ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-04  (läst 2839 gånger)

2000-10-18, 19:40
läst 2839 gånger

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Efter att en kvinna skiljer sig är hon då fru eller fröken?

2000-10-18, 22:06
Svar #1

Carl Szabad (Carl)

Peter! Hon är fru, om man nu vill dela in kvinnor på det viset.

2003-08-26, 15:32
Svar #2

Siv Johansson

Frutagare!
Vad betyder det? Hittade det i fb under yrke.
Mvh Siv

2003-08-26, 21:22
Svar #3

Utloggad Gudrun Wallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Hej Peter Karlsson og Carl Szabad
 
Jeg ved ikke helt hvilken tid refererer I til?
Eller er det rent generelt?
 
Man har i de sidste 10-20 år i Danmark brugt betegnelserne frue og frøken mindre og mindre.
 
En fraskilt kvinde vil antagelig kalde sig frue eller frøken efter behov og som hun nu har lyst til - evt. lidt på skift. 
 
Men som regel vil hun bare kalde sig ved sit navn.
 
Hvis hun i forbindelse med sit ægteskab har taget sin mands efternavn, kan hun ved skilsmisse vælge at beholde dette.
Hun kan også tage sit pigenavn tilbage - tage det efternavn hun havde før hun blev gift.   
 
Til Siv Johansson:
Er frutagere et nyere ord? 
- Jeg skal prøve at se efter det, men jeg har ikke relevante ordbøger herhjemme.
Kan du muligvis sætte det ind i en sammmehæng, i en sætning?
Så bliver det hele meget lettere at tyde.
 
Venlige hilsener
Gudrun

2003-08-27, 09:49
Svar #4

Siv Johansson

Hej Gudrun.
Vid läsning i församlingsboken  år 1900 finner jag en kvinna (änka) som yrke är Frutagerska).
Mvh Siv

2003-08-27, 14:35
Svar #5

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Hej Siv,
är du säker på att du tytt alla bokstäver rätt? I annat fall skulle jag gissa att det som står är en förkortning av födorådstagerska.
Hälsar vänligen
Maud

2003-08-28, 07:10
Svar #6

Siv Johansson

Hej Maud.
Nej jag har inte läst fel. Om du har möjlighet att titta i församlingsboken för 1900 Arnäs i Västernorrlands län, sid 5. Där finns 2 st frutagerskor.
Mvh Siv

2003-08-28, 16:35
Svar #7

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Hej Siv,
eftersom ordet frutagerska såvitt jag vet inte finns tror jag ändå att det rör sig om en förkortning - men av förmånstagerska, som är detsamma som födorådstagerska. Förkortningen Fmt förekommer rikligt i flera norrländska socknar som titel på äldre kvinnor och män. Och ett handskrivet Fm kan lätt feltydas som Fru.
Mvh/Maud
Hälsar vänligen
Maud

2005-01-04, 15:16
Svar #8

Utloggad Elias Granqvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 25
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 20:15
    • Visa profil
Hon är nog fru om hon behåller f.d. makens efternamn, rimligen fröken om hon återtar sitt flicknamn.

2005-01-04, 23:21
Svar #9

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Hej Elias
Om fruandet eller fröknandet berodde på efternamnet, skulle jag som gift kvinna kunna kalla mig fröken.  
Kristina

2005-01-05, 10:30
Svar #10

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
På frågan om Frutagerska har jag inget svar. Jag vill däremot berätta om att innan Bror Rexeds Du-reform genomfördes, så titulerades kvinnor för Fru eller Fröken (det tog några år innan det var helt accepterat). I och med att kvinnor var gifta så kallades de för Fru. Det hade ingen betydelse om de var änkor, skilda eller vilket efternamn de hade.  
 
När jag gick på mödravårdscentalen 1969, så ropades kvinnorna upp med fru den och den. Alla rakt av även om de var fröken. Tydligen ansågs det på vissa håll lite skamfullt att vara ogift och vänta barn, trots att många levde ihop, som ogifta.
 
Tack och lov så försvann den här tituleringen.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-01-05, 11:31
Svar #11

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Titulaturen fru/fröken hade alltid med civilståndet att göra, aldrig med namnet. Observera i det sammanhanget att den äldre traditionen var (till skillnad från vad många idag verkar tro) att en kvinna behöll sitt namn livet igenom, oavsett om hon var gift eller inte. Det där att byta namn när man gifter sig är en nymodighet, som med några få undantag introducerades i slutet av 1700-talet och slog igenom fullt först under 1800-talet.  
 
En fru var eller hade varit gift, således kallades även en änka eller frånskild kvinna fru, även om den förstnämnda också kunde tituleras änkefru.
 
Hade man en gång varit gift, kunde man aldrig under några som helst omständigheter återgå till frökentiteln.

2005-01-05, 13:31
Svar #12

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Carl-Fredrik!  
 
Som ett tillägg till den sista meningen, vill jag tillägga och ingen ville det heller, därför att vara fröken, ansågs som att man hamnat på den överblivnas karta när det gällde äktenskapet.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-01-05, 16:19
Svar #13

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Apropå Ann-Maris inlägg om mödravårdscentralen där både gifta och ogifta blivande mödrar titulerades 'fru' 1969.
 
Jag känner en man vars blivande hustru födde deras första barn på Norrköpings BB år 1944. Vid denna tid ansågs det definitivt ännu som skamligt att vara ogift mor - men läkare, sköterskor och biträden pekade effektivt ut en ogift, nyförlöst kvinna bland de åtta som delade sal genom att tilltala henne 'fröken'.
 
Mannen ifråga blev rasande när hans trolovade gråtande berättade hur nedlåtande en del av 'fruarna' på salen behandlade henne efter att hennes civilstånd basunerats ut. Han begärde ett samtal med klinikchefen där han krävde att samtliga barnaföderskor skulle tituleras 'fru', gifta eller inte - att helt slopa titel vid tilltal var inte tänkbart på den tiden. Hans argument var, förutom att ingen skulle bli behöva bli utpekad och utsatt för ringaktning, att en gravid kvinna/en mor de facto inte längre var någon 'fröken' även om hon var ogift.
 
Argumenten bet, ett par dagar senare gick nya instruktioner ut och alla barnaföderskor på Norrköpings BB tilltalades därefter 'fru'. Mannen - som var min far - var rätt nöjd med att ha åstadkommit detta.  
 
Någon gång i början av 70-talet upphörde fruandet och fröknandet i de flesta sammanhang. Numera är det bara min 85-åriga moster som adresserar sina brev till mig 'Fru Maud Svensson'.
Hälsar vänligen
Maud

2005-01-05, 16:54
Svar #14

Marianne Solli

Hei fruer, frøkener og herrer.
 
Morsom diskusjon. Jeg hadde ikke tenkt over dette før det for noen år siden skulle være uttaging til Frøken lilleby-tittel her jeg bor. Vedkommende skulle videre til frøken Norge-konkurransen. En nydelig jente fikk flest stemmer og ble utropt til frøken lilleby med stor akklamasjon og avisreportere til stede. Dagen etter ble denne utmerkelsen trukket tilbake med den begrunnelsen at vedkommende hadde et barn. Huff for en fornedrelse etter all ståheien.
 
Når det gjelder ordet frutagerske, skal det ikke muligens være fritagerske, - for skatt f.eks? 
 
Marianne

2005-03-03, 10:55
Svar #15

Utloggad Elias Granqvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 25
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 20:15
    • Visa profil
Hej Kristina Gunnarsdotter,
 
Om det är så att du har behållit ditt flicknamn som gift, så skall du väl i någon mån fortfarande kallas fröken Gunnarsdotter trots att du inte längre är fröken, men du är även (om vi antar att din man heter X i efternamn) fru X, även om du inte heter så. Att heta och att vara är inte nödvändigtvis samma sak... ;-)  
 
Den titel som man bemöts med är ju inte alltid densamma som den som man egentligen borde ha givet vid tiden rådande förhållanden. Jfr t.ex. att en lite äldre man ibland kan kallas farbror även av dem som inte är hans brorsbarn.
 
Se'n spelar ju inte det här så stor roll längre ändå, eftersom man i Sverige (till skillnad från i många andra länder) numera så sällan titulerar folk.

2005-03-03, 15:22
Svar #16

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Hejsan Marianne.
Med tanke på den värld vi lever vi så undrar jag om fröken står för ogift eller oskuld?
 
Till Nästa Fröken-titel-tävling kan det ju vara bra att detta klargörs innan tävlingen går av stapeln.
 
Många får ju barn av sk misstag i ungdomens år och är eg. bara barnet själva.
 
Många på mitt jobb tror att vi är ogifta fröknar, då det av hygieniska själ Inte är tillåtet att bära ringar ....vilka påhopp man kan få ibland.....särskilt om man är ung & gift.
Så trots att man är fru så kallas man lilla fröken som inte kan så mycket.
När började man med det uttrycket egentligen?
 
Ja, ibland är det inte lätt att veta.
Det bästa vore nog att göra som Italienare---Kalla alla kvinnor som har fött barn för MAMMA i tilteln. ( det görs föresten i många delar av världen när man vill visa respekt för en äldre kvinna oavsett barnafödandet).
Nu hamnade jag visst lite utanför ämnet...ooupps!
 
elisabet

2005-03-03, 23:16
Svar #17

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Ska man tro SAOB så är det bara ogifta som kallas fröken, medan fru används om gifta och i ett fåtal (arkaiska) fall även om ogifta.  
 
Hur man tituleras om man behåller sitt flicknamn som gift, borde man väl kunna se i texter från 17- eller 1800-talet, då det fortfarande förekom att man gjorde just så? (Inga av mina egna anor vid den tiden kunde aspirera på fru-titeln, så jag vet tyvärr inte själv!)

2005-03-04, 09:58
Svar #18

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Vad menar du med att inga av dina egna anor vid den tiden kunde aspirera på fru-titeln? Hade du verkligen ingen förmmoder som var gift under 1700- och 1800-talet eller var det så att dessa titlar endast användes av adeln???
 
Vad jag har förstått användes fröken för de som var ogifta och fru för de som var gifta. På så sätt hette vad jag har förstått t.ex. Greve Per Brahes hustru Grevinnan Christina Chatarina Stenbock för just fru Stenbock för att hon var gift. För det andra ändrade man inte sitt efternamn förr i tiden. Detta för att man på så sätt markerade från vilken släkt man kom!

2005-03-04, 11:00
Svar #19

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Ralf, du måste ha en ovanligt hög koncentration av högreståndsanor i din antavla när du inte har detta klart för dig. Fru kunde bara användas för en gift kvinna i dessa stånd (detaljerna om det finns beskrivet på andra ställen i forumet). Hustru var den i stort allenarådande titeln bland vanligt folk. Jag har precis som Anna-Carin ingen enda ana som kunde vara i närheten av att få kallas fru i något sammanhang.

2005-03-04, 11:02
Svar #20

Marianne Solli

Hei Elisabet.
 
Takk for kommentarer! Hvis frøken-tittelen bare skulle henspeile ugift og/eller oskuld, (hva nå dette måtte innebære), undrer jeg i denne sammenhengen på hvorfor jomfru Maria fikk nettopp denne betegnelsen; var det fordi hun fikk et barn kanskje?  Jomfrøken?? Hm.  
 
En skilt kvinne er nok frue også etter skilsmissen, later det til, uavhengig av om hun tar tilbake sitt pikenavn eller beholder mannens etternavn (hvis hun i det hele tatt hadde antatt hans navn da).  
 
Jeg er glad for at dette med å spørre etter disse tilleggsopplysninger i uoffisielle sammenhenger er mer eller mindre avlegs nå.  
 
Hilsen Marianne.

2005-03-04, 11:39
Svar #21

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Anders
 
Vad menar du med att jag har en ovanligt hög koncentration av högreståndsanor?
 
Jag har helt enkelt aldrig kommit att funderat över att det verkligen bara var den svenska adeln som hade rätt att få använda sig av titlarna fröken eller fru inget annat!

2005-03-04, 12:04
Svar #22

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Ralf, jag menar precis vad jag säger.  När man letar fram sina anor i kyrkböckerna så ser man hur de tituleras. Ordet hustru används i 95% av födelsenotiserna. Det har aldrig stått fru på mina anor.  
 
Som väl har behandlats i andra diskussioner så spreds med tiden bruket av titeln fru från adeln till lägre stånd, men det var nog först på 1900-talet som alla gifta kvinnor regelmässigt började kallas så.
 
(idag används snarast fru, fröken och herr som nedsättande ord.. så det kan förändras)

2005-03-04, 12:17
Svar #23

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hej!
 
Om jag är ärlig har jag aldrig någonsin använt mig av kyrkböcker och jag är inte heller alls så säker på att jag vet hur de skall användas. Därför kände jag helt enkelt inte till att vanligt folk inte kallades för fröken, fru och herr.

2005-03-04, 12:34
Svar #24

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag har som sagt aldrig använt kyrkböcker i hela mitt liv och har på så sätt inte heller stött på att så kallat vanligt folk kallades endast hustru.
 
Någonting som jag däremot ofta har stött på är någonting sådant som hovfröken, kammarfröken, stiftsjungfru, hovjungfru, kammarjungfru...
 
Vad är dessa för någonting?

2005-03-04, 12:49
Svar #25

Carl Szabad (Carl)

Vi ska nog inte ta Ralfs påstående om att han aldrig träffat på vanligt folk i sin forskning särskilt allvarligt. Så här skev han nämligen 11 juni i fjol i ett annat inlägg:
 
Det är därför enligt min åsikt ett väldigt glad och trevlig syn att få hitta vanligt folk. Det är därför jag tycker det är så spännande med genealogi, att nu och då hitta vanligt folk. Därför är jag nästan MERA intresserad av mina oadliga anor bland den svenska allmogen!!!
 
Hur träffar man på allmoge i sin forskning utan att notera att gifta kvinnor normalt kallas hustru och ogifta kvinnor piga i äldre tider?

2005-03-04, 13:14
Svar #26

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hej, Carl!
 
Vem har sagt att jag aldrig har träffat på vanligt folk i min släktforskning???
 
Som svar på din fråga kan jag bara säga att jag aldrig någonsin har använt kyrkböcker SJÄLV och på så sätt har jag ALDRIG stött på begreppen hustru och piga som motsvarigheter till fru och fröken. Som du säkert också själv känner till så finns det ju också släktutredningar för så kallade vanliga rusthållarsläkter. Det är sådana som jag bland annat har använt mig av.

2005-03-04, 13:24
Svar #27

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
De fall där fru förr användes om ogifta kvinnor rörde väl främst nunnor; jag antar att detta beror på att de anses gifta med kyrkan eller Gud...
 
Om släktutredningar missar att nämna vilka titlar personerna hade kan de nog antas vara rätt magra, inga domboksreferat till exempel. Det kanske vore på sin plats med studier av primärkällor för att kontrollera och kompletera dessa anor. (Dessutom så vet jag inte om jag skulle kalla det släktforskning att enbart samla in litteraturuppgifter, men det är en annan sak.)

2005-03-04, 13:46
Svar #28

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Om du tänker på ordet piga så är detta nog någonting jag självfallet har stött på men som jag alltid sett mer som ett yrke än som en titel. Hustru är någonting jag tolkat som att någon är någon annans hustru. Jag har inte sett dessa som titlar på samma sätt som adelstitlarna fröken och fru. Menar du Anders att piga och hustru är titlar? Var verkligen alla ogifta kvinnor pigor? Låter lite underligt att en rik rusthållare eller storbonde har en dotter som måste arbeta som piga. Dessa var ju också av så kallat vanligt folk.
 
Anser du dessutom att artiklar i t.ex. Personhistorisk tidskrift och Släkt och Hävd är magra och inte pålitliga? För det andra har du nyss påstått att de släktforskare som här på forumet använder sig av Elgenstierna, Svenska släktkalendern och annan litteratur inte är släktforskare. Det här tycker jag låter lite extremt!

2005-03-04, 13:59
Svar #29

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vad det gäller piga, ja, detta är en beskrivande titel, liksom hustru. Piga är ogift kvinna. Ordet har helt enkelt ändrat betydelse lite. I kyrkoböckerna kommer du även att få läsa om pigebarn, dvs flickor.
 
Jag menar att det inte är forskning att ENBART läsa i sekundärlitteratur. Då måste man också göra något med primärmaterialet. Sekundärlitteraturen kan vara mycket pålitlig. Den kan också vara tossig. För att kunna bedöma den behövs kunskap om hur primärmaterialet ser ut. Jag tror för övrigt att du är helt unik här på Anbytarforum som bara studerat sekundärkällor angående högreståndssläkter.
 
Om en journalist sätter sig och läser PHT, SoH, ÄSF, SBL etc och sedan skriver en bok om medeltida släkter så har han INTE gjort någon forskning. Han har bara refererat en samling tryckta arbeten. Nej, forskning inkluderar egna studier...

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna