ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Anders Klarbring

Sidor: [1]
1
Klingspor / SV: Klingspor
« skrivet: 2019-02-05, 16:09 »
Den 15 september 1723 gifter sig regementsfältskären Gerhard Fredrik von Bredenbeck med Emmerentia von Klingsbor i Storkyrkoförsamlingen (A, AB)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) EIa:1 (1712-1732) Bild 87 / sid 167

Jag kan inte hitta denna Emerentia Klingsbor i Elgenstierna eller på annan plats. Vem är hon?

2
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-21, 12:36 »
Jag hänger inte med på vad du skriver Leif, men jag misstänker att du lägger in mer i tänket än där finns? Eftersom resonemanget bygger på så få antaganden så borde det vara lätt att peka på var logiken skulle vara fel, om du nu anser att den är det. Mera specifikt, om du accepterar 1 till 3 ovan så kanske du kan peka på var de används felaktigt?

Kanske ska jag påpeka att det inte bygger på att varje föräldrapar i en kedjan har mindre DNA än sin avkomma. Det räcker att det sker för ett sådant par så har man detekterat att det finns flera linjer. Anar möjligen att det var här du tänkte fel?

3
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-21, 10:20 »
Tror inte jag hänger med på hur du tänker Linneá?

Resonemanget ovan bygger på enkla egenskaper:

1. DNA kan mätas (i enheten cM)
2. DNA av en viss typ (det som FTDNA anger delas med en viss testperson) kommer från far eller mor eller från båda
3. Om denna typ av DNA har ett större mätvärde hos dig än både hos din far och mor måste du ha ärvt från både far och mor

Några andra egenskaper hos DNA:t beaktas inte.

Det ska sägas att jag har mycket rudimentära kunskaper om biologin kring DNA, utöver just att mängden mäts i cM, men blev lite frågande till att du skriver "recessiva försvinner". Är det inte så att ett recessivt anlag döljs av ett dominant anlag, inte att de försvinner?

4
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-20, 21:32 »
Angående den senaste diskussion i tråden så kom jag att tänka på den recension av Peter Sjölunds DNA-handbok som Olof Cronberg skrev i SGT 2017:2, där han nog går lite längre än att bara recensera och ger några egna funderingar kring DNA-genealog. Eftersom Olof har testat både sig själv och sina föräldrar kan han konstatera att bara för 40 % av de egna matchningarna har någon av hans föräldrar mer eller lika mycket DNA, vilket kan tolkas som att 60 % av matchningarna har sitt ursprung i DNA från både far och mor. Använder man detta resonemang ett steg till i antavlan borde man kunna konstatera att bara 16% (0.4 gånger 0.4) av matchningarna har sitt ursprung från endast en mor- eller far-förälder. Går man sedan 10 generationer bakåt så blir siffran strax över 0.01% (0.4^10), dvs 1 matchning på 10 tusen är sådan att den har sitt ursprung i endast 1 gemensam ana i generation 10. Detta bygger då på att faktorn 0.4 är konstant över generationerna. Är just nu osäker på hur denna kan ändras, men inte kan den väl bli högre för senare generationer? 

Cronberg skriver i anslutning till detta ”Vi förleds dock av hela resonemanget runt matchningarna att det är en gemensam punkt vi ska hitta”. Min eget tänk kring detta är att många matchningar kommer från ett, visserligen regionalt gradvis varierande, men ändå, kollektivt delat DNA som ärvts från tiden närma IAD (Identical Ancestors Point, se ovan för länkar och förklaring). Existensen av en koppling på 1400-talet av två personer med i huvudsak svenska anor lär vara mycket sannolik, men vad atDNA kan bevisa i samband med detta förblir en gåta för mig, eller som Leif Tennare skriver i inlägg 276 ”Vad gäller auDNA-forskning har här framförts att man aldrig kan bevisa ett visst släktskap, och jag är helt överens om detta!”

5
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-12, 16:41 »
Stridsyxan har aldrig lämnat bältet, och något lite av värde har kanske blivit formulerat. Din sista invändning mot hur mitt, i och för sig formellt riktiga, påstående skulle kunna missbrukas kan nog tyvärr vara sann. Att en formel av denna typ inte ska ses som absolut sanning tar jag kanske som lite väl självklart - en slags yrkesskada.

6
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-12, 14:57 »
Nej, jag skrev ”Faktiskt ger enkla modeller det ruskigt konkreta värdet 1,77 * MRCA”, och det är precis sant  ;D

7
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-12, 12:38 »
Ja jo det kan ju var sant. Det jag reagerade på var väl att du tvärsäkert slår in öppna dörrar. Att man skulle kunna åstadkomma en ”teoretisk eller empirisk modell som kan simulera avståndet till MRCA eller IAD för alla nu levande individer” är nog ingen som tror, åtminstone om vi pratar om att göra detta med någon exakthet. Detta är ju frågan om kvalitativa överväganden, som åtminstone för en teoretiskt sinnad människa är lite spännande, och slår hål på en del intuitiva föreställningar, på samma sätt som det klassiska ”riskornen på schackbrädan”. Bara det faktum att du själv nu verkar acceptera existensen av IAD inom rimlig tidsrymd (i någon statistisk mening), eller ens vet att begreppet finns, är ju en framgång.

8
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-11, 19:53 »
Ja jäklar i min lilla låda…..å det kom du fram till på 3 timmar

9
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-11, 16:30 »
Två saker har hänt efter Changs papper publicerades (som jag känner till):

2004 kom ett papper i Nature där man släpper på många av förutsättningarna i Changs första papper. Detta genom att datorsimulera istället för ”papper och penna”-arbete. Här studeras världen som helhet.

https://www.nature.com/articles/nature02842

Så långt modeller, men dessa verkar ha stöd i  studier av DNA från 2257 individer från olika delar av Europa som publicerats av de två genetikerna Ralph och Coop. Bra startpunkt för att läsa in sig på detta är nog sidan

https://gcbias.org/european-genealogy-faq/

Det ska emellertid sägas att jag på inget sätt kan sägas vara ens vagt orienterad inom detta område. Man jag är nog övertygad om att luskar man lite kommer man att finna att det finns en omfattande akademisk forskning av relevans. Kanske kan någon med expertkunskaper ”översätta”? En lagom populärvetenskaplig artikel i, tex, Svensk Genealogisk Tidskrift, vore ju perfekt.

10
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-10, 10:47 »
Ja vi hamnar alla i ”tankefällor” då och då. Exemplet med Karl den Stor som återkommer allt som oftast refererar inte till MRCA utan till det som ibland kallas ” identical ancestors point” och som i en enkel modell kan beräknas på det sätt som jag skrev ovan. Artikeln i Diskulogen var kort och utan förklaringar, men vad jag kan se i linje med vad som är en utbredd uppfattning: förtjänar definitivt inte högdragen kritik.

11
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-08, 12:59 »
Med ”vår gemensamma ana”  menade jag MRCA = Most Recent Common Ancestor

https://en.wikipedia.org/wiki/Most_recent_common_ancestor

https://isogg.org/wiki/Most_recent_common_ancestor/en

12
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-07, 16:39 »
Hej Hans Olof,

Några kommentarer till ditt intressant (och för mig läsbara) inlägg:

Möjligen är detta allmängods men jag vill ända först förtydliga första stycket i ditt inlägg.  När det sägs att vi härstammar från två individer så beaktas endast manslinjer och kvinnolinjer (därav två). Om man tar hänsyn till alla linjer bakåt i antavlan blir faktiskt resultaten ännu mera slående, o-intuitiva och intressanta.  Jag kopierar min egen text från ett Facebook-inlägg från några år sedan (lite modifierat):

”En sak som jag gärna påpekar när dessa frågor kommer upp är att, visst, vår närmaste gemensamma ana längst manslinjen och kvinnolinjen är för 300 000 respektive 200 000 år sedan enligt de bedömningar som finns, men om man räknar alla linjer så ligger vår gemensamma ana enligt många bedömningar bara några tusen år bort (avstånd till MRCA = Most Recent Common Ancestor). Och vad som kanske är ännu mera slående är att om man går ytterligare bakåt i tiden så kommer man till ett läge där alla anor är gemensamma. Faktiskt ger enkla modeller det ruskigt konkreta värdet 1,77 * MRCA, dvs detta avstånd är inte ens dubbla avståndet till MRCA.”

Om ovan nämnda modeller (förväntar mig invändningar 😊) appliceras på Sveriges befolkning (istället för som ovan hela världen) brukar slutsatsen vara att alla anor är gemensamma runt 1000-talet. Hur väl detta stämmer kan diskuteras men storleksordningen kan ju vara riktig.

Om jag sedan går till ditt Klövsjö-exempel så kan jag vittna om liknande erfarenhet. Jag har i min forskning jobbat med området kring Åmål (i huvudsak Tössbo härad) och registrerat släktsamband som dyker upp vid domboksforskning (både min egen och den som dokumenterats av Anders Edestam och Elsa Sjödahl). Jag har därmed tillgång till ett hyfsat stort släktnystan från 1800 och bakåt i tiden. Det som då blir slående är hur två levande personer med delar av sina anor i detta område ganska lätt konstateras vara släkt på inte bara ett utan på många sätt (MinSläkt har ett tak på 20 släktsamband som ofta nås). Denna erfarenhet har fått mig att bli lite kritisk till ”verifieringar” av släktforskning via DNA: att man oftast hittar släktsamband om man har rötter i samma område är tämligen självklart, bara man investerar tillräckligt mycket arbete; vilket av många sådana samband som då DNA:t verifierar blir oftast högst osäkert. Vanligen krävs därför många tester och nära fullständig registrering av antavlor för att eliminera olika scenarier.

Hälsningar
Anders

13
Poignant / SV: Poignant
« skrivet: 2018-10-05, 10:40 »
Häftigt att du har uppgifter om släkten i Genéve! Jag har inte undgått att fundera över detta och kontaktade för några år sedan en genealogisk förening i Genéve, men efter inledande svar, där man lovade undersöka det hela, blev det tyst.  Kanske kan man få del av dina uppgifter i framtiden? Låter som material för en publikation?

14
Poignant / SV: Poignant
« skrivet: 2018-10-05, 09:05 »
Stort tack för informationen. Jag ska erkänna att jag faktiskt har tillgång till en kopia av släktboken men i detta fall hade jag varit ofullständig med införandet i släktforskningsprogrammet.

15
Poignant / SV: Poignant
« skrivet: 2018-10-04, 14:27 »
Karl Gustaf Poignant född 1785 var ny för mig. Man kan inte få veta var han hittas?

16
Tegman / SV: Tegman
« skrivet: 2018-08-10, 11:05 »
 Kan nog tycka att det funkar med en länk som det nu är. Däremot borde det ju i början på tråden om Schneeweiss finnas en upplysning om var diskussionen startat, dvs i denna tråd. Men det kan ju inte jag fixa.

17
Tegman / SV: Tegman
« skrivet: 2018-08-08, 12:29 »
 Den här tråden blev lite olyckligt delad? Fortsättningen finns på

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=154490.msg1457870#msg1457870

där ytterligare uppgifter om bla systersonen Lundberg hittas.

18
Werre / SV: Werre
« skrivet: 2018-07-19, 19:45 »
Korpral Erik Börjesson Werre, född 1718 i Hognerud, Svanskog och död 1791 i Rolfsbyn Svanskog, har givits en grundlig utredning av Sten Høyendahl i VämlandsAnor 2004:3. Hans andra hustru anges där vara Cathrina Johansdotter, vilket är det namn som, med små variationer, hittas vid barnens födslar och i husförhörslängderna. Emellertid omnämns, i Tössbo härads dombok 1766 (Tössbo häradsrätt AIa:23 (1764-1766) Bild 4940), denna hustru med det lite ovanligare namnet Cathrina Maria Witt och det framgår att en tysk präst vigt henne vid Erik Werre. Enligt Høyendahl anges vid första hustruns bouppteckning att Erik Werre är i Pommern, så en gissning är att denna vigsel skett där. En intressant omständighet är också att det dör en Johan Witting i Hognerud 25 juli 1764 vid 70 års ålder.

19
Åmåls stadsförsamling / SV: Åmåls stadsförsamling
« skrivet: 2018-06-03, 16:49 »
När jag nu fått Margareta Nilars praktverk ”Rådstugerätten i Åmål” i min hand kan jag konstatera att Töres Persson har en bror Ture Persson (sid 39) och denna Ture är byfogde 1649 (sid 12). Således kan det vara Ture som sägs vara ”domare” (se ovanstående inlägg), såvida nu inte det finns flera Töres Persson?

Ture Persson har förövrigt ett flertal oregerliga söner som är dragoner, och 1685 vill man tillskriva översten för dragonerna angående Sven, Töres och Oluf Turessöner, med begären att de ska få stanna på regementet så man bli kvitt deras otidigheter (sid 318).

Vidare tycke det finnas ytterligare en bror, Jon, eftersom Ture har en brorson Göran Jonsson (sid 223).

20
Åmåls stadsförsamling / SV: Släkten Rössberg i Åmål
« skrivet: 2018-04-18, 19:39 »
Jo jag har hittat några släktskap i Åmåls rådhusrätts handlingar. Lars Eriksson Rössberg har en morbror Bryngel Olofsson (Åmåls rådhusrätt och magistrat FIaa:5 (1739-1746) Bild 120) som troligen är gift med Annika Olofsdotter, död 1737-04-07 i Åmål. Ingrid Larsdotter Holm har en mor Caisa Matsdotter Hök (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6791 (1713-1735) Bild 4810) och hennes far ska vara en Lars Holm, handlande från Borås, enligt Magnells samlingar, där man också hittar lite om hans hustrus anor.

21
Åmåls stadsförsamling / SV: Släkten Rössberg i Åmål
« skrivet: 2018-04-17, 19:40 »
Det föds en Annika Rössberg i Åmål 1764-02-20 (Åmåls stadsförsamling C:3 (1751-1788) Bild 90 / sid 171), men det kanske du redan har konstaterat vid det här laget?

22
Åmåls stadsförsamling / SV: Åmåls stadsförsamling
« skrivet: 2018-04-17, 19:32 »
I den bilaga som PD gav ut 29 mars, med anledning av Åmål 375 år,  finns en text av Dick Harrison, där ett möte i rådstugan 6 maj 1665 nämns. Eftersom det ska talas om släktingar till Töres Persson (Pedersson) blev jag nyfiken och letade upp det (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 88). Texten om släktingarna lyder då

”Borgemestaren Töress Pedherson, hwilka ähro dhe samma [en fråga från Töres], Sadhe Hindrik Nilzon, jo män du äst een för orsaken du äst Borgemestaren, och Bror din den andra för han är Dommaren, och sonen din den tredie för han ähr statz skrifuare, men dhen fierdhe bleff intett nempde, ….”

Töres son som här nämns är Olof Töresson [Åman] vilket ju är väl känt. Men en bror som ska vara ”domare”? Vem kan detta vara? Det är ju Töres som bör vara domare i rådstugan i egenskap av borgmästare? En byfogde Anders Pedherson  finns det. Kan han kallas domare? Ska erkänna att jag är osäker på första bokstaven i ”Dommaren”. Men om det inte är ett D, vad är det då?

23
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-03-06, 21:39 »
Mats: hoppas du inte lyckas få tråden låst innan jag har får svar på min fråga, men admin är nog kapabel att tänka själv?

24
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-03-06, 20:09 »
Leif: du tror inte du skulle kunna upprepa dina hypoteser? Jag har skannat tidigare inlägg och har väl aningar, men är kanske för lat för att läsa allt. Håll det gärna så kort som möjligt: det blir vanligen tydligast så. 

25
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-03-06, 14:29 »
 Leif: ett annat sätt att illustrera det du nu tittar på är väl som ”DNA-cirklar” https://genealogi.se/blog/entry/slaektens-inre-cirkel ?

26
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-03-04, 11:35 »
Databasen är naturligtvis inte fri från felaktigheter, även om man gjort sitt bästa för att säkerställa kvalité. Det är ju uppenbart att det är en genomsnittlig korrekthet som krävs, vilket väl gäller för allt experimentellt underlag, och graden av detta beror på vilka frågor man vill besvara. Rent intuitivt känns det som om man har tillräcklig kvalité i det specifika fallet, men helt säker ska man ju aldrig vara.

27
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-03-03, 19:30 »
Med start för några dagar sedan har det ju sprutat ut texter som refererar till en artikel i Science (http://science.sciencemag.org/content/early/2018/02/28/science.aam9309), där slutsatser baserade på data från Genis världsträd presenteras. Jag upptäckte då att denna data faktiskt är publikt tillgänglig (http://familinx.org/data.html). Således: för den som har tid och intresse kanske det finns möjlighet att undersöka antal ”kusiner” och/eller antal faktiska anor, och eventuellt jämföra med, eller rent av kalibrera, teoretiska modeller?

28
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-28, 09:42 »
Ja där har vi alltså systersonen Jonas Lundberg som jag nämner ovan. Han ansöker om borgerskap i Åmål 1725. Får fyra barn med Lisa Hansdotter och är död 1738 då hans änka omtalas (Åmåls stadsförsamling C:1 (1718-1735) Bild 49 / sid 89). En liten knepig sak är att han bötar för ”otidigt sängalag med fästmö” 1732 (Åmåls stadsförsamling KI:1 (1667-1736) Bild 87 / sid 81), men får barn redan 1727. Det här med namnet Lundberg är ju lite intressant. Kan Jonas ha tagit det bara för att hans moster varit gift med en Lundberg eller är Per Jonsson släkt med mosterns man?

29
Övriga släkter - S / SV: Schneeweiss/Snövis
« skrivet: 2018-01-21, 12:43 »
Hej Christer,
Det hela är ett indiciemål. Här dör "Sneveis anke(?) Maria Lind 50 åhr" (Karlstad stadsförsamling (S) CI:2 (1730-1758) Bild 31 / sid 53). Sedan hittas hon i hfl i bakvänd ordning (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 227 / sid 219) Schneweis Enka, (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 139 / sid 131) där Schneweis dör, (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 83 / sid 75) och (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 83 / sid 75).

Så att Abraham Schneeweis (eller hur det nu stavas?) är gift med en Maria Lind verkar klart. Sedan finns då ett litet frågetecken om detta är Maria Larsdotter Lind som tidigare varit gift med skepparen Per Jonsson. Enligt mantalslängden verkar i alla fall Per Jonsson vara död 1719?

Kanske Erik vet mer?

30
Tack Mats,

Jag håller med om att det verkar finnas en omfattande akademisk verksamhet kring användning av DNA för att tex studera historiska folkomflyttningar och liknande, vilket väl är vad du menar med ”ancient DNA”; om inte annat får jag det intrycket av den populärvetenskap som sipprar ut inte minst i TV. Däremot saknar jag studier riktade mot tolkning av atDNA-släktsamband: hur ska man egentligen se på en FTDNA-träff som anges vara ”3rd Cousin - 5th Cousin” med 64/17 cM? Alla verkar ju vara överens om att angivet intervall ofta inte är riktigt, men vad innebär då i statistiska termer ”ofta inte”? Och om jag för en sådan träff hittar ett samband som pekar på 6:e kusin, vad är då sannolikheten för att jag verkligen hittat orsaken till det delade DNA:t? När nu det statistiska underlaget börjar bli omfattande tycker jag mig här ana utrymme för ett flertal doktorsavhandlingar i matematisk statistik, med koppling till hur biologin faktiskt fungerar; svårighetsgraden är nog över lekmannens nivå. Sedan är det ju som alltid en fråga om att hitta finansiärer för sådan forskning.:)

31
Jo det verkar som om mycket är företagshemligt i DNAgenealogi-området. När jag tittar runt ser jag heller inte någon akademisk verksamhet att tala om. Svårt att säga vart vi är på väg, men kanske ska man vara lite vaksam så att självutnämnda auktoriteter som inte utsätts för normal vetenskaplig granskning helt tillåts dominera området?

32
Mats! Det skulle vara spännande att titta på de "statiska modeller" du refererar till. Kunde man få be om en referens?

33
Jag är intresserad av vad som står om Warg i dessa kyrkoräkenskaper ifrån Mo 1694:

Först läser jag

1694 d 4 Martij Hammarsmeden mr Jöns Wargh

Sedan är frågan vad han givit till kyrkan: ska det var 1 rdr(?) 24(?)

Näst läser jag ”germund i Baggerud”, men det är just nu inte intressant utan Warg återkommer och jag läser

soch(?) mr Jöns Warg för sin hustrus lägersked i Sgrekian gifwit 4(?) rdr(?) ?? Smt 8 ? ib

Kan någon räta ut frågetecknen? Och sedan är frågan hur det ska tolkas? Är hustrun begravd i sakristian eller vad?

34
Frändefors / SV: Frändefors
« skrivet: 2017-10-06, 18:29 »
Tackar! Då gick det att följa honom även till Vassända:
Vassända-Naglum AI:4 (1836-1840) Bild 87 / sid 75 (AID: v44730.b87.s75, NAD: SE/GLA/13618)

35
Frändefors / SV: Frändefors
« skrivet: 2017-10-06, 13:26 »
Tack Inga!

Gåsviken var vad jag gissade, men han hittades som sagt var inte där så jag blev osäker. Jag visste nu inte var han tog vägen efter detta så stort tack för din info. Mitt intresse för Johannes kommer sig av att han utgör en svärdslinje till kapten Robert Moffat:

Johannes Andersson Moffat är sonsons sonson till Robert Moffat:

            Moffat, Robert (- 1673)
         son: Moffat, Robert (1673? - 1748)
      son: Moffat, Georg (Göran) (1710 - 1772)
   son: Moffat, Andreas (Anders) (1759 - 1827)
son: Moffat, Johannes Andersson (1819 - )

Intressant att han faktiskt kallas Mofatt (svensk variant av stavning) under en period. Jag ser också att i de sista hfl där man hittar honom (efter 1851) noteras han som dömd för lönskaläge. Jag letade efter oä födslar med anledning av detta, men hittade inget? Hur är det med domboken?

36
Frändefors / SV: Frändefors
« skrivet: 2017-10-05, 15:31 »
På nedre delen av sidan

Frändefors AI:12 (1834-1839) Bild 218 / sid 210

finns en gosse Johannes Andersson född 1819-11-01.

Vart flyttar han 1835?

37
Kart / Karth / SV: Kart / Karth
« skrivet: 2017-06-21, 10:10 »
Med anledning av en diskussion kring Stefan Löfvéns antavla (http://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor/stefan-lofven/) för några år sedan fick jag en fråga om vad jag viste om kornetten Erik Karth (nummer 1928 i Löfvéns antavla). Jag skrev då i e-mail till Gunnar Jonsson, som sammanställt antavlan,

"Släkten Karth har behandlats flera gånger i SoH. 1962 finns en artikel som sedan kompletteras 1966, nr 3. Sedan finns en viktig uppgift 1998, nr 3, i en genomgång av Kungl. Livregementet till Häst. Där framgår att Erik Karths patronymikon är Nilsson, vilket kopplar till en kommentar i kompletteringen från 1966. Jag tror alltså inte att Erik Karths far är Christoffer även om man nog säger det i de äldre utredningarna.

Sedan har vi frågan om Anders Karth verkligen är son till Erik Kart. I SoH 1966 anges att detta är "sannolikt", men ett problem är att när Anders Karth dör 1741 anges han vara 59 år, dvs född omkring 1682. Erik Karth dör 1677 så det blir lite tajt. Och jag har alltså inte hittat något domboksutdrag som anger detta förhållande. Erik Karths bekräftade (Näs häradsrätt AIa:5 (1693-1697) Bild 99 / sid 96) döttrar är Gunilla gift med Samuel Tivander och Margareta gift med Daniel Palm, men konstigt nog har jag inte sett att Anders Karth nämns tillsammans med dessa. Å andra sidan kan jag ju naturligtvis ha missat något? Frågan är ju också hur unikt namnet Kart är?

Sammanfattningsvis så skulle jag, med vad jag vet just nu, stanna redan vid Anders Karth, och när jag läste igenom SoH artiklarna såg jag inte heller att saker blev annat är sannolika, men det kanske finns andra uppgifter. Jag skulle rekommendera att lägga en fråga på Anbytarforum såvida inte du har andra uppgiftslämnare som har vetskap."

När jag nu återigen närmar mig dessa frågor funderar jag på om saken nu är utredd eller inte, dvs vet vi verkligen att Anders Karth är son till Erik Karth som anges i antavlan?

38
Portoneijer / Portuneijer / SV: Portoneijer / Portuneijer
« skrivet: 2017-04-03, 19:23 »
Här (Åmåls rådhusrätt och magistrat AIIa:2 (1722-1758) Bild 6580) hittar man,  som svärson till postmästaren Mathias Holm i Åmål, en timmermärkare Anthonius Portuneijer. Denna Portuneijers hustru är Catharina Holm som dör 1777-08-31 i Vänersborg (Vänersborg DbReg:1 (1690-1860) Bild 97 / sid 184) 71 år gammal. Gissningsvis är Anthonius Portuneijer en son till den Jean Portoneijer som nämns i den inledande posten?

39
Ekman / SV: Ekman
« skrivet: 2017-04-02, 09:40 »
Här finns bouppteckningen efter Severin Ekman.

Grums häradsrätt FII:2 (1764-1774) Bild 160 / sid 271

Kvarlåtenskapen uppges av enkefrun wälborna fru Elsa Catharina Silfwerswerd. Något tredje giftermål ser jag faktiskt inga spår av?

Enligt mina anteckningar är förövrigt Severin Ekman brorson till rådmannen i Vänersborg Peter Ekman.

40
Hultstrand / SV: Hultstrand
« skrivet: 2017-04-01, 17:46 »
Nils Carlsson Hultstrand är en ana till mig. Jag har tyvärr inte kunnat konstatera att han flyttar till Stockholm? Tappar honom i Almesåkra redan 1779, dvs i de sidor i AI:3 som rör senare år hittar jag honom inte. Antar att det är där som man kan läsa att han flyttar till Stockholm? När han dyker upp i Hjulsjö 1789 (Hjulsjö AI:3 (1786-1795) Bild 50 / sid 43) så är det svårläst varifrån han kommer. Jag har tidigare gissat på Rockesholm i Grythyttan?

41
Tegman / SV: Tegman
« skrivet: 2017-02-27, 19:01 »
Ett litet tillägg till dina intressanta uppgifter Erik:

Brita Lind är gift tre gånger: Som angivits ovan gifter hon sig i Karlstad med Anders Persson Lundberg, som är rådman i Åmål och avlider där 1714. Åren 1716 tom 1718 återfinns hon som änka i Vänersborg där hon sedan gifter sig med Nils Swart. De flyttar till Åmål där Swart avlider 1721. Hon gifter sig sedan med Anders Amelberg 1728.

Jag var otydlig om det jag skrev ovan tolkas som att det var Maria Larsdotter Lind som var gift med Anders Persson Lundberg. Däremot är det så att det måste finnas en syster till Annika och Brita som också varit gift med en Lundberg eftersom det finns en systerson Jonas Lundberg.

Möjligen kan jag också nämna att Mathias Holms far är Lars (Holm?) och modern är Caisa Matsdotter Hök.

42
Tegman / SV: Tegman
« skrivet: 2017-02-27, 12:38 »
Det här var attans intressant! Jag känner inte till att Annika Linds mor är en Ingiel Ragvaldsdotter Holm. Vad jag vet är att Annikas syster Brita Lind gifter sig i Karlstad 1702-09-17 och då har patronymikon Larsdotter. Det finns också en (syster?) Maria Larsdotter Lind som gifter sig i Karlstad 1702-09-16 (dagen före!). Sedan har Britta Lind en systerson Jonas Lundberg som vill bli borgare i Åmål, vilket jag först trodde var en felskrivning eftersom hon i Karlstad gift sig med just Anders Persson Lundberg, men som bekräftas på flera ställen. Varför Mattias Holm är förmyndare vet jag alltså inte (även om jag har koll på hans syskon i Åmål), men väntar med spänning på vad som kan vara känt om Ingiel Holm.

43
Tegman / SV: Tegman
« skrivet: 2017-02-26, 11:31 »
Åmålssläkten Tegmans anfader är tullskrivaren, rådmannen och postmästaren Birger Tegman. En personakt bifogas. Vad gäller Birger Tegmans anor är de så vitt jag vet okända, men vad som är intressant är att i bouppteckningen kan man läsa att han "på sin sotesäng" anger att han, tillsammans med 2 bröder och 4 systrar, äger 1/3 av hela hemmanet Slämtegen i Silbodal. Med dessa syskon äger han också på mödernet 1/2 hemmanet lilla Boda i Blomskog socken. Kan dessa ledtrådar vara nyckeln till att finna Birger Tegmans anor?

44
Tycker det här verkar bli lite förvirrat, eller missuppfattar jag på något sätt? Släktskap med en morbror eller farbror kommer ju i ett autosomalt test att visa sig i att en betydande mängd DNA delas (mellan 992 cM och 2082 cM enligt http://gronastubben.se/wordpress/?cat=2 ). Att det sedan finns många träffar som inte delas är ju rätt mycket en annan sak och verkar inte orimligt.

45
Färdiga / Myndiga döttrar
« skrivet: 2016-09-06, 16:59 »
I denna bouppteckning

Tössbo häradsrätt (P) FII:12 (1791-1796) Bild 256 / Sida 507

anges att den avlidnes två döttrar, Marga och Marta, är myndiga. Gör jag då rätt i att anta att de är änkor?

46
Äldre ord A - K / SV: Broderbarn
« skrivet: 2016-08-17, 09:54 »
Jag tittade runt lite i Elsa Sjödahls (http://www.genealogi.se/om-roetter/nyhetsarkivet/nyheter-2013/123-nyheter/2013/1256-elsa-sjoedahl-aer-arets-oernbergpristagare ) domboksavskrifter för att se hur broderbarn används på andra ställen i Tössbo härads domböcker på 1600-talet. Från den 18 juli 1642 hittas följande:

" Börge Hansson i Lunden och hans brorson Anders Bryngelsson i Östebyn på sina och sina syskons vägnar gjorde ett fast oryggeligt jordeskifte sig emellan på deras arvejordar och skattehemmanet Östebyn, så att Börge Hansson skall behålla den norra parten, som hans broder Bryngel Hansson tillförne haft i bruk. Däremot behåller hans broderbarn den södra parten, som Börge förut haft, vilket jordskifte stadfästes med laga fång och skaftförning."

Här är det ju ingen tvekan att någons broderbarn betyder dennes brors barn. Jag tror också att Anders Edestam i sina avskrifter hela tiden tolkar på detta sätt. Således kan nog Martin utan vidare anta att Hemming har en bror Hans (som jag tror är okänd förövrigt) och att denne i sin tur har en son Jon (också min ana).

47
Poignant / SV: Poignant
« skrivet: 2016-07-02, 20:26 »
Här (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/128, bildid: A0066895_00158) framgår att Mårten Danielsson Neuberg är svåger med Christoffer Brunell och därmed blir då, med uppgifterna ovan, Anna Christina Kökeritz’ släktrelation med Johan Georg Poignant enligt nedan:

Anna Christina Kökeritz är farmors brorsdotters dotter (syssling) till Johan Georg Poignant:

Poignant, Johan Georg (1713 - 1762)
   far: Poignant, Daniel (1687 - 1770)
      mor: Neüberg (Nyberg), NN (1645? - 1721)
      bror: Neüberg, Mårten Danielsson (1646 - >1701)
   dotter: Nyberg, Margareta Kristina
dotter: Kökeritz, Anna Christina


Anna Christina Kökeritz är mormors halvbrors dotterdotter till Johan Georg Poignant:

Poignant, Johan Georg (1713 - 1762)
   mor: Brunell, Hedvig (- 1718)
      mor: Neüberg (Nyberg), Christina (- 1703)
      halvbror: Neüberg, Mårten Danielsson (1646 - >1701)
   dotter: Nyberg, Margareta Kristina
dotter: Kökeritz, Anna Christina

48
Enligt Allan Brangstad i Åmåls Historia (som jag behändigt nog köpte på Åmåls hembygdsmuseum för två dagar sedan) var vågmästaren Petter Larsson född i Sotebyn, Tösse. I Tösse födelsebok hittas med födelsedatum 1761-05-13 (dvs maj inte augusti?) en Petter född i Sotebyn med föräldrar Lars Larsson och Kerstin (där hfl ger Persdotter). Jag följer sedan denne Petter Larsson i Sotebyn till 1780, men inte senare, och vet alltså inte med säkerhet att det är den senare vågmästaren.

49
Frykerud / SV: Frykerud
« skrivet: 2016-06-03, 13:27 »
Här (Frykerud EI:1 (1708-1814) Bild 13 / sid 31) finns en vigselnotis (26 på vänstersidan) där Gösta Börjesson och en Persdotter (som bör vara Ingeborg) från Skogsberg gifter sig. Men varifrån är Gösta? Svårläst och jag kan inte få det att passa med någon ort i Frykerud?

50
Fryksände / SV: Fryksände
« skrivet: 2016-04-01, 15:37 »
Jag undrar om inte följande är ytterligare en indikation på att Helga Klemetsdotter är Nils Nilsson dä:s mor?

1733 ht 84/ Mellan Per Nilsson och Per Olofsson i Östmark skall jämkas enligt arvs- och äganderätten. Den senare bör få ersättning för vad han av sin egen del gottgjort Halsten Nilsson för hans mors jord, vilken dock Per Nilsson innehar. Denne bötfälls för att han vägrar att avstå denna jord.

Halsten Nilsson är ju Nils Nilsson dä:s bror och den ”hans moders jord” som det pratas om här borde kunna vara samma som den ”Helga Klemetsdotters jord” som det rör sig om 1733 ht 54/ (i bilden som Kenneth lagt in)?

51
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-13, 09:29 »
Nej, det är subtilt och jag ska inte säga att jag är 100%-ig, men som du ser står det Nils Nilssons moder inte Nils moder som i avskriften. Därmed vill jag mena att första gången NN nämns i texten syftar man på  NN dy och andra gången på NN dä, i synnerhet om det är underförstått att dessa två existerat, vilket det kan ha varit för skrivaren. Om man inte accepterar denna möjlighet har man en motsägelse som jag inte kan förklara.

52
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-13, 09:10 »
Jo uppskattade födelseår är ett litet problem, men som du skriver så kan ju sådant vara ganska spretigt så jag har utgått från att det är lite felaktigt.
 
Och ja igen, jag uppfattar det som att sonen Nils  i hfl 1711-1717 är Nils Nilsson dy.
 
Förutom de fyra barn som finns i hfl tror jag Nils Nilsson dä har en son Erik och kanske också Per.  
 
När Nils Björnsson dör ca 1674 står änkan Helga i mantalslängden i fyra år för att sedan ersättas av Nils Nilsson.

53
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-13, 08:29 »
Visst, Nils Nilsson dy gifte sig med Karin Olofsdotter som sedan gifter om sig med Per Olofsson. Så långt rätt! Men som jag försöker förklara ovan så verkar det som om Helga Klemetsdotter är mor till Nils Nilsson dä (-1719) (inte Nils Nilsson dy). Det är vad som står i hfl och vad som verkar gälla enligt mantalslängden. Svårigheten bir då att domboksutdraget 1733 väldigt tydligt verkar säga något annat. Men räddningen är att originalet lyder lite annorlunda än avskriften och att det går att tolka det som att det pratas om båda Nils Nilsson.
 
Jag tror det är ganska klart att Helga Klemetsdotter är dotter till Klemet Eriksson och Karin Halstensdotter och att Halsten och Jon Klemetssöner är hennes bröder

54
Schröder / Skröder / Schröder / Skröder
« skrivet: 2016-03-12, 21:12 »
Ja Ja, tänkte inte på att du kanske inte är medlem på Geni. Om du blir det (gratis) så kan du sända meddelande genom systemet.

55
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-12, 18:41 »
Kenneth: Jag sänder dig på e-mail en sådan ”diskrepans”. Tack förresten för allt arbete du måste lägga ner på din hemsida. Jag har haft mycket nytta av denna.

56
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-12, 15:57 »
Bra fråga Olov! Jag hade nästan hoppats på att detta skulle komma upp. Med anledning av en domboksnotis 1733 ht 54/ får man onekligen intrycket av att Helga Klemetsdotter är gift med Nils Nilsson den äldre (död 1719). Men när jag sedan undersöker mantalslängder så finns en änka Helga efter Nils Björnsson vilket fick mig att undra. Mitt framför näsan visade det sig då att hfl (Fryksände (S) AI:2 (1711-1719) Bild 23 / Sida 37) faktiskt verkar ange Helga som moder till Nils Nilsson dä och inte som hustru (vilket du noterar). Jag gick då vidare och kollade upp originalet till domboksnotisen från 1733. Det visar sig att denna är lite annorlunda än avskriften och jag tycker att det går att tolka som att det finns två Nils Nilsson och att Helga är moder till den äldre, inte den yngre.
 
Sedan det här med Geni: i detta fall har jag inte hunnit ändra där, men rent allmänt så går det inte att veta vem som står för vad på Geni. Bergman har jag naturligtvis tittat på och konstaterat att det finns en del diskrepans med vad jag har i mina filer.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2016-03-12 17:06)

57
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-12, 14:57 »
Lena: Går man på dödsnotiserna så är Olof Andersson född 1651, Mårten Andersson 1667, Halsten Nilsson 1663 och Jon Nilsson oklart men han dör 1729. Jag ska se om det går att undersöka dopvittnen till några av deras barn. Vad gäller kyrkoräkenskaper så finns inga sådana på AD. Har inte kontrollerat SVAR.  
 
Steve: Jo jag har sett detta, och tillsamans med andra leddtrådar har jag följande släktskap:
 
Halsten Nilsson är fars halvsysters sonson till Mårten Andersson:
 
   Andersson, Mårten (1667? - 1745)
      far: Olofsson, Anders (1620? - 1694)
      halvsyster: Nilsdotter, Karin (-

58
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-12, 11:24 »
Det slog mig nu att det vore konstigt om Mårten Andersson inte heter Mårten just för att hans morfar är Mårten Höffner. Så det talar tyvärr emot ovanstående tankar.
 
(Meddelandet ändrat av Andkl 2016-03-12 11:33)

59
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-12, 11:13 »
Lena: Så är det, men det finns tyvärr inget som ger detta med säkerhet vad jag vet.
 
Steve: Detta kan vara rätt Anders Olofsson. Vid ett syneprotokoll 1680 anges han vara ungefär 60 år. Och om då Lena har rätt och du har rätt om svärfarstanken skulle detta vara en möjlighet att få ihop det. Jag tror att första gången Anders Olofsson nämns som Mårten Höffners måg är 1663. Vi har en situation där inget motsäger detta scenario (tror jag) men heller inget som med säkerhet säger att det är så. Så frågan blir om det finns andra konkurrerande scenarios som också stämmer med alla data?  
 
Kristina: Jodå, det finns med i kalkylen.

60
Fryksände / Fryksände
« skrivet: 2016-03-12, 09:19 »
Följande domboksutdrag har irriterat mig en tid:
 
1701 vt 87/ 1/6 Långerud, som bröderna Jon och Halsten Nilssöner i Långerud 1701 löst för 22 rd från norrmannen Kolbjörn Olofsson, vilken 1699 fått jorden i pant av de förras syskonbarn Olof och Mårten Anderssöner.
 
Enligt vad jag har kommit fram till är Jon och Halsten söner till Nils Björnsson (död omkring 1674) och Helga Klemetsdotter (död 1720-04-28 i Östmark). Vidare är Olof och Mårten söner till Anders Olofsson (död 1694 i Långerud) och Katarina Mårtensdotter Höffner (död 171-02-08 i Långerud). MEN då stämmer ju inte kusinbarnförhållandet enligt domboksutdraget? Var har det blivit fel?

61
Schröder / Skröder / Schröder / Skröder
« skrivet: 2016-03-11, 12:43 »
Tim: Jag får det till att det är denna användare som gjort sammankopplingen. Föreslår att du mailar om du har tid och lust, även om jag är starkt skeptiskt till att det kan finnas några källor.
 
http://www.geni.com/people/Torbj%C3%B8rn-Mohn/6000000005046152470

62
Moffat / Moffat
« skrivet: 2015-11-14, 13:33 »
Återigen tack Katarina för svårhittade fynd!
 
Christina Margareta är dotter till Rustmästaren Johan Jakob Moffat och Helena Hellström. Johan Jakob Moffat tillhörde i slutet av sitt liv Prins Fredrik Adolfs värvade infanteriregemente och dör i Finland 1763. Änkan Helena Hellström dör under små omständigheter 1788, boende i Drottninghuset i Stockholm.

63
Bånge / Bånge
« skrivet: 2015-10-22, 21:28 »
Tack Peter! Jag hade inte noterat detta./Anders

64
Moffat / Moffat
« skrivet: 2015-09-23, 21:19 »
Stort tack för detta Katarina!  
 
Det faktum att Johan Georg Hellgren och Elisabeth Dorotea Moffat är syskonbarn är i överensstämmelse med vad jag kommer fram till ovan 2015-03-07, att Robert Moffat dy faktiskt är son (och inte sonson) till Robert Moffat dä, och om något tvivel funnits kring detta är det nu helt  bortsopat.

65
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2015-08-14, 09:04 »
Maria Lilljebjörn hemvist i Lilljebjörn-släkten är så vitt jag vet okänd. De spår jag hittat är vigselnotisen som Linus nämner ovan, där hon anges vara från Boda och mannen Anders Svensson från Knappa, Ölserud. Hon hittas också i mantalslängden 1704 under Boda, Eskilsäter, som  Jungfru Maria Lilliebjörn. Det finns sedan i domboken från 1712 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAABC:25 (1712-1712) Bild 115 / sid 111) ett testamente som lyder (ungefär):
 
S D Upwistes ett Testamente som Anders Andersson och dess hustru Maria Lilliebiörn Öster Uggelesäter reciproce sins emelan slutit d 1 Sept A:o 1712 med föräldrarnes samtycke jempte witnens närwaro som woro Sr Zachris Plantijn Eskill Nilsson i Olsserudh ock Anders Johansson i Skane, Warandes således af them belefant(?), medan inga arfwingar eller Lijfzfruckt dhem emelan ähr blefwen, det skall den af dem som hin andre öfwerlefwer orubbat niuta uti sin lofztid både löst och fast opräjudiccerat för dhen först afgåendes arfwingar, hwar å äskades confirmation, dhen man i enseende till aflingagodz icke beneka kunde, ock det öfrige som allenast på ett öfwentyr ähr giordt, i Handen lembna.
 
Vad som här då är konstigt är att hon nu anges vara gift med Anders Andersson, medan vigselnotisen anger Anders Svensson. Det hela är ett mysterium eftersom både Anders Andersson i Östra Uggelsäter och Anders Svensson i Knappa existerar och hittas i tiden överlappande i både dombok och mantalslängder.

66
Kila / Kila
« skrivet: 2015-08-04, 11:00 »
En kommentar till ovanstående inlägg: går det att placera in Maria Andersdotter Skragge (~1665-1725, död i Östra Smedbyn, Kila) i Skraggesläkten?

67
Kila / Kila
« skrivet: 2015-08-03, 18:57 »
Att dessa tre är bröder torde vara klart från Domboken 1735 (Näs häradsrätt AIa:14 (1734-1735) Bild 212), där också några systrar anges. Att fadern sedan är Lars Germundsson verkar troligt men jag har inte det fullständigt klart. Enligt en andrahandskälla finns bara en Lars i mantal i Ö Smedbyn 1698-1710. Enligt samma andrahandskälla (som stödjer sig på ytterligare en annan uppgiftslämnare) ska Skräddaren Lars Germundsson och hans fru Maria Andersdotter Skragge vara faddrar till sina (sannolika) barnbarn. Eftersom detta är ett sidospår för mig har jag inte själv kontrollerad dessa uppgifter. Om du gör så Marian får du gärna rapportera resultatet. Jag är nog också oklar på hur namnet Alf, som du nämner, kommer in?

68
Kila / Kila
« skrivet: 2015-07-22, 10:50 »
I lagfartsregistret (hösteting 1767) läser man:
 
Bolstorp 1/6 h för assessor Bengt von Ekstedt som tillbytt av Johan och Lars Larssöner i Bolstorp mot Ingersbyn 1/6 h och 400 daler smt i mellangift.
 
Bolstorp = Östra Smedbyn och denna 1/6 är just vad Lars Larsson dä köpt 1733! Jag tycker detta avgör saken för min del: Johan Larsson är Lars Larssons bror.
 
Det kan också nämnas att fd nämndeman Staffan Olsson samtidig gör en likadan försäljning av Bolstorp 1/6 h. Staffan Olsson är måg till Lars Larsson dä:s syster Britta Larsdotter och köpte denna 1/6 år 1747 från Lars Larsson dä:s bror Johan Larsson.

69
Kila / Kila
« skrivet: 2015-07-22, 10:06 »
Det torde vara helt klart att den Jean Larsson som finns på hfl Kila AI:1 (1761-1765) Bild 152 / sid 162 - och som väl är din Jean - är samma person som den Johan Larsson som  enligt mantalslängden brukar hälften av Jean Lilljebjörns tredjedel i Östra Smedbyn efter dennes död. OM denna Johan är Jean Lilljebjörns styvson har han arvsrätt efter Lars Larsson dä och detta är naturligtvis det troliga scenariot men tyvärr ännu inte bevisat vad jag förstår.  Mantalslängderna för denna period finns ännu inte i AD men hittas på SVAR.

70
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-21, 10:43 »
Hej Marian,
 
Jag har tittat lite på förhållandena i Östra Smedbyn för att utröna om Johan (Jan) Larsson (1737-1815) kan vara bror till Lars Larsson dy (1742-1805) och halvbror till Jan Lilljebjörn (1747-1810) som du föreslår. Johan skulle då placeras in med far Lars Larsson dä (~1692-1742) och mor Britta Lander (1708-1762), men problemet är att han inte finns i födelseboken. Östra Smedbyn ägs från 1733 med varsin tredjedel av bröderna Lars Larsson dä, Johan Larsson (1703-1772, död i Södra Fjäll, Steneby) och Erik Larsson (1706-1772). När Lars Larsson dä dör 1742 gifter Jean Lilljebjörn (1687-1762) sig med änkan Britta Lander och övertar en tredjedel av Östra Smedbyn (detta och andra ägandeförhållanden framgår av mantalslängden). Jean Lilljebjörn brukar sedan denna tredjedel fram till sin död. Då övertas den av Johan Larsson och Olof Ersson. En oförsiktig gissning vore att detta är en styvson och en måg, men åtminstone det senare kan nog inte vara sant eftersom  Olof är gift med en Ingeborg Olsdotter. Att Johan Larsson och Olof Eriksson är på något sätt släkt med de tre Larssönerna som helt äger Östra Smedbyn från 1733 torde vara högst troligt, men jag lyckas nu inte reda ut detaljerna. Rapporterar ändå detta för information.
 
Hälsningar
Anders

71
Bånge / Bånge
« skrivet: 2015-07-16, 11:28 »
Hej Erik,
 
Det var ju ett tag sedan du skrev här och jag skulle kontakta dig direkt om det fanns en e-mailadress. Nu saknas det, verkar det som, så jag ställer frågan här på forumet.
 
Du anger att Annika Bånge har patronymikon Andersdotter. Eftersom både Johan Bånge och Cecilia Bånge har en far Lars, som sannolikt är häradsskrivaren Lars Olofsson Bånge, är jag intresserad av var du hittar Annikas fadersnamn?
 
Mvh
Anders

72
Moffat / Moffat
« skrivet: 2015-05-24, 20:10 »
I Börjeson, H., Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799. - Stockholm, 1942, kan man läsa.
 
MOPHAT (Moffat) ROBERT; arklm 17.12 1698; eo ölöjtn 2.5 1710; konf 5.5. 1714; skkapt 19.7 1716; deltog vid Marstrands kapitulation för Tordenskiöld 15.7 1719; därför dömd t döden 8.1 1720; benådad t fjorton dagars fängelse och avsättning 21.1 så. Fd capitain M, vilken vid Marstrands fästnings övergång, kom att gå från beställning och sedermera har tjänat upp sig igen till konstapel får löjtn avsk 4.6 1725 (KBr); död 16.6 1748.
 
I fredags var jag på Riksarkivet i Mariaberg och beställde in handlingen Marstrands kapitulation 1719 (Lagrad i: SE/RA/754/2/M 1478). Följande förhör med Robert Moffat hittas där:
 
Skippz Capitein Robbert Mofatt framkom och föreställtes honom det samma som de förra äro tillfrågade? Hwilken lämnade det swaret: att aldrig har han samtyckt till någon Capitulation, mindre Utfalls medersändande med Capitulationen wettat, uthan sammankallade Öfwersten Officerarne d f 15:de Julii, säjande sig åstunda af dem en attest om fästningens tillstånd. Men fick det swaret: det kunde H:r Öfwersten bättre see och wetta, än han, då Öfwersten sagt: I äro många, Jag will af Eder hafwa en sådan, hwilken Öfwerstens skrifware upsatt och äntelig upläst, men aldrig hördes sådanne Ord, som nu förnimmes, der uthi inslutne woro. Och aldenstund en dehl af de andre Officerne redan hade underskifwit förnnämbde attest, hatte han sin hand jämtwäl der under, bekräftandes sig icke wetat af att sådant skälmstycke, ty aldrig har han en anordetz ingående med fienden wettat, förr än Saxarne hade uthmarcherat, då han ingen ting härwid kunnat giordt, ty han har på fästningen intet hafat Comendera. Han skall och icke den beskickning som blefwe giord till siöfolket, af wettat.
 
Den olycksaliga underskriften, som Robert anger sig inte känt till innebörden av, kan också hittas, tillsammans med kommendant Henrich Danckwardts (http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrich_Danckwardt) och övriga officerares underskrifter.

73
Poignant / Poignant
« skrivet: 2015-05-20, 08:29 »
Det var ett spännande fynd Katarina! Mig veterligt ges inte ett sådant halvsyskonbarnsförhållande av kända fakta? Kan det var Jean Georg Poignants till namnet okända maka som är halvsyskon med Hedvigs far Christopher Brunell eller hennes mor Christina Neüberg? Detta släktförhållande kan ju också ha bäring på sina orsaker skul som finns nämnt i inlägget 2012-12-16?

74
Åmåls stadsförsamling / Åmåls stadsförsamling
« skrivet: 2015-05-01, 08:58 »
Tack Eva och Lars för intresse och uppskattning.

75
Karlstads stift / Karlstads stift
« skrivet: 2015-04-30, 07:53 »
Här kommer ytterligare en liten komplettering till KSH. Under Daniel Theodori Falk anges att av 7 barn, som ska ha varit under 12 år vid faderns död, är endast tre kända till namnet: Annika, Gabriel och Nils (stadsskrivare i Åmål, se ovan). Här (Åmåls rådhusrätt och magistrat AIa:4 (1700-1719) Bild 2490) framgår emellertid att det också finns en bror Anders Danielsson Falk som lever 1709 (Sal. överstruket). Här (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6790 (1680-1704) Bild 534) verkar det som om denne Anders tidigare varit postmästare i Åmål.

76
Karlstads stift / Karlstads stift
« skrivet: 2015-04-28, 17:31 »
I Karlstads stifts herdaminnen anges två döttrar till Kyrkoherden i By Theodorus Laurentii (-1676) - Maria och Elisabet - men när jag bläddrat i handlingar från Åmåls rådhusrätt och magistrat har jag noterat att det verkar klart att ytterligare en dotter kan räknas in: nämligen Sigrid Falk. Denna Sigrid var gift 1:o med vice borgmästaren i Åmål, Olof Töresson Åman (-1680), och gift 2:o med borgmästaren i Åmål, Magnus Siggesson Eneroth (-1713), vilket anges i Elgenstierna under Ehrenstam nr 1682. Men varken KSH eller Elgenstierna placerar alltså Sigrid Falk som dotter till Theodorus Laurentii och det kanske därför är ide att påpeka saken?
 
Två kompletterande uppgifter ger släktskapet:  
 
1) Här (Åmåls rådhusrätt och magistrat FIaa:1 (1700-1710) Bild 59) finns ett brev från Erik Styff till Magnus Eneroth; den senare kallas morbror och Erik ber att få hälsa, på sin egen och sin mors vägnar,  till sin moster och dennes barn. Eftersom Erik Styffs mor är Maria Falk följer släktskapet.
 
2) Här (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6790 (1680-1704) Bild 75) finns ett domboksmål angående förmyndare för Magnus Eneroths styvbarn. Det anges att Nils Danielsson är dessa styvbarns sykonbarn (kusin). Efter som Nils Danielsson är son till Daniel Theodori Falk (se KSH) som i sin tur är son till Thoedorus Laurentii, följer släktskapet även av denna text.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2015-04-29 10:25)

77
Åmåls stadsförsamling / Åmåls stadsförsamling
« skrivet: 2015-04-28, 10:44 »
Natten till den 26 januari 1672, i samband med marknaden vid St. Paulsmässan, gick det hett till i Åmål! Ett anhang med Välborne Niclas Lilljebjörn och hans dräng  Erik i spetsen ställer till med kalabalik och hugger stadsvakten Jon Båssman Olofsson med en kroksabel så illa att han senare avlider. Händelsen finns beskriven i Åmåls rådhusrätts protokoll, och ett försök till tolkning kan hittas på denna anbytarsida:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/137398.html?1427895713

78
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2015-04-27, 20:34 »
Något ytterligare om händelsen har jag inte hittat i Åmåls rådhusrätts arkiv, men i Gillbergs häradsrätt hittar man följande:
 
Gillbergs Härads dombok 1674-09-21-23
Magnells samlingar 3 (1665-1675) Bild 344 / sid 1279
 
Först upplästes Kongl. Göta Hofräts dom af Jönekiöping den 16 Martij 1674, huruledes Wälb:d [color=0000ff]Nils Lilliebiern[/color] wardt dömbd ifrån liwet för itt begångitt dråp uthi Åmåhl. Och effter han war undanrömbd förrän dommen kom Länsmannen [color=0000ff]Eskill Nilson[/color] tillhanda, wardt Kongl. Håfrättens Declaration af Jönekiöping den 24 Martij upläsen om Bem:te [color=0000ff]Lilliebiern[/color]s Biltogheet[=fredlöshet] öwer heele Rijket.
 
Trotts att datum för Göta Hovrätts dom anges här kunde inte Landsarkivet i Vadstena hitta denna dom vid förfrågan. Det ende som återfanns var följande text daterad 1674-03-23:
 
Ang:de Lilliebiörn
Oppå Ranxens inkomben notification om Nils Lilliebiörn, blef Resolverat att bref skola till H? Leijonhufwudh, medh begäran han willa dommen, som honom Communiceras skall, låta forderligast exeqvera, effter såsom han Lilliebiörn i Gouvernementet skall förtijden wistas.
 
Frågan om hur och på vilka grunder Niclas Lilljebjörn slapp undan domen är alltså olöst.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2015-04-27 20:36)

79
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2015-04-27, 20:32 »
Kalabaliken i Åmål natten till den 26 januari 1672
 
Ur Åmåls rådhusrätts dombok av den 26/1 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 403
 
Anno 1772 d 26 Januarij wart rätt hållen laga Rådstuga, närwarandes Bårgmästare och Rådh sampt gemeehne man som in Actis finnis p
 
Bårgmästare Töres Pedersson
 
Rådmän Oluf i gaten. Oluf Andersson Falk. Oluf i Mörtbol. Nils Larsson. Jon i Ryr. Lars Jonsson. Lars Olufsson. Anders Larsson.
 
Dito. Kom för Rätten wachtemästarns [color=0000ff]Jon Oluffsson[/color]s hustru H: [color=0000ff]Gunnela[/color] N: och besuäradhe sigh öfuer Wälb:ne [color=0000ff]Nicolaus Lilliebiörn[/color], att han tillijka med sijna Cammerater hafua i förledne natt hugget och illa sargat hennes man, doch för ingen brått, uthan bäst där wachten sachmoderligh gick, kom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] springandhe medh några till sigh medh ett wrert modh ifrån Hans Kopmanss till wachten der dhe stogo bårt widh Gaat Anders Port; men som wachtmästarn bekändhe, sadhe dhe intet, uthan strax begynte Wälb:ne [color=0000ff]Nicolaus[/color] tillijka medh hans drengh [color=0000ff]Erich[/color] att hugga och slå, tilllijka fölydhe dhem [color=0000ff]Peder Hendrichsson[/color] medh een stöör, sampt dhe andre som ähr här neder tillswndes, och huilket dhe hafwa hugget wachtmäst:n 3 stora såår i hufudet, samt twänne illache såår i hans wänstra arm att man fruchter att senorna ähr af, och han blifd lytter i sin wänstre arm, Sedan detta öffwerfaret wart, strax der efter kommo af samma Partij gåendes, der dhe mötte en Borgare ifrån Philippistadh [color=0000ff]Nils Olsson[/color] och een dräng [color=0000ff]Swän Torstensson[/color] här i staden wid Oluf Toressons Port, der dhe gingo med sijna dragna werior, och medh sådanne ordh dhem tillsadhe ästu här hemma eller går du wacht? Suaredhe [color=0000ff]Nils Olsson[/color] wijh ähr inga wacht eij heller här hemma, begynte dhe på sitt illacke lefuerne med hugg och slaagh som tillförne, och dher efter mötte dhe een borgare som gick wacht [color=0000ff]Pedher Andersson[/color] sampt andre af wachten, lychte [sluta] dhe sitt illacha leffwerne icke än då, Hwilket det krackell först begynte war Wälb:ne [color=0000ff]Swän Roos[/color] dräng [color=0000ff]Börgie Larsson[/color], huilken då som han befans tillförne medh sitt illacka leffwerne, huilket samma bemt:e dräng strax blef tagen, och sattes i stadz Fengellse, till dess han sigh kundhe förklara, och man kundhe få kunskap ehuem som medh honom haffwer warit uti Compagni i förledne natt, det han inför Rätten bekiändhe att uthav första krakel flööt all weet af Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color], och han mäste deelen särgadhe karlen [color=0000ff]Jon Olsson[/color], men desse woro och i fölie som ähr H. [color=0000ff]Lilliebiörns drängh Erich[/color], sampt [color=0000ff]Pedher Hendrichsson[/color], och Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] sampt [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwersta, öfuer huilka karlar hon wachtmästarens hustru sigh ynkeligen klagadhe öfver sin man, kundhe Rätten för denne gången ingen domb der i falla, uthan till dess man får bättre Ehrfara och Spöria, om wachtmästarn blifd: godh eller eij, ty tages altså lyfte [borgen] för samma karlar, som ähr för Wälb:ne [color=0000ff]Niclas Lilliebiörn[/color], Rådman [color=0000ff]Oluf Andersson falk[/color], för [color=0000ff]Peer Hendrichsson[/color] och [color=0000ff]Börgie Larsson[/color], gick [color=0000ff]Christopher Roos[/color] uti Caution [borgen] före, men för [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] gick hans modher H. [color=0000ff]Kirstin[/color] på Afwersta uti lyfte för sin son, och desse föresrefne Cautioner skohla inställa wederbörandhe, Enär dhe påfordras af Rätten.
 
Den 15 Juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 415
 
Anno 1672 d. 15 Junj wart laga Rådstuga närwarandes Bårgmästare och Råd som in Actis finnes.
 
Bårgmäst:e Töres Pedherssn
 
Rådmän Jon Pederssn. Oluf i gaten. Jon i Ryr. Lars Olssn et(.
 
Dito, Blef wachten åter å nyå tillfrågat om det slagsmåhlet som skedde i förleden Påfwelsmesse, som wachten nu bekändh, först war wachtmäst:e [color=0000ff]Jon Olufsson, Peder Andersson Jon wästgiöte, Torbiörn i dogenähss, Peder Nilsson, Töres Turesson, Måns Nybyggare Torbion i åhssen[/color], sampt [color=0000ff]Petter Jonsson[/color], som tog suärdet ifrån drängen [color=0000ff]Böre Larsson[/color], som blodig war, först efter sahl. Wachtmäst: ordh emedan han lågh uppå sin sottesängh, som han begierte och sändhe budh efter desse som ähr Bårgmäst [color=0000ff]Töres Persson[/color] Rådmannen [color=0000ff]Jon i Ryr[/color] sampt Byfougden [color=0000ff]Sammuel[/color] till att fråga om dhe ordh ehuru det gick an medh Slagsmåhlet så bekändhe Sahl. wachtmästarn sålundha att en dräng wid nampn [color=0000ff]Börge Larsson[/color] wart neder på Elfuen och watnade sin häst, då stog samma drängh och skulle stiga på hästen; men han orkade eij på, sadhe då wachtmästare wij wille hielpa honom på hästen? då Suaradhe [color=0000ff]Pedher Andersson[/color] som wacht gick, med sådana ord, gudh gifwe att faeen hielpe honom till häst? Swaradhe drängen [color=0000ff]Börgie[/color] dhem så tillbacka ighen huad wille i karlar, wille i flå märren kan skee i hafue icket khidh i staden. Suaradhe wachten, faeen och du flår henne i det samma sadhe [color=0000ff]Peder Andersson[/color] jag skall slå honom, då sadhe [color=0000ff]Jon wachtmästare[/color] neij slå intet, i det samma gaf han drengen up eet skrikandhe och ropadhe efter [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och sadhe kommo nu karlar, och i det samma kommo dhe löpandhes ifrån mäst: Hans Köpman, som var [color=0000ff]Niclas Lilliebörn[/color] med sitt fölie och mötte wachten in moot Tullmästarens port, med sijne dragna wärior, och bemt:e [color=0000ff]Lilliebörn[/color] gick före med sin dräng [color=0000ff]Erich[/color], sadhe [color=0000ff]Jon Båssman[/color], som wachtmäst. war, intt så karlar, huadh wille i nu godhe herrar, deremot suarade [color=0000ff]Lilliebiörn[/color], sålundhe, nu skall tu förnimme då togh wachtmäst:n hatten af sigh i hand och badh för sigh, men Wälb:ne [color=0000ff]Lilliebiörn[/color] togh i Bardisanen [pikvapen], med sin hand och sadhe åter, nu skall tu förnimmat, i detsamma högg han honom att han föll neder, och dhe andre [color=0000ff]Lilliebiörns[/color] Stallbröder Begynte på att Bastionera honom tillijka medh dhe andre af wachten som hugg fingo, som ähr [color=0000ff]Jon wästgiöthe, Päder Andersson, Torbjörn i dogenähss[/color], desse war tillstädes, och dhe andre måste fly, och i deras illacka lfuerne mötte dhe en Borgare ifrån Philippistad wid nampn [color=0000ff]Nils Olsson[/color], der dhe frågande honom ästu här hemma eller wacht, suaradhe han iag ähr inga wacht eij häller här hemma, men dhe slogo så att han war bådhe blå och blodig, straxt efter detta öfuerfaret wart, gick een af wachten till Bårgmäst:n een stund dherefter, [color=0000ff]Peder Andersson[/color], och klagadhe sin nödh, eij huru wachten blef öfuerfallen, och sadhe att dhe nu åhnyå wille Samka sigh tillhoopa och willie slå ned staden, då sändhe Borgmästaren budh efter Geztallien[?], och han strax kom, då befalte Borgmäst: att han skulle stärkia wachten, det han och giorde och kom igen och sadhe iag hafuer 40 man, då följdhe Borgmäst: Sielf uth medh, och när dhe kommo wth, mötte dhe i mörkret een wid nampn [color=0000ff]Börjie Larsson[/color] med een dragen krocksabbel, då ropadhe een af wachten och sadhe, här går en med ett draget suerd, och dhen hafuer wart medh och giort skadhan; Suaradhe Borgmäst:n tagh honom fast, der han icke med godh will gifua sigh, så slån, Då lopp han fort sin koos med dragne wärjien till sin förrige hoop, då finte wachten honom på Elfuen, då wändhe han sig emoot och högg helt foot, men strax kom någon af wachten, och slogo honom att han måtte släppa swärdet, sedan togh dhe honom och satte honom uti fengelse och funno dhen blodigha werian, och funno werian wara blodigh, som een hoop med hår satt på med blodet, ehuruwäll han nekadhe och sadhe intet hafwa giort skadan, Wachten sadhe att han war wijster, efter Sundet för [color=0000ff]Jönss[/color] i Afwerstad, derföre kunde Rätten honom denna gången intet ans[?] men tijdh der efter satt samma Pehrson [color=0000ff]Börie Larsson[/color] på landet i een gård Hulta och drack, och berömbde att han hafuer hugget Wachtmästaren 2 hugg och Sadhe mehra till öfuerflöd innan 3 dagar skall iag hugga ihiel Borgmäst:n. dhen Krooknäste Sielmen, som wittnen skall öfuertyga.
 
Den 19 juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 418
 
Anno 1672 d. 19 Junij wart hållen Lagha Rådstuga, efter Hans Höghe Excell:z H. General Governeurns ordre, Närwarandehes Bårgmest:n och Rådh, som in Actis finnes p
 
Borgmest. Töres Persson
 
Råpdmän Jon Perssn. Hans Kopman. Johan Nelssn. Oluf i gatan. Oluf i mörteb. Nils Larssn. Jon i Ryr. Lars Jonsson. Hans Smed. Per Andersn.
 
Dito Kom för Rätten Wälb:ne [color=0000ff]Niclas fru H. Margreta Mefant[/color] efter sin mans bekännelse för än han bortreste, så bekändhe Wälb:e frun Enär han gick utur qwarteret, först uthgick [color=0000ff]Jönss Larsson[/color] der ifrån och till Hans Köpman, strax der efter frågade [color=0000ff]Lilliebiörn[/color] efter Trumpetaren, och sade iag skall gå till honom, iag hafuer lust att dantza, straxt så togh Wälb:ne Lilliebiörn sin kroksabbel under wänstra armen, tillijka een stund der efter, sadhe Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] enär han Sacknadhe bemält:e [color=0000ff]Niclas[/color] sadhe han iag skall gå efter min broeder tillijka folgde honom [color=0000ff]Peder Hendricksson[/color] med en stöör, så bekiende bm:e [color=0000ff]Per Hgandsson[/color], att han mötte några af wachten der på sielf bekiände att han slogh en uthaf dhem men han näkadhe till och sadhe att han wiste icke huem det war uthaf wachten, samma gång fölgde dem Wälb:ne [color=0000ff]Niclas drängh Erich[/color] mz een Sölfuererat Suärdfäste som war på hans wäria.
Blef [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwerstad inför Rätten Examinerat om det detsamma Slagzmåhlet, ty kundhe honom eij någon stort synnerligh öfuertyga, altså tages för [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] i Afuerstad i lijfte sin moder som hennes Cautions skrift uthwijsar och pålades [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] af Rätten att han för sin beskyldning skulle till nästkommande Julij som ähr den 13 dito. ng - 6 män goda som sigh skulle befija och afläggia sin Ehd, och i medlertijdh till dess han blifuer befrijat, sätter hon bemält: hustru [color=0000ff]Christin[/color] i Afuerstad all sin Egendomb i underpant för sin Son [color=0000ff]Jöns Larsson[/color], men der han sig till förstämbde tijd Comparerat med ofuanskrefne 6 manna wittne, så ähr han befrijat der ifrån.
 
Dito, Blef [color=0000ff]Per Hindrichsson[/color] för sin bekändhe mistgierningh sattes i Stadz arest strax gick Wällb:e [color=0000ff]Sven Roos[/color] i löfte för honom.
 
Dito, Blef [color=0000ff]Oluf Olsson[/color] i Skiärstmyren för Rätten Examinerat tillijka [color=0000ff]Lars Persson[/color] på Öna, i det måhlet attdhe i förlednew winter hafue wart i hoopa och druckt i Hulta i Tweta Sochn, tillijka med een dräng bemdt [color=0000ff]Börge Larsson[/color] som icke långt nu tillförne Parlemente uppå wachten föröfwet hafur här uti staden, då ibland annat dher dhe sutto och drucke, sadhe bemt: dräng [color=0000ff]Börgie[/color] och sig hoghdt berömbde öfuer det han i föreledne Påfwelssmesse war med och högg Sahl. Wachtmäster eet det werste hugget i armen, och sedan med dhe illacke skilzorden på Bårgmäst. Som för ähr angihuet på desse orden alfadhe [color=0000ff]Oluf Olsson[/color] sampt [color=0000ff]Lars Persson[/color] sin Edh på lagbocken här på Rådstugan.
 
Den 20 juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 420
 
Anno 1672 d. 20 Junij wårt hållet laga Rådstuga åter till att förhöra bemt:e dräng Börgie Larsson närwarandes Bårgmästare och Rådh som in Actis finnes p.
 
Bårgmäst. Töres Persson.
 
Rådmän Hans Kopman. Nils Larsson. Oluf i mörteb: Johan Nilsson. Jon i Ryr, Per i Skiällebyn.
Blef drängen [color=0000ff]Börie Larsson[/color] åter för Rätten Examinerat, angående det slagsmåhlet som skedde i förledne Påfwelsmessa med wachten, för om aftonen bekändhe drängen [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] att han satt och drack hoos [color=0000ff]Jon i Ryr[/color] een stundh, sedan bekändhe bemäl: [color=0000ff]Börgie[/color] att Wälb:ne [color=0000ff]Nicolas[/color] drängh [color=0000ff]Erich[/color] fölgdes åth uth och gick hemb till sijna Huussböndher, då bemt:e [color=0000ff]Niclas[/color] dräng ropadhe och skrikte een gång? då suarade af wachten, Hwarför skrijker du, strax droog drängen [color=0000ff]Erich[/color] uth sin wäria, då slog honom någon af wachten, strax togh han till fötterna att springa till Köpman igen till sin husbondhe, och [color=0000ff]Börie Larsson[/color] kom sedan en stundh der efter, då stoogh [color=0000ff]Niclas[/color] dräng [color=0000ff]Erich[/color] på gången hoos Köpmand, sadhe [color=0000ff]Erich[/color] till [color=0000ff]Börgie[/color], huarföer halp dhu mig icke, sedan gick [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] in och afladhe sin wäria, och watnadhe sin herres häst, een Timma der efter, då kom Borgmäst:n med några af wachten och sadhe till [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] som wachtade hästen, een af wachten sadhe till [color=0000ff]Börie Larsson[/color] som watnadhe hästen, en af wachten sadhe till Börjie skall tu flå hästen? Suarade [color=0000ff]Börgie[/color] der emot, hafua i karlar lust att flå ståndhe eder till, kanske i hafua inga knijt, sadhe wachten till drängen, så skohlen I låhna edher knijt? Suarade drängen skall iag flå honom så skohlen I ätha honom up, då swarade wachtemäst: [color=0000ff]Jon Olsson[/color] intet så gåsser då reed drängen Hästen till Elfwen och watnadhe, så bekändhe och dränge [color=0000ff]Börie Larsson[/color] att the af wachten stötte honom med Bardisans skaftet, då ropadhe drängen efter Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color], så bekändhe [color=0000ff]Börie[/color] att innan drängens ordh kom uthur munnen, kom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng [color=0000ff]Erich[/color] och Perlementera med wachtemästarn och när drängen kom inför porten ropadhe han efter [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och der Emillan ledde drängen hästen in, sådan gick drängen uth, då wacht [color=0000ff]Jonss Larsson, Peder Hendrichsson[/color] och Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng samblade och dhe hade stöörar i sijna händher då derifrån gingo wij till [color=0000ff]Oluf Anderssons[/color] huus och Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] berömdde sig af han hafuer tagit Bardisanerna, och sadhe till Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] och till [color=0000ff]Swän Andersson[/color] på broo, see bröder iag hafuer dessa twänne Bardisaner af wachten, hadhe i wart samn hullen med mig skulle wij tagit flere så och bekändhe drängen att han gick neder och tvättade sig i [color=0000ff]Olof Anders[/color] kiök, då kom [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och badh att drängen [color=0000ff]Börgie[/color] skulle gå efter sin wäria till Kopmans, det och han giorde, och när drängen kom till baaka, wart wachten mehr stärkat, då hadhe drängen med sig [color=0000ff]Jöns Larssons[/color] wäria, då ropade en af borgarna till Borgmäst: här ähr een af dhe som perlamentet bedrifuet hafuer, sadhe Borgmästaren tag honom fast, då tage dhe drängen [color=0000ff]Börie[/color] fast och satte honom i stadzfengelsset, och mehre wart drängen intet uthaf.
 
Dito. Efter drängen [color=0000ff]Börie Larssons[/color] bekännelse, Segier han att Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] och [color=0000ff]Swän Andersson[/color] på Broo ähr alldeles fri ifrån dette Perlamentet, och alltså befrijar Rätten dhem.
 
Den 20 juli 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 424
 
Anno 1672 d. 20 Julij wårt hållen laga Rådstuga, närwarandhes Bårgmäst:e och Rådh sampt gemehne man som in Actis finnes p.
 
Bårgmäst: Töres Persson
 
Rådmänd: Jon Persson Hans Kopmand Oluf i gate. Oluf i Mörtebol. Lars Olufssn. Lars Jonssn. Johan Nilssn. Hans Smed i stelet för Nils Larssn.
 
Dito. Samma gång för Rätten blef afdömbd efter förrige alles deras Proff och Rannsakning på det slagzmåhlet som skedde i förlidne Påfwelsmässa med stadzwachten, och dessa efterskrefne som ähr först Wälb:ne. [color=0000ff]Niclas[/color] Cronebiörn[?] sampt hans dräng [color=0000ff]Erich[/color] som uthloppe medh dragna werior och Sabblar ifrån Hans Köpman, rännandhes till wachten in emot Tullmästarns port, der Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng strax begynte på att Bastionera och nederhugga wachtmästaren /:nu Salige hoos Gud:/ [color=0000ff]Jon Olsson[/color], så att han inom några månadz tijdz förlopp, derigenom måste sitt lijf tillsattia, där wachtmästarn togh sin hat i handh och badh för sigh, och sadhe så intet så godhe herrar elliest komma några af hans fölie som honom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] hijt till staden följde och när dhe hörde deras illacka lefuerne Kommo desse efterskrifne löpandes Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] till secund med stöörar i hundhen, som ähr [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwersta, sampt [color=0000ff]Per Hendrichsson[/color] sedan bemt:e wachtmästaren war nedhuggen men inga skiähl eij heller wittne kundhe öfuertyga [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] sampt [color=0000ff]Pedher Hindrichsson[/color] att dhe woro hoos när wachtmästaren blef huggen, uthan efter gierningen wart giord, elliest kom der efter Wälb:ne [color=0000ff]Swän Roos[/color] dräng [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] som kom ifrån Elfven och hadhe vatnat sin herres häst, huilken han satte i stallet, sedan gick bem:te dräng, uth och skulle see på det Parlemäntet och hadhe intet i handen, och skulle gå med, mötandes dhe öfuerskrifne på wägen, dock lop öfuer een Kännestren, intet slogs, ej heller något giorde, som efter godhe mäns wirtne betugae, eij heller den Sahl. mannen som Bastionerat och dödh blef, bekändhe på honom, sadhe och några beskedeliga män att han alldrig slog honom, eij heller witna på honom den Sal. mannen.
 
Dito, Blef altså af den enfalldege [enväldige] Rätten resolverat först efter Prof och ransachning, dömtdes Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med hans dräng [color=0000ff]Erich[/color] efter det 1 Capitel i dråpmåla Balken, med willia / doch har bem:te [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng strax bortrymde efter gerningen war giord.
 
Dito, [color=0000ff]Peder Hendrichsson[/color] och [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] uthi underdånighet remitteras till dhen Högl. Kung. Hofrätten att dhe måtte slippa med böter? efter deras gerningar.
 
Dito, Drängen [color=0000ff]Börie Larsson[/color], som ofuanskrifne Ransakning bewijsar, och efter hans oförståndz löpandhe, dömbdes han af dhenne Enfaldige Rätten efter det 4 Capitlet i Edzöre Balken till 40 marks Pengär.
 
Den 24 augusti 1673
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 385
 
Dito, Uplästes dhen Högl Kongl. Götha Hofrättz bref angående om 30 Rd Smt som Borgmäst Wälbetrodh [color=0000ff]Daniel Andersson[/color] i Lijdköpingh hafua skulle för sina gordhr omkåstningh hijt till stadhen, om dhen dråpsransakningh som [color=0000ff]Lillebiörn[/color] haft:e begånget på wachtmäst: [color=0000ff]Jon Olsson[/color] Anno 1672 den 26 Jan: och Emedan såsom nu wedh thenna tijdhen icke alla rådhmännen finnes tillstädes, uthan på sina resor åth Berslagorna, altså medh tienst Pedardångh bönfallandes till dhen Kongl. Götha Rikes Hofrätts skriftz tillbaka medh Kongl Hovrättz postkarl sända ther om.

80
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2015-04-27, 20:23 »
Min första kontakt med Lilljebjörnska släkten var via en hanskriven släktutredning som min pappa fick sig tillskickad av Folke Sjöman 1979. Den låg för min del länge oläst, men när jag började släktforska för ett antal år sedan var det mest intressanta avsnittet det om hur Niclas Lilljebjörn natten till den 26 januari 1672, tillsammans med Johan Roos och några drängar, efter gissningsvis omfattande festande, verkar ha gått bärsärk i Åmål (min hemstad) och då huggit stadsvakten med en värja så illa att han senare avlidit. Niclas och hans dräng Erik blev dömda att mista livet för detta illdåd. De dombokstexter som denna historia bygger på fick jag senare se genom kontakt med Lilljebjörnforskaren Uno Berggren och genom att Arkiv Digital publicerade de relevanta renoverade domböckerna. Jag har också nyligen fått klart för mig att  Folke Sjöman fick uppgiften om händelsen från en forskarkolega (med för mig okänt namn) som lämnat efter sig akten ”Kopior och avskrifter av handlingar från 1600-1700-tal angående släkten Lilljebjörn från Gillberga” som ligger under Arkivfragment i Värmlandsarkiv. Nedan presenterar jag en transkribering av vad man hittar i Åmåls rådhusrätts protokoll om denna Kalabalik i Åmål.

81
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2015-04-01, 15:41 »
Tänkte svara på min egen fråga från 23 mars 2014, där jag undrar vad som är Löjtnant Niclas Lilljebjörns militär hemvist. Svaret (eller i alla fall delar av det) hittade jag i det personregister till Rullor 1620-1723 som AD  lagt ut. Här
 
Rullor 1620-1723 PersonReg:8 (1620-1699) Bild 2667 (AID: v793065.b2667, NAD: SE/KrA/0022)
 
anges att han ska kunna hittas som löjtnant vid G J Wrangels skvadron östgöta och västgöta ryttare 1678: Vol. 17. Tyvärr verkar inte denna volym ännu finnas hos AD, men den är nog på gång gissar jag.

82
Moffat / Moffat
« skrivet: 2015-03-07, 16:53 »
I artikeln om Robert Moffats bördsbrev som länkas ovan, förekommer både Robert Moffat dä (-1673) och Rober Moffat dy (-1748). Den senare anges i begravningsboken vara 70 år vid döden, dvs ungefärligt född 1678. Detta har känts som ett rimligt årtal också utgående från det lilla som var känt om hans militära karriär, och jag har därför angivit att Robert dy troligen är sonson till Robert dä, dock utan att kunna specificera vem som då utgör mellanledet. Nu har emellertid en del nya fakta uppenbarat sig:
 
1. Robert Moffats son begravs i Göteborgs domkyrkoförsamling i september 1703; Robert är dopvittne i Göteborgs Kristine i juni 1705; han finns i taxeringslängden vid nya skeppsvarvet i Göteborg 1715; han finns i mantalslängden vid Göteborgs Amiralitetsvarv 1719 och 1720. Således verkar det som om Robert Moffat dy, innan han övertar släktgården Vässby i By (S) runt 1725, är bosatt i Göteborgsområdet.
 
2. Igår uppmärksammade Yvonne Korsbo mig på ett domboksfall från augusti 1707 i Lidköpings rådhusrätt (med fortsättning i Kållands häradsrätt) där Hedvig Beata Moffat anklagas för att på oriktigt sätt kommit över en nattkappa. Hedvig Beata försvarar sig med att hon fått nattkappan från Göteborg, nämligen från sin broders hustru och/eller sin broders hustrus systerdotter Sara.
 
Man konstaterar att denna broder i Göteborg med stor sannolikhet måste vara Robert Moffat dy och eftersom Hedvig Beata med säkerhet är dotter till Robert Moffat dä och Elisabeth Rutensköld måste detta också gälla för Robert Moffat dy. Han bör alltså vara född lite tidigare än vad som räknas ut från begravningsbokens angivelse, och kanske det är rimligt att anta att han är makarnas sista barn, möjligen döpt till Robert efter att Robert dä drunknat på Nordsjön.

83
Bro / Bro
« skrivet: 2015-03-05, 18:33 »
Gunnar: Jag sänder ett mail med mina argument för att årtalet ska vara 1706, så får vi se om du köper det.

84
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 05 mars, 2015
« skrivet: 2015-03-05, 08:31 »
På detta uppslag med vigda i Bro,
 
Bro C:1 (1692-1722) Bild 69 / sid 129,
 
läser man 1696 högst upp på vänstersidan följt av 1707 på högersidan. Emellertid är det så att när jag studerar två av vigslarna som står under 1696 genom att jämföra med mantalslängder och några domboksnotiser så verkar det ganska klart att det som betecknas 1696 är fel, och ett mycket troligare årtal är 1706. Hur pass känt är detta? Det verkar inte noterat i VKBR?

85
Nya Varvet / Nya Varvet
« skrivet: 2015-02-08, 16:58 »
Tack, så ska det nog vara. Hälsningar/Anders.

86
Nya Varvet / Nya Varvet
« skrivet: 2015-02-07, 11:13 »
Tack Bertil, jag hittar Robbert under Göteborgs Amiralitetsvärf åren 1719 och 1720. Det andra året finns inga streck men en kommentar som jag inte riktigt kan tyda: kanske kan den ha att göra med att han detta år blir degraderat men anledning av debaclet i Marstran? Konstigt dock att han inte räknas upp tidigare år då han ju nämns i taxeringslängden från 1715 (http://www.morlanda.se/taxg.htm). Frågan är också var han befinner sig tidigare än detta. Nästa spår bakåt som jag har (tacksamt mottaget av Lars Bråthe) är att han är dopvittne i Göteborgs Kristina 1705-06-01(Tryckt litteratur Berg:1 (1624-1725) Bild 1710 / sid 321) när Jacob Biörns son föds. (Det kan då också noteras att Robert enligt domboken Näs härad 1735 (Näs häradsrätt AIa:14 (1734-1735) Bild 215) har varit förmyndare för en Appolonia Biörn, då gift med Anders Apelgren från Bohus Lähn.)

87
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-02-05, 15:34 »
Nej, tyvärr Evert, jag vet inte mer om Kerstin Andersdotter än vad jag skriver ovan.

88
Strömstedt / Strömstedt
« skrivet: 2015-02-03, 14:55 »
Här framgår att Lisa Kristina är oäkta dotter till Agata Kristina Strömstedt (1819-1874):
 
Sillerud AI:20 (1836-1840) Bild 1970 / sid 189

89
Nya Varvet / Nya Varvet
« skrivet: 2015-02-03, 13:33 »
I Taxeringslängder för Göteborg år 1715, som kan sökas på nätet, finns vid Nya Skeppsvarvet en Robbert Mophatt (som vanligare skrivs Robert Moffat). Denne Robert var en av officerarna som dömdes till döden och senare benådades i samband med Martstrand kapitulation 1719. Jag skulle vara intresserad av att reda ut vilken period Robert Moffat är bosatt i Göteborg. Har då tänkt mig att kanske mantalslängder kan vara en möjlighet? Men var hittas mantalslängderna för Nya Varvet? Eller finns några sådana överhuvudtaget? I vilka domböcker kan en person boende vid Nya Varvet 1715 tänkas dyka upp?
 
Tacksam för alla tips!
Anders

90
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-30, 12:30 »
Jo visst, Kerstin är ett av flera barn, vilket framgår av följande domboksutdrag (Gunnar Almqvist: Fryksdals härads domböcker):
 
1717 vt 13/ Sal. Anders Olofssons arvingar i Långerud Mårten, Lisken och Kerstin Andersbarn förnekar på egna och sina frånvarnade eller avlidna syskons vägnar, att de satt sina namn under det köpebrev av år 1695 som Per Bondesson i Östmark uppvisat och därefter fått uppbud på och fasta 1697 (ht 7). De påstår att han endast fått bruka ängen för räntan på de 60 rd som deras far lånat och som de återbetalat. Fastän rätten finner köpebrevet tvivelaktigt och fastän Per misstänks ha förmått de instämda vittnena att utebli, kan rätten dock ej fråndöma honom ängen, som han fått fasta på för längesedan.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2015-01-30 12:31)

91
Åmåls landsförsamling / Åmåls landsförsamling
« skrivet: 2015-01-10, 12:39 »
Hej Hans-L,
 
Här kommer en avskrift bokstav för bokstav (går ju naturligtvis att skriva i modernare form). Dock rör det ju inte någon Nils Olsson?
 
Nils född d 12 Christnad d 13 Januarii fadren Johan Swensson i Lilla Berg, modren Sara Jonssdr. faddr Nils Swensson i Åhrbohl, Pehr Åbom. q: W: Hustru Ingebor Olofsdr i fermerud Hustru Elsa på Årbolh Stomb.  
 
Mvh
Anders

92
Mo / Mo
« skrivet: 2014-12-29, 13:15 »
I boken Mo Socken del 1 (avskriven av Lars Larsson) läser man:
 
Borgmästare Magnus Eneroth i Åmål processade med bröderna Linroth ang. privilegiet och äganderätten till Backen, först 1694 kom Kungl. Majt:s dom till bröderna Linroths förmån.
 
  1694 får de privilegium för en hammare på Fyrstens hemman kallad Persby hammare, vilken kom igång 1696, och en hammare på Backa gärde kallad Gärdes- eller Forsbackahammaren och igångsattes år 1697.
 
Så visst, Gärdeshammaren torde vara samma som Forsbackahammaren även 1790.

93
Tösse / Tösse
« skrivet: 2014-11-18, 19:59 »
Jag upptäckte att Halfvards anor utreds under Slädekärr i Tydjeboken. Fadern är Björn Månsson och modern är Kerstin NN.

94
Tösse / Tösse
« skrivet: 2014-11-18, 19:22 »
Halvar Björnsson verkar vara född 1703-02-16 i Slädekärr, Tydje. Se
 
Tydje C:1 (1688-1717) Bild 54 / sid 49

95
Tösse / Tösse
« skrivet: 2014-11-18, 18:21 »
Ja där ser man! Vigselnotisen fanns alltså i både Tydjes och Tösses kyrkböcker. Jag har sänt ett utdrag på Anders Anderssons anor till din e-post. De är lite intressanta och innehåller (om jag tolkar Anders Edestams domboksutdrag riktigt) både Haquinius Svenonius Tydelius och Ericus Birgeri (komministrar i Tösse och Tydje) och den senares far, kyrkoherden i Ånimskog, Birgerius Erici, som enligt herdaminnet nämns så tidigt som 1561.

96
Tösse / Tösse
« skrivet: 2014-11-18, 17:53 »
Jag hittar vigselnotisen vid Tösse C:2 (1717-1755) Bild 176 / sid 341?
 
1737 d 18 Sept: drängen Halfwar Biörsson ifrån Släkärr (Slädekärr, Tydje), samt Pigan Anicka Andersdotter ifrån Sotebyn, morgongåfn N3(?)
 
Men hur som helst är ju Annika från Sotebyn, så saken får ju anses vara biff!

97
Tösse / Tösse
« skrivet: 2014-11-18, 15:54 »
Det föds en Annika Andersdotter i Sjövik, Åmål, 1720-06-26, med föräldrar Anders Andersson (~1679-1759) och Botela Jonsdotter (~1684-1757). Föräldrarna finns i Sotebyn, Tösse, från 1727 enligt mantalslängden. Ett tips kan ju vara att leta efter vigslar i Tösse om du inte gjort det. Står det i vigselnotisen att Annika är från Sotebyn bränns det ju och då har jag en del bakåt på Anders Andersson.

98
Nässjö / Nässjö
« skrivet: 2014-11-10, 17:06 »
Hej Kristian och Inger,
Angående skalmejblåsare Per Torson Löfvings son Jonas, född 1693-12-10. Kan man vara säker på att detta är hautboisten och fänriken Jonas Löfving? När denne dör i Ingsberg 1758-03-01 anges han vara 74 år vilket ju inte riktigt stämmer. Vad gäller den andre kandidaten som Inger tar upp, piparen senare rustmästaren Jonas Persson Halling, så stämmer ju födelseår och patronymikon. Och tillnamnet kan ju vara ett soldatnamn? Tydligen så antar Jonas Persson namnet Halling 1711 enligt vad som anges i annan tråd.
 
Så, återigen, finns det klara källor som anger att Jonas Löfving är Per Löfvings son, och att jag därmed kan släppa tanken på att det i själva verket är Jonas Halling som föds 1693?
Mvh Anders

99
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-09-02, 13:21 »
Hej Bertil,
 
Jag har också brottats med syftningen i bevittnad (av) säljarinnans söner Robort och Carl Hellgrenar och Jean Lilljebiörn, men är nog ganska säker på Jean Liljebjörn inte är son till Maria Isabella, bla så hittar man här
 
Näs häradsrätt AIa:15 (1736-1739) Bild 129
 
ett testamente från Maria Isabella där hennes egendom delas upp mellan sönerna. Jean Lilljebjörn nämns inte! Däremot bor ju uppenbart Jean med Maria Isabella i Björkås innan han gifter sig och han nämns flera gånger tillsammans med sönerna Hellgren (som ovan). Min tro är, som jag beskriver i tidigare inlägg, att Jean är son till Anna Moffat och Berndt Lilljebjörn, och då blir Maria Isabella hans moster. [Jag tror att kronohemmanet är Wässby (inte  Husby).]
 
Mvh
Anders

100
Sillerud / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2014
« skrivet: 2014-08-24, 10:14 »
Ingeborg Tholsdotter, född i Mörnäs 1762, är här inflyttad i Bryngelsbyn 1793:
 
Sillerud AI:8 (1793-1800) Bild 130 / sid 124
 
Varifrån kommer hon? Tacksam för all hjälp som kan fås!

101
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-07-30, 10:12 »
Hej Tomas,
 
Tack för inlägget! Känns som om det kan behövas lite aktivitet under den här rubriken.  Jag tar chansen och kommenterar de personer du nämner.
 
Murmästaren Börje eller Birger Lilljebjörn träffas på först gången i Östra Smedbyn, Kila, tillsammans med fadern Jean Lilljebjörn och styvmodern Britta Lander. Han anges då vara i murmästararbete i Vänersborg. Återfinns sedan som murargesäll i Karlstad hos sin bror murmästare Georg Lilljebjörn och flyttar sedan till Kristienehamn där han dör 1802. Förmodligen är Birger identisk med den son som föds i 1739-04-08 i Kila och döps till Johan Jörgen? Birger Lilljebjörn avhandlas i några inlägg ovan under denna rubrik.
 
Att Petter Nydells hustru Annika Månsdotter skulle ha namnet Lilljebjörn är jag undrande inför? Den enda Lilljebjörnkoppling jag känner till för henne är att hennes dotter Kristina i sitt 3:e gifte blir gift med Birgers halvbror skomakaren Anders Lilljebjörn (1751-1821).
 
Med vänliga hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-07-30 10:14)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-07-30 10:15)

102
Lidköping / Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2015
« skrivet: 2014-06-04, 08:46 »
Tack för tippset Lisbeth, men som du gissar så har jag gått igenom materialet på anbytarforum Moffat (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/102034.html?1377702018) både en, två och tio gånger, och tror mig ha hyfsat koll på forskningsläget när det gäller familjen Moffat (www.mechanics.iei.liu.se/staff/andkl/Moffat20130421b.pdf). Jag tror helt enkelt inte de kända källorna avslöjar vilken Moffat med familj (förutom  Hedvig Beata) som befinner sig i Lidköping runt 1710. Frågan ovan var lite av ett sista halmstrå med tanken att någon med tillräckligt stort Lidköpingsintresse för att, tex, ha skannat igenom några års rådhusprotokoll skulle ha kunnat ramlat över namnet Moffat där.

103
Lidköping / Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2015
« skrivet: 2014-05-31, 09:42 »
Namnet Moffat är känt från Lidköping genom Hedvig Beata Moffat gift först med Per Unger och senare med Mårten Sterling. Emellertid finns två födelsenotiser och två dödsnotiser (se nedan), vilka indikerar att också en manlig Moffat bör ha funnits i Lidköping under inledningen av 1700-talet. En gissning är att detta kan vara kapten Robert Moffat dy, senare i By och Millesvik. Denne har nämligen en dotter Elisabeth Dorotea, angiven som född 1709, vilket skulle stämma med en av födelsenotiserna.  
 
En fråga är nu om någon Lidköpingsforskare stött på en manlig Moffat (Robert?) i mantalslängder, eller rådhusprotokoll, eller annorstädes, och därigenom kan verifiera eller vederlägga min gissning?
 
1709-07-09 döps Mofatz barn Elisabet (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 83 / sid 155)
 
1711-10-20 döps Mofatz barn Johan Vilhelm (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 86 / sid 161)
 
1709-06-11 begrafs Mofatz barn (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 169 / sid 327)
 
1711-11-16 begrafs Mofatz barn (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 170 / sid 329)
 
Som lite extrainformation kan jag också skicka med Lewenhaupts text om denne Robert Moffat från Karl XII:s officerare:
 
Volontär vid amiralitetet; arklimästare därst. 1698 17/12; konstapel därst. 1702 10/5; e.o. övertlöjtn. därst. 1710 2/5; konfirm 1714 5/5; skeppskapten 1716 19/6; degraderad 1720 8/1 efter Marstrands uppgivande, med återfick sedan sin grad; d. 1748 16/6.

104
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-31, 16:17 »
Det faktum att Lars Lilljebjörn i breven ovan så tydligt anger att han är Niclas Lilljebjörns äldste son medför att den teori som jag framkastade i inlägget 2011-09-24, att Berndt (Bärn) Lilljebjörn skulle kunna vara son till Niclas i ett första (okänt) giftermål, måste förkastas. Jag hamnar då på antagandet att Berndt är antingen
 
(1) son till Björn Nilsson, och då några år äldre än vad som anges i dödboken, eller
(2) sonson till Björn Nilsson via en bror till Niclas vilken inte nämns i någon känd källa.
 
Men naturligtvis kommer osäkerheten i sådana antaganden fortsatt vara stor om inte nya källor kan lokaliseras.

105
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-30, 19:15 »
Slutligen hittas under Lilljebjörn i Biographica-samlingen två brev från Lars Lilljebjörn till Konungen (Karl XII). De två breven har mycket liknande innehåll, och det första är daterat 1717-03-18, dvs ganska snart efter Niclas Lilljebjörns frånfälle. Lars Lilljebjörn ber att donationerna och den adliga friheten utsträcks till en tredje generation, dvs till honom själv. Man kan spekulera i att ovanstående brev från Margareta Moffat har skrivits efter att Lars, gissningsvis, har blivit nekad fortsatt tillgång till donationshemmanen.  
 
Det första daterade brevet lyder
 
Stormächtigst Allernådigste Konung
 
Inför Eders Kongl. Maijt:s Höga Kongl. Thron, fördristar jag mig i diupaste underdåningheet att föredracha; Huru som min sahl. faderfader fordom Capitain Biörn Nillson, och effter hans dödeliga frånfälle min sahl. fader, fordom Liutenanten Nills Lilliebiörn för deras trogne giorde Krigtienst skull, blifwit benådade med några Donations Hemman under adelig frijheet, Hwilket med mehra Eders Kongl. Maijt. af horsgående copiale Donations Bref i Nåder täckes förmärkia, warandes samma Nåd däruti utsträckt till berörde mine förföders manelige Bröstarfwingar, hwilken höga Kongl. nåd hafft bistånd alt ifrån Donations Brefwens datis och in till denne dagen, så att på sätt och wijss som innehållet däraf det förmäle både min sahl. fahrfader och min sahl. fader efter honom roligen innehaft de därut nämbde hemman, undantagandes Skattehemmanet Wäckel och Kyrckiohollmen Skatteöö af 2 R:rs Ränta i een annan Sochen Wärmskog benämbd belagne, som förs min födelse blifwit afgifne till Kongl Maijt:s och Cronans Tienst; Och såsom sahl. fader den 2:e sistl. Februarij igenom döden afgådt, och i så måtto lämbnadt min moder Greta Moffat i ett mycket torftigt och fattigt tillstånd efter sig; Så är hon högst föranlåten härigenom allerunderdånigst att anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maijts. af sin medföde högst prijsswärda Kongl. Nåd, allernådigt benåda henne uti sin öfriga korta lijfstijd med förberörde af min sahl. fader under Donation innehafde hemman, i all nådigst afseende dertill, att hon dess föruthan icke haar det ringaste att subsistera af, oförtegat att hon icke allenast är mycket åldrig, siukelig och torftig, utdan och för een långlig tijd bortmist sin hörsel.
 
Wijd hwilket tillfälle jag och understår mig i anledning däraf, att Donations Brefwet af den 17 October 1651. nådigst uthbreder sig till mine förföders manlige Bröstarfwingar sunesive, såsom den äldsta sohnen, i allerdiupaste underdånigheet att bidia det täcktes Eders Kongl Maijt allernådigst förunna mig Donationen efter mine förfäder till godo, hälst som jag ifrån ungdommen har sökt att giöra mig wärdig Eders Kongl. Maijt:s Nåd uti Krigztiensten, hafwandes igenom Gudz bijstånd ifrån genom alt ifrån åhr 1704. brackt mig så wijd, sedan jag ranzonerat mig sielf uthur Danska fångenskapet, och derefter bewistadt Campagnen i Noriet, att jag haft den höga Kongl. nåden och undfådt Eders Kongl. Maijt:z allernådigste fullmacht af den 19 Julij 1716. på 1:a Lieutenents Charge af de första under Närkin och Wärmelandsz Regiemente till foot, will och hoppas at framdehles igenom gudz tillhielp giöra mig till Eders Kongl. Maijts nåd wijdare wärdig. Jag afwacktar een nådig böönhörelse för min fattige moder och mig sielf, framhärdandes till min sidsta stund och så länge bloded i mig röres.
 
Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maijt:s
 
Lund 18 martij år 1717
alldraunderdåniaste undersåte
Lars Lilliebiörn
 
Det andra odaterade brevet, innehållande en aning ytterligare fakta, lyder
 
Stormächtigste allernådigste Konung
 
Den höga Kongl. nåd, som deres Kongl. Maij:t Eders Kongl. Maij:tz Sahl. förfäder, Låfwärdigst i åminnelse, alt ifrån dråtning Christina tijd, bewijst min Sahl. farfader fordom Capitein Biörn Nilson, och efter honom min Sahl fader Lieutnanten Nils Lilljebiörn, i anseende till deres länglige och trogne Krigz tienster, inkommer iag med aller under dånigste Devotion, i det de wahrit benådade med lijfstijdz friheet under frälse wilkår på Räntorna of Rotewijk Sk:1. Åhsen Sk: 1/2 Kiällåtorp Sk. 1/2 W. Baketårp Sk: 1/3 Låfterud Sk 1/3 och Haslerud Cro: 1/3 hemman alla i Wärmeland gilbergz härad och S:n belägna, hwilken högst bepoisalig(?) Kongl. nåd de och wärkel. i sine lifstijd åtniutit, waran des nu min fader först in februario sidstledne, med döden afgången, och lembnat efter sigh min moder, en änka af ålder och siukdomb bräckelig med någre oförsorgde barn, uti ett ganska fattigt tillstånd, som alldeles skulle blif:a huswille och förfalla i elände, der denne frijhet ginge dem ifrån. Och ehuru iag ål? barndomen setåt uti eders Kongl. Maij:tz Krigz tienster, Warit med i Pomeren och fången i dannemark men der ifrån sielf mig för låssatt, och sedan bewistat falttåget till Nårjet, Sampt eders Kongl. maij:tt allernådigst anfötrodt ständig Lieutnant Charge så är dock alt sådant mere min aller underdånigste plicht än till någon förtienst att rächna, och icke deste mindre drifwer min moders och syskons förestående nöd mig dertill, att för eders Kongl. maij:t inKåmma med aller underdånigste bön, det tächtes eders Kongl. maij:tt för guds och be:de min fttige och eländige moders och syskons skuld, aller nådigst förlänge denna frijheet in på mig, som är äldste mannel. Bröstafwingen, på det iag må Kunna wara dem till hielp och understöd i deras ynkewärde tillståndt, hälst och medan samma hemmans räntor ännu äro oindelte, och således Staten i ingen måtto der af Kommer att rubbas. Jag skall till sidsta andedrächten, med lif och blodh bewisa min aller under dånigste trohetzplicht och bedia gud, för eders Kongl. maij:t höga och dyra Persson sampt Lyckel. och läng warige Regemente och således lefwa och döö.
 
Stor mächtigste aller nådigste Kånung
Eders Kongl. maij:tz
 
aller underdånigst och troplichtigste tiennere och undersåte
Lars Lilliebiörn
Lieutenant of Wärmelands Regemente

106
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-30, 10:59 »
Nästa brev i Biographica-samlingen:
 
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00088
 
När Niclas Lilljebjörn avlider 1717-02-19 upphör donationerna från Kristina och Karl XI att gälla. Niclas Lilljebjörns änka Margareta Moffat skriver då följande brev till drottningen. Brevet är odaterat med bör ju härröra från Ulrika Eleonoras regeringstid mellan 1718-12-05 och 1720-02-29?
 
Stormächtigste allernådigste dråttning
 
Eders Kongl. Maijts tänktes allernådigst sig i underdåningheet föredräge låta huruledes hennes Kongl. Maijt glorwijrdigst i åminnellse dråttning Christina har, genom dhes min Sahl mans fader Capitainen Biörn Nilson i nåder meddelte och här fors copialter fölljande öppne donations brefwer de anno 1650 och 1651 förunt honom och hans manlige bröstarfwingar, arfwingar effter arfwingar, att under adelig frijheet niute, bruka och behålla fölljande hemman belägne i Wermeland Gillberga harad och sochen nembl. Rottwik Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman ett halft, wäster Bondetorp Skattehemman ett trediedels, Hasslerud Cronohemman ett trediedels och Wermskog Sokn, Wekell Skattehemman ett, kyrkoholmen en Skatteöö, ränter ??: uti hwillka hemman, undantagne desse 2:ne sistnemde Weckell och Skattön, som wid reductionen blefwo till Cronan indragne, min sahl. man, som war Biörn Nilssons Sohn, och iag, effter hans dödel. frånfälle, settat och ännu sitter i werkelig possession; men alldenstund högstsahl Kongl. Maijts, glorwijrdigst i åminnellse Konung Carl den XI:de har, ginom dess till krigzRådet Gyllenhof och landshöfdingen LilljeCrona d 15 Martii 1683 aflåtne och äfwen här hoes copieliter fölljande nådige bref, förklarat, att desse donationshemman, icke längre än i lifstijden, skulle donotorien under förra frijherter upplåtas att bruka och besittia; fördenskull är iag, såsom warande afledne lieutenant Lilljebiörns i stor fattigdomb efferlåtne änka, föranlåten med denna min underdånige böneskrift att implorera Eders Kongl. Maijts nåd om confimation på förre nemde förläninghemman, att få dem i min lifstid, under förre fijheter, besittie och bruka, emedan i annan händellse iag, som är 70 åhr gammal hustru och dessutan mist min hörsell samt af annan swår siukdomb och ållderdombs bräckelighet beswärad är, eij ser mig någon utwäg till uppehälle i min lilla öfrig warande lisfstijd: Emot en sådan hög Kongl. nåd framhärdar iag med underdånig wördnad till dödzstunden
 
Stormachtigste allernådigste dråttning
Eders Kongl. Maijts
 
allernådigste och troplichtigste undersåte och tienarinna
Margareta Moffat
en Högst bedröfwat änkia

107
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-23, 16:07 »
Antalet aktiva släktforskare som intresserar sig för Lilljebjörnsläkten verkar ju inte vara stort, men jag tänkte ändå ställa en konkret fråga angående Niclas Lilljebjörn. Det har att göra med hans millitära hemvist. Som framgår ovan benämns ju Niclas Lilljebjörn som varande löjtnant. Första gången jag sett detta är vid Gillbergs häradsrätt 1678, och redan 1663 benämns han vid denna häradsrätt som fänrik. Frågan är hur och var han erhållit dessa militära grader? Hans far och söner är ju officierare vid Närke och Värmlands regemente men själv verkar han inte finnas i någon mönsterrulla: i Nordensvans Värmlands regementes historia nämns han endast i egenskap av släkting till dessa officierare. Således, har någon träffat på hans namn i något annat regementes mönsterrulla, eller kan hans gradbeteckning ha att göra med utländsk tjänst, och var kan man i så fall hitta detta?
 
En intressent detalj i sammanhanget är också att Niclas Lilljebjörn inte verkar vara guds bästa barn: 1672 slår han  i fyllan och villan ihjäl statsvakten i Åmål och blir på grund av detta dömd till döden av Åmåls rådhusrätt (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 403, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 415, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 418, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 420, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 424, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 385, Magnells samlingar 3 (1665-1675) Bild 344 / sid 1279). Hur han lyckas slingra sig ur detta har jag inte kunnat utröna, men han anges när domen från Göta Hovrätt läses upp i Gillbergs häradsrätt vara förrymd och fredlös i hela landet.

108
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-23, 12:05 »
Nästa post i Biographica-samlingen hittas här  
 
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00084
 
Vi är nu framme vid 1683 och Karl XI:s reduktion är aktuell. Tydligen har Björn Nilssons son Niclas Lilljebjörn önskat behålla sina donationer och lyckas med detta. Han erhåller följande brev från Landshövding Gustaf Lilliecrona:
 
 Edle och Manhaftig hl. Lieutenant
 
Såsom hans Kongl. Maijt uppå min och hl. KrigRådetz Güldenhofs underdånige intezcession nådigst resolverat hafwer, att hl. Lieutenanten uti sitt sökande åthniuta skall de hemman som på hosgående Lista finnas Specificerade med samma wilkohr som hl. Lieutenanten den tilförende innehaft; altså har iag ditto hl. Lieutenanten intet allenast welat notificera utan derjemte berätta, att iag derom till Befalningsman allaredo orders stält; förblifwe för det öfrige
Hl. Lieutenantens
Tienstewillige
Gustaf LillieCrona
Öhrebro d. 28. Martii 1683.
 
Monsieur le. Lieutennt Nils Lilliebiörn å Haslerud
 
Bifogat detta brev finns alltså en lista på hemman som undantagits reduktionen. Till denna lista hör ett brev från Carl XI som är lite svårläst; men jag gör ett försök nedan, där jag lagt in frågetecken i de fall jag inte förstår orden:
 
 Til Krigzrådet Gyllenhoff och Landzhöfdingen Lilliecrona för någre fattige donationer.
Dat. Stockholm d 15 marti 1683
 
CARL ???? Wi förnimma af edert underdånige swar på åtskillige wåre nådige til eder afgångne remissonrialer(?) för en och annen donatarie i Nerke och Wermland, som reductionen träfter, at störste dhlen ibland dem, som på hosgående lista stå ipförde, är fattige enkor af gamle betiente, som icke ege mer än desse få dontations hemman at lefwa utaf, och hafwer dehls för sig sielfwe dels egenom deres afledne mäns trogne och nyttige tienster se wäl förkient at ble med nåder ansedde och ihogkommne; derför hafwer wi nådigst förklaret at alle de som på denne innelykte lista stå upförde, skola sine förläningar i lifztiden, under föres friheter behålla och besitta, dess så at alle hemmanen som intet äro bygde til säterier reknes som Skatte och Crone, hwilket I hefwer at ställe eder til hörsam efterrättelse, och den på räntorne giorde sequentratis(?), nen(?) uphefwe, lemnandes hwar och en uti jorhsessionen på förbe:de sätt otneberad(?). Hwarmed förrättas. ?
Carolus/E Lindschiöld
 
Listan på ägare till de aktuella hemmanen innehåller, som sägs ovan, i huvudsak änkor, men Niclas Lilljebjörn smyger med här och angående honom står
 
 Efterskrefne Donationer uti Närke och Wärmeland har Kongl. Maijt nådigst förundt följande förlänningar uti sin lifstid att behålla, nämbl:n
 
För Lieutenanten Niclas Lilliebiörn i Gillberga Sochn.
Halserud Säterij 1/3
Låfterud 1/3
Backetorp 1/3
Rotwij 1/2
Åhsen 1/2
Kiällerstorp 1/2
 
Datum Stockholm d 19 Martii A:o 1683
Carolus/ E. Lindschiöld
 
Lilljebjörnarna lyckas således behålla alla sina hemman i Gillberga socken men blir av med två hemman i Värmskog.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-23 15:41)

109
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-10, 19:07 »
Jag fortsätter att lägga ut avskrifter från mappen över Lilljebjörn i Biographica-samlingen. Jag planerar att senare försöka mig på några slutsatser utifrån dessa.
 
Björn Nilsson avlider  1651-09-16 vilket anges i en mönsterrulla från 1652. I Carl XII:s Officerare anges att platsen är Arboga. Redan en månad senare skriver Drottning Christina ett nytt brev till Björn Nilssons änka Catharina Hanefeldt, där villkoren i det första brevet förbättras så att donationerna och den adliga friheten från det första brevet nu skall gälla inte bara änkan utan även de manliga bröstarvingarna och deras arvingar i sin tur. Även detta brev finns i två varianter (Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00082, Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00092). En avskrift ges nedan:
 
 Wij Christina med Gudz Nåde, Sweriges Giöthes och Wendes drotning, Storfurstinna till finland, Hertiginna uti Estland, Carelen, Brehmen, Wehrden, Stettin Pomern Cassuben och Wenden, furstinna till R?gen, fru öfwer Ingermanland och Wissmar. Giöre witterligit, att såsom Wij d 30 Maji nästförledet åhr 1650 nådigst hafwer efterlåtit och betrefwat framledne Capitenen Biörn Nillson, efterskrefne Wår och Cronans hemman i Wärmland, Gillbärga härad och Sochen, Rottwijk Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman Ett halft, Kiälåstorp Skattehemman Ett Halft, Wäster Backetorp Skatte Hemman ett trediedels, Tåstterud Skattehamman Ett trediedeels, Hasslerud Cronohemman Ett trediedels i Wärmskog Socken, Wäckel Skattehemman Ett, Kiörkiohollmen en Skatteöö, räntor twå daler, att niuta bruka och behålla under adelig frihet i sin lifstid och hans hustrus Enkiestånd, altså hafwe Wij och nu i anseende af bem:te Biörn Nillsons Oss och Cronan giorde trogne och långelige Krigztienst, jämte och hans efterlåtne Enkias, Catharina Hanefelts fattige tilstånd och lägenhet, åfwanbem:te frihet på samme gårdar med Norköpingz besluts wilkohr förbättra welatt; giöre thett härmed i detta Wårt öpne Brefs Kraft unne, Skänke och gifwe henne och hennes manlige BröstErfwinger, som hon med bemt:e Biörn Nillson aflet hafwer, och så Erfwinge efter Erfwinge, åfwanh specificerade och införde hemman, med alla dertill hörige pertinenter och lägenheter, ohwad nampn de hafwa kunne, inge undantager i wåthe och Torre, nährby och fieran, att niuta, bruka och behålla under adelig frihet och frällsemanne tienst till Ewärderlig Egendomb, aldeles med de Conditioner som bem:te Norrkiöping åhr 1604 uprättade Beslut om sådane Donationer widare förmähler, SkatteBönderne deres Bördsrätt härwid efter lag oförkränkte. Her alle som wederböer, och för Wår skulld wela och skola giöra och låte, hafwe sig att efterrätta, icke giörandes bemälte Catharina Hanefelts och hennes manlige BröstErfingar, som hon med Biörn Nillson aflat hafwer, förmot hinderl. intrång i någon måtto, nu eller i tillkommande tijder Till yttermermehra wisso hafwer Wi detta medh egen hand underskrefwit och Wårt Secret bekräftat. Datum Stockholm d 17 Oktobris A:o 1651
Christina
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-10 19:09)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-10 21:35)

110
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-03-09, 21:41 »
I ingressen till artikeln om Knut Lilljebjörn i SBL kan man läsa
 
Kaptenen vid Närkes o Värmlands regemente Björn Nilsson (d 1651) är den äldste kände stamfadern för släkten Lilljebjörn. Han fick för lång o trogen krigstjänst genom k brev 30 maj 1650 ett antal hemman i Gillberga o Värmskog att bruka med adlig frihet. Han dog under en resa till Sthlm för att vinna bekräftelse på sitt adelsskap. Sonen löjtnant Nils L (d 1717) antog släktnamnet. Hans sonson, L:s far (d 1775), innehade sedan 1762 Odenstad i sydvästra Värmland.
 
Det brev från Drottning Christina som här nämns finns i två avskrifter i Biographica-samlingen på Riksarkivet, och nu digitalt på SVAR (Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00081, Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00091). Nedan följer min tolkning av det första av dessa:
 
Wij Christina med Gudz Nåde, Sweriges, Giöthes och Wendes uthkorade drotning och arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland och Carelen, fröken öfwer Ingermanlandh. Gör witterligit, att Wij af gunst och nåde, så ock för långlig, trogen och oförtruten Krigztienst, som oss och Cronan wår trotienare och Capiten Erlig och Manhaftig Biörn Nillson här till giordt och bevist hafwer /: därwid han och är illa qwezt och sargat worden :/ och här efter så långt han lefwer och förmår att giöra och bewisa förplichtat wore skall, hafwe undh och efterlåtit, som Wij här med och i detta Wårt öpne brefz kraft unna och efterlåta honom desse Wåre och Cronans Hemman i Wärmeland, Gillbärga Härad och Sochen, Rottwik Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman Ett halft, Kiälåstorp Skattehemman Ett halft, wäster Backetorp Skatthemman Ett trededels, Tåsterud Skattehamman Ett trediedels, Hasslerud Cronohemman Ett trediedels i Wärmskog Sochn, Wäckel Skattehemman Ett, Kiörkioholmen En Skatteöö räntor twå dahlar att niuta, bruka och behålla under adelig höghet i sin lofztid och hans hustros Enkioståndh. Här alla som Wederbör och för Wår skulld wela och skohla giöra och låta, hafwe sig att efter rätte, icke giörandes bem:te Biörn Nillson i sin lifstid, och hans hustro i hennes Enkestånd här emot hinder eller intrång i någon måtto. Till yttermehr wisso, hafwer Wij detta med egen hand undertecknat och Wårt Secret bekräftet. Datum Stockholm d. 30 Maji A:o 1650
Christina

111
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-02-22, 15:17 »
I posten från 2013-08-21 om Jean Lilljebjörns patronymikon skrev jag att det kanske vore ide att titta i inneliggande handlingar för Näs härads höstting 1760, för att där se om kyrkoherde Seidelius intyg kunde hittas. Jag har nu gjort så och hittade då ett papper med följande text:
 
 Murmästare drängen Görgen Johansson Lilljebjörn är född här uti Kihla sochn af ärlige och christeliga föräldrar, Jan Bengtsson Lilljebjörn och modern Maria Ersdotter Bergström uti Öster Smedbyn. Är uti engdomen underwist uti läsande och skrifwande och har under sit wistande här å orten skickat sig christelige och wäl. Hans namn finnes icke igen uti kyrkoboken: men skall af ten sin faders berättelse wara 33 år gammal. Attesteras af Kihla Prästgård den 28 sept: 1760
 
E Seidelius/C:L:
 
Således, återigen anges Jean Lilljebjörn med patronymikon Bengtsson. Frågan kvarstår alltså huruvida namnen Berndt,  Bärn eller Berns kan ge patronymikon Bengtsson? Någon Bengt Lilljebjörn finns ju så vitt jag vet inte angiven någonstans, medans Berndt (Bärn, Berns) Lilljebjörn är högst verklig och skulle vara en trolig far. Vad som också talar för detta är namnen på Jean Lilljebjörns söner i första äktenskapet:  i dop/födelseboken hittas Jöran x 2 (moderns farfars namn), Johan Jörgen och Jan (faderns namn); söner ej hittade i dop/födelseboken är Erik (moderns fars namn) och Berent (!!!). I tillägg till detta bör nämnas att den överlevande Jöran verkar senare i livet kallas Georg eller Görgen, och Johan Jörgen verkar bli Birger eller Börje. Det är därför en sanning med modifikation att  Murmästare drängen Görgen Johansson Lilljebjörn ej kan återfinnas i dopboken, som Seidelius anger.

112
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-02-18, 16:51 »
Hej Linus, jag upptäckte just ditt inlägg och har nog lite information om vad du undrar över. Jag har av en annan forskare (ej längre aktiv) kunnat överta följande något ofullständiga domboksavskrifter:
 
Ur Näs häradsrätts dombok av år 1744
 
Efter begiäran förordnades Fälltwäbelen Ehreborne och Manhaftige Herr ADOLPH LILLIEBIÖRN till förmyndare för thess omyndige twänne systrar jungfru ANNA CHATARINA och GRETA LILLIEBIÖRNAR......................
 
Ur Näs häradsrätts dombok av år 1744 den  26/1
 
§ 68
 
Fierdedehls Kronoskattehemmanet Brotorp i By Pastorat och Bro socken, belägit, hafwa Fältwäbeln ADOLPH LILLIEBIÖRN å egna och sina omyndiga systrars wägnar, föraren FREDRICK LILLIEBIÖRN sampt länsmannen Wälb. Brunmark och thess hustru MARIA LILLIEBIÖRN försålt till sin swåger ...... Hofgren för then summa som wärderingsmän som icke hemman funnit wara wärdt nembl.  500 Rd  Smt  och thet således at alla syskonen af thessa  500 Rd  Smt hwartdera åtniuta sina andehlar efter lag.
Broder twå dehlar och syster then tredje. Hafwandes och så Herr Hofgren sig atagit att hwad the omyndiga ............. swägerskor angår, så wida the i framtiden skulle finna sig på något sätt förfördehlade .........................................
 
Den första av dessa hittas här: SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:16 (1741-1748)  Bild 286. Vad gäller den senare så visar det sig att de domböcker för Näs härad som finns på AD inte innehåller paragraf 68. Däremot finns i lagfartregistret för Näs (erhållit från Gunnar Jonsson) motsvarande försäljning. Jag gissar att man hittar utdraget ovan i de renoverade domböckerna som inte finns på nätat?
 
Hur som helst kan man konstatera följande syskonskara: Adolph Lilljebjörn (f 1715 enligt hfl), Fredrik Magnus Lilljebjörn (f 1724-11-16 enligt Elgenstierna), Magdalena Lilljebjörn (f 1722 enligt hfl och gift med Haquin Hofgren), Greta Lilljebjörn (f 1739 enligt hfl,  gift med Olof Jönsson och har oäkta dotter med Olof Olsson), Anna Catharina Lilljebjörn (gift med Jonas Höffner) och Maria Charlotta Lilljebjörn (f 1723 enligt hfl och gift med Johan Brunmark).
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-02-18 19:32)

113
Eskilsäter / Eskilsäter
« skrivet: 2014-02-12, 09:32 »
Hej Sven-Eric,
 
I vigselnotisen (Eskilsäter C:2 (1708-1757) Bild 11 / sid 6) får man onekligen intryck av att Sven heter Dumin. När sedan barnen föds och i  hfl  verkar det stå Nilsson, så frågan blir var man hittar namnet Diuren? Annars är det ju så att en av Ebbas bröder är gift med en Sara Djuren, så namnet verkar ju rimligt.
 
Mvh
Anders

114
Grinstad / Grinstad
« skrivet: 2014-01-31, 09:26 »
Stort tack Jarl! Biblioteket i Åmål är välutrustat. Jag brukar ta en omgång bland sockenböcker och annat när jag är ”hemma”, men normalt har jag ju lite restid dit. Vad man kan konstatera om Pålack är att ”min” Olof Jonsson Pålack i Knyttkärr lever drygt 100 år före Olof Andersson Pålack i Södra Mossen. Emellertid verkar det troligt att de är släkt. Det finns nämligen ett domboksutdrag i Tössbodelen av Anders Edestams domboksutdrag där det framgår att Olof Jonsson Pålack har arvejord Grinstad. Kanske kan det hela redas ut?

115
Grinstad / Grinstad
« skrivet: 2014-01-28, 11:08 »
Enligt Register för Grinstadsboken 1, som hittas på nätet, nämns namnet Pålack på sidorna 333f och 340. Eftersom jag inte lyckats hitta Grinstaboken på någon bibliotekssöktjänst tar jag mig friheten och frågar om någon innehavare av boken skulle kunna ha tid och möjlighet att undersöka vad som noteras om släkten Pålack. Mitt intresse för denna släkt startar med kvartermästaren Olof Jonsson Pålack i Knyttkärr, Åmål.

116
Wallroth / Wallroth
« skrivet: 2013-11-19, 09:38 »
Jan Pettersson Wallroth är morfars farfars brorsons son till Selma Ottiliana Lovisa Lagerlöf:
 
Lagerlöf, Selma Ottiliana Lovisa (1858 - 1940)
   mor: Wallroth, Elisabeth Lovisa (Louise) (1827 - 1915)
      far: Wallroth, Carl Johan (1791 - 1869)
         far: Wallroth, Henrik (1757 - 1810)
            far: Wallroth, Johan (1711 - 1792)
            bror: Wallroth, Leonard (1712 - 1785)
         son: Wallroth, Petter (1749 - )
      son: Wallroth, Jan Pettersson (1780 - )
 
 
Jan Pettersson Wallroth är morfars farfars farfars brorsons dotterson till Selma Ottiliana Lovisa Lagerlöf:
 
Lagerlöf, Selma Ottiliana Lovisa (1858 - 1940)
   mor: Wallroth, Elisabeth Lovisa (Louise) (1827 - 1915)
      far: Wallroth, Carl Johan (1791 - 1869)
         far: Wallroth, Henrik (1757 - 1810)
            far: Wallroth, Johan (1711 - 1792)
               far: Wallroth, Kristoffer Evertsson (1670 - ~1761)
                  far: Wallroth, Ebert (Evert) Kristoffersson (1643 - 1699)
                  bror: Wallroth, Johannes (Johan) Kristoffersson (~1655 - 1725)
               son: Wallroth, Christoffer Johansson (1720 - 1803)
            dotter: Wallroth, Elisabet Kristoffersdotter (1753 - )
         son: Wallroth, Jan Pettersson (1780 - )

117
Varför väljer man att inte ange källor när det är frågan om två dubbeltryckningar på tangentbordet? Tar väl ca fyra sekunder och blir som en reflex ganska snart.

118
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-09, 18:56 »
Hej Ann-Sofie,
 
Lars Nilsson och Maria Persdotter har ju en dotter Stina född 1786. Att hon är född just 2 mars har jag en anteckning om, men måste erkänna att jag har slarvat med källhänvisningen här. Hon verkar ju inte finnas i födelseboken så det måste vara ett datum som är angivet i sena hfl:er, men hittar det inte just nu. Du får gärna ange var det står. Det föds en Lars Nilsson med föräldrarna Nils Gunnarsson och Ingrid Svensdotter 1738-04-14. Vad gäller Maria Persdotters föräldrar så lutar det åt att det står fel i Laxarby socken och att hon är född 1749-10-28 i Mon med föräldrar Per Jonsson Strandberg och Kerstin Asmundsdotter.
 
Hälsningar
Anders

119
Säffle / Säffle
« skrivet: 2013-10-25, 19:20 »
Tack Lars och Ulla, och visst har ni rätt! En till i utflyttningslängden gav att familjen flyttar till Slottsbron för att vara mera exakt.

120
Säffle / Säffle
« skrivet: 2013-10-25, 16:51 »
Handelsbiträdet Alfred Larsson med familj flyttar 1926 från en adress i västra delen av Säffle till var då? Vad betyder beteckningen på bilden som hittas på By-Säffle AIIa:11 (1914-1929) Bild 194 / sid 584?



121
Håbol / Håbol
« skrivet: 2013-10-15, 10:38 »
Hej Conny,
 
Jag är lite förvånad over att Gullbrand Jonssons dotter Börta Gullbrandsdotter anges vare gift med Arvid Loskött. Från Anders Edestams domboksutdrag verkar det ju klart att Gullbrand hade två döttrar med namnet Börta, kallade lilla och stora Börta. Den första var gift med Nils Bryngelsson i Viken och den senare var först gift med dråparen Anders Bryngelsson (som slog ihjäl sin svåger) och sedan med Segol Persson i Mellbyn. Jag skulle alltså vara intresserad av källor för påstående att Arvid Loskött också var gift med en av dess (vilken?).
 
Med vänliga hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-10-15 14:43)

122
Stort tack Claes-Göran, här gick det undan! Lustigt att Bryngel nu får heta Larsson? Så står det faktiskt också i dödboken? Tyvärr var ju inte dottern Catharina längre närvarande i familjen, men man kan ju inte få allt.

123
Nej det hade jag inte! Tack för det! Ett steg framåt, men frågan kvarstår ju tyvärr vad jag förstår.

124
Nedanstående hfl-bild (Åmåls landsförsamling AI:1 (1784-1790) Bild 72 / sid 67) är från Östby, Åmåls lfs. Familjen med man Bryngel Persson, f 1746 och hustru Kerstin Larsdotter, f 1745, verkar flytta från Östby runt 1789. Min fråga är nu vart de flyttar? Jag är speciellt intresserad av dottern Catharinas öden. Familjen kommer till Östby runt 1786 från Båsen, Edsleskog (Edsleskog AI:2 (1780-1786) Bild 53 / sid 97), och man verkar ha flyttat andra vägen tidigare: mellan 1770 och 1776 befinner man sig också i  Östby (Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 18 / sid 14). För att göra det ytterligare komplicerat verkar det enligt mantalslängden som man faktiskt är i Båsen också 1770. Flyttlasset har alltså gått Båsen - Östby - Båsen -Östby - ???. Kan någon byta ut frågetecknen?

 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-10-14 15:22)

125
Moffat / Moffat
« skrivet: 2013-08-28, 17:00 »
I artikeln om Robert Moffats bördsbrev som publicerades i Släkt och Hävd 2013:2 (www.mechanics.iei.liu.se/staff/andkl/Moffat20130421b.pdf) ingick en avskrift av delar av bördsbrevet. Som komplement till artikeln lägger jag här ut en avskrift av hela bördsbrevet:
 
Carl med Gudz Nåde, Konung i Skåttland, England, Franckerike och Iland: den Christeliga Troenes förswarare, alla samt och synnerligen Konungar, Furstar, Grefingar, Marggrewar, Ericke biskoppar, Biskoppar, aborter, Grefwar wilgrefwar, prioorer Reddersmen, Profidenter Seniooer, Baroner, Borgmästarne i Städerne, den förnäma magistraten; Såsom och alle samt och synnerligen admiraler, vice admiraler Guverneurer uti Provincerne, Befallningshafwande uti Städerne, och öfwer SlåttsBryggar, lägre och öfwre Armeer, Skieppsflöttar, Skieppssund, fiohlar, Strömmar och Hamnar, tillika med alla dåsom detta wårt öpna bref händer och ser, weijtalig fullhet och hälsa i wår herre.  
 
Efter som Regenters och förståndares högsta flit bör wara at de som dygden öfwa och wäl förtiena, skola med wederbörlig heder och ära blifwa belönte, och twärt emot de wanartigas laster, med tilbörliget straff måga förhindras; då hafwa wi i sanning/: på det wi uti sådane tilfällen intet skulle finnas försummelige:/ alt härtill grangifweligen och med stöörsta flit som efter lägenheten har Kunnat skee, tagit i acht, det wi och altid anbeflita wille, at alla de rättigheter Priviligier och förmåner, som förfädernas adelige blad, aller förträffeliga bedrifter hafwe efter sig lemnadt skulle och hos deras efterkommande/: med mindre de sina förfäders ära och fromhet öfwrgifwa så länge möijeliget är efter deras rätta Slächtelinia wid macht och oför=kränkt blifwa; på det när som eljest sielfwa efterkommarne minnandes sig på sin slächt och afkomst, inttet något bedrifwar det som deras föräldrars höga wärdighet, aller det dyrbara riket emotsträfwar: utan swara til alt jemlikt beröm upwächta deras föräldrars widtberömda namn, med sin egentröstelige girrnings lius, utsprida och föröka; och således med slik åstundan sträfwa efter at tända i sine förfäders fotpsor hållandes sig uti allting efter yttersta förmåga för de samma, som äro Konungen och fäderneslandet redelige och trogna undersåtare och Borgare.  
 
Af bemälte orsak är det tildragit at wi den wälädle man, herr Robert Mofat til sitt slächte träffelige gierningars beröm och uti Krigzhandlingar stora wittenskap mycket försichtig, såsom den der i många åhr, hans stormächtigste Kungl. Maij:tt af Swerige i Krig för en Capitain tient hawer med denna wår gunst och Recommendationswittnesbörd hafwa willat bepryda Och efter som han sielf hafwer så wähl hemma i sitt fädernesland, såsom på främmande orter och i synnerhet den stridbara Swenska Nationen, giort många wackra prof af sitt träffeliga förstånd, Tapperhet och Trohet, så at han med sin egen dygd och manlighet sina förfäders stora beröm mycket synes hafwa förökat, då hafwe wi derjemte efter som wi medelst hans underdånigste Supptiqve ombed währa rätt och tillbörliget funnit, at intet neka honom wårt witnedsbörd, den oemotsäijelige sanningen tilstyrkio, angående den heder och Embeten som wåra Antocessorer de högst berömmelige Skottlandz Konungar hans förfäder gifwit hafwa på det at detta wårdt witnesbörd skal Kunna tiena honom uti synnerhet hos den Swenske nationen der han sig nedersatt hafwer, til en wederbörlig ära och brödstycke at niuta.
 
Fördenskull, sedan wi hafwa igenom några förnäma och Trowärdige män/: hwilka wi hafwa det anförtrodt och befallat:/ grannerligen låtit ransakat om berörde adelsmans slächt och härkomst, så hafwa wi förnummit, såsom wi med detta offenteligen betyga at denna wåre undersåtare herr Robert Mofatt är född af ächta Säng, och så till fäderne som möderne uprunnen utaf höga och förnäma Familiar, som här i riket öfwer några hundrade åhr, hafwa warit i floor. nembl. fadern wälbördig axel ander mofatt Commendant öfwer Edny, hans fader war herr Vilhelm Mofatt, Comendant til Capella, hans faderfaders fader war herr Johan mofatt, herre til mofatt, des hustru war Evphemia Hum, friherrens til wadderburn dotter, hans faderfaders moder war fru maria Kera herr Thomas Keri dotter friherrens til mereinton som hade til ächta friherrens af Jonston dotter Johannam af Jonston, hans farmoder war fru Christina Hendersona. friherrens af Hordel, Johan Hendersoni dotter och Thomas Hendersoni friherrens til Hordel dotterdotter; hwars hustru war fru margareta wärneta, friherrens af Leyes dotter hans farmoders moder fru Christina Menesia friherrens af Pittfäl  och Riddares herr Pauli Menosi dotter, hwars moder war fru Isabella Horbes friherrens wälborne herr Johan de Horbes dotter. men uppå mödernet är han född af wälborne fru Isabella Richardsone, Vilhelmi Richardsoni til Aberkromby dotter, hwars farfader war Jacob Rechardsson til Smeton, hans hustru war fru Marina Duglas högwälborne grefwes, herr Mortone dotter des morfaders moder, war fru agneta Keri, friherrens af wiebotte, herr Mani Keri dotter; hwars hustru war fru margareta maxvol, friherrens af herris dotter, des mormoder war fru Elisabeta Jeuim harr Robert Jeuims til welty dotter des fader war friherrens af dräm Alexander Jeuim, hwars hustru war Isabella Duglas, högwälborne grefwas af wastam dotter. des mormoders moder war fru Margareta Innes herr Johan Innes, herre til Bretorffer dotter; des hustru war Elisabeta Gordonia, friherrens af Haddo dotter.
 
Förbemälte alla samteliga hafwa medelst rätt ächtenskap warit sammanbundna, och af ächta säng födda så och utaf höga och förnäma familia uprunne, alla hawa både af sin herkomst, såwäl som af egen warit berömda och af wåra förfäder Kunungarne i Skottland för deras Tapperhet och den trohet de hafwa bewist mot sitt fädernesland, med ansenliga Tienster, förmoner och willkor ifrån urminnes tider tilböligen warit behedrade och i hugkomme, såsom de sitt goda loford tillika med sitt adelige blad hafwa rent och obefläckat behållit, utan någon besmittelse, och lemnat efterkommandan, som ännu lefwa at uti sina förfäders fotspor leäda.
 
Uti hwilket beträffande länder til alla wåra wänner och goda bekanta efter hwars och ens stånd och wärde, wåre flitige bön och begäran at de förbemälte wår undersåte wälb:n herr Robert Mofatt såsom den förmedelst för sin egen dygd mandom och skickelighet af oss mycket är ansedd och älskat, wille bewisa all heder, ära och benägenhet; deremat wi lofwa en lika wänskap skola eder bewisa, så framt i uti någon ting skola willja bruka wår hielp eller nåd, hwilket alt, ehuruwäl det uti sig är fast och oryggeliget; altså på det må Kunnigare blifwa, fastare och säkrare, hafwa wi intet Kunnat förwägra at meddela bemälte herr Robert Mofatt detta wår öpna bref deröfwer hwilket wi til yttermera wisso hafwa wellat bekräftat med wårt Signet gifwit i Edenburg den 22 Augusti år efter Christig födelse 1672 på wårt Rikes 24:de
 
L.S.
 
Med sitt höga originali lika lydande intyger undertecknade af Milswiks Prästegård d 11 Aprill 1765
 
E: Seidelius/Cap:et Crapos:
 
Carl Spak/H:L.
 
Elias Lindgren/adjunctus Pastoris
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-29 07:42)

126
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2013-08-21, 09:49 »
Jag har under en tid inte kunnat undgå att fundera på om Jean Lilljebjörn i Kila verkligen är Niclas Lilljebjörns son. Var man än tittar så verkar ju detta vara allmänt accepterad även om jag vill minnas att redan Folke Sjöman skrev ”trolig son”. Hur som helst, desto mer man gräver i Lilljebjörnsläkten desto mera blir det tydligt att kopplingen mellan Jean och Niclas bekräftade barn  Lars, Nils Georg, Juliana och Margareta är mycket svag. Något utbyte via dopvittnen förekommer inte och  Lars och Nils Georg är ju officierare, Margareta och Nils Georg gifter sig adligt, och på det hela taget hör dessa till en annan samhällsklass än Jean som  är bonde och gift i tur och ordning med en klockardotter och en murmästardotter. En bekräftelse på att denna oro är obekräftad vore ju att finna Jean i källorna nämnd med patronymikon Nilsson (eller Niclasson). Trotts att han ibland benämns så på nätet har det inte gått att finna något sådant och jag hade börjad ge upp detta letande då jag kom rätt i lördags: Vid Näs härads höstting 1760 (Näs häradsrätt AIa:19 (1758-1760) Bild 5860) har ” Lärodrängen wid LofLige murmästare Handtwärket Ärlige och beskjedelige Giörgen Johansson Lillibiörn” begärt ett bördsbevis och uppvisar ett intyg från kyrkoherden Sejdelius att hans far är Johan BENGTSSON Lilljebjörn och modern är Maria Ersdotter Bergström. Således: att Niclas Lilljebjörn är Jean Lilljebjörns far får betraktas som högst otroligt. Snarare är det så att den ende kände Lilljebjörn som nu skulle kunna vara Jeans far är Berndt (Bärn) Lilljebjörn som diskuterats ovan, och modern skulle då vara Anna Moffat (~1660-1710). Att Jean har en koppling till Moffatsläkten verkar högst troligt: när han först dyker upp bor han hos Anna Moffats syster Maria Isabella Moffat i Björkås. Både hon och ”Jungfru Moffat i Vässby” är dopvittnen då Jeans barn döps och Jean verkar hänga ihop en del med Maria Isabellas son Robert Niklas Hellgren (de är vittnen samtidigt på häradstinget).
 
Den fråga som verkar kvarstå är om Berndt eller Bärn kan leda till patronymikon Bengtsson? Eller är detta kanske bara en liten felskrivning och skall vara Berntsson? Eftersom kyrkoherden Sejdelius har skrivit ett intyg som ligger till grund för dombeslutet från 1760 att ge Jörgen Lilljebjörn ett bördsbevis borde kanske detta intyg ligga i inneliggande handlingar? Jag antar att det är vid Värmlandsarkiv i Karlstad som sådana kan hittas? Kanske någon har närmare väg dit än jag?
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-21 09:52)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-21 09:54)

127
Jag har bara sporadiskt följt den, som det verkar, ständigt pågående diskussionen om hur källhänvisning till ett kyrkoarkiv skall skrivas, men kommer att undra om det finns någon brist i det mycket enkla förfarande jag använder: med snabbtangent Ctrl-K (alt. Ctrl-C) i AD Online kopierar jag en referens som jag sedan med Ctrl-V klistrar in i Min Släkt (jag antar att motsvarande kan göras i Disgen?).  
 
Ctrl-K ger tex ”Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 40 / sid 36” och motsvarande för Ctrl-C ger ”Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 40 / sid 36 (AID: v4553.b40.s36, NAD: SE/GLA/13654)”.
 
Missar jag något på detta sätt? Har i så fall aldrig märkt det.

128
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-07-01, 21:13 »
Hej Martin,
 
Jag håller med angående Per Andersson och i så fall är han född 1725-04-01 i Röstegen, Svanskog. Men det kanske du redan visste?
 
Anders

129
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-06-24, 09:19 »
I tillägg till ovanstående: hustru till Segol Svensson, som Martin nämner ovan, är Karin Andersdotter som enligt mina anteckningar är född 1722-01-11 i Röstegen, Svanskog. Föräldrar är just Anders Svensson (den fattige Anders) och Dordi Persdotter. Rörigt värre!
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-06-24 09:23)

130
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-06-24, 09:13 »
Hej Martin,
 
Här är lite ytterligare data kring Anders Svensson i Linheden med hustru Dordi Nilsdotter.
 
I hfl under Linheden 1720 till 1726 finns en Sven med son Anders (och änka Ingebor?) (Laxarby AI:2 (1720-1726) Bild 28 / sid 45). Denne Anders gifter sig enligt Mantalslängd 1727 med hustru från Furunäs. I mantalslängden 1728 dyker en ny (ogift) Anders Svensson också upp i mantalslängden med noteringen  fattig, från Röstegen, Svanskog sn. Denne fattige Anders finns sedan kvar tom 1732 men är borta nästa mantalslängd 1744. Då finns endast den gifte Anders Svensson i mantalslängden. Att den gifte Anders Svensson är son till Sven Andersson är därmed sannolikt!? Vem den ogifte, fattige, Anders Svensson är, är däremot osäkert emedan en dräng Anders Svensson från Linheden, Laxarby, gifter i Svanskog 1717-05-05 med pigan Dordi från Röstegen. Således verkar båda dessa Anders Svensson vara från Linheden och dessutom båda gifta med kvinnor med namnet Dordi.
 
Hälsningar
Anders

131
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-21, 13:02 »
Hej igen Bertil,
 
Jag förstår nog inte varför Gustaf Lilljebjörn som dopvittnen skulle tala för att Anreps uppgifter är riktiga? Om Christina Sofia Höffner är dotter till Jonas Höffner och Anna Catharina Lilljebjörn, vilket jag nog känner mig ganska övertygad om att hon är, då är förmodligen dopvittnet herr Gustaf Lilljebjörn hennes kusin, son till Fredrik Magnus Lilljebjörn. Mademoselle Greta Lena Höffner som också är dopvittne vid detta dop är Christina Sofias syster.
 
Mvh
Anders

132
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-17, 12:05 »
Det verkar inte finnas någon bouppteckning för Jonas Höffner. Däremot finns sådana både för hans far Petter Christian Höffner och mor Cristina Sofia Silfverhäst. Hur som helst var det intressant att Anrep anger en kapten Höffner och Elsa Lilljebjörn som föräldrar till Stina Sofia Höffner. Kan detta vara ursprunget till att Nordensvan i Värmlands regementes historia gifter ihop en i övrigt okänd Elsa Lilljebjörn med Ernest Höffner? Detta har ju orsakat en del förvirring, inte minst här på Anbytarforum. Hur som helst tror jag att båda dessa giften nog skall strykas ur Höffner-Lilljebjörn genealogierna.

133
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-15, 18:40 »
Hej Bertil,
 
Jonas Höffner och Anna Catharina Lilljebjörn får en dotter Stina Sophia på Norra Vålsätter, Stora Kil, 1747-11-12. Modern dör förmodligen tidigt och Stina Sophia återfinns först hos Britta Lisa Uggla på Ström, Kila (SE/VA/13278 Kila AI:1 (1761-1765)  Bild 81 / sid 92), sedan i Melbyn, Bro (SE/VA/13059 Bro AI:4 (1765-1768)  Bild 104 / sid 98) och som Leonard Fredrik Ugglas hustru i Wedbjörn, Holm (SE/GLA/13648 Holm AI:3 (1778-1783)  Bild 28 / sid 21). Hon kan sedan följas via Prästgården, Ör (SE/GLA/13675 Ör AI:1 (1779-1783)  Bild 145 / sid 138) Berg Säteri, Holm (SE/GLA/13648 Holm AI:3 (1778-1783)  Bild 73 / sid 61a), Stottsbacken, Grinstad (SE/GLA/13159 Grinstad AI:8 (1787-1795)  Bild 220 / sid 215) och Järn, Järn (SE/GLA/13264 Järn AI:3 (1789-1800)  Bild 19 / sid 13) . På Bergs säter anges hon vara född 1746! Hon åtföljs också av en syster Anna Catharina (eller Greta Lena) född 1754-10-07 vid flera av flyttarna.  Jag gissar alltså att Anrep är lite fel ute här, men skulle gärna få detta 100% bekräftat. Kanske det går att hitta en bouppteckning för Jonas Höffner som dör 1774-02-09 i Norra Vållsäter, Stora Kil?
 
Hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av Andkl 2013-05-16 13:11)

134
Landin / Landin
« skrivet: 2013-04-30, 14:59 »
Oskar Landin finns med vid sin hustrus fars bouppteckning i Skogen, Sillerud, 1911. Hustrun heter Emma Andreasdotter, född 1867-09-26 i Skogen. Trots en hel del letande har jag inte kunnat lokalisera denne Oskar Landin. Det kan finnas en koppling till Norge eftersom Emma flyttar dit  1890. Från bouppteckningen framgår inte var Oskar och Emma befinner sig 1911. Finns det någon som har uppgifter om detta par?
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-04-30 15:00)

135
Tollet / Tollet
« skrivet: 2013-04-16, 16:45 »
Hej Gunilla,
 
Jag försökte sända dig ett mail, men din e-mail adress verkar inte funka. Hur som helst skrev jag att erbjudandet om fota på gravhällen låter intressant. Har du möjlighet får du gärna maila mig denna eller lägg ut här på Anbytarforum.
 
En undran jag har är också om du eller någon annan känner till några bevis eller tydliga indikationer på att Tollet verkligen är en valonsläkt, annat än att det påstås lite här och där.
 
Hälsningar
Anders

136
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / Strömstedt, Bo (f. 1929)
« skrivet: 2013-03-31, 15:42 »
För några dagar sedan noterade jag på Anbytarforum: Strömstedt (möjligen felaktigt placerat) att Bo Strömstedts antavla ganska avsevärt kan kompletteras.
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/7865.html

137
Strömstedt / Strömstedt
« skrivet: 2013-03-26, 13:59 »
Bo Strömstedts antavla på fädernet finns utlagd av Carl-Johan Ivarsson och Kenneth Larsson på RÖTTER-sidan
 
http://www.genealogi.se/stromst2.htm#21
 
Anorna 40 Jonas Strömstedt och 41 Hedvig Poignant saknar där fortsättning. Emellertid finns möjlighet att här ganska avsevärt bygga på antavlan.  
 
Vad gäller Hedvig Poignant är hon född 1723-15-13 i Grösäter, Ör (P) med föräldrar Daniel Poignant (1687-1779) och Margareta Wulf. För den förstnämnde finns omfattande information på Anbytarforum: Poignant och den senare är troligen släkt med vinskänken i Stockholm Anders Larsson Wulf enligt vad jag anger på Anbytarforum: Wulf.
 
Vad gäller Jonas Strömstedt är hans far Kornetten Petter Strömstedt vid Västgöta regemente, om vilken man kan läsa i detta regementes regementshistoria och i Karl XII:s officerare. Att så är fallet framgår av att Petter Strömstedt står som far tillsammans med Jonas Strömstedt i husförhörslängd i Vårvik (P) från 1748. Petter är också fadder vid flera av Jonas barns dop. Han dör 1764-05-29 i Krokane, Vårvik (P). Petter är gift två gånger och Jonas mor är Ulrika Silfverlood (1667-1721). Ulrika tillhör adlig släkt 692 så här är det bara att anlita Elgenstierna och annan ”professionell” historisk litteratur för att ta sig tillbaka till 1300-talet. Vägen går via släkterna Graan, Bure, Grubb, Bagge, Soop, Måneskölde af Seglinge, Bölja, Hålbonässläkten, Gädda mm.

139
Svanskog / Svanskog
« skrivet: 2013-03-13, 08:20 »

140
Svanskog / Svanskog
« skrivet: 2013-03-12, 19:38 »
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister är Anders vid vigseln från just Säviken, Laxarby (P). Vidare anges där också att Lena dör av Rödsjuka i Krubbenäs 1773-05-26.  
 
/Anders

141
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2013-03-02, 17:31 »
Föresten Martin, du råkar inte veta var Dordi Nilsdotter tar vägen efter Anders Svenssons död 1759?

142
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2013-03-02, 15:13 »
Martin!
 
Från denna bouppteckning
 
Vedbo häradsrätt FIIa:2 (1756-1762) Bild 218 / sid 429
 
framgår att Dordi Nilsdotter är mor till  Ingeborg och alla Anders Svenssons barn.
 
/Anders

143
Moffat / Moffat
« skrivet: 2013-01-26, 15:37 »
Jag har gjort några mindre förändringar av transkriptionen som jag la ut i ovanstående meddelande. Eftersom jag tydligen är för sent ute för att ändra detta meddelande kommer här texten ånyo, nu i en förhoppningsvis förbättrad version.
 
Fördenskull, sedan wi hafwa igenom några förnäma och Trowärdige män/: hwilka wi hafwa det anförtrodt och befallat:/ grannerligen låtit ransakat om berörde adelsmans slächt och härkomst, så hafwa wi förnummit, såsom wi med detta offenteligen betyga at denna wåre undersåtare herr Robert Mofatt  är född af ächta Säng, och så till fäderne som möderne ?prunnen utaf höga och förnäma Familiar, som här i riket öfwer några hundrade åhr, hafwa warit i floor. nembl. fadern wälbördig axel ander mofatt  Commendant öfwer Edny, hans fader war herr Vilhelm Mofatt, Comendant til Capella, hans faderfaders fader war herr Johan mofatt, herre til mofatt, des hustru war Evphemia Hum, friherrens til wadderburn dotter, hans faderfaders moder war fru maria Kera  herr Thomas Keri  dotter friherrens til mereinton som hade til ächta friherrens af Jonston dotter Johannam af Jonston, hans farmoder war fru Christina Hendersona. friherrens af Hordel, Johan Hendersoni  dotter och Thomas Hendersoni  friherrens til Hordel dotterdotter; hwars hustru war fru margareta wärneta, friherrens af Leyes dotter hans farmoders moder fru Christina Menesia  friherrens af Pittfält och Riddares herr Pauli Menosi  dotter, hwars moder war fru Isabella Horbes  friherrens wälborne herr Johan de Horbes  dotter. men uppå mödernet är han född af wälborne fru Isabella Richardsone, Vilhelmi Richardsoni  til Aberkromby dotter, hwars farfader war Jacob Rechardsson til Smeton, hans hustru war fru Marina Douglas  högwälborne grefwes, herr Mortone dotter des morfaders moder, war fru agneta Keri, friherrens af wiebotte, herr Mani Keri dotter; hwars hustru war fru margareta maxvol, friherrens af herris dotter, des mormoder war fru Elisabeta Jeuim  harr Robert Jeuims  til welty dotter des fader war friherrens af dräm Alexander Jeuim, hwars hustru war Isabella Douglas, högwälborne grefwas af wastam dotter. des mormoders moder war fru Margareta Innes  herr Johan Innes, herre til Bretorffer dotter; des hustru war Elisabeta Gordonia, friherrens af Haddo dotter.

144
Moffat / Moffat
« skrivet: 2013-01-24, 19:59 »
Det har varit känt att Kapten Robert Moffat 1672 i Skottland begärt och fått ett bördsbrev. Detta framgår av The Register of the Privy Council of Scotland, 3rd Series, Volume 3, 1669-1672. Page 573. I brev skrivna av hans hustru framgår det också att han av allt att döma har omkommit på vägen tillbaka till Sverige från Skottland: skeppet saknas. Ett antagande blir därför att bördsbrevet bör ha försvunnit till havets botten i februari 1673 och att man som släktforskare får finna sig i att det inte går att reda ut Roberts skottska  anor. Min förvåning och upphetsning var därför stor när jag i den av Riksarkivet nyligen på nätet utlagda Biographica-samlingen hittade vad som av allt att döma är en avskrift av bördsbrevet vidimerad i Millsevik 1765. Det hittas här
 
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/M/I/M 13 b, bildid: A0069904_00233
 
Jag har inledningsvis gjort en avskrift av den del av brevet som ger genealogisk information. Den ses nedan och jag skulle uppskatta försök att från denna text sätta ihop Roberts anor samt upplysning angående de i brevet nämnda skottska adelsmännen. Jag har gjort ett försök att sätta samman släktträdet själv men hittar lite motsättningar och känner mig långt från säker. Troligtvis skulle det hjälpa om uppgifter om de nämnda personernas genealogi kan hittas på annat håll.
 
Fördenskull, sedan wi hafwa igenom några förnäma och Trowärdige män/: hwilka wi hafwa det anförtrodt och befallat:/ grannerligen låtit ransakat om berörde adelsmans slächt och härkomst, så hafwa wi förnummit, såsom wi med detta offenteligen betygar att denna wåre undersåtare herr Robert Mofatt är född af ächta säng, och så till fäderne som möderne ?prunnen utaf höga och förnäma Familiar som här i riket öfwer några hundrade åhr, hafwa warit i floor. nembl. fadern wälbördig axel ander mofatt Commendant öfwer Edny, hans fader war herr Vilhelm Mofatt, Commendant til Capella, hans faderfaders fader war herr Johan mofatt, herre til mofatt, des hustru war Erphemia Hum, friherrens til wadderburn dotter, hans faderfaders moder war fru maria Kera herr Thomas Keri dotter friherrens til mereinton som hade til ächta friherrens af Jonston dotter Johannam af Jonston, hans farmoder war fru Christina Hendersona. friherrens af Hordel, Johan Hendersoni dotter och Thomas Hendersoni friherrens til Hordel dotterdotter; hwars hustru war fru margareta wärneta, friherrens af Leyes dotter hans farmoders moder fru Christina Menesia friherrens af Pittfält och Riddares herr Pauli Menosi dotter, hwars moder war fru Isabella Horbes friherrens wälborne herr Johan de Horbes dotter. men uppå mödernet är han född af wälborne fru Isabella Richardsone, Vilhelmi Richardsoni til Aberkromby dotter, hwars farfader war Jacob Rechardsson til Smeton, hans hustru war fru Marina Douglas högwälborne grefwens, herr Mortone dotter des morfaders moder, war fru agneta Keri, friherrens af wiebotte, herr Mani Keri dotter; hwars hustru war fru margareta maevol, friherrens af herris dotter, des mormoder war fru Elisabeta Jenim harr Robert Jenims til welty dotter des fader war friherrens af dräm Alexander Jenim, hwars hustru war Isabella Douglas, högwälborne grefwas af wastam dotter. des mormoders moder war fru Margareta Innes herr Johan Innes, herre til Bretorffer dotter; des hustru war Elisabeta Gordonia, friherrens af Hadde dotter.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-24 21:06)

145
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-01-24, 12:25 »
Hej alla Höffnerforskare,
 
För två dagar sedan var jag på Krigsarkivet och begärde fram Höffner-mappen i Biographica-samlingen. Enligt kartoteket skall det finnas en sådan mapp på Mårten Höffner (1658-1728) (tror jag det var? Kan också ha varit Ernest Höffner (1654-1724). Blev nu osäker.) Jag finner då att denna mapp saknas?! Således, när var sista gången någon tittade i den? Kan den vid detta tillfälla ha hamnat fel? Någon som vet, eller har tillgång till materialet? Vore tråkigt om dessa (eventuella) källor för alltid är borta.
 
Hälsningar
Anders

146
Utan att ha tittat på bilden så tror jag att jag med stor sannolikhet kan säga att det rör sig om det som numera skrivs Knyttkärr, men som av en Åmålit uttalas Knöttkärr och som ofta också stavas på detta eller liknande sätt i kyrkböckerna. Det finns västra och östra Knyttkärr men det är inte alltid det anges vilket det rör sig om.

147
Edsleskog / Edsleskog
« skrivet: 2013-01-21, 16:35 »
Bryngel Dahlgren dör i Tjuke 1790-08-10. Han anges vara 68 år?!
 
Åmåls stadsförsamling F:2 (1768-1805) Bild 109
 
Här är också bouppteckningen:
 
Tössbo häradsrätt FII:12 (1791-1796) Bild 234 / sid 463
 
Efterlevande är Anicka Jonasdotter och en son Gunnar Bryngelsson.
 
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-21 16:42)

148
Edsleskog / Edsleskog
« skrivet: 2013-01-21, 10:59 »
Hej Leif,
 
Sonen Gunnar Bryngelsson gifter sig i Åmål 1791-03-25 med Maria Bryngelsdotter. De får en dotter i Tjuke 1792-01-01 och flyttar sedan 1794 till Fyrsten i Edsleskog där de återfinns på hfl
 
Edsleskog AI:4 (1794-1800) Bild 35 / sid 30
 
Där finns också Inh. Enk. Mode. Annecka Jansdr som uppges vara född i Svanskog samt död 1800-04-02. Jag har inte hittat varken henne eller Bryngel Dahlgren i dödboken dock.
 
Jag undrar varifrån du har att det finns en dotter Kjerstin född 1760? Det finns en flicka Kjerstin Bryngelsdotter född 1760 här
 
Edsleskog AI:1 (1774-1779) Bild 26 / sid 43
 
men när det står flicka brukar väl det indikera att det inte är en dotterrelation med husfadern? Finns Kjerstin någon annan stans där det framgår att hon är dotter till Bryngel och Annecka?
 
Hälsningar
Anders

149
Mo / Mo
« skrivet: 2013-01-09, 13:57 »
Hej Margareta,
 
Jag tror du hittar Nils Olofssons bouppteckning här!?
 
Tössbo häradsrätt FII:10 (1783-1785) Bild 94 / sid 183
 
Han dör i Klapperud, Fröskog 1783!
 
Jag använde bouppteckningsregistret på Arkiv Digital. Gissar att det är samma som finns på Åmåls bibliotek?
 
Hälsningar
Anders

150
Hej Thomas och andra,
 
I senare hfl-er, tex Åmåls landsförsamling AI:10 (1841-1845) Bild 123 / sid 232, anges att Maria är född 1768-01-07 och födelseboken (Åmåls stadsförsamling C:3 (1751-1788) Bild 118 / sid 227) ser man då att föräldrarna  är just Jacob Stensson och Maria Halvardsdotter. Detta får man nog anse är bevis nog för att svara ja på din fråga, även om Maria inte går att följa under hfl-luckan som finns i Åmåls lfs.  
 
Jag antar att du har noterat att Maria är änka när hon gifter sig med Jon Nilsson 1801-11-08? Vid sitt första gifte med Anders Jonsson 1793-12-26 anges hon vara från Östby, men hittas inte där i hfl vad jag kan se.
 
De nummer i hfl-er i Åmåls lfs som du nämner har jag för mig har varit uppe till diskussion tidigare, utan att någon har kunnat förklara vad det är. Eller?
 
Angående det här med kusingifte: det är ju uppenbart att man hittar ett stort antal sådana när man släktforskar i norra Dalsland och vad jag har för mig krävdes dispens för sådana. Frågan som jag funderat på är då: var finns dessa dispenser? De måste ju vara en guldgruva för släktforskare. Någon som vet?  
 
Hälsningar
Anders

151
Wulf / Wulff / Wolf / Wolff / Wulf / Wulff / Wolf / Wolff
« skrivet: 2013-01-03, 19:33 »
Jag har tidigare under denna rubrik eftersökt anorna till Margareta Wulf, hustru till kapten Daniel Poignant. Ingen har svarat, men nu har jag kanske fått upp ett spår:  
 
Första gången Margareta Wulf dyker upp är det som dopvittne i Ör 1720-07-02 (Ör C:2 (1702-1751) Bild 59 / sid 111):  där döps flickan Anna Stina med
 
föräldrar: Leutnanten wid Enrolerings Manskapet manhaftig Georg Gongel och Madam Christina Herman
 
och
 
faddrar: Häradshövdingen Wälb:ne Carl Gyllenhök, Magister Johan Waldenström och Cap:Leitn: wid Enrolering manskapet Daniel Poinant, Öfwerstinnan Högwelb:ne Fru Elisabet Mörling och Jungf: Greta Wulf.
 
Margaretas (Gretas) blivande man är således också dopvittne och liksom barnets far officer för Enrolleringsallmogen på Dahl. Elisabet Mörling har också kopplingar till detta regemente eftersom hennes man Gabriel Leijonbrink är dess överste. Man kan nu undra hur Margareta Wulf har hamnat ibland denna skara dopvittnen? Jo nämligen, Elisabet Mörlings mor är (enligt Elgenstierna) Carin Wulf, dotter till vinskänken i Stockholm Anders Larsson Wulf och Elisabet Mikaelsdotter. Här har vi alltså en tänkbar, för att inte säga mycket trolig, släktkrets för Margareta Wulf: det naturligaste släktskapet borde vara att Elisabet Mörling och Margareta Wulf är kusiner och att då Margareta är dotter till en (för mig) okänd son till Anders Larsson Wulf.
 
Efter denna utläggning blir nu min fråga om det finns några ytterligare uppgifter någonstans om vinskänken i Stockholm Anders Larsson Wulf och dess hustru Elisabet Mikaelsdotter? Specifikt skulle man naturligtvis vilja få tag på eventuella söner till dessa.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-03 20:20)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-04 11:03)

152
Poignant / Poignant
« skrivet: 2012-12-16, 15:53 »
Följande hittas i Tryde CI:1 (1688-1731) Bild 90 / sid 83, daterat 1713-10-24:
 
d. 24. döptes H: Leut. Poignantz son, Joh Jörgen, som blehf för sina orsaker skul hemma döpt, föruthan Prästen och Klåckarn var witne til dopet Corporal Bohm
 
Vad de särskilda orsakerna kan vara kanske kan förstås av att H. Lieut Poignant och Hedvig Brunell vigs först 1714-04-18 (Tryde CI:1 (1688-1731) Bild 135 / sid 128).
 
Sonen som döps skulle kunna vara förste kammarskrivare och notfiskare Johan Georg Poignant, som enlig Arvid Noreen skall vara född 1715 i Skåne och som enligt dödnotisen 1762-07-07 (Finska församlingen CI:6 (1762-1781) Bild 92 / sid 191) beräknas vara född 1714.

153
Odensvi / Odensvi
« skrivet: 2012-12-16, 15:45 »
Stort tack för detta Christoffer. Kan bli viktiga pusselbitar i gåtan Daniel Poignants andra hustru. /Anders

154
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2012-12-16, 10:25 »
Ove! Fick du Antavlan jag sände? Osäker på om det vara rätt e-mail. /Anders

155
Odensvi / Odensvi
« skrivet: 2012-12-15, 21:55 »
Ryttaren Erich Wulf och hustru Malin Andersdotter får en dotter Margareta i Odensvi 1700-07-10 (Odensvi C:1 (1680-1720) Bild 82 / sid 79). Vet någon om det kan finnas ytterligare information om denna familj? Kan de hitts i husförhörslängder eller mantalslängder? Jag är speciellt intresserad av dottern Margaretas levnadsöden. Kan det möjligen vara den Margareta Wulff som blir gift med Kapten Daniel Poignant och får barn i Ör och Erikstad i Dalsland? Kanske lite långsökt men det vimlar ju inte av kvinnor med namnet Margaret Wulff i lämplig ålder.

156
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2012-12-14, 19:40 »
Tack Ove för en hel del intressanta uppgifter. Gunnar Nilsson dör 1740-09-16 vid 70 års ålder, men vad som är mera intressant är att jag hittade Nils Gunnarssons dödsnotis och det visar sig att han dör redan 1741-06-07 vid 44 år ålder. Detta medför ju att min teori om två Lars Nilsson faller och jag gissar nu att det bara finns en med födelseår 1738.
 
Anders

157
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2012-12-14, 12:50 »
Jag fortsätter mina funderingar:
 
4. Eftersom det I flera hfl-er står att Maria Persdotter är från Mon, även innan födelsedatum blir ändrat, skulle jag nog utan vidare gå på att det är Maria, med föräldrar Per Strandberg och Kjerstin Amundsdotter, född  1751-10-23 i Mon, som gäller. Man undviker då också det kusinbröllop som blir följden av uppgiften i Laxarby historia.

158
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2012-12-13, 20:00 »
Hej igen Ove,
 
Jag funderar på några saker:
 
1. Är det så säkert  att det är fel att son Lars föds 1747. Det skulle ju kunna vara så att den Lars som föds 1738 är död och en ny son får samma namn. Verkar också underligt att prästen tycker att Jöns är 7 år äldre än sin bror om han i själva verket skall vara 3 år yngre.
 
2. Den Jöns som hittas i hfl AI:2 sid 15 uppfattar jag som son till Gunnar och Marit: Ingrid verkar vara inskriven efter Jöns tycker jag. Förslagsvis vid vigseln 1724.
 
3. Med anledning av att Ingrid Svensson anges vara från Översidan vid vigseln tittade jag i hfl under Översidan 1720-26. Man hittar då en dotter Ingerit med far Sven Larsson och mor Elin. Sven står längst ner på Laxarby AI:2 (1720-1726) Bild 9 / sid 7 och Ingerit på nästa sida. Vad tror du om denna kandidat kontra den som är född i Backa 1703?
 
Hälsningar
Anders

159
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-30
« skrivet: 2012-12-13, 10:04 »
Hej Ove,
 
Följande hittas om Gunnar Nilsson i Anders Edestams domboksanteckningar:
 
1698 (Vedbo): Bröderna Gunnar Nilsson i Backa och Jöns Nilsson i Lidan tvistade om 1/3 i 1/4 i Backa, som deras systrar Elin Nilsdtr och Börta Nilsdtr äga. De bör inlösa systrarnas jord hälften var för 20 rdr.
 
1698 (Vedbo): Förlikning mellan bröderna Gunnar Nilsson i Backa och Jöns Nilsson i Lidan. Gunnar får 2/3 i 1/4 i Backa och Jöns får 1/3 i 1/4 i Backa och 1/3 i Lidan.
 
1725 (Vedbo): Gunnar Nilsson i Backa begär fasta på 1/4 i 1 Backa, Laxarby, jmfr dom 1698 att Gunnar Nilsson och hans bror Jöns Nilsson i Lidan få lösa 1/2 i 1/3 i 1/4 i Backa, som deras systrar Elin och Börta Nilsdöttrar äga. Köpebrev 8 maj 1698, att Nils Olofsson i Närsidan sålt sin hustru Ingrid Nilsdtrs arvlott 1/6 i 1/4 i 1 Backa. Köparen ärvt efter sin far 1/3 i 1/4 i 1. 1723 har Jon Nilssons arvingar i Liden sålt till Gunnar sin 1/3 i 1/4, som får fasta på 1/4 i Backa.
 
Gunnars far borde vara Nils Börjesson i Backa. Jag har en del antecknat om hans anor men behöver nog tänka igenom dessa innan de kan läggas ut här. Hur som helst är mina källor till dessa Anders Edestams domboksanteckningar och sockenbok om Torrskog.
 
Hälsningar
Anders

160
Sillerud / Sillerud CI:1 (1683-1699) Bild 100 / sid 230
« skrivet: 2012-11-28, 12:59 »
Tack Kenneth,
 
Intressant hur det plötsligt verkar glasklart, nar man vet vad det står.
 
Anders

161
Sillerud / Sillerud CI:1 (1683-1699) Bild 100 / sid 230
« skrivet: 2012-11-27, 19:29 »
Per Svensson kommer från Torgelsbyn, men varifrån kommer Marit Olofsdotter?

162
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-12-09
« skrivet: 2012-10-27, 12:03 »
Hej Bo,  
 
Jag är inte insatt i det specifika fallet du tar upp ovan, men ett påpekande kan vara att det nog inte är helt ovanligt att syskon har samma namn vid denna tidpunkt. Oftast  rör det sig då om halvsyskon, men jag undrar om inte det kan förekomma även för helsyskon. Ibland skiljs de åt med förleden lilla och stora (kvinnor?) eller beteckningarna yngre och äldre (män?) men inte alltid.
 
Mvh
Anders

163
Mo / Mo CI:1 (1705-1736) Bild 115 / sid 221
« skrivet: 2012-10-25, 19:00 »
Tack Lotta, jag tror du har rätt: i mantalslängden 1731 finns i Tjuke, Åmåls landsförsamling, en dräng Nils Igihlsson, med moder. Skulle kunna vara Lars bror och mor.

164
Mo / Mo CI:1 (1705-1736) Bild 115 / sid 221
« skrivet: 2012-10-25, 12:35 »
Varifrån kommer drängen Lars Egelsson?

165
Silbodal / Äldre inlägg (arkiv) till 23 februari, 2014
« skrivet: 2012-10-02, 16:40 »
Min mormors mor Hilma Maria, född 1883-07-29 I Elgtån, Sillerud, saknar uppgiven fader i födelseboken. Moder är Maria Katarina Johannesdotter som fram till  1882-11-03 är piga i Lian, Silbodal, där man kan mistänka att Hilma Maria kommer till. Modern Maria Katarina dör 1896, och 1900 anges, bla i folkräkningen, Hilma Marias efternamn till Johannesdotter Hök. Namnet Hök eller Höök hänger sedan med framöver, man runt 1925 står det plötsligt Häll i både inflyttningslängd och husförhörslängd. Detta fram till mantalslängden 1941 då Häll är överstruket och ersatt med Johannesdotter. Det kan också nämnas att Hilma Maria är gift med Anders Storm sedan 1907 och på gravstenen från 1942 kan man läsa namnet Hilma Maria Storm.
 
Således en väldigt röra av namn som ju ofta är fallet runt förra sekelskiftet, men det intressanta är nu om namnen Hök eller Häll har något att göra med Hilma Marias okända far? När man söker i diverse databaser (Disbyt, VKBR, Folkräkningarna) verkar det inte finnas varken Hök eller Häll i Silbodal, men de är ju inte heltäckande. Således, finns någon som känner till någon (soldat?) med namnet Hök eller Häll i Silbodal eller dess närhet runt 1882?
 
En intressant sak är att min mamma (född 1924) aldrig hade hört talas om namnet Häll när jag frågade henne, ändå står det alltså under 15 år i församlingsboken.

166
King / King
« skrivet: 2012-10-01, 12:54 »
Följande bok kan hittas på nätet
 
Th. A. Fischer: The Scots in Sweden, 1907, http://archive.org/stream/scotsinswedenbei00fiscuoft/scotsinswedenbei00fiscuoft_ djvu.txt
 
Halva boken berör skottar i svensk militärtjänst. Kanske kan innehålla något matnyttigt. Notera att boken finns i olika format, bla pdf.

167
Odensala / Odensala
« skrivet: 2012-09-17, 14:57 »
Genom Stefans förtydligande blir det klart att sergeanten på Tollsta heter Lars Mosett och inget annat. Ett pinsamt misstag från min sida och det blir därmed klart att någon koppling till släkten Moffat knappast existerar.

168
Odensala / Äldre inlägg (arkiv) till 16 september, 2012
« skrivet: 2012-09-16, 11:27 »
Sergant Lars Mofett är bosatt på Tollsta, Odensala, mellan ca 1746 och ca 1756, men han kan mycket väl finnas där tidigare (och efter?). Han är gift med Anna Maria Stenbeck, f 1723, och dessa får flera barn under ovan nämnda period. I husförhörslängden 1761-1762 finns Mad:An.Maria Mafett i Tollestad utan make och tillsammans med två av barnen (detta måste vara Anna Maria Stenbeck som nu har fått en (distorderad) variant av makens namn) (se Odensala AI:1 (1760-1776) Bild 32 / sid 47). Hon uppges flytta till Stockholm 1762 i November. Jag är intresserad av ytterligare uppgifter om dessa personer. I förlängningen undrar jag om Lars Mofett går att knyta till värmlands-skottska släkten Moffat (Mofatt).

169
There is a good chance that your Erik can be found on this household record:
 
Ånimskog AI:3 (1747-1751) Bild 17 / sid 12
 
If he is followed forward in Salebol, Ånimskog, it says on this page
 
Ånimskog AI:5 (1762-1767) Bild 24 / sid 39
 
that he has moved to Torpane, and from what I gather that is where you then find him?
 
From the Disbyt page that gave me the idea where to look it seems his birth record has not been found.

170
I happened to see this discussion more or less by chance but reacted on the fact that it is very unlikely that the parents of Erik Jansson are Gulbrand Persson and Karin Gullbrandsdotter, If it were so Erik's second name would be Gullbrandsson! However, Christer is certainly right: Gulbrand Persson and Karin Gullbrandsdotter are listed as parents on the page Mary refers to. The conclusion must therefore be that this is not the correct birth record.

171
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-07
« skrivet: 2012-08-16, 16:32 »
När smeden Elof Olofsson avlider i Hönacka, Glava, 1742, anges (om jag läser rätt?) att han är född i Lövnäs, Gunnarskog, se Glava CI:3 (1733-1750) Bild 103 / sid 203. Elof och hustrun Sigrid Bryngelsdotter har flyttat till Hönacka från Fröbol i Älgå, där de hittas i husförhörslängden mellan 1726 och 1736. I Hönacka bor sonen Olof Elofsson. Smeden Elof Olofsson beräknas vara född 1682.
 
Jag ser i inläggen i denna tråd att det verkar finnas flera Olof Elofsson och Elof Olofsson i Lövnäs och/eller Treskog. Finns det någon möjlighet att länka dessa till min Elof Olofsson ovan?

172
Tack för svar Anna! Ja då verkar det vara så svårt som jag befarade; jag tror kanske får lägga detta på is tills vidare.  
 
Det är helt riktigt att namnet Moffat, som ju förkommer i huvudsak i Värmland under 16- och 17-hundratalen, inte finns i folkräkningen 1890 och detta är faktiskt anledningen till att jag försöker följa namnet framåt i tiden. I någon gren har detta varit möjligt och faktum är att släkten fortlever även agnatiskt, men användandet av namnet försvinner. Detta verkar höra samman med att släkten upphör att vara en officerssläkt (som varit nära att adlas runt 1670).

173
Drängen Göran Andersson Mofatt hittas Holms socken sista gången 1826 (Holm AI:9 (1824-1828) Bild 144 / sid 278) där han anges ha flyttat till Göteborg. Hans syster Maria Catarina anges i moderns bouppteckning (Sundals häradsrätt FIIa:56 (1830-1830) Bild 251 / sid 493) också befinna sig i Göteborg. Har någon kännedom om dessa personer går att hitta i Göteborg eller om släktnamnet Mofatt (Moffat) överhuvudtaget kan finns där. Jag har ingen erfarenhet av släktforskning i Göteborg och känner mig osäker på hur gå till väga.

174
Mo / Mo vigsel 1735
« skrivet: 2012-06-21, 15:05 »
Inget dumt förslag Mats! Sväljen har enligt mantalslängderna 1744 och 1750 endast en åbo, nämligen Lars Börgesson. 1732 finns däremot en Börge Larsson; förmodad far som också återfinns i Edestams domboksutdrag under Svälgen. Jag tror du löste det på direkten! Man tackar och bugar! (Visserligen gjorde detta att den Kerstin Danielsdotter som jag hade hoppats finna en far till nu inte kan identifieras med denna Stina Danielsdotter, men en felaktig kandidat blev i alla fall elliminerad.)

175
Mo / Mo vigsel 1735
« skrivet: 2012-06-21, 11:25 »
Den 1 oktober 1735 i Mo sn, Tössbo härad (Mo CI:1 (1705-1736) Bild 117 / sid 225), gifter sig Stina Danielsdotter från Persby bruk med någon som skulle kunna vara en Börgesson från en plats som börjar på S, men det är mycket svårläst. I det utmärkta register som hittas på Släktdata anges Lars ?gesson i S, men jag är inte säker på Lars? Är det någon som kan tolka detta eller har vetskap om Stinas levnadsbana. Från andra källor tror jag mig veta att hon är född 1715-10-21 och dotter till Hammarsmedsmästaren Daniel Ersson Fulfisk i Persbyn.


176
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2012-05-27, 14:35 »
Ovanstående post från Linus fick mig att titta lite närmare på Adolph Berntssons hustru Annika Ersdotter Högström. Enligt hfl är hon född 1729 (se ovan) fadern är Länsman Erik Ersson Högström (1680-1771) (listad ovan) och modern torde vara Ingrid Schultz. Man hittar i hfl:en ovan två söner till Erik Högström och Ingrid Schultz; nämligen Daniel Högström och Kornetten Carl Högström. Det verkar finnas ytterligare en son: Gårdsfogden Jan (Johan) Eriksson Högström. Dessa tre söner verkar ha varit lite av Värmlandsnäs värstingar: Jan får tre oäkta barn, liksom Carl innan han gifter sig med Greta Maria Laurell 1801, och Daniel är också far till en oäkta dotter. Totalt alltså 7 oäkta barn bland 3 bröder! Något om detta borde finnas nämnt i domboken. Källa till ovanstående är Värmlands Kyrkoboksregister.

177
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2013
« skrivet: 2012-05-17, 18:34 »
Hej Gunilla,
 
Här är några (korta) svar på dina frågor:
 
Var hittade du Nils? Nils Eriksson finns i Mantalslängd i Öjenäs mellan 1668 och 1688 och antas vara Ernest Nilssons far. Han nämns också i domboksutdragen 1668, 1683 och 1685.  
 
Jag måste ha missförstått dig. Brorsbarn bör läsas (halv)brorsbarn. Ingeborg Halstensdotter var ju gift med Erik Olofsson och Måns Persson. Med Erik har hon barn Nils (ovan), Per, Halsten, Ingeborg och Olof. Med Måns således Marit. Marits (halv)brorsbarn har således patronymikon enligt notisen.
 
Hur vet vi att Erik Olofsson lever 1666? Detta var en missuppfattning av mig! Tittar man i Mantalslängden så får man intrycket att Erik Olofsson dör runt 1656-1657 och Ingeborg bör vara omgift med Måns runt 1658.
 
Tack så långt Gunilla; även om vi kanske inte löst alla frågor (naturligtvis!) så kanske det har klarnat på några punkter. Det är ju rätt så många om och men och hit och dit.  
 
Anders

178
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2013
« skrivet: 2012-05-16, 19:49 »
Hej Cathrin,
 
Här kommer en komplettering till din lista på barn till Ernest Nilsson och Maret Eriksdotter och barnens dopvittnen. Jag har i parantes lagt in dopvittnenas (troliga) släktrelationer till barnen. Där det inte finns några parenteser kan det ju mycket väl också röra sig om släktingar men det får framtida forskning kanske visa.  
 
1) Nils, f. 15/2 1703, Dopvittnen: Oluf Elofsson, Bengt i Gullsbyn, Ingebor i Öjenäs (faster), Karin i Öjenäs.
 
2) Lisken, f 6/1 1706, Dopvittnen: ???? i Öjenäs, Ar?? i Åsgård, Ingebor ibid (faster), Kari i Öjenäs.
 
3) Erik, f 9/1 1709, Dopvittnen: Erik Larsson i Åsgården (morfar?), Halsten (fars farbror) samt Oluf i Öjenäs, Halstens hustru i Öjenäs som bar barnet, och Hustru Kari ibidem följde med.
 
4) Ingeborg, f 1/12 1711, Dopvittnen: Per Ersson i Öjenäs (fars farbror), Nils Persson i Åsgården, dräng Erik Persson och Erik Halstensson i Öjenäs (fars kusiner?). Barnet bars af hustru Ingebor i Öjenäs (faster) och hustru Kari ibidem följde med, samt pigan Kirsti och Sigrid i Öjenäs.
 
5) Maria, f 17/6 174, Dopvittnen: Beskedlige Per Eriksson i Öjenäs (fars farbror), Lars Mickelsson i Myringsby (fars svåger) , d: Erik Halstensson (fars kusin?) och Erik Nilsson i Öjenäs (farbror), Barnet bars av hustru Ingebor i Öjenäs (faster) och hustru Kari ibid: följde med.
 
6) Lars, f 15/12 1716, Dopvittnen: Beskedlige Nils i Åsegård, Oluf i Bråten, d: Erik Nilsson (farbror) och Måns i Öjenäs, barnet bars av H: Walbor i Åhsgård (halv-faster) och H. Kari i Öjenäs följde med, samt P: Kirsti och P: Maret ibid.
 
Jag har också tittat på dopvittnen till Ernests syskons barn: Systern Ingeborg med man Lars Mickelsson har barn Ingeborg, Olof, Olof, Elisabet, Ernest, Ingeborg och Petter. Många av de dopvittnen som nämns ovan finns med här också,  och Ernest är dopvittne 4 gånger och hans hustru bär barnet vid ett tillfälle. Brodern Erik Nilsson har jag bara noterat ett barn till så långt (finns nog flera): Lisken född 1718, och här är Ernest dopvittne.
 
Hälsningar
Anders

179
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2013
« skrivet: 2012-05-14, 08:50 »
Hej Gunilla och Cathrin.
 
Intressant det du påpekar Gunilla om de förvånansvärt många Ernest i Lysvik. När jag skrev min kommentar om ovanligheten i namnet hade jag tillgång till Linnaruds födda, vigda och döda i Sunne 1669-1721, där det finns lite statistik på sista sidorna och inte en enda Ernest hittas i Sunnes dopböcker under denna tid. En intressant fråga är hur många av de Ernest du nämner som har släktband till Ernest Mårtensson Höffner?
 
Nu tror jag i och för sig inte resonemanget jag förde ovan bygger på att ett namn ärvs. Jag gör ett försök att förtydliga: Den domboksnotis som nämnts lyder:
 
Fryksdals härad domprotokoll 1731 ht 219/ Maria Månsdotter i Åsegård har 1731 4/9 överlåtit sin mödernejord i Öjenäs till sina brorsbarn Ernest Nilsson, Erik Nilsson, Måns Persson, Nils Halstensson och Måns Persson d.y mot vederlag av deras jord i Kyrkbyn och 7 rd.
 
Samtidigt vet vi att Ingeborg Halstensdotter var gift två gånger och har jord i just Öjenäs:  
 
Fryksdals härad domprotokoll 1672 ht 57/ Fasta för hustrun Ingeborg Halstensdotter i Öjenäs och hennes barn på 4/5 ib. Hennes förre man Erik Olofsson har dels ärvt efter sina föräldrar och efter brodern Anders Olofsson, dels löst från syskonen. Hennes senare man Måns Persson har betalat en del av köpeskillingen.
 
Ingeborg och Erik hade söner Per, Halsten och Nils vilket ju stämmer med brorsbarnen ovan. Att Ernest Nilsson knappast kan ha Måns Persson som farfar följer av att Erik Olofsson lever 1666 och att Ernest i så fall inte är mer än 13-14 år då han gifter sig.  
 
Ett det skulle kunna finnas två (Nämndemän) Ernest Nilsson (i Öjenäs) har jag lite svårt att förstå. Vad pekar på det?
 
Hälsningar
Anders

180
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2012-05-13, 08:25 »
Cathrin! Några av de frågor du ställer diskuteras under rubriken Lysvik.

181
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2013
« skrivet: 2012-05-13, 08:22 »
När jag går igenom vilka fakta som finns kring Ernest Nilsson i Öjenäs så hittar jag ingen direkt angivelse att hans föräldrar är Nils Eriksson och Lisken Ernestdotter, däremot finns ett flertal uppgifter som mycket starkt indikerar att så är fallet.  
 
Man kan börja med att konstatera att Lisken med stor säkerhet var gift med Nils Eriksson. Detta torde framgå, dels av att vi vet, tex från Domboken 1702 ht 63/, att Lisken var gift med Ingemar Mickelsson, dels från utseendet av mantalslängden: 1688 finns Nils Eriksson i mantalslängd Öjenäs, 1689 tom 1692 står det istället Nils Erikssons änka och 1693 är detta utbytt mot Ingemar Mickelsson. Vi vet också, från domboken 1738 vt 136/, att Ingemar Mickelsson bebott sina styvbarns jord i Öjenäs.
 
Nästa steg blir nu att konstatera att Ernest Nilsson är son till Lisken och Nils Eriksson, och då är ju faktiskt bara namnet en mycket stark indikation på att så är fallet: Ernest torde vara ett mycket ovanligt namn vid denna tid och i detta område. Vidare vet vi som sagt att Ingemar Mickelsson hade styvbarn i Öjenäs; förutom Ernest är detta med all sannolikhet Erik Nilsson som var gift med Marit Matsdotter: denne anges vara från Öjenäs vid giftet 1716 och bor sedan kvar där. Slutligen har vi domboksutdraget från 1731, som Gunilla nämner ovan, som ytterligare stärker slutsatsen att Ernest och Erik har angivna föräldrar. Det torde vara precis som Gunilla säger: Marit Månsdotter är halvsyskon med Nils Eriksson; modern Ingeborg Halstensdotter är gift först med Erik Olofsson och sedan med Måns Persson vilket framgår av domboksutdrag 1672.

182
Ånimskog / Äldre inlägg (arkiv) till 27 januari, 2014
« skrivet: 2012-03-28, 17:38 »
Marthina! De direkta förhållanden som anges i ovanstående domboksutdrag är ju att Bryngel Nilssons föräldrar är Nils Enarsson och Karin Bryngelsdotter, att hans morfar är Bryngel Bryngelsson och att hans moster är Elin Bryngelsdotter. Sedan får man ju lite annan information som man kan ha användning av, som tex att Bryngel Bryngelsson är född omkring 1631 och att han är gift två gånger.
 
Jag sänder ett mail direkt till dig med Bryngel Nilssons anor, som jag tolkar dem från Edestam.

183
Ånimskog / Äldre inlägg (arkiv) till 27 januari, 2014
« skrivet: 2012-03-28, 10:19 »
Den Bryngel Nilsson som Claes-Göran nämnder ovan finns omnämnd i Edestams domboksutdrag:
 
 1711: Bryngel Bryngelsson i Orrebol, 80 år, testementerat 1/3 i 1/4 mtl Orrebol, Ånimskog, avlinge- och arvejord, till sin dottersson Bryngel Nilsson. Bryngel Bryngelssons döttrar voro Bryngel Nilssons moder Karin Bryngelsdotter och Elin Bryngelsdotter. Bryngel Bryngelssons hustru Gertrud Persdotter tydligen hans andra hustru.
 
1717: Bryngel Nilsson i Orrebol har fått i testamente av sin morfar Bryngel Bryngelsson i Orrebol 1/3 av 1/4 mtl, Orrebol, Ånimskog.
 
1724: Köpebrev 2 juni 1722 att Nils Enarsson i Ö. Sjögar med sin hustru Karin Bryngelsdotters samtycke sålt till sin son Bryngel Nilsson i Orrebol hennes arvjord 1/3 i 1/4 mtl Orrebol, Ånimskog, för 36 rdr. Bryngel Eriksson i Bordet och hans bröder Hans Eriksson och Lars Eriksson i Säbyn sålt till samma köpare sina 1/3 i Orrebol för 36 rdr och Bryngel fått genom testamente av sin morbror Bryngel Bryngelsson 1/3 ibid., så att han nu äger hela Orrebol. Fasta.
 
Är man intresserad av att hitta ännu äldre led kommer man med hjälp av Edestam ytterligare 5-6 generationer bakåt.

184
Tack för tippsen Kristina och Gunnar! Åhmula anor kände jag inte till tidigare: strålande projektbeskrivning!; helt klart har inte Åmåls landsförsamling dokumenterats i samma omfattning som en del andra Dalslandssocknar och en genealogisk databas vore ju en riktig höjdare (kanske inte omöjligt att åstadkomma med tanke på det register som finns bl a på Arkiv Digital). Men sedan noterar man ju att sidan inte uppdaterats sedan 2002? Vad har hänt sedan dess?

185
Jag efterlyser information om Domaregården vid Segersbyn. Mina släktingar ägde gården mellan ca 1890 till ca 1943 (bröderna Pettersson) men hur ser historien ut före (och efter) denna tid? Varför heter gården Domaregården? Hur gammalt är namnet? Detta och andra saker kring gårdens historia vore roligt att få reda på. Någon som vet?

186
Svanskog / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2012
« skrivet: 2011-11-18, 18:09 »
Tack återigen Gunnar. Visst där fanns gårdarna, men utan egen rubrik så detta hade jag aldrig hittat själv.

187
Svanskog / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2012
« skrivet: 2011-11-17, 21:14 »
Jag har utan framgång letat på SVAR efter mantalslängder som innehåller de hemman som hörde till Dalboredden. Söker man på Svanskog får man bara den del av församlingen som ligger i Gillberga vad jag kan se. Och under Tössbo härad har jag inte hittat någon Svanskogsdel. Dessa mantalslängder måste ju finnas någon stans, men var?

188
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2011-11-08, 09:56 »
En rättelse till inlägget ovan: Berndt Lilljebjörn är 64 år då han dör, dvs födseln beräknas till 1659. Det blev 10 år fel ovan. Detta bidrar till att stärka teorin att Niclas Lilljebjörn var gift två gånger och att Berndt är son i första äktenskapet. Vi vet nämligen att Margareta Moffat var gift med Niclas 1672 men ej 1665.

189
Frändefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-01-31
« skrivet: 2011-10-22, 13:14 »
Jag tänkte att det kunde vara av intresse att jag svarar på min egen fråga om glasföraren Andreas Moffat, som jag ställde ovan. Han hittas på
 
Frändefors AI:4 (1808-1812) sid 129, och Frändefors AI:6 (1813-1819) sid 84
 
Men sedan tappar jag spåret igen.

190
Ånimskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-21
« skrivet: 2011-10-19, 09:58 »
Visst är Per Olofsson i Säljebyn far till en Per Persson i Säljebyn. Det finns ett domboksutdrag av Anders Edestam daterat 1731, som lyder
 
” Per Persson i Sälgebyn stämt sin bror Bryngel. Fadern Per Olsson innehar 1/8 ibid.”
 
Tack för tipset om bouppteckning!

191
Torp / Torp
« skrivet: 2011-09-27, 16:25 »
Till Ulla Lundell:
 
Hej Ulla, jag har försökt e-posta dig angående några fakta som du angav för Kerstin Hansdotters och hennes farmor Kerstin Börjesdotter på anbytarforum så tidigt som 2003, men den e-mail adress som finns angiven för dig funkar inte. Kan du möjligen e-posta mig?
 
Hälsningar
Anders Klarbring

192
Frändefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-28
« skrivet: 2011-09-24, 19:48 »
I domboken från Näs härad 1814 finns ett mål där en glasförare Andreas Mofatt figurerar (Se ArkivDigital Näs häradsrätt AIa:35 (1813-1817) Bild 310). Han anges vara från Frändefors. Vet någon om han kan hittas i husförhörslängden där?

193
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2011-09-24, 09:54 »
Ganska snart efter att jag postade det ovanstående uppenbarade sig en ytterligare arbetshypotes, som förmodligen är betydligt mindre krystad än de två ovan: nämligen att Niclas Lilljebjörn kan ha varit gift två gånger och att Berndt är son till en okänd första hustru. Av Niclas övriga kända eller troliga barn borde då Juliana, Margareta, Jean, Nils Georg och Lars vara barn till den kända hustrun Margareta Moffat, medan den Elsa som i Karl XII officerare av Lewenhaupt uppges vara gift med Ernest Höffner, men där det i övrigt verkar saknas uppgifter, skulle kunna vara barn till den första hustrun.

194
Moffat / Moffat
« skrivet: 2011-09-20, 19:31 »
En del fakta om den Berns Lilljebjörn som nämns ovan har lagts ut på anbytarforum Liljebjörn. Dessa fakta leder till en fråga angående släktskapet mellan Margareta Moffat (gift med Niclas Lilljebjörn) och Anna Moffat (troligen gift med Berns Lilljebjörn).

195
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2011-09-20, 19:29 »
Släkterna Moffat och Lilljebjörn är under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal nära sammanlänkade. På anbytarforum Moffat har en Berns Lilljebjörn diskuterats. Jag lägger här ut lite information om denna Berns (Berndt eller Bärn) Lilljebjörn. Detta leder fram till några frågor som berör tidiga led i både Moffat och Lilljebjörn-släkterna.
 
Berndt (Bärn, Berns) Lilljebjörn dör 1723-12-17 på Vässby i By. Han uppges vara 54 år, dvs födelsen kan beräknas till runt 1669. Han hittas i mantalslängden under Vässby i By åren 1691 och 1704. År 1691 hittar man också på sid 140 i C:1 Säffle-By en notering om Berns Lilljebjörns dödfödde son. 1712-03-14 vigs Berndt med Margareta Eriksdotter på Vässby. De får ett tvillingpar Stina och Barbro som döps 1712-04-12. Stina verkar dö redan 1712-05-13 av förkvävning. 1718-01-13 på Vässby i By föds vidare en Adolph Berntsson Lilljebjörn, vilken flyttar till Råglanda i Botilsäter och dör där 1791-02-03.
 
På anbytarforum Moffat noterar Ingalill Lundgren att det dör en Anna Moffat 1710-10-10 på Vässby vid en ålder av 50 år, och undrar om detta kan vara en första hustru till Berns. Att svaret på detta verkar vara ja framgår av en domboksanteckning från Näs vårting 1698 där fendricken Hr Jöran Mofat framställande? å sin swågers Hr Berendt Lilliebiörns wägnar om en Koo som igenom boskapz insläppande uti en hägnad för Liliebiörn förkommit (Gunnar Jonsson har mycket vänligt gjort en översättning av denna för mig svårlästa text.)
 
Så långt hårda fakta, men nu kommer frågan om vem denne Berndt Lilljebjörn är? Det naturliga vore att han är en son till Niclas Lilljebjörn (1637-1717) som bevisligen i sin tur är son till Björn Nilsson, Lilljebjörnarnas stamfader. Problemet som då genast dyker upp är att Niclas är gift med Margareta Moffat som har ansetts vara Anna Moffats syster och Berndt skulle således vara gift med sin moster. Detta får anses vara högst otroligt och man kan konstatera att något är fel! Det finns troligen flera möjligheter ur detta dilemma men jag nöjer mig med att ge två olika förslag:
 
1. Berndt är inte son utan brorson till Niclas?? Detta skulle innebära att det finns en okänd son till Björn Nilsson, som (ännu) inte givit sig tillkänna i något dokument. Kanske inte så troligt?
 
2. Margareta och Anna Moffat är inte systrar utan Margareta är faster till Anna?? Tittar man på åldern på dessa kan man konstatera att det finns ett protokoll från Åmåls statsråds dombok från vilket det framgår att Margareta och Niclas är gifta 1672 så Margareta kan vara född runt 1650 och Anna är, som framgått ovan född omkring 1660. Vet inte om detta är mera troligt än det första förslaget och giftermålet mellan Berndt och Anna är ju då ett kusinbröllop (förutsatt att inte förslag 1 gäller samtidigt som detta förslag).
 
Om någon känner till några ytterligare fakta i detta mål, eller har förslag på hur man ska få ihop det, är jag väldans nyfiken på detta.

196
Steneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-07-15
« skrivet: 2011-09-17, 10:21 »
Avskedade soldaten Per Boman, f 1770 Edsleskog (hfl), och maka Maria Ersdotter, f 1762 Ärtemark (hfl), flyttar 1812-04-19 (Steneby B:1 (1807-1860) Bild 11 / sid 12) från Klöfven i Laxarby till Steneby. I hvarthän-kolumnen tycker jag mig läsa Stenby socken, vilket ju inte är så informativt. Vet någon var de finns i Steneby efter 1812?

197
Tydje / Tydje
« skrivet: 2011-08-06, 18:58 »
Tack Agneta för ett glasklart svar. Mvh Anders

198
Tydje / Tydje
« skrivet: 2011-08-05, 19:01 »
Jag hittar motstridiga uppgifter i Tydjeboken angående föräldrarna till Stina Månsdotter (1786-1862), gift med Petter Andersson Roth (1783-1848). På sid 341 står det att hennes föräldrar är Måns Eriksson och Stina Hansdotter, men på sid 461 påstås det däremot att dessa är Måns Björk och Märtha Danielsdotter. Det som talar för att det första är riktigt är att Stina anges vara från Västanå vid vigseln, men å andra sidan är det så att första gången hon får ett födelsedatum i hfl (Tösse AI:7 (1812-1816) Bild 112 / sid 104) så är detta 1785-02-01, vilket är just den senare Stinas födelsedatum. (Den första Stina är född 1786-11-05.)
 
Finns det någon som vet om det går att konstatera vilken Stina som är gift med Petter Roth?

199
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-08-18
« skrivet: 2011-07-24, 19:07 »
Tack Sten,
 
Du har helt rätt! Några sidor framåt i hfl fanns Husbonden Nils Olsson och därunder hittades Marit.
 
Mvh
Anders

200
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-08-18
« skrivet: 2011-07-24, 10:15 »
Hej,
 
Jag försöker följa Marit Jonsdotter, född 1795 i Fryksände (enligt hfl) och död 1855-05-06 i Lysvik. I hfl  
 
Fryksände AI:14 (1812-1821) sid 110
 
står i inflyttningskolumnen beteckningen NOS 13: Vad betyder förkortningen NOS? Det finns några ytterligare tre-versaler-förkortningar på samma sida - IES och EES - som jag heller inte begriper. Känner någon till vad dessa står för? Eller kanske rent av vet var Marit Jonsdotter är född?
 
Hälsningar
Anders

201
Sillerud / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2012
« skrivet: 2011-05-28, 12:59 »
Stort tack Claes-Göran! Då kom jag en liten bit längre med denne lösdrivare, men det blev stopp igen på  
Sillerud AI:25 (1846-1850) Bild 261 / sid 251
där man får reda på att han inte vistats i socknen på 3 år och förmodligen befinner sig i Trankil.

202
Sillerud / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2012
« skrivet: 2011-05-27, 09:54 »
Jag försöker följa Anders Bryngelsson, född 1799-02-24 i Laxarby, med det blir stopp på  
Sillerud AI:23 (1841-1848) Bild 222 / sid 213
Han sägs där vara utflyttad år 1845, men jag kan inte utröna vart? Finns det någon som kan tolka vad som anges här eller känner till var Anders befinner sig efter detta årtal?

203
I Arvid Noreens Släkten Poignant - biografiska anteckningar, utgiven 1919, anges att kapten Daniel Poignant, i sitt andra gifte, runt 1720, gifter sig med Margareta (Greta) Wulff. De får totalt 5 barn i Ör och Erikstad i Dalsland mellan 1722 och 1737. Daniel Poignant gifter om sig 1746 och dör i Askersund 1770. Jag skulle uppskatta tipps och idéer angående Margareta Wulffs anor.

204
Om det är GENI-trädet du menar så ar jag där ansvarig för att Töres är gift med Botella Olsdotter, enligt uppsatsen om Risa-släkten. En annan användare har lagt in Töres barn, men jag betvivlar att det finns någon ytterligare kunskap - förutom de källor jag redan nämnd - bakom detta träd. Tyvärr!

205
Tack för denna uppgift Maritha. Du vet möjligen inte var man hittar detta släktträd?

206
Vem var Töres Pederssons fru? I uppsatsen Risasläkten i Åmål av Markus Pettersson, som var publicerad i Släktforskarnas årsbok 2000, anges att Töres Pedersson (Persson), Åmåls andre borgmästare, var gift med Botella Olsdotter. Samtidigt är det så att man i Gustaf Björlins Från en gammal svensk småstad (kan hittas på nätet) kan läsa att namnet på Töres fru var Kerstin Andersdotter och tre barn till detta par anges också. (Varav en är Olof Töresson Åman, vice borgmästare.) Hur förhåller det sig nu? Var Töres gift med båda dessa kvinnor och är det i så fall så att de tre barnen är just Kerstins barn? Skulle uppskatta om någon som vet kan svara på detta.
 
Mvh
Anders

207
Hej Margareta,
Den fader du söker är Sten Svensson, död 1765-12-20 i Korsbyn. Om du meddelar mig din e-mailadress kan vi utbyta information om denna familj.
Mvh
Anders

Sidor: [1]