ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Transkribering  (läst 3050 gånger)

2005-05-23, 14:09
läst 3050 gånger

anders sjö

Jag har ett litet problem. När jag skriver av gammal text så vill jag skriva så bokstavstroget som möjligt. Men vad ska jag skriva ett u med en krumelur över? Ska jag skriva tyskt y dvs '?' eller bara vanligt 'u'. Om man altid skrev krumelurer äver alla 'u' hur såg då '?' ut? 
Här nedan är två exempel som jag skulle skriva 'tegelbr?ks' resp 'h?j?s'. Rätt eller fel, vad tycker ni?


 

2005-05-23, 15:02
Svar #1

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Dessa bokstäver ska skrivas som u, helt enkelt. Krumiluren är inte prickarna över u som förekommer i ett tyskt y.  
 
Ett tyskt y skrevs, om jag inte tar fel, oftast så som i dag, dvs med två tydliga prickar.

2005-05-23, 18:35
Svar #2

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Krumeluren var till för att markera att det kom en vokal här, vilket inte alltid var så lätt att urskilja i en jämn rad av uppåt-och nedåtgående bågar.

2005-05-23, 19:13
Svar #3

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Det var intressant att få veta vad krumeluren betyder.
 
Det kanske skulle behövas en sådan krumelur idag också :-) När man skriver skrivstil så kan ju m,n och u se likadana ut.
Ann-Mari Bäckman

2005-05-23, 20:07
Svar #4

Utloggad Jacob Hejmdal Gren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 521
  • Senast inloggad: 2017-02-19, 23:23
    • Visa profil
Her i Danmark bruger vi som bekendt ikke prikker over nogle bogstaver - og har heller ikke gjort det førhen. Til gengæld var det almindeligt at sætte en streg over u'er (blot for at adskille dem fra n'er, vil jeg tro). Så jeg støtter op om, at der ikke er tale om prikker, men bare en markering af u'erne...
 
VH Jacob, København

2005-05-23, 22:14
Svar #5

Eva Leksell

Och sedan är det väl så att bokstaven '?' bara kan förekomma i tyska ord och i namn med tyskt ursprung. Varken svenska eller  latinska ord (som hujus) kan stavas med denna tyska bokstav.

2005-05-23, 22:36
Svar #6

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
En liten petitess. Bokstaven ? förekommer inte enbart i tyska ord. Den finns även i estniska, där den har ett annat uttal än vanligt y.

2005-05-23, 22:53
Svar #7

Eva Leksell

Okej, jag uttryckte mig lite väl kategoriskt. Bokstaven används kanske i flera språk. Dock inte svenska och latin. Nu blev det rätt, hoppas jag.

2005-05-23, 22:58
Svar #8

Carl Szabad (Carl)

Även i turkiska.

2005-05-24, 00:16
Svar #9

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Så som de andra redan har skrivit åt dig så är det ett tydligt u inte tyskt ?. Detta är skrivet med den så kallade tyska handstilen som användes i Sverige under bland annat 1700-talet. Den stilen brukar kännas svår till en början eftersom vi inte skriver med tysk stil längre i Sverige. Lilla y skrevs som ij eller som ett y med två prickar.

2005-05-24, 07:00
Svar #10

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ralf, det är tvärtom vad gäller y, ij skrevs ofta som ? (och bör skrivas ut som ij där så är avsett), medan y skrevs antingen med prickar eller krumelur ovanför.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-05-24, 08:25
Svar #11

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Y med prickar skrivs av med antingen ij eller y beroende på uttalet, eller hur?

2005-05-24, 09:53
Svar #12

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Det finns sedan tidigare diskussioner om ij och y. Det är väl så att uttalet är en stor hjälp att skilja dessa åt (ij uttalas som i), men det går oftast också att se om det är ett y eller ij. Regeln är då att vid ij så går nedre delen av j:et rakt ned, medan vid ett y så är nedre delen böjd som en krok. Med hjälp av denna tumregel och uttalet så kan man oftast skilja på ij och y.

2005-05-24, 10:13
Svar #13

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Är det inte också så att det vi läser som ij egentligen är ett dubbelt ii. Men för att skilja från ett ? som i skrivstil kan förväxlas med ii gav man det andra i:et en nerstapel.

2005-05-24, 10:50
Svar #14

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Som Anders mycket riktigt påpekar så har detta diskuterats på annat ställe tidigare, så jag ville bara mycket kort förklara att y inte skrevs som ij, men däremot tvärtom så skrevs i-ljudet såväl ii och ij, som ?, och som Anders riktigt påpekar, så kan man ofta se en skillnad vilket ljud som avses, men tyvärr inte alltid.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-05-24, 11:23
Svar #15

Carin Widén

Det finns numera två släkter med de liknande namnen Bilock och Bylock. Eftersom den Bilocks-släkt jag själv är involverad i, från början stavade med ij, borde då Bylock egenligen vara Bijlock/Bilock?
Undrar
Carin

2005-05-27, 07:14
Svar #16

anders sjö

Hej. Tack till alla för hjälpen.  
Vem kan hjälpa mig att ta bort alla onödiga prickar jag skrivit  
/Anders

2005-05-27, 10:17
Svar #17

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om det är ett textdokument,så går det väl att använda Ersätt ? med u, under Redigera.
 
Om det är ett släktforskningsprogram, så går det väl att göra en textfil och göra samma sak där och sedan importera den nya versionen.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-05-27, 13:04
Svar #18

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Fast då blir alla riktiga ? också ändrade...

2005-05-27, 15:27
Svar #19

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tyvärr, men de är väl förhoppningsvis betydligt färre...!?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2005-09-26, 07:38
Svar #20

Utloggad Andreas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 187
  • Senast inloggad: 2021-07-29, 09:34
    • Visa profil
Jag skriver av en del dombokstexter från 1600-talet där släktingar varit inblandade och jag undrar lite vad som är mest brukligt när det gäller förkortningar. Bl.a. har jag följande funderingar:
1) När det i texten skrivs ett dubbel-S, exempelvis ordet ”hoB”,(Fick ej till riktigt dubbel-S i typsnittet) skall man då skriva på förkortat sätt eller skriver man ut det som hoss? Vilket är att föredra?
 
2) Förkortningstecknet för ”ed” i slutet av ord som ser ut som ”z”. Bör det skrivas i förkortad form eller upplöst? Jag har sett i tryckta texter både varianter med förkorningar såsom vlydighz, mz, och i andra texter har man skrivit ut vlydighed, med, etc.
 
3) Ord som dennem,  hannem, honom förkortas ofta med ett tecken som ser ut som ett tillplattat P. Kan det vara i sin ordning att ersätta detta förkortningstecken med han: den: hon: osv om man vill ha kvar den förkortade formen?
 
4) Stor bokstav används lite hur som helst och i vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilket skrivaren egentligen avsett. Jag har i en del texter sett att man valt att använda stor bokstav och skiljetecken enligt moderna regler i stället. Är detta ett acceptabelt skrivsätt, eller är det att gå för långt från originaltexten?  
 
Synpunkter mottages tacksamt!

2005-09-26, 11:41
Svar #21

Marianne Solli

Hei Andreas.
 
Hvilken skriveform du benytter i din oversettelse beror kanskje mest på hvem denne oversettelsen er tiltenkt senere.  Til interne dokumenter, som kanskje bare et lite antall mennesker får tilgang til senere, ville jeg ha benyttet disse tegnene, men hvis det er tiltenkt et litt st?rre publikum, ville jeg nok ha vurdert å skrive f.eks. hoss, vlydighed osv. Ord som dennem, hannem osv. ville jeg ha beholdt uansett, for de er forståelig nok.  
 
Ha en fin dag!
 
Hilsen Marianne li

2009-06-28, 18:24
Svar #22

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
Ofta ser man att patronymikon skrivs med ß, alltså ett dubbel-s. Bör detta skrivas som just ß när man skriver av texten, eller är det rimligare att skiva ss?
 
(Obs! Jag menar givetvis inte att man skriver med ß i en antavla eller så, utan detta handlar om när man direkt skriver av äldre text.)
 
Mvh
Anders Karlsson

2009-06-29, 13:00
Svar #23

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Det beror väl på hur renodlat ursprunglig man vill vara. De flesta brukar skriv ss, tycker jag mig se, men en del skriver av exakt som det står. Jag har gjort både och, tror jag. Dock inte i patronymikon tror jag.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-06-29, 13:28
Svar #24

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Det är ungefär så jag också har gjort. Frågan är om ß i den dåtida svenskan sågs som någonting annat än ss (jfr tyska). Är det bara en fråga om själva skrivstilen, så är det kanske rimligare att skriva ss.

2013-09-29, 20:44
Svar #25

Utloggad Stefan Karlsson

  • Stefan Karlsson
  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-02-07, 23:10
    • Visa profil
    • Sevetuna.se
I 1740 års mantalslängd för Blackstads socken står följande uttryck (som kan uttolkas som halvnadebonde, dvs. hälftenbrukare), men hur bör man transkribera orden?
 

 
1) half: Bonde
2) halfv: Bonde
3) halfw: Bonde
4) ?
 
Bilden hämtad från SVAR:
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Kalmar län, SE/RA/55203/55203.07/48 (1740), bild 28
Bildid: A0002999_00028

2019-04-12, 15:37
Svar #26

barnbarnsbarnet

I likhet med Stefan, omedelbart här ovan, funderar jag på hur det krumelur-aktiga förkortningstecknet ska transkriberas. Han föreslår att man ska nöja sig med att transkribera kolontecknet, men i mitt exempel nedan finns inget kolon att transkribera.

Just nu läser jag i en vigselbok från Torpa (P) där brudparens föräldrar namnges, i vissa fall med noteringen aflidne alternativt aflidna. Denna notering förkortas genomgående med förkortningstecken mitt i ordet, och min undran är hur ni andra brukar transkribera detta tecken.
 –Vigselbok: Torpa (P) C:1 (1757-1796) s 215 (AID: v55501a.b1120.s215)

Förkortningstecknet diskuteras i en annan tråd, och i den diskussionen ställer jag mig på sidan som inte anser att tecknet är ett litet L. Förkortningen av ordet aflidne lutar jag åt att vilja transkribera till af-ne. Det ser på sin höjd okej ut, men en konsekvent användning av bindestreck är problematisk eftersom det inte skulle ser lika bra ut när förkortningen avser slutet av ett ord. Ta den vanligaste förkortningen av gårdsnamn, där då t.ex. Gammelgården skulle förkortas Gammelg- .

Diskussion om förkortningstecknet:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=128253.0

Ett alternativ från internetåldern kan vara att ersätta utelämnade bokstäver med en asterisk, t.ex. af*ne, Gammelg* och half*Bonden, men det skär sig på något sätt med den hundratals år gamla handstilen.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna