ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Begreppet måg m.m.  (läst 1881 gånger)

2004-11-26, 21:12
läst 1881 gånger

Göran Johansson

Tacksam för hjälp med tolkning av släktskapsförhållanden i bilagda två texter.
Begreppet måg ställer till en del problem eftersom de tidigare över huvud taget avsåg person somo man genom giftermål var befryndad med.
 

 

 
Se också inlägg under Vissefjärda 29 september 2004 och framåt

2004-11-26, 21:17
Svar #1

Göran Johansson

Förhoppningsvis läsbart!
 

2004-11-26, 21:20
Svar #2

Göran Johansson

Förhoppningsbart läsbart 2!
 

2004-11-27, 13:18
Svar #3

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej Göran.
Jag har inte gått in och läst inläggen under Visselfjärda, men tolkar släktförhållanden i de två texterna ovan sålunda.
 
Text 1:
Kyrkoherden Johan Simonis änka är Merta Joensdotter. Om hon är mor till hans barn framgår inte.
De i första omgången undertecknande, Tore, Sven Bondasson och Sven i Bromboda, borde väl alla vara gifta med döttrar till Hr. Johan Simonis, och Karin Johansdotter bör väl vara en dotter till Hr.Johan.
Ingrid Nilsdotter borde vara en systerdotter till Merta Joensdotter enligt den efterföljande texten, såvida inte Johan Simonis har varit gift tidigare.  
 
Text 2:
Bonden Isack Jonsson är son till kyrkoherden Jonas Jonae.
 
Isack Jonsson måste vara svärfar till kyrkoherden Johan Simonis.
Jag kan inte få det till något annat än att måg i detta sammanhang är just svärson då svärfadern i texten måste vara Isack Jonsson.
Mitt uttdrag ur texten i moderniserad stavning lyder :
Pastor Hr. Jonas Jonae var, såsom förbemält är, den, vilken detta Biörketorp, till Wislefierda prästbords förbättring  fritt utverkade. Efter dess död /: och kan hända, med fadrens tillåtelse, jämväl medan han levde:/ har dess son, bonden Isack Jonsson, satt sig alldeles i possession av Biörketorpa gård, lika som den var hans egen och enskilta egendom, och den samma sedan försålte till sin måg, Hr. Johan Simonis, vilken succederade dess fader, Hr. Jonas Jonae. Nu vill lämna det i sitt värde, om någonsin en sådan handel är förlupen emellan bonden Isack Jonsson, och kyrkoherden Hr. Johan Simonis, eller om hela denna handel emellan svärfader och måg, icke kan vara ett fingerat verk, på det mågens efterlämnade skulle i framtiden få 120 dalers lösen för Biörketorp,.......
 
Vänliga hälsningar
Birte
Birte Boström

2004-11-27, 16:00
Svar #4

Göran Johansson

Hej Birte och tack för ditt inlägg.  
 
Ett problem är att svärmodern, Johannes Simonis änka, heter Merta Joensdotter. Vore den förre måg i modern mening till Isak Joensson så borde änkans patronymikon varit Isakdotter såvida J. Simonis gifte om sig med en Merta Joensdotter. Jag kan också tänka mig att Beckstadius, som skrev den text som du tolkat, såg Isak Joensson som en mellanhand (bulvan) och det verkliga köpet egentligen ägde rum mellan Jonas Jonae och Johannes Simonis (svärfar-måg). Tror du inte att en sådan tolkning vore möjlig? Min första tanke var, såsom du skriver, att relationen Isak Joensson och  Johannes Simonis med säkerhet skulle kunna tolkas som om det handlar om svärfar och måg (gift med en dotter till Isak).
Vänlig hälsning
Göran

2004-11-27, 17:18
Svar #5

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Jo, jag kan se problemet, men kan inte tolka texten annorlunda än att Johannes Simonis svärfader var Isack Jonsson.
 
Det kan inte röra sig om en felskrivning av Mertas patronymikon? Finns hon belagd med namnet Joensdotter i något annat sammanhang?
Birte Boström

2004-11-27, 19:29
Svar #6

Göran Johansson

Jag kan inte svara på om namnet Joensdotter finns belagt i någon annan källa. Har ställt samma fråga under rubrik Vissefjärda och hade hoppats att någon som är specialist på släkten Swebilius kunde svara. Man kan också undra om namnet Isak återkommer i släkten under senare generationer. Isak förekommer förvisso i Vissefjärda men det är svårt att se någon koppling till just Björketorp. Om jag inte minns fel så fanns det i början av 1700-talet en bonde i socknen Isak Tyggesson. Kan denne Isak i så fall ha varit en ättling till Sven Tyggesson i Bromboda g.m. Ingeborg Johansdotter (trolig dotter till Johannes Simonis)?

2004-11-27, 20:42
Svar #7

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Jag har nu skummat över inläggen under Visselfjärda och jag begriper att du vänt på de flesta stenarna redan gällande texterna. Som t.ex., om jag förstått rätt, att text 2 är skriven år 1729 av Christina Zephyrina och att hon kanske fått släktskapet om bakfoten, men också att hon kan ha skrivit fel patronymikon på Merta och vänt på faderns för och efternamn, d.v.s Merta blev en Jonsdotter istället för Isacksdotter.  
 
Om släktuppgifterna i Vandringsboken ( Vad det nu är för slags bok?) är skrivna av en son till Jonas Jonae, som uppger sig ha en syster Merta Jonsdotter och en bror Isack Jonsson, så måste det ju vara så. Sedan kan man så klart också tänka sig att det fanns en syster Merta Jonsdotter till Isack Jonsson och en hustru Merta Joensdotter och/eller en hustru Isacksdotter  till Johan Simonis, men i dessa banor har du säkert också tänkt.
 
Jag hoppas det dyker upp någon lösning på problemet.
Birte Boström

2004-11-27, 22:26
Svar #8

Göran Johansson

Av misstag skrev jag i mitt ena inlägg under Vissefjärda att det var Christina Zephyrina som skrivet text 2. Det var fel. Texten skrevs av  kyrkoherde Beckstadius från vilken hon skulle kräva de 120 Dr smt lösen som blivit praxis ifråga om Björketorp. Beckstadius ifrågasatta denna handel under hänvisning till att gården ursprungligen varit ett avlöningshemman för prästen i Vissefjärda.

2004-11-28, 10:17
Svar #9

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Och inte nog med det. Dessutom beskyller jag Christina Zephyrina för ev. felskrivning i text 1  
 
Appropå innehållet i text 2, så slår det mig som lite märkligt, att kyrkoherden Johan Simonis tog omvägen via kyrkoherden Jonas Jonae son, bonden Isack Jonssons dotter om han skulle konservera prästhuset.
Birte Boström

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna