ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Judar som konverterat  (läst 3153 gånger)

1999-09-22, 22:01
läst 3153 gånger

Inger Jans

Jag har i några husförhörslängder och dopböcker för Säters sn (W) hittat personer med namnen Moses resp Mosesson långt före den tid då judar fick tillåtelse att bo i Sverige. Jag undrar därför om någon känner till om det kan vara judar, som konverterat till kristendomen och om det i så fall var vanligt förekommande.
 
/Inger

1999-09-23, 11:54
Svar #1

Utloggad johan_sjoberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 345
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Jag skulle tro att det rör sig om helt vanliga masar som fått bibliska namn...
 
MVH
Johan Sjöberg

1999-09-24, 12:40
Svar #2

Anna Johnson

Hej!
 
Jag tror också på Johans förklaring. Som jämförelse kan jag berätta att en av mina anor (f. 1711) hade två söner som bar de ståtliga namnen Josias och Hezekiel, kanske p g a att farfar var präst (vilket ju gör det mycket otroligt att familjen var av judisk härkomst).
 
Hälsningar
Anna Johnson

2000-04-04, 16:50
Svar #3

Barbro Cavalieratou

Anna,
 
Tvärtom, det var mycket vanligt  att judar som konverterat blev präster!! Helt paradoxalt!!Denna information har jag fått från Adam Katzeff som forskar i judars invandring till Sverige.
 
 
Mvh,
 
Barbro Cavalieratou

2000-04-04, 18:24
Svar #4

Utloggad johan_sjoberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 345
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Barbro,
 
Jag ställer mig lite tveksam till ditt påstående. Jag har själv plöjt igenom ett antal herdaminnen för olika stift (Karlstad, Härnösand, Visby, Uppsala, o s v) utan att finna en enda, som anges vara av judisk börd.
 
Finns det någon litteratur eller några artiklar som styrker ditt påstående?
 
MVH
Johan Sjöberg
själv utan judiska anor, däremot troligen zigenarättling

2000-04-07, 17:15
Svar #5

Barbro Cavalieratou

Johan,
 
Jag har genom forskning i min släkt både på mormorsmors och mormorsfars sida hittat ett stort antal präster med judiska efternamn, en del av dem är dessutom invandrade ifrån Tyskland.
 
 
Mvh
 
Barbro

2000-04-07, 20:55
Svar #6

Utloggad backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Barbro! Så intressant. Kan du ge oss några  
exempel?
Mvh Christina.

2000-04-07, 22:49
Svar #7

Jonas Kuschner

Själva ursprungsfrågan i den här diskussionen utgår från ett dubbelt missförstånd.  
 
För det första blev bibliska namn mycket populära i protestantiska länder under och efter reformationstiden. Det gäller bland lutheraner, och i ännu högre grad bland de reformerta.
 
För det andra hade inte judar som övergått till kristendomen judiska namn. I samband med dopet fick de alltid ett eller flera nya namn. Ibland kunde de behålla sitt gamla namn, men lade då till något karakteristiskt kristet namn, t.ex. Christian. Under 1600- och 1700-talen möter man i Sverige kristna judar med namn som Fredrik Christian, Carl Christian, Joseph Christian. Ofta fick de namn efter sina faddrar, som inte sällan var medlemmar av kungliga familjen. Detta gällde även för de muslimer som då och då övergick till kristendomen, i Sverige som annorstädes.  
 
Detsamma gäller för övrigt kristna som övergått till judendomen, som t.ex. det kända exemplet med den svenske kronofogden Jakob Granbom, som på 1700-talet flyttade till Amsterdam och övergick till judendomen med sin familj, varvid han bytte sitt redan hebreiska namn till ett annat (!) hebreiskt namn, Abraham.  
 
(Antagande av ett nytt namn är väl regel även idag vid övergång till alla de tre monoteistiska religionerna, liksom ganska ofta vid övergång från protestantismen till katolicismen, men det är kanske inte så vanligt numera att man byter tilltalsnamn, eftersom konversion inte som på t.ex. 1600-talet innebär byte av hela det sociala sammanhanget. Men man brukar väl nuförtiden stöta på svenskar med nytagna indiska namn i olika pseudo-hinduiska sekter.)
 
Vad beträffar det som Barbro skriver, undrar jag också vad hon menar eftersom hon inte vill ge några exempel. Barbro, vad menar du med judiska efternamn? Det finns väl inte särskilt många släktnamn som är entydigt judiska, om några. Och på vilket sätt skulle invandring från Tyskland vara ett argument för judiskt ursprung?

2000-04-07, 23:08
Svar #8

Utloggad brattis

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2802
  • Senast inloggad: 2019-01-31, 18:37
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Hej!
Jag har en fråga som inte riktigt platsar under rubriken.  
Har verkligen judar varit förbjudna att bo i Sverige en gång i tiden ?
Och om det är så, har detta verkligen efterlevts ?
Jag vet att det en gång fanns en författning som stadgade att zigenare skulle hängas om de försökte ta sig in i landet, men mig veterligt har ingen zigenare hängts på dessa grunder.
Därför ställer jag mig tvivlande till att sådana påbud haft effekt i verkligheten. Hur är det, har någon något konkret exempel ?
MVH     Sven-Ove
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2000-04-07, 23:54
Svar #9

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7642
  • Senast inloggad: 2019-02-10, 13:23
    • Visa profil
    • Scangen
Min reaktion var samma som Johan Sjöbergs. Påståendet att det var mycket vanligt att judar som konverterat blev präster tycker jag inte stämmer med vad jag sett från ett ganska ingående studium av Lunds stifts herdaminne. Några fall har jag dock sett.

2000-04-08, 00:13
Svar #10

Jonas Kuschner

Det är generellt sett svårt att ge exempel på att påbud verkligen efterlevs, eftersom man ju aldrig vet om verkligheten överensstämmer med påbuden p.g.a. påbuden eller av helt andra orsaker. Däremot kan man ju ge exempel på motsatsen.  
 
Vad gäller förbuden mot t.ex. judars bosättning och katolikers religionsutövning i Sverige, är det dock klart att dessa inte har efterlevts helt och fullt. Beträffande judarna ger Hugo Valentin många exempel (Judarnas historia i Sverige, Stockholm 1924).
 
Anders! Du skriver att du ändå har sett några fall. Minns du vilka dessa var?

2000-04-08, 01:01
Svar #11

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7642
  • Senast inloggad: 2019-02-10, 13:23
    • Visa profil
    • Scangen
Jonas! Tyvärr kan jag inte på rak arm påminna mig vilka det var. Får grunna på saken...

2000-04-08, 01:54
Svar #12

Adam Katzeff

Hej alla!
 
Det var verkligen en intressant diskussion som satts igång och det delvis p.g.a. något som jag dryftade i en diskussion (utanför anbytarforum) med Barbro Cavalieratou. Vad jag menade i denna diskussion var INTE att konverterade judar blev präster. Däremot finns det exempel på släkter med judisk härkomst där det ett par generationer efter kristnandet förekom präster. Jag har absolut ingen statistik på hur vanligt eller snarare ovanligt detta kan ha varit, men ett exempel är den icke okände juden Abraham David Brody kristnad med namnet Johan Christian Berlin (inkom till Sverige på 1780-talet med den förste svenske juden Aaron Isaac). Brody-Berlins sonson, Christian Gissel Berlin (1800-86) var präst.
 
Just nu kan jag inte komma på några andra exempel på samma sak, men jag tror definitivt inte fallet ovan är unikt. Även Hugo Valentin skriver i Judarnas historia i Sverige om några judar, som inkom till Sverige före judar var tillåtna att bosätta sig i Sverige, övergick till kristendomen och undervisade i vad vi idag skulle kalla religionsvetenskap på universiteten.
 
Hoppas jag inte rört till det hela ytterligare
 
Med vänlig hälsning
 
Adam Katzeff
Malmö

2000-04-08, 07:01
Svar #13

Utloggad rolf_liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Jonas!
Ang ditt inlägg 7 Apr om judiska efternamn, så fick jag en gång i tiden en förklaring till judiska efternam av en god vän av judisk familj. Han förklarade att i bl a Tyskland, där namnformerna ofta bygger på yrkesidentitet, Jäger, Schmidt, Bauer etc var den judiska befolkningen inte tillåten att använda sådana namn. Familjenamnen fick i stället tas ifrån naturen, som ex Stein, Baum, Rosenbaum, Blume etc.
 
En annan särskild namnform uppkom i Österrike för många av de judiska familjer som invandrade från Polen vid någon av Polens kriser (1800-talet???).  
De hade ofta polskt klingande efternamn, vilka skulle bytas ut före etableringen i det nya landet.  
Vid gränsstationerna fanns ofta färdiga listor med namn som de fick ta. I god antisemitisk anda var namnen ofta djupt kränkande. T ex Arschel, Schweinpelz, etc.  
Mot en lämplig muta kunde den invandrande få stoppa in, eller ta bort, en bokstav eller ett led i namnet så att den kränkande betydelsen tonades ner. Exvis Barschel, Pelz etc...
 
Nu grundar sig de här uppgifterna på ett intressant samtal i min judiske väns hem för några år sedan, och det är ju inte vid sådana tillfällen  man kräver källhänvisningar. Jag kan inte personligen styrka uppgifterna, även om jag anser dem vara trovärdiga.
 
Jag är intresserad av om någon annan hört något liknande, och som kan bekräfta detta, eller ev kan dementera det hela och sända det till avdelningen för skrönor.
 
Mvh
 
Rolf L

2000-04-08, 17:28
Svar #14

Lotta Johansson

Ett litet bidrag.
 
Bland dopnotiserna i Rogberga C:1, sid 352, står följande:
NB 7 februari 1697 Colligerades(?) til Carl Joh. Leopold en Jude s. hade antagit den luterske religionen, 13 öre smt.
 
 
Mvh//
Lotta

2000-04-08, 23:50
Svar #15

Utloggad schroders

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 414
  • Senast inloggad: 2017-08-21, 00:41
    • Visa profil
Ett annat bidrag.
Min ana Maria Christina Renat (gift m Fulmo Hammarstrand) kristnades tillsammans med sina föräldrar och syskon och ytterligare en familj vid det stora judedopet i Stockholm 29/9 1681 i närvaro av kungafamiljen. Hennes fader hette Moses Jacob från Wien och fick det nya namnet Gustaf Mikael och hennes moder änkedrottningens namn Hedvig Eleonora. Jag tror att dopet finns bevarat i någon form (träsnitt?), kan inte komma ihåg just nu var jag sett det.
Mvh
Per Schröder

2000-04-09, 13:53
Svar #16

Jonas Kuschner

Adam!
 
Du har naturligtvis rätt om detta. Ett annat exempel finns i släkten Bensow, där en medlem av andra eller tredje generationen blev präst (en ganska välkänd sådan, har jag för mig). Hursomhelst rör det sig i båda fallen om välkända judiska familjer, inte sådana där det judiska ursprunget utläses enbart ur ett förment judiskt namn.
 
Däremot undrar jag om det är särskilt relevant att beakta familjens judiska ursprung som en faktor av betydelse vid yrkesvalet. Mitt intryck är att medlemmarna av sådana familjer valde ungefär samma yrken som andra personer ur samma samhällsklass, d.v.s. man finner präster likaväl som officerare, civila ämbetsmän och andra. Många valde väl yrken som de hade kunnat utöva även om familjen hade förblivit judisk.
 
Frågan har ju en del att göra med motiven till att judar konverterade. Det finns ju exempel på judiska renegater som inte endast har blivit kristna utan dessutom fanatiska sådana och t.o.m. antisemiter (t.ex. Johannes Pfefferkorn). De flesta judar som konverterade under nyare tiden torde dock ha gjort det av pragmatiska skäl, utan djupare övertygelse av det ena eller andra slaget. Då är knappast prästyrket något man väljer av övertygelse efter konversionen, snarare något som en följande generation, från barndomen uppfostrad i statskyrkans religion, väljer av ungefär samma motiv som jämnåriga från andra familjer.
 
Beträffande Lottas och Pers inlägg:
 
Om familjen Renat(us) och familjen Mandel, som båda blev döpta 1681, finns uppgifter i Valentins nämnda arbete. En del finns dessutom skrivet om Maria Christina Renats bror, artilleriofficeren Johan Gustaf Renat, och hans äventyr i Centralasien (där han så småningom hamnade efter att ha blivit tillfångatagen vid Perevolotjna; se artikel om honom i SBL). Avbildningen av dopet som Per tänker på är återgiven hos Valentin och hämtad från ett samtida tryck av dåvarande kyrkoherden i Tyska kyrkan Christopher Bezelius, Die Herrlichkeit des Christenthums..., se Valentin, s. 69 för den fullständiga och mycket långa tyska titeln.
 
Ang. Carl Leopold, se Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, s. 343; Valentin, a a, s. 73n.

2000-04-09, 14:24
Svar #17

Jonas Kuschner

Rolf!
 
Frågan om judiska namn har jag överfört till en ny diskussion, med titeln Judiska namn.

2000-04-09, 14:40
Svar #18

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7642
  • Senast inloggad: 2019-02-10, 13:23
    • Visa profil
    • Scangen
Jonas! Det var Christian Gissel Berlin, kyrkoherde i Balkåkra (Lunds stift) som jag hade i bakhuvudet. Tack Adam. :-)

2000-12-17, 19:40
Svar #19

Utloggad rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 183
  • Senast inloggad: 2017-09-22, 01:05
    • Visa profil
Hej,
 
Jag håller på att utreda den döpta juden  
Kristoffer Zebulons manliga ättlingar i
Uleåborg, Torneå och m.fl. orter
 
Jag har läst böckerna Tusen år av invandring  
och Judarna i Sverige och m.fl. böcker.
 
I boken Tusen år av Sverige och rubriken  
Judiska konvertiter på s. 132 står det att  
l?beckaren Isak Zebulon (döpt Kristoffer) som  
1672 blev borgare i Uleåborg.  
Jag skulle gärna vilja läsa den otryckta källan
dvs konvertitetsbrevet som utfärdades på  
1670-talet!
Vilket arkivförteckning och arkiv finns detta  
brev?
 
I Tusen år av Sverige på sidan 133 skriver  
författarna Svanberg och Tyd?n under bilden  
följande:  
Judedopet i Tyska kyrkan 1681 då tolv judar  
övergick till kristendomen
Vilka var dessa tolv judar förutom familjerna  
Renatus och Mandel?
 
Senare skriver författarna Svanberg och Tyd?n
på samma sida följande:  
 Ett tjugofemtal judedop i Stochholm och  
yttligare några i landsarten skulle  därefter äga  
rum under de nära hundra åren fram till  dess  
judisk bosättningsrätt beviljandes
 
Vilka var dessa döpta judarna?
 
Mvh:
Christer i Umeå.

2001-01-03, 22:39
Svar #20

Anders Widing

Jag har hört att namnet Widing trors vara judiskt. Är det någon som kan bekräfta detta eller dementera?

2001-03-23, 13:27
Svar #21

Barbro Cavalieratou

Hej Anders,
 
Eftersom Du inte hade lämnat någon mail adress så får jag meddela Dig på det här sättet istället.
Du kan maila till en person som heter  
David Widing@hotmail.com som söker släktingar.Detta fann jag genom jewish gen.
 
Mvh
Barbro

2001-03-23, 14:18
Svar #22

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Till yttermera visso kan tilläggas, att den flera gånger ovan nämnde Christian Gissel Berlin, kyrkoherde i Balkåkra, Lunds stift (1800-1886), var morfars far till Sten Broman.

2001-07-11, 16:05
Svar #23

carl inge wärnberg

Ang. judiska namn.
Har en del info. som tyder på att Nils Bergen från Jämshög (död 1897) var av judisk härkomst.Finns det någon som har sett  detta efternamn i andra judiska sammanhang?
N.B. skall ha gift sig enl. judisk lag omkring 1880 med Inga Truedsdtr.

2001-08-22, 10:15
Svar #24

Per Ericsson

Appropå präster med judisk härkomst. Jag har för mig att när Albert Bonnier (av judisk släkt) begravdes så förrättades denna begravning av en präst i svenska kyrkan som också hette Bonnier. Jag kan inte komma på vad han hette i förnamn, men han arbetade någonstans i Stockholmstrakten.

2001-08-22, 17:54
Svar #25

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Hej Per!
 
Han heter Åke Bonnier, och är yngste son till Alberts kusin, avlidne bokförläggaren Gerhard Bonnier. Åke läste teologi i Uppsala på 1980-talet, och prästvigdes (tror jag) för Stockholms stift ca 1985-87.

2001-08-22, 20:36
Svar #26

John Sidén

Åke Gabriel Bonnier är född 1957, vigdes till präst i Storkyrkan i Stockholm för Stockholms stift 1984 och är sedan förra året kyrkoherde i Lidingö församling. Det står att läsa i Matrikel för Svenska Kyrkan 2001.

2002-08-10, 15:08
Svar #27

oscar

Har också på förekommen anledning funderat över frågan om konverterade judar kunde ha varit präster i viss utsträckning. Har själv släktingar som uppenbarligen är av judisk härkomst, varav en präst ca 1850. På 1900-talet finns ett stort antal präster inom både Svenska kyrkan och andra trosriktningar. Detta har alltid förbryllat mig. Något som är än mer förvånande är det faktum att det huvudsakligen rörde sig om bönder/torpare. Någon som vet hur vanligt det var att judar konverterade och blev bönder? Det faktum att den judiska härkomsten ej noterades i kyrkböckerna bör man ej fästa avseende vid. Har själv en förfader där någon tvekan knappast råder om var han kommer ifrån, i kyrkboken har man dock av olika förklarliga skäl noterat fader okänd. För övrigt var judisk härkomst inget man basunerade ut i det här landet. Under det halvsekel jag levde nära inpå den aktuella släkten andades ingen ett enda ord om sin härkomst. Den enda signalen var ett väldigt typiskt nedsättande omdöme från en ingift släkting. Man får förmoda att denna låga profil till stor del berodde på självbevarelsedrift.
Om det finns nån därute som forskar kring judar i Norrköping, särskilt konverterade, skulle jag vara intresserad av en kontakt.

2002-08-10, 23:01
Svar #28

Jonas Kuschner (Jonas)

Anonyme Oscar! Du bör sätta ut ditt riktiga namn här om du vill att någon skall ta ditt inlägg på allvar. Dessutom kan du kanske redogöra för de uppgifter du har och varifrån de kommer. Du har då större chans att få hjälp.

2003-06-07, 15:34
Svar #29

Jonas Liljeström

Hej!  
 
Jag forskar om min farfars morfar, som uppges ha fötts i Nousis i Finland år 1810. Han hette David Bahin, och konverterade till kristendomen i Lojo år 1848 varvid han antog namnet Nikolai Grönvall. Enligt släktforskande anförvanter i Finland, som har låtit undersöka kyrkböcker i Nousis för år 1810 och däromkring, finns det inga uppgifter om vare sig David Bahin eller vilka hans föräldrar var. Jag undrar därför om judarna hade egna register av det slaget och hur man i så fall kan få tag på sådan information? Jag har varit i kontakt med judiska församlingen i Helsingfors, men deras listor över medlemmar gick inte tillräckling långt tillbaka i tiden.
 
Mvh,
Jonas

2003-06-07, 17:01
Svar #30

Utloggad ary

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Hej!
När jag har suttit och tittat i svenska domkapitels 1700-talsbrev så har jag stött på en del handlingar om konverterade judar. Det exakta innehållet kunde jag inte avgöra, då breven i detta fall var på hebreiska. Dock. Domkapitlet i aktuellt stift (Åbo??) kan ha intressanta handlingar i sitt arkiv.
 
Anders

2004-06-09, 23:48
Svar #31

Utloggad Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

  • *****
  • Antal inlägg: 2103
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
En fråga gällande namnet Valentin under denna rubrik är flyttad och besvarad här..

2004-11-30, 09:26
Svar #32

Utloggad nannala

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2013-09-05, 08:42
    • Visa profil
hej! jag har en fråga! on judar som konverterat, min farmor kommer från österrike och jag har sökt och sökt och fann att mitt efternamn lukas e judiskt. Har hittat fyra stycken som dog i auschwitz fast de står att de var katroliker. kan de ha något med att de konvertetat innan de dog??? tack för svar
 
linakatt@hotmail.com
 
mvh
lina lukas

2004-11-30, 10:57
Svar #33

Utloggad karlr

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2009-12-25, 11:41
    • Visa profil
Det finns många orsaker till att de hade annan religion än den mosaiska tron. Redan under det tidiga 1800-talet var det många judar som konverterade till kristendomen. Många hade inte ens någon kännedom om att de hade judiska rötter, men nazisterna spårade människors rötter flera generationer tillbaka, innan personer kunde få de rätta dockumenten och alltså godkändes som s.k. arier.  
I nazisternas sjukliga id?värld handlade det inte om religions tillhörighet, utan om s.k. ras. Den ariska rasen, menade de, skulle vara överlägsen alla andra raser. (Det existerar dock inget som kan betecknas som arisk ras förutom i nazisternas obskyra ideologi.)
Så fanns det en lista över andra raser och människor av mindre värde eller för samhället skadliga element(även zigenare och homosexuella, psykiskt handikappade och politiskt oliktänkande sändes i koncentrationsläger och uttrotades).  
Det är fortfarande obegripligt, hur ett sådant sjukt system har kunnat utvecklas och utövats av människor.
 
Med vänliga hälsningar: Karl

2004-12-11, 20:58
Svar #34

Utloggad nannala

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2013-09-05, 08:42
    • Visa profil
tack så mycket för svaret, det är en början på svaret! tack

2005-01-10, 18:11
Svar #35

Utloggad oertenholm

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 200
  • Senast inloggad: 2018-11-24, 17:08
    • Visa profil
Hej Christer!
 
Angående din fråga från 17 dec. 2000 vilka de tolv judarna var som döptes i Tyska kyrkan 1681 så kan jag tala om att enligt Einar Hammarstrands släktbok Släkten Hammarstrand från Loftahammar så bestod judefamiljerna Jacob och Mandel av 6 personer var (2 vuxna och 4 barn), därav antalet 12.
 
Jag härstammar själv från Moses Jacob som fick namnet Gustaf Mikael Renatus i dopet genom hans dotter Maria Christina gm inspektorn på Winäs i Ed sn i Tjust Fulmo Dansson Hammarstrand.
 
Jag skickar för säkerhets skull detta även till din e-mailadress eftersom det är 4 år sedan ditt inlägg och du kanske inte är inne på just den här rubriken så ofta!
 
Mvh
Bengt Örtenholm

2005-01-12, 14:14
Svar #36

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Varberg slottsförsamling C:1  s 84-85, år 1754 [Genlineid: 1860.10.88600]
den 10 Februarii döptes en Jude, 29 år gammal, barnfödd
uti Berlin, och nu Soldat wid Hennes Maijests
drotningens LifRegemente till fot, samt Cap-
tainens wälborne Herr David Malkum von Schantz
Compagnie. Thenne Judes namn war Salomon
men, sedan han offenteligen uti Församlingens
närwaro afsagdt sig sin förra wilfarande och an-
tagit then rena Evangeliska Lutherska Läran,
blef wid döpelseacten kallad Christian Peter David.
witnen här till woro Commendanten wälborna
Herr Peter de Flon, Capitainen wälborne Herr
David Malchum von Schantz. Capitainen
wälborne Herr Carl Gustaf Helm. Lieutenan-
ten Herr Gustaf Homan. Kyrkoherden
Herr Carl Homan Handelsmannen Herr
Lars Homan. Prowiantmästaren Herr Jonas
Reddelius. Fältskiärare Carl Georg Askan,
tillika med flera andra.

2005-03-11, 01:30
Svar #37

Utloggad rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 183
  • Senast inloggad: 2017-09-22, 01:05
    • Visa profil
Hej,
 
Jag undrar om någon har forskat om den döpta juden Samuel Kristian  som bodde tillfälligt i Linköping på 1670- eller 1680-talet. Detta enligt en notis ur Hugo Valentins bok: Judarna i Sverige (1924). Enligt boken skulle han senare ha flytt till utrikes (Holland) ?!
Vad hände med honom i Linköping ?
Det kanske står något om honom t.ex. i rådhusrättens domstolsprotokoll ??
 
Mvh:
Christer Rosenbahr, Umeå

2018-11-21, 20:08
Svar #38

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1453
  • Senast inloggad: 2019-02-17, 09:58
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"på Helsingborgz Rådhuus d: 4 Novemb: 1728
Ordinarie Cämnärs och Rådstugurättens samt till föllje af Kongl: HofRättens förordnande af d: 1 Dec: 1727 en ytterligare Extraordinarie Rådstugurätts uti Helsingborg ransakningar och resolutioner ang:de et emot Siötulsbesökaren Carl Jacob Clarberg, som är född Jude, men för några åhr sedan antagit den Christelige Evangeliske Läran /.../"


"icke fälla offaber:de Clarberg till den emot honom angifne Svåra förgripelse. Jönkiöping d. 5 octobr: 1728"


"under Öppna dörrar publicerades, sedan Rådstugu Rätten, genom bref till Lofl: Magistraten i Carlshamn, hwarest Clarberg nu för tijden har sitt hemwist"


Källa: Malmöhus läns landskansli (M) DIIaa:1 (1719-1728) Bild 272 (AID: v98019.b272, NAD: SE/LLA/10898)

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna