Från 1653 står Lars Andersson som husbonde med 3 mantal. Året efter med 4 mantal. Om man utgår från att Anders Jonsson skattebefriats pga. ålder och således är över 65 år 1652, skulle födelseåret vara ca. 1587. Sonen Lars skulle då kunna vara född ca. 1612. Med tanke på att Per Spilhammars födelseår skulle vara ca. 1630, verkar denne Lars Andersson i Frösvidal inte vara den Lars Andersson Spilhammar som vi söker. Men han kan stämma för Lars Andersson ”Minor”. Vid Frösvidal fanns en stångjärnshammare från 1663 (enl. Harméns register). Det utesluter inte att en mindre, ”obetydlig” hammare varit i bruk där tidigare.  
 
De övriga två Lars Andersson i roteringslängden 1647 får jag således inget närmare grepp om. Källorna är för bristfälliga. Däremot funderar jag på om de i själva verket kan vara samma person? Lars Andersson i Ekeby tycks dela ett mantal med Nils Håkansson ibm medan Lars Andersson i Attersta också delar mantalet med en Nils. Om det är Nils Håkansson i Ekeby, Almby sn går inte att fastställa. Det hade varit väldigt intressant att följa dessa två eller fyra i roteringslängderna åren därefter, men det går ju tyvärr inte.  
 
Mantalslängden 1648 (som delvis är svårläst/oläslig) visar ingen Lars Andersson alls i Almby sn. I Sköllersta sn finns en Lars Andersson under ett frälsehemman i Rånnesta. Dessutom förekommer två Lars, men bara med förnamn. År 1649 finns fortfarande Lars Andersson i Rånnesta. Ingen Lars Andersson i Ekeby, Almby. Däremot några Lars utan patronymikon. Uppgifterna ang. Lars Andersson i Almby åren efter är lika knapphändiga. Några slutsatser går därför inte att dras. Anmärkningsvärd är dock ”Nils Olofsson i Ekeby”, Almby sn 1649 [mtl, under ”Försvarsfolk”]. Han är sannolikt identisk med den ”Nils i Ekeby”, noterad i roteringslängden för Almby sn 1647 [vol. 214] som ”försvar wedh Oxebergzhammer”:
 
 
 
Även så den Gustaf Leijonhufvuds ”frälseknekt Anders Larsson ved Hammaren”, Almby sn som upptecknas i roteringslängd 1645 [vol. 213]. Så en spekulation kan vara: Har det funnits en eller måhända två okända, ”oansenliga” hamrar i Almby socken 1645-1647, är det fullt möjligt att det där också funnit en ”Spilhammar”.  
 
Jag har tidigare varit inne på särskilda omständigheter - gevärsfaktorierna - som tänkbar anledning till Spilhammars anknytning till Närke. Nu verkar inte det spåret hålla. Det finns dock andra faktorer som är värt att beakta. Jag tänker på spiksmidet i Lerbäck socken. Där har hantverket lång tradition. Två uppsatser i Från Bergslag och Bondebygd riktar uppmärksamheten mot detta. Dels Lisbeth Nilsson med ”Spiksmidet i Lerbäck” (1985, s. 67-73), dels Annette Thörnquist med ”Spiksmide med djupa historiska rötter i södra Närke och norra Östergötland (2004-2005, s. 97-112). L.N. skriver: ..Vid mitten av 1600-talet kallade dåvarande ägaren för Skyllbergs bruk, Louis de Geer till sig smeder från Belgien. Den kunskap om handsmide de förde med sig spreds och tog fäste hos befolkningen.. [s. 67]. Och A.T: ”..Eftersom järnhanteringen var avgörande för den svenska stormaktens utveckling under 1600-talet, fick dock bruksadeln förhållandevis fria tyglar. Askersunds stad, som grundades på 1640-talet, fick heller aldrig den kontroll över spikhandeln som stadsmakterna ursprungligen hade avsett. [s. 103]. Man måste därför fråga sig om det inte kan finnas en koppling mellan spiksmidet i Lerbäck och frälsebonden Lars Andersson Spijlhammar. Kanske har Gustaf Leijonhufvud inkallat honom från Lerbäck eller direkt, med Louis de Geers hjälp, från Belgien? Han skulle då vara vallon. Vidare forskning kan måhända bringa klarhet i detta. Och de källor jag finner intressanta att studera är:
 
.   Jordebok 1647 (med räkenskaper från 1680-talet). Den förvaras i ”Leijonhufvudska släktarkivet” bland Gustaf Leijonhufvuds akter på RA (enligt dess Biståndsöversikt, del 8, band 2). Eftersom det är en jordebok upprättad förmodligen av landshövdingen och godsägaren själv, kan den vara mer detaljerad än de statliga jordeböckerna.
.   Örebro läns gemensamma domböcker (Örebro härad) mellan 1645 och tidigast 1655. Även stadsdomstolen (Rådhusrätt och magistrat samt Kämnärsrätten) och Kumla häradsrätt (med tanke på Sköllersta) motsvarande period. En systematisk genomgång alltså och inte spridda år.
.   Dossiéer för Frösvidals bruk, som finns bevarade redan från 1626 på gården Frösvidal. Detta som ett uppslag i det fall man vill spinna vidare på den Lars Andersson som är bosatt där.
 
Men dessa forskningsinsatser får bli någon annans uppgift. Jag lämnar nu definitivt den här diskussionen. Hur roligt detta än är får ni ursäkta - jag måste faktiskt ägna mig åt mina släktingar. Det var naturligtvis helt fel av mig att uttrycka ”vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer” i meningsutbytet med Birgitta. Jag hade en dålig dag helt enkelt.  För vad gör vi i släktforskningen om inte just detta? Men det var inte illa menat och det tror jag Birgitta förstår. Oaktat detta har jag förhoppningsvis bidragit med något lite till forskningen sedan jag intensifierade den med mitt inlägg om lagmansrätten för knappt 2 månader sedan.
 
Till sist detta med ”fantasi”. Vad gäller fantasi & kreativt tänkande delar jag Albert Einsteins uppfattning: ”Fantasi är viktigare är kunskap”. I samband med en undersökning om just kreativitet ställdes frågan till vuxna: Om du hade ett par extra ögon - var skulle du ha dem? 95 % svarade: i nacken. En 4-åring svarade: ge dem till en blind. En 6-åring svarade:  
i min storasysters rum. Genialiskt!  
 
Genom hela mitt liv har fantasi (och drömmar) varit verktyg som löst problem både privat och i släktforskningen. Inte så att jag med fantasi, beträffande släktforskning, fabricerat bevis om förhållanden som inte finns utan funnit sökingångar till källor för fakta som möjligtvis finns. Och det är jag stolt över och kommer att fortsätta med.
 
Så om detta sticker i ögonen på Lotta Nordin - låt det sticka!

668
Visst är det så, Ann-Mari!
 
Men just vad gäller fotografer och ateljéer i Örebro är den här uppsatsen väldigt bra. Utförlig och till god hjälp för den som vill veta mer om enskilda fotografer här.
 
Ha en bra helg!
 
Hälsar
Leif

669
Jag tittade i min samling av Från Bergslag och Bondebygd, Örebro Läns museum och Örebro Hembygdsförbunds skriftserie som utkommit sedan 1935.
 
Upptäckte då en intressant uppsats om fotograferna i Örebro.  
 
Den har skrivits av Curt Götlin och ingår i årsskriften från 1968, s. 43-82. Titeln är densamma som ämnesrubriken.
 
Kan vara värdefull för dem som söker enskilda fotografer.
 
/Leif G:son Nygård

670
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-06, 20:31 »
Ja, det kan stå Spilhammarn. Men det ändrar inget i sak. Jag vidhåller min tolkning att det står holler och att noteringen syftar på en hammare och inte ett namn.
 
Att Per ett halvår senare nämns med Spilhammar ser jag som fullt naturligt: han, liksom övriga syskon, tar namnet från det hammarställe där de är uppväxta. Inget konstigt med det! Att fadern kanske bara skrivs Lars Andersson i handlingarna, även om han driver Spilhammaren, är lika begripligt. Vid de hammarställen jag stött på i Bergslagen, där jag har de flesta av mina fäderneanor, skrivs brukaren med sitt patronymikon i mantals- och roteringslängder. Och skrivs han Lars Andersson Spilhammar eller Lars Spilhammar i domboken är det holler inget jag höjer på ögonbrynen för.
 
Vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer kan man naturligtvis göra det, men man riskerar att göra bisak till huvudsak och därmed förlora riktningen. I vilken tid Per Spilhammar levde, var fädernehemmanet fanns och vilken betydelse hammaren Spilhammar hade lokalt och regionalt samt för namnet, tycker jag är huvudsaken.
 
Ponera att Spilhammaren är en frälsehammare som ägs av Gustaf Lejonhuvud och drivs av Lars Andersson. OM det stämmer, skulle adelsmannen producera järn - möjligen förädlat - för något annat behov än krigsindustrin? Så här skriver Klingnéus (s. 405): [..] Vapentillverkningen kom att bli något av de styrandes skötebarn. Det intresse som visades av Gustav Vasa upprätthölls under sönerans regeringstider [..]. Jag har svårt att tänka mig att en ättling till Gustav Vasas hustru ens skulle komma på tanken (om det öht var tillåtet?).

671
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-05, 19:54 »
Hela noteringen ter sig obegriplig för mig om det skulle står heller Spijlhammar.
 
Två (2) faktorer MOT den tolkningen:
 
1. Det är punkt efter Andersson.
 
2. Spijlhammaren slutar på ett 'n', inte ett 'r'. Jämför sista boksaven i holler/heller!
 
Noteringen innehåller för övrigt inget yrke.
 
/Leif

672
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-04, 21:01 »
Oj, här har vi onekligen ett genombrott! Vill nog påstår att vi kommit inte bara lite utan MYCKET långt i vår jakt!  
 
För här står som första namn: Lars Andersson. Holler Spijlhammaren.
 
Detta lär då betyda att Lars Andersson upprätthåller (har privilegier på?) hammaren Spilhammar och att det alltså fanns en smedja på platsen. Kanske är då Lars Andersson mästersmed? Och rimligen borde han då vara involverad i faktoriet. Nu omnäms inte Spilhammaren i Klingnéus uppsats, men den kan finnas upptecknad i någon av de källor han anlitat. Den enda officiella hammarsmedjan i närheten av Örebro uppbyggdes vid Snavlunda gård, väster om Örebro, efter direktiv av Hertig Karl. Det verkar avlägset i detta sammanhang. Spilhammaren kan då vara ett av de mindre (okända?) bondesmedjorna på Närkes landsbygd som utökades till följd av krigsindustrins framväxt. Så ett mejl till  Sören Klingnéus vore inte helt fel! Han är lektor i historia vid Örebro universitet.  
 
Och eftersom det finns ytterligare en Lars Andersson, benämnd minor, kan vi nog utgå ifrån att Lars Andersson vid Spilhammaren var den äldre, major. Du hade hittat en Lars Andersson minor på norr i Örebro, vad jag förstår.  
 
Vi får se om jag lyckas lokalisera hemmanet efter nästa veckas rotande i roteringslängderna!

673
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-04, 19:59 »
Jodå Birgitta, jag vet var Hjälmarsberg ligger. Inte svårt att missa! Hjälmarsberg är ett välkänt och betittat gods för de flesta örebroare (och andra) som far med båt ut på Hemfjärden och vidare ut mot Hjälmaren liksom för varje fågelskådare eller friluftsmänniska som satt sin fot i naturreservatet Oset. Sök på eniro så ser du var det ligger! Ådön ligger i närheten av Flen (vid Sparreholm).
 
Som sagt, adelns gods och folk är upptecknade i roterings- och utskrivningslängderna. De ingår alltså inte i några särskilda volymer. Jag ska kolla upp Gustaf Lejonhuvuds underliggande gårdar runt 1650 i nästa vecka.
 
Trevlig helg!
 
Leif

674
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-04, 00:35 »
Hej Birgitta!
 
Även om jag har fått kopia av registerkortet är det svårt att se och tyda Björn Askers handskrivna notiser, som delvis är förkortningar. Han har insett detta och därför gjort vissa kommentarer (med kulspets) till vissa avsnitt. Men du kan få brevet ifall du kan få ut något mer av noteringarna. Du har mer nytta av detta än jag. Sedan kan du ju kontakta Björn Asker själv och fråga på det du inte kan läsa. Mejla mig bara adressen.
 
Den här notisen känner jag inte igen. Har du lagt ut den förut? Den ger ju flera ingångar. Den här Gustaf Lejonhufvud är troligtvis en av adelsmännen som förlänades hemman i Närke. De personer som uppräknas är då landbönder under frälset. I rot o utskrl är adelns folk upptecknade för sig, så det går med lätthet att kontrollera om Gustaf Lejonhufvud är en adelsman (och kanske militär?). Då ser du också i vilken socken och vid vilka gårdar bönderna skrevs. Det verkar onekligen lovande att denne Lars Andersson kan vara fadern! Han heter iaf Spilhammar. Och vet du vid vilken socken och gård han är skriven, kan du sedan kontollera faktoriets personal. Det finns också, enl. Sören Klingnéus noter, andra källor med längder på personalen. (Märk väl att jag bara har en teori om att fadern var knuten till gevärsfaktoriet och att namnet har sitt ursprung däri. Det kan alltså mycket väl vara fel. Men om du läser Klingnéus uppsats, förstår du att många på Närkes landsbygd och i Örebro engagerades i den krigsindustri som uppstod, inte minst pga. 30-åriga kriget).  
 
Noteringen efter Spilhammars namn i 1659-års avlöningslista är 658 vid Öfl. Comp...., d v s att han året innan var vid nr 2, Överstelöjtnanten Erik Drakenbergs Kompani. Det ser du då i bilden ovanför. Det är helt enkelt en lista som visar var han tjänstgjort och låg till grund för lönen. Det är första gången jag tittat i dessa längder, så det är en helt ny källa för mig. Men denna källserie, liksom de flesta andra från Krigskollegiet, har mikrofilmats.  
 
Jag har svårt att avgöra om karriären var snabb. Har ju ingen erfarenheter av rytteriet. Du borde fråga någon på Krigsarkivet. Men Björn Asker hade väl en tanke (i mejlet) om att karriären också kunde ha accelererat pga. krigen. Det fanns helt enkelt inte tid för en normal befordringsgång i svåra krigstider. Några pinnhål hoppades över. Men sedan kan han också ha utmärkt sig. Gravstenen i Sköllersta kyrka vittnar väl om det. Inbillar mig att ett sådant minnsemärke över en löjtnant var förbehållet dem som på något sätt gjort betydande insatser för landet.
 
Vänligen,
 
Leif

675
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-03, 15:17 »
Jag har lagt ut ytterligare två roteringslängder med bl a gevärsfaktoriets personal i mitt öppna album. Det är:
 
 Roterings- och utskrivningslängd Nora o Lindes bergslag, Fellingsbro härad + Faktoriet i Närke 1633. Mantalet på faktoriets personal redovisas från bild 54.
 
 Faktoriet i Närke och mantalet Fellingsbro sn (med bruksfolket) 1647.
 
Några av längderna, och partier av dessa, är ytterst svårlästa eller oläsliga på mikrokort pga. färgskiftningar. Det är därför jag digitalfotograferat handlingarna. Så jag hoppas de kan vara till någon glädje!
 
Mvh
Leif

676
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008
« skrivet: 2008-04-03, 02:03 »
Har laddat upp handlingarna från  Faktoriet i Närke och mantalslängd Örebro stad 1640 i mitt webbalbum. Varsågod! Kanske kan de ge en och annan upplysning om Spilhammare som gömmer sig?
 
God natt!  
 
/Leif
 
Tillägg: Klicka på bilden som går den att förstora med förstoringsglaset upp i högra hörnet!
 
(Meddelandet ändrat av legony den 03 april, 2008)

677
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-04-02, 20:58 »
Så har jag då besökt det arkiv som jag tycker om att besöka, nämligen Krigsarkivet!
 
Men jag måste direkt säga att 1/ vi kan glömma Peder Laasson i Berg, Sköllersta sn och 2/ jag har inte fått några nya uppgifter om Pers far eller fädernehemman. Tyvärr!  
 
Började med räkenskaperna (Krigskollegium, Militiekontoret). De är mikrofilmade tom 1630. Därefter måste sökningen ske i en box med gamla registerkort. Och det var inte upplagt riktigt som jag tänkte. Man måste nämligen veta regementets och kompaniets aktiviteter under åren för att veta vad man ska beställa. Det betyder att man först måste gå igenom rullor för att se var Per Spilhammar befann sig mellan 1657-1676. Därefter finns underlag att gå igenom räkenskaperna systematiskt. Men jag tror förutsättningarna är goda att hitta flera uppgifter om Per Spilhammar i denna källserie. Blev själv glatt överraskad över resultatet när jag sökte igenom räkenskaperna tidigare för Österbottens regemente. Men detta rörde förvisso aktiviteter knappt 100 år senare.
 
Så jag gick lite grann på en mina direkt vid ankomst. Upplägget i räkenskaperna var alltså inte (som för Österbottens regemente) på regemente och år. Började istället genomgång av rullorna och därefter andra källserier. Fann då några handlingar som kanske kan vara intressanta att återge. Det gäller dels rullor för Upplands kavalleriregemente [KrA, Rullor, vol. 1657:1, s. 111, kort 2:7 resp. 1657:8, s. ?, kort 1/3], dels några avlöningslistor [Krigskollegium, Militiekontoret, serie GIvb]:
 
 
 
 
Här ser vi att Per Spilhammar första gången mönstrade på som löjtnant i Halmstad den 28.8.1657 för Jakob Nymans kompani. Och han hade tre (3) understödshemman i Sköllersta: Vallby i Längbro sn, Mark i dito sn, Valtorp i Asker sn och Rånsta i Vintrosa sn. De sista två med hälften var av kostnaden för utrustning av en häst.
 
Sedan har vi här exempel på löningslistor för kompanierna i regementet 1658 och 1659:
 
 
 
 
Det visar sig att Per fick rycka in vid fler kompanier dessa år. Ersatt sannolikt stupade, skadade eller avgångna. Men även om det iof sig är intressant ger det inget nytt om hans härstamning.
 
Per har således värvats. Varifrån är den stora frågan? Men av den snabba karriären att döma har han nog inte rötterna i något enkelt bondehemman. Jag har varit i kontakt med Björn Asker, lektor och fil. doktor vid Uppsala universitet, som skrivit ett kapitel i Närkes militärhistoria. (Även Hur riket styrdes, ISBN 978-91-88366-77-1). Han har forskat en del på Spilhammar och är inne på samma linje. (Jag mejlar brevet och vår mejlkontakt till Barbro och Stefan. Är det flera som är intresserad - hör av er!). Namnet -hammar antyder, som vi varit inte på, anknytning till bergsbruk. Och eftersom alla tre understödshemmanen låg i Närke finns det väl anledning att tro att även fädernehemmanet låg där. Kanske i Hammars sn? Och måhända var fadern knuten till Gevärsfaktoriet i Närke och Örebro? (Sören Klingnéus har forskat i detta och har skrivit en intressant artikel; Från Närkes faktori till Bofors Krigsindustri i Örebro län. Eldhandvapen och blanka vapen [Från bergslag och bondebygd 1997 s. 387-432]). Symbolerna i vapenskölden indikerar något inom manufaktursmide. Jag passade på att digitalfotografera några mycket intressanta mantalsängder över faktoriets personal 1633 (vol. 202), 1640 (vol. 208) och 1647 (vol. 214). Kommer att lägga ut uppgifterna i Leifs space så småningom. De finns på mikrokort av rot- och utskrivningslängder Närke. Detsamma gäller Mantaledt uppå Bårgeskapett och Stadz Inevånnare uti Örebro medh deras drännger 1640 (vol. 208) här:
 
 
 
 
För att få uppgifter varifrån han värvades behöver rullorna studeras mera noggrant. Nu visar uppgifterna i Askers registerkort att han var värvad ryttare redan 1655 vid Upplands ryttare under Gyllenpatrons kompani. Utifrån detta får man söka sig igenom kompanierna och se ifall någon uppgift kan ge en öppning. Annars återstår inget annat än sökning i räkenskaperna 1655-1676. Och det kräver säkerligen någon veckas vistelse på KrA. Vi får inte heller glömma Länstyrelsen och lantkontoret! Av Kurt Ågrens noter - har berört detta ovan - framgår att ffa ryttare och deras änkor ofta framförde klagomål till landshövdingen.  
 
Jag ska till Uppsala den 22 april och kan ägna lite tid åt detta. Med betoning på lite. För i ö måste jag faktiskt ägna mig åt mina anor framöver, även om sökningen efter Spilhammar har gett väldigt mycket!

678
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-27, 18:11 »
Jo, det är fullt möjligt att han lever. Jag funderar dock på varför Per vill ha stadsfästelse på fullmakten om Anders har återkommit/lever? Kan det bero på Anders och Pers gemensamma angelägenheter, t ex fädernegården? Eller vill Per bara ha någonting som visar att han stått närmast (sin bror?) Anders av alla syskon och andra släktingar i fall det i framtiden skulle upptså tvister om arvet efter Anders? Under krigstid levde de ju båda under ett mer eller mindre ständigt dödshot. Och just för att Anders återkom, efter att ha mer eller mindre ansetts försvunnen/tillfångatagen/död, insåg måhända Per hur angeläget det var att ordna detta?  
 
Jag hittade sedan en intressant länk med digital återgivning av Kriget mot Danmark 1675-1679 af Gustaf Björlin.  
 
Återkommer i nästa vecka efter att jag varit på Krigsarkivet!

679
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2008
« skrivet: 2008-03-19, 16:55 »
Ponera att jag fått kontakt med en släktforskare på AF som forskar i samma släkt som jag. Efter en del inlägg oss emellan lägger jag ut en del av ett släktträd där med uppmaningen: Är du intresserad av fler uppgifter ang. släkten han du mejla mig så ska du få lite mera uppgifter. Så sker också. Men jag får inte veta det via mejl utan på AF. För min Outlook Express har brakat ihop och personen har i inlägg meddelat att han inte kommer i kontakt med mig. Skulle det då vara fel av mig att ställa en fråga på AF för att om möjligt komma tillrätta med problemet för att kunna utbyta släktuppgifter med forskarkollegan som jag fann just på AF? Skulle det bryta mot reglerna för forumet? Det vore orimligt!  
 
Frågor som föranletts av tekniska problem som gör det svårt eller omöjligt att upprätthålla kontakt med kollegor som man träffat på AF, måste naturligtvis innefattas i begreppet angränsande ämnen. Att Ted får fel på sin e-post måste därför ge honom samma rätt som alla andra att ställa en fråga på AF för att kunna hålla kontakt - utan att han bryter mot reglerna för forumet.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 19 mars, 2008)

680
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-16, 02:15 »
Bra Ulf, tack!  
 
Och anledningen till att Per Spilhammar vill ha stadsfästelse av fullmakten 3 år efter den skrevs bör då betyda att Anders Spilhammar har avlidit.
 
Ska söka honom i rullorna 1665-1668 i fall jag kan hitta någon notering om detta.

681
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-16, 00:03 »
Hej Carina!
 
Om du följt diskussionen ordentligt kan du ju se ovan att vi har diskuterat de här uppgifterna alldeles nyligen!  Så det blir lite kaka på kaka.
 
Uppgiften visar att Mons (Måns?) Göransson förmodligen är brukare av löjtnant (Per?) Spilhammars ryttarhemman 1662, men att löjtnanten som trolig rustmästare uppbär en del av räntorna på hemmanet.  
 
Men jag har inte sett någon Måns som brukare på Berg. Det kan då röra ett annat rusthåll i Sköllersta.  
 
Mvh
/Leif

682
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-15, 21:13 »
Har fösökt släppa taget om släkten två gånger senaste veckorna, men det går inte! Det är för kul helt enkelt! Och varför sluta när det är som roligast?

 
 
Nu har jag läst på lite mer om Närkes militärhistoria. Det visar sig då att upptagningsområdet var lite annorlunda än jag trodde:
 
...I regeringsformen 1634 bestämdes hur
rikets militärmakt skulle organiseras. I
samband med detta upplöstes Söderman-
lands ryttare - Södermanlandskompa-
nierna lades under Östgöta regemente
medan Närke-Värmlands och Västgöta-
kompanierna kom till Upplands ryttare.
Den andra landsöversten till häst skall
vara över Upplands, Västmanlands, När-
ke och Värmlands ryttare. Från 1638
kom även södermanlandsryttarna att pla-
ceras in i Upplands rytteriregemente. Av
regementets 8 kompanier rekryterades
nu ett från Askers, Sköllersta, Kumla,
Hardemo, Edsbergs och Glanshammars
härader, medan ett annat fick ryttare från
Örebro, Kumla, Askers, Glanshammars
och Fellingsbro härader förutom från de-
lar av Värmland.
Källa: Lars Otto Berg: Närkeförband, organisation och härstamning, s. 88; Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria I. 1989.
 
Så även om Upplandsregementet huvudsakligen består av soldater från Uppland, finns det 8 kompanier med manskap från Närkesocknar, bl a Sköllersta. Detta indikerar att Per Spilhammar härstammar från Sköllersta sn. Hur det är med Anders Spilhammar i Viksta sn är en annan fråga. Det måste då undersökas närmare. Jag har dock hittat en intressant notis, som jag återkommer till.  
 
Med regementsorganisationen som utgångspunkt har jag som arbetshypotes utgått ifrån att åtminstonde Per är bosatt i Sköllersta. I går kollade jag rot o utskrl för Sköllersta 1645 [Roteringslängd till utskrivningen i Närke Anno 1645, vol. 1643 45:212-213, s. 15] på Stadsarkivet. Och där hittar jag faktiskt en Peder Larsson som blir uttagen till knekt, under rote 72, detta år. Han bor i Bengtboda, en granngård till Berg.
 


 
Källa: Historiska kartor, Lantmäteriet, http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html  
 
Han, tillsammans med en Per Olofsson i Sörby, är de enda som blir uttagan till knektar från Sköllersta detta år. Far till Peder/Per Larsson är Lars Håkansson i Bengtsbo (enligt rulla 1648 216-217). Det finns också ett register till rullorna. Jag kollade detta för att utröna vilka kompanier som kunde ha varit aktuella för Peder. Och jag skulle vilja säga att det finns gott hopp att kunna följa honom från utskrivningen och åren framöver. Kanske kan vi knyta honom till Per Spilhammar i Berg? Saken är ju klar om jag kan spåra honom och det visar sig att han tagit soldatnamnet Spilhammar! Men innan dess är bäst att inte dra några slutsatser. Vi får se vad jag hittar. Kan ändå säga att om den här Peder/Per Larsson är identisk med Spilhammar i Berg, Sköllersta har jag en intressant teori om varifrån han tagit namnet.
 
Ja Birgitta, du gör rätt i att dyka ner i domböckerna. Nu har jag gått igenom lagmansrättens domböcker, men inte hittat något mer om Spilhammar. (Mina excerpter stannar vid vol. 13). Upptäckte att det finns lappkataloger (register) till dessa böcker också. Kan vara klokt att titta i dessa innan du betäller. Du kanske bara behöver beställa/köpa  några kort som innehåller protokollen med Närkes domsaga? Funderar också på om lagmansdomböckerna för Närke knöts till Göta hovrätt under 1670- och 1680-talet, för jag hittar dem inte i senare volymer. Härom dagen gjorde jag också nedslag i Kumla härads domböcker. Några år i mitten av 1650-talet, i slutet av 1660-talet och 1670-talet. Hittade då framför allt dessa noteringar:
 


 


 
Källa: Kumla häradsrätts dombok, 13-14/11 1668 [vol 2, mikrofilm OP 3692]


 
Källa: Kumla häradsrätts dombok, 13-14/11 1668 [vol. 2, mikrofilm OP 3692]
 
Den första notisen är mest intressant. För den ger oss genealogiska uppgifter. Frågan är bara om den inte ger mer frågor än svar! . Den andra handlar om en rågångstvist som tydligen varit uppe i lagmansrätten. Min avskrift bli den här:
 
Leutnanten Peder Spilhammar opwiser en fulmacht
honom gifwen aff Anders Spilhammar men som uthrest
A:o 1665 att han skall hafwa macht och tilståndh Disponera och
handla till hans bästa emedan han borto ähr och uthi fall
der han uthan uthaft Bröstarfwingar dödde då H: Leut-
nanten all hans qvarlefde egendom oqwald niuta och behålla
emedan han förmäler att inga aff Hans Syskon eller
Slächt större beswer eller omkostnad på honom haft
ähn Leutnanten.  
 
Jag tyder den som att:
 
1. Ander Spilhammar har utrest 1665 och utfärdade då en fullmakt för Per med tillstånd att disponera hans egendom på bästa sätt under bortovaron.
2. Anders inte har några bröstarvingar.
3. Fullmakten garanterade Per att disponera all egendom oqvald (ung. vars inne­hav icke är föremål för invändningar från andra) i fall Anders omkom.
3. Anders utser Per till arvtagare eftersom han anser att Per har haft större omsorg om honom än syskon och släkten.
 
Fullmakten visar en nära relation. Kanske är de bröder? Vilken relation de med säkerhet har haft och vad omsorgen bestod av, kan vi ännu så länge bara spekulera. Kanske hade Anders skadats i strid? Varit sjuk? Eller haft ekonomiska beskymmer? Och var fanns Anders egendom? I alla fall visar fullmakten att Per har gått före (övriga?) syskon och släkten. Jag är lite fundersam på ordet uthaft. Kan det stå utsett? Det vill säga: Anders har inte utsett bröstarvingarna innan han for, men att han ändå har barn. En markering alltså, att utse sin ev. broder till arvtagare. Hur tolkar ni det?
 
En annan fråga är varför han uppvisar fullmakten 3 år efter Anders utresa? Kan det beror på att han avlidit och Per vill visa att han är legitim arvtagare? Det skulle då tyda på att Anders faktiskt inte har några barn.  
 
Huruvida han har barn eller inte har ju avgörande betydelse för om vi ev. kan koppla honom till namnen i Viksta sn, Uppsala.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 15 mars, 2008)

683
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-12, 19:20 »
Jag är lika skeptisk som du till andrahandsuppgifter från div. hemsidor utan några som helst källhänvisningar, Birgitta!
 
Har man kört fast i forskningen kan dock varje upptänkligt tips vara värt att kontollera för att komma vidare. Men tipset eller idén kan inte vara annat än just en hypotes, som måste bekräftas eller förkastas, efter att man kontollerat sanningshalten i uppgifterna. Ofta är det så det går till i forskningen.
 
Nu visar det sig dock att du har uppgifter som jag inte känt till. Att en (Per) Spilhammar är gift redan 1653 och Ingrids föräldrar anges i ett domb. ptk. detta år, har hög tillförlitlighet. Det förändrar källäget och öppnar för andra möjliga lösningar. Handlar uppgifterna om din Spilhammar? Finns det trots allt TVÅ Per Spilhammar? Uppgiften indikerar iaf att hustrun kommer från Örebrotrakten. Och för den fortsatta forskningen är der viktigt att ha Ingrids föräldrarnas namn i åtanke.
 
Oaktat detta, anser jag ändå det är viktigt att undersöka framför allt Pers, men även Ingrids, eventuella  anknytning till Uppsala och när Per antog namnet Spilhammar (om det nu är ett taget namn?).  
 
Jag kan hjälpa dig med detta. Ska till KrA den 31 mars. Då kan jag kontollera rot- o utskrl för att försöka ta reda på när han utskrevs till soldat och namnet första gången dyker upp i rullorna.  
 
Vänligen,
Leif

684
Kolbäck / Kolbäck HFL AI:9 Sid 201 GID:2352.36.24600
« skrivet: 2008-03-11, 23:27 »
At pigan Stina Andersdotter ifrån Kolbeck
och Näs den 29 December 1816 har /i förende/ framfödt
ett flickebarn Caisa Greta, som döptes d: 30 De-
cember /1816/ och i dena församlings Barndopbok är
införd, varde på begäran til bevis lämnadt
Kyrkoplikt och absolution är här erlagd och abso-
lution skedd. Berg d: 7 Febr. 1817.
                                                 T.(?)G. Hammarstöm
 
Ett barn (Cajsa Greta) som fötts utom äktenskap och modern som tilldömts ett kyrkligt straff,  
vilket måste avtjänas innan hon fick syndernas förlåtelse (absolution) och
kunde upptas i församlingen igen.  
 
Se gärna kyrkoplikt och absolution i Svenska Akademiens Ordbok
 
Mvh
/Leif

685
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-11, 21:07 »
Instämmer att det var bra vi fick personen bakom källan!  Men varför skulle tipset ha svalnat? Så du uppfattar att Stefan menar att ALLA uppgifter han lagt ut kan bortses från helt och hållet? Det kan väl bara Stefan svara på. Men så uppfattar inte jag det. Det är väl åldersuppgifterna  som kan bortses från, att det varit mer av en gissning än en uppskattning?  
 
Med primärkällor menar jag i detta fall, att man måste kontrollera tillgängliga källor från tiden de levde i Viksta socken - rot- o utskrl, rullor, mtl, jordeböcker, kyrkoräkenskaper (jo, det finns faktiskt kyrä för Viksta socken!) - och inte förlitas sig på andrahandsuppgifter som någon annan forskare har tagit fram eller som förekommer i någon hembygdsskrift.
 
Hela resonemnaget om tipset med Viksta socken bygger ju på antagandet att det är samma familj som finns där och senare i Sköllersta. Så jag har följaktligen utgått ifrån att det finns EN person Ingrid Bengtsdotter, inte två! Alltså en hypotes om ett möjligt släktsamband. Eller rättare: att personerna i Viksta och Sköllersta är identiska. Är det så svårt att förstå?
 
Jag tittade idag som hastigast i en hembygdsbok om Sköllersta, Sköllerstabygden 2. Och där fann jag, mycket riktigt, uppgifterna om att Spilhammar skulla ha adlats och att han och hustrun ligger begravd i Sköllersta kyrka och gravstenen med inskriptionen om Ingrids död 15 maj 1662 samt en vapensköld. Nu var det väl lite si och så med källhänvisningar i boken. För i förordet anges också något i stil med att den inte är en uttömmande sockenbeskrivning och inte gör anspråk på fullständighet, i likhet med många lokalhistoriska verk. Så på vad de grundar resonemanget vet vi inte särskilt mycket.  
 
Men otvetydigt finns där gravhällen, den går inte att borse ifrån. Den är dessutom avbildad i boken. Men hur de kan skriva att Ingrid Bengtdotter Kruse avled 1662 förstår jag inte. Vi har ju helt andra uppgifter om hennes dödsdatum. Vapenskölden är dock intressant. Vet inte hur mycket du forskat i detta, t ex hos Riddarhuset. För den visar bl a ett städ och två spikar. Det skulle kunna peka på Spilhammars koppling till hammare och smide. I namnet ingår ju hammar. Kanske var fadern spiksmed? Måhända vallon? Och vid något bruk i Uppland? Delar av vapenskölden skulle då kunna ge visst fog för kopplingen till Simanders uppgifter, t ex att Ingrids far var fogde vid Dannemora gruvor (om uppgifterna fortfarande är relevanta?). Jag vet inte huruvida det fanns en hammare där. Eller var vallonerna fanns i Uppland. Det kanske Stefan kan svara på.
 
Så har du då fått ytterligare ett tips! Kanske kan det ge någon öppning?

686
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-10, 19:32 »
Bra, jag var rädd att du skulle avfärda tipset!  För även om vi nu inte vet vem som lagt ut uppgifterna, vill jag betrakta det som ett mycket hett tips. Att personen i fråga anger födelseåren till 1640 resp. 166? kan på intet sätt göra en kontroll mindre angelägen. Vem vet vilka uppgifter som ligger till grund för dessa? Kanske är det bara en uppskattning? Och då kan, som bekant, årtalet skilja mot det faktiska högst väsentligt. Min uppskattning av Pers födelseår är, precis som Bengt Nilsson anger, omkr. 1630. Men just för att komma närmare sanningen är det viktigt att själva kontrollera primärkällorna. Det har iaf alltid varit min inställning.  
 
Särskild tyngd har sedan tipset för att det står att Per var ryttmästare vid just Livregementet till häst, bosatt i Berg, Sköllersta och död i slaget vid Lund 4/12 1676. Men det kanske inte du tycker?  
 
Ingrid Bengtdotter Berg verkar sedan vara första barnet medan Anders hustru, Sara är sjätte barnet, född 1648. Det innebära att Ingrid kan vara född 6-10 år tidigare, dvs. omkr. 1638-1642. Och det verkar rimligt. Om detta är dina anor kan du inte, utifrån källäget, veta om/när Ingrid Bengtsdotter tog tillnamnet Kruse. Kanske fanns det någon i hennes släkt som burit namnet Kruse? Fadern verkar vara gruvfodge vid Dannemora gruvor. Fanns det någon Kruse där? Och även om hon sedan burit tillnamnet Berg från början ser jag inget skäl till att hon inte senare, som officershustru, kunde byta till det måhända mera högstående Kruse. (Observera att det handlar om ett tillnamn och inte ett efternamn!).  
 
Och till sist en fundering: Kanske även Lars Spilhammar var knuten till gruvnäringen?
 
Forskningen går vidare!  
 
Mvh
/Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony den 10 mars, 2008)

687
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-10, 02:59 »
Birgitta,
 
Du gör, som sagt, vad du vill med de tips jag levererat. Men att låsa fast sig vid att släkten har sitt ursprung i Örebrotrakten, och undvika att följa upp tipset om Viksta socken, är tveklöst ett misstag.  
 
Du kan inte heller säkert utgå ifrån namnet Spilhammar vid sökning i primärkällorna. För om Per var bondson, vilket tillgängliga uppgifter pekar på, är namnet sannolikhet taget vid något tillfälle under den militära karriären. De som blev uttagna till knektar tilldelades ett lämpligt namn av befälet vid första mönstringen. Varför skulle inte detta ha skett även med Spilhammar? För att få svaret på den frågan, kan du inte förbigå roterings- och utskrivningslängder samt rullor 1645-1660.  
 
Nu visar ändå probanden till Hurtig (ovan), att fadern heter Lars Spilhammar. Om uppgifterna stämmer, och denne Lars kan kopplas till din Per Spilhammar, har Per troligtvis uttagits till knekt under det namnet vid första mönstringen.  
 
Per Spilhammar skrivs för Berg i Sköllersta socken (T) omkr. 1659, så det är inte så konstigt att du inte hittar honom i mantalslängderna för Viksta socken (C). (Sedan kanske du måste söka honom i Dannemora socken - se nedan!). Men uppgifterna om Ander Spilhammar ger ytterligare sökingångar till militaria. Du har både en annan by, vilket år han noteras i rullan och under vilken kompanichef. Utifrån detta kan man söka sig bakåt för att se när Anders antogs till soldat. Samma förfarande gäller förståss också Per. Vid utskrivningen brukar anges hemort, yrke/titel och ev. ålder.  
 
Även Pers fru, Ingrid Bengtsdotter Kruse, kan mycket väl ha tagit sig tillnamnet parallellt med att maken stigit i graderna. Hon satt ju som officershustru på Berg, när maken var i fält. Hennes ana är f ö, enl. probanden, fogden Bengt Eriksson Berg vid Dammemora guvor, Södernäs, Dannemora (C). Och kanske har Per och Ingrid gift sig just i Södernäs, Dannemora? Vad vet jag?  
 
Ja, nu har du lite att kontrollera!  Men nu lämnar jag den här släkten. Hittar jag något framöver så lägger jag ut uppgifterna här.
 
Vänlig hälsning
/Leif

688
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-09, 04:10 »
Hej Birgitta,
 
Jag har nu läst brevet som Per Spilhammar skrev 1675. Och flera gånger, för att förstå sammanhanget. Det är ju väldigt svårläst.  
 
Vad jag främst kan utläsa är att han:
 
-   begär att få resterande delen av 1661-års löjtnantsfördel (förmån) på 120 daler silvermynt och konfirmationsbrev på kronohemmanet Berg, som han åbor. Han ser ut att behöva detta för att kunna köpa en ny häst.  
-   visar missnöje mot förhållandet att åborna i bergslagssocknarna - han nämner Lindesås och Kvistbro – undantas från mönstring (pga. bergsbrukets drift, min anm.) och därmed får han och andra rytterihemman bära en större (ekonomisk) börda för krigsmaktens upprätthållande.  
-   begär att få rusta för ett annat kronohemman, Östansjö i Snavlunda socken, där ”…jagh wille helst boo den Gudh lifztiden förlänandes worder och jagh intet mehr förmåtte H:s Kongl. Maj:ts och Cronans plicht skyldegaste tiänst förrätta…”. Hemmanet hade tydligen antecknats för kornetten Nythof.  
-   anser att det också bör hållas en aktion och rättegångsprocess mot hammarpatronen Antonius Boj, som genom sin hammare i Östansjö orsakat översvämning på den bästa ängen där.  
 
Av de uppgifter som framkommit, tycks familjen skrivas för Berg omkr. 1659. Hustrun skänker pengar till kyrkan detta år. Han är löjtnant 1657 av Bengt Posses kompani och 1959 under Clas Stensson Böljas kompani av Upplands Ryttare. Så paret är sannolikt gifta när de slår sig ned på Berg. Var kommer de då ifrån? Jag har hittat några intressanta uppgifter på nätet, Proband Hilma Matilda Hurtig, som kanske kan vara en öppning.  
 
Där anges ryttmästare Per Larsson Spilhammar och Anders Larsson(?) Spilhammar vid Risby, Viksta socken (C). Har du kontrollerat dessa uppgifter? Det är annars en viktig utgångspunkt för forskning i Uppsala. Kan också vara tidsbesparande. För du har både ort och socken, vilket givetvis är en bra ingång i både kyrkoböcker och militaria. Jag uppskattar att Per föds omkring 1630. (Utan att ha vetat detta på förhand, överensstämmer mitt antagande med Bengt Nilssons uppskattning i diskussionen Åldersbegrepp på 1600-talet). Och eftersom han gick från gemen (menig) till löjtnant (officer), och inte har adligt påbrå, har han sannolikt uttagits som knekt från början för att därefter avancera i graderna. (Ang. detta har f ö Lars Lilja och Bengt Nilsson förnuftiga resonemang om i länkade diskussionen. Har du kolla på alla diskussioner du startat maa Spilhammar? Är det inte bättre att samla alla under samma rubrik? Du har en annan med rubriken Totalstopp!!!). Per Larsson och (måhända brodern) Anders Larsson (Spilhammar) första mönstring lär då ha skett någon gång 1645-1650.  
 
Så prioritet 1 skulle vara att undersöka när första utskrivningen ägt rum, genom att excerpera roterings- och utskrivningslängderna för Viksta socken i Uppsala län. Hittar du vare sig Per eller Anders där eller i någon annan av kompanichefernas socknar, får du överväga nästa steg. Lars Lilja skrev att Per Spilhammar kan ha värvats och därmed varit löjtnant redan när han kom till Upplands Ryttare. Kan han då följt med kompanichefen Bengt Posse? Var stationerades i så fall Bengt Posse innan han kom till Upplands Ryttare?  
 
Sedan upptäcker jag att domböckerna för Sköllersta härad börjar så sent som 1741. Tidigare får man söka mål med åbor från Sköllersta i Örebro läns gemensamma domböcker. De har du säkert gått igenom. Men jag vill nog påstå, utan att ha kontrollerat detta, att du också kan finna mål rörande personer från Sköllersta i Kumla härads domböcker. Berg (och Pålsboda) ligger ju inte särskilt långt från Kumla. De börjar redan 1648. Så har du inte excerperat dessa domböcker, finns säkert möjligheter att här hitta uppgifter om Berg och Spilhammar under 1660- och 1670-talet. Om t ex förmyndare utsågs till Spilhammars efterlevande barn, bör detta först ha behandlats i denna  närliggande häradsrätt.  
 
Slutligen infogar jag några urklipp över Berg i Sköllersta socken. De först två är ur Lantmäteristyrelsens arkiv [Lantmäteriet, Historiska kartor, http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html]:
 


 
Örebro län, Sköllersta socken, Sköllersta sn, blad 4:4; Karta med beskrivning. 1704.
 


 
Örebro län, Sköllersta socken, 25, Berg nr 1-2; Gränsbestämning omkring. 1793.
 
Och från Eniro:
 


 
 
Vänligen,
Leif

689
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-05, 02:31 »
Bra att du kom på att du hade dessa uppgifter!  Det löser många knutar. Detta öppnar då för möjligheten, vilket jag snuddat vid, att Spilhammar inte bara inledde militära banan i Uppland utan också har sin härstamning där. Men det kan vi inte säkert veta utan forskning i primärkällorna, dvs. rot o utskrl och rullor samt andra dokument från tiden. Kanske visar det sig då att Lars Spilhammar d.ä. faktiskt är far till Per Larsson Spilhammar i Berg? Men här stoppar jag! Det får bli någon annans uppgift. Mikrofilmer och -kort för Upplands ryttar finns inte på Örebro Stadsarkiv.
 
När jag sedan har sammanvägt vad som hittills kommit fram, måste jag säga att jag inte längre tror att det finns två Per Spilhammar. En löjtnant Per Spilhammar med hustru Ingrid som i rätt tid efterträder en avliden person med samma titel, namn och hustru verkar osannolikt. Jag tror helt enkelt att det är en felaktig uppgift i jordeboken. Under löjtnantens tidvis längre bortovaro kan rykten kommit i svang att han stupat. Det är inte alls omöjligt.
 
Jag har fått brevet (3 sidor) och ska titta på det. Återkommer!
 
Med vänlig hälsning
Leif

690
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-04, 19:43 »
Ja du Birgitta, det här var väldigt intressant, även om det kompicerar bilden ytterligare!  
 
Och det som försvårar personsökningen är de olika slag av rusthåll som fanns. Berndt Fredriksson ger exempel på fem (5) relationer mellan hushåll, rusthåll och rytteri som i teorin kunde förekomma. Dessutom sker i Sköllersta mellan 1631 och 1655 omfattande Avsöndringar, där adeln genom förvärv och donationer ökar mantalsinnehavet i socknen. Under perioden ökar innehavet från 1 ½ mantal till 24 1/4 mantal. Eller en ökning från 2 till 43 %. Men andelens ökning i hela Närke 1655 var ännu större: 57%. Som om inte detta skulle vara nog fanns också, som i övriga landet, olika jordenatur; skatte-, krono- och frälsejord.  
 
Tack för att jag fick ta del av samlade uppgifter. Då går det att få bättre grepp om iaf Per Spilhammar och hans familj. Har blivit en del rundgång med uppgifter.
 
Ja, det mesta tyder på att det rör sig om två Per Spilhammar på Berg. Den Petter som skrivs som brukare 1670 kan alltså vara son till löjtnant Spilhammar, vars änka skrivs för rusthållet? Eller tillkommer en annan Per efter 1670 som tar sig efternamnet Spilhammar och som dessutom är löjtnant? Dina uppgifter visar också att Per Spilhammar II var vid Upplands ryttare 1671 (och inte Närke-Värmlands regemente), vilket kan tyda på att han härstammar och hämtades just från Uppland.
 
Det här gör källforskningen än mer nödvändig. Man måste alltså följa det kompani han tillhörde varje år för att se vad som finns skrivet om löjtnant Per Spilhammar II. Och det kan man bara göra genom Rullor. På Stadsarkivet upptäckte jag nu ett register till rullorna. Det visar regemente, kompani, år, månad, placeringsort och sida. Så med registret som utgångspunkt underlättas sökningen betydligt.

691
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2008
« skrivet: 2008-03-04, 17:55 »
Jag har nu kontrollerat efterföljande jordeböcker för Sköllersta hd, dito sn och kronohemmanet Berg. Den boken är upptecknad 1680 [CD 845] ger tyvärr ingenting nytt vad gäller ev. son till löjtnant Per Spilhammar. Där noteras då en Hr. Coyet på Berg. Det låg fortfarande under Cavalleri Staten. Militären ägde alltså fortfarande hemmanet, men rusthållaren och ryttarens namn ser man inte. Kanske var Hr. Coyet både brukare och rusthållare? Eller brukare och ryttare? Det kunde, som sagt, vara ganska komplicerade brukar- och ägoförhållanden inom kavalleriet.  
 
Sedan studerade jag Roterings- och utskrivningslängder Närke åren 1663, 1665 och 1667 [vol. 65:217A-219, 66:220 resp. 221-224]. Här anges Berg som ett Ryttarhemman och löjtnant Spilhammar antecknas 1663 och 1667. Finner ingenting om Berg år 1665. Nästa rot o utskrl är från 1674, men den har jag inte kontrollerat. Utifrån uppgifterna som framkommit kan iaf konstateras att löjtnant Per Spilhammar måste ha avlidit någon gång mellan 1667-1670, förmodligen i strid eller på garnisonplatsen.  
 
Genom att följa det kompani han tillhörde i Rullor, troligtvis Gyllenpatrons kompani, kan man sannolikt få fram närmare dödsdatum och -ort. Jag har gjort sådana sökningar om knektar och funnit personuppgifter som varit helt okända.

692
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-03-03, 21:43 »
Glömde att nämna första delen av Närkes militärhistoria - andra delen var den ovan - som bär titeln: Närkingar i krig och fred. Soldater och militär organisation i Örebro län (1989). Den är minst lika intressant som del 2! Särskilt avsnittet av Kurt Ågren: Ryttare och knekt i stormaktidens Sverige. Rekryteringen under trettioåriga kriget i en Närkesocken s. 131-160, eftersom undersökningen just rör Sköllersta socken. Några av fotnoterna refererar till Örebro länsstyrelse, landskansiet, vilket betyder att brev också skickades till det lokala styret & landshövdingen och finns alltså inte på KrA utan Landsarkivet [ULA].
 
Under em gjorde jag lite efterforskningar här på Stadsarkivet. (Eftersom jag bor 400 m från arkivet är det enkelt för mig att ta sig dit). Och jag gick in i jordeböckerna för Närke-Värmlands län, Sköllersta hd och Sköllersta sn med början 1642. Berg hittade jag som dels ett ½ Kronohemman, dels ett ½ hemman Arv och eget. Ingen Spilhammar eller något som antydde släktskap. Bara en Engelbrekt Eskilsson på kronohemmanet som förmodligen brukare. Och det uppläts av Välb. Bror Andersson fritt livstid (som då måhända är ägaren och utgjorde rusthållet - var rustmästare?). Under det andra Berg satt Nils Svensson, förmodligen brukaren. Och rusthållet(?) torde då ha uppburits av Corporal Jöns Ifwarsson under Pär Tuwessons Comp, som noteras för hemmanet. Sedan förekommer jordeböcker 1649, 1652 och 1657 utan någon större förändring och alltså ingen notering om Spilhammar. Men i nästföljande jordebok (1660) är Per Spilhammar upptecknad under kronohemmanet Berg:
 


 
Källa: Jordebok, Närke-Värmlands län, år 1660, Sköllersta härad, Sköllersta socken, s. 124 [CD 843].
 
Det är en svårläst bok, men jag tyder noteringen så här:
 
Pär Spihlhamer i Bergh 2 1/6 Tunnland (osäker på om det är tunnland eller någon annan måttenhet)
Penningar - 15 öre
St. Penning:r - 16 öre
12 öre - Fodernötz penning - 20 öre
1 - Tunna - Malt - 2 dl. 8 öre
6 .... - Smör - 15 öre 14 1/5 shilling  
3 - Dagswärken - 18 öre
6 - Åhrlige hest:r - 1 dl. 4 öre
2 - Konung Hestar- 4 öre.
 
Anm: Noteringen i höger marginal går inte att läsa här men det står Under Cavalleriet. Jag tolkar det så att Per Spilhammar är ryttare, uppbär rusthållet och samtidigt är brukare av hemmanet. Att ryttare, rustmästare och brukare kunde vara samma person omnämns av Ågren (s. 144-145) som kategori A. Men det kunde också vara så att ryttaren var brukarens son. Tveksamt dock om det förhållandet gäller här.  
 
I följande jordebok, år 1666 [CD 843] finns inte Närke med, bara Värmland (del. 2). Jag vet inte varför. Kanske är den i så dåligt skick att den inte har kunnat filmas? RA kan troligtvis ge besked. I nästa jordebok, år 1670, ingår Närke och noteringen ser ut så här:
 


 
Källa: Jordebok, Närke-Värmlands län, år 1670, Sköllersta härad, Sköllersta socken, s. 130 [CD 844].
 
Anm: Med förra notisen som hjälp går den relativt enkelt att tyda. Värt att notera är att 1/ brukaren för hemmanet är Petter och 2/ löjtnant (Per) Spilhammar är död, 3/ änkan är ägaren till hemmanet - rusthållet - och 4/ löjtnant (Per) Spilhammar är ryttare (ryttmästare?) under Gyllenp. (Gyllenpatrons?) Kompani. Bokstaven efter Spilhammars tolkar jag som ett 'E.' (efter liknande bokstäver i jbk). Kan då Petter ändå vara sonen Per Spilhammar? Du har ju suppliker från 1671, 1672 och 1674. Vilka har undertecknat dessa brev? Eller kan det vara så att Petter är någon annan? Jag måste kolla efterföljande jordebok för att se om hela namnet anges!
 
Sedan passade jag på att studera kyrkoböckerna för Sköllersta. Och jag hittar, mycket riktigt, uppgifter att hustru Ingrid skänker pengar till kyrkan mellan 1659-1663. Dessutom begravs Pers hustru i Berg 27 april 1651 [C:1]. (Vet inte om detta har någon relevans?). Och vid dopet av Anders Nilssons barn i Åkerby 28 okt. 1666 är bl a Leutn. Petter Spilhammar i Berg och Jungfr. Kerstin Spilhammar vittnen [C:1]. Och den 3 april 1667 dör Leutn. Petter Spilhammars barn i Berg. Ett annat barn dör 10 augusti 1673: Leutn. barn i Berg. Och slutligen: Den 10 juni 1677 dör Sahl. Ryttmestaren i Berg hu. Ingred. Vad jag förstår har du redan dessa uppgifter. Men du skriver att hon själv dog endast 6 månader efter sin man. Det kan då inte stämma med ovanstående uppgifter, där hon anges som änka redan 1670.
 
Jag skulle tro hon som ryttmästar-/rustmästaränka hade sin ekonomiska ställning tryggad och behövde därför inte ansöka om hjälp för sitt uppehälle. Hon torde ju ha fått hela eller delar av inkomsterna från brukaren på Berg. Men jag utesluter inte att det kan finnas ytterligare uppgifter om Per eller någon annan Spilhammar i, som sagt, Rullor och Räkenskaper. Och även i Länsstyrelsens arkiv, landskontoret [ULA].  
 
Birgitta! Se mig bara som uppslagsgivare i det här sammanhanget. Jag lär mig också själv en hel del på vägen. Har alltid tyckt att det varit roligt att forska på soldater. Ja, egentligen tycker jag det är bäst av allt! (Kanske för att jag själv tyckte det var så roligt med lumpen?!). Men hittills har jag dock bara stött på knektar. Därför är det inspirerande att forska lite på ryttare och officerare, även om de inte är släktingar. Så du behöver inte urskulda dig. Du gör naturligtvis vad du vill med uppgifterna. Och forskar på ditt sätt - när och var du vill. Det har jag ingenting med att göra. Har jag bara bidragit med något lite till din sammanställning är jag nöjd!  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 04 mars, 2008)

694
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-03-02, 21:41 »
Jag fortsätter med Spilhammar här eftersom inlägget passar bättre här än under Örebro Dombok D00072, 1660 s. 442-443, som rör läshjälp av ett domboksprotokoll och därmed är en lite vilseledande rublik:
 
Birgitta,
 
Om jag har missuppfattat dig, så tror jag nu vi är på rätt våglängd igen!  
 
Uppgifterna från KrA tyder då på att Lars Spilhammar är son till Lars Spilhammar d.ä. och som också skrivs som Lars Larsson Spilhammar, om jag förstått saken rätt (men det är jag inte säker på att jag gjort!). Men på vad grundar de uppgiften att han är sonen Lars Spilhammar? Är det något du anförde vid din förfrågan?  
 
Uppgifterna i ö tyder dock på att han iaf vid tidpunkten tillhörde Livgardet och inte Livregementet till häst (i Närke) som, tillsammans med Adelsfanan, var de enda kavalleriregementena vid slutet av 1600-talet. Det är viss skillnad. Sökningen måste delvis bli därefter.
 
Nu till något väsentligt för din vidare forskning. Du har ju flera dokument, särskilt domboksprotokoll, som visar Spilhammars anknytning till vissa hemman i Närke, bl a Berg i Sköllersta och Vallby i Längbro socken. För att förstå hur detta hänger ihop, behöver man kunskap om det militära indelningverket i Närke. Och även om Hans Högman kan ge mycket värdefull information, hittar du specifik informationen gällande Närke i Från Bergslag och Bondebygd 1997. Där behandlas av Berndt Fredriksson problemet som låg bakom indelningsverkets införande, skattesystem (visar t ex kategorier inom det militära indelningsverket och ständiga knektehållet och de inbördes skattebetalningsrelationerna mellan indelningshavare och skattebetalare), befälets indelning, rusthållet, ständiga knektehållet mm. [Folk och försvar. Agrarsamhället och militära indelningsverket i Närke 1680-1901, s. 11-68]. Jag ägnade en del av gårdagskvällen till att sätta mig in i detta och när det gäller kavalleriet är det inte alldeles enkelt. Men mycket lärorikt!  
 
Vi får veta t ex att i Sköllersta socken fanns 15 rustningsstammar (inom Östra Närkes kompani av Livregementet till häst). Berg var nr 73 som utgjorde ½ mantal arv- och eget samt ½ mantal krono. Exemplet rör mitten av 1700-talet. Men genom att läsa Berndt Fredrikssons initierade artikel lär du få ett bättre grepp om hur det förhöll sig 100 år tidigare och varför Berg kom att förknippas med Spilhammar.
 
Lika intressant är artikeln senare i volymen av Björn Asker: ”Grevar, skottar, bondsöner. Närkesregementenas officerare 1650-1700” s. 186. Där beskrivs bl a social ursprung, släkt- och klientförbindelser med beskrivning av några befordringsgångar. T ex denna:
 
Som exempel på en av tidens många
obemärkta ofrälse officerare kan nämnas
ryttmästaren Bengt Andersson vid Upp-
lands ryttare. Han uppgav själv år 1638
eller 1639, att han ifrån min barndom Sve-
riges krono för krigsman tjänt haver. Ef-
ter några år som menig och med all san-
nolikhet också som underofficer blev han
1627 fänrik vid Jacob Setons regemente
upplandsfotfolk. Aret därpå blev han kor-
nett vid Claes Christersson Horns fana
Upplands ryttare. Med Upplands ryttare
deltog han i kriget i Livland 1628-29, i
trettioåriga kriget och i Karl X Gustavs
krig. Bengt Andersson blev löjtnant 1631
och kaptenlöjtnant senast 1640. År 1643
förordnades han i fält till ryttmästare; i
fältmarskalken Lennart Torstensons re-
kommendation till krigskollegiet om
ryttmästarfullmakt uppges att han tjänt väl
och länge. Sommaren 1657 avled han un-
der det pågående polska fälttåget. Änkan
Elisabeth Matsdotter anhöll för sin och
barnens del om ekonomiskt understöd;
med vilket resultat har inte undersökts.
Bengt Anderssons sociala ursprung är
okänt, men eftersom han uppges ha tjänat
några år som menig knekt hade han med
all sannolikhet fötts i ett vanligt bonde-
hem. Om Bengt Anderssons militära och
sociala avancemang medförde några bestå-
ende fördelar för hans anhöriga är obe-
kant.

 
Detta kan också bidra till större kunskap om dina Spilhammar, t ex när de ungefär har blivit födda och efterforskning om vilket ekonomiskt understöd änkorna har fått. Jag tror dock utsikterna att hitta uppgifter om dem i mantalslängder är tämligen små. Adelsmän med hushåll och soldater var ju skattebefriade. Att änkan Anna noteras var just för att hon var änka. (Hade löjtnant Per Spilhammar varit i livet skulle hustru Anna lika lite ha noterats). Så jag skulle, som sagt, inrikta min ansträngningar till KrA.  
 
I noten till Bengts Anderssons biografi (ovan) anges att uppgifterna har kompletterats genom KrA (krigskollegium, brevböcker, 1643; Rullor -1723; Regementsräkenskaper -1723) och RA (M 989). De suppliker (brev) jag tipsade om för något år sedan, hade väl hämtades just från Krigskollegium? Det kan alltså finnas flera uppgifter i Rullor och Räkenskaper som rör alla Spilhammar, oavsett om de är släkt eller ej, men som aldrig har undersökts eller upptecknats och därför inte blivit offentliggjorda. En rad personer uppräknas t ex i Björn Askers artikel, men ingen Spilhammar.  
 
Så det går tyvärr inte att gör all grundforskning om släkten/släkterna via nätet, även om man naturligtvis helst skulle önska att det gick för sig!

695
Götlunda / Götlunda C:1 1717
« skrivet: 2008-03-02, 00:21 »
Uhrwahla, i betydelsen Urvalla, kan det vara.
 
Vänligen,
Leif

696
Birgitta,
 
Jo, därför att jag förutsätter att han i sin uppgift att sköta rullföringen o. kassaväsendet höll i gåspennan. Varför skulle han tituleras mönsterskrivare utan att skriva någonting? Ett uppslag alltså som kan visa dokument undertecknade av honom. Och kanske personalier eller något liknande med uppgifter om honom själv?
 
Jag har funderat på detta med befordringsgången. Kanke var det så att han från början tjänstgjort som militär och stigit i graderna, men sedan skadats och fått en civil befattning inom det militära? Jag gissar att det är så. Men någon annan kanske kan svara mera bestämt.
 
Vänligen,
Leif

697
Läste domboksprotokollet från 1660 igen (ämnet för diskussionen) och där har du ju en bra utgångspunkt inför sökningen i mantalslängderna: Anders Svensson i Vallby, Längbro socken, 1657.

698
Jag trodde vi talade om samma Lars Spilhammar och att han var mönterskrivaren (ovan) som var med till Böhmen. Det har du bättre koll på än jag. Men mönterskrivaren Lars Spilhammar har under en tid hållt i pennan vid mönstring och kassabokföring. Det kan iaf slås fast.

699
Götlunda / Götlunda C:1 1717
« skrivet: 2008-03-01, 18:04 »
Ser iaf ut att sluta på ....ahla. Och jag tycker det börjar på 'U', men får det dock inte riktigt till Uppsala. Tycker det saknas både ett 'p' och ett 's'.

700
Ann-Mari,
 
Jag delar din uppfattning - och är säkerligen inte ensam. Det är bara att hoppas att några nya förmågor i styrelsen, som inte tyngs av ett arv från nedgångens tid, förändrar Rötter/AF/FF på det sätt som flera här har föreslagit.
 
Särskilt gammal i gården är jag inte. Blev Röttervän så sent som för 4 år sedan. Och jag har alltid tyckta att det varit trevligt här. Märker dock att mycket duktiga personer som tidigare både skrivit och svarat försvunnit. Så forumet har tyvärr förlorat kompetens i turbulensens spår.  
 
Men samtidigt måste jag tillstå att det har blivit trivsammare pga. allt spam och tjafsdebatter har upphört. Det är sannerligen befriande att oseriösa debattörer lyser med sin frånvaro. Och för det ska FS ha kredit. Men det har antagligen fått samma effekten utan avgiftbeläggning.
 
/Leif

701
Följande hittade jag i SAOB:
 
MÖNSTER-SKRIVARE.  
( mönster- 1524.-1932. mönsters- 1524. mönstre- 1564 ) 1) (förr) mil. Civilmilitär tjänsteman, urspr. en vid varje kompani (tidigare vid varje fännika), med uppgift att sköta rullföringen o. kassaväsendet; befattningen indragen fr. o. m. 1875. OPETRl Tb. 11 (1524; uppl. 1929). Som allenast 5 munsterskrifvare blifva vid hvart regemente .., så (osv.). 2RA 1: 229 (1723).  
WÄGNER Lagerlöf 1: 44 (1942).
 
Jag är inte mannen att svara på om titeln uppnåddes efter en militär eller civil befordringsgång. Ett samtal med KrA skulle nog ge svar på hur det förhöll sig. Kanske har de någon särskild avdelning för dokument rörande den civilmilitära personalen? En fantastisk resurs på nätet rörande militaria har du hos  Hans Högman. Där finns onekligen en del att läsa.  
 
Och av uppgifterna i SAOB får vi veta att Lars Spilhammar faktiskt låg bakom (en del av) de räkenskaper som jag har tipsat om. Intressant! Jag skulle nog göra ett och annat besök vid KrA för att undersöka om det finns uppgifter om skrivaren själv.
 
Tillägg: Jag hävdade tidigare (ovan) att han var militär befattningshavare. Det stämmer inte. Uppgiften i SAOB visar att han som mönsterskrivare i första hand var civil. Det framgår ju också av texten: ...följde med krigsfolket...  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 01 mars, 2008)

702
Ja, det var ju tråkigt för dem med rötter i dessa länder. Då är sannolikt intresset för släktforskning bland dem minst sagt begränsat. Behovet av något projekt inriktat mot dessa grupper bortfaller därmed. Verksamheten bör då inriktas på att som hittills, som du också antyder, hjälpa dem som har en kristen bakgrund.
 
Tack för informationen och trevlig helg!

703
Ja, det är bara att konstatera att jag var för optimistisk vad gäller besöksantalet. De är ju bara att se antalet sidor som är aktuella.  
 
Tråkigt tycker jag!  Vänner av forumet får bara hoppas att det så småningom vänder och att besökantalet stabiliseras på en högre nivå. Men vi kanske aldrig kommer tillbaka till det höga tal som var för 5-10 år sedan, bl a av de orsaker Ted framlagt.  
 
Jag har hittills inte reagerat på avgiftbeläggningen. Har inte tyckt att det varit mycket att orda om, särskilt som spam och oseriösa inlägg försvunnit.  
 
Men om kvantiteten på AF har minskat till förmån för kvalité, är det ju ett starkt skäl MOT en avgiftsbeläggning och FÖR tillgänglighet. Det går inte att komma ifrån.

704
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-29, 17:12 »
Tack Christina och Ivar för hjälpen! Det här betyder ett genombrott och mindre huvudvärk.  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

705
På Rötters första sida läser jag idag om Majoritet har släktingar i andra länder. Jag har funderat på just detta en tid och undrar om inte en variant skulle kunna bli ett projekt för Förbundet och medlemsföreningarna, t ex släktforskning för utomeuropeiskt födda?  
 
Vi är ju ett mångkulturellt land idag. I vilken grad avspeglar sig detta i verksamheten? Kanske har vi glömt bort dem som kommit till Sverige de senaste 15-20 åren? Det är många som fått en fristad här efter första Irakkriget och Balkankriget. Ska vi inte erbjuda också dem en möjlighet att söka sina rötter? Känner de öht till Sveriges Släktforskarförbund?  
 
Vi får tänka på hur många svenskar en gång lämnade fädernelandet för att söka lyckan i utlandet, främst USA, och vars ättlingar idag söker sina rötter här. Även om invandringen idag nästan uteslutande beror på krig och förföljelse och inte arbetsmarknadskäl, har många utlandsfödda svenskar lika starka band till sitt fäderneland som en gång våra förfäder. Men dess anor finns att söka i helt andra kulturer än de vi är vana vid. Hur forskar t ex en muslim på sina anor? Har de kyrkoböcker i ett muslimskt land?  
 
Om Förbundet initierar något för dessa grupper, visade vad släktforskningen har att erbjuda dem som är född i Asien, Irak eller på Balkan, kunde en ny kundkrets skapas och samtidigt leda till ny kunskap och förståelse för andra kulturer, något som bidrar till mindre av segregation och främlingsfientlighet. Ett projekt med flera fördelar alltså!

706
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-27, 22:17 »
OK Ann-Mari, det skulle ju vara att omintetgöra något av det du vill åstadkomma.
 
Var det bara FYRA hårstån?! Ja, du har rätt i - men det såg jag inte! Ber om ursäkt, det var verkligen inte meningen!  
 
/Leif

707
Hej Marie-Louise!
 
Så här blir min tolkning:  
 
  D. 22 Febr. föddes qvinsperson Anna Nilsdotters  
2ne oägta barn i W. Rynninge. Witnen wid
dopet d. 2e febr. woro Olof Pehrsson och dess hustru
Caisa Magnusdotter i W. Rynninge, Soldatson Pehr  
Holm, Carl Pehrssons hustru Caisa Olofsdotter i Skogen?,
Pig. Caisa Jonsdotter i W. Rynninge, Pig. Caisa  
Larsdotter ibidem.
  Barnafadren angafs wara drängen Jan
Ersson, som förledet år tjänt i Stå..., men näst
ledne Michaelis tid begifwit sig till Stockholm, med
hwilken ock modren säger sig wara trolofwad.
 
Mvh
Leif

708
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-27, 20:27 »
Tack för uppgiften Ulla, även om den nu var av det lite nedslående slaget!  
 
Då blir det genast mycket svårare att gå vidare. Får börja med att kolla andra orter som slutar på -kärr.
 
Mvh
Leif

709
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-27, 20:18 »
Ann-Mari!
 
Mejla dina uppgifter så bjuder jag dig på årets vänskapsförbund med Rötter & AF!
Du får bara inte göra något uppehåll just vid en tidpunkt när din kunskap verkligen behövs här!  
 
Till nästa år får vi hoppas att läget har förändrats så att du självmant och många med dig sluter vänskapsband med Rötter/AF.
 
Bästa hälsningar
Leif

710
Det kan då vara idé att göra nedslag i mantalslängderna igen. Det skulle iaf jag göra. Och en bra början kan vara att titta några år vid mitten av 1650-talet och runt 1670. För då vet du att de omnämns i staden. Lämpligt kan vara att studera såväl Örebro stad som Ånsta och Längbro. Stadskärnan låg under 1600-talet på södra sidan Storbron. (Där etablerades också första kyrkan, Nicolaikyrkan på 1200-talet och senare alla gamla träkåkar som till stor del vid rivningsvågen efter kriget, flyttades och kom att utgöra Wadköpings kulturreservat). På norra sidan, där jag bor nu, var i stort sett bara landsbygd. Och därför tro jag att du (också) kan hitta Spilhammar inom Ånsta eller Längbro socken. Du har f ö i flera fall patronymikon och det kan ju göra sökningen lite lättare.  
 
Tydligen är hemmanet Berg återkommande. Låg inte det i Sköllersta? Och det är ju en egen socken. Men jag har för mig att du hade kollat Sköllersta mantalslängder. Eller fanns inte dessa så tidigt?
 
Sedan har du detta med militaria. Jag sökte tidigare uppgifter om en soldat på KrA och fann förbuffande nog en förteckning över rotelönen för antagna soldater vid rekryteringen (1743) inom källserien Räkenskaper. Jag trodde inte meniga fick någon ekeonomisk ersättning, att detta bara var förbehållet officerare. Och du har väl åtminstone en officer; rustmästare Per Spilhammar (var det väl?). Därför tror jag bestämt att du kan hitta uppgifter om släkten i denna källa. De finns dock inte filmade så man måste tyvärr besöka KrA.
 
Vänligen,
 
Leif

711
Norr om bron, lär syfta på området norr om Storbron vid Slottet. Fr o m 1913 räknas detta område till Olaus Petri församling. Dessförinnan Nikolai vars pastorat -1878 var:
 
Örebro, Ånsta, Längbro och Almby.
 
Har du studerat mantalslängderna för staden och dessa socknar, Birgitta? Det kanske kan ge någonting. Var Spilhammar ursprungligen från någon av dessa socknar, borde det framgå i mantalslängden. Nåja, med militärer kan det vara lite si och så, men i alla fall. Borde vara värt att undersöka. Almby ligger dock i sydost, så den socknen kan nog uteslutas.
 
Mvh
Leif
 
Tillägg: Ser ju nu att du har studerat stadens mantalslängder!  Står det då bara Staden eller Örebro stad?
 
(Meddelandet ändrat av legony den 26 februari, 2008)

712
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-26, 10:49 »
Kan för upplysnings skull nämna att jag har nio (9) volymer hemma nu. Och även om jag inte förväntar mig att hitta uppgifter om anor inom Närkes domsaga, då jag inte har någon släkt i Närke från äldre tid, ögnar jag igenom dessa protokoll. Hittar jag uppgifter på Spilhammar kommer jag att lägga ut dem här. Så ni behöver inte nödvändigtvis beställa just dessa volymer. Däremot har jag ännu inte beställt volymerna med referenskod 2-7 + 13 och framåt. Och vet inte om jag kommer att göra detta, inom den närmaste tiden.

713
För något år sedan, utan FF, kunde vi vid högkonjunktur komma upp i omkr. 250 inlägg/dygn. För en hel vecka på den nivån alltså 1750 inlägg. Det var på den gamla goda tiden då Peter Karlsson satt vid rodret och modererade. Han brukade också hojta till när vi nådde toppnoteringar vilka inte särskilt ofta översteg nämnda nivå, om jag inte minns fel.  
 
Med detta som utgångspunkt, och vid jämförelse vad som nu sker, tycker jag inte det är så stor skillnad. Vintermånaderna brukar vanligtvis vara den period då AF är som mest välfrekventerad. Förmodligen extra mycket denna december och januari beroende på förnyelsen. Men ändå. Kanske vissa här har målat f-n på väggen för tidigt?  
 
Vi ser en nedgång med ca. 300 inlägg senaste veckan, men det kan ju mycket väl bero på sportlovet. Nu bör vi avvakta ett par månader innan vi kan dra några mer långtgående slutsater om effekten av sajtens nya kostym. Men hittills ser det iaf inte ut som det blivit någon drastisk nedgång på besöksantalet. Är det så att de som är intresserade av släktforskning har svårt att hålla sig härifrån och inte bryr sig särskilt mycket om tröskeln har blivit högre för inträde?  
 
Om detta stämmer, har vi alla som månar om släktforskningens bästa och Rötter/AF - trots och tack vare vad som förevarit - all anledning att glädjas.

714
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 18:41 »
Jag mejlar över större bilder till dej också, Birgitta!
 
Lycka till!
 
Vänligen,
 
Leif

715
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 18:27 »
Hallå där Stefan!
 
Jodå, du har så rätt! Jag hade skrivit en nia istället för en nolla, den nolla jag är!  
 
Nej, jag har ingen aaaning om ev. kopplingar. Det här är ju inte min släkt alls. Bara för att jag hjälpt Birgitta en del tidigare har jag alltid namnet i åtanke vid excerpering. Men ditt antagande tycker jag är rimligt och väl värt att spinna vidare på.
 
Jag mejlar över lite bättre, dvs. större, bilder till dej. Så om du öppnar boxen och det går lite trögt vet du varför!  
 
Hälsningar
Leif

716
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 13:58 »
Hej Birgitta!
 
Vid studium av Lagmansrättens renoverade domböcker fann jag några protokoll som rör Per Spilhammar. Vet inte om du har studerat dessa. Men jag lägger iaf ut protokollen här:
 


Lagmansrätten, Närkes domsaga, 20.10.1668, s. 235. 5. [vol. 1, 1620-1671, D62021, kort 5:10].
 

Lagmansrätten, Närkes domsaga, 20.10.1668, s. 239. 24. [vol. 1, 1620-1671, D62021, kort 5:10].
 

Lagmansrätten, Närkes domsaga, 4.7.1670, s. 349. 31. [vol. 1, 1620-1671, D62021, kort 7:10].
 
Kanske kan det vara något? I början av volymen finns ett register som visar när rättegångarna avhölls. Och Närkes domsaga höll tydligen till på Slottet här. Volymen har löpande sidnumrering, så det är enkelt att hitta respektive lagmansrätt.
 
Nu är det här den första volymen i serien. Det finns alltså fler för dig att gå igenom, om du inte har gjort det redan! :)
 
Mvh
/Leif
 
Meddelandet ändrat av legony den 23 februari, 2008

717
Fogde / Gruvfogde
« skrivet: 2008-02-21, 22:56 »
Hej Kjell!
 
Då får du inte glömma att kontrollera arkivalierna för Bergmästarämbetet i Nora m fl berglager. Arkivet finns på ULA. Jag har sett förteckningen och det finns rätt mycket rörande Nora.
 
Mvh
Leif

718
Övrig teknik / Internet-problem
« skrivet: 2008-02-19, 23:41 »
Ann-Mari,
 
Jag kom på ett till ställe där jag ändrade inställningarna. Gå in på Verktyg - Internetalternativ - Säkerhet - Anpassad nivå. Där har du flera avsnitt som rör skript. Jag har alla dessa aktiverade. Se här:
 
 

 

Notera vilka du ändrar. Sker ingen förbättring kan du ju bara återställa markeringarna. Och kom ihåg att starta om datorn! När det gäller Windows är ju detta ett evigt gizzel.
 
/Leif

719
Övrig teknik / Internet-problem
« skrivet: 2008-02-19, 18:20 »
Hej Ann-Mari!
 
Jag hade samma problem förut. Så jag förstår hur du känner!  
 
Fick tips att det berodde på en inställning gällande skript. Gick då in i Verktyg - Internetalternativ - Avancerat och kryssade i Inaktivera felsökning av skript (Internet Explorer).  Det funkade inte först. Men sedan markerade jag också Inaktivera felsökning av skript (andra program).  Och då fungerade det. Kommer inte ihåg om jag kryssade för ytterligare någon funktion eller avmarkerade. Men sedan dess har jag inte haft några problem med IE7.
 
Mvh
Leif

720
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-19, 10:33 »
Jaa, Jan-Erik! Varmt tack! Vilken skillnad! Tack och lov för Arkiv Digital!  
 
Kan det då vara Räkerkärr och Ärtemarks socken?
 
Om det stämmer var vi faktiskt inne på rätt socken i går, kompisen och jag. Men vi kunde inte hitta orten.  
 
Vänlig hälsning,
Leif

721
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-19, 00:22 »
Jag hjälper en kompis att forska på Dalsland, men här går jag bet. Kan inte tyda vare sig ort eller socken. Dalsland är också ett helt nytt landskap för mig, så jag har svårt att ens gissa. Tycker dock att orten slutar på ....kiärr, men det kan vara fel. Jag lägger ut en redigerad bild:
 

 
Finns det någon som är bra på Dalsland och kan hjälpa mig & min kompis?  
 
Mvh
/Leif

722
Ja, tack Daniel! Verkligen intressant! Och jag tycker det inte ser så pjåkigt ut. Vi ska också komma ihåg att en viktig anledning till avgiftsbeläggningen var att förhindra spamattackerna och oseriösa debattörer. Det har kommit bort i debatten. Och är det någon som sett röken av spam eller annat otyg sedan omläggningen? Inte jag i alla fall. Och det tycker jag är utomordentligt befriande och något vi alla bör vara tacksamma för.

723
Bernadottedagarna är egentligen ett missvisande namn. Aktiviteter maa trontillträdet kommer att pågå hela sommaren. Crescendot blir v. 33 och piken jubileumsdagen 21 augusti, sannolikt med besök av hela eller delar av Kungafamiljen och bal på Slottet.
 
Nu verkar det som Olle inte tycker det spelar någon roll med gratis reklam för Släktforskardagarna hos den historiskt intresserade allmänheten och att man inte ska ta någon hänsyn till crescendot här, när man planerar att samla släktforskarna till just Örebro. Den uppfattningen är du nog rätt ensam om, Olle! Låt oss avvakta och se vad örebroarna säger i frågan, om föreningsaktiva kan ”ta bollen jag har kastat”.
 
Och precis som Chris säger, handlar det också om synergieffekter; att anordna teman kopplade till jubileet. Det vore lysande! Men Släktforskardagarna måste nog ändå läggas helgen efter för att inte alla aktiviteter ska kollidera. Skulle vi ha vårt evenemang samma helg som avslutningen, behöver planering med all säkerhet komma igång redan nu för att inte alla lokaler och rum ska vara uppbokade.
 
Vänligen,
Leif

724
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-17, 16:45 »
Ett mejl till mig idag:
 
Jag mailade Lars W. 8/2 ang. broschen, men jag tror jag måste ha fastnat i hans spamfilter, då jag inte sett någon reaktion per mail eller på AF.
 
Ungefär så här skrev jag:
Jag tror jag lyckats klura ut vad texten betyder.
 
Högst upp i anilinpenna: ....lda (=Lda) Hans(son)  Karlsmyran Graninge - kan detta vara Idas syster Hulda, som nämns i PF-texten under länken ida?
Sedan: Flickan som är markerad önskas på ena plattan till brosch n.r 7. Obs! Se n:r 3  
 
Detta låter som en instruktion till fotoateljen att få flickans porträtt överflyttat till en glas- eller porslinsplatta för infattning i en dubbelsidig rund eller oval brosch, kanske en, (på engelska) sk. swivelbrooch - se www.morninggloryantiques.com  - under Victorian photographic jewlery.
 
Eftersom det talas om  nr 3 och 7, tror jag att familjen beställt en serie fotosmycken i olika kombinationer, med olika personer, så nr 7 är denna flicka och nummer 3 ett foto på en annan person som önskas på andra sidan, osv.
 
Jag har själv ett Viktorianskt mansporträtt i denna teknik, köpt här i England. Fotot är lagt direkt på en välvd, oval porslinsplatta c, 12 cm hög, infattad i en guldram. Jag har sett liknande, antika föremål där fotot är lagt direkt på baksidan av ett välvt glas (inget papper använt). Detta ger extra djup åt bilden.
 
Man kan undra om denne fotograf specialicerade sig på att erbjuda denna tjäst eller om det var ganska vanligt. Jag antar att de   preparerade bildena sändes iväg till till en expert för överföring till önskat material.
 
Naturligtvis fanns också vanliga pappersfoton inlagda bakom glas, under denna tid, men förmodligen var väl metoden att överföra bilden direkt till ett beständigt material överlägsen och måste väl ha ansetts mer varaktigt -- och finare!
 
Jag såg åtskilliga fina, mest 1900-sekelskiftes, fotosmycken igår, när jag gick runt antikaffärerna.
 
Mvh
Leif

725
Om det nu är så att Örebro någon gång ska anordna Släktforskardagarna, vilket jag hoppas, vore det bra korkat att inte göra detta året (och månaden) då staden och Sverige firar 200-årsjubileum för nuvarande tronsföljds fastställelse. Och det hävdar jag - som inte bryr mig särskilt mycket om monarkin och alla dess bihang.  
 
Jag har bara släktforskningens bästa för ögonen. Att lägga stämman helgen efter cresendot på slottet är smart - av flera skäl. Ett är den extra draghjälp som evenemanget kan få genom en ev. länk på Bernadottjubileets hemsida (som snart sjösätts). Tänk så många i Sverige och runt om i världen som då slinker in och ser att Sveriges släktforskare samlas i samma veva! Jag gissar att en och annan turist passar på att förlänga semestern 1 vecka för att se vad vi har att erbjuda. Vad tror du Olle att t ex svensk-amerikanerna skulle säga?

726
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-17, 02:00 »
Ja, Ann-Mari, det kan stå så här (och därmed ge dig rätt):
 
Flickan som är markerad önskas i ena plattan till brosch nr 7.
 
Leif

727
Ja, det vore verkligen olyckligt om förbindelsen med inhoppare bryts! Det var knappast initiativtagarnas mening att försvåra åtkomst till databasen. Snarare tvärtom! Och för mig var det en viktig anledning till att jag matade in korten i databasen. Försämras tillgängligheten känner jag mig lite förd bakom ljuset.

728
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-16, 19:48 »
Jag lägger till broschen!
 
Och här är min tolkning:
 
...beda Hansson
 
Anm: Flickan som är
markerad önskas i ena
plattan? sin Brosch Nr 7.
 
Obs! Se N:r 3.
 
Nr 3 och plattan (eller plåten?) avslöjar måhända att det är frågan om flera bilder/plåtar. Och att flickan (till vä) önskar ha brosch nr 7 på sig på en av bilderna/plåtarna. Det fanns alltså olika kreationer och utsmyckningar att välja på.  
 
Det var ju ett högtidligt tillfälle detta!  
 
Mvh
/Leif}

729
Mina argument för stämman 2010 har jag lagt fram här. Förhoppningsvis kan några kloka i styrelserna - Örebro, Kumla, Hallsberg - inse vilken potential det finns i detta. Och då inte bara för föreningarna i Örebro eller länet utan för hela släktforskarrörelsen.  
 
För Bernadottedagarna är inte bara vara en angelägenhet för Örebro, även om de anordnas här av kända skäl, utan för hela Sverige. Att förlägga stämman helgen efter vore ju idealiskt och skulle säkerligen dra lite extra folk än vad den annars (ett annat år) skulle göra.  
 
Dessutom finns det säkert, som jag skriver, möjlighet att (också) till ingen eller ringa kostnad få en länk om Släktforskardagarna på Bernadottedagarnas egen hemsida. Men det gäller, som sagt, att vara ute i god tid.

730
Allmänt / Lättläsa eller intressanta kyrkböcker
« skrivet: 2008-02-16, 00:00 »
Det här var ju verkligen upplyftande att läsa! Så roligt! Detta tror jag är en framkomlig väg att skapa intresse hos den yngre generationen för sina rötter. Och för en och annan fröet till vår roliga hobby!
Bra Paola!  
 
Mvh
7Leif

731
03) Osorterat / Fästekvinna till Erik
« skrivet: 2008-02-15, 23:44 »
Hej!
 
Mitt försök blir:
 
Fästeqvinna till Erik
Andersson i Anders
af T(h)orp - Se att[est].
 
Mvh
/Leif

732
Nu läser jag protokollet som jag själv har översatt (ovan), och där framgår ju inte alls att de skulle vara far och son (om det nu är samma koppling vi diskuterar?). Om de vore det skulle nog detta framgå. Och å andra sidan verkar det osannolikt att far och son tvistar inför kämnärsrätten (men värre saker har säkert  skett inför skranket).
 
Däremot funderar jag på om du försökt följa denne Lars Spilhammar. Han verkar vara med krigsfolket i Böhmen när målet behandlas (4/3 1675). Vet du om han återkom? Jag funderar på om han avled i fält. Det kan du förmodligen få reda på genom att gå igenom KrA Rullor för aktuellt Regemente. Har du kollat detta?
 
Trevlig helg!
 
/Leif

733
Ramsberg / Ramsberg, födelsebok 1821
« skrivet: 2008-02-15, 23:18 »
Föreningen för Smedssläktforskning ger ut en skrift, Svenska Smedsläkter. I nr 14 behandlas släkten Brusk av Gustav Gustavsson.

734
Ann-Mari,
 
Jag gjorde en liten efterforskning vid tidpunkten för publiceringen och kom till ungefär samma slutsats som du, har jag för mig. Det är möjligt att man kan komma vidare genom att forska lite djupare på detta, men det är inget jag prioriterar. Förhoppningsvis finns det någon hugad som kan ta tag detta. Eller helt enkelt har uppgifter som innebär ett genombrott. Den som lever får se!  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

735
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-15, 23:00 »
Ja, det vore nog idé att forska vidare på detta. Men då jag inte har tillgång till några databaser eller kyrkoböcker via nätet måste jag lämna över taktpinnen till någon annan...

736
Ja, jag gissade nog att du noterat uppgifterna - även om det tydligen var rätt nyligen!  
 
Det verkar ju sannolikt att de, som du säger, blandat ihop uppgifterna. Jag fick väl en tanke på att Lars kunde var far till Per Larsson och att de dog, kanske i fält, samma år. Men detta har du naturligtvis bättre koll på än jag.
 
Dyker jag på uppgifter om Spilhammar kommer du att höra av mig, jag lovar!
 
Trevlig helg!
 
/Leif

737
Hej Birgitta!
 
Jag undrar om du observerat att det finns uppgifter i Släktforskarnas Årsbok 2005 om Spilhammar? Det är artikeln (av Magnus Bäckmark) med titeln Ursprungslistan. Förteckning över ursprungsorter för släkter i Svenska Släktkalendern. Där omnämns, under Närke och Sköllersta, ryttmästaren Lars Spilhammar som död 1677 (s. 298). Och att han sannolikt skulle vara bror till Anders Spilhammar, med hänvisning till Viksta sn i Uppland (s. 311).  
 
Uppgifterna bör vara intressanta för dig. Men dessa har du förmodligen redan noterat?
 
Mvh
Leif

738
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 23:40 »
...och den första jag matade in var denna kvinna (#43135) som blivit fotograferad i Stockholm. Hon sticker ut eftersom hon är den enda i albumet som blivit plåtad just där. Kan det finnas något möjligt samband mellan ev. Sävehnberg, som tydligen är skriven i Stockholms stad, och denna kvinna?

739
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 23:29 »
Jag tror Lasse har funnit rätt person. Det kan mycket väl stå Sävehnberg. Har studerat kortet i albumet och det kan vara ett 'S' som begynnelsebokstav. Punkten kan vara en bläckfläck.  
 
Korten i albumet, som har #43135-43174, är inte bara tagna i Närke utan även Dalarna, Södermanland, Värmland och Västmanland. Köping och Kolsva är flitigt förekommande. Och det ligger inte långt från Hed.

740
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 22:38 »
Ja, du är nog inne på rätt spår C-G! Det är sannolikt en punkt efter w-et. Om det nu är ett dubbel-w? Vad finns på Ehnberg, Ann-Mari, i olika register?

741
Ett uttryck för föreningarnas missnöje, och bekräftelse på det Jojje säger, är senfärdigheten med att inleverera medlemslista till förbundet. Jag tror att ledningen lagt ut två eller tre påstötningar om detta på första sidan. Och vid sista (senaste?) påstötningen var det fortfarande 33 föreningar - om jag minns rätt - som inte hade inkommit med medlemslista.

742
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 21:24 »
Haej Ann-Mari!
 
Jo, det finns nog anledning att sätta frågetecken bakom min tidigare toökning av det här namnet. Jag har gjort en förstoring nu (så man slipper vrida huvudet av sig !) och sedan samma, men mörkare och med ökad kontast:
 
 
 
 
Kan också stå Påvhenberg, men jag tycker inte någon variant verkar så övertygande. Men det har ju hänt förr att konstiga namn verkligen haft sin giltighet!
 
Mvh
Leif

743
Kärrbo / Kärrbo - Gustava Persdotter 1807
« skrivet: 2008-02-06, 23:58 »
Hedvigsborg ska det vara. Ja, jag var lite osäker på platsen.
 
Nu har jag inte tillgång till Genline, så jag kan inte svara på var Per och Stina kommer ifrån. Men att personer är överstukna betyder väl att de flyttat någon gång 1805-14. Finns någon utflyttningskolumn och notering i denna?
 
Vänligen,
Leif

744
Kärrbo / Kärrbo - Gustava Persdotter 1807
« skrivet: 2008-02-06, 23:12 »
Hej Olle!
 
Vad gäller Föräldrar och Omständigheter blir min tydning:
 
Frälsetorparen
Pehr Ersson och
dess Hustru Sti-
na Söderberg i
Fredriqsberg.
 
- - -
 
Af äqta säng
 
Mvh
Leif

745
Örebro / Örebro HFL GID 2316.16.86100
« skrivet: 2008-02-06, 11:49 »
Hej Bo!
 
Jo, Örebro kan vara lite svårt att forska i. Jag bifogar en bild som visar var Rynninge låg (och ligger) enl. en sammandragen Örebro-karta från 1908:
 

 
Norra delen av Örebro, där Rynninge ligger, tillhörde Nikolai församling. (Där ingick t o m 1878 också Ånsta, Längbro och Almby). Bostadsområdet, som blev ett sk. Egna hems-område intill dåvarande regementet Kongl. Lifregementets Grenadjärer - som kan ses på kartan - kom fr o m 1913 att tillhöra Olaus Petri församling.
 
Som jag kan se enligt SVAR:s förteckning, bör Nikolai församling hfl AI:19c, 20c, 21d och 22d, vara särskilt intressant för dig.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

746
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-02-01, 20:42 »
Kan det stå Purelamitis? Första ledet i ordet antyder då något på pure = rent.

747
Karbenning / Karbenning, mtl 1689
« skrivet: 2008-02-01, 00:13 »
Hej!
 
Gör ett försök:
 
Pehr Örn är Pehr Andersson som till föreledn är
skrefwen och efter han 1688 war dubbelt skrefwen
ty förskones han 1689 för denne skrift(?).  
 
Det verkar alltså som han pga. namnbyte kommit att mantalssättas TVÅ gånger 1688. Undslipper därför detta 1689 och noteras således inte i längden. Hur ser det ut påföljande år?
 
Mvh
/Leif

748
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-01-31, 16:44 »
Det har framskymtat i andra inlägg att besöksantalet på medlemsmöten och i forskarstugor minskar. Jag vet inte alls om den bilden är sann; att släktforskningen generellt är på nedgång. Det borde i så fall oroa förbundsstyrelsen.  
 
Och ur en aspekt kan det ju mycket väl stämma eftersom förbundets prioritet nr 1 är att rädda ekonomin, bl a genom att utarbeta och sälja CD med olika databaser. Naturligtvis kan ingen tycka att detta är fel. Men är det inte så att detta ökar släktforskningen som individuell företeelse samtidigt som sammankomster på temat lockar allt färre? Behovet av att träffa likasinnade kring släktforskning försvinner eller i varje fall minskar drastiskt när jag på min kammare, via Internet och inhandlade databaser, kan utföra all forskningen själv. Jag ställer mig frågande: Är det den utvecklingen som vi - enskilda släktforskare, lokalföreningar och FS - vill se? Om inte, vad kan vi göra åt saken?
 
Jag är fullt medveten om att utvecklingen mot en mer individuell forskning knappast går att stoppa. Forskningen ser också lite olika ut beroende på var man befinner sig i livet; om man är ensamstående eller har familj, är ung eller gammal. Men jag tror ändå det inom oss alla finns ett tidlöst behov att komma tillsammans med andra kring ett gemensamt intresse. Och vad är mer välgörande och utvecklande än att få diskutera, utbyta erfarenheter och forskningsresultat, inte bara genom Internet, utan IRF? Så jag tror stenhårt på att idén med forskarstugor fortfarande är en framkomlig väg att behålla och möta nya medlemmar. Det handlar till syvende och sist, som så många gånger tidigare, om verksamhetens form och innehåll: Vad ska vi göra på våra möten? Vilket ämne ska behandlas? Hur ska det utformas?
 
Det gäller att föreningen är 1/noggrann vid utformning av programmet och 2/sänker ambitionsnivån. Det kanske inte är läge att ordna mera än ett par, tre möten per säsong? Genomtänkta och intressanta program - kanske utifrån medlemmarnas egna önskemål från enkätundersökningar eller medlems-/årsmöten - men ett mindre antal än tidigare, är förmodligen det enda sättet att locka forskaren från hemmets trygga vrå.
 
En idé jag har är att ordna en ”Släktforskarakut”, t ex en lördag på ett köpcentra. Här i Örebro har vi Marieberg - Mellansveriges största köpcentra. Ett utställningsbord med Internetuppkopplad dator, CD-skivor mm och reklamaffischen: ”Släktforskarakuten. Hitta en släkting på 10 min - 4 generationer på en halvtimme”. (Måhända för optimistisk tidsram? ). Kanske skulle detta vara något - utanför de vanliga utställningslokalerna? Jo, jag tror att många nyfikna skulle ta chansen.

749
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-01-30, 23:25 »
Vad den direkta dödorsaken var kan jag inte svara på, men bidragande orsak tycks iaf vara influenza.

750
Intressant och principiellt viktig diskussion vi halkade in på, Chris! Och eftersom det är under fel rubrik ska jag inte orda så mycket mer om detta här. Vi får nog anledning att dryfta detta igen. Ja, du har nog rätt. Vi har inte alls har olika uppfattningar. Den stora utmaningen ligger framför oss: Hur ska släktforskningen lokalt, regionalt och centralt förändras och organiseras för att möta den nya tidens förening mellan individualism och människans tidlösa behov av social samvaro?

751
Jag kommer utan tvekan att betala den futtiga 100-lappen för ynnesten att både läsa intressanta inlägg och erbjudas plats för min penna.  
 
Tycker mycket av klagolåten under den här rubriken är en storm i ett vattenglas. Precis som Stefan Jernberg påpekar är beslutet fattat enligt demokratiska regler och det är bara att acceptera - eller driva på för en förändring genom den förening man tillhör. Men jag har viktigare uppgifter framför mig i forskningen.

752
Chris,
 
Jag har ingen avvikande uppfattning till det du skriver ovan (19:04), även om nu mina inlägg olyckligtvis har flyttats till Lokalisering i framtiden.
 
Däremot ser jag framför mig en renässans för folkrörelsedriven verksamhet och delar följaktligen inte din syn på internets saliggörande för släktforskningen i framtiden. Kanske har besöksantalet till bl a forskarstugor, som du hävdar, minskat pga internet. Jag vet inte om det stämmer för riket som helhet. Men jag tror bestämt att människans tidlösa behov av social samvaro i sinom tid kommer att visa sig i ökade besöksantal på föreningsträffar och forskarstugor. Allt för mycket tid i ensamhet vid datorskärmen (eller TV:n för den delen) leder till alienation. Sakta och obemärkt blir vi lite till mans asociala varelser som blir störda om någon plötsligt avbryter vår forskariver vid skärmen. (Och därför kan forskarstugor, där man ofta sitter flera personer vid datorn, var en motvikt mot en sådan utveckling). Och detta mår vi inte bra av. Det blir en backlash. Därav renässansen.

753
Självklart måste det vara den lokala föreningen som själv beslutar om hur de vill driva verksamheten. Men idén med forskarstugar, som förbundet tidigare lanserade, var burit frukt på många håll. Att fortsätta understödja en fortsatt utveckling av forskarstugor behöver därför inte vara fel, även om förbundet inte kan stödja detta ekonomiskt. Det kan ju ske på andra sätt, t ex föreläsare, databaser, studiematerial. OK, det kanske lämpar sig mera på mindre orter, där utbudet av andra aktiviteter inte är så extremt som i våra största städer. Men likafullt är social samvaro kring ett gemensamt intresse av godo för alla människor och kan aldrig bli omodernt. Sedan kan man ha olika syn på AF. Jag ser det som ett viktigt komplement till övrig verksamhet. AF är inte och har aldrig varit oundgängligt för min släktforskning.

754
Jag tycker hela den här historien är illa skött - från båda parter.
 
Tidigare har i alla fall målsättningen från förbundshåll varit att understödja utvecklingen av forskarstugor bland medlemsföreningarna. Och jag ser ju från en av mina föreningar hur lyckat det har varit.
 
Men här, när det gäller forakrstugan i Sveriges näst största stad, sjabblar förbundet och medlemsföreningen bort den här möjligheten; att fortsätta utveckla verksamheten för släktforskningens fromma. Det är kontraproduktivt.
 
Det allena saliggörande är inte att i ensamhet, på sin kammare, bedriva sin slätkforskning via internet. Det finns också sociala värden i att medlemmar kommer tillsammans och i forskarstugor runt om i landet bedriver sin forskning. Också via databaser och internet. Och inte minst i Göteborg.  
 
Om förbundet har lämnat det tidigare klart uttalade målsättningen med utveckling av forskarstugor - hoppas verkligen jag har fel! - är hela släktforskarrörelsen ute på ett sluttande plan.

755
Jag har fått svar idag varför SEB är involverad i transaktioner mellan PayPal och svenskt bankkonto:
 
Dear Leif Gson Nygård, Thanks for contacting PayPal. I appreciate the opportunity to assist you with your questions. Mr. Nygård, the reason why Skandinaviska Enskilda Banken are involved in this, is because we work through clearinghouses. They check the funds and are our guarantee that the funds end up at the right bank. Please let me know if you need further assistance. Sincerely,Tim PayPal Resolution ServicesPayPal, an eBay Company Original Message Follows:------------------------
Dear Ildiko, You don't have to give me instructions how I change my account electronicly. I am aware of that. The main issue how I could avoid the big fee I must pay to my swedish bank when I withdraw money from my PayPal-account. A part in this transaction i Skandinaviska Enskilda Banken. My bank is Nordea, http://www.nordea.se/200000.html. Why couldn't PayPal transfer my money direct to Nordea without involving Skandinaviska Enskilda Banken? Nordea can then transfer money to my account in Plusgiro - without any coast for me. This is important for me to know.  Sincerely,
 
Ja, hädanefter gäller alltså att pengarna från utlandet antingen skickas i brev eller till konto i Skandinaviska Enskilda Banken.

756
Hej Jan-Christer!
 
Jovisst, jag brukar göra så - också. Men ofta sker överföringen genom PayPal, t ex när jag handlar på eBay.  
 
Sålde en bok på Tradera till Englands för 135 SEK. För att täcka alla kostnader hade boken behövt kosta 408(!) SEK. Vem skulle ha köpt den då? Knappast någon i utlandet.  
 
Jag pratade med en Plusgirots kundtjänst. Och ha sa att det förekommer att vissa överföringar kan gå igenom TRE parter (banker/finansinstitut) och att varje part täcker sina kostnader, vilka påförs kunden.
 
Så vem sa något om att medlemskap i EU skulle underlätta för handel mellan människor...
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)

757
PayPal använder jag för transaktioner mellan Sverige och utlandet. Men det kostar, som sagt, pengar för överföring mellan PayPal-konto och Plusgirot.
 
Först betalar jag en avgift baserad på hur mycket jag har på PayPal-kontot vid transaktionen. Sedan en avgift till PayPal för överföringen (7 SEK). Tillkommer så avgiften som Nordea kräver för insättning på mitt Plusgiro-konto (60-90 SEK).
 
Skandinaviska Enskilda Banken är involverad i de här överföringarna. Jag diskuterar nu med PayPal varför de inte lika väl kan använda Nordea som uppdragsgivare. På så sätt skulle jag som privatperson med plusgirokonto slippa avgiften på 60-90 kr per transaktion. Jag förstår inte varför PayPal bara ska ha avtal med SEB i det här sammanhanget. Men går det inte att ändra på får jag väl öppna ett internetkonto i SEB (120 kr/år). Uppgifterna kanske kan vara till hjälp för dem i utlandet som har problem med betalningar till Sverige.

758
Näf / Näf
« skrivet: 2008-01-18, 18:50 »
Hej Jonas!
 
Det finns en bok om Johan Skytte och i den står en del om ståthållaren Jacob Näf. Du kan försöka att få tag på den. Följande fann jag i Libris:
 
Johan Skytte :  hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering / av Tor Berg Berg, Tor    (författare)  
Stockholm : Bonnier, 1920  
Svenska  308 s.  
Bok Avhandling}
 
Mvh - och trevlig helg!
Leif

759
Tack för uttömmande svar, Marie!
 
Huvudsaken måste ändå vara att registret kommer att bli tillgängligt. Sedan får man väl göra ett besök till det utomordentliga arkivet, numera i den ståtliga f d Bjälkemässan, eller begära ett utdrag hos er.  
 
Jag förstår att det kan vara olika bedömningar beroende på vem man frågar med tanke på att bilderna sträcker sig så långt som till 1939. En person som var några år gammal på 30-talet, är i de allra flesta fall fortfarande vara vid liv. Så en ev. publicering väcker onekligen gränsdragningsproblem. Jag känner inte till vilken sekretessgräns som är vägledande, om det är 70-årsgräns även här?
 
Mvh
/Leif

760
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 19:56 »
Javisst, västolens bänk satt han naturligtvis på, inte själva vävstolen!
 
Mvh
/Leif

761
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 09:08 »
En förklaring till fjöl i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) är:
 
c) (äv. i riksspr. i vissa trakter; undvikes dock helst) sittbräde på avträde. SCHENBERG (1739). (Nattjärsorna) brukade springa kring på vindarna, och ibland skreko de i hemlighusen och bultade under fjölen. HEIDENSTAM Karol. 1: 14 (1897).  
 
Wäffiölen lär då betyda vävstolen.
 
Det andra ska nog läsas med 'R' som begynnelsebokstav. Kan det vara Ryabänk?  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 13 januari, 2008)

762
Jag har ju svårt att förstå varför Stadsarkivet i Örebro gör en annan bedömning vad gäller PUL än vad Länsmuseet Gävleborg gör.  
 
Kan inte kontakt tas för att ventilera arkumenten för eller emot, Marie Esplund-Lynn? Det skulle vara intressant att veta varför bedömningen skiljer.
 
Vänligen,
 
Leif

763
Maria,
Kan vara en god idé att först kontroller vad som skrivits i ämnet tidigare. Och det finns massor!  
 
God fortsättning!
 
/Leif

764
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 24 december, 2007
« skrivet: 2007-12-22, 17:41 »
God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla släktforskare!
 

765
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-22, 13:19 »
Uttrycket ”i anslutning till” behöver ju inte betyda att Släktforskardagarna läggs samma helg som avslutningen på Bernadottejubileet. De kan mycket väl läggas helgen efter. Det vore helt enkelt fel att inte göra så – av flera skäl. Avgörande är att den 21 augusti 2010 infaller på lördagen i v. 33. För vi kan förvänta oss att Örebro präglas av stor rojalistisk yra den veckan, som avslutas med jubileumshögtid och bal på slottet i närvaro av hela eller delar av Kungafamiljen. Vem vill ägna sig år släktforskning då?
 
Att lägga Släktforskardagarna helgen efter, som Sten föreslår, vore däremot smart. Inte bara därför att vi då som en av utflykterna kan erbjuda ångtåg till den pittoreska staden Nora, guidning i det prisade hyttområdet Pershyttan och avslutning med besök på Noramarken, utan främst för att ”surfa på vågen” av den rojalistiska yra och turistströmmar som kan förväntas under augusti och framför allt v. 33.  
 
Kommunstyrelsen har den 27/11 § 255 beslutat tillstyrka att kommunen går in som huvudansvarig för Bernadottejubileet och under 2008 bidrar med 950 tkr i projektbidrag. Och några delade meningar råder inte mellan blocken så detta kommer säkerligen att sjösättas senare i vinter. Organisatören står också i startgroparna med att utforma en egen hemsida för Bernadottedagarna, vilket naturligtvis är viktigt i informations- och marknadsföringssyfte för kommunen. Och det är här jag menar att släktforskarrörelsen i Örebro ska försöka haka på och få gratis (eller för en symbolisk summa) reklamplats för Släktforskardagarna 2010. Jag skulle bli mycket förvånad om inte ansvariga för jubileet tillät Örebro Släktforskare att ha en länk till Släktforskardagarna på Bernadottejubileets hemsida. Båda evenemangen skulle befrukta varandra:  
 
-   Släktforskare skulle välja att förlägga sin semester under sommaren 2010 till Örebro, inte minst under augusti och i synnerhet v. 33.  
-   Turister och den historiskt intresserade allmänheten skulle förlänga sin semester 1 vecka efter Bernadottejubileets avslutning (eller i vart fall återkomma till Örebro helgen efter) för att kunna besöka Sveriges Släktforskares stora evenemang (och kanske gripas av denna fantastiska hobby?).  
 
Turismen och företagare i Örebro och regionen skulle gynnas, släktforskarrörelsen skulle uppmärksammas på ett sätt som inte har varit möjlig tidigare – till ingen eller ringa kostnad.  
 
Men då gäller det att raska på! Det duger inte att skjuta frågan framför sig alltför länge. Det kanske måste till något ”okonventionellt” grepp från förbundshåll, t ex att man redan nu lägger ner tanken på Släktforskardagar 2009 – om ingen inom kort anmäler sig – och förbereder ett hejdundrande kalas i Örebro tillsammans med medlemsföreningarna här 2010.
 
Ett alternativ, som jag kom på nu, är att ”hyra” Universitetet aktuell helg. Där finns utställningslokaler, föreläsningssalar, matsalar mm. Studierna har inte börjat (riktigt) än och därför kanske en del av login går att ordna i studentbostäderna i området över helgen. ÖBO (Örebrobostäder, som äger studentbostäderna) kanske kan vara behjälpliga med detta. Länstrafiken står för ”skytteltrafiken” in mot centrum och transporterna vid utflykter (och där ångloken inte räcker till!).    
 
Jag ser mig mera som idégivare, förslagsställare. Men kan mycket väl tänka mig att ställa upp i en arbetsgrupp som kan undersöka möjligheten att anordna detta. Är inte medlem i Örebro Släktforskare, men väl i två andra föreningar i länet. I en av dem har jag varit med att anordna anbytarträffar, som blev mycket lyckade, och resor till Släktforskarnas hus i Leksand.

766
Skinnskatteberg, C:1 / Skinnskatteberg, """"extraherat 1736""""
« skrivet: 2007-12-21, 19:00 »
Och det står inte Johanna då? Jag tycker utrymmet är för litet för både ett 'e' och ett 's' efter de båda n-en. Strecket efter 'a' eller 'e' verkar vara övre delen av det ena strecket i överkryssningen. Men jag kan ju ha fel.
 
Far är iaf Olof Hansson i Wetterskoga. Vittnen:
 
John P(er)son morbroder(?)
Hans Erichsson Wettersk[ogh]
hust Anna Brita och Elisabet mostrar
 
Extraherat d. 1 Febr. 1736.
 
Jag kan inte svara på vad uttrycket extraherat betyder i detta sammanhang.
Men notisen är ju överstuken, så det verkar som prästen iaf har gjort någonting (annat) av den.  
Kanske inskrivit uppgiften om personen i en senare, som du är inne på, dödbok? Har du kollat
året innan?
 
Mvh
/Leif

767
Ingegerd,
 
Jag vet inte vad Co står för. Kanske var det fotografer bosatta på annat håll som nyttjade Ebba Sundevalls lokaler? Jag har faktiskt ingen aning. Du kan ju kontakta arkivarie Stefan Nilsson vid Stadsarkivet och fråga: stefan.nilsson@orebro.se
 
Som jag skrev ovan, är inte registret tillgängligt via Internet. För åtkomst till databasen måste du alltså besöka Stadsarkivet.
 
Mvh
Leif

768
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-21, 11:45 »
Och varför inte Hällefors Släktforskarklubb och Askersunds dito? Alla föreningar anslutna till förbundet i Örebro län bör finnas med i resonemanget. Sedan hur ansökan utformas, om t ex det bara är Örebro Släktforskare som formellt står bakom ansökan eller alla föreningar gemensamt, tål att diskutera. Huvudsaken är att den som ansöker har övriga föreningars samtycke till och uttalade deltagande i organisering av arrangemanget. Blir väl en övermäktig uppgift bara för Örebro Släktforskare.
 
Vilken helg som kan bli aktuellt är också en sådan sak som naturligtvis måste diskuteras. Jag tycker ju förståss det är viktigt att arrangemanget läggs i anslutning till Bernadottejubileets - som kommer att pågå under hela sommaren 2010 - avslutning. Om jag inte är helt fel ute, kommer den att ske helgen v. 33 eller 34. Riksdagen 1810, som beslutade om tronföljden, skedde den 21 augusti och det datumet är givetvis centralt i sammanhanget.

769
Jag syftar på att scanna in kort som redan finns i Porträttfynd. De avser alltså att lägga in porträtten också. Onödigt jobb menar jag. Är det exakt samma kort så sparar man tid genom att kopiera över korten till databasen. Men å andra sidan kanske det inte är så många identiska?

770
Ja Ann-Mari, man söker på efternamnet t o m I. För att söka måste du använda faktadatabasen på Stadsarkivet. Du kan alltså inte söka online (vilket naturligtvis hade varit att föredra ).
Det här hittade jag på Ebba i Porträttfynd:
 
Ebba Sundevall (5)   02 dec 2007 15:01
Ebba Sundevall, Centralhotellet (5)   12 juli 2007 11:22
Ebba Sundevall, Centralhotellet. (1)   02 mars 2005 15:43
Ebba Sundevall, Grand Hotell (1)   20 maj 2005 17:12
Ebba Sundevall & Co (10)   21 aug 2007 10:08
Ebba Sundevall & Co, Centralhotellet (11)   13 juli 2006 15:23
Ebba Sundevall & Co., Centralhotellet (1)   22 okt 2003 18:55
Ebba Sundewall (19)   08 okt 2007 21:16
Ebba Sundewall, Centralhotellet (9)   23 sept 2006 16:25
Ebba Sundewall, Grand Hotell (6)   25 okt 2007 10:37
Ebba Sundewall & Co (1)   01 sept 2004 19:30
Ebba Sundewalls Eftr. (6)   25 aug 2004 20:26
Ebba Sundewalls Eftr, Grand Hotell (5)   03 juni 2005 22:21
Ebba Sundewalls Eftr., Drottninggatan 7 (3)   27 jan 2004 16:29
Ebba Sundewalls Eftr., Grand Hotell (1)   16 dec 2002 19:43
 
Har ingen aning om vad som står om varje kort. Men jag tror nog att registret skulle vara till hjälp. Eller vad tror du? Stadsarkivet är f ö på gång med andra digitaliseringsprojekt. Vore väl smart att inte digitalisera bilder som redan finns i Porträttfynd. Jag vet dock inte hur de jobbar.  
 
Om jag skulle kunna undersöka de bilder som finns inlagda här? Nja, jag är nog inte så pigg på detta. Det är inte min grej, om jag säger. Någon enstaka kan jag kolla, om du vill, men så långt sträcker sig också mitt intresse.

771
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-20, 16:13 »
Nu tycker jag det är hög tid att släktforskande Örebroare vaknar upp och söker arrangemanget av Släktforskardagarna!  
 
Och vad vore bättre än att samordna detta med  Bernadottedagarna som planeras i Örebro sommaren 2010?  
 
Om det är något år som Örebro ska arrangera Släktforskardagarna så måste det vara just 2010.
 
Vad talar då för Örebro? Tja, förutom att det 2010 är 200 år sedan riksmötet samlades här på slottet för att välja en fransk general till ny kung, kan följande faktorer vara värda att nämna:
 
-   Ligger centralt i den befolkningstätaste delen av Sverige.
-   Logistiskt centrum - lätt att ta sig hit och härifrån.
-   Gott om lokaler för konferens, utställningar, kost och logi
-       Landskap där bondeland möter bergslagsbygd
-   Forskningsarkiv på Örebro Universitet
-   Arkivcentrum Örebro län (länets företags- och föreningsarkiv).
-   Stadsarkiv i Kanslihuset, Grenadjärstaden (f d I 3).
-   Omfattande hembygdssamling i ”Saxonarkivet” på Örebro Stadsbibliotek
-   Närhet. Alla lokaler och arkiv - förutom Forskningsarkivet vid ÖUV - inom promenadavstånd i de centrala delarna av staden.
 
Dessa skäl tycker jag talar för sig själv. Nu är det bara upp till de föreningsaktiva i Örebro Släktforskare, Kumla Släktforskarklubb och/eller Hallsbergs Släktforskarklubb att fundera över mitt förslag.
 
Ted Rosvall befarar att traditionen med släktforskardagar bryts 2009. Det skull väl då vara lugnande, inte bara för honom utan för hela släktforskarrörelsen, om traditionen återupptas året därpå (om nu ingen vill arrangera evenemanget 2009).
 
Jag tycker det vore skrutt rent ut sagt om inte vi i Örebro tog tillfället i akt och ordnade Släktforskardagarna 2010!  
 
/Leif G:son Nygård

772
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-05
« skrivet: 2007-12-20, 15:38 »
Den som är intresserad av fotografier tagna av Ebba Sundevall & Co i Örebro mellan 1897-1939 har ett intressant Porträttregister att söka i på Örebro Stadsarkiv.  
 
Se  Månadens bild november 2007.

773
Stadsarkivet i Örebro har nu digitalierat ett porträttregister som är åtkomligt från faktadatabasen på arkivet.
 
Där kan man söka efter personer som fotograferade sig hos Ebba Sundevall & Co. i Örebro åren 1897-1939. Ca 8800 personer finns f.n. i registret som f.n. omfattar bokstäverna A - I.
 
Information om detta finns under  Månadens bild november 2007.
 
/Leif G:son Nygård

774
Jag har bara beröm att ge forumgruppen och övriga inblandade, inte minst Daniel Berglund och Peter Karlsson, för den förbättring som nu sker av Anbytarforum.  
 
Att den sker genom en föredömligt öppen redovisning av diskussionerna under särskilda rubriker, gör inte saken sämre precis.  
 
Heders vänner!

775
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 11:47 »
Forumgruppen  
 
som slitit så för att få igång AF igen!
 
/Leif

776
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 00:59 »
Daniel Berglund  
 
som på bara några dagar lyckades diagnotisera problemet med Nya AF och kraftfullt bidra till att det öppnades!
 
/Leif G:son Nygård

777
Källor och arkiv / Åbo Akademis Bildsamlingar
« skrivet: 2007-10-06, 02:00 »
Under mitt surfande i natten (med ett helt annat mål) fann jag  Åbo Akademis Bildsamlingar. Det bör vara intressant för dem som forskar på Österbotten och Finland.  
 
Jag vet inte hur många fotografier som till dags datum har digitaliserats, men 2004 var det ca. 4000 poster i databasen.  
 
Och jag passade på att kika lite på hemsidan. Klickar man på Projekt Bildarvet kommer man till några andra institutioner som har bilddatabaser åtkomliga på nätet.  
 
För släkt- och hembygdsforskare är väl Sjöhistoriska museet (bara ett fåtal bilder tillgängliga, men informativ hemsida dock) och Etnologiska institutionen de mest intressanta.  
 
/Leif G:son Nygård

778
03) Osorterat / Ramlat utför ett berg ?
« skrivet: 2007-10-02, 20:43 »
...omkom ...  
....(war) elliest en
redelig sakt.....[nemdel.?] gammal - - - 5_ [år]
 
Ålder är något och 50, bör kunna synas vid helsidesbild.

779
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2007-10-01, 21:30 »
Birgitta,
 
Du har återgett två bilder:  
 
Den övre rör Jönåkers häradsrätt. Den nedre rör Örebro läns häradsrätters gemensamma dombok, d v s häradsrätten. Men med den nedre bilden syftar du egentligen på lagmansrätten. Eller hur? Du har alltså blandat ihop häradsrätten och lagmansrätten.  
 
Jaha, då ingår en a och b-del i vol. 1. Du bör väl då vara uppmärksam på vilken del som rör Jönåkers härad.
 
Du skriver om ett mål som behandlades i lagmansrätten den 11 juli 1672. Den volym du hänvisar till rör tidsperioden 1673-1685, så däri kan du alltså inte finna mål från 1672. Och just år 1672 saknas uppenbarligen. Den enda volym som möjligen upptar mål från 1672 är då vol. 12½ a och 12½ b, som jag skrev ovan.  
 
För att se vad som finns, klickar du på rubrikerna i vänster kolumn. Under H, Renoverade domböcker REGISTER, hittar du bl a Dombok för städerna bland häradsrätternas renovationer. I dessa kanske finns något från Nyköping?  
 
Hälsn.
/Leif

780
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 20:57 »
Kjell,
 
Skriv ett mejl till anbytarvärden och be att hon flyttar diskussionen.  
 
Det är inte säkert hon uppmärksammar ditt önskemål här.
 
Hälsn.
Leif

781
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 02:14 »
Kjell!
 
Javisst är det roligt att hembygdsforskning måste till för att man ska förstå sammanhangen många gånger!
 
Mvh
Leif

782
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2007-10-01, 02:09 »
Hej Birgitta!
 
Kolumnen till vä om folio (ej sida utan bladnumret, vilket innebär att bara framsidan är numrerad). Och nog tycker jag du är inne på rätt spår med vol. 1 och folio 537. Men varifrån får du a och b? Jag vet inte varför så många blad saknas. Kan det vara att de är i så dåligt skick att de inte har kunnat mikrofilmas (= svartmärkta), men att registret ändå visar bladnumret?
 
Lagmansrätten är sedan helt skiljd från häradsrätten och har egen lappkatalog. Den nedre bilden ser ut att röra häradsrätten. I NAD hittar du uppgifter om  Lagmansrättens renoverade domböcker och dess lappkataloger (under volymsignum EXIA) som kan vara bra att känna till. Och där finns två volymer som omfattar tidsperioden 1591-1679, spridda år. Det är väl i någon av dessa volymer du kan hitta mål rörande Örebro från 1672. Annars verkar just år 1672 saknas. Under  Svea Hovrätt, Advokatfiskalkontoret (under R, Register) hittar du sedan register och namnregister till Lagmansrättens domar.  
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

783
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-09-30, 04:15 »
En intressant detalj efter Ny kyrkan:
 
efter begäran, att siön hindrade...
 
Det verkar alltså som om sjön hindrade brudparet från att gifta sig i en annan, närbelägen kyrka.  
Var det en höststorm månne som hindrade dem? Skulle de annars ha gift sig i gamla kyrkan?
 
Några frågor som inställde sig för mig.
 
Mvh
/Leif

784
Sahlström / Sahlström
« skrivet: 2007-09-27, 23:28 »
Fredd Holm!
 
Har du fått mitt mejl?
 
Mvh
Leif

785
k: (= kära) fru och maka
 
Prästgården

786
Markaryd / Markaryd hfl 1806-1810
« skrivet: 2007-09-09, 23:08 »
Ankomna A. [=Anno] 1806 frå: ...ryd får jag det till.
 
Har svårt att tyda de tre första bokstäverna i ortnamnet. Traryd månne?
 
Mvh
Leif

787
Kond.Btj snarare, konditorbetjänt alltså.  
 
Hand.Btj för nr 2, Per Otto Wessling.

788
Åh, tack bästa forskarkvinnor! Det här innebär öppningar - åt både ena och andra hållet!
 
Jag har funnit Carl Åström registrerad i passagerarlistan på Ellis Island 22.4.1892. Han är då 29 år och på väg till Pennsylvania. Giftemålet med Karolina (puh!) sker då möjligen i den delstaten.
 
Intressantare just nu är ändå uppgiften om Josefina i Philadelphia. För även om immigrationåret är skiljaktigt, kan det vara rätt person. Så den uppgiften kan verkligen vara värt att följa upp.
 
Än en gång, tack - och trevlig helg!
 
Hälsar
Leif

789
Kollade Emigranten (Emiwasa) och där fann jag uppgifter på Carl.
 
Födelsetid: 1863-07-29
Födelseort: Luleå
Födelselän: BD
Yrke: -
Hemstat: CT
Adress: Box 28, Beacon Falls
Döddatum: 1931-08-31 Ort: -
Logenr: 24  Medlem/år: 1900.
 
Det var intressant. Jag har beställt utdrag, men några frågor inställer sig:
 
- Vad är det för Loge som åsyftas?
- Har den någon svensk anknytning eftersom uppgifterna registrerats i databasen?
 
Sedan rör detta alltjämt bara Josefina Eriksson indirekt.  
 
Det jag kom att tänka på är om möjligen någon Josefina (Josephine) med födelseår 1875  
som gift (och med ett annat efternamn) noteras i närheten av familjen Åström 1910.  
Går detta att kontrollera utan alltför mycket besvär?  
 
Mvh
Leif

790
Tack för det, Chris och Kerstin!
 
Ja, det verkar vara rätt familj ni hittat. Och hustrun kan vara den Carol A Astrom som dör 1966 i New Haven. Dottern Anna möjligen den Anna Astrom, död 1979 ibm. Har ni möjlighet att kontrollera uppgiften närmare vad t ex avser födelsedatering? Uppgifter på Charles har jag inte funnit (än) i Ancestry databaser.
 
Då är antingen Charles eller Carolina kusin med min Josefina. Känner inte till dem i kyrkoböckerna från Luleå, men jag kan då forska vidare på detta i Sverige. Men först och främst vill jag söka Josefina Eriksson. Var tar hon vägen? Hon verkar då inte finnas i US Census 1910 för New Haven, CT. Har hon gift sig? Eller återvänt till Sverige innan 1910?
 
Jag har funnit en Josephine Ericksen 1910, född just 1875, i Essex, Vermont. Vad står det mer om henne? Går det att se utan för mycket arbete?  
 
I vigseldatabasen hittar jag sedan två(2) Josephine. Den ena med efternamnet Erikson och maken Charles i Minnesota. Den andra med just Ericksen och maken James Erickson. Var är det senare paret bosatt?  
 
Allra som vänligast,
 
Leif

791
En ana till mig, Josefina Eriksson, utvandrade 1901 till en plats som jag tyder som Beacon Falls, Conneticut - se bild från passagerarlistan 3.10.1901 (Ellis Island):
 

 
Hennes kontakt verkar vara en kusin C. Åström. Josefina Eriksson var född 1875 i Luleå.
 
Jag undrar om någon kan se om och när hon skrivs hos den här kusinen i Bacon Falls? Kan hon ha gift sig där? Vad visar census 1910?
 
Alla uppgifter mottages tacksamt!
 
Mvh
//Leif

792
Jo, jag förstår att det främst gäller Genline, SVAR och AktivDigital. Hela tråden handlar om detta.  
 
Och jag delar ditt förslag om en funktion för nedladdning av bilder/sidor kopplat till ett konto. En utmärkt id?!  
Kanske går det att använda PayPal för detta?
 
Aha, så det går att ladda ner passagerarlistorna? Tack för tipset! Det hade jag ingen aaaaning om.  
Då ska jag trixa en aning !

793
Passagerarlistorna från Ellis Island kan man inte ladda ner och spara. Däremot har man möjlighet att köpa sidor. Vilka bilder/sidor syftar du på, Marcus?
 
Mvh
Leif

794
Jag vill bara applådera alla skribenter i denna tråd för  
synnerligen värdefull konsumentupplysning  
för oss som står i begrepp att välja abonnemang!

795
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 16:51 »
Jo, vid närmare granskning står det allt Rytt:n.  
 
Likaså Raaf, även om jag aldrig har sett eller hört talas om ett sådant efternamn (vilket iof sig inte skall ha någon betydelse vid tydning, men erfarenhet eller brist på densamma kan spela en spratt ibland! )
 
Vänligen,
Leif

796
Hej Kim!
 
Kan det kanske stå ...rasande af onska... (H. T. 1851)? H. T. är förkortning av hösttinget.
 
Därefter:  
 
Fälld un-
......... (raden under kan jag inte tyda före H. T. 1853).
 
D:o (=Dito) för fylleri....
 
Målen har alltså upptagits i häradsrätten dombok nämnda år. Och eftersom böter utdömdes, finns noteringar i saköreslängden, ofta med sid- eller paragrafhänvisning till en utförlig redogörelse i domboken. Saköreslängden brukar finnas i slutet av varje ting. Och så långt fram i tiden kan saköreslängderna vara inbundna i särskilda volymer.  
 
Men det här kände du kanske till?
 
Mvh
//Leif

797
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 00:40 »
Hej Stefan!
 
Jag tycker det är en förkortning framför Georg. Kan stå R y ä n, vilket bör betyda Ryttarän.
 
Det skulle då stå:
 
Döptes Ryttarä[e]n Georgs  
barn wid Isnäs  
kallad ......(ej namngivet).
 
Sedan understruken mening:
 
R y n s (=Ryttarens) Barn in i rättan tid angifwit til at inskrifwas.  
 
Är inte säker på vad som menas. Men jag tror att det rör tiden från barnets födelse till dopet; att tidspannet var acceptabelt.  
Dopet skulle ju ske en viss tid efter barnets födelse.  
 
Sedan är madamens efternamn Reef (Rääf).
 
Mvh
//Leif

798
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-04
« skrivet: 2007-08-23, 11:59 »
Utan att alls vara insatt hur administrationen av nättidningen fungerar, misstänker jag att funktionerna påverkas av att förbundskansliet är stängt idag. Kommer så också att vara fredag och måndag p g a släktforskardagarna i Halmstad.
 
Vi får härda ut!  
 
Leif

799
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-19, 13:45 »
Där ser man, nu fick jag lära mig något nytt! Då är vi två, apropå skidtävlingar...

800
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 23:08 »
Jo, så är det nog - även om jag aldrig sett ordet efterst förut.

801
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 18:46 »
Hej
 
Det står: skal stå efter 2 x.
 
Med det menas att hon som enka skall flyttas ned och antecknas efter (under) den gifte sonen, numera husbonden - före är noterat 2 x - Lars Persson.
 
Ha en trevlig lördagskväll!
 
Hälsar
Leif

802
08 Böcker / Böcker om Bureätten
« skrivet: 2007-08-13, 16:32 »
Hej Daniel!
 
Många känner sig kallade, men få äro utvalda att skriva en bok om Bureätten.  
 
Medan vi väntar på att Urban Sikeborg - som jag anser torgför de mest tillförlitliga uppgifterna om ätten - ska skriva den boken, får vi hålla tillgodo med den artikel han skrev och som publicerades i Släktforskarnas årsbok 1996 (s. 245-286) under rubriken Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet. Där får du uppgifter som av de flesta anses vara de mest relevanta och tillförlitliga idag.
 
Och enligt Urban själv i en diskussion här (18 juni kl. 22.06), arbetar han på ytterligare en artikel som rör Bureättens tradering.  
 
Så även om det då kanske inte blir en hel bok i ämnet, ser jag - och många med mig - fram emot detta arbete med spänning!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

803
Det kan stå Nb 225, d v s Nya boken (nästa hfl) folio 225.

804
Hon ser ut att vara bosatt vid Guldsmedshyttan vid dödsfallet.
 
ålderman Petter Norlins i Gullsmedsh. (hustru). Om det nu inte står Werlins ?
 
Hälsning
//Leif

805
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-27, 13:05 »
Smit inte undan nu, Ulf, och försök skämta bort mitt seriösa föslag!
 
Jag har kastat bollen till dig. Ta den och fundera en tid. Kasta inte omedelbart tillbaka bollen, som du alltid gör, med en rad frågor och påståenden!
 
För att någon öht skulle vilja sponsra teaterprojektet fordras, till att börja med, ett manus. Det är själva förutsättningen för såväl friluftsteater som film av dramatiseringen av Burarna vid Birstaberget.
 
Så skriv du manus först. Under tiden kan du skissa på plats, interiör, scener, roller m m. Rollbesättningen är f ö den minsta huvudvärken. När detta är klart - ordna ett möte via anslag i lokalpressen, där du presenterar din id?. Därefter kan vi börja jaga sponsorer. Hjälper dig gärna med detta.
 
Kom ihåg: det är din rubrik, det är din historia, det är ditt manus. Det är du som är konstnären och teaterchefen i en och samma person som måste ta initiativen. Och i det konstnärliga skapandet har du oinskränkt makt och är oåtkomlig för kritik. Det är konstnärens privilegium. Är det inte detta du vill uppnå?
 
Men byt forum! Ändra fokus! Jag säger detta till dig av hänsyn och i all välmening. För att du ska använda din talang och kreativitet på ett bättre sätt och slippa stånga din panna blodig här.
 
Leif

806
Stora Skedvi / St. Skedvi, F:14, Död, 1803-1830, 2194.96.83100
« skrivet: 2007-07-27, 00:00 »
neder till bottnen...

807
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-26, 23:53 »
Ulf,
 
Tror du jag driver med dig? Jag menar verkligen allvar. Det här är ett konstruktivt och seriöst förslag som jag ber dig begrunda, noga.  
 
Du skulle få ohejdat utlopp för din kreativitet. Det är själva visten med att vara roman- eller, som i ditt fall, pjäsförfattare; att som herre på täppan (läs: Birstaberget) skapa en historia byggd på ömsom fakta, ömsom fiktion. Med goda utsikter att bli hyllad för en fantastisk berättelse och låta ev. negativ kritik rinna av som vattnet på en gås.
 
Jodå, jag kan tänka mig att ikläda mig abottens roll. Inga problem! Jag kommer f ö att börja i en amatörteatergrupp i höst, så jag är väl förberedd. Fale hin Unge är som skräddarsydd för dig, Ulf!  
 
Leif (kulturarbetare)

808
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26
« skrivet: 2007-07-26, 21:51 »
Ulf Sawert:
 
Upphör nu med att sprida dina vildvuxna idéer! Du har gjort Bure-ättens eftermäle en tillräckligt stor björntjänst genom att sprida dina fantasier in absurdum. För hur många är det inte, utanför kretsen av intresserade och släkt med Burarna, som ler i mjugg åt fenonemet du initierat under den här rubriken; att skapa en hönsgård av en fjäder??!!
 
Nej, du gode Sawert, använd din talang på ett bättre sätt. Din tankeverkssamhet skulle komma till sin rätt om du inriktade dig på att, ja varför inte, skriva ett folklustspel om Burarna vid Birstaberget. Observera: Detta är seriöst menat!!!
 
Så skriv en pjäs! Du har redan, i många av dina inlägg, ett betydande stoff att utgå ifrån! Redan finns här uppslag till flera scener. Anlägg en friluftsteater i området. Bygg upp en interiör, delvis på de naturliga förutsättningarna och kanske något torn, en mur m m. Samla ihop en kader av amatörskådespelare. Och vänd dig till Kultur- och fritidsförvaltningen i Sundsvall för att lansera din idé. Jag tror de kan nappa på detta. Annars kanske det går att ordna med lokala sponsorer.  
 
Jag är övertygad om att det kommer att bli stor succé! Folk kommer att vallfärda till Birstaberget! Och du kommer att gå till historien. Ditt eftermäle kommer inte att handla om striden på Anbytarforum utan om folklustspelet om Bureätten. Och det är inte illa! Jag skulle vara mäkta stolt, om jag var i dina kläder och förde detta i hamn.
 
För debatten här är du dömd att förlora!
 
Vänligen
 
Leif

809
Väckelsång / Väckelsång Bodaryd 1787
« skrivet: 2007-07-25, 01:48 »
Annika!
 
Du har redan snuddat vid svaret:
 
Soch.Skräddaren (Sockenskräddaren)
 
Mvh
/Leif

810
03) Osorterat / Vigda i Kråkshult1740
« skrivet: 2007-07-24, 19:51 »
Sökte på Eniro och fann ett Ulfsryd i närheten av Kråkshult. Men jag tycker inte riktigt det står så här.  
 
Iaf ser det ut att sluta på -ryd eller möljigen -rud ?

811
Kalvsvik / Kalvsvik AI:11 s173
« skrivet: 2007-07-24, 00:33 »
svagt i bok
 
Betyder antagligen att han uppvisat dålig bibelkunskap; att läsa sina kristendomsstycken.
 
Mvh
/Leif

812
03) Osorterat / C:1 Hacksta GID 2310.7.100200
« skrivet: 2007-07-23, 01:15 »
Hej Britt!
 
När det gäller begravningsplats tycker jag det stå K o g d som då bör vara förkortning av Kyrkogården. Sedan är det ett ord till höger, kanske åt? Både förkortningen och åt? bör höra ihop med ordet därunder, kanske Backen eller Backens?, vilket preciserar var på kyrkogården hon är begraven.
 
christel. wä[h]l och sälla lefwat.
 
Hoppas det kan vara en hjälp på vägen!
 
Mvh
/Leif

813
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26
« skrivet: 2007-07-21, 11:23 »
Peter Sjölund!
 
Det här var mycket intressant - men fortsätt nu inte DEN diskussionen under den här rubriken om Bureslott!!! Den är tillräckligt lång som den är.
 
Starta en ny diskussion som t ex Utgrävningar av Sköns gamla medeltidskyrka eller något sådant.  
 
Om jag hade varit bosatt i området, hade jag definitivt ställt upp på detta.  
 
Lycka till!
 
Mvh
//Leif

814
Var ligger orten ? / Var ligger detta ställe
« skrivet: 2007-07-13, 23:44 »
Hej Jan! Roligt att du åter besöker Af. Det var länge sedan sist.  
 
Trevlig sommar!
 
Hälsar
Leif

815
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-28
« skrivet: 2007-07-11, 23:30 »
Bra jobbat, Anders! . Det här var inspirerande.  
 
Ska köpa boken av dig så småningom.
 
/Leif

816
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2008
« skrivet: 2007-07-11, 20:52 »
Hej Johanna,
 
En bra början är att läsa igenom alla tips som ges under den här rubriken. Har du gjort det?
 
Sedan finns det andra trådar som behandlar samma problematik. För detta ämne har varit på tapeten ett otal gånger under årens lopp.
 
Det kan alltså löna sig att läsa igenom inläggen om ämnet. Du har f ö Tips: Läs om oäkta barn i Nättidningen Rötter under rubriken ovan.
 
Mvh
/Leif

817
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-13
« skrivet: 2007-07-11, 00:39 »
Det är punkt efter de första två bokstäverna, som är initialer.
 
C. A. Almstedt är mitt förslag.  
 
Vänlig hälsning,
 
Leif

818
Övrigt / Emigranter från Finland
« skrivet: 2007-07-09, 14:26 »
Du kan kontakta  Migrationsinstitutet i Finland.  
 
Det är gratis att utföra begränsad sökning. Men till en viss kostnad per år - tror det är omkr. 300 kr. - kan du söka i alla databaserna.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

819
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46955 - mannens efternamn?
« skrivet: 2007-07-07, 14:02 »
Ann-Mari!
 
Nej för tusan, jag är inte sur!  
 
Det, inom parentes, var väl mer skrivet som ett skämt på temat jantelag: du ska inte tro att du är något.
 
För att övergå till saken, så har jag svårt att se hur man ska kunna klämma ut ett Berglund ur, i vart fall, namnteckningen för brorsan? För få bokstäver för det. Jag håller fast vid Bylund med ett litet 'b'.
 
Mvh
/Leif

820
Porträttfynd (enskilda bilder) / #37354 - svårläst namn
« skrivet: 2007-07-07, 00:20 »
Håller med Anneli (om det nu har någon betydelse vad jag tycker i sammanhanget?).
 
/Leif

821
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46955 - mannens efternamn?
« skrivet: 2007-07-07, 00:18 »
Håller med Marianne (om det nu har någon betydelse?).
 
/Leif

822
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-03
« skrivet: 2007-06-28, 19:47 »
Hej Gabriel - och tack för svar!
 
Det finns ingen anledning att föra en diskussion om detta eftersom jag i sak stödjer er och välkomnar att protokollen kommer att återges i färg.
 
Men att det äldre materialet skulle vara svårläst är en sanning med modifikation. Jag hävdar att det ofta är precis tvärtom! De domsagor jag studerat innehåller flera tingslag. Och i alla fall renovationerna visar att protokollföraren (lagläsaren?) var densamme vid varje ting. De var drivna skrivare och texten är med få undantag lättläst - till skillnad mot protokollen från 1800-talet. Där har jag ofta stött på protokoll som är hart när omöjliga att läsa. Ofta med övertrykningar och marginalanteckningar med väldigt liten text. Det tycker jag i motiverar prioritering av materialet från 1800-talet. För då krävs synnerligen god tid att studera protokollen. Men å andra sidan skulle inte tidigare åtkomst av färgbilderna ändra på det faktum att de är nästan oläsliga. Överstykningar förstör ju läsbarheten, vilket kvarstår även om bilden är i färg.  
 
Så det blir nog till att uppsöka Landsarkivet i alla fall tills ni har digitaliserat de ofilmade domböckerna!  
 
En annan sak jag vill göra dig uppmärksam på är att Lindes domsaga (i Västmanland) saknar originaldomböcker före 1765. Vid den stora stadsbranden i Lindesberg 1869, förstördes även tingshuset och då försvann domböckerna för i vart fall två härader: Nya Kopparberg och Lindes Bergslag. (Jag har inte efterforskat om originaldomböcker även saknas för Fellingsbro härad som innefattade Fellingsbro, Näsby och Ervalla socken). Först från 1765 (Nya Kopparberg) och 1780 (Lindes Bergslag) finns originaldomböcker bevarade. Renovationerna finns däremot från 1639 resp. 1612. Så jag vet inte hur ni löser detta? Ni har dock inget att hämta hos Landsarkivet (Uppsala, ULA) vad gäller koncepten för Lindes domsaga före 1765 utan måste då vända er till RA med begäran om digitalfotografering av originalrenovationerna. Bra som ett tips, när detta län blir aktuellt!  
 
Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

823
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-03
« skrivet: 2007-06-27, 13:20 »
Bara att instämma med Chris.  
 
Man varför inte ändra prioritetsordningen så att digitalisering sker att de domstolsarkiv som öht inte finns mikrofilmade? I allmänhet sträcker sig det mikrofilmade materialet bara till mitten av 1800-talet.
 
Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

824
Källor och arkiv / Diskussionsforum i Finland
« skrivet: 2007-06-27, 00:42 »
Förmodligen är det Hasse Nygård som mejlat, samme person som ligger bakom  The Finlander Forum.

825
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-23, 16:25 »
Tack Urban för dina senaste inlägg! En sådan befrielse att du bringar reda i den röra som den här tråden tidvis har utvecklat sig till.  
 
Det ska bli mycket intressant att få ta del av ditt arbete, när väl det publiceras.
 
Fortsatt trevlig midsommar!
 
Vänlig hälsning
Leif

826
Gränna / Gränna Mantal 1645, Åsmark
« skrivet: 2007-06-15, 23:50 »
Hej!
 
Jag är också inne på Modren. Men tycker inte andra bokstaven liknar ett 'o', snarare ett 'e'.
 
Mvh
/Leif

827
Örebro / Anteckning ur husförhör, Örebro GID:2316.58.16800
« skrivet: 2007-06-15, 23:34 »
Suveränt Lotta!  
 
Naturligtvis står det delaktighet. Eftersom jag tolkade bokstaven nedanför felaktigt som ett 'K', trodde jag det var toppen av 'K' som syns efter det och ingen bokstav. Att det mao rörde sig om t v å ord.  
 
Instämmer i ö helt med dig. Det är lätt att se, när man har svaret framför ögonen! Även så då att målet lär ha hamnat på Örebro Rådhusrätts bord (och naturligtvis inte hos Kongl Maj:t).  
 
Trevlig helg!
 
Hälsar
/Leif

828
Örebro / Anteckning ur husförhör, Örebro GID:2316.58.16800
« skrivet: 2007-06-15, 18:30 »
För det ....... (åtalet?) i ....... afskild afdömd(?) 20/? 81  
af å K. M. till 3 mån straffarbete. Ej fåt af...  
Se Lysn. b. No 80 / 1880.
 
Noteringen om straffarbete har uppenbarligen tillkommit senare (efter domen).  
 
Och eftersom domen troligtvis verkställdes bör du kunna finna närmare noteringar om detta i fångrullar o dyl.
 
Mvh /Leif

829
Kan det stå Allsäter (Alsäter)?

830
Vad har hänt idag? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 13:28 »
Det är anmärkningsvärt att redaktören verkar ta så lätt på det långa avbrott under söndagen! Jag befann mig i en diskussion och förhindrades flera gånger att fortsätta p g a avbrottet, vilket är frustrerande.
 
Frågorna måste ställas:
 
- Har hela förbundsstyrelsen fortsatt förtroende för Ålcom?  
 
- Är Ålcom förutsättningen för den nya plattformen och ordningen?

831
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 12:23 »
Noterade också, vid avståndsbedömningen Njurunda - Sköns kyrka, att en kyrkoruin var markerad på kartan (eniro). Så det är troligt att Olaus Magnus byggnadsliknande symbol vid Njurunda avser just Kvissleruinen.  
 
Det är ju inte så lätt att veta vad han syftar på med varje enskild symbol. Någon förklaring får man inte av ortregistret. Läser man hela historieverket (22 böcker i 4 band) och uttyder de 481 träsnitten, går det förmodligen att lista ut vad han menar med symbolerna. Kanske finns det forskning som närmare visar vad de betyder?  
 
I efterskriften till historieverket (som jag refererat till ovan), står dock att läsa: Alldeles ny och utan tidigare motsvarighet är Olaus' tanke att på kartan lägga in landets fornminnen. Först i våra dagar har man börjat pricka in fornminnena på moderna kartor. Sin karaktär av historisk karta visar Carta marina också genom stamtavlan över från Norden utgågna folk, som placerats i nedre högra hörnet. [del 4, s 522].  
 
Att han då, och i sin befattning som ärkebiskop, var speciellt mån om att markera var kyrkor och kyrkoruiner var placerade är fullt förståeligt.
 
Intressant i sammanhanget är också vad som står i Olaus Magnus Gothus Beskrivning till CARTA MARINA (1965): [..] Kartan ger emellertid i flera avseenden också en bättre bild av Norden än de tidigare framställda. Särskilt de områden - t ex utmed norrlandskusten - som Olaus Magnus själv besökt, återges med en avsevärd detaljrikedom och i många fall korrekt.

832
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-10, 20:12 »
Ulf,
 
Du får väl undersöka om det har funnits någon befästning eller borg i Njurunda. Det jag närmast tänker på är lokalhistorisk litteratur eller RAÄ akeologiska undersökningar.  
 
Men kom inte och påstå att denna plats skulle vara densamma som ditt fynd vid Birstaberget!
 
Vänligen,
Leif

833
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-10, 20:02 »
Nu är det ju så att Ulf Sawert vill göra gällande att byggnaden, som liknar en försvarsmur/borg, intill vattendraget vid Njurunda, skulle kunna vara hans fynd vid Birstaberget. Och jag hävdar att detta är omöjligt.
 
Jag finner ingen anledning att diskutera kartan i allmänhet utan specifikt de två platser/byggnader i Medelpad som är utmärkta på kartan och som är aktuella i den här diskussionen om Bureslott: den tornlikande byggnaden vid Skön, som torde vara kyrkan, och försvarsmuren/borgen vid Njurunda.
 
I motsats till Lars Öhman gör jag ingen värdering eller tolkning av Olaus Magnus förmåga att utföra sitt arbete som geograf. Det skulle vara mig förmätet. Naturligtvis hade han inte de instrument till sitt förfogande som senare tiders geografer och lantmätare.
 
Men jag har mycket svårt att tro att han inte kunde skilja på vilket väderstreck borgen låg i förhållande till kyrkan och huruvida den låg efter en bergssluttning (Birstaberget) eller intill vattendraget vid Njurunda.

834
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-09, 19:25 »
Ulf,
 
Som framgår av Carta marina, ligger slottet eller borgen intill vattendraget vid Njurunda. Skön, som sannolikt avser kyrkan, ligger därifrån ett stycke i nordostlig riktning.  Fågelvägen idag mellan Njurunda och Sköns kyrka är omkring 21 km.  
 
Även om karteringen på 1500-talet ledde till många felangivelser med dagens mått mätt, kunde geografen Olaus Magnus säkert skilja på huruvida  slottet/borgen låg vid ett vattendrag eller efter en bergssluttning.  
 
Ditt fynd vid Birstaberget ligger i närheten av Skön och kan därför OMÖJLIGEN vara detsamma som avbildats vid Njurunda. Så lägg nu ner detta projekt, herr Sawert!
 
Vänligen
 
Leif

835
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-09, 14:09 »
Marc och Ulf,
 
Olaus Magnus bygger delvis sin historia på, som framgått, den folkliga traditionen. Ni framhåller själva hur betydelsefull folkets berättelse om Bureätten är, när nu knappt några skriftliga källor finns bevarade före 1500-talet. Om det vid Olaus Magnus resa fanns en berättarsägen sedan ca 300 år, borde han givetvis ha fått vetskap om den. Men ingenting i verket om Byrisholm, Styresholm, Bure eller Bureus.  
 
Så ännu en källa motsäger er teori.  
 
Hälsningar
 
Leif

836
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-08, 21:26 »
I ortregistret till Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” [Johan Granlund, Gidlunds förlag, andra upplagan, 1976] nämns överhuvudtaget inte Byrestad eller Byrisholm. Om det faktiskt funnits platser med detta namn är det osannolikt att inte Olaus Magnus, under sina resor i Medelpad och Ångermanland 1518, skulle ha sett eller fått uppgift av lokalbefolkningen om dessa platser. I all synnerhet som det funnits? en berättarsägen om släkten Bure sedan flera hundra år.  
 
Livstord är, som mycket riktigt Robert Hammarstedt antyder, Ljustorp i Medelpad. Och Nivrvnda är, enligt registret, Njurunda i samma landskap. Så Ulf Sawert kan sluta inbilla sig att detta skulle vara bilden av Bureslottet! I hela verket nämner Olaus Magnus bara ”slott” vid två tillfällen; dels i avsnittet om Aranäs kungliga slott (utanför Skara), dels i berättelsen om Mälaren och ”..vid dess stränder ligger flera borgar och slott tillhöriga ädlingar och andra framstående personer och efter landets sed ganska ståtliga” (1:30 resp. 7:24).
 
Efterskriften till Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” mycket intressant. Där får vi nyanserad bakgrundsfakta till både Charta Marina och historieverket. Och i slutet skriver John Granlund:  
 
”I Sverige bildade bröderna Magnus en epok. Deras verk förutsatte och kompletterade varandra. De torde också, som jag nämnt, ha varit planlagt som en enhet. Olaus Magnus' arbete blev en av hörnstenarna, på vilka 1600-talet byggde vidare [..] Hans arbetssätt, som bestod i att förena den antika litteraturen och den folkliga traditionen, kom att bära rika frukter.. [..] När det gäller Olaus Magnus eftermäle i våra dagar och i vårt land, har man tillfullo insett hans betydelse som geograf. Även kulturhistorikerna ha särskilt under det sista halvseklet ansett hans verk vara en ovärderlig skattkammare. [..] .. aktualiserade och gav innehåll åt den följande tidens kulturforskningar. Den lärde Bureus tog arv efter Olaus Magnus. Bureus' märkliga anteckningar, Sumlen, kunna bl. a. läsas och begagnas som en kommentar till Historia om de nordiska folken. [..] Vid den tiden, när Gustav II Adolf erkände, att en sådan uppgift (bevara minnena av det förflutna, min anm.) var en nationell angelägenhet och gav den sitt fulla stöd, eggades det antikvariska intresset av strömningar från olika håll. [..]”

837
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-02
« skrivet: 2007-06-01, 15:19 »
Nej då Ulf, jag är inte negativ och defensiv. Bara realist. Vissa skeenden i historiens dunkel lär förbli olösta. Inse faktum!
 
Vad du bedriver är akeologi, d v s forskning baserad på fornfynd om äldre tiders kultur (Svenska Akademiens ordlista) och det hör egentligen inte hemma här, precis som Peter Funke påpekar.  
 
Om det nu är fornfynd som du har hittat och bygger din historia på? RAÄ borde ju då visa ett större intresse för dina fynd än vad de gjort.
 
Vänligen
 
Leif

838
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-02
« skrivet: 2007-05-31, 22:13 »
Ulf,
 
Nej, några tomrum i historien finns förvisso inte. Var än människan verkat har skeenden ägt rum. Men ofta saknas kunskap om den, i synnerhet när det rör tidig medeltid. Och vi lär heller ALDRIG få veta hur det förhöll sig. Det uppstår då luckor i historien, särskilt personhistorien, som vi måste lära oss leva med. Var och en som sysslar med släktforskning har stött på detta fenomen med luckor eller tomrum i sin antavla, vanligtvis kallat anförlust. Det är tråkigt och kan kännas frustrerande, men det är en realitet. Sådant är forskarlivet!
 
Du försöker däremot att fylla luckan med den ena tesen efter den andra och därmed skapa en historia som i vissa stycken de facto inte kan återges. Det är lite sorgligt tycker jag eftersom du verkar var en klok (och kul  ) man i övrigt.  
 
Om du nu kunde följa Urbans råd, att beta av en fråga åt gången och se om den håller för en källkritisk granskning. Då kanske vi kunde nå samstämmighet; att din tes håller eller kan förkastas. Då kanske vi kom någon vart. Du nämner detta med Lars Olofsson Björnram. Var det verkligen så att ni inte kom till något slags avgörande i den saken? Jag är inte så säker på det.
 
Nej, nu blixtrar det utanför mitt fönster så jag måste stänga ner!
 
Go kväll!
 
/Leif

839
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-31
« skrivet: 2007-05-31, 15:14 »
Ulf,
 
Som jag skrev, handlar källkritik om att värdera olika källor. Och det är inte så enkelt som att föredra någon källa före den andra bara för att man tycker den verkar mest sanningsenlig. Det är alla källor sammantaget som kan leda till en slutsats om en person, släkt eller historia. Vilka vedertagna kriterier som ska ligga till grund för en värdering, kan du läsa i den utredning jag länkade till. En huvudregel är hur nära i tiden för händelsen källan förekommer. Brukar benämnas primärkälla.  
 
Och när det gäller muntliga utsagor måste man vara väldigt försiktig. Det är bara att gå till sin egen släkt. Jag kan i stort sett bara förlita mig på vad min mor har sagt om förhållanden i historisk tid - och då rör det sig om ca 70 år. För jag tror att min mor talar sanning och minns vad som hände då. Men skulle jag vilja veta någonting om morfars minnesbilder från sin barndom för 100 år sedan, blir källäget annorlunda. En betydande osäkerhet uppstår eftersom ingen lever idag som kan återge händelser i hans barndom. Så de muntliga källor existerar i praktiken inte och har därför inget värde. Då går det bara att förlita sig på de eventulla skriftiga källor som finns och däremellan spekulera, om man vill sy i hop en släkthistoria. Men då bör det framgå vad som är källredovisning respektive spekulation.
 
Märk väl Ulf: jag skriver här om källäget för blott 100 år sedan - du försöker sy ihop en historia som tog sin början för 800 år sedan. Inser du inte att det är synnerligen viktigt att ha på fötterna innan du framlägger dina teser? Och bara för att knappt några skriftliga källor fanns på 1200-talet, kan du ju inte framhålla att de muntliga källorna då blir ännu viktigare?! För om inga muntliga källor finns till min släkthistoria för 100 år sedan, kan de än mindre finnas sådana bevarade för Bureätten för 800 år sedan. Det är fullkomligt orimligt - hur fina du än tycker den ätten (som också är min släkt) var!
 
Vänlig hälsning
 
Leif

840
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-31
« skrivet: 2007-05-31, 02:57 »
Nej Ulf, alla tårtbitar är inte lika viktiga! Här visar du bristande kunskap i källkritik.  
 
Källkritiken har till syfte att värdera olika källor ur flera synvinklar, såväl skriftliga som muntliga, och att jag som släkt- och hembygdsforskare utifrån den värderingen kan komma till en slutsats huruvida historien - i det här fallet ett Bureslott vid Birstabergets fot - kan vederläggas eller förkastas.  
 
Och då upptäcker de allra flesta - utom möjligtvis du? - att alla källor inte har lika stort värde, att vissa tårtbitar har större eller mindre värde än andra. Och sammantaget kan detta leda till att hela historien närmar sig sanningen/blir sann eller får slagsida beroende på önsketänkande och drömmar och helt enkelt fallerar.  
 
Jag tycker därför att du, som ett gott råd från mig, ska läsa den utredning Kvalitet inom släktforskningen som SSf lät genomföra för några år sedan. Där får du bl a tips om litteratur av debattören här, Urban Sikeborg. Då kanske du förstår (men jag tvivlar) varför han i vissa stycken skriver som han gör här. Så här står det bl a:
 
Urban Sikeborg: ”Ge historien ett liv! Om släktforskning och källkritik.” Släktforskarnas årsbok 1998.
 
Urban Sikeborg har under senare år flitig deltagit i debatten kring källkritik med artiklar och föredrag. Ur den
rubricerade artikeln, som rekommenderas till läsning av alla släktforskare, väljs ett par citat:
 
Att lära sig att tänka källkritiskt är inget märkvärdigt eller svårt. Varje dag värderar vi, medvetet eller
omedvetet, den information vi får, från kolleger, släktingar, politiker, organisationer, utifrån vad vi vet om
personerna i fråga och de ämnen informationen berör. På samma sätt är en god och bred kännedom om
källorna, deras betingelser, och om den tid de skapades, en förutsättning för att vi skall kunna dra rätta
slutsatser om vad som varit. Källkritiken eliminerar inte i sig felaktiga slutsatser, märk väl, men reducerar
dem kraftigt.
Det finns en del viktiga frågor inom källkritiken som varje släktforskare bör ställa sig:
 
• Med ett förflutet i konstant förändring: Vad vet jag om den tid källan härrör från?
• När och hur tillkom källan?
• Vad är källans syfte?
• Stämmer källans uppgifter med vad vi nu vet om världen?
• Vilket värde har genealogiska uppgifter i litteraturen eller i andra bearbetningar?
• Vilka motiv har jag själv för min släktforskning? (s. 9, 10).
 
Släktforskning är en del av den historiska forskningen; en släktforskare är en genealog, en släkthistoriker.
Detta förpliktigar. Och det som skiljer dilettanten från historikern, det som gör det möjligt för oss att leva upp
till detta ansvar att ge historien liv, är källkritiken
. (s. 26).
 
Lycka till i studierna om källkritik, Ulf!
 
Vänligen,
 
Leif

841
#9316 - svårläst namn / #9316 - svårläst namn
« skrivet: 2007-05-26, 00:42 »
Knappast att efternamnet börjar på L.
 
Däremot har Ann-Mari snuddat vid O och U. Kanske värt att spinna vidare på. Efternamnet kan mycket väl börja på O. Eller varför inte Ö? Jag tänker då att öglorna under hakan, i kanten av klänningen, skulle kunna höra till O-et (även om de kommit lite väl långt åt höger, enligt mitt sätt att se).
 
Och slutet kanske inte alls är blad utan stad. Då skulle efternamnet kunna vara Önnerstad.
 
Vad säger källorna?
 
Nu ska jag till sängs och hänryckas!  
 
/Leif

842
Tycks, från min horisont, sluta på ...dblad. Och första bokstaven i efternamnet ett stort A. Däremellan går det att avläsa ett (eller möjligen två?) n.
 
Betty Andblad. Vad säger källorna?
 
Hälsn. /Leif

843
Västmanlands regemente / Västmanlands regemente
« skrivet: 2007-05-13, 18:32 »
Min erfarenhet av GMR rör tiden före 1810. Stor nytta har jag då haft av nämnda regementsmonografi av Torsten Holm. Det var därför jag tipsade om den. Inte minst del 3 lär handla om  Kungl. Västmanlands regementes historia, (http://websok.libris.kb.se/websearch/showrecord?nr=4&searchId=2620&bibId=8211006) organisation efterfrågad tid.  
 
Och Mikael. Jag håller naturligtvis med Lars i övrigt och ber om ursäkt om jag var slarvig med vissa faktauppgifter rörande förhållandet efter 1810. Samt önskar dig framgång i sökandet, kanske i den typ av dokument Lars nämner.
 
Vänligen,
 
Leif

844
Västmanlands regemente / Västmanlands regemente
« skrivet: 2007-05-13, 11:49 »
Mikael,
 
Under krigstid var det kutym med mönstring vart tredje år eller med tätare intervall, när det var påkallat.
 
Eftersom löpnumret 78 följer direkt på 77, verkar det som GMR är i ordningsföljd och ingen mönstring har skett sedan 2/6 1807.  
 
Att nästa mönstring för regementet ske 11 år senare, kan då bero på att krigen (för Sverige) upphörde 1809 och behov inte omedelbart fanns att organisera krigsfolk från Västmanland.
 
Vid mönstringen 1818 anges tydligen en ny soldat sedan 7? år på samma rote. Det bör då innebära att din soldat är bekräftad död i fångenskap.
 
Den allmänna värnplikten infördes sedan 1810, vilket innebar att krigsorganisationen förändrades. Hur organiseringen blev för ditt regemente bör du kunna studera i Västmanlands regementes historia, som har utkommit i 5 delar. Tror att del 2 och 3 är mest intressant för dig.  
 
Mvh
Leif

845
Övrig teknik / Lantmäteriets nya Historiska kartor
« skrivet: 2007-05-11, 21:40 »
Suveränt detta! Jag som precis mejlat en förfrågan om några kartor till LMV. Planerade en resa till Gävle. Det behöver jag inte nu. De kartor jag söker har de scannat och är inlagda i databasen. Kommer att ha oerhört stor nytta av detta. Dessutom slipper man kostnadskrävande resor. Nu kan jag resa till ett annat arkiv istället.  
 
Men man bör ändå vara observant på, precis som Niclas framför, olika versioner av samma karta. Det kan alltså skilja från den ena till den andra, även om den upptar samma område.  
 
Och vi med anor i Bergslagen, bör nog inte förbigå Bergskollegium [RA]. Där kan förvaras kartor från mitten av 1600-talet. Kollegiet, från början Bergsamtet, bildades 1637.

846
Chris,
 
Det här var viktig information för mig. För om både Verner Söderlund och Albert Rönnlund finns i Iron Co, tyder det mesta på att också Viktor bodde och arbetade där och inte Marquette, som jag hittills trott. Fotografiet med dem kanske också är taget just i Iron Co?
 
Så även om Viktor inte finns i census 1920, utan förmodligen bodde i barack, bör jag inrikta mig på gruvföretagen och dess arkiv i och runt Stambaugh, Iron Co.  
 
Och även om jag inte direkt är släkt med Albert Rönnlund, känner jag en person som kommer att sätta stort värde på informationen om honom.
 
Så hjärtligt tack, Chris!
 
Vänligen,
 
Leif

847
Porträttfynd (enskilda bilder) / #69075 - Vilket är namnet?
« skrivet: 2007-04-28, 18:39 »
Jag kan inte läsa efternamnet med annan boksav än L som begynnelsebokstav.
 
Bartho Ljunqvist. Även om han skrev sitt efternamn så, kanske det går att identifiera honom som Ljungqvist?  
 
Bartho måste väl vara ett smeknamn för, precis som Helena skriver, Barthold eller Bartholomeus?

848
Varmt tack Chris, Jan och Bengt!
 
Skulle ha nämnt att Viktor var gift redan vid emigrationen. Så den Viktor med hustru Signe, som Chris och Jan nämner, är inte min Viktor.
 
Men Chris, du kan mycket väl ha rätt när du nämner att han varit på resande fot eller av annan anledning inte upptagits i folkräkningen. Dessutom vet jag inte helt säkert att han återvände omkr. maj 1920.  
 
Utgångspunkten är första barnet som föds efter hemkomsten, min moster, som föds 6.4.1921. Han är alltså hemma senast juli 1920. Och efter att ha varit borta från hustrun ca 3½ år, har jag svårt att tänka mig att de skulle dröja särskilt länge innan hon avlades. Men osvuret är bäst. Det kan vara så att han återvända innan folkräkning 1920 upprättades i det county han vistades. Jag har olika krokar ute i MI för att ev. finna något från arbetet i gruvan. Särskilt intressant är noteringar från den olycka som han var med om. Men sökningen stöter hela tiden på komplikationer:  
 
- det fanns åtminstone 6 gruvföretag verksamma vid tidpunkten,  
- vissa företag har inte eller bara delvis indexerat handlingarna,
- handlingarna förvaras på olika ställen,
- ont om volontärer i Marquette.  
 
Men framför allt vet jag inte säkert huruvida han stannade i Negaunee hela tiden, arbetade i angränsande county, for till brodern i Utah eller till annan state. Det är egentligen huvudproblemet. Vet inte om jag vill hyra in forskare som söker i gruvföretagens arkiv i Michigan, om han inte var bosatt där och därmed knappast finns i arkiven - där.
 
En annan information jag bör ge är att Viktor kom till Negaunee med två kompisar: Verner Söderlund och Albert Rönnlund. De finns på bild här; Kavajbeslag i USA. Vad föreställer dessa? tillsammans med Viktor (till höger). Hur länge de stannade vet jag inte. Men kunde jag hitta dem, kanske Viktor finns runt hörnet?
 
Viktor reste också just till Negaunee för att hans äldre syster var bosatt där och gift sedan 28.9.1900 med John Nystrom (1875-1957). Men hon dog bara en dryg månad efter Viktors ankomst. John finns sedan i Crow Wing, Minnesota enligt census 1920. (I skrivandets stund, har jag inte tillgång till närmare uppgift om bosättningsort eftersom den finns i annan dator, som strejkar). Undrar om Viktor följde med dit?  
 
Sedan har Bengt hittat August. Helt säkert! Men det är alltså ett annat county. Hur som helst hamnar de sedan i Bingham, där 3 barn föds. Sedan hade August utvandrat en gång tidigare, just 1906. Så vem namnen är, vet jag inte. Går det att se om min August finns i Utah enligt census 1910?
 
Vänligen,
 
Leif

849
Min morfar hamnade i Negaunee, Marquette, Michigan vid jul 1916, men han verkar inte finnas där 1920. Är det verkligen så?  
 
Han återkom till Finland omkring maj 1920 och skulle då finnas i US Census 1920, som upprättades i januari/februari. Så den centrala frågan är:
 
Finns han i en angränsande county i Michigan? Eller har han flyttat till brodern i Bingham, Utah?
 
Hans namn är Victor Nygard, född 11.2.1891 i Maxmo, Finland och han  var gruvarbetare. Brodern heter August eller bara Gus (i USA) Martinson. Född 20.9.1884 i Maxmo, Finland. Gift omkr. 1910 i USA (Utah) med Annie Elisabet Höijer.
 
Skulle vara tacksam om någon ville förbarma sig över detta. För om det visar sig att han finns hos brodern i Utah, och inte i Michigan, får jag lägga om forskningsinsatserna helt och hållet.
 
/Leif G:son Nygård

850
Det här var vekligen en bra diskussionstråd, kommer att hjälpa mig - och många andra - vid bildvisning.  
Varmt tack alla, framför allt Cecilia!

851
Bildgåtan - Övrigt / Vad är detta?
« skrivet: 2007-04-20, 20:44 »
Funderar på om det kunde ha varit en sittbräda vid duschning eller bad?
 
Järndetaljerna ser rätt rostiga ut.

852
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46252 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2007-04-19, 00:49 »
Håller på Helenas förslag.  
 
P. S. ? Reiner  
 
/Leif

853
Och jag håller fast vid att det slutar på ..gman.
 
Det är inte första gången streck från bläckpenna, ofta själva bläcket, avsatt små spår där det inte skulle. Detta, i kombination med svagt avtryck till någon del, kan onekligen förvilla.

854
Hej Karl-Axel!
 
Jo, det kan det nog stå.
 
Men t skrevs ofta med ett snett streck nedifrån och upp. (Så lärde jag mig f ö under skrivstilsövningarna i skolan, om än inte så långt streck som här!). Och strecket under r kan höra ihop med ordet på raden nedanför.  
 
Vad står där?
 
/Leif

855
Spännande diskussion detta! Ann-Mari inkommer med det ena trevliga uppdraget efter det andra.  
Heders!  
 
Jag läser efternamnet som Bygman.
 
Kollade på Goggle och fann då detta om Bygman på  Anestry.com.  
 
Kanske kan det vara något?
 
Vänligen,
Leif

856
Kurtorp tycker jag det står.
 
Mvh
Leif

857
Askeby / Askeby, Mantalslängd 1691, Fläret, anmärkning
« skrivet: 2007-04-12, 17:20 »
Gunnar alt
sedan Juhl
hållit wedh
Sängen.
 
Det lär väl då vara fadern till Anders, som är gammal och sjuklig.  
 
Gamla, över 63 år, och sjuka behövde inte betala mantalspenning och brukar därför upptecknas bland Ålderstigna, Inhyses eller liknande kolumn.
 
Önskar dig en trevlig kväll!
 
Mvh
Leif

858
Karin Isaksdotter

859
Porträttfynd (enskilda bilder) / #42762 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2007-03-29, 23:41 »
Jag ser inte sista bokstaven i andra namnet/efternamnet som ett 'w' i alla fall. Att det skulle stå Westw kan jag därför inte se. Sätter en slant på Rodius Vester eller Vestin.

860
Kaga / Kaga, vigselnotis
« skrivet: 2007-03-22, 18:21 »
Nja...
 
Rekommenderar att du kollar mikrofilmen. Den kan du skaffa som fjärrlån till ditt bibliotek, om du inte har tillgång till den i din närhet.
 
/Leif

861
Kaga / Kaga, vigselnotis
« skrivet: 2007-03-20, 21:00 »
Hej Niklas,
 
Det här var inte lätt. Försöker mig ändå på en tydning, även om det till stora delar får ses som gissningar:
 
October månad
Torpardräng i Kaga Prestgård [OBS! Inget namn utskrivet, min anm.]
... (Broder?) pigan dersammastädes Karen Persdotter Fad[d]er war
Torparen Jan Andersson och dess hustru Lisa Andersdotter
i Stensta på Wallby ägor [....] Lystes 21 sept och 15e oktober.  
Wigdes i Kaga kyrka d. 29 oktober [....] erhöll the en
Bibel af Reg. ... Wilhelm ....stedt i Stockholm.
 
Kaga, Jan Andersson och Wallby ägor är väl de enda ort- och personnamn jag är riktigt säker på.  
Kanske kan du få andra som kan korrigera och komplettera detta och därmed komma lite närmare sanningen?  
 
Rekommenderar dock att du tittar på mikrofilmen, som brukar erbjuda bättre läsbarhet.
 
Mvh
Leif

862
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 18:33 »
Ja, Personakt var det:
 

863
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 18:33 »
Kommer här:

864
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 18:15 »
De jag har är Genealogiska Föreningens blanketter. Så här ser Antavla ut:
 

 
Och så här Personakt:
 
 
 
Det finns med grönt tryck också. Och smaken är som baken, men nog tycker jag det är finare med vinrött. Sedan har vi SSF:s blanketter, dem du nämner. Jag använder själv Ansedel eftersom den är enklare än GF:s Personakt. Den är bra när man skriver av direkt från kyrkoböcker och andra källor. Brukar först skriva med blyerts.
 
En särskiljande detalj är sedan att GF:s blanketter är tryckta på 100 g papper från Svensk Arkiv med vattenstämpel. Så det är bästa kvalit? för långtidsförvaring. SSF:s blanketter är inte tryckta på arkivpapper. Tycker det är viktigt att känna till.  
 
Ha det gott!
 
/Leif

865
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 16:18 »
Jag har skrivit till GF och Förbundet. Det är upp till dem att ev. vidta åtgärder. Jag fick också ett brev från GF, där de säger att det är Esselte som har upphovsrätten till antavlorna.
 
Numera säljer inte GF dessa blanketter. Men på en bokhandel här säljs de styckvis, inte i block alltså. Vet inte vad de kostar. Men om du vill Ann-Mari, kan jag kolla upp detta och köpa några åt dej. Det är ju bra att få i originaltryck på åldersbeständigt papper. De är den vinröda modellen. Hur många behöver du?
 
Mvh
Leif

866
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 01:35 »
Vill bara påpeka att dessa blanketter, som Blixten lagt ut på sin hemsida, är exakta kopior av Genealogiska Föreningens [Anlavla] resp. SSF:s [Ansedel] blanketter.
 
Blixten har också infogat sin webbadress vertikalt i marginalen, vilket gör att man får uppfattningen att det är han som är upphovet till dessa blanketter.  
 
Jag tolkar detta som ett flagrant brott mot upphovsrätten. Undrar vad GF och Förbundet tycker? Jag menar, dessa blanketter finns ju att köpa och borde därmed vara upphovsrättsligt skyddade.
 
/Leif G:son Nygård

867
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Dödsorsak
« skrivet: 2007-03-18, 21:19 »
Ja, .. blef död qwarliggande på marken ska det nog stå.  
 
Eftersom kolumnen anger dödsorsak, måste det betyda att döden var ögonblicklig.

868
Var inne på skicklig från början, men tyder inte andra bokstaven som 'k'.
 
Men du har rätt när det gäller närlika, Stefan. Missade strecket ovanför första ordet. Fick för mig att det hörde till ordet ovanför. Kan då vara ävänlika.

869
27 Rosor och hälsningar / Vill tacka.
« skrivet: 2007-03-18, 20:57 »
Instämmer med Stefan!  
 
Senaste numret av Släkthistoriskt Forum var ett av de bästa nummer jag läst.  
 
Bravo redaktörn!

870
War god Sångare och
ståtlig at underwisa Barn
och närlika altid så reder-
lig i sit upförande warit
klockare här i 20 år.
 
Vilket synnerligen fint eftermäle!
 
Mvh
/Leif

871
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Dödsorsak
« skrivet: 2007-03-18, 06:29 »
Fallit utur kjä[r]-
ran, efter en ske-
nande Häst, och
blef död förkla-
rad på marken.

872
Hej
 
Här hittar du  Henrik Mangs hem på nätet.
 
Mvh
Leif

873
Hej Ann!
 
Om du är proffs på detta Ann, skulle det vara roligt om du kunde göra en bedömning av min amatörmässiga bedömning av porträttlikheten här, den 26/10 2005 under diskussionan om Rudolf Wallin. Där för jag öht inte på tal ev. lockar i frisyren som US särskilt vill poängtera i programmet, men däremot sex (6) andra karaktäristika i ansiktet. Sammantaget anser jag det är en frapperande likhet.  
 
Samtidigt vill jag bestämt hävda, vilket också framförts av andra här, att ev. porträttlikhet inte på något sätt skulle kunna utgöra ett bevis på släktskap. Men om vi skulle kunna enas om porträttlikhet, kan det på sin höjd vara en indikation på släktskap, varken mer eller mindre.  
 
Ha en bra dag!
 
Mvh
Leif

874
Norrbärke / Norrbärke C:2 Vigda 1720 GID 24.96.12800
« skrivet: 2007-03-01, 22:31 »
Hej Birgitta!
 
Giettboo, d v s Getbo.
 
Mvh
/Leif

875
Porträttfynd (enskilda bilder) / #66554, Vilken är idrotten?
« skrivet: 2007-02-28, 20:21 »
Ja, troligvis så ser vi ett foto taget en efter segermatch.
 
Den tidens championsbälte är då ett finare tygstycke, kanske av sammet?
 
Någon på Boxningsförbundet kanske har en aning om vem mästaren är?

876
Porträttfynd (enskilda bilder) / #66554, Vilken är idrotten?
« skrivet: 2007-02-28, 18:28 »
Kan också vara boxare med tanke på bältet.  
 
Och bältet fick ju inte vara av hårt material för att motståndaren inte skulle skada nävarna. På den tiden var det kanhända ovanligt med bolstrade, skumgummitäckta bälten. Skumgummi var nog ett senare påfund än tidpunkten för denna fotografering.
 
Inom boxningen var, och är, det kutym med överdimensionerade bälten för att markera var slagen får och inte får träffa. Uttrycket slag under bältet kommer ju från boxningen och då, som nu, är de mot reglerna.
 
Mvh
Leif

877
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 23:45 »
Fel igen!  
 
Ann-Mari!
 
Jag uppfattade inte att det redan hade bearbetats av Chris och Peter. Därför läste jag det hela tiden bakifrån och som spegelvänt!  
 
Det kan då stå något i stil med Stoorslund eller Skarslund.
 
Mvh
Leif

878
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 23:29 »
Fel, fel. Nytt inlägg kommer!

879
Jag menade faktiskt att löftesman och borgensman är samma sak, men skrev fel här. Beklagar detta.
 
Men så bra att AF i Lotta Nordin har en person med utomordentliga kunskaper i det svenska språket från äldre tid, som klart och tydligt kan tolka en text och förstå innebörden, och från tid till annan kan tillrättavisa oss medelmåttor, när vi försöker tolka gammal text i syfte att hjälpa andra här!
 
Eftersom jag tolkade förrester som t v å ord - för rester - och att det syftade på en innestående skuld, trodde jag följaktligen att det rörde ordet restera, som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder återstå; vara obetald [mest i presens particip].  
 
Och du menar alltså att det står då så nedertysta(t)s, Lotta Nordin? Rör texten dåtid eller nutid? Vem är det som vill tysta ner vad och vem?  
 
Jag tolkar det som att stadsgevaldigern anklagar Johan Otter, Olof Andersson och Olof Larsson Spilhammar inför domstol för ett slagsmål och att de nu så (eller få) nedertystas. D v s att de inte bara bestraffas för sina gärningar utan upphöra med slagsmål och annat rackartyg. (Liksom idag skulle straffet också vara avskräckande för att förhindra framtida brott). Jag läser definitivt ordet som nu - och inte då. Innebörden av protokollet är obegripligt för mig annars.

880
Hej Lotta, Bengt-Göran och Birgitta!
 
I sammanhanget lär väl undetystas (eller kanske nedertystas) syfta på Gevallierens önskan om, genom klagomålet, att pojkstrecken med slagsmål och sönderslagna fönster skall upphöra.
 
Ja Bengt-Göran, din tolkning är nog korrekt. Förrester i betydelsen rest iväg; bortrest och inte som rester, d v s restera; återstå, vara obetald. Jag tolkade det som att han hade en innestående skuld sedan pojkstrecken.  
 
Mvh
Leif

881
Hej Birgitta,
 
Nej, jag har ingen stor erfarenhet av detta med löftesmän. Men en annan benämning är bördsman/bördsmän. D v s en person som gick i godo för någon annan, i t ex ekonomiska frågor. Ofta, och precis som idag, är det någon släkting som träder in. Och i detta fall lär det väl vara för att Per är den äldre (äldsta?) brodern.
 
Känner inte heller till befordringsgången inom det militära så väl. Men att han går från gemen till löjtnant på blott tre år, ser jag inte som så anmärkningsvärt.  
 
På den tiden var nog inte befordringsgången så väl utvecklad och därför hade sannolikt kompanichefen en stor frihet att avgöra vem som skulle befordras. Var han duglig och skicklig som soldat kunde avancemang förmodligen gå fort. Men detta är bara mina lösa tankar. Hör med t ex Hans Högman (http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm) som skrivit mycket om det militära.
 
Mvh
Leif

882
Bild 1. .stuckit in med swärden genom fönstren.
 
Bild 2. Johan Otter war eij tillstädes. Böte för absentes (= frånvaron; av latinets absens = frånvarande, min anm.) --- 3 daler.
Olof Spilhammar, ähr förrester (av skulden, min anm.), sådan Byfogden honom stembt haffuer 3 daler.
Stembes nu åter till neste Rådstuga, iwid sine 40 daler:s att han Comparerar (av latinets Comparo = hopskaffa, anskaffa, min anm).
 
Bild 4. .af dem begångit, och
nu få undertystas.

883
09 - Fader okänd / Hitta okänd fader i dombok
« skrivet: 2007-02-18, 03:58 »
Hej Fredrik,
 
Det har skrivits massor om detta på olika ställen i AF.  
 
En god regel är att som nybörjare själv undersöka vad som finns skrivet om ett visst ämne. Du har t ex rubriker som Fader okänd och en rad andra under detta övergripande ämne (Hur gör jag?). Se t ex alla rubriker som börjar på Oäkta eller Okänd.
 
När du har läst igenom vad som skrivits, kanske du förstått hur du ska gå vidare och inte längre har behov av att fråga om detta?  
 
AF är ju en enorm kunskapskälla som bara ligger här och väntar på att bli upptäckt!  
 
Mvh
/Leif

884
Allmänt om medeltiden / Runstenarnas genealogier
« skrivet: 2007-02-18, 03:34 »
Inlägg i liknande frågeställningar finns under Runstenarna (Bureätten), (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/93615.html?1156970447)  av Per Göthe den 30 augusti 2006 kl 22:01 och svaret därefter av Carl Szabad.

885
Jag fann en intressant webbsida med digitaliserade finska kyrkoböcker. Det är Finlands Släkthistoriska Förening som står bakom sidan. Föreningen är relativt färsk, bildades 2004. Tycker den är värd att uppmärksamma. De efterlyser f ö personer som kan översätta från finska till svenska.
 
/Leif G:son Nygård

886
Ytterligare en tillförlitlig källa behandlar släkten Horn af Kankas (och af Åminne) och det är SBL - Svenskt Biografiskt Lexikon, band 19 (1971-73), s 343ff.
 
Och det står rätt mycket om de enskilda medlemmarna, vissa har egna avsnitt. För Göran Henriksson Horn (? omkr 1601) hämtar jag:
 
...Försommaren 1599 begav sig H o hans ovannämnda svågrar till Estland för att svara i en jordatvist o kvarstannade där till våren 1600, då han följde brodern Karl Henriksson till Finland. Därifrån sändes han på uppdrag av hertig Karl snart tillbaka till Reval. Hösten 1600 deltog H i striderna mot polackerna i Livland, där han i dec torde ha blivit dödligt sårad i striden vid Wenden (Anthoni 1937).

887
Ny sökbar databas, findmypast omskrivs i  Aftonbladets nätupplaga idag, 10.1.2007. Adressen där, som jag inte av någon anledning kan direktlänka till, är: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,972179,00.html
 
Där nämns också att flera sökbara databaser är på gång.
 
Det gäller alltså att vara uppmärksam på vad som kommer framöver!

888
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-10
« skrivet: 2007-01-10, 16:12 »
Peter Karlsson!  
 
På vilket sätt bidrar ditt inlägg till utvecklingen av Rötter/Anbytarforum?  
 
Det är precis den typen av inlägg som jag, och många med mig, hoppas slippa genom den förestående nya ordningen.
 
Inlägg som bara tillkommer för att intrigera och undergräva förtroendet för dem som sköter forumet.

889
Gott Nytt År / Gott Nytt År
« skrivet: 2006-12-31, 17:46 »
Ett riktigt Gott slut och framgångsrikt 2007 önskar jag alla släktforskare!
 
Låt oss nu dansa in det ny året och hoppas att Rötter & Af förblir en lika stark del av den samlade släktforskarrörelsen som den alltid har varit!
 

 
Leif G:son Nygård

890
Andra Rubriker / Andra Rubriker
« skrivet: 2006-12-29, 02:15 »
Tack Kaj för ett fint initiativ & arbete och övriga för alla kloka synpunkter under denna tråd!  
 
Här har nu SSf en viktigt beslutsunderlag som de knappast kan bortse ifrån vid utformningen av Nya Anbytarforum.

891
God Jul! / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-22
« skrivet: 2006-12-20, 23:35 »
En riktigt God och Glad Jul önskar jag alla släktforskare med detta julkort från gamla tider!  
 

 
Leif Gson Nygård

892
Sista bilden:  
 
Jöns Erikssons Grubb erkennes fri för Oloff Månssons tilltaall.
Lars Larsson Spihlhammar sammaledes.
 
Tolkar det så att båda frikänns (av Rätten) för det Olof Månsson anklagat/stämt dem för (vad det nu är?).  
 
Mvh
Leif

893
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-17
« skrivet: 2006-12-14, 20:51 »
Nils Antonsson!
 
Från din utgångspunkt som ”utpräglat kommersiell” försöker du ge sken av att företräda någon slags neutral ideologisk hållning i släktforskningshänseende, och ger i linje därmed folkrörelse som begrepp och funktion i samhället ett förklenande omdöme genom att skriva ordet med citattecken. Ideologisk neutral? Fan tro't! De är inte så svårt att se vilken samhällsuppfattning du företräder. Dessutom har du fel när du försöker göra gällande att dess överlevnad skulle bero på ”massiva statliga och kommunala bidrag”. Du tycks inte ha någon aning om hur ideellt aktiva i en lokal släktforskarklubb arbetar.  
 
Jag har haft förmånen att arbeta aktivt ideellt några år i en förening. I linje med FS målsättning försökte vi ordna en Forskarstuga. Den skulle vara en mötesplats för medlemmar och inrymma datorer med Internetuppkoppling, bibliotek, forskarmaterial m m. Nu har detta kunnat förverkligas, vilket är mycket glädjande! Och detta har kunnat ske genom återkommande påstötningar hos kommunen under 5-6 år. Något ekonomiskt bidrag har aldrig utgått (i alla fall inte under de år jag var aktiv). Kommunen har hela tiden prioriterat bidrag till ungdomsverksamheten, vilket är förståeligt. Så det var till att kavla upp ärmarna och hitta lösningar som kunde få ruljansen att gå runt. Vi hyr bl a in oss hos en annan ideell förening. Och faktiskt kan ideellt arbetande ”hålla två bollar i luften samtidigt”; dels driva ideell verksamhet, dels försöka få in pengar. Vi har en tidning som utkommer med 3 nr/år. Och i den erbjuds företag och organisationer att annonsera. På så sätt får föreningen ett ekonomiskt tillskott, som delvis finansierar utgivningen av tidningen. Sedan tillkom försäljning av olika forskningsalster. Och den ideellt drivna föreningen mår alldeles förträffligt. På 10 år har medlemsantalet växt med ca 500 %! Från början var inte en enda hembygdsförening medlem - nu har de flesta i upptagningsområdet blivit medlem! Samarbete mellan hembygds- och släktforskarrörelsen på lokalplanet har också understötts av FS. Men lika förklenande omdöme som Nils Antonsson ger den lokala släktforskarföreningen lär han då ge hembygdsrörelsen. Det är väl inte heller någon folkrörelse - trots att den rymmer 430 000 medlemmar (statistik för 2003)!  
 
Jag delar dock flera debattörers indignation och förvåning över förbundet dåliga ekonomi. Det är en sorglig historia och lär bli föremål för räfst och rättarting, om inte förr så vid nästa Förbundsstämma.

894
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-13, 19:06 »
Mats,
 
Det har framkommit farhågor här att forskare från bl a utlandet skulle komma att utestängas om AF avgiftsbeläggs. Av Michael Lundholms inlägg att döma, är det inte frågan om utan hur en sådan avgiftsfinasiering kommer att se ut. Och detta gäller då inte bara Rötter utan även AF. Därav mitt inlägg om RAOGK. Ett sätt att inte utestänga utländska forskare (och andra) vid en avgiftsfinansiering.  
 
Jag påstår dock inte att det skulle vara utformat på samma sätt. Det går kanske att hitta en variant som blir ett bättre komplement på AF? Och det är inte alldeles nödvändigt att jag måste se varje svar på fråga från utlandet om en enskild släkting. Och varför inte göra en parallell sökfunktion på den avdelningen; AF-LAAGH (= Anbytarforum - Lösa akter av genealogisk hjälpsamhet)?  
 
Och jag delar i sak din och de flesta andras uppfattning att AF borde vara avgiftsfri. (Men det ser ju tyvärr inte ut att bli fallet).  
 
? Ett obligatoriskt, avgiftsfritt användarkonto - Ja.  
? Avgift för vissa interaktiva databaser - Ja.  
? Höjd stödjande avgift till Rötters Vänner - Ja.  
 
Det är min slutgiltiga ståndpunkt. Och här tror jag vi är överens.
 
Trevlig Luciakväll!
 
Leif

895
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-12, 18:04 »
I USA finns en volontärorganisation,  Random Act of Genealogical Kindness, som jag anlitat flera gånger ang. mina emigranter. Och jag har varit väldigt nöjd med hjälpen jag fått. Varför inte skapa någonting liknande kopplad till AF? En bank med frivilliga som är beredda att svara på frågor från dem som inte vill betala för registrering, t ex dem som bor i utlandet. Därmed utesluts de inte och får en förlängd arm till Nättidningen RÖTTER. Men precis på samma sätt som det fungerar i RAOGK, kan man inte kräva eller garanteras ett svar av de frivilliga. Och det är själva poängen: Möjligheten att få svar skulle bli större om man registrerade sig med ett användarkonto och betalade en avgift - hur den nu utformas - för ett utökat Rötter/AF.  
 
Men detta förutsätter givetvis att alla dem som har kunskap inom olika områden, inte minst geografiska, och är roade av att svara på frågor här, anmäler sig till den här volontärbanken. Den som frågar ska veta inom vilket/vilka område(n) personen forskar - såsom det fungerar i USA. Det ska definitivt inte vara någon komplicerad och tungrodd organisation, kan i stort sett sköta sig själv och avlasta administrationen.

896
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-12, 05:15 »
Ja Chris, låt inte detta bli till någon batalj!  Vi värnar båda om detta förträffliga forum. Och jag har fått fram min poäng:  
 
Utvecklingen av släktforskningen står och faller inte med utvecklingen av Anbytarforum - huvudsakligen beror den på hur medlemsföreningarna fungerar och huruvida nya tillkommer. (Välkommen i Förbundet, Astra-Zeneca Släktforskarförening!).
 
Så här på morgonvisten har jag funderat lite på detta med avgifter. Och det måste antagligen utgå någon form av avgift i fall man ska få åtkomst till alla databaser i Nättidningen. Jag kan se en slags tre-stegs-modell:
 
1/ Grundavgift, för att ställa och svara på frågor (för dem som inte är stödjande genom RÖTTERS Vänner), kan förslagsvis vara 50 kr. Vad får man då för detta? Jag kommer då att tänka på Supporten på Microsoft. De ger support tre(3) gånger på en och samma produkt (licens). Sedan betalar man en avgift för varje  support därutöver. Det skulle här kunna innebära att samma person får ställa eller svara på tre frågor på AF. Supporten skulle då vara att personen garanteras svar på varje fråga. En slags volentärbank skulle  kunna byggas upp med personer som är beredd att svara på frågor, som inte inom en viss tid (1 vecka) har blivit besvarade.
 
2/ Medlemskapet i RÖTTERS Vänner höjs till 150 kr. För detta får man, som nu, sin profil publicerad och någon form av gratifikation varje år. Förutom ett gratis CD-material, måhända åtkomst till någon databas? Jag har inga problem med att fortsätta stödja utvecklingen av AF om avgiften skulle höjas till 150 kr.
 
3/ Vill man ha tillgång till alla nuvarande och kommande databaser, kanske få lite rabatt på Förbundsmaterial, och dessutom automatiskt bli medlem i RÖTTERS Vänner, betalar man 300 kr.
 
I all anspråkslöshet, är det här mina förslag på hur en avgiftsfinansiering av AF och vissa andra avdelningar av Nättidningen skulle kunna se ut.

897
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-11, 23:48 »
Just det, Ann-Mari!
 
Om man som nybörjare måste betala 100 kr för första frågan, och på köpet bli RÖTTER-vän, ser man nog till att formulera en fråga som ger en så mycket som möjligt i utbyte. I alla fall skulle jag göra det, om jag började forska nu. Av ev. svar på min fråga, och insikten om vad vänskapet kan ge, skulle bara sporra mig ytterligare i deltagandet på forumet. Vänskapet skulle då inte ses som en börda utan snarare en möjlighet.
 
Jag delar ditt motiv för att deltaga på forumet, Chris! Jag tycker också det är rolig avkoppling att dyka in lite överallt här och ibland hjälpa till, om jag kan. Jag lär mig hela tiden av detta.
 
Däremot har vi delade meningar om folkrörelsedriven verksamhet. Du är inte aktiv och har aldrig besökt ett föreningsmöte. Jag märker det! Det är klart att du då ser Anbytarforum som den största och mest utbredda föreningsverksamheten. AF är ingen förening, blott ett forum. Förvisso förträffligt inslag i förbundets verksamhet, och ett viktigt komplement, men basen är ändå föreningsverksamheten; folkrörelsen.  
 
Hur den rörelsen utvecklas har, enligt min uppfattning, definitivt större betydelse för släktforskningens utveckling i Sverige än huruvida deltagande på AF ska avgiftsbeläggas.

898
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2006-12-11, 21:13 »
Det finns en tendens för oss flitiga använare av detta forum att överskatta inte bara vår egen betydelse här utan av hela forumets OERHÖRT STORA BETYDELSE för släktforskningens väl och ve i det här landet. Verkligheten är kanske lite annorlunda.
 
Släktforskarförbundet är en folkrörelse som likt alla andra folkrörelser baseras på de många medlemmarnas ideella arbete. Hur släktforskningen skall utvecklas avgöras därför i huvudsak på hur de enskilda föreningarna bedriver sin verksamhet. Förbundets Nättidningen kan bidra till släktforskningens utveckling, men har knappast den betydelse som flertalet här vill göra gällande. Alldeles avgörande är hur utvecklingen i de enskilda föreningarna artar sig; intressanta möten, föreläsningar, kurser, anbytarträffar, utflykter, föreningsaktiva, medlemsutveckling o s v. Hur ser den utvecklingen ut? Är rörelsen på tillbakagång? Att döma av medlemsutvecklingen i de föreningar jag är medlem i, syns inte några sådana tecken - snarare tvärt om. Kan det vara så att mötet öga mot öga mellan människor är ett djupt rotad mänsklig egenskap som det råder brist på i denna datoriserade värld och att medlemmar känner ett ökat behov av att komma tillsammans? Vad som händer med Nättidningen är då en marginell fråga i sammanhanget och något som några proffstyckare här  finner så väldigt viktigt, till synes avgörande för hela släktforskningens utveckling. Så är det naturligtvis inte. Släktforskarrörelsen kommer att fortsätta utvecklas oavsett vad som händer med Anbytarforum, om bara verksamheten i föreningarna faller i god jord och inte bara behåller medlemmar utan kan locka nya. Och inget tyder på, som sagt, att den utvecklingen skulle vara i farozonen.
 
Jag har inga som helst problem med att det skulle kosta 100 spänn för att ställa eller svara på en fråga här. Nej, det blev inte lika lätt att bara slänga i väg en fråga. Man blev tvungen att tänka efter lite grann innan frågan ställs. Och som man frågar får man svar. En och annan kanske drar sig för att ställa en fråga, men å andra sidan kanske man får ett bra svar om man formulerar en innehållsrik, uttömmande fråga!  
 
Har vi som enskilda föreningsmedlemmar invändningar mot FS sätt att sköta ekonomin, som indirekt påverkar Anbytarforum, är det f ö bara att följa Bernt Bergkvist uppmaning:
 
... det är dags att vi ute i föreningarna börjar inventera våra led efter nya förbundsstyrelsemedlemmar. Närmare 3,5 miljoner underskott på två år gör att vi behöver finna några redigt gnetiga smålänningar, gärna med skotska gener.  
 
Jag håller också med Elisabeth Thorsell att avskaffa eller i alla fall se över styrelsearvoden. Fortfarande borde väl  styrelsemedlemmarna i första hand besjälas av tjusningen med ideellt arbete i en ideell organisation?
 
Leif G:son Nygård

899
Som uttagen i kronans tjänst (vid Örlogsflottan), kom han att tillhöra den kategori av befolkningen - det fanns flera som befriades - som inte behövde betala mantalspenning.
 
Trevlig 2:a advent!
 
Leif

900
Far: man borta, inflam öron
 
Son: nu tagit tiänst wid Örlogsflottans ko[mpani?] 3/11 (det som är överstuket). Därefter: befriad till mantal bestemmet? d. 18 martii 1743. Dateringen 7/3 tror jag hör till högra kolumnen.  
 
Mvh
Leif

901
Äldre uttryck / Wäre och ähreskänck - betydelse?
« skrivet: 2006-12-09, 01:39 »
Ja, jag tolkar det också som vård (eller förvar).

902
Äldre ord L - Ö / Svärbroder
« skrivet: 2006-12-05, 01:27 »
Hej igen, Monica!
 
Tolkar texten precis som det står:
 
1. Erik svärfaders son Sven Andersson. Svärfadern måste alltså vara Anders NN.
 
2. Erik Erikssons svärfaders broder. D v s Anders NN broder i Bro.
 
Hoppas det ger någon fingervisning.
 
Nej, nu måste jag krypa till kojs. Har en viktig uppgift att utföra i morgon.  
 
Återkommer till dig om detta!
 
God natt!
 
/Leif

903
Karlskoga / Karlskoga Vigselbok 1749 bilder finns
« skrivet: 2006-11-21, 19:53 »
Uppfattade inte pigans bostadsort i övre bilden.  Kan därmed hålla med om att det står Råtorp och inget annat (även om 'p'-et i nedre bilden inte är alldeles glasklar).
 
Och nog står det Strömsnäs i båda bilderna.

904
Karlskoga / Karlskoga Vigselbok 1749 bilder finns
« skrivet: 2006-11-20, 02:46 »
Notisen från 1 november 1748 är lysningen. På sista raden framgår att vigseln äger rum 1749 d. 1 Januari. (De bestämmer tydligen då att vigseln skall ske på Nyårsdagen). Ordet före 1749 är antagligen en variant av vigda på latin: copulati. Det rör sig således om SAMMA personer i båda notiserna:
 
Jacob Jansson från L. Strömsnäs eller Strömsnäs och pigan Catharina Olofsdotter från Rätan i Bjurtjärns (Biurkärns) socken. Men i vigselnoteringen skrivs Jacob faktiskt med efternamnet Larsson (vilket ju kan vara fel, om han senare skrivs som Jansson).  
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif

905
Kan också stå Pr eller P. Brandin.

906
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-17, 19:18 »
Ja du, Johan, det var mycket på en gång!  
 
En ryttare i Arm?n som tillhörde skärgårdsflottan.
 
Blir intressant att se de svar du ev. får på detta.
 
Mvh
Leif

907
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-17, 17:22 »
Du har så rätt, Christer! Visste inte att Arm?n hade egen flotta.

908
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-16, 20:48 »
feldtsjukhus

909
... bestelt och förwarnas wart worder, hon före-
gaf de hända, ...
 
Något ord måhända är feltolkade. Men betydelsen bör vara något i stil med:  
 
hon fick sista smörjelsen; blev varse om vad om skulle hända och accepterade/försonades med detta (hon föregaf de hända).
 
Mvh
Leif

910
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-14
« skrivet: 2006-11-14, 02:09 »
Jöran Johansson vill jag ge en ros för svaret på min fråga om en stallkarl under yrket Stationskarl.
 
Det är flera som i likhet med mig fått fyllig information om personal vid SJ. Varmt tack, Jöran!

911
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-09, 04:16 »
Jag använde en benämning som framgår av SAOB, Svenska Akademiens ordbok. Där finns ett antal varianter.  
 
Den variant Bertil Berglund framlägger lär nog ligga närmast sanningen eftersom det grundar sig på lokalkännedom.  
 
Dagboksanteckningen är dock Häbärge enl. min tydning. Men hur man uttalar ordet är ju en annan sak än stavningen, även om det var vanligare förr att skriva såsom man talade. Och ofta var det på dialekt.

912
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-08, 20:39 »
Så sant! Det ska allt vara Fläsk, även om 's'-et är svårt att se.

913
Stationskarl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-14
« skrivet: 2006-11-08, 00:03 »
Rubriken är intressant även för mig, inte minst Jörans svar till Karin kl. 18.23
 
Jag har nämligen tänkt ställa samma fråga, fast rörande en vagn- och stallkarl hos SJ. Men då vet jag att något register över anställda på den här nivån knappast finns.  
 
Hans namn var Johannes Eriksson, f 1861. Han arbetade från ca 1910 som stallkarl vid SJ i Luleå. I den befattningen avled han också 22.4.1922. Bodde då i kv. Kajan på Sandviksgatan 30.
 
Jag mejlar dig om detta, Jöran!
 
//Leif

914
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-07, 22:46 »
Röbetter, kötlätter å potäter - dä ä livä dä se!

915
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-07, 20:59 »
Ja, för sjutton! röbettor står det.  
 
Leif

916
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-07, 01:58 »
Kul detta!  
 
Känner igen skrivstilen från min mormors brev till min mor på 1960-talet. Då kunde jag inte alls läsa hennes handstil.
 
Här är ett försökt utifrån det K Holmqvist lade ut igår kl. 10.45:
 
Vad betyder dän Drömmen?
jag drömde att J Hälström
stod och ropa till en man
som stod po [på] en storbröt-
erjeny? (= storbrytar-Jenny?) där ja Svarar dem
förklare
 
feck ta in i en
Lövbarack full med
Ströved Halm och
Sot Rök i [vedlidret]
 
Make som stod för griserna
kunde jag uthärda  
 
bar ut i Häbärge (= boningshus) och  
Källare kon (korn) Myäl (Mjöl) Mäck (Mäsk = blandning av vatten och vissa råvaror vid framställning av brännvin eller öl)
bröd morötter kötletter
hem kom jag eftter
8 [dagar med .. kilo]
 
lesamt blev dät
Manna? (= mana, uppmana någon?)
 
Amanda Bergström kom
en afton med gosaker
Teres V Mary Mia Kempe
med ett Stort Kålhuvud
Fru Lundin Hilldar Kvist
med en liter kärnmjölk
 
Läsningen En Religös
man Skulle ha
Påstötning
och jag viste var han
 
Mvh
Leif

917
Jag tycker det står Skiepparen.
 
Mvh
Leif

918
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-11-03, 17:32 »
Håller fullständigt med dig, Marianne, att städare inte ska peta i bildtexten annat än vid uppenbara skrivfel.
 
Trevlig Allhelgonahelg!
 
Leif

919
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2006-11-01, 19:21 »
Diskussion om släkten Spilhammar finns också under Läshjälp: Närke och Örebro Dombok D00072, 1660 s. 442-443.

920
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2008
« skrivet: 2006-11-01, 15:17 »
Vilket kort ur aktuell volym som innehåller Fjäre häradsrätt tror jag SVAR kan ge besked om (om man frågar lite snällt ).

921
Örebro / Örebro AI:9, sida 384, GID 2316.90.52200
« skrivet: 2006-11-01, 15:14 »
Lite svårtytt, men kan det stå Lerrabech? (Lerbäck).
 
Mvh
Leif

922
När det gäller mantalslängder så finns flera skäl till att uppgifter saknas om en person:
 
Han kan ha utflyttat från socknen, blivit sjuk, avlidit, kanske mönstrat och blivit antagen som soldat. Adelsmän och hushåll med soldater var f ö skattebefriade och upptecknas därför i regel inte (jag har sett undantag). Beräkningar har gjorts att ung. halva befolkningen saknas i mantalslängderna.
 
Så att Lars Larsson Spilhammar inte finns med i mantalslängden 1684 behöver inte alls betyda att han är död 1684. Var han identisk med mönsterskrivaren Lars Spilhammar, är det bara följdriktigt att han inte noteras där.
 
God natt!
 
//Leif

923
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-31, 19:39 »
Känner inte till hur det förhöll sig med adligas giftemål med ofrälse.

924
Per Larsson har, genom sin hustru Christin, i allra högsta grad varit inblandad i bortförandet av sakerna i hattlådan.  
 
...hans hustru kan dhet Sielf förekomma... betyder, som jag tolkar det, att Per Larssons hustru vid nästa rättegång själv får komma till rätten för ett förhör. Per Larsson lovar också att uppmana henne att för tillbaka sakerna - det var ju fler saker än klädstycket i guld som togs ur hattlådan - till Stockholm.  
 
Vid besöker i våras vid KrA fann jag i supplikerna en handling - eller om det var flera, kommer inte i håg? - som rörde en Lars Spilhammar. Det kan ju röra sig om flera Lars Spilhammar. Genom att den här Lars Spilhammar är med krigsfolket till Böhmen kan vi utgå ifrån att han är militär befattningshavare och ingenting annat. Du får kontakta KrA för en kopia av dessa suppliker.
 
Sedan kan jag bara åter uppmana dig att låna mormonfilen till ditt Statsbibliotek. Det är markant skillnad på att läsa protokollen från filmen i jämförelse med korten.  
 
Mvh
Leif

925
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-31, 15:21 »
Det var obligationen som inlämnades och försäkrades vid tingsrätten för 8 p. centum (hur stort belopp nu det är?) och var inte bara en anmälan om att visa sitt intresse, bli delägare.
 
Obligationen presenterades av Ingeborg Cruus, så hon är bevisligen i livet.

926
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-31, 15:01 »
Javisst instämmer vi med dig, Crister!  
 
Porträttfynd en unik resurs som fordrar ansning och bra jordmån för att den ska växa och frodas i högönskelig välmåga.
 
Men för det krävs uppenbarligen också personella resurser.
 
Jag har direkt till redaktör'n anmält mig som frivillig och kan gärna tänka mig att åka till Sth för att bli instruerad.
 
Bollen ligger hos redaktör'n.
 
Mvh
Leif

927
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-31, 00:26 »
Frågan är då om städningen sker med någon sorts systematik? För Örebro och Västmanland län verkar ingenting eller mycket lite ha skett senaste året.  
 
Kan det vara så att de frivilliga krafter som hjälper till - om de fortfarande är involverade? - i första hand ägnar sig åt de områden de har anknytning till/är intresserade av? Det finns ju andra län med betydligt fler porträtt än Örebro och Västmanland.
 
Om det ligger någonting i detta skulle utebliven städning av Örebro och Västmanland, till en del bero på att det inte finns någon frivillig som vill ägna sig åt dessa områden.
 
Herr Redaktör! Jag anmäler mig i så fall som frivillig!  
 
Vänligen,
 
Leif G:son Nygård

928
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2008
« skrivet: 2006-10-31, 00:10 »
Vilket län gäller, Johan?
 
För varje län finns hos SVAR den s k Lappkatalogen som visar Svea Hovrätts renoverade domböcker. Det är ett antal mikrokort för varje län, ca 4 kort/län. I dessa kan man se alla häradsrätt inom domsagan. Det kunde alltså finnas flera häradsrätter inom häradet eller domsagan.  
 
Genom att leta fram din häradsrätt, kan du se vilket volymnummer den har. Därefter kan du gå in i SVAR:s pärm Domstolsarkiv och under Svea Hovrätt leta fram de mindre antal kort som rör ditt område. Du kommer antagligen bara att behöva beställa ett mindre antal kort.
 
Men när jag nu kollar detta ser jag att Lappkatalogen bara  stäcker sig t o m 1845 - förutom Göteborg och Gävleborg som löper till 1865.  
 
Jag skulle då föreslå att du kontaktar Landsarkivet, alt. besöker dem för att se vilken volym som rör din häradsrätt. Därefter kan du (eller de) göra en koll i originaldomboken vilket volymnummer som gäller. Sedan vet du vilka kort du behöver och kan beställa dem.  
 
Jag skulle bli förvånad om en häradsrätt för ett enskilt år omfattas av så?många som 36 kort. Det är i alla fall inte min erfarenhet.
 
Mvh
//Leif

929
Nu har jag kollat detta. Och protokollet fanns inte i Örebro Kämnersrätt utan i Örebro Häradsrätts domböcker. Vid den tiden kunde tydligen mål för Örebro Kämnersrätt ingå i häradsrättens dombok, även om Kämnersrätten hade en egen dombok redan från 1643.
 
Protokollet lyder:
 
Peder Larsson i Möhlnargården förekommer, och klagar öffwer
hustr. Anna, Lars Spilhammars hustru, att hon i förledet åhr haffer
stått och hört på när hans hustru, hustru Christin badh M:r (= Monsieur, min anm.) Marcus
dotter föra med sigh till Stockholm, till honom någre Saaker, som
war uthi een iensatt hattlåda hoos M:r Antonij hustru.
Sedan gick hustru Anna dit till M:r Antonij hustru, och säger
sigh wara dit skickadh aff hustru Christin, att taga uth
uhr Lådhan några saaker, deet M:r Antonij hustru henne eftter
lätt och hon togh dhe uth i bland andra Saaker: ett stycke aff enn
Gulldkardh, som wäger widh pass 3 quinter.
Hustru Anna swahrar; att Pehr Larssons hustru hafwer bedit henne taga
uth dhe saaker, och sända medh sin Man Lars Spilhammar till Stockholm.
Det hon gjorde, och sände medh Lars samma Saaker; Men när
Lars Spilhammar kom till Arboga, haffwer han dhet borttsolt
i pant, det Guldklädestycket. Men säger sig intet wist wee
ta till hursom hennes Man dhet pantsatt hafwer, och nu ähr hen
nes Man Lars Spilhammar medh krigsfolket uth åth Bröhmen.
 
Pedher Larsson begierer Uppskof till nästa Kämnärs Cammer
att hans hustru kan dhet till Sielf förekomma, och säga henne
han haffwer ombedit, att föhra dhe Saakerne till Stockholm.
Källa: Örebro och Södermanlands härads m fl rätters renoverade domböcker; Örebro stad [Kämnärskammaren], 4.3.1675, s. 497-498, vol. 34 (CD 140).
 
Nu har du något att spinna vidare på, Birgitta!  
 
Mvh
Leif

930
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-30, 20:14 »
Har kollat detta på Statsarkivet nu och det blev några korrigeringar:
 
Dito prasenterades af wälb. fru Ingebor Cruus en obligation förgiffuen af wälb. fru Mar-
greta Suenske dat. 30 Junij 1677 på 1500 d. kop:t (.bäst?)ligen får inferchecra med 8 p. centum pant-
sättiandes til sächerhet ½ hemm.t Frosta och ½ hem. Fröbärga, begerer intechning som skedde.
Källa: Örebro och Södermanlands härads m fl rätters renov. domböcker; Sköllersta häradsrätt, 12.2.1678, s. 750, vol. 36 (CD 142).
 
Suenske kan kanske vara en omskrivning för Svensdotter?
 
Och det är, som sagt, alltid bättre att kolla rullfilmen efter som den återgivningen oftast är klarare/tydligare.

931
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-30, 12:25 »
Tack för upplysningen, Ann-Mari och Ingegerd!  
 
Jag får väl sända ändringsförslagen till redaktören då och hoppas han har möjlighet att göra någonting åt saken.
 
Även om det nu inte är nedanstående jag har ändringsförslag på, ger jag bara här några exempel på vad jag ställer mig frågande till:  
 
Sala  
C A Grellstrand (7)    
C.A. Grellstrand (77)    
C Cl Grellstrand (1)    
C A Grellstrand (1)    
C. A. Grellstrand (8)    
C. A. Grellstrands Eftr. (1)    
C. A. Grellstrand (1  
 
Herm Westling, Drottninggatan 14 (2)    
Herm Westling (5)    
Herm. Westling (3)    
Herm Westling, Drottninggatan 14 (2)    
Herm. Westling, Drottninggatan 14 (32)  
Herm Westling, Drottninggatan 14, Sala (1)    
Herm. Westling, Drottninggatan 14 (1)    
Herman Westling (2)
 
Måste det finnas så många varianter av samma fotograf i samma stad? Går de inte att sammanföra för att skapa större klarhet och sökbarhet?
 
* * *
 
Västerås
Carl Engelholm, Sturegatan (14)  
 
Västerås Sturegatan
Carl Engelholm (1)
   
Här har alltså samma fotograf införts under rubriken Västerås och dessutom under Västerås Sturegatan. Detsamma gäller fotografen J. Fredriksson. Onödigt och omständligt kan man tycka.
 
Mvh
Leif

932
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-29, 23:07 »
Hur gör jag i det fall jag finner porträtt som uppenbarligen ligger på fel plats? Mejlar jag Anbytarvärden?
 
Frågor i all välmening,
 
Leif G:son Nygård

933
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-29, 19:09 »
S. d. worder? precanderat? wälb. fru Ingebor Cruus en obligation så giffuen af wälb. fru Mar-
greta Suenske dat. 30 Maij 1677 at 1500 d:r kop:t .....ligen får inforchecra med C. A.? caution? pant(?)-
sättiandes til sächerhet ½ hemmet Frosta och ½ hem. Fröberga, begärer intechning som skuld.
 
Som synes en del osäkra tydningar. Men jag ska även kontrollera detta mot mormonfilmen på Stadsbiblioteket. Då kanske några ord blir klarare.  
 
Återkommer!
 
Mvh
Leif

934
deet bookstafwen bereder syftar sannolikt på vad lagen eller förordningar säger vad gäller rustning, rotering e t c.
 
Din tolkning är rätt, Birgitta, när det gäller texten före manhaftig. Det står Leutenampten.
 
Nej, jag har inte haft möjlighet att kolla domboksnotiserna.  Kan du ge mig sidnummer eller tingsdatum för protokollet från 1675? Jag går in i mormonfilmen och kollar detta. Brukar gå bättre att läsa.
 
Leif

935
Söderbärke / Söderbärke AI:4 s 67 GID 152.12.55400
« skrivet: 2006-10-28, 19:55 »
Tycker det står Broman blef sd. D v s: Broman, blev soldat. Tycks stå en siffra (ålder?) därefter som jag inte kan tyda.
 
Om detta stämmer, hittar du honom som soldat längre ned med familj. Han ser f ö ut att ha mönstrat 1736 (kolumnen längst ut till höger torde ange flyttningsår).
 
Mvh
Leif

936
Så forskningen om Spilhammar fortsätter, Birgitta!
 
Ett försök:
 
S. d. Confirmerade Rätten deet Contract som ..... Confirm(era?)
nempden Manhaftigh Peer Spijhlhammar medh sin bon-
de Anders Swensson i Lengebroo Sochn,
1657 den 14 Junij upprättat hafwer, om hemmanets
Walby och Lengebroo Sochn, för rustningh och skjutz betahl-
ningh, som deet i bookstafwen breder uthwisa.
 
Som jag uppfattar det, har ett kontrakt upprättats mellan denne bonde Anders Svensson i Walby och Per Spilhammar om att garantera P.S. ersättning för rustning (häst, sadel, mundering) och skjuts (till mönstrings-, förläggnings- och krigsskådeplats).  
 
Men sin bonde kan också tolkas så att Per Spilhammar kontraterat en av sina bönder för att kunna utse en soldat i korpralskapet. Varje rote om ca 10 bönder skulle ju försörja en knekt eller ryttare. Måhända var det P.S. uppgift att ordna med soldatutskrivningen?. För detta är ju före generalmöstringens tid.  
 
Är osäker på om detta skedde under den tid P.S. var ryttare eller sedan han avancerat till löjtnant och (var det inte?) rustmästare?  
 
Mvh
Leif

937
Fordell / Fordell
« skrivet: 2006-10-20, 00:46 »
Har sökt uppgifter i mina böcker om Lindesberg. Och i Johan Johansson:s Noraskogs Arkiv (1895-97), band III, s. 36, fann jag en notering om Johan Bengtsson och hans hustru, änkan Lisbeta Fordel (ovan) samt ett tidigare dokument ur kronoräkenskaperna rörande samma par:
 
Genom ett annat bref, dat. 15 April 1609, hade en konungens trotjenare, ?manhaftig Johan Bengtsson?, erhållit skattefrihet under sin och sin hustrus lifstid dels för ett hemman, beläget i Österbotten, ?hennes rätta fäderne?, så ock ett hans fädernehemman i Lindesberg liggandes, Lindesås benämndt?. Sedan mannen aflidit, utverkade hans enka Lisbeta Fordel sig ett k. konfirmationsbref, dat. Stockholm 6 Oktober 1612, att fortfarande i sin lifstid åtnjuta samma skattefrihet.  
 
Av skrivningen fick jag uppfattningen att Johan Bengtssons fäderne skulle kunna vara prästbolet i Lindesås, men det stämmer inte. Det är helt enkelt så att Johans far heter Bengt och hade ett hemman i kyrkobyn Lindesås under andra hälften av 1500-talet. Några så tidiga längder för Lindesberg har jag dock inte studerat (ännu), så jag vet inte vem denne Bengt kan tänkas vara.

938
Humble / Humle / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juni, 2012
« skrivet: 2006-10-19, 19:49 »
Har under Övriga Släkter (Fordell) funnit ett dokument från 1613 som rör knekt Per Humble (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/29589.html?1159104077).  
 
Kan de va nått?
 
Mvh
Leif

939
Fordell / Fordell
« skrivet: 2006-10-19, 19:20 »
I mina excerpter av Västmanlands landskapshandlingar, har jag funnit två dokument som rör hovman Lars Fordell och  
Lisbet Fordell.  
 
Eftersom de kan vara av intresse för dem som forskar i släkten, lägger jag ut dokumenten här:
 

 

Källa: Västmanlands landskapshandlingar, vol 1612:2, s. 380? resp. 382 under Räkenskaper och kvittenser, Lindes bergslag och Fellingsbro socken.
 
Dokumentet rörande Lars Fordell visar att han är hovman under Västmanlands knektar. Dokumentet kvittens rör en Per Humble uti Lindes Berglag under min L.S. fana och är signerat Lars Fordell i Arboga den 18 maj eller mars? 1613. I andra dokument i dito volym - listor över knektar - omnämns han som Lars Fordells Fänika.
 
Dokumentet rörande Lisbet Fordell är signerat Stockholm den 6 oktober 1612 och är en kopia. Där framgår flera saker:
 
1. Hon är änka efter framlidne Johan Bengtsson.
 
2. Hennes fädernehemman är Pinnones eller Pinnores i Österbotten.
 
3. Johan Bengtssons fädernehemman var Lindesås i Lindesberg. OBS! Lindesås var före 1641 - då Lindesberg fick stadsprivilegier - namnet på själva köpingen. Möjligen tyder skrivningen på att Johan Bengtsssons far var präst eller kyrkoherde i Lindesberg?.
 
Förhoppningsvis har någon glädje av uppgifterna. Huruvida det finns någon koppling till ovannända personer överlåter jag åt andra att diskutera.
 
Släktforskarhälsning,
 
Leif G:son Nygård

940
Kungälv / Kungälv mantalslängd 1760
« skrivet: 2006-10-16, 23:45 »
Kjell har svarat på detta:
 
... har stor fel på synen.
 
Vänligen,
 
Leif

941
Kungälv / Kungälv mantalslängd 1760
« skrivet: 2006-10-16, 01:39 »
Efternamnet på drängen ska nog vara Kratser, som jag uppfattar det.

942
09 - Fader okänd / Finna okänd fader
« skrivet: 2006-10-14, 15:51 »
Hej Fredrik!
 
Anbytarforum är ju en kollossal kunskapsbank. Ofta behandlas samma eller liknande ämnen under olika rubriker. Därför kan det vara en god idé att kolla vad som finns skrivet om ett specifikt ämne innan man lägger ut sin fråga.
 
Fader okänd är ett sådant ämne. Det har också berörts i Hur hitta föräldrarna till oäkta barn? i Hjälpavdelningen på RÖTTER.  
 
Detta är dock bara två exempel. Det finns flera som rör ämnet.
 
Vänligen,
 
Leif

943
Ur Erik Odelstierna:s Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld År 1780 med ändringar och tillägningar för 1781 hämtar jag:
 
N. Björckberg [Nr 24-25, s 3.2, under Stellbergs rote]
 
Knut Jansson Skal först hafwa opptagit; och emedan han redan 1647 war Bergsman, Så måtte detta af ålder war Bergsmans hemman. Han dref i från 1693 två 4de parter och dog 1706, 96 år g. Sohnen Olof Knutsson antecknades 1703 för Fadrens 4de parter och ägde thessförutan särskilt
Syhltorpet Som med den öfriga egendomen förenades. det hade haft 4de p: uppå sig. Som 1677 flyttades til Eskil Perss: Lapp /:no 99:/; ägdes af Bergm: Schanck och sedan af Sophia Amia ...
 
Boken har avskrivits av Inger Pettersson och Leif Broman 1990-91.
 
Det Björkberg som Anna-Lisa nämner måste vara Södra Björkberg som i Odelstiernas Bergsjordebok upptecknas under Bruks roten nr 26-29, s 8.2.
 
Vänligen,
 
Leif G:son Nygård

944
Jo, Anders Ellerstrand, naturligvis bidrar ökad kunskap till att vördnaden och respekten inför förfäderna stärks. Genom att få insikt om var de bodde, hur de levde, hur många barn de fick, vilka sjukdomar de drabbades av, hur gamla de blev o s v fördjupas ju släktbanden.
 
Vad jag menar är att tidsbrist och önskan om snabba resultat i form av hårddata; namn, födelseår, titel, vigsel, barn, dödår via Internet och allehanda CD-skivor riskerar att underminera vördnaden och respekten.  
 
Då kan det vara hälsosamt att emellanåt sakta ned på tempot, lämna datorn för en stund, idka källstudier i ett annat arkiv (ej kyrkoarkiv) och låta sig hänföras av de gamla originalhandlingarna. Och även om originalhandlingarna råkar vara mikrofilmade går det att uppamma känslan av historiens vingslag.

945
Jag kan i det stora hela bara hålla med Jojje; var och en har rätt att forska på det sätt man vill utan pekpinnar från andra.
 
Men det är också, som flera har påpekat, viktigt att hålla den källkritiska fanan högt. Annars är vi snart på ett sluttande plan och det skulle vara en olycklig utveckling för vår kära hobby.
 
Och jag måste ändå i sammanhanget slå ett slag för forskning i originalhandlingar. För upptäckten av ett 3-400 årigt dokument som beskriver någonting om släkten, har en alldeles särskild tjusning. I andra arkiv än kyrkoarkiv har jag funnit sådana dokument. Och varje gång är det lika roligt! Det blir andäktigt och jag känner en stor vördnad för såväl dem som höll i gåspennan som personerna det handlar om.
 
Men med tiden märker jag också att vördnaden och respekten försvinner. Man blir liksom avtrubbad, glömmer att visa respekt och gå varligt fram. Detta är just risken med modern släktforskning:  
 
Tidsbrist gör att man använder Internet och CD-skivor för att bygga sin antavla enklast och fortast möjligt. Och på vägen försvinner respekten för förfäderna - om den öht infunnit sig? - och historiens vingslag lämnar en knappt märkbar vindpust efter sig.  
 
Detta kan i alla fall ge mig en lite vemodig känsla.

946
Ja, Allan Hansson, Ulf:s kommentar och inkompetentförklaring av RAÄ expertis talar för sig själv.  
 
Ulf Sawert lever i en drömvärld och är helt oförmögen att ta till sig fakta som riskerar att förstöra denna storslagna dröm; Bureättens slott och försvarsmur på Birstaberget.
 
Han får gärna fortsätta leva i vilken värld han vill för mig, men det är sorgligt att det ska behöva gå ut över en hel ätt och förlöjliga densamma.  
 
Nu har jag skrivit mitt sista inlägg i denna diskussion. Hoppas fler gör detsamma. För det finns betydligt viktigare forskningsuppgifter att ägna sig åt!

947
Robert Lind har nu hittat RAÄ inventering av lämningarna vid Birstaberget. Skriv bara Skön i sökningen så får du upp ett 10-tal områden.
 
Studera nu dessa inventeringar, Ulf Sawert!
 
För här får vi nämligen svart på vitt att området redan har utforskats av RAÄ:s experter. Första gången 1964, därefter 1988. Lämningarna där; stensättning, gravfält, hög, fornlämningsliknande lämning, är alltså ingen nyhet för dem. Och de ger verkligen inget belägg för något Bure-slott vid Birstabergets sluttning.  
 
Är det så konstigt att expertisen inte bryr sig om dina framstötningar, Ulf?
 
Så lägg nu ned detta projekt och ägna din dyrbara tid åt någonting mera konstuktivt!
 
I all välmening,
 
Leif G:son Nygård

948
Bäste Ulf!
 
Om jag vore i dina kläder, och besjälad av att få fram sanningen om lämningarna vid Birstaberget, skulle jag göra allt för att införskaffa den litteratur som finns skrivet om området (jag har gett dig flera tips), sätta mig ned och i lugn och ro läsa igenom den, dra vissa slutsater och ställa dessa i relation till de upptäckter jag själv gjort på platsen.  
 
Och under den tiden litteraturstudium pågick skulle jag inte ägna en enda sekund av min dyrbara tid att gång efter annan, vitt och brett lägga ut texter här med mina tankar om saken (som då kan komma att betraktas som vanföreställningar).
 
Och vore jag dessutom civilingenjör, skulle jag verkligen vinlägga mig om att forskning inte redan hade bedrivits på platsen för att undvika att konstruera hjulet två gånger!
 
Och av hänsyn och vördnad till den framstående släkt jag själv är en del av och så starkt brinner för, skulle jag akta mig väldigt noga för att glorifiera densamma och i brist på bevis, med ständiga rundgångar i resonemanget, riskera att dra ett löjets skimmer över hela ätten och få dem att vända sig i sina gravar!
 
Vänligen,
 
Leif G:son Nygård

949
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-25
« skrivet: 2006-10-08, 23:52 »
En mäktig kunskapsbank att orientera i för släktforskare och historieintresserade:
 
 Nordark - Informationsguiden, http://www.hgo.se/nordark/index1.htm.

950
Här är ytterligare matnyttigt för framåtskridandet i detta ämne, Ulf!
 
 Akeologiskt Kunskapcentrum Höga Kusten, AKHK.'
 
Leif

951
Ulf!
 
Du skriver ovan följande:
 
Och varför skulle den gamla berättarsägnen så envist hävda att slottet låg vid Birstabergets sluttningar? Även om denn muntliga källa är osäker så är det dock en källa! Man kan få vägledning av sådant som sedan i sin tur leder fram till vetenskapliga bevis.
 
Jag har gett dig flera exempel på vetenskapliga rapporter som kanske kan ge svar på vad du hittat vid Birstabergets sluttning.  
 
Ytterligare kunskap kan inhämtas genom paraplyprojektet  Arkeologiska Databaser I Norrland, ADIN som är en fortsättning på professor Ramqvists hemsida (vilken jag tipsade om ovan).
 
En mäktig kunskapguide är också  Nordark.
 
Så du kan inte fortsätta fråga här om det ena och andra och sprida dina id?er om fynden vid Birstaberget utan att först ha tagit del av den forskning som de facto har bedrivits om Norrland i modernare tid. Det duger inte med att bara citera några rader ur Medelpads fornminnen.  
 
Källkritik handlar om att dels undersöka vad som finns skrivet om ett visst ämne, dels värdera källorna sinsemellan. (Under vilka omständigheter skrevs verket? Vilka källhänvisningar finns? Är det grundat på hörsägen eller modernare forskning?).
 
För fortsätter du på samma sätt blir det bara rundgång, vilket inte leder någon vart. Och det vill du ju inte att andra ska medverka till. Eller hur?
 
Vänligen,
 
Leif G. Nygård

952
Vikten av att först försöka finna - och läsa! - litteratur och/eller forskningsrapporter rörande aktuellt område innan man framlägger sina teorier, har påtalats av mig och flera andra i denna diskussion (och under Sköns kyrka med omnejd).
 
Sökte på Goggle om Skön och fann en intressant sida om akeologi i Norrland (under  Skrifter av Per H Ramqvist). Den som vore av särskilt intresse är 115. Arkeologiska utgrävningar i Norrland 1950-1995. En databas sammanfattande 1700 undersökningar. Studier i Regional Arkeologi 1. Mitthögskolan. Örnsköldsvik.  
 
Genom att läsa den skriften, skulle vi förhoppningsvis komma närmare svaret på vad stenformationerna vid Birstaberget är resterna av.

953
Boktips / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-08
« skrivet: 2006-10-02, 23:45 »
Riksantikvariämbetet, RAÄ ger ut många intressanta böcker och forskningsrapporter.
 
Sedan har de, eller rättare Vitterhetsakademien, ett förträffligt bibliotek och databas Vitalis som gett mig intressanta litteraturtips, flera som jag öht inte kände till.
 
Sökning i databasen kan alltså ge överraskande lästips, även om det inte direkt rör släktforskning utan angränsande ämnen. Rekommenderas!
 
Vänligen,
Leif

954
Till Jan-Christer Strahlerts exempel på flatstenar i naturen kan också läggas rågångsstenar; stenar som utsattes att markera ägogränser.
 
I ett protokoll från en rågångsförrättning i mina trakter står följande:
 
[...] år 1774 af [...] Lantmätaren Poraht [...] utmärker denna charta Rågången Gammelbo och Glyfsån emellan ifrån sistbeskrivna Röse till No 104, till Glyfsåröset, [...] på en flatsten uppsatt, stenen som nedskolad står, är 1 aln hög, 1 1/8 bred och 1/3 dito tjock, har en skarp kant ofvan, medhan visar linien till No 105 Sand-Röset. [...]. Nedskolade stenen är flatsidig, 1 aln bred och 3/8 dito hög ofvan rösan, visar med sina kanter framtill No 106 Norrmalmsbergs röset, på ett högt öster om Norrmon upsatt [...]. Och så fortsätter det.  
 
Detta var sannolikt en vanlig företeelse förr; att använda flatstenar för att upprätta rågångsskillnader. Exemplet visar att Ulfs flatsten mycket väl kan vara just en sådan gammal rösegångssten. Men den har inte bedömts ha något större antikvariskt eller arkeologiskt värde och blivit bortskyfflad i samband med markberedning och nybyggnation.

955
Obligatoriskt användarkonto / Obligatoriskt användarkonto
« skrivet: 2006-09-25, 21:51 »
Vi börjar bli ganska många nu som önskar flera anbytarvärdar för forumet. Det är därför påkallat att någon från Rötterrådet ger något slags besked om vad som är på gång. För jag antar att ledamöterna följer den angelägna diskussion som förs här, startad av Stefan Jernberg.
 
Ett förslag från mig i all välmening är följande:
 
1/ Låt Röttervänner anmäla sitt intresse att på frivillig basis övervaka sina specialområden och andra som de ev. kan tänka sig.
 
2/ Utse ett visst antal - minst 5 enligt min åsikt - och samordna uppgifterna så att var och en får ungefär lika stort övervakningsområde och uppdragen täcker hela Anbytarforum.
 
3/ Låt nuvarande anbytarvärd ha det övergripande samordningsansvaret, naturligtvis i regelbunden kontakt med redaktör och Rötterådet.
 
Jag tror säkert att detta skulle kunna fungera och ha god effekt. Några användarkonton lär då inte behövas. Dessutom prövades detta med frivilliga vid översynen av Porträttfynd för ung. ett år sedan. Och det verkar ju ha fungerat. Eller? Men det var å andra sidan, vad jag förstår, en tillfällig förstärkning av arbetsstyrkan.

956
Bernadotte / Bernadotte
« skrivet: 2006-09-09, 14:17 »
Finns det verkligen ingen som är intresserad av boken  Ätten Bernadotte (av J. Almén) som jag har utlagd till försäljning på Marknaden (21 augusti 2006). 
 
Den är i jättefint skick!
 
//Leif

957
Trädgårdsmästare / Trädgårdsmästare
« skrivet: 2006-09-09, 13:52 »
För kännedom:
 
Har en bok utlagd till försäljning på Marknaden (21 augusti 2006) med titeln  Svenska Trädgårdar.  
 
Avd. 2 (s. 165 - 673) innehåller biografiska uppgifter om svenska trädgårdar och deras innehavare i Stockholms län och stad, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län samt Kronobergs och Kalmar län. Även med personporträtt.  
 
Jag tycker den borde vara intressant för dem som forskar om trädgårdsmästare.
 
//Leif

958
Han är knekt - se kolumnen till höger - och i någon slags tjänst. I Närke tienst ? D v s han är uttagen att tjäna Närke som soldat, förmodligen i Livregementet.  
 
Men jag får inte första bokstaven till ett N, snarare ett w, så det är lite osäkert ändå.
 
Mvh
Leif

959
Söderbärke / Söderbärke AI:2 GID 152.10.17600
« skrivet: 2006-09-03, 02:30 »
Jag tror det ska vara Simonsdr.

960
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-01, 16:49 »
Ulf!
 
Jag brukar med intresse följa diskussionerna om Bureätten - precis som jag gör med andra rubriker här på forumet som på något sätt rör mina släkttrådar. Och det kommer jag att fortätta med.
 
Vad jag vänder mig emot är att du under den här rubriken har en enmansshow om dina egna vilda teorier, gång efter annan uppvisar stora brister i  källkritik, överbevisas av erfarna släktforskare, men inte tycks lära dig någonting.  
 
Jag ser dig bildligt som en stor plastkorv som finns på Skojlandet här i Örebro. Jag brukar vara där med min dotter. Det finns ett antal sådana här korvar på ett lektorn. Ungarna tycker det är jättekul att trycka ner dem. För omedelbart far de tillbaka i upprätt ställning efter att ha varit nedtryckta till golvet. Lite grann så är det med dig:  
 
Du överbevisas gång på gång att dina teorier inte håller vid en källkritisk granskning. Men du ruskar bara av dig kritiken och fortätter som tidigare, till synes helt oberörd.  
 
Nu skriver du förvisso att jag .... lärt mig mycket här - trots allt käbbel!. Men visa det då så slipper vi käbblet! Gå en kurs i källkritik (och självkritik) så behöver inte en massa utrymme upptas här för att du ska undervisas i detta. Kurser i källkritik är ett viktigt inslag i släktforskarföreningarnas programutbud just för att man ska få en bra grund att stå på i sin forskning och lära sig undvika den typen av nybörjarfel som du gör dig skyldig till.
 
Samtidigt har jag den största respekt och aktning för dig som person. Det är nämligen en stor mänsklig egenskap att (likt plastkorven) gång efter annan få en snyting, komma tillbaka och rak i ryggen och i vänlig ton framföra sina ide?r och teorier - hur tokiga den än må vara.
 
Desto trevligare vore det därför om du visade lärdom och dina ide?r & teorier förde forskningen om Bureätten framåt!  
 
Vänligen,
 
Leif

961
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-01, 10:38 »
I ett svar till Per (Göthe) onsdag 30 aug skriver Carl Szabad följande:  
 
Per! Det finns mig veterligt ingen svensk runsten som omnämner någon person som genealogiskt kunnat kopplas till senare tid.
 
Frågan jag då ställer mig är: Varför diskuteras då runstenar kopplad till en specifik släkt? Varför förekommer denna rubrik öht under Bureätten och konserverar det löjets skimmer över hela släkten som även jag är en del av? Jag tycker det är för bedrövligt och skäms å alla avsomnade Burars vägnar!
 
Allt faller tillbaka på dem som är utsedda att sköta detta forum; Rötterrådet, Anbytarvärd och Redaktör. Och till syvende och sist, förbundsstyrelsen. Genom att acceptera en diskussion om runstenar i en släkttråd tillåter de samtidigt denne Ulf Sawert att härja fritt och sprida sina ovetenskapliga teorier. Legitimerar därmed en källkritik som inte är värd namnet, vilket står i strid med grundbulten i seriös släktforskning och genealogi. Och gång efter annan tvingas därför hedervärda personer som Niklas R., Jörgen T., Carl S. m fl rycka ut till källkritikens fösvar. Som likt demokratin hela tiden måste försvaras.
 
Det är sannerligen hög tid för en överyn av trådarna under Bureätten och att den här tråden raderas eller - om den nu ska få finnas kvar - flyttas till en helt annan rubrik och där stängs. Nu måste Rötterrådet, Anbytarvärden, Redaktören ta sitt ansvar !
 
/Leif G:son Nygård

962
Människor / Tavla på en vägg i Västerås
« skrivet: 2006-08-30, 17:32 »
Verkar inte vara Esaias Tegn?r enligt  Tegn?r var vår förste bestsellersförfattare. Vet inte vem det är. Kanske någon prominent person med anknytning till Västerås?
 
Å andra sidan finns tavlan ovanför ett bord med små inramade fotografier. Kan därför var ett fotografi av någon släkting som varit värd förstoring och hedersplats.
 
Mvh
Leif

963
Hej Kicki!
 
Till att börja med kan du vända dig till Lantmäteriet och dess fastighetsregister (jordregister). Det tog sin början 1908. Dessutom kan du genom lantmäteriets olika förrättningar, och även jordeböcker och mantalslängder, se vem som ägde fastigheten tidigare.  
 
Sedan har du uppbud-och lagfartsprotokollen i domstolsarkiven (häradsrättens arkiv). De infördes från början i själva domboken, men kom senare att samlas under särskilda rubriker i domboken för att slutligen brytas ut och bilda egna volymer. De kallades småprotokoll och fick beteckningen A II. Innehöll inte bara handlingar rörande fastighetsköp och -försäljning. (Lästips: Per Clemensson & Hans Andersson Hembygdsforska! Steg för steg s. 69, 162f).
 
Men när det gäller ett litet torp som ingår i en större fastighet kan det nog vara svårt att veta vem som exakt bodde just i det torpet. Om inte torpet hade ett särkilt namn som kan förekomma i register, längder eller protokoll. Drängstugan var vanligen ett mindre torp, så du kan mycket väl ha rätt i ditt antagande. Sedan fick oftast far- eller morföräldrarna en liten stuga på gården att bo i som gamla. (På den tiden tog vi hand om våra gamla och föste inte undan dem så lätt! De var en naturlig del av den sociala gemenskapen. I alla fall så länge mågen eller svärsonen var fastighetsägare).    
 
Mvh
Leif

964
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2006-08-19, 20:29 »
Fann en  intressant hemsida från USA, http://www.aplusprint.com/ som erbjuder historiska skrifter från olika states och counties. Kan ju vara kul att känna till historien om de platser där våra emigranter slog sig ned. Jag har f ö köpt några av skrifterna på eBay.

965
03) Osorterat / Vad står det om Brita och hennes straff?
« skrivet: 2006-08-17, 19:03 »
Hej Christina,
 
Tolkar fräjdanteckningen så här:
 
Frigafs från Straff- och arbetshuset
 å Norrmalm i Stockholm 1882 5/1,
der hon för första slöhet varit 1 år
18 11/8 85 - 18 ?/? 86 för försvarslöshet
på samma ställe.
 
Skall snarast möjligt öfer-
lemnas till St. Barnhuset
i Sthm.
 
Mvh
Leif

966
Lärorik förklaring, Eva!  Tack.  
 
Jag har faktiskt inte stött på detta tidigare. Eller reflekterat över skillnader i att sätta punkter/tecken i bokstaven 'ä'.  
 
Men jag har å - eller om det nu var ä ?  - andra sidan aldrig forskat i Kung Karl.  
 
/Leif

967
Fel av mig. Eva har rätt. Färgkarlen ska det vara, även om jag har svårt att se någonting annat än 'å' som andra bokstav i titeln.
 
Vänligen,
Leif

968
Hej Marianne!  
 
Kyrkowärden Olof Jonsson ...
 
fångkarlen Abraham helt riktigt.  
 
Mvh
Leif

969
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Nora, AI:4b
« skrivet: 2006-08-07, 00:59 »
Hej,
 
Det är nog flickan Anna Larsdotter som är född i Sala 1772. För Catharina kan jag inte se någon födelsedatering. Och är det hon som inflyttar och inte Anna? Har du kollat inflyttningsboken aktuell tid?  
 
Jag kan inte riktigt se varifrån hon (Anna el. Catharina) inflyttar. En gissning: Kolbäck.
 
Mvh
Leif

970
Marginalanteckningen:
 
Inhyst
hos P. E. J.
...... .. ..
1844.  
 
På punkternas plats kan möjligen stå: Hustru E a [=Enka] 42
 
Skomakaren vid Granhult, Jan Jansson, byter tydligen namn till Lindgren och återfinns, vad jag kan förstå, som inhyst på s. 274. Han är inflyttad 1840 ifrån, som Henrik T. skriver, Skinnskatteberg.  
 
Paret har gift sig 25/9 1841 i Ramsberg.  
 
Hustrun, Cathrin Helsing, är född 23/11 1820 i Mora (Dalarna) och inflyttad från Fellsbro (=Fellingsbro, Västmanland) 1841.
 
Paret har barnen Anna Stina, född 6/6 1843 och Johanna, född 28/9 1845. Båda födda i Ramsberg.
 
I anteckningskolumnen till höger står att Jan Jansson/Liedgren är förhörd 1839 och ytterligare en gång, dateringen närmast oläslig.
 
Detta är vad jag får ut av bilden. Har själv inte  tillgång till Genline.
 
Mvh
Leif

971
04) Arkiv (diskussioner t o m 2007) / Kung Karl, AI:6a
« skrivet: 2006-07-28, 00:05 »
Fjärdingsman (Fierdinsman) får jag det till.
 
Mvh
Leif

972
Ja, lite svårt även för mig att uttyda första ordet. Därav punkterna. Men du har sannolikt rätt i att det står Utrest.  
 
Vänligen,
Leif

973
...... och om han till 1 Junii 653 icke sigh
insteler, stånde Nills i Hella i stellet ifrån ......
dess löhn och förrines löhnen emot Cronans
bes...(wer?)
 
Mauritz inställde sig tydligen inte trots uppmaning och ersattes därför, varvid lönen behölls av Kronan för dess besvär, om jag tolkat det rätt.
 
Mvh
Leif

974
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-16, 20:28 »
Kollade Lappkatalog HR, Örebro län, 1603-1845, vol. S1711, kort 3/5 och fann att bara ett urtima ting har skett 1809: den 17 juni och rör en konkurs- och boställningssak. Så då kan du utesluta u.t. och inrikta dig på ordinarie ting. Vinter- eller vårtinget genomfördes mellan 1-9 mars. Inget sommarting detta år utan bara ett höstting mellan 30 okt. - 9 nov. [Rullfilmsnr. OP 3658 och 3659, år 1809, vol. AI:22 (el. 322 enl. Lappkatalogen)].
 
//Leif

975
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-16, 19:42 »
Ja du Henrik, det här blir mer och mer spännande!
 
Nog fanns det ett fängelse, eller snarare finka, i Lindesberg alltid. Och eftersom han inte har noteras för nattvardsgång alls under 1809, bara husförhör 26 (el. 16?) januari, kan man förmoda att han tagits i förvar för något brott begånget kort tid därefter.  
 
Vilket brott det gäller, och om det har att göra med Arons försvinnande, kan domboken ge besked om. Jag skulle då börja söka i Lindes och Ramsbergs häradsrätt och i det som kallas Urtima ting och extra förättning [Rullfilm OP 3677, 1764-1841, vol. AII:1]. För om vi antar att han tagit livet av sin egen son, och riskerade dödsstraff, vidtog ofta omfattande utredningar. Dessa skedde så fort som möjligt efter brottet och   mellan ordinarie ting.  
 
Genom att först söka i Urtima ting kan mycket tid sparas. Hittar du inget där måste du blada igenom protokollen för vinter-, vår- och ev. sommartinget 1809. Register finns förvisso i slutet av varje ting för mål där böter har utdömts, men detta rör ett grövre brott än så. Hittar du inte målet där, kan det också ha upptagits av Lindesbergs Rådhusrätt och Magistrat, även om det var stadsdomstolen. Brottet kan ju ha begåtts i Lindesbergs stad.  
 
Vad dödsorsaken är kan jag inte riktigt uttyda. Kanske fältsjukan ? Med det menas väl sjukdomen soldaterna fick i fält. Var det inte lungsot? Någon annan har säkert bättre kunskap om detta.
 
Lycka till!
 
Hälsar
 
Leif G:son Nygård
Örebro (på Norr)

976
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-16, 02:52 »
Jaha, detta ger nya upplysningar och inte bara fragment. Bra Carin!  
 
Rör skomakaren Lars Andersson med familj vid Sjöfallet. Lars verkar ha avlidit i januari eller februari 1809. Otydlig notering om detta under Anm..  
 
Kan sedan konstatera att Aron är överstruken, men inte vertikalt utan horisontellt och så även övriga syskon. Aron tycks, mycket riktigt, leva 1808 då han tar nattvarden i juni tillsammans med far och mor. Men därefter finns ingen notering på honom. Kan anmärkningen vara bortlöpt? Han är då 20 år och rymmer hemmifrån. Varför? Orkade han inte med huvudansvaret som familjeförsörjare sedan fadern dött? Blev kan kallad till mönstring med stor risk att bli uttagen till krigstjänst och ville undvika detta? Vi kan dock fastslå att Aron inte kan vara identisk med den främling som hittas i sjön vid Löa 1804. Han måste finnas i någon dödbok, men i vilken socken? Ja, Henrik frågorna är många! Det kan ju också vara så att prästen har glömt skriva in honom i dödboken. Ett sätt att undersöka detta är att läsa kyrkoräkenskaperna. Där brukar prästen vara mer noggrann med dokumentationen eftersom den ekonomiska redovisningen var viktig.
 
Dotter Maria tjänstgör tydligen som nr 4 i Nederhyttan, enligt noteringen i vä marginal (Benämnd N. 4 i Nerhytta). Hon kommer bara hem vid förhör. Kyrkobesöket och nattvarden sker från tjänstgöringsorten. Men 1814 verkar hon ha återkommit.  
 
Dotter Maja har ingen notering och ser ut att ha dött omkring 1805. Notering om detta i kolumn för anmärkningar, men jag kan inte tyda årtalet.
 
Mvh i sommarnatten!
 
//Leif

977
En sökning på Erik Gällström i Ancestry.com (Social Security Death Index) visar att denne dog 1968 i Saint Louis, Minnesota.  
 
Kanske någon att söka vidare på?
 
//Leif

978
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-14, 18:46 »
Nej, han lär nog inte ha gått igen, Carin  !
 
Jag har inte tillgång till Genline så att jag kan se år, kolumner och noteringar i sin helhet.  
 
Men om han då levde 1808, lär han i alla fall ha avlidit tidigast detta år - senast 1816, av korset framför namnet att döma. Och nog tycker jag det ser ut som han är överstruken, vilket också kan indikera att han är död.
 
//Leif

979
Margaretha,
 
Du kan ju börja med att vända dig till  Alaska State Archives. Jag har haft kontakt med dem och de var verkligen hjälpsamma.
 
Sedan har du en oerhört bra länksida som heter  US Resources: Alaska, som f ö finns för alla delstater.  
 
Glöm ej heller dagstidningarna! Det finns väl ett antal för Alaska. En del har index, d v s det är möjligt att söka på t ex namn och orter. Men jag vet inte om de är sökbara på Internet.  
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif
 
Men Anbytarvärden, hallå, flytta för tusan diskussionen till Länder > USA. Tack!

980
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-14, 14:57 »
Ja, det blev som du antydde Henrik, inte mycket bättre bild. Jag går bet på tydningen. Men du bor ju i Örebro, liksom jag, så besöka Stadsarkivet och kolla rullfilmen där. De brukar plocka fram filmerna om text på mikrokort är otydliga.
 
Men är det inte ett svagt streck stuket över alla kolumner för Aron i hfl AI:13 (1806-1816)? För korset invid hamns namn innebär ju att han är död redan vid ingången av den husförförsperioden. Motsvarande kors finns sedan invid dödnoteringen för främlingen.  
 
Jag kan mycket väl tänka mig att detta ändå är Aron. Varför hans namn inte anges kan jag inte riktigt förstå. Det verkar dock som det är en annan präst som skrivit dödnotisen. Gränsen mot Lindes socken är inte särskilt långt från Sörsjön, om vi antar att det är i den sjön han hittades. Särskilt om han hittades på sjöns västra sida. Då kan han ha förts till Lindesberg och blivit begravd där. Se död- och begravningsboken för Lindesbergs SFS och LFS, vol. FI:4!
 
Mvh
Leif

981
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-14, 02:59 »
I Anm. bilden högst upp tycker jag det står Försvann 1804.
 
Ordet i nästa bild kan jag inte läsa. Du måste nog förstora den något. Men jag uppfattar inte att det står någonting om hans död här (AI:13).
 
Hälsningar
Leif

982
... hos Hedberg? Senior (där pigan jobbar)
 
... Täby socken (kanske?)
 
God natt!
 
//Leif

983
Viby / Närke. Viby, döda 1705 21/1
« skrivet: 2006-07-08, 00:53 »
Lars,
 
Har inte tillgång till Genline och därför har jag ingen aning om vad som står.
 
Men lägg gärna ut en bild ska jag ta mig en titt.
 
Mvh
Leif

984
46 Ordet är fritt om släktforskning / Vad betyder detta?
« skrivet: 2006-07-08, 00:45 »
Hej Gunilla!
 
Jag har aldrig sett något liknande. Men kan det vara så att de fått varsin psalmbok detta år som belöning av prästen för sin läskunnighet och kunskap i kristendom? En konfirmationsgåva helt enkelt.
 
Mvh
Leif

985
Viby / Närke. Viby, döda 1705 21/1
« skrivet: 2006-07-07, 15:38 »
Hoppsan! Ser nu att det står Önna.Det lär då vara en helt annan plats än den jag refererar till. Förlåt mig.
 
I samma bok s. 263 - uppsatsen: Knektfamiljer. Soldaternas, ryttarnas och båtmännens liv med hustrur och barn [Anne-Marie Lenander] - omnämns dock Öna som rotenummer 46 i Viby socken (efter 1811). Det innehades av soldater med namn Öberg och Örn.
 
Viktig och intressant information kan då vara detta: ... I Viby ger den topografiskt uppställda sammanställningen av kyrkoböckernas alla uppgifter under 1700-talet en möjlighet att följa många familjer på soldattorpen under en stor del av deras liv..  
 
Mvh
Leif

986
Viby / Närke. Viby, döda 1705 21/1
« skrivet: 2006-07-07, 15:15 »
Läser följande ur Från bergslag och bondebygd 1997; Krigsmakt och bygd s. 113 [Del II i serien Närkes militärhistoria]:
 
Till mönstringen 1736 hade läget ändrats. Uppgifterna om hemmanen var helt borta men nu får man veta mer om ryttarna. För nr 80 Ökna av Örebro kompani tjänstgjorde Sven Ökenfält, en 54 år gammal närking, som tjänstgjort i 37 år...
 
Så nog fanns det rusthåll i Ökna, av denna notering att döma.
 
Mvh
Leif

987
Appuna / Appuna, C:2, dödbok, 1848, s. 235
« skrivet: 2006-07-07, 14:54 »
Sorglig historia det här!
 
Vill bara komplettera med följande:
 
Son till Klåckaren  
N. G. Hall och dess hu-
stru Stina Cajsa Ryd-
berg i Carlebytorp.  
Han var född i Appuna  
d. 11 Maj 1830. (Sjuk ...)
 
Sedan efter .. förnufts rätta bruk:
 
- Begrafd / på / eft. m -
 
Mvh
Leif

988
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-20, 19:13 »
Nej, jag känner inte till om det finns renovationer av lagmanstingsprotokollen. Tror inte det. Originalen lär förvaras vid landsarkivet. Lappkatalog för lagmansrätten finns (liksom för häradsrätten) i SVAR:s pärm Domstolsarkiv under flik 4 Svea Hovrätt. Men det har du kanske upptäckt?  
 
Mvh
Leif

989
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-19, 19:55 »
Nu har jag fått ordning på det tekniska så jag kan lägga ut ingressen.
 
Håll till godo!
 

 
Mvh
Leif

990
Örnberg / Örnberg
« skrivet: 2006-06-13, 13:39 »
Hej Mikael!
 
Jag har funnit en bou daterad 2.8.1694 efter borgmästaren i Örebro, Engelbert Reben. (Har skrivit om detta här under Släkter > Övriga Släkter > Rynning)  
 
I bou omnämns en Nils Örnberg. (I andra dokument som jag sett skrivs han också Örn[e]berg). Det kan inte röra den namne du frågar efter, men kanske finns det något släktsamband?
 
Jag mejlar över ingressen av bou till dej. Kan tyvärr inte lägga ut sidan här p g a tekniska problem.
 
Mvh
Leif

991
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-07, 15:26 »
Tyvärr kan jag inte lägga ut ingressen. Kan mejla den till intresserad. Meddela mig bara.
 
Mvh
Leif

992
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-07, 15:08 »
Har funnit bouppteckningen efter borgmästaren Engelbert Reben i Örebro Rådhusrätt och magistrat protokoll [Bou, 1635-1699 med luckor, vol. FI:1].  
 
Där omnämns flera av personerna under denna rubrik och andra rubriker (bl a Spilhammar och flera under Läshjälp Närke). Jag lägger ut ingressen här. Hela bou är ca 25 sidor lång.
 
 
 
Hoppas den kan vara till hjälp.
 
Mvh
Leif

993
Hej Ulf och Birgitta!
 
Jag har lagt ut ingressen till bouppteckningen  efter borgmästaren Engelbert Reben under Släkter - Övriga släkter - Rynning.
 
Mvh
Leif

994
Lappfjärd / Lapväärtti / Lappfjärd / Lapväärtti
« skrivet: 2006-06-02, 11:59 »
Hej Gun-Britt!
 
Bokverket säljs av Lexica Antikvariat i Örebro. Tel. 019-32 30 31. E-post: lexica@tele2.se. Det kostar 275:-. Om du vill ha det, kan jag hämta och skicka. Men då behöver jag pengarna först, även för frakten. Frakten lär gå på 152:- (Posten) eller ca 110:- (Bussgods). Förutsätter då att du bor i Sverige.
 
Liksom övriga böcker av K.V.Åkerblom är det ett väldigt genomarbetat lokalhistoriskt verk. Innehåller bl a personregister. Jag har K.V:s, och sonen Bror, övriga böcker och är mycket nöjd med dessa. Har dock ingen anknytning till Lappfjärd.  
 
Mejla mig om du är intresserad.
 
Mvh
Leif

995
Archive - Swedish geography / Where is Linde?
« skrivet: 2006-05-27, 16:44 »
Best Lois!
 
This register of Brent Ericson has been controlled and updated by members in  Linde Bergslags Släktforskarförening.  
 
They have published the material on CD's. Click on Till salu at the left.
 
Contact the chairman Gunilla Didriksson, gunilla.didriksson@telia.com for further information!
 
Best regards,
 
Leif G:son Nygård

996
Lappfjärd / Lapväärtti / Lappfjärd / Lapväärtti
« skrivet: 2006-05-23, 20:52 »
Hej Lappfjärdsforskare!
 
Har möjlighet att skaffa fram K. V. Åkerbloms bokverk i 2 delar om Lappfjärds socken.
 
Är det någon som är intresserad att köpa den? Kontakta mig i så fall.
 
Mvh
Leif

997
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg F:2 1746-1774 Mord
« skrivet: 2006-05-01, 19:42 »
Hej Kicki!
 
Med utgångspunkt från noteringen i dödboken, som den tolkas av Ingvar - jag har inte läst densamma, har inte tillgång till Genline - konstateras att mordet ägt rum den 10.4.1747 vid Lilla Kumlan av Henrik Ersson, begravda på plats av honom och återfunna först den 10.7.1750. Så uppfattar jag noteringen.  
 
Det bör innebära att målet upptogs vid sommartinget s.å. Den fruktansvärda händelsen har sannolikt upptäckts samma dag eller inom några dagar, så den har knappast blivit uppskjuten till ht. I alla fall inte första behandlingen. Domslut  kan ju sedan ha meddelats - av olika skäl - vid ett senare ting. Så ytterligare protokoll i ärendet kan, som jag skrev, förekomma åren därefter. Ja, egentligen ända tills änkans omgifte. D v s mellan 1748-1752. Tidsangivelsen för mordet är sedan så exakt att det tyder på ett erkännande.
 
Ja Janne, du har rätt. Mord remitterades i första hand till hovrätten (i detta fall, Svea Hovrätt). Men kunde också behandlas (som brottmål) av mellandomstolen lagmansrätten i samband med  anhängiggjorda (aktuella) tvistemål [Clemensson & Andersson: Hembygdsforska! Steg för steg, s 163. 1990], d v s - enligt min tolkning - om t ex skuldfrågan i målet inte från början är alldeles glasklar och den anklagade hävdar att någon annan utfört dådet, vilket utmynnar i en tvist mellan en eller flera parter.
 
Kicki! Du kan också kontakta Svea Hovrätt och fråga i fall de har register över dödsdomar remitterade från häradsrätten till dem aktuell tid. Det skulle i så fall spara tid (och pengar!).
 
Vänligen,
Leif

998
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg F:2 1746-1774 Mord
« skrivet: 2006-05-01, 02:41 »
När det handlar om mord, kan du säkert få närmare information i häradsrättens dombok. I detta fall Örebro län, Lindes domsaga, Lindes och Ramsbergs tinglag och Nya Kopparbergs häradsrätt.  
 
Genom att studera Svea Hovrätts Lappkatalog för Örebro län, kan du se vilka datum och volymnummer som gäller för ditt mål. Mordet sker i april 1747. Målet kan då ha behandlats vid sommartinget den 15-17.6. Dessa protokoll ingår i volym nr 142. Alla domböcker i ö saknas detta år. Om du vill beställa dessa mikrokort, och ev. lappkatalogens mikrokort, ska du titta i SVAR:s pärm Domstolsarkiv under fliken Svea Hovrätt på biblioteket. Ofta är det också så att mord behandlades vid flera tillfällen och protokoll om detta kan alltså finnas längre fram i tiden. Vanligt är också att målet upptogs som ett särskilt mål vid ett s k urtima (extra) ting. Och rör det mord, där dödstraff har utdömts, måste målet underställas lagmansrätten. Du hittar också register till lagmansrätten i SVAR:s katalog.
 
Vad som sedan hände här i Örebro, borde du också kunna få upplysningar om. Jag tänker på slottets fängelsejournaler. Frågan är var de förvaras? Troligen finns de på landsarkivet i Uppsala. Men hör också med Stadsarkivet, vad som kan finnas om en dödsdömd person som avled på slottet. Kanske kan de ge dig ytterligare infallsvinklar?  
 
Lycka till!
 
Hälsar
Leif
 
Tillägg: Jag ser att du är stationerad i Moskva. Vet inte hur det funkar med beställningar av mikrokort till utlandet. Men det kan väl inte vara några problem. Jag ger dig beställningsnumret till vol 142 (år 1747) här: D01095. Det är 14 kort i volymen. Så hör med SVAR i Ramsele huruvida du kan låna eller köpa volymer. Be samtidigt om kopia av fliken Svea Hovrätt (den grundläggande informationen, beställningsinfo för lappkatalog och lagmansrätten, 1 A4) och mikrokortsinfo för Örebro län (1747 och efterföljande år, 1 A4). Då ser du vad som går att beställa. (Möjligen hittar du också den informationen på SVAR:s hemsida?).

999
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-04-24, 19:55 »
Har funnit bouppteckningen efter borgmästaren Engelbert Reben daterad 2.8.1694. Där omtalas bl a Nils Örnberg och Nils Ryning ovan. Bou är ca 20 sidor, jag lägger ut ingressen här:
 
 
 
Källa: Örebro Rådhusrätt och magistrat, Bouppteckningar, 1635-1699 med luckor, vol FI:1.

1000
Karlskoga / Karlskoga AI:5B, GID 2458.108.80500
« skrivet: 2006-04-20, 15:42 »
Inh. [Inhyst] Hyttearbet.[aren]

Sidor: 1 [2] 3 4 5