Spettkaksbagare

[Sven-Olle R Olsson]

Efterlysning av spettkaksbagare i Sverige.
Har Ni stött på spettkaksbagare i Er släktforskning?
 
Spettkaksbakning är en typisk skånsk företeelse, men trots det har det förekommit i andra delar av landet. Bruket introducerades under 1800-talet och koncentrerades under 1900-talet. Det var tidigare en typisk kvinnosyssla för ensamstående kvinnor eller hustrur, som ville ha en extrasysselsättning. Sysselsättningen betraktades troligtvis tidigare inte som ett ”riktigt” yrke och därför är det intressant att se i hur stor utsträckning yrkesbeteckningen användes i gamla tider. Det är också intressant att se hur yrket ärvdes vidare till nästa generation och i vilka sociala skick spettkaksbagarska förekom.
 
Jag efterlyser information om spettkaksbagare i hela Sverige. Vem var dessa människor, och av vem hade de ärvt yrket och till vem överlämnade de? Detaljerade person- och ortsdata är nödvändigt och uppgifter om föräldrar och barn önskvärda. Ange ifall yrkesbeteckning finns angiven i kyrkoböckerna eller i annan offentlig dokumentation. Speciellt intressant är om någon man står som spettkaksbagare i äldre tid och om det finns dokumentation om spettkaksbagare på 1700-talet. Uppgifter från 1900-talet är lika relevanta som på 1800-talet.
 
Tack på förhand!
Sven-Olle R Olsson
Praeses Skåneländska Gastronomiska Akademien
gryphon.hb@telia.com

[Arne Thornberg]

Hej Sven-Olle,
 
ett Billinge-bidrag om spettkaksbagare:
 
... Fricks spettkaksbageri drivs nu i tredje generationen. Det var Anna Frick som startade 1919 och nu har hennes sonson Per-Olof Frick bageriet.
 
  Anna som fått sin bagarutbildning i Malmö, var dotter till lantbrukaren Nils Eriksson och Johanna Nilsson i Sjövadshus vid Trolleholm och lärde sig baka spettkaka hemma. Hon hyrde 1910 ett hus i Gryttinge, senare Gryttinge bageri, och drev bageri där. Olof Frick [..Annas make..] arbetade vid järnvägen och bodde på Selarps fälad och hade tidigare varit indelt soldat.
 
  Anna och Olof gifte sig 1917, bodde först i Bosarp och Munkarp men flyttade 1919 till Billinge. De köpte huset som skräddare Georg?n hade byggt med fyra lägenheter, där järnvägsanställda bodde. ... ... ... Georg?n ruinerade sig genom att försöka bygga en evighetsmaskin... ...
 
  ... 1922-23 byggdes en särskild lokal till bageri. Där eldades med ved och träkol. Det fanns en motor på vinden. Från den gick remmar ner till två vispmaskiner och till rullarna. 1948 moderniserades lokalen och nu finns det fyra elektriska ugnar. ...
 
  ... 1928 dog Anna och rörelsen drevs som sterbhus med anställda bagerskor och Olof som skötte affärerna. När Olof dog 1955 övertog barnen Nils-Erik och Nanna rörelsen, äldre brodern Åke hade blivit lokförare. Under tiden 1958-1989 drevs företaget av Ulla och Nils-Erik Frick, och nu är det deras son Per-Olof som är ägare, med mor och far som anställda bagare. ... ...
 
Ovanstående utdrag är citerat ur Billinge Sockenbok, del 1, utgiven 2000. [Reklam har redigerats bort. /Moderator Yrken].
 
mvh
/Arne Thornberg, Billinge