Berger Månsson från Västbo härad?

[Peter Sigfridson]

V:a Ed, CI:2, Vigsel, Död, 1672 - 1692. GID-nr 199.36.84500
 
image{Berger}
 
Berger Månsson i Skarpinge, V:a Ed, långt uppe i Tjust, dog 27 maj 1688, men var föddes han? Kan bynamnet vara en stavningsvariant och kan stavningen av sockennamnet vara påverkad av det lokala uttalet?! Både Västbofolk och andra får gärna komma med förslag. Hälsn. Peter

[Peter Sigfridson]

Nytt försök med bild:

Hälsn. Peter.

[Mikael Edberg]

Att han är född i Bredaryd socken, Smoland, tycker jag är klart.
Kanske byn/gården/torpet är Hammarby?
Mvh/
Mikael

[Mikael Edberg]

OBS! Bredaryd stavas här Brearyd.

[Niclas Rosenbalck]

27 Maij. berger Mån? i Skarpinge, född 1605 i Smoland
i hammarby uti brearyd Sokn 83 åhr gammal
 
Märk att man i Tjust under denna tid inte räknade sig såsom smålänningar, utan man talar ofta om folk ifrån Småland utan att  inbegripa sig själva. Moderna begrepp går alltså inte alltid att applicera på äldre tider.
Namnet Berger = Börge, som är bakgrunden till det moderna namnet Birger.
 
hammarby i Bredaryd socken kanske är dagens by Hamra i Bredaryd församling ?

[Peter Sigfridson]

Tack Mikael och Niclas för era inlägg. Vi är nu tre personer som tolkar notisen på samma sätt, vilket gör det mycket sannolikt att tolkningen är riktig. Min tanke är att prästen i V:a Ed, som troligen inte hade någon lokalkännedom i Västbo härad, uppfattade anhörigas uppgifter om födelseorten på det här sättet, Hammarby och Brearyd. Det är ju mycket möjligt eller rent av troligt att också de var födda i Västbo, där jag föreställer mig att det lokala uttalet är Brearyd. Det vore intressant att ev. kunna få bekräftelse på detta uttal av en infödd. Om man sedan tänker sig att tungrots-r hade anlänt till Småland redan under första halvan av 1600-talet (vilket i och för sig strider mot förhärskande åsikter såvitt jag vet) kan anhörigas uttal av Hambra by ha låtit som Hamma(r)by. Jag har inte stött på varianten Hammarby i Bredaryds kyrkböcker, men kanske någon annan gjort det?  
Då jag skummat kyrkans räkenskaper i Bredaryd från 1623 till ca 1660 har jag inte sett någon Berger Månsson men väl flera Måns-kandidater på Hambras olika gårdar.  
Niclas kommentar om landskapsidentitet är alldeles riktig, men jag undrar om Småland i det här sammanhanget inskränker sig till Jönköpings och Kronobergs län; har någon sett i kyrkböcker från Tjust att man preciserar att socknar i Kalmar län ligger i Småland? Det är möjligt, och att jag själv inte kan erinra mig något exempel beror kanske på att det inte råkat dyka upp just där jag läst. Hälsn. Peter.

[Berit Sjögren]

Intressant detta med folk från Västbo härad som hamnar i Tjust! Det finns flera ex. Kan det ha varit så att trakten där nere i SV hörnet av Småland var ett oroligt hörn pga krigen med ärkefienden Danmark och att folk flydde till  lugnare? hörn i NO Småland?  Det var en lång väg att flytta
 
. En annan Västbobo, från Långaryd sn, var bonden i Trostad i Lofta sn Per Mattsson f ca 1605 död 1695 i Lofta enligt bevarad gravsten på Lofta kyrkogård En son var Lars Persson (f ca 1639 död 1685 18/10 i Skarpinge, V Ed), som ägde gård i Skarpinge och  Trostad  tillika var arrendator på Ottinge i Lofta. OBS! att arrendator  på den tiden var en titel förbehållen den som stod för driften på  ett gods!  En betydelsefull man eftersom  han begravdes i V Eds kyrka och hans gravhäll med dessa data  ännu kan beskådas i V Eds kyrkoruin. Lars Persson var anfar till släkten Trosell, än i denna dag med flera ättlingar i V Ed. En son var kh i Lofta Bengt Trozelius Denna familj bör ha haft något samband med Birger Månsson i Skarpinge. Kanske hade de  flyttat från Västbo ung. samtidigt.
 
Ytterligare en  Västbobo i Tjust var Mårten Eriksson, nämndeman i Svarttorp, Odensvi, född i Ugglebo i Bolmsö sn död 1731 (Svenska antavlor V.9 t ex), anfar till sl Hafström ( Svenska släktkalendern 1936). Mårten Erikssons farfar Mårten Nilsson i Ugglebo i Bolmsö sn  hade systern Botil Nilsdotter, Carl von Linn?s mffm (sePer Skrede, Carl von Linn?s anor, Svenska antavlor  nr 112 not 15).  
Hur ska man förklara denna långväga flytt just från Västbo härad till Tjusts härad? Jag skulle kunna ge ytterligare ex i angränsande Sevede härad, bröderna Jöns och Bengt Ambiörnsson från Dannäs socken.som dock bevisligen flytt undan lagens långa arm i början av 1600-talet. Också de med anknytning till Linn?. Det är en annan historia.  
Berit Sjögren