ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 11 april, 2013  (läst 3434 gånger)

2013-02-14, 23:18
läst 3434 gånger

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil

2013-02-15, 13:02
Svar #1

Utloggad Patrik Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2019-11-24, 14:36
    • Visa profil
Martin!
Det är ju inte så det står. Det står: Kapiten P.F. Björkmans frånskilda hustru Anna Margr. Magnusdotter. Och att barnet är oäkta. Skulle det stå Harry Anderssons dotter Kristina, så innebär det ju inte att Harry är pappa utan att det är Harrys dotter som fått barn.

2013-02-15, 13:36
Svar #2

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Patrik!
Ja, men varför står Björkmans namn med. Är det oäkta så är det oäkta. Jag tolkade det som att dom var skilda och just därför oäkta. Men du har säkert rätt. Jag ser också att det står just som du beskriver.
Vänligen Martin B

2013-02-19, 07:51
Svar #3

Utloggad Per Olov Qvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2021-12-12, 16:00
    • Visa profil
Om man skall försöka sammanfatta det hela vad gäller min morfars mosters utomäktenskapliga barn Anna Margreta. Att Björkmans namn finns med beror på att att man fortsättningsvis i olika längder för in en särskild anteckning om skilsmässan (man får också betänka att skilsmässa var något mycket sällsynt vid denna tid) vad gäller båda kontrahenterna, skilsmässan häftar vid berörda personer en bra tid framåt, och anmärkningen i födelseboken är rätt naturlig. Vad gäller Björkman själv var han på betryggande avstånd när barnet kom till. Han är noterad som inflyttad i Hammerdal 22.10.1870 (H-dal A1:9a s 112). Återstår då frågan om skomakare Svenssons del i det hela. Fram till 1869 är han som riktigt påpekats skriven i Anundgård i Holm. Då förs han över till sidan för obefintliga tills han han får flyttbetyg 20.10.1872. I utflyttningslängden noteras Anundgård som utflyttningsort. Frågan är var han uppehåller sig under tiden. Han kan mycket väl ha vistats i Döviken i Ragunda, därom vet vi egentligen ingenting, och således kan han vara den biologiske fadern. Vad som emellertid kan tala emot detta är att Anna Margreta noteras som o ä även efter giftermålet. I många andra motsvarande fall brukade man notera bådas före äkt. för sådana barn men här fortsätter Anna Margreta bara att vara hennes o ä. Att hon sedan får familjenamnet Svensson behöver inte betyda någonting. Även styvbarn brukar ofta ärva sina styvfäders efternamn.
 
PO Qvist

2013-02-23, 07:43
Svar #4

Utloggad Per Olov Qvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2021-12-12, 16:00
    • Visa profil
Hej alla skarpögda på detta forum. Jag har ett litet mysterium jag gärna vill ha hjälp med. Det gäller Ingrid Margreta Salomonsdotter, född 4.6.1827 (Ragunda), dotter till torparen Salomon Ersson. Han var först torpare i Krokvåg, flyttade därefter till Stensjö i Edsele och sedan åter till Krokvåg efter första hustruns död 1837, där han gifter om sig. Ingrid Margreta bor hemma hos fadern och hans nya hustru under större delen av 1840-talet (Ragunda A1:3 s 95). Vad jag kan sluta mig till av noteringarna på högra sidan genomgår hon husförhör fram t o m 1848. Sedan finns en notering om flyttning, vilken rimligen ägt rum under senare delen av 1848, till sid 99, där hon också återfinns som piga hos torparen Sven Olofsson. I vänstermarginal finns ett överstruket kors vilket jag tyder som en felskrivning som rättats eftersom namnet inte är överstruket. Följaktligen borde hon finnas kvar där efter 1848, då A1:3 slutar. Men när man går till följande husförhörslängd, A1:4 går hon inte att återfinna trots idogt letande i hela Krokvåg. Hon finns heller inte i folkräkningen 1860, vilket antingen borde betyda att hon avlidit eller inte finns kvar i Jämtland. Har letat en del i grannsocknarna Edsele och Helgum utan att hitta något. Är de någon som har en idé om det hela?
 
P O Qvist

2013-02-23, 10:24
Svar #5

Utloggad Marianne Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 431
  • Senast inloggad: 2024-03-22, 06:36
    • Visa profil
Per Olov, i Ragunda AI:4 finns Ingrid Greta t ex på sidorna 174, 256, 262, 263 och 271

2013-02-23, 11:49
Svar #6

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Hon flyttade sedermera till Sundsvall. Gift med arbetaren Johan Olof Selin därstädes, avliden i Ramsele 16/5 1887 men begravd i Borgvattnet (Borgvattnets kyrkoarkiv F:1).

2013-02-26, 17:49
Svar #7

Utloggad Per Olov Qvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2021-12-12, 16:00
    • Visa profil
Tack Marianne och Karl Göran för att jag kom på spåret igen. Verkligheten var dock något snårigare än att hon sedermera flyttade till Sundsvall, vilken hon också gjorde så småningom. Men vägen dit blev ganska snårig och kan ses som ett lärorikt exempel på hur fel det kan bli i kyrkböckerna och kan ses som en varning för att lita för mycket på sekundärkällor såsom folkräkningarna (som ju ofta brukar åberopas på detta forum). Ingrid Margareta (Greta) fortsätter i Ragunda i volym A1:5 s 169, där hon finns som piga i Köttsjön (hos undertecknads mormormorsfar Håkan Håkansson). Där står hon (felaktigt) som inflyttad från Stugun 1857. Det skall var tvärtom. Hon flyttar till Stugun detta år, närmare bestämt Mårdsjön (Stugun A1:7 s 52). Där får hon både ny födelsedag 4.7 (istället för 4.6) och en utomäktenskaplig dotter, Christina Dorothea född 7.2.1859. De två flyttas från Mårdsjön till Öravattvet (s.vol sid 180), varifrån betecknas som utflyttad 1861 till vad jag tyder som Borgvattnet. I vart fall hittar jag henne igen i Lungsjön, Ramsele (Ramsele A1:8 s 64), där hon är noterad som inflyttad från Borgvattnet 1862 (kan möjligen vara den Brita Greta Salomonsdotter som finns i Selet utan födelseår Borgvattnet A!:5 s 65). Från Ramsele bär så kosan vidare till Helgum 1863, där hon finns A1:7 s 110. Där förenas hon med sin blivande man Johan Olof Josefsson, sen. Selin, f. 15.3.1836 (som födelsort anges Helgum man jag har inte kunnat hitta honom där i födelseboken på angivet datum). Där har dottern nu fått Ramsele som födelseort. Familjen uppges som utflyttade till Ragunda 19.5.1865 enligt utflyttningslängden för Helgum. Någon motsvarande inflyttning till Ragunda har jag inte kunnat finna utan här följer några år höljda i dunkel tills de återfinns i Sundsvalls Gustav Adolf A1:7A s 54, där de anges som inflyttade från Helgum 1871. Har inte kunnat finna någon motsvarade utflyttning därstädes. Nu har såväl mor som dotter fått ny födelseort, Helgum (som också återges i folkräkningen för Västernorrland 1880). Familjen fortsätter i Sundsvalls Gustav Adolf A1:8A s 37, där dödsfallet noteras (hon finnns också införd i dödboken för Sundsvalls GA (F:1 s 88), med hänvisning till dödsorten). Nu har Ingrid Greta rätt födelsemånad (juni) men fel födelsedag (8 istället för 4), men som sagt en födelseförsamling som är alldeles uppåt väggarna. Kort sagt, detta och många andra exempel jag stött på visar på att man ALDRIG helt och fullt skall lita på de uppgifter om födelseförsamlingar som ges i folkräkningarna. Även dottern har också fått fel födelsedag efter vägen, 8.2 istället för 7.2. förutom fel födelseförsamling. Dottern flyttar senare till Ragunda där hon avlider 18.12.1908 (Ragunda AIIa:5 s 594). Då har hunnit få 5 utomäktenskapliga barn, varav ett dör som barn.
 
P O Qvist

2013-03-23, 10:22
Svar #8

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 16:40
    • Visa profil
AI/9 sid 580, Ammer nr 1 står det O.L. Torparen. Det kan i hfl. också stå D. Torparen eller endast Torparen. Vad står förkortningarna för?
 
Ammer nr 1 har så många hushåll att 1 inte kan stå för ett gårdsnummer. Står 1 för hemmanet nr 1?
 
Erik Julius Ajax f. 1899-04-16 i Ammer kommer till USA och Minneapolis och startar 1949 företaget E.J.Ajax
http://www.ejajax.com  
 
När emigrerar Erik Julius, och är det tillsammans med föräldrar och syskon?
 
/Nils Roos

2013-03-23, 11:25
Svar #9

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Od. Torpare = Odelstorpare
D. Torpare = Dagsverkstorpare
 
Ammer bestod av två stamhemman, nr 1 och nr 2. De hushåll som står under nr 1 var alltså bosatta på mark tillhörande detta nummer. Sedermera har varje enskild fastighet fått specifikare beteckningar. Exempelvis av typen Ammer 1:57.
 
Erik Julius emigrerade med modern och sina syskon (förutom äldsta systern) 1905. Utresehamnen var Göteborg och destinationen uppges vara Little Falls. Ellis Island har emellertid Upsala i Minnesota som destination.
 
Man bör nog vara inloggad på sajten för att ovanstående länk ska fungera.
 
Tillägg: Kan företagsetableringsåret 1949 ovan vara riktigt ? Enligt Minnesota death certificates index avled E J Ajax 18/3 1948.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2013-03-23 12:10)

2013-03-23, 13:05
Svar #10

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 16:40
    • Visa profil
Tack för svar!
 
Erik Julius fader Per Olof Ajax dör 1904-11-06 i Ammer, Ragunda. Per Olof Ajax hade vad jag kan se 6 barn i sitt 1:a gifte och 5 i sitt 2:a gifte med Sara Carolina Nilsdotter. Var det 2:a hustrun som emigrerade med deras gemensamma barn förutom det äldsta ( Götilda Katrina Maria f. 1890) eller hade hon även barnen som hon var styvmoder åt med sig?
 
Vart tar Erik Julius äldsta syster vägen, hon som blev kvar?
 
Erik Julius sonson, som nu är delägare företaget han startade, skall åka Vasaloppet 2014. Han vill under sin vistelse i Sverige besöka sin farfars födelseplats. Kan det finnas släktingar kvar i den delen av Jämtland?
 
/Nils Roos

2013-03-23, 16:54
Svar #11

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Av Per Olof Ajax barn i första giftet dog ett i barndomen och tre emigrerade till USA. Två söner levde kvar i Ragunda varav en dog ogift. Jonas Haqvin Ajax (1879-1943) i Ammer hade en son Per Olof Ajax (1914-1996). Den sistnämnde var gift men om han hade efterlevande barn känner jag inte till.
En bild på fastigheten (huset) i Ammer finns å sid. 749 i Jämtlands läns bygd och folk  (red. Owe Ahlfors-Geyer), Malmö 1949.
 
Götilda Ajax emigrerade 1909 med destination Minneapolis.

2013-03-23, 18:21
Svar #12

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 16:40
    • Visa profil
Tack för hjälpen,
 
Det här kommer att uppskattas i Minneapolis.  
De skall kolla om etableringsåret för firman var riktigt.
 
/Nils Roos

2013-03-23, 19:09
Svar #13

Utloggad Jörgen Westin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2018-01-03, 17:54
    • Visa profil
Nils
 
Vore intressant att höra vilken relation Du har till familjen Ajax. Per Olof Ajax (1810 -1873) var bror till min mfmm Maria Charlotta Ljungberg från Öster Döviken i Ragunda.

2013-03-24, 14:29
Svar #14

Utloggad Per Olov Qvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2021-12-12, 16:00
    • Visa profil
Per Olof (Pelle) Ajax 3.9.1914-1.4.1996 var hemmansägare i Färsån. Gift med Anna Persson 24.3.1905 (Berg, Z)-30.11.1994. De hade inga egna barn men en fosterson.

2013-03-24, 14:59
Svar #15

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 16:40
    • Visa profil
Erik Julius Ajax barnbarn som kommer till Sverige nästa år är gift med en släkting till mig och hon har har sina rötter i Gagnef.  
Har svarat dig Jörgen på mail.
Skulle uppskatta om du Per Olov kunde maila mig om vem fostersonen var. Min mail finns på min profilsida.
 
Vad skiljer Odaltorpare, dagsverktorpare och torpare åt?

2013-03-24, 15:36
Svar #16

Utloggad Jörgen Westin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2018-01-03, 17:54
    • Visa profil
Nils
 
Jag får studs på Din mail-adress när jag skulle svara på Ditt mail.

2013-03-25, 01:33
Svar #17

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Odel1)storpen var skattlagda och ärftliga. In på 1900-talet började deras ägare istället betecknas som hemmansägare.
Dagsverkstorpens innehavare var skyldig jordägaren ett viss antal dagsverken, som fastställdes i torpkontraktet.
Torpare är en övergripande term.
 
1) Termen odel har varit gängse i Jämtland sedan den norska tiden och ända in på 1900-talet. Den används fortfarande generellt i historiska framställningar om landskapet.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2013-03-25 01:38)

2013-03-25, 07:01
Svar #18

Utloggad Per Olov Qvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2021-12-12, 16:00
    • Visa profil
Odelstorpen uppstod vanligtvis när den arvinge som övertog stamhemmanet inte löste ut arvsberättigade syskon ekonomiskt utan bröt ut en del av detta som arvslott, i regel brukade den delen utgöra 1/10 av stamhemmanet. En utförlig beskrivning av Ammers hemmans- och torphistoria med alla skiftande ägareförhållanden finns i Anders Sahlins lilla skrift Ammer,Färsån och Halasjölandet (Bräcke Tryckeri 1992). Kan nog fås via Ragunda Hembygdsförening. För den som är intresserad av motsvarande information för övriga byar i Ragunda skrev Anders Sahlin om detta i olika årgångar av Hembygdsföreningens årsbokRavund.

2013-04-09, 07:11
Svar #19

Utloggad Marianne Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 431
  • Senast inloggad: 2024-03-22, 06:36
    • Visa profil
I Boda, Liden AI:8 sid 27 finns Catar.Lovisa Borg f 1815 i Ragunda. När hon gifter sig i Liden 1845-11-24 (Liden C:2 sid 50) med Carl Niclas Theodor Alfwar anges hon heta Karin Lovisa och förnamnet anges i Liden AI:9 sid 21 vara Cajsa Lovisa.                                                                             Jag hittar inte Cajsa Lovisa Borg f i Ragunda (t ex i Ministerialreg eller hfl Ragunda AI:2). Vilka är hennes föräldrar?

2013-04-09, 13:20
Svar #20

Utloggad Björn Kempe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 17:39
    • Visa profil
Hej Marianne! Den enda egentliga ledtråden jag har hittat är ett dopvittne när hennes oä dotter Catarina Helena föds 1843 28/4 i Alnö (Alnö C:2 pag 233) Herr Johan Christian Borg i Skjör. Om detta är den Johan Christian Borg som föds 1808 10/7 i Slandrom, Frösö vet jag inte, men chansen finns. Jag känner endast till Skjör i Kyrkås men det kan väl finnas Skjör t ex i Västernorrland?

2013-04-09, 18:08
Svar #21

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Bokhållaren Johan Christian Borg i Sköns sn var morbror till Catharina Lovisa. Den äldsta noteringen jag påträffat uppger henne född 6/12 1816 (Fors AI:4/53). Att hon var född i Ragunda är jag inte säker på eftersom jag inte påträffat några böter för moderns lägersmål i kyrkoräkenskaperna där.

