Soldatbrev 1704 och 1707

[Stefan Karlsson]

Denna bild är hämtad ur en dombok från Sevede härad i norra Småland vid hösttinget 1711 och gäller en artillerikusk Sven Svensson, som 7-8 år tidigare kom bort till Curland med Krigsfolket. Brev hade skickats till andra soldater i kriget för att få veta vad som hänt med Sven Svensson och i domboken omnämns två svar som en ryttare och en soldat skrivit hem till sina hustrur i Sverige. Dessa brev är daterade 1704 resp. 1707, men från vilka orter är de skrivna? Orterna bör alltså ha legat någonstans på andra sidan Östersjön, kanske i Kurland. Var kan man förresten hitta kartor och beskrivningar av dessa trakter för tidigt 1700-tal?
 
Förslag till tolkning:
... Jönssons bref till sin hustru Karin Christiansdotter, Dat. Gudnigz(?) Slått/Slätt(?) d. 29 Aug. 1704 uthi hwilket förmähles att Swän Swänsson ifrån Ingebo icke hörtz af dherpå orthen. Item Ryttarens Pär Möllers bref till sin hustru Maria Pärsdotter Dat. Ellisnis(?) i Wångtlandh(?) d. 6 Julij 1707, uthi hwilket P.S. han för[mähler att om Swän Swänsson wet han intet.]
 

[Håkan Skogsjö]

Jag läser det första ortnamnet till »Gåldingz Slått», där jag åtminstone tycker att ordet »Slått» är helt säkert. Det andra skulle kunna läsas »Ettsnis i Wångtlandh», där dock det första ordet är osäkert. Jag har inte haft tid att försöka finna dessa orter på några kartor eller i uppslagsböcker.

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Intressant problem. Vet du vilka regementen brevskrivarna tillhörde? Jag misstänker att orterna snarare kan ligga i Polen, då de småländska regementena bör ha tillhört huvudarmén.

[Sam Blixt]

Hej Stefan!
 
Det finns en plats i Polen som heter Gudniki i dag, jag hittade den med hjälp av Expediamaps
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Kaj Janzon]

Tolkningsförslag till Ettsnis i Wångtlandh = Eisenach i Vogtland (äv Voigtland). Eisenach hörde ursprungligen till Thüringen men lades 1440 till Sachsen. Vogtland avser områdena vid övre Elster, mellan Meissen och Thüringen. Som bekant besegrade Karl den sachsiska hären 1703 eller så.
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Tolkningsförslag till Ettsnis i Wångtlandh = Eisenach i Vogtland (äv Voigtland). Eisenach hörde ursprungligen till Thüringen men lades 1440 till Sachsen. Vogtland avser områdena vid övre Elster, mellan Meissen och Thüringen. Som bekant besegrade Karl XII den sachsiska hären slutgiltigt 1703-1704.
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Mitt första meddelande blev lite slarvigt och slank iväg innan det var helt klart, så läsarna ombedes att bortse från det :-). Ber så mycket om ursäkt.
 
mvh
Kaj

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Huvudarmén låg i slutet av augusti 1704 i trakten av Lvov. I denna ingick de ordinarie Smålandsregementena. I Lewenhaupts armé, som belägrade Birsen, nuvarande Birzai i Litauen, ingick tremänningar från Småland.  
 
I juli 1707 låg huvudarméen i Sachsen. Exakta förläggningsort beror på vilket regemente soldaten tillhörde.

[Stefan Karlsson]

Tack för alla svar!  
 
Den brevskrivande soldaten Knut Jönsson var soldat för Marstad i Djursdala socken i norra Kalmar län och torde därför ha tillhört Kalmar regemente; ryttaren hörde sannolikt till Smålands kavalleriregemente, med reservation för att de båda kan ha tillhört männingsregementen. Jag har ännu inte undersökt generalmönsterrullorna i det här fallet. Dessutom borde den år 1701 antagne artillerikusken Sven Svensson kunna placeras in i en del av armén som befann sig i Kurland omkring 1703-1704, eller kanske ännu tidigare då en del uppgifter pekar på att han försvann redan 1701. Rimligen hade de tre, åtminstone till en början, tjänat tillsammans i armén, eftersom soldaten och ryttaren blev tillfrågade om Sven Svenssons öde.  
 
Håkans tolkning Gåldingz Slått gör att spåren även här leder mot Kurland, i Nordisk Familjebok (1:a uppl., 1882) fann jag nämligen: Goldingen (Lett. Kuldiga), stad i ryska guvern. Kurland --- Ruiner af ett gammalt slott, som på 1600-talet var hertigarnas af Kurland residens.
 
Om man förutsätter att ryttaren Per Möller tillhörde samma del av armén som de båda andra och att han skrev sitt brev från Vogtland, så skulle armén ha förflyttat sig från Kurland ned mot Sachsen mellan 1704 och 1707, var det så?
 
/Stefan

[Kaj Janzon]

Stefan: Det där med Goldingen köper jag utan vidare. Det låter betydligt mer troligt än Goldenbeck, som ju var en ren gissning. Har du kollat artikeln Nordiska kriget i Nordisk familjebok? De äldre uppslagsverken har ju ofta väldigt detaljerade artiklar. Det finns fortfarande inget allmänlexikon som slår Nordisk familjeboks 2:a upplaga (ugglan), när det gäller detaljuppgifter i äldre historia.
 
mvh
Kaj

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Huvudarméen hade lämnat Kurland före 1704. Kvar i området fanns de trupper som hade i uppgift att försvara de baltiska provinserna, i detta fall närmast Lewenhaupts armé. Hans armé fanns 1707 fortfarande kvar i dessa trakter. De ordinarie Smålandsregementena tillhörde huvudarmén.

[Bengt Nilsson]

Hej igen!
 
Jag skulle tänka mig att ett antal olika verk kan kasta ljus över gåtan:
 
Munthe, Ludvig W:son, 1849-1937  
Kungl. Fortifikationens historia  
Stockholm, 1900/1902-
 
I del III, s. 381ff behandlas fästningsarbetena i Kurland efter den svenska ockupationen 1701.
 
Adlerfelt, Gustaf
Karl XII:s krigsföretag 1700-1706  
Stockholm, 1919
 
Här kan man följa arméns rörelser.
 
Uddgren, Hugo Edvard
Karolinen Adam Ludvig Lewenhaupt : hans krigföring i Kurland och Litauen 1703-1708  Stockholm, 1919-1950
 
För krigsrörelserna i södra Baltikum.

[Ulf Berggren]

Jag skulle vilja hävda att det inte står Ettsnis el dyl utan Ell...
Strecket som Håkan tolkade som tillhörande ett t torde tillhöra E:et. Bokstaven efter har ju inget streck, utan båda torde vara l.

[Lasse Nilsson]

Kan man tänka sig att man skrev Ellsnis och menade Oelsnitz i sachsiska delen av Vogtland ?

[Kaj Janzon]

Ulf och Lasse: jag är för min del efter en förnyad läsning beredd att ge er båda tolkningsföreträde. Det är emellertid vanskligt att göra en fullt säker tolkning utan att ha sett hela dokumentet, eller helst ännu mer av samma skrivare, så att man kan avgöra hur skrivaren normalt skrev sitt E och i vilka sammanhang han slarvade med t-strecken. Jag vill därför inte helt utesluta Håkans tolkning, på vilken mitt antagande om Eisenach byggde. Även på språkliga och historiska grunder verkar dock Oelsnitz som tämligen sannolikt. Jag tror alltså att ni har rätt, men utan att ha sett hela originalet skulle jag vilja tillägga tills vidare
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Håkan Skogsjö]

Ulfs läsning är lika sannolik som min, redan i mitt första inlägg skrev jag att Ettsnis var en osäker tydning, och då tänkte jag just på de två bokstäverna efter begynnelsebokstaven. Det kan stå Ellsnis, Eltsnis, Ettsnis (åtminstone), och eftersom inget annat versalt E finns i den återgivna texten är en jämförelse inte möjlig.
 
Slutleden -nis har jag hela tiden kopplat till den slutled som finns tyska ortnamn som Chemnitz och Sassnitz, men vid en hastig koll i mina kartor och uppslagsverk fann jag ingen lämplig ort som började på E- och slutade på -nitz. Lasse Nilssons förslag Oelsnitz förefaller mycket tilltalande, särskilt eftersom orten ligger i (landskapet?) Vogtland, som ordet Wångtland rimligen motsvarar.  
 
Jag håller alltså en slant på att vi nu löst hela problemet:
 
Gåldingz Slått = slotten i staden Goldingen i Kurland, nu Kuldiga i Lettland (några mil väster om Riga).
 
Ellsnis i Wångtland = Oelsnitz i Vogtland i Tyskland, ungefär mitt emellen Dresden och Nürnberg, nu alldeles invid gränsen till Tjeckien (inom parentes sagt måste jag själv ha åkt igenom Oelsnitz sommaren 1995 när jag körde bil mellan Erfurt och Marienbad). Denna ort ska inte förväxlas med Oelsnitz in E. som ligger ett stenkast därifrån, nära Chemnitz (men vad E. står för framgår inte av min karta).

[Lasse Nilsson]

Det är nog samma Oelsnitz. Oelsnitz in Erzgebirge är samhället som omger järnvägen som passerar ett par kilometer från Oelsnitz. Varför det heter 'in Erzgebirge' i.st.f. 'in Vogtland' har jag dock inget svar på. Erzgebirge är ju ett annat 'landskap' i Sachsen, nordost om Vogtland.

[Håkan Skogsjö]

Nej, det är inte samma Oelsnitz. Det framgår tydligt av Motormännens Europa vägatlas. Det är ungefär 50 km mellan orterna. Den ena heter tydligen i dag Oelsnitz (och ligger i Vogtland), den andra Oelsnitz in Erzgebirge (och ligger då förstås i Erzgebirge).

[Lasse Nilsson]

Du har rätt Håkan. Det finns ett Oelsnitz i Erzgebirge (utanför Chemnitz). Det finns också ett Oelsnitz i Brandenburg några mil norr om Dresden.
Till sist finns det Oelsnitz i Vogtland några mil söder om Plauen.
Jag vidhåller dock att dess järnvägsstation och samhället runtomkring märkligt nog heter Oelsnitz (Erzgebirge). Eftersom du skrev 'ett stenkast' trodde jag att det var den platsen du menade.
Förklaringen är möjligen att Erzgebirge också är ett begrepp (ungefär som vi säger småländska höglandet eller nåt) och att det Oelsnitz som verkligen ligger i Erzgebirge inte ligger vid någon större järnväg eller så...
Strunt samma. Nog om Oeslitz.

[Lasse Nilsson]

Hade man haft ett användarkonto nu så kunde man ändrat sista meningen i föregående meddelande till 'Nog om Oelsnitz'. Nog nu.

[Gustaf von Gertten]

Hej Stefan och andra
i Lewenhaupts berättelser (Relationer) sid 68-73
talas om aktionen mot Birsen då man hämtade
artilleri från Riga och Mitau för att inta fästningen. Belägringen började den 16 augusti  
Om fästningen Goldingen kan sägas att den spelade
roll även under krigshandlingar 1658-9 då Viborgs
läns infanteriregemente kapitulerade här och råkade i fångenskap.
Det var sannolikt Lewenhaupts eget tremännings- regemente som var inblandat + förstärkningar. I fästningen fanns 800 man av fiendetrupper
hälsning Gustaf

[Stefan Simander]

Ursäkta en formalitet, men bör det inte läsas som  
Ellsnis i Waugtlandh?

[Kaj Janzon]

Stefan: Att döma av de få säkra u man kan se i textsnutten skulle jag vilja hävda att sannolikheten för din tolkning är låg. Det diakritiska tecknet sitter enligt min mening för långt till vänster för att stå för det u du läser in i ordet.
 
Det är inte heller särskilt sannolikt att en svensk skrivare skulle använda au för språkljudet i fråga, d v s om man accepterar att det är Vogtland som avses. Dock med samma reservation som tidigare. Mer av texten skulle behövas för en helt säker tolkning.
 
mvh
Kaj Janzon

[Stefan Simander]

Tack för ditt svar Kaj!  
Dina synpunkter är förstås riktiga, men att det  
diakritiska tecknet sitter för långt åt vänster  
förekommer ibland, även om det klart vanligaste är  
att det sitter för långt åt höger.
 
När det gäller skrivningen au, så kan väl tänka  
sig ett slarvigt skrivet ou. Från Gotland tyckte  
jag mig känna igen stavningen från sista delen i  
ordet/namnet Holzvougt.

[Sven-Ove Brattström]

Hej!
Det finns två orter, som idag heter Elsnig respektive Elsnigk. Elsnig ligger mellan Dommitzsch och Torgau. Elsnigk ligger mellan Köthen och Dessau. Kan inte någon av dessa vara tänkbara ?
MVH     Sven-Ove

[Stefan Karlsson]

Här är ytterligare några exempel på bokstäverna u och E från dombokstexten.
 

Ehuru
 

...uthan allerödmiukeligst submitterar Högl. Kongl. HåffRättens nådgunstige ompröfwande, om...
 

...warning i Höglofl. Kongl. HåffRättens Nådgunstige bref, till alla underdomarne af 23 Novembr 1708 haft sammanlag tillsammans, innan En formell och ordentelig skillnad i DomCapitlet ähr söcht och försiggången.

[Kaj Janzon]

Jag säger som Håkan: jag håller en slant på att vi löst det egentliga problemet. Brevet avser med stor sannolikhet Oelsnitz i Vogtland. Jag tror dessutom fortfarande att det står Wångtland, även om vi nu också fått ett exempel med det diakritiska tecknet till vänster om u, vilket ger något ökat stöd för Simsons tolkning. I vilket fall som helst avser det Vogtland, vilket väl är det väsentliga. Jag ansluter mig nu till Lasse: nog om Oelsnitz, nog om Vogtland. Nog om denna text.
 
mvh
Kaj Janzon

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Huvudarmén låg i slutet av augusti 1704 i trakten av Lvov. I denna ingick de ordinarie Smålandsregementena. I Lewenhaupts armé, som belägrade Birsen, nuvarande Birzai i Litauen, ingick tremänningar från Småland.  
 
I juli 1707 låg huvudarméen i Sachsen. Exakt förläggningsort beror på vilket regemente soldaten tillhörde.