ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Leif Carlsson

Sidor: [1]
1
Hej!

Min ana Daniels Jan Matsson föddes den 16/8 1763 i Ivarshyttan, Hedemora socken, Kopparbergs län (W). Döptes 19/6. Se Födelse- och dopboken Hedemora (W) CI:5 (1744-1775) Bild 159.

Prästen har så gott som genomgående skrivit om själva födseln, dopet, vittnena och kyrkotagningen på latin och dessutom är rubrikerna som finns i Födelse- och dopboken även de på latin.

Jag skulle vilja ha hjälp med två saker:

1) Hur lyder den text prästen skrivit på latin?

2) Hur översätter man prästens latin till svenska?

Bifogar tre bilder hämtade från Arkiv Digital. Två bilder med rubriker och en bild om födelsen, dopet, vittnena och kyrkotagningen.

Tycker det finns ett mervärde att förstå det prästen har skrivit!

Hälsningar Leif Carlsson

2
Hej!

Tack för tipset!

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

3
Hej Annika!

Ja, det blir väldigt många kandidater.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

4
Hej!

Tack för svaret.

Jag är inte medlem i Svenskt Porträttarkiv, så jag kan inte titta på den bild du har hittat där.

Förutom att jag har min farmors sparade fotografier, har jag även hennes sparade dagböcker med spridda noteringar om händelser för perioden 1917-1957. Många personer är omnämnda i dessa böcker.

Min farmor arbetade som tjänarinna i två familjer i Stockholm under perioden 20/9 1918 -- 15/6 1920, på Roslagsgatan och Jungfrugatan.

Erik Lind är omnämnd på ett sådant sätt, att jag får för mig att min farmor, som man säger idag, "dejtade" honom. Bl.a. har min farmor skrivit "Erik och jag varit på Djurgården".

Och då tycker inte jag att det stämmer in på den Erik Lind du nämner i ditt svar. "Din" Erik Lind har gift sig 18/8 1917 med Ida Viktoria Östman. Verkar inte troligt att han, som gift man, skulle ha varit på Djurgården med min farmor. Eller?
 
Den 24/7 1920 gifter hon sig med min farfar Sixten Karlsson i Prostgården Garpenberg. Sixten var gardist vid Livgardet till häst under åren 1917-1920. Efter giftermålet flyttar paret till Sixtens föräldrahem i Axberg, Örebro län. Farmor och farfar kommer så småningom att bosätta sig i Örebro.

Erik Lind är ett ganska vanligt namn, så det finns säkert fler kandidater än den du givit mig.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

5
Hej!

Tack för svaret. Erik Johan Henrik Lind hittar jag i församlingsboken för Garpenberg.

Men Carl Vilhelm Tranberg hittar jag inte.

I vilken församlingsbok och på vilken sida finns han?

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

6
Människor / Två foton från Gehrmans Fotografiaffär Hedemora
« skrivet: 2023-03-07, 18:02 »
Hej!

Foto nr 1 föreställer enligt text baksidan Erik Lind ,där också årtalet 1918 angivits.

Foto nr 2 föreställer enligt text baksidan Erik och Tranberg, där också orten Garpenberg angivits. Erik på detta foto är helt klart Erik Lind som finns på foto nr 1.

Enligt min åsikt är de två männen i ungefär samma ålder (eller något äldre) som min farmor var 1917.

Fotona har tillhört min farmor Ellen Karlsson (född Nyholm). Hon föddes 1899 i Garpenberg och hennes far var gruvarbetaren Karl Johan Nyholm och hennes mor var Johanna Sofia Lindström.

Någon som vet något om Erik Lind och/eller Tranberg?

Leif Carlsson
Örebro

7
Okända personer / SV: Familj i rutiga kläder
« skrivet: 2023-02-26, 17:18 »
Tidenstämmer. Fotot har troligen någon sorts samband med Johannes Anderberg som jag skriver om i min andra fråga i denna grupp.

8
Tiden stämmer. Familjen Anderberg bodde i Trollhättan under första halvan av 1880-talet.

9
Ja, det mesta tyder på att det är godtemplarna.

Tack så mycket för ditt svar!!

10
Okända personer / SV: Familj i rutiga kläder
« skrivet: 2023-02-23, 09:13 »
Ja, det kan det faktiskt vara. Det har du rätt i.

11
Okända personer / SV: Familj i rutiga kläder
« skrivet: 2023-02-22, 18:01 »
Nej, det är ju egentligen inte märkligt. Det har du verkligen rätt i.

Familjens ekonomiska omständigheter var antagligen sådana, att framför allt hustrun fick "trolla med knäna" för att man skulle klara sig.

/Leif Carlsson


12
Okända personer / Familj i rutiga kläder
« skrivet: 2023-02-22, 17:23 »
Hej!

Detta fotografi kommer troligen från min farfars mor.

Troligen är fotot från slutet av 1800-talet.

Tyvärr framgår det inte vem som har fotograferat.

Gissar att det visar mannen, hustrun och fyra barn.

Det märkliga är, tycker jag, är att hustrun och de fyra barnen är klädda i kläder sydda av samma sorts rutiga tyg.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson Örebro

13
Hej!

Detta foto är taget av Ida Mellgren i Trollhättan.

Mannen har ett brett band runt halsen och över bröstet.

Till vänster på bandet finns en symbol med ett hjärta, ett kors och ett hjärta.

En känd symbol som står för Tro, hopp och kärlek.

Till höger på bandet finns tre femuddiga stjärnor ovanför bokstäverna G F S.

Någon som vet vad detta handlar om?

Mannen kan eventuellt vara min farfars mors man i sitt första äktenskap.

Min farfars mor hette Tilda Anderberg (född Olsdotter i Häglinge socken i Skåne) och levde 1853-1941.

Hon var gift med urmakaren Johannes Anderberg under åren 1874-1892.

Johannes Anderberg dog 1892 i TBC (lungsot) när familjen bodde i Örebro dit man flyttat 1891 från Nora.

Under åren 1884-1886 bodde Johannes Anderberg med familj i Trollhättan.

Johannes Anderberg gav även fiollektioner samt sålde fioler.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

14
Husby / Anders Lundgren (mästersven)
« skrivet: 2023-01-31, 17:42 »
Hej!

Min farmors mormors morfar Anders Lundgren (1778-1809) med familj flyttar 1807 från Vikmanshytte Bruk i Hedemora socken till Husby socken. Här står han som mästersven.

Där finner jag honom i husförhörslängden Husby (W) AI:9b (1798-1807) Bild 157 (AID: v130557.b157, NAD: SE/ULA/10414) i en del av husförhörslängden som har rubriken Utsocknes folk.

Redan 1808 återvänder Anders Lundgren med familj till Vikmanshytte Bruk i Hedemora.

Var i Husby arbetade Anders Lundgren?

Finns det något sätt att ta reda på det?

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

15
Husby / SV: Var i Husby?
« skrivet: 2023-01-20, 18:09 »
Hej!

Tack för svaret. Problemet är löst!

Jag misstänkte att 136 var en hänvisning till en annan bok.

Tyvärr skrev jag fel nummer i min fråga. Ska naturligtvis vara 61, inte 65.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

16
Husby / Var i Husby?
« skrivet: 2023-01-19, 10:46 »
Hej!

Min farmors farmors mor, Anna Jansdotter, som föddes i Finnhyttan Garpenberg 17/1 1794 arbetade som piga i Husby socken åren 1812 och 1813.

Hon finns med i Husförhörslängd Husby (W) AI:11 (1808-1832) Bild 23 / sid 19 (AID: v130560.b23.s19, NAD: SE/ULA/10414) (Arkiv Digital).

Här framgår inte var i Husby hon arbetade. I husförhörslängden finns hon inskriven under nr 65. I kolumnen Anmärkningar finns talet 136.

Är 65 och 136 någon relevant information?

Går det på något sätt att få fram var i Husby socken hon arbetade som piga?

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

17
Hej!

Ja, visst står det Nr 101!

Tack så väldigt mycket för hjälpen.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

18
Garpenberg / SV: Var ligger eller låg Ericsberg?
« skrivet: 2022-03-22, 18:46 »
Hej!

Jo, så bör det vara.

Hittar Kuppgården på Generalstabskartan från 1898.

Har även hittat Kuppgården på Ekonomiska kartan.

Kuppgården ligger mitt emellan Gruvgården och Finnhyttan.

Så det troliga är att Eriksberg också fanns där i närheten.

Vänligen
Leif Carlsson

19
Hej!

Jag har koll på födelseboken, husförhörslängderna och inflyttningslängden du nämner, samt även övriga kyrkoböcker han finns med i under sin levnad.

Det skulle dock vara lite "extra bonus" att kunna tyda den otydliga texten, för att se om det skulle kunna ge lite mer bakgrundsinformation om Lars Gustav (min farmors farfar).

Vänligen
Leif Carlsson

20
Hej!

Min ana Lars Gustav Persson flyttar 1856 in till Ivarshyttan från Husby socken. Se bifogad bild.

Jag har dock svårt att tyda vad det står efter Husby.

Någon som kan läsa vad det står?

Tack på förhand!

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

21
Garpenberg / Var ligger eller låg Ericsberg?
« skrivet: 2022-03-21, 18:41 »
Hej!

Jag har en ana, Lars Gustav Nyholm, som 1858-1859 finns inskriven näst längst ned på sidan 295 i nedanstående husförhörslängd:

Garpenberg (W) AI:13b (1853-1862) Bild 880 / sid 295 (AID: v130094a.b880.s295, NAD: SE/ULA/10321)

Platsen heter Ericsberg och tillhör enligt husförhörslängden Grufvelagets Husförhörskrets.

Jag har försökt hitta Ericsberg (eller Eriksberg?) på ett flertal kartor, men kan inte hitta platsen.

Har även googlat Ericsberg/Eriksberg, men det har inte heller givit några användbara resultat.

Någon som vet var denna plats finns (eller fanns) i Garpenbergs socken?

Kan man läsa om platsen någonstans?

Finns platsen kvar idag?

Samt vad var det för plats (by, gård, torp etc.)

Jag tycker att det alltid är intressant att få fram information om de platser mina anor har bott på.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

22
Hej!

Detta inlägg handlar både om tre begrepp som används i texten och att vissa ord är svåra att tyda.

Se tre bilder från tre Död- och begravningsböcker från Husby socken i Dalarna.

Bild nummer 1: Husby (W) F:6 (1829-1849) Bild 251 (AID: v130640.b251, NAD: SE/ULA/10414)

Bild nummer 2: Husby (W) F:9 (1850-1861) Bild 165 (AID: v130643.b165, NAD: SE/ULA/10414)

Bild nummer 3: Husby (W) F:10 (1861-1871) Bild 103 (AID: v130644.b103, NAD: SE/ULA/10414)

Via webben har jag kommit fram till följande rörande begreppen pell, ämbetsgrav och likstol:

Pell = Päll = Bårtäcke
------------------------
Vid likprocession ett använt täcke lagt eller hållet över kistan.

Bårtäcke, vävnad eller broderi som vid begravning lades under eller över kistan. Det lånades i regel från kyrkan men kunde även ägas av enskilda familjer. Äldre bårtäcken är ofta smala och kan vara försedda med broderade texter, initialer och årtal. (NE)

Dukliknande anordning som är uppspänd eller bärs över viktigt föremål eller viktig person. (SAOB)

Källa: Nationalencyclopedin och Svenska Akademiens ordbok.

Embetsgrafv = Ämbetsgrav
------------------------------
Prästerna hade ofta sina ämbetsgravar, i vilka även hemmavarande familjemedlemmar kunde beredas plats, och det blev då väl främst andra ståndspersoner, som sökte att utverka ett dylikt tillstånd, och ibland tillkom-mo nog också förmögna bönder.

Källa: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Tidskrift utgiven av Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala genom Dag Strömbäck 1965 – Häfte 1-4 – 88:e årgången.

Likstol
-------
Förut kallad likstod och själagåva, var en avgift i Sverige som betalades till prästen för en begravning/jordfästning. Avgiften var anpassad efter den avlidnes ekonomiska situation. Den kunde utgöras av en ko, lik-stolsko, om det fanns minst sex kor i hemmanet. I annat fall betalades avgiften i kontanter, 1-2 daler silvermynt. Det förekom att kon fördes med till kyrkogården i likprocessionen.

Likstol omnämns redan på 1300-talet. Det kom flera förordningar, som svar på att många inte erlade avgiften. 1681 fastställdes det ovan angivna värdet. Under 1800-talet ersattes likstolen successivt med kontanta avgifter och avskaffades helt genom prästlönereformen 1910.

Källa: Wikipedia.

Har någon ytterligare information kring dessa tre begrepp?

Jag skulle dessutom vilja ha hjälp med att tyda texten avseende Bild nummer 1 och Bild nummer 2.

Bild nummer 1
----------------
Hemmansegare el. dess hustru   1 Rdr bo (otydlig text) daler i (otydlig text)
Åt fattighjonen (otydlig text)”

Bild nummer 2
----------------
Till kyrkoherden: likstol 24 s. Bo (otydlig text) daler
(mycket svag och otydlig text) för (otydlig text) 4 s. Bo paret (otydlig text)

Frågor:

1. Är det någon som har ytterligare upplysningar om de tre berörda begreppen?

2. Är det någon som kan tolka den otydliga texten i böckerna F:6 och F:9?


Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

23
Hej!

Jag har en tolkning om texten "Bm 5ß 4s"

5ß 4s handlar om lasarettsmedel. Detta har vi behandlat i ett annat inlägg.

Bm tror jag är en förkortning av efternamnet på den präst som förrättade dopet.

Sådan här förkortningar finns för de allra flesta poster i Födelse- och dopböckerna C:8, C:9 och C:15 för perioden 1811-1861.

Vad sägs om denna tolkning?

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

24
By / SV: Karin Andersdotter´s anor
« skrivet: 2021-10-28, 13:48 »
Hej Roger!

Jag har googlat på Karin Eriksdotter Brask. Fick då nedanstående träff:

https://www.geni.com/people/Anders-Olofsson-Brask/6000000121961615853

Enligt denna text skriven av Rolf Johan Thorsell, så är hon mor till Anders Olofsson (Olsson) Brask.

Anders Olofsson (Olsson) Brask var gift med Malin Göransdotter och hade enligt denna träff barnen Karin Andersdotter (som du frågar om) och Göran Andersson Horn.

Göran Andersson Horn är en ana till mig på min farmors sida, men det här är en gren som jag ännu inte har undersökt något närmare. Därför kan jag inte verifiera Thorsells uppgifter.

På smedskivan står Anders Jakobsson både som hammarsmed och bergsman, så man kunde tydligen vara både smed och bergsman.

Det är aldrig fel att googla, men som alltid när man hittar uppgifter som andra tagit fram så får man göra en egen ordentlig undersökning av dessa uppgifter!

Med vänliga hälsningar
Leif Carlsson

25
By / SV: Karin Andersdotter´s anor
« skrivet: 2021-10-27, 14:12 »
Hej!

Enligt By (W) AI:5 (1740-1747) Bild 34 / sid 59 (AID: v129675.b34.s59, NAD: SE/ULA/10148) så var Anders Jakobsson mästersmed.

Jag hittar Karin Andersdotter och Anders Jakobsson på Smedskivan nr 10.

Karin Andersdotters föräldrar var enligt smedskivan Anders Brask f. 1658 och Malin f. 1658.

Anders Brask och Malin finns med i husförhörslängderna enligt nedan:

By (W) AI:2 (1696-1706) Bild 23 / sid 32 (AID: v129672a.b23.s32, NAD: SE/ULA/10148)
By (W) AI:1 (1673-1696) Bild 139 / sid 132 (AID: v129671.b139.s132, NAD: SE/ULA/10148)
By (W) AI:1 (1673-1696) Bild 132 / sid 125 (AID: v129671.b132.s125, NAD: SE/ULA/10148)
By (W) AI:1 (1673-1696) Bild 98 / sid 91 (AID: v129671.b98.s91, NAD: SE/ULA/10148)

I husförhörslängderna har Anders Brask även efternamnet Olsson.

Anders Olsson Brask uppges vara född 1662 och Malin 1658.

Platsen har två namn i husförslängderna: Thomsbo och Thomasboo.

På smedskivan finns namnen Tomasbo och Tommesbo.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

26
Hej!

Eftersom det står noctis, så tolkar jag klockslaget som 24.


Per Jönssons barn Hans föds 11/11 1700 enligt Födelse- och dopboken.

Sonen Hans finns med i "Husförhörslängden Västanfors (U) AI:4 (1727-1741) Bild 62 / sid 57", där han står som bortgift.

Jag har sedan hittat en Hans Persson i "Husförhörslängden Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 172 / sid 164", där han är make till Kerstin Halvardsdotter.

Se "Lysnings- och vigselboken Söderbärke (W) C:5 (1730-1760) Bild 7 / sid 3": "26 sept 1736, Hans Persson i Hedkiärra Kerstin Halfvarsdotter i Mårsbo".

Denne Hans Persson är enligt kyrkoböckerna född 1703.

Enligt "Död- och begravningsboken Död- och begravningsbok Söderbärke (W) F:2 (1761-1784) Bild 630" ska Hans Persson ha fötts i Hedkärra, Västanfors socken, år 1703. Fader ska ha varit Pehr Hansson. Moderns namn var okänt för prästen.

Är tveksam till att fadern heter Per Hansson. Har inte funnit någon Per Hansson i Husförhörslängder eller Födelse- och dopböcker som är från Hedkärra.

Har inte funnit någon Hans Persson som föds 1703. Däremot föds det alltså en Hans 11/11 1700 med fader Per Jönsson i Hedkärra.

Någon Per Hansson från Hedkärra som får barn under åren 1694–1710 har jag inte funnit.

Prästen vet inte namnet på Hans Perssons mor, vilket också tyder på att han inte hade full kontroll på på föräldrarna till Hans Persson.

Efter att ha gjort ovanstående efterforskningar så har jag dragit slutsatsen att Hans Persson född 1700 är samme Hans Persson som är född 1703.

Har jag dragit felaktiga slutsatser?

Hälsningar
Leif C

27
Husby / SV: Födelse- och dopbok Husby (W) C:10 (1811-1824)
« skrivet: 2021-09-11, 17:32 »
Hej!

Naturligtvis är det lasarettsmedel!

Betalade i skillingar och ibland även rundstycken.

Tack för hjälpen.

Vänligen
Leif Carlsson

28
Husby / Födelse- och dopbok Husby (W) C:9 (1829-1849) Bild 10
« skrivet: 2021-09-09, 17:51 »
Hej!

I denna födelse- och dopbok finns det en notering av prästen som jag har svårt att tolka:

"Björnung. Per Andersson hü Anna Ersdotter i Stenshyttan.   Bm 5ß 4s."

Hur ska "Bm 5ß 4s." uttolkas? Bokstaven m är upphöjd och understruken med två streck.

Eventuellt kan det stå 4f. och inte 4s.

För andra barn finns texten "Bs" och tror jag "Bu". Bokstäverna s och u (om det nu är bokstaven u) är upphöjda och understrukna med två streck

Handlar det om någon typ av avgift?

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

29
Hej!

Har lite problem att tolka och förstå texten i denna Lysnings- och vigselbok.

Contrahenternas Namn och Hemvist.
-----------------------------------------
Drängen Pehr Andersson från Sörberke i Stenshytta och Pig: Anna Ersdotter i Stenshytta  Brudg: No 15,5

Hur ska man tolka texten "Brudg: No 15,5"?

"Charta. 18s." tolkar jag som Charta sigillata 18 shilling.

Är denna tolkning korrekt?

Enligt vad jag läst mig till på webben så utgick det för åren 1733-1748 en särskild skatt på lysningar till bröllop.
I samband med att man tog ut lysningen hos prästen fick man erlägga en charta sigillata-avgift (stämpelpappersavgift).

Tog man ut sådana här avgifter även efter perioden 1733-1748?

Om så var fallet, vad var det för sorts avgifter?

En tilläggsfråga: Finns det på webben någon eller några sidor som beskriver de olika typer av avgifter som togs ut
i samband med födslar, vigslar och begravningar?


Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

30
Husby / Födelse- och dopbok Husby (W) C:10 (1811-1824)
« skrivet: 2021-09-09, 16:06 »
Hej!

I denna dopkladd från Husby finns det noteringar av prästen som jag tolkar som någon sorts avgift.

Det gäller barnen Per Eric, Anders och Annan Greta, som alla är barn till mina anor Per Andersson och Anna Ersdotter i Stenshyttan, Husby socken och som föds åren 1818, 1822 och 1824.

T.ex. står det på bild 39 avseende sonen Anders texten "L.1.ß.4".

Hur ska man uttolka detta?

(Motsvarande text finns även för tre andra barn i boken C:11.)

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

31
Hej!

Du har nog helt rätt.

1757 inföll Kyndelsmässodagen 2 februari.

Tack så mycket för hjälpen.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

32
Hej!

Jag tror du gissar helt rätt!

Tack för hjälpen.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

33
Söderbärke / Mantalslängd Kopparbergs län 1735 Söderbärke
« skrivet: 2021-07-13, 15:01 »
Hej!

Min fråga gäller en mantalslängd enligt nedan. Läst via Arkiv Digital.

Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 88 (1735) Bild 3030 / sid 585 (AID: v895716.b3030.s585, NAD: SE/RA/5520323).

Kan ej tyda vad som står i marginalen för Halfvard Andersson Måsbo. (I Husförhörslängderna benämns platsen Mårtsbo.)

Texten börjar med m. som väl bör stå för "mannen".

Han har inte markerats med siffran 1 utan med ett streck.

Halfvard Andersson finns med i Husförhörslängd Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 172 / sid 164 (AID: v132225.b172.s164, NAD: SE/ULA/11521).

Har inte hittat honom i någon senare Husförhörslängd.

Letat i Död- och begravningsböcker 1735-1742, men inte hittat honom.

Har han helt enkelt avvikit?

Halvard Andersson Mårtsbo var född 1691 och benämns i Husförhörslängderna som unge Halvard Andersson, för att skilja honom från Halfvard Andersson Mårtsbo som var född 1672 och som var både nämndeman och kyrkvärd.

Halvard Anderssons dotter Kerstin Halvardsdotter vigs med Hans Persson 1736 och i Mantalslängden för 1739 finns nu Hans Persson med hustru med.

Åren 1736, 1737 och 1738 finns vare sig Halfvard Andersson eller Hans Persson med i mantalslängderna.

Med vänlig hälsningar
Leif Carlsson

34
Tack för svaret!

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

35
Söderbärke / Mantalslängd Kopparbergs län 1764 Söderbärke
« skrivet: 2021-07-08, 08:43 »
Hej!

Min fråga gäller en mantalslängd enligt nedan. Läst via Arkiv Digital.

Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 115 (1764) Bild 1190 / sid 225 (AID: v895743.b1190.s225, NAD: SE/RA/5520323)

Kan ej tyda vad som står i marginalen för Hans Persson Måsbo. (I Husförhörslängderna benämns platsen Mårtsbo.)

Det står Hans Perssons och han har inte markerats med siffran 1 utan med ett streck. Detsamma gäller Olof Hindersson på raden under som har dito i marginalen.

Kan det stå "m bräcklig"?

Hans Persson dör 1768.

Med vänlig hälsningar
Leif Carlsson

36
Västanfors / Västanfors (U) C:1 (1694-1738) Bild: 18 Sida: 25
« skrivet: 2021-06-14, 17:32 »
Hej!

Min tolkning av denna födelse nr 42 är enligt följande:

Per Jöns Barn i Hedtierna , Nom: Hans, Natüs d 11 Nov: h. 12: noctis Baptis: d 16 Nov: Testes. Anders Olsson och hüstrün. Hans Holstensson och hüstrün, alla från Hedtierbÿn.

Barnet Hans föddes alltså 11/11 1700 och döptes 16/11 1700.

Min tolkning av texten leder till några funderingar:

1. Per Jöns står för Per Jönsson. En Per Jönsson finns i Hedtierna (Västanfors (U) AI:3 (1709-1726) Bild: 35 Sida: 28).

2. Jag antar att Hedtierna är det samma som nuvarande Hedkärra.

3. Jag antar att Hedtierbÿn också är det samma som nuvarande Hedkärra.

4. Hedkärra tycks ha i kyrkoböckerna från 1700-talet bl.a. ha benämts Hedkiera, Hedkierra, Heedkiera och Hedtierna.

5. h. 12: noctis står för klockan 12 på natten då barnet föddes.

Tacksam för synpunkter på mina funderingar!

Hälsningar
Leif Carlsson

37
Så är det, men jag tycker det finns ett värde i sig att ha den fullständiga texten!

38
Hej!

Behöver hjälp att läsa post nr 33 i denna Död- och begravningsbok.

Handlar om min farmors farfars farmors far Hans Perssons son Nils som dog 19 april 1757.

Min tolkning, med flera luckor som är markerade med streck, är enligt nedan:

Hans Perssons och hustru Kerstin Halfwarsdotters lilla son Nils ifr. Mårsbo, född 1756 d. 25 april, ündfått den h. döpelsen. Sjük üti bröstsiükan --- --- --- ---, hwartil på slutet kom håll och stygn, --- han saligen dog d . 19 April kl. 4 om morgonen, då han lefwat 1 år på 6 dagar när, begrofs d. 24 apr.

Hans Persson och Kerstin Halvardsdotter fick sammanlagt tolv barn (varav tre har dött), vilket noggrant är noterat i Död- och begravningsböckerna för Hans Persson och Kerstin Halvardsdotter.

Men bara elva barn finns med i Husförhörslängder och Födelse- och dopböcker.

En märklig sak är att sonen Nils inte finns inskriven vare sig i Husförhörslängderna eller Födelse- och dopböckerna!

Prästen tycks ändå ha koll på när sonen Nils föddes.


Tacksam för hjälp!

Hälsningar
Leif Carlsson

39
Hej!

Tack för snabbt svar!

När jag läser vad Markus har skrivit, så ser jag ju att det står "bägge sätten" och "allenast et dygn".

Tror den förklaring Markus har om innehållet är riktig.

Att läsa texten i den här Död- och begravningsboken är inte helt enkelt. Prästens handstil är ganska svårläst, men om man lyckas tolka texten så ger det mycket information. Det var verkligen inte alla präster som skrev så omfångsrikt.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

40
Hej!

Behöver hjälp med tolkning rörande nr 42 Bergsman Hans Persson i Mårtsbo. (Min farmors farfars farmors far.)

Jag tycker att den mittersta raden i bilden har nedanstående lydelse:

"i 4 åhrs tid, men til slüt hade stämma(?) på bägge fötter, alla(?) minst(?) et dygn, hvar af"

Ordet stämma, kan det handla om att stämma blod och varför är ordet understruket?

Och efter fötter, står det verkligen alla minst?


Tacksam för hjälp!

Hälsningar
Leif Carlsson

41
By / SV: Anders Zachrisson Elfström, död 1785 i Watbo, By (W)
« skrivet: 2020-09-25, 14:40 »
Hej!

Jag har gjort följande tolkning:

"ehuru sjuklig reste dock till Sala marknad kom därifrån till Bennbeck och då han i då warande swåra urwäder skulle gå derifrån till Leknäs wart han ihjelfrusen och uppstog död d. 6 sistl. Marti han lefvat".

Det sista avsnittet efter "ihjelfrusen och" tycker jag dock inte låter så bra språkligt. Ska kanske tolkas på ett annat sätt.

Anders Zachrisson Elfström var min farmors mormors farfars far.

Anders Zachrisson Elfströms farfar var Anders Zachrisson Goliath, soldat i Karl XII:s armé.

Soldaten Goliath deltog i slaget vid Poltava 1709 och blev krigsfånge i Moskva.

I Moskva bildade han familj och fick flera barn. Kom åter till By socken 1722 efter att det blivit fred 1721.

Anders Zachrisson Elfströms far var Zackarias Andersson Resare, född 1718 i Moskva (enligt dödboken). Han var också soldat.

Anders Zachrisson Elfström var som du säkert har koll på smed.

Hälsning
Leif Carlsson
Örebro

42
Kungliga biblioteket i Stockholm har skannat och skannar in svenska dagstidningar.

Se länkarna nedan:

https://tidningar.kb.se/

https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/digitalisering-och-tillgangliggorande-av-svenska-dagstidningar-1734-1906/

P.g.a. upphovsrätten så kan man bara läsa tidningar t.o.m. 1902 på nätet.

För att läsa material utgivet från och med 1903 och framåt måste man besöka Kungliga Bibliotekets mikrofilmsläsesal i Humlegården i Stockholm eller något bibliotek hos universitet och högskolor.

43
Av Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning och Göteborgsposten för perioden oktober 1882-maj 1883 framgår av ett flertal annonser att Carl Olson/Karl Olson (från Karlstad) bedrivit Urmakeri- och Optisk Affär med adressen Kungsgatan 48.

I månadsskiftet april/maj finns flera annonser där Karl Olson överlåter "sin härvarande Urmakeri och Urhandelsaffär (Kungsgatan 48)" till "Urfabrikören Herr Henning Håkansson".

Det var inte särskild lång tid Olson bedrev sin verksamhet i Göteborg. Därtill inga spår av Anderberg i dessa annonser.

I annonserna står det att Olson är från Karlstad! Där han alltså var mantalsskriven.

Familjen Anderberg bodde i Västra Vram december 1877-juni 1882 innan de kom till Göteborg.

Får undersöka om jag kan få fram mantalsuppgifter från Västra Vram.

44
Anderberg hade inga bröder i livet. (Hade fyra bröder som alla dog i späd ålder 1842-1850.)

I vilken husförhörslängd finns Kungsgatan 48?

45
Tack för all hjälp jag får!

Har nu hittat ännu en ledtråd.

Det är kungörelser från Magistraten i Göteborg som publicerats 1/11 1882 i Göteborgsposten och Göteborgs handels- och sjöfartstidning. Se bifogade bild-filer.

Ett nytt namn och verksamhet dyker upp i kungörelsen: Carl Olsson och optisk affär.

Har vänt mig till Regionarkivet för Västra Götalandsregionens och Göteborgs Stad för att om möjligt få fram dokument om detta.

Får avvakta och se vad detta leder till.

46
Jag har hittat Johannes Anderberg i Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning lördag 7 oktober 1882. (Familjen Anderberg/Olsson flyttade in i Göteborg 4/7 1882.)

Två stycken annonser bifogas.

I annonserna finns adressen Majornas 5:te rote, Andra Långgatan Nr 37.

Knepigt att hitta i mantalslängderna när man inte har koll på hur man ska överföra gatuadressen Andra Långgatan Nr 37 till det tomtnummer som används i mantalslängderna.

Finns det några förteckningar som visar hur tomtnumren förhåller sig till gatuadresserna?

47
Enligt Utflyttningslängden Göteborgs domkyrkoförsamling B:8 (1872-1894), Bild 22 / sid 37 (AID: v50451.b22.s37) flyttar Johannes Anderberg med familj (2 män, 1 kvinna) till Trollhättan. Datum är 1883-09-26. Varifrån i Göteborg utflyttningen sker, framgår inte.

Enligt In- och utflyttningslängden Trollhättan BI:1 (1860-1887), Bild 152 (AID: a1121) flyttar Johannes Anderberg med familj (2 män, 1 kvinna) in till Trollhättan 1883-10-10. Är inflyttad från Göteborg. Drygt två veckor efter utflyttningen från Göteborg, alltså. Verkar rimligt och normalt.

Johannes Anderberg saknas i Register till mantalslängder Göteborgs mantalskontor (O) FIb:14 (1877-1882) (AID: v842916) och Register till mantalslängder Göteborgs mantalskontor (O) MtlReg:4 (1815-1882) (AID: v789256). Register för 1883 saknas.

Jag har en hypotes till att Johannes Anderberg saknas:

Kan det vara så att Anderberg INTE anmälde när han och familjen kom inflyttandes till Göteborg 1882-07-04 från Västra Vram i Skåne?

Han kanske inte visste att man skulle gå till ett mantalskontor förutom prästen?

Synpunkter på hypotesen?

Vad fanns det för regelverk kring mantalsskrivning vid denna tid?

48
Tack Marianne för kartan och ritningen!

Nu kan vi konstatera att bilden som jag hittade i bilddatabasen Carlotta är det hus som finns på ritningen från 1864.

Fråga: Var har du hämtat kartan och ritningen? Finns dom att hitta på webben?

Nu återstår enbart frågan om varför makarna Anderberg inte finns med i mantalslängderna för Göteborg. Vare sig för 1882 eller 1883. Paret Anderberg bodde i Göteborg 4/7 1882-26/9 1883.

När de kom till Göteborg så gick de till Göteborgs Domkyrkoförsamling och anmälde att de var nya i staden. I kyrkoarkivet har jag hittat en Inflyttningsattest som bekräftar detta.

Paret Anderberg hade innan de flyttade till Göteborg bara bott i mindre församlingar i Skåne och visste naturligtvis att man var skyldig att anmäla flytt till prästen.

Men när man vid den här tiden (1880-talet) kom inflyttande till Göteborg, var man då inte skyldig att anmäla sig som nyinflyttad anmäla sig på ett mantalskontor?

Paret Anderberg kanske inte kände till att man skulle gå till ett mantalskontor?

Det kanske var så att det vid den här tiden bodde många personer i Göteborg som inte var kända av mantalskontoret!

Någon som har någon eller några teorier om varför inte paret Anderberg inte finns i mantalslängderna?

49
Tack så jättemycket för alla intressanta länkar!

I bilddatabasen Carlotta (Göteborgs stadsmuseum) har jag hittat en bild som föreställer Haga Nygatan mot väster. Är ett hörnhus där det andra hörnet (mot norr) måste vara Mellangatan 5.

Enligt bildinformationen är bilden tagen tidigt 1970-tal. Bifogar denna bild.

Tror inte denna fastighet är från 1800-talet. Troligen från början av 1900-talet, eller vad tror du?

Enligt Hitta.se är dagens fastighet på Mellangatan 5 byggd 1992.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

50
Tack för länktipsen!

Jag har adressen Mellangatan 5 i Haga och det räcker bra för mig.

Familjen bodde ju bara drygt ett år i Göteborg, så det kanske var på denna adress de bodde detta hela sin tid i Göteborg.

En annan fråga: Finns det något sökbart bildarkiv på webben med gamla fotografier från Göteborg? Som t.ex. visar hus och byggnader.

Här i Örebro har vårt Stadsarkiv ett sökbart bildarkiv på på webben med över 50 000 fotografier. Bilderna omfattar ca 140 år i Örebros historia – 1860-tal till och med 2000-tal. Innehåller bl.a. stadsmiljöer.

Med vänlig hälsningar
Leif Carlsson
Örebro

51
Hej Margaret!

Tack för ditt svar. Välskrivet och informativt!

Några frågor till:

1. Var man tvungen att mantalsskriva sig?

2. Visste alla vid den här tiden att man skulle mantalsskriva sig?

3. Fanns det fler mantalskontor?

Att veta att familjen bodde på Mellangatan 5 i Haga, är mycket värt för mig!

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

52
Du kan avvakta med att skicka adresskalendern. Jag tror jag kan få fram den via Göteborgs stads webb. Sedan har jag på Göteborgs stads webb hittat kartor från åren 1869 och 1872. Av dem framgår att Mellangatan 5 är kvarteret 85 D3.

Johannes Anderberg, Thilda Olsson och de två sönerna Axel Georg och Johan Emil kom från Västra Vram i Skåne till Göteborg den 4/7 1882. Det framgår av kyrkobokföringen. Man har lämnat in ett Flyttningsbevis hos Göteborgs Domkyrkoförsamling, som är utfärdat 13/6 1882 av A. W. Björk, präst i Västra Vram.

Om jag förstått det rätt fanns det vid den här tiden något som hette mantalskontor i Göteborg. Så förutom att gå till prästen, så borde personer som flyttade in i Göteborg också ha gått till ett mantalskontor när man kom inflyttande till Göteborg.

Jag har tittat i dessa volymer tillhörande Göteborgs mantalskontor.

1. Register till mantalslängder MtlReg:4 (1815-1882).

2. Register till mantalslängder FIb:14 (1877-1882).

I dess två volymer finns inte familjen Anderberg/Olsson med.

Sedan har jag också tittat i de volymer du nämner, FIaa:90 och FIaa:94, och som du skriver, där finns de inte heller med.

Var man vid den här tiden tvungen att som nyinflyttad gå till mantalskontoret (det kanske fanns flera kontor?) och anmäla att man var ny i staden?

Och på samma sätt, anmäla när man flyttade ut?

Enligt kyrkobokföringen flyttar de från Göteborg 26/9 1883. De flyttar då till Trollhättan där de blir inskrivna 10/10 1883.

Familjen Anderberg/Olsson bodde alltså bara drygt ett år i Göteborg (1 år och 3 månader).

Jag tror att man undvek mantalsskrivningen. Eller så visste man inte att man skulle gå till ett mantalskontor.

53
Tack så väldigt mycket för svaren!

Nu har jag ju faktiskt en adress: Mellangatan 5. I stadsdelen Haga, om jag tolkar kartan rätt.

När det gäller DB Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) F:7 (1879-1890) Bild 127 (AID: v34011.b127, NAD: SE/GLA/13180), så finns det tre kolumner med info som jag inte förstår.

I kolumnerna 4-5 finns följande text:

___50

1 30/8

69

Någon som vet vad detta betyder?

Sedan undrar jag om det finns några förteckningar med tabeller som innehåller "översättningar" mellan gatuadresser och kvartersnamn.

(Enligt Göteborgs stads hemsida om släktforskning, ska det på deras webb finnas adress- och industrikalendrar 1850-1899 för Göteborg. Men denna länk funkar inte! Har felanmält, men har ännu inte fått något svar på denna felanmälan.)

Någon som har några bra tips på läsvärda texter om hur man släktforskar i Göteborg när det gäller andra halvan av 1800-talet?

54
Hej!

Urmakare Johannes Anderberg (född 16/11 1849 i Höör) med hustru Thilda Olsson (född 30/4 1853 i Häglinge), samt barnen Axel Georg (född 23/4 1875 i Höör) och Johan Emil (född 16/11 1879 i Västra Vram) flyttar till Göteborgs domkyrkoförsamling den 4/7 1882. Se  Inflyttningsattester Göteborgs Domyrkoförsamling HIIa:157 (1882-1882), Bild 150 (Arkiv Digital).

Jag hittar sedan familjen i Husförhörslängdsregister HFReg:1, 1818–1883, Göteborgs domkyrkoförsamling, sidan 45 (Arkiv Digital).

Denna information leder vidare till: Personalförteckning AIa:15, 1878–1883, Göteborgs domkyrkoförsamling, sida 126 (Arkiv Digital).

Familjen flyttar 26/9 1883 till Trollhättan: In- och utflyttningslängd B:8, 1872–1894, Göteborgs domkyrkoförsamling, sidan 37 (Arkiv Digital).

Har förstått att det är en aning knepigt att släktforska i Göteborg. Så jag behöver nog lite vägledning för att komma vidare!

Nu till min fråga: Hur kan jag få fram var någonstans i Göteborg familjen Anderberg bodde under perioden 4/7 1882-26/9 1883?

Stadsdel? Gatuadress?

I vilka register letar man?

(Makarna Anderberg flyttar efter giftermålet 1874 i Höör sju gånger innan de slutligen 1891 hamnar i Örebro 1891. Thilda Anderberg är min farfars mor).

Hälsningar
Leif Carlsson
Örebro

Sidor: [1]