Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-21

[Olle Elm]

Under Gränna förs en diskussion angående dessa släkter där frågan också ställs om de tillhörde resandesläkter.

[Alf Johansson]

Dom är Tyska Resandes är en version.

[Olle Elm]

Arvid Ruut, häktmakare i Vadstena 1650, finns nämnd bland Vadstenas befolkning 1650 (inalles 2 häktmakare), i Claes Westlings avhandling. Med tanke på både yrke och namn kan han möjligen vara intressant i förhållande till den diskussion som förts under Gränna.
Vänligen,
Olle Elm

[Olle Elm]

Arvid Ruut måste ha funnits i Vadstena tidigt. 1643 vigs Ingrid Persdotter i Ekeby-Rinna som tjänt hos häktemakare Arvid Ruut. Densamme lever trol 1656 8/10 och finns antecknad i stadens prot - otydligt ang vad.
(Källa: Westling a a, bil del 1)
(Westling har antecknat honom Arvid Runt, häktemakare, 1643 i en annan anteckning än ovanstående, med detta är möjligen en felskrivning)
 
Vad gäller Skänninge (se Schenberg ovan) är det intressant att notera vad Westling skriver på sid 59-60:
59
Sett till hela perioden hade den svårfångade yrkesgruppen häktemakare
en stor representation i Skänninge. I Ernst Söderlunds sammanställning
uppräknas endast 4 häktemakare i hela riket varav 2 i Örebro, 1 i Nyköping
och 1 i Helsingborg. Mot denna bakgrund kan uppgiften om Skänninges
hela 11 häktemakare förefalla dubiös. Flertalet av dem kan emellertid antas
ha varit bofasta stadsbor. Det vanliga tycks istället ha varit att företrädare
för denna yrkesgrupp hade karaktären av genantborgare, d.v.s. att de var
skrivna i eller hade sitt ”nederlag” i en stad mot en viss avgift. I 1660 års
mantalslängd för Skänninge redovisas hela 10 män under rubriken
”häktemakare” (9 i svit samt 1 allra sist), varav en benämns ”Olof i Segby i
Kristbergs socken”. Formuleringen tycks tyda på att den sistnämnde inte
var bosatt i staden, ett intryck som förstärks av att han inte heller har
påträffats som stadsbo i något annat källmaterial.

[Sonia Biörkeroth]

Arvid Ruuth i Godegård: 1693-04-02 begrofs Arwids Ruuth i Godegård, 80 år gammal. Gavs till kyrkan 9 öhre.
Fann detta vid studie av Godegårds kyrkböcker.
 
Vet ej om han passar in i släkten.

[Niclas Rosenbalck]

Vid Vimmerby rådhusrätt 1642 28/5 nämns Signill Månsdotter, vederlagskvinna i staden, och att hon sagt att hennes man haft lägerskap med Arfwidh Ruuths i Norrköping hustru. Häktemakaren Arvid Ruut har alltså även verkat i Norrköping innan han kom till Vadstena. En tidigmodern industristad som Norrköping torde givetvis ha dragit till sig många resande häktmakare.

[ola larsson]

Skarprättaren i Stockholm 1635-50 Mikael Reisuer hade tidigare varit borgare i Norrköping och där haft sin hantering med häktor, belter, kädier och ringar, enligt S:t Eriks årsbok 1931.

[Niclas Rosenbalck]

Lennart Zielfelt skriver i sin artikel Ruthesläktet i Gränna omkring 1670-1730 om familjen Ruut ifrån Gränna.  Han nämner bl a om Dordi Arvidsdotter Ruuts (död 1709) och hennes make Nils Persson Skattes (Skatte Nils) son Arvid Nilsson Ruut. Denne sistnämnde anges född omkr. 1658 och död 1707. Hans hustru var enligt Zielfelt Margareta Persdotter Skotte (död omkr. 1736), en dtr t häktmakaren Per Sandersson i Växjö. Arvid Ruut var ogift 1680 o anges då ha varit i tjänst hos riksdrotsen Per Brahe (död 1680 12/9). Han har tydligen handlat med kramgods vilket nämns i Gränna dombok 1682.  Han nämns vid Gränna rådhusrätt 1686 9/1 att på Vrigstad marknad ha huggit ihjäl en karl med sin värja och uppvisade samma år den 17/7 Göta hovrätts resolution av den 8/7 angående mandråpet, vilket gav honom 14 dagars lejd. Mer uppgifter om detta dråp torde framgå i Västra härads dombok 168671687 och i Göta hovrätts protokoll. Han blev uppenbart benådad. Han nämns som borgare i Gränna på 1690-talet, se vidare Zielfelts artikel.  
 
I Växjö rådhusrätt 1695 den 2 november nämns följande notis som torde avse grännaborgaren:
Samma dagh framkom ehn förlammat Soldat Arfwedh Ruut b:dh på hwilken armen är afskuten, anhåller att få blifua här hoos sin Swåger Claes Christopherßon öfwer winteren, uthlofuar ingen borgare praejudicum i någon handell, eller föra något förargeligit lefwerne, derföre Claes des Swåger will wara löfftesman, iämwähll derföre att han Arfuedh med hustru och barn effter winterenes sluuth skall begifua sig här ifrån.
 
Claes Christophersson i Växjö tillhörde släkten Grännman som nämnts lite hastigt på anbytarforum. Han var son till borgaren Christopher Claesson i Växjö ohh (Anna?) Hansdotter (dtr av postmästaren o rådmannen Hans Erengislesson i Växjö) och bror till den Hans Christophersson i Växjö som av Zielfelt anges vara gift med en syster till Arvid Nilsson Ruut (men kan detta verkligen stämma? Han torde vara den krämare Hans Christophersson med hustru Sophia som år 1697 fick sonen Lars i Hjo stad. De var på resa och bodde ej i Hjo! Hans Christophersson och en Sophia Olofsdotter ihop med flera av Rutesläktet nämns som faddrar i Eksjö stad år 1700 åt borgaren Johan Svensson ifrån Gränna dtr Kirstin; se notisen nedan). Ytterligare en bror var Jonas Christofersson Grännman (c1667-1723) som först var borgare i Växjö (borgared i Växjö 1693 8/5) och sedan borgare, handelsman o gästgivare i Vimmerby (borgared 1713 8/6 i Vimmerby). Denne sistnämndas hustru var Kerstin Gabrielsdotter Höök, syster till häktmakaren Jonas Gabrielsson Höök i Vimmerby o senare omgift (1713 i Vimmerby) med Jöns Kindberg, tidigare borgare i Karlskrona, antagen till borgare i Vimmerby o även gästgivare där.
 
 
Eksjö CI:2, s 450: 1700
[i vänstermarginalen: Kerstin Jahans- / dotter ifrå / Gränna]
Dito [= 10 februari 1700] Christnades borgarens ifrå Gränna Jahan Swäns: barn, som idag bittida
föddes, och kallades Kerstin , Witnen:
Carl Olufson
Arwed Nilßon Ruut
Jahan Nilson ifrå Bogesund  
Hans Christopheerßon  
Harald Jönßons hust: ifrå gränna
Nils Jonßons hust. ibid
Sophia Olufsdotter
Maria Olufsdotter
 
vilka var då dessa personer som nämns 1700 i Eksjö:
Johan Svensson - barnafadern - torde vara den namne borgare i Gränna som Zielfelt i sin artikel (a.a.) anger som gift med Kristina Isaksdtr, dtr av fältskären Isak Krook ohh Kirstin Arvidsdotter Ruut (syster till Dordi Arvidsdtr Ruut).
Carl Olofsson - okänd , någon som vet?
Arvid Nilsson Ruut är den ovannämnde nämnde, son till Dordi Arvidsdotter Ruut i Gränna, gift med häktmakaren Per Sanderssons i Växjö dtr Margareta.
Johan Nilsson ifrån Bogesund (~Ulricehamn) - okänd, någon som vet?
Hans Christophersson torde vara den ovannämnda borgaren ifrån Växjö av släkten Grännman. Hustrun kan vara Sophia Olofsdotter nedan. Borgaren HC i Växjö levde ännu 1721 (Växjö dombok).En obekräftad andrahandsuppgift jag har är att hans hustru ska ha hetat både Brita Thoresdotter och även Britta Ruth ! Sistnämnda bör kontrolleras och är troligen felaktiga! Zielfelt a.a. anger att han var svärson till Dordi Arvidsdotter Ruut i Gränna.  
Harald Jönssons hustru ifrån Gränna torde avse Sandbergssläktens stamfader Harald Jönssons hustru Elisabeth Persdotter (Skotte), häktmakaren Per Sanderssons dotter. Elisabeth var syster till Margareta Persdtr gift med Arvid Nilsson Ruut i Gränna.
Nils Jonssons hustru i Gränna - okänd, någon som vet?
Sophia Olofsdotter torde vara gift med Hans Christophersson ifrån Växjö, under förutsättning att krämaren HC som 1697 får en son Lars i Hjo är densamme som Växjöborgaren. HC 1697 var gift med en Sophia!  
Maria Olofsdotter - okänd, någon som vet? Kanske syster till Sophia Olofsdotter eller Carl Olofsson ?
 
En Petter Arvidsson Rut antogs som soldat 1713 5/3 för Västra Hällasjö (norregård) rote [i Algutsboda socken, Kronobergs län], Konga härads kompani, Kalmar regemente. Han avled redan 27/12 1714. Var detta en son till Arvid Nilsson Ruut i Gränna?
 
Någon som funnit mer uppgifter som kan belysa släkten Ruut i Gränna?    
Kan den äldre häktmakaren Arvid Ruut (Dordi o Kirstin Arvidsdtr Ruuts far) gå att igenfinna i källor för Norrköping o Vadstena? Hade han fler barn?  
Går det koppla faktorismederna Ruut i Jönköping i slutet av 1600-talet till Grännasläkten?
 
mvh Niclas R.

[Olle Elm]

Hej Niclas,
Lägger in en länk till Häktemakare, Gränna sn, då dikussionerna verkar höra samman.
Om den äldre Arvid Ruut går att igenkänna i källorna för Vadstena, är nämnt ovan. I Vadstena C:1 möter jag honom redan på pag 4, och 1643, där han nämns indirekt i en vigselnotis. En piga Ingrid Pedersdotter, som i år haver tjänst Arvid Ruut Häktemakare (min nystavning), skall gifta sig med Måns(?) Andersson Häktemakare dräng ..
Också f ö en intressant notis med detaljer..  
Vänligen,
Olle

[Bo Lindwall]

Niclas. Du tycks känna till en del om släkten Grännmans äldre historia. Kanske skulle du kunna lägga ut det under en ny rubrik Grännman? Själv kände jag inte till bröderna Jonas och Hans Kristoferssons föräldrar tidigare men gissade på grund av namnet på härstamning från Gränna. När det gäller Jonas Kristofersson så framgår av Vimmerby dombok att han efterlevdes av barnen Anna, Maria, Katarina och Zackris. Sonen Zackris Grännman, som blev mördad i Mönsterås 1745, hade i sitt äktenskap med Maria Sandberg, som uppges vara född i Hjo 1717, en son Jonas Gabriel född i Eksjö 1745 27/2.  
När det gäller Hans Kristoffersson har jag som du antagit att han är den som får sonen Lars i Hjo 1697. Han har också en dotter Anna, gift med Johan Sandberg. Är den Kristofer Grännman som gifter sig i Vimmerby 1730 också en son till Hans?  
När det gäller faddern Johan Svensson är han väl identisk med Johan Svensson Sundberg som med sin hustru Kerstin Isaksdotter Krok fick dottern Maria i Gränna 1705 25/6. (De fick en dotter Annika i Gränna 1702 14/4 och kallas då endast Johan Svensson och Kristina Isaksdotter, faddrar då var för övrigt Olof Ruth, Peter Ruth och Peter Ruths hustru). En trolig syster till Kerstin, Maria Isaksdotter (Krok) gifte sig 1700 28/12 i Gränna med Johan Gabrielsson (Hök), bror till Hans Kristoferssons hustru, vilken är med bland de intressanta faddrarna till pinkaren Engelbrekt Larssons son i Eksjö 1701.  
För övrigt angående Eksjö. Har du stött på krämaren i Eksjö Peter Johansson? Han fick 1735 14/2 sonen Jöns i Eksjö. Denne tog senare namnet Ekengren efter födelsestaden, blev glashandlare och avled 1798 1/7 i Järna sn, Dalarna. Jöns gifte sig 1756 21/4 i Eksjö med Gloria Ström och blev genom sonen Johan Ekengren (1773-1800) stamfader för en stor resandesläkt Ekengren i Dalarna och norra Sverige.

[Anders Berg]

Hej! Jag är tveksam till att soldaten Arvid Ruut, som Niclas har funnit i Växjö RR protokoll 1695 2/11, är identisk med Grännaborgaren Arvid Nilsson Ruut. Soldaten är sannolikt samma person som den soldat från Växjö vars barn föds i Riseberga (Skåne) 1696 9/7. Jag har rapporterat detta under Småland - Socknar - Gränna, när det diskuterades Ruth:
 
Av Anders Berg (Zzz) – torsdag den 28 sept 2000 kl. 22.19:  [Ändra]  
 
Jag återvänder till diskussionen om släkterna Ru(u)th och Skotte. Soldaten från Växjö Arffved Rud och Kirsti Erijksdoter får ett barn med det ovanliga namnet Thorul, född i Riseberga (Skåne) 1696 9/7. En fadder vid dopet väcker visst uppseende, nämligen Marcus Skomakare från Lund, en stad som inte ligger helt nära Riseberga.  
 
Med tanke på att Arvid förekommer i Grännasläkten misstänker man att denne soldat är en släkting. Lennart Zielfelt konstaterar att släkten inte kommer från Gränna, och man kan ju också notera att släkten Skotte på mödernet kommer från just Växjö genom häktmakaren Nils Larsson.  
 
Är denne Arvid Ruth känd?  
 
Eftersom Arvid Nilsson Ruuts i Gränna hustru heter Margareta Persdotter Skotte, och dessa enligt mina noteringar ska vara gifta ca 1685 (källa?), så går det inte ihop med soldaten i Växjö vars hustru alltså heter Kerstin Eriksdotter. Arvid Ruut d.ä. (1613-1693) kan nog ha haft fler barnbarn med detta namn.
 
Vad är känt om Clas Christofferssons (Grännman) hustru och barn? Om han är svåger till soldaten Arvid Ruut så borde Clas' hustru antingen vara syster till Arvid eller till dennes hustru Kerstin Eriksdotter. Vad gäller barn till Clas så kanske Christoffer Grännman, gift 1730 4/1 i Vimmerby med Maria Elisabet (efternamn står ej), är ett. Han döper nämligen en son till Clas 1732 21/12 i Vimmerby.  
 
Niclas, din obekräftade andrahandsuppgift om Brita Thoresdotter eller Ruth, gällde inte den Clas Christoffersson? En Clas Christoffersson och Brita Toresdotter gifter sig nämligen 1687 28/12 i Träslöv (Halland) enligt HGFs vigselregister. Om detta är rätt personer så kan man ju undra om svågerskapet består i att soldaten Arvid Ruut och Brita Toresdotter är syskon? Var någon av Arvid Ruut den äldres döttrar gifta med en Tore? Här finns saker att nysta i!
 
Se även vad jag skrev tidigare idag under Övriga släkter - Skotte. Den där nämnde Peter Johansson Skotte skulle kunna vara krämaren i Eksjö... Borde vi inte be anbytarvärden flytta den diskussionen hit till Resande förresten?

[Niclas Rosenbalck]

Hej Bo mfl!
 
Ovan nämner du en dopnotis i Eksjö år 1701 av Engelbrekt Larssons son Lars.  Det står ej Engelbrekt utan Erngissel Larsson! Denna borgare o pinkare i Växjö, har jag tidigare stött på. Han har kopplingar till häktmakarna i Växjö, och om jag inte minns fel så hör han till borgarsläkten Krok i Växjö (med viss reservation dock). Ska be att få återkomma till detta och släkten Grännman då jag har mer material tillhanda.  
 
Dopnotisen i Eksjö var intressant - här kopplas även Johan Hindrichsson i Vimmerby (den bekante Modvig Johansson Wimmercrantz far; både far o son uttryckligen kallade tartarer i domboken) till släkten Ruut ifrån Gränna. Det verkar faktiskt onekligen som Ruut o Skotte är resandesläkter, som liksom släkten Wimmercrantz tidigt kom att etablera sig i städerna och efter någon generation ha gift in sig med andra borgarsläkter. Mycket intressant.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Anders!
 
Det du skriver om soldaten Arvid Ruut som bror till Claes Christoffersons hustru stämmer mycket bra. Jag råkade blanda ihop Claes och brodern Hans igår. Claes Christoffersson anges vara gift med en Brita Thoresdotter och detta stämmer förträffligt med dina uppgifter om vigseln 1687 i Träslöv (Halland). Dessutom kallas CC hustru även för Brita Ruth (!) och hon avlider i Växjö 1734, begravd 7/12.  Dessa två, Brita o Arvid Ruut kan vara barn till Elisabeth Arvidsdotter Ruut som var gift 1:o. m. Thore NN (är det häktmakaren Thore som nämns 1669 i Växjö måntro ?), 2:o m. en Anders Bengtsson, som levde 1692, vilken sistnämnde kallas förlovad ryttare av skånska regementet (går han återfinna i rullorna?). Källa till sistnämnda är Zielfelds artikel s 24, med hänvisning till Gränna dombok 1692 27/1.  Elisabet Arvidsdotter Ruuts omyndiga dotter Brita Toresdotter nämns i Gränna dombok 1692 20/1 (Zielfeld a.a.), men kan hon då vara densamme som gifter sig redan 1687 i Träslöv med Claes Christoffersson? Vad står i domboken egentligen?

[Bo Lindwall]

Hej Niclas. Ja visst står det Erngissel, och mycket tydligt skrivet dessutom! Jag satt och tittade igenom mina gamla excerpter från Eksjö kyrkböcker men borde ha kollat på Genline också nu när det finns tillgängligt. Min egen handstil är tyvärr ibland betydligt mer svårtydd än någon 1600-talsprästs.  
Den Peter Arvidsson Ruth som du hittat som soldat i Algutsboda bör vara identisk med Arvid Nilsson Ruths och Margareta Persdotter Skottes son Peter som föddes i Gränna 1692 17/10 (bland hans faddrar var häktmakaren Johan Kristofersson).

[Anders Berg]

Notisen 1701 om Erngissel Larssons son Lars är intressant, så jag lägger ut en bild på den som underlag för vidare diskussion:
 


 
 
Kan personerna förutom Johan Henriksson (Modvig Wimmercrantz far), Johan Gabrielsson och systrarna Ruut identifieras? Siste mansfaddern ser ut att heta Anders Sven(?)sson Mugg. I Vadstena såg jag en glasmästare Magnus Mugg 1719. Den sista kvinnofaddern, var bor hon? Kan det stå Askersund?
 
Niclas, är Erngissel släkt med den Hans Erengislesson du nämner ovan som svärfar till Christoffer Classon i Växjö? Hans ser ju inte ut att vara resande, men Erngissel Larsson borde väl ha gift in sig med dessa att döma av dessa faddrar!
 
Min personliga misstanke är att borgerskapet i flera småstäder innehåller resandeinslag som inkommit i olika omgångar. En tidig infiltration (tidigt 1600-tal eller 1500-tal??) kan vara förfäder till de redan etablerade släkterna kring år 1700, medan en senare inflyttning representeras av Modvig Wimmercrantz och hans far och bröder. Den första inflyttningsvågen blir förstås svår att bevisa, då källorna är så få. Magnus Collmar skriver i Trosa stads äldre historia (s. 23) med anledning av den nya stadens grundande 1610:
 
...[Trosa] befolkades med från alla håll och kanter tillskyndande individer, som voro främlingar på orten. De hade lockats dit av löftena om de tio fria skatteåren, liksom väl också av hoppet om att här, där allt skulle byggas upp från grunden, kunna skapa sig en ny existens av bättre slag än den de förut kallat sin. Många av de första borgarna voro uppenbarligen rena lycksökare och långt ifrån Guds bästa barn. Deras vistelse på orten blev i flera fall inte heller lång.  
 
Detta ger en bild av vilka som kunde bli borgare i en stad som Trosa i början av 1600-talet. Några av dem etablerade sig i staden, inte alla försvann därifrån.

[Olle Elm]

Hej Bo m fl,
Precis som Du Bo ber Niclas om att skapa en ny rubrik för Grännman och lägga ut sitt vetande där, vill jag be Dig göra det med Ruth (eller hur man stavar det), om det inte ligger ivägen för framtida artiklar o s v.
Fann igår att Arvid Ruut i Vadstena, är död före 1656 8/10 då hans änka nämns (stadens protokoll, Småstadens dynamik, C. Westling), samt att en Per Ruuth nämns 21/8 1652 då hans lilla förtida födda barn begravs. (C:1, pag 80) och vidare 7/8 1653 då Per Ruutz lilla dotter begravs. Men detta visst Du väl redan....
Har inte själv fortsatt undersökningen - ville höra med Dig först.
 
Till också er andra:
Det skulle väl inte vara fel att ändra den olycksaliga rubriken jag en gång skapade - Ruut, Skotte och Schenberg? Det blir för trångt här ...
Vänligen,
Olle

[Anders Berg]

Hej Olle m fl,
 
vår anbytarvärd Peter jobbar på att strukturera upp avdelningen om resande, en grannlaga uppgift , med underavdelningar och en översyn av alla rubriker. Ditt förslag om en rubrik Ruth/Ruut löses väl enklast genom att helt enkelt döpa om denna till enbart det namnet (det mesta handlar om den släkten).  
 
Uppgiften att Arvid Ruth i Vadstena är död redan 1656 komplicerar för oss. Vem är då den här mannen rapporterad nyligen:
 
Av Sonia Biörkeroth tisdag den 15 april 2003 kl. 00.01:
 
Arvid Ruuth i Godegård: 1693-04-02 begrofs Arwids Ruuth i
Godegård, 80 år gammal. Gavs till kyrkan 9 öhre.
Fann detta vid studie av Godegårds kyrkböcker.
 
Vet ej om han passar in i släkten.
 
Eller avser det hans änka?

[Dag Bremberg]

Apropå frågan ovan om Ruuth var resande påminner jag om mitt inlägg i vintras under annan rubrik (Lind) om att häktemakaren Johan Jonsson i Vimmerby gift sig med Margareta Ruuth, som vid ett tillfälle kallats tattarkärring (i domboken, vill jag minnas).  
Detta var på slutet av 1600-talet, och hon är alltså inte id m Marg Ruuth, som föddes 1702 i Skärstad (gm Grensman).
Den förstnämnda Maggans ursprung känner jag tyvärr inte.

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

En fråga om grevliga Ruuths har nu flyttats till Släkter: Introducerad adel: Ruuth.
 
I övrigt har rubriken för diskussionen här nu satts till enbart Ruut..
-Att jag har ambitionen att strukturera upp resandeavdelningen är riktigt - men det ligger ännu på bara på ambitionsplanet..

[Elisabeth Thorsell]

Ett bidrag till forskningen om olika Arvid Ruth:
 
Jönköpings Landskontor AI:37 (brevregistratur 1756) innehåller en lista över fångar som passerat Jönköping, och som ska ha fortsatt fångskjuts. En av dem heter Arvid Ruth:
 
24/5 Soldaten Arwid Ruth som olofl[igen] afwikit från Roten nr 32 af Kronobergs Regemente och Öfwerste Lieut[nanten]s Compagnie kommer att föras på wanlig fångeskiuts till Vexiö.

[Olle Elm]

Nyårsdagen 1683 ger Arwid Ruutz pijga Karin Persdotter till kyrkan. Så gör även Arwid Ruut i Gränna själv. (Sven Olofsson Galt förekommer också, men han har väl inget med denna disk. att göra).
(Källa: Haurida kyräk omkr GID 1090.13.56300)
Kan deras förekomst i Haurida ha haft något med Kongsbro-marknad att göra, men den låg ju i juni och i oktober månad ...
Vänligen,
Olle

[Berit Sjögren]

Sl Ruth:
Niclas Rosenbalck!
I juli svarade jag under sl HELLER på din fråga om ev samband mellan Vimmerbysläkten Heller o adliga sl Hellenstierna (finns ej). Bland de vimmerbysläkter jag nämnde fanns ingifta syskonen Margareta Nilsd:r Ruth o krämaren i Gränna Petter Nilsson Ruth, barn till Dorotea Ruth.I Björkmans Personregister till Wimmerby stads dombok (1957) finns även nämnd brodern Arvid Ruth i Norrköping 1642 28/5 emot hustru Zegred Jönsd:r för rykte sagt efter Zignil Månsd:r, båda vederlagskvinnor(?) här i staden, att Arvids hustru haft lägerskap med Zignils man
Intressant hur resande blev ingifta i borgarsläkterna! Niclas - Läs mitt inlägg under Heller!Jag väntar respons ! Vad är vederlagskvinnor?
Berit Sjögren

[Olle Elm]

1662 ger Arwed Ruthz änka till Ölmstad kyrka.  

(GID 256.9.35600)
Presenteras med tanke på närheten till Gränna samt hennes sällskap vid denna gåva. Jämför den som caverar för Anders Skotte. Det torde vara densamme som är med i detta sällskap.
Kommentarer?
Vänligen,
Olle

[Anders Berg]

Varifrån kommer Pädher? Li?eryd? Ligger det i Ölmstad?
 
Oloff Hächtmakare är ju också intressant!

[Olle Elm]

Hej Anders,
Gården är väl nuvarande Ledseryd, på gränsen mot Skärstad sn.

Om jag inte missminner mig är vägen väster om L:et i Ledseryd den gamla häradsvägen.
Vänligen,
Olle

[Anders Nilsson]

Kan det stå Likeryd??? Alltså en annan stavning av Lekeryd som ligger nere vid Huskvarna...

[Anders Nilsson]

Javisst ja. Visst måste det vara Ledseryd!

[Olle Elm]

Anders Berg,
För orientering ang den Pädher Lißeryd som nämns ovan; I Visingsborgs grevskaps dombok, Vista häradstinget, 1660 1/3, framgår att Per i Litzryd var bror till Lars Matsson Karre av vilken Åke i Prästekvarn för 20 år sedan lånade 1 ?:a malt.
Det kan väl nämnas att präster (kh och komm) i Ölmstad under hela 1600-talet bär detta familjenamn. Någon Mats känner jag ej till.
Vänligen,
Olle
PS. Om någon vill kontrollera domboken hänvisas till ett hjälpregister. DS

[simon]

(Simon Högfeldt)
 
Hej är det någon som vet nått om zigenar släkten i Skåne Län under sekelskiftet och framåt?
 
Mycket tacksam för svar!
MVH Simon

[Niclas Rosenbalck]

Hjo rådhusrätt den 24 september 1688:  
Jn stälte Sigh Factoren Anders Wätterman kieradhe till Mestr Jsack
uthi Gränna så wäll som till hans hustru h: Kierstin rätt för
medelst dhet hans påycke Abraham nilson skåhlat om Marck
dagen uthe Salig Andor Jönßons huus om afftonen i Skiömbingen
Slagit till hans hustru medh knif uthe wänster armen, d(och)
dhem emellan ingen trätta eller kijf warit uthan medh wijßhet
skiedde, det han en annan Perßon Nills Christofärßon ährnat, och
Samma perßon Abraham blef omsijdhor inbracht i stadhen och
blef uthi Cronones giömmo insatt om lögerdagz mårgonen
om natten dher effter emillan lögerdagzen eller Söndagz mor-
gon, ähr han uthur stadzens hächte eller gömono uthkommen
Anders Wätterman förmente dhet Mr Jsak så wäll som hans
hustru skohlat practicera Påijken uth, men Mr Jsak så wäll
som hans hustru aldeles neckadhe sigh dher till alldrigh wahra
skyldigh, och der sådant skulle kunna dhem öfuertygas wille
dhe effter lagh plichta, Wätterman förmente at han hafft G(..?)
stångh som honom uthbrukat dher tuenne tillger öfuan till,
wahrit uthbrutna, Mr Jsak medh hans h hustru Sigh på hus
fålket beropadhe, Jämbwäll på Jöns Andorßon som sadho
[ny sida:]
Erik Anderßon Jntygadhe, Erick Perßon och Ambiörn Jonßon
såsom Laggärdz män præsterade edhen uthi alla stycken som
tillbör och så ledhes h: Kirstin Rutt här uthinan oskyldigh hålla,
i dät dhe tro hennes edh wara kan och icke men, Mr Jsack
protesterar dät Anders Wätterman måtte Resundera honom
hans tijdsSpillab och omkåstnatt huadh han i dänna Socken warit
på bördat, som elliest för otillbörligh beskyldningh eller till
wittelße, här emott Suarandes så ach borgemäster och Rådh som
alliß betienter att hoos honom finnes inthe stortt till bästa
allo at dhe nånßin kuna uthfå huadh stadzens uthskylder
wedhkomma, uthan wisas dem tomma wägarna, kundhe
nu för tijdzens hastighet skull icke Sluta, uthan Lembnas fram
deles frijtt och öppet sin hafuandhe Rätt att Sökia.
 
Mäster Isack är fältskären Isack Krok i Gränna gift med Kirstin (Arvidsdotter) Ruut. Här ses en kontakt med Andor Jönssons familj i Hjo (hans son var omnämnde Anders Andorsson Wätterman; en bror var häktemakaren Andor Andorsson, som diskuteras här).