2013-04-09, 19:44
Svar #22

Utloggad Marianne Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 431
  • Senast inloggad: 2024-03-22, 06:36
    • Visa profil
Tack Björn Kempe och Karl Göran Eriksson. Jag har under dagen kommit till samma slutsats, dvs att Johan Cristian Borg är en släkting till Catharina Lovisa utan att för den skull komma närmare problemet vilka som är hennes föräldrar.
OM man söker i Ministerialreg, endast på flyttade och namnet Borg, kommer två olika kvinnonamn fram. Dels Maria Catharina Borg som 1802-00-00 flyttar från Skön till ?. Dels Märta Christ. Borg som 1812-00-00 flyttar från Hammerdal till Östersund och 1812-00-00 flyttar från Östersund till Sundsvall. Förnamnen Catharina och Lovisa säger mig att hon skulle kunna ha anor till familjen Johan Magnus Borg f 1763-09-30 i Slandrom(med rötter i Ragunda) och hans hustru Elisabet Margareta Bistock f 1770-09-05. Längre än så har jag f n inte kommit.

2013-04-09, 20:29
Svar #23

Utloggad Kristina Östervall

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 225
  • Senast inloggad: 2022-08-11, 10:22
    • Visa profil
Jag har en fråga till Karl Göran Eriksson angående böter för lägersmål. Fick alla böta?  Nu rör inte det här Ragunda socken, men jag tar upp det här ändå.
Min farfars far Anders föddes som oäkta 11/11 1821 i Stuguns sn. Jag har letat men ej hittat några böter. Skilde de på folk och folk. Modern var Erika Andersdotter, dotter till riksdagsman Anders Nilsson, Backgården, Stugun. Dopet var stort och dopklänningen väldigt fin, så fin att den senare blev klippt i två delar. Erika fick ytterligare en son Nils 1826. Det sägs att fadern till bägge pojkarna ska ha hetat Per Persson, men har inte hittats.

2013-04-09, 22:11
Svar #24

Utloggad Björn Kempe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 17:39
    • Visa profil
Nog var det väl så att Märta Christina Borg fick oä sonen Magnus Johan 1825 17/5 i Näset, Ragunda!

2013-04-09, 22:38
Svar #25

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Naturligtvis hör hon till anförd Borgsläkt med ursprung i Ragunda (Frösö AI:4/220-221; S Lindqvist - Familjer i Ragunda, sid. 157). På den sida i Fors hfl. jag hänvisar till framgår att modern var Märta Stina Borg. När brodern/sonen Magnus Johan föds 1825 är inte Catharina Lovisa längre med i bilden (Ragunda AI:2/142). Sannolikt var hon då omhändertagen av släkten eller någon fosterfamilj. Både mor och dotter emellertid gifta med var sin torpare i Boda och Liden. Märta Stina död där 1865.
 
Efter en snabb genomgång av Ragunda domböcker 1821-1823 hittar jag inte Erika Andersdotter omnämnd i saköreslängderna. Stuguns räkenskaper denna tid är endast summariska, så där finns ingen information att hämta. Endast att saköresmedel har inkommit.  
Men visst var det skillnad på folk och folk. Jag erinrar mig andra fall med högreståndmän inblandade, vilka inte omnämns i domböckerna eller ens att barn ifråga införts i kyrkböckerna.  
Ett exempel är den Margreta som föddes 1737 8/9 i Alsen. Här har prästen strukit ordentligt i kyrkboken och sedan skrivit något på grekiska! (vad vet jag inte). Trots strykningen framgår det att barnamodern uppgett överstelöjtnanten von Saltza som fader. När saken sedan kom upp på tinget anklagade hon istället en obemedlad dräng, sannolikt efter påtryckningar.
Så nog kunde en riksdagsman ha verkat i det tysta.

2013-04-10, 06:31
Svar #26

Utloggad Marianne Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 431
  • Senast inloggad: 2024-03-22, 06:36
    • Visa profil
Tack till Karl Göran Eriksson. Björn, ja det är ju så som du anger med Märta Stina och hennes u.ä son Magnus Johan. Märta Stina gifter sig 1839 i Fors med Carl Niclas Wentland och bosätter sig i Boda, systern Johanna Elisabet f 1795 gifter sig med Olof Westlinder och bosätter sig vid Sillre såg. Även Johanna Elisabet får en u.ä son vid namn Olof Magnus f 1815 i Håsjö.

2013-04-10, 12:29
Svar #27

Utloggad Kristina Östervall

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 225
  • Senast inloggad: 2022-08-11, 10:22
    • Visa profil
Tack för upplysningen Karl Göran.  
Eftersom Erika Andersdotter inte finns med i domboken, verkar det som man har velat mörkat barnafadern, men genom ditt svar (högreståndsperson)tror vi (vilket vi har misstänkt)att det kan vara, Oskar Bernadotte, f 1799.
Erika, f. 1799, fick följa med sin far, riksdagmannen, på hans resor till Stockholm. Fadern stod på god fot med kung Carl XI, drottning Hedvig Elisabet Charlotta, kung Karl Johan Bernadotte.  Att få in sin dotter som älskarinna måste ha gett riksdagsmannen en fjäder i hatten. Man får tänka att det här var andra tider. Erika fick aldrig gifta sig, fast hon hade två barn. Fadern, den stränge riksdgsmannen, tillät det inte.
Fotokonsten fanns inte, när Erika födde sitt oäkta barn 1821. På sonen Anders finns inga bilder, vad jag vet, men det finns bilder på hans barn och där man ser likheten med bernadottarna.

2013-04-11, 00:36
Svar #28

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Min uppgift från 1737 som belyser samhällets sociala skrankor kan inte användas som bevisföring i ett enskilt fall nästan hundra år senare. Man kan givetvis spekulera men underlag bör även i sådana fall presenteras.  
Uppgifter om förmenta Bernadotteättlingar som framhållits i modern tid har ju oftast visat sig sakna substans och innehålla osakligheter.  
 
Förslag till frågor och uppgifter att ta ställning till.
I den tryckta lilla biografin om riksdagsmannen Anders Nilsson sägs att han är omtalad i drottningens dagbok. Det är inget märkligt eftersom han var drivande för att bondeståndet skulle godkänna 1809 års regeringsform. Om han nu stod på god fot med kungligheterna bör väl det kunna bekräftas med fler omnämnanden i drottning Hedvig Elisabet Charlottas dagböcker (utgivna i nio band). Är så fallet ?  
Anders var ledamot av riksdagen 1815 men sedan först 1823. Finns det anledning tro att han rest till Stockholm i andra ärenden tiden däremellan (född 1752 var han då ingen ungdom) ?  
Dottern Erika är regelbundet närvarande vid förhör och nattvard i hfl. 1815-1824. Är det då möjligt/sannolikt att hon varit älskarinna till prins Oskar ?  
Erikas bouppteckning från 1886 gör ett mediokert intryck. Värdet uppgår till drygt 200 kr, varav de största posterna är tre kreatur för 72:- och det övriga utgör spannmål, husgeråd, inredning och kläder. Inga värdeföremål förutom några silverskedar.

2013-04-11, 11:25
Svar #29

Utloggad Kristina Östervall

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 225
  • Senast inloggad: 2022-08-11, 10:22
    • Visa profil
Ungdom eller inte, hans yngsta dotter Katarina föddes 1822. Då var Anders Nilsson 70 år. Nog var han till Stockholm, för Anders Nilsson blev rådgivare till Karl XIV Johan angående Norge. Kungen var aldrig till Jämtland, för han lämnade aldrig sovrummet.
 
Erika var inte så medioker tidigare. 3 mars 1831 (domboken 21 maj)köpte hon Backgården,Stugu by 5, av sin far för 800 RD.  Vid faderns död 1835 ägde hon gården, men alla inventarier står uppräknade i faderns bouppteckning. Erika var omyndig och genom förmyndarens manipulationer såldes gården senare till Wifsta Warf för 1300 RD. Erika blev kvar på gården som födoråd. Om det inte fanns så mycket i hennes bouppteckning kan bero på att hon blev lurad vid bodelning efter fadern.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna