ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Guldsmed  (läst 11812 gånger)

2000-08-22, 10:59
läst 11812 gånger

Utloggad Christian Svensson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2023-04-04, 12:53
    • Visa profil
Hej Guldsmedsforskare.....
 
Såga att några diskuterat div uppslagsverk om svenska guldsmeder.
 
Om man söker guldsmeder i gamla Skåneland, dvs de landskap som låg under danska kronan fram till 1658-, var söker man då? I danska motsvarigheter, i så fall vad heter dessa? Någon som vet??

2000-12-15, 12:04
Svar #1

Alvar Stockhaus

Var utbildades Guldsmeder?
Kan man på platser där guldsmeder utbildades se i mantalslängderna vilka som gick i lära och varifrån de kom?
Under åren 1801-1822 var Per Set (Petter) Wikström guldsmed i Härnösand. Jag försöker finna ut var han var 1799, då han skall ha gift sig.
Tacksam för tips.

2000-12-15, 13:47
Svar #2

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Hej Alvar!
 
Skråarkiven i respektive stad bör innehålla uppgifterna du söker. Om inte Wikström saknas i arkivet, så ska det finnas ett bördsbrev där också. Vilket anger föräldrarnas namn, och var han föddes.
 
MVH     Sven-Ove Brattström
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2000-12-15, 18:48
Svar #3

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Skråarkiven är enskilda arkiv och efter skråens avskaffande 1846 levde de ett osäkert liv. Detta insågs av Arthur Hazelius som samlade in ett stort antal till Nordiska Museet, där de finns bevarade. På Carolina i Uppsala finns också en hel del sådant material.  
 
Nordiska Museets samling tror jag finns på mikrokort hos SVAR.

2003-04-29, 00:06
Svar #4

Lenah Hedin

Behöver lära mig hur man forskar kring guldsmeder. Finns det någon vänlig själ som vill ta min hand o leda mig? Jag har 4 st att fundera kring...

2003-04-29, 14:54
Svar #5

Utloggad Bo Dahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 120
  • Senast inloggad: 2010-03-27, 19:58
    • Visa profil
Det finns mycket bra litteratur om guldsmeder:
 
Svenskt Silversmide 1520 - 1850
Guld- och silverstämplar
Av Erik Andrén, Brynolf Hellner, Carl Hernmarck och Kersti Holmquist
 
Svenskt Silversmide: Guld- och silverstämplar 1850 - 1912
Av Kersti Holmquist
Nordiska Museets Förlag 1995
 
Böckerna finns troligen tillgängliga på närmaste bibliotek, i varje fall har jag funnit dem på de orter jag bott.
 
I böckerna är guldsmederna förtecknade under de städer i vilka de verkade. Inom staden i åldersordning.
 
Här kan du få kortfattade uppgifter om guldsmederna, var och när de är födda. Man skall dock vara kritisk och gå tillbaka till födelseböckerna och kontrollera att de verkligen är födda där det anges. Jag kan som exempel nämna två guldsmeder Dahlgren, en i Malmö och en i Uppsala, som anges som bröder, vilket de inte var. Sambandet mellan dem är att de var gesäller i Landskrona samtidigt hos en guldsmed där.
 
Mvh
Bo G Dahlgren

2003-05-04, 01:53
Svar #6

Lenah Hedin

Hej Bo,
och TACK! Jag rusade till vårt bibliotek igår, men hade ingen tur. Det verkade mest vara förvirrat när det gällde sökningar efter böcker. Nu har jag själv varit inne på Libris och skrivit ut om böckerna och, med dessa papper i tassen, görs ett nytt försök på måndag. Jag har en undran till; den guldsmedsfamilj jag just nu mest söker består (så här långt) av far och son. Jag har hittat att fadern tillverkat många föremål till bl a kyrkor men absolut inget om sonen. Ändå står sonen som guldarbetare i hf. Konstigt nog bor sonen långt ut i Värmlandsskogarna och verkar haft det mycket fattigt. Hustrun blir rotehjon efter hans död. Släktsammanhangen i övrigt verkar inte ha det dåligt ställt, barnen studerar i Uppsala och i andra länder osv. Får Du någon spontan tanke kring detta? Vad krävs för att kalla sig guldarbetare? Fadern står som mästare.

2003-07-23, 22:49
Svar #7

Utloggad Kurt Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 189
  • Senast inloggad: 2008-01-24, 22:01
    • Visa profil
Dessin (ev.Desscin), är det beteckningen för en Guldsmedmästares mästarritning eller mönsterritning? C.Christian Silow har i varje fall gjort en sådan och lämnat in den till Guldsmedsämbetet för att få Mästarbrev 1787 i Malmö. Kan man i dag på museum finna olika mästares alster?
mvh
Kurt Persson

2006-04-01, 22:52
Svar #8

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Jag har på några håll hittat guldsmeder som dör, och där änkan i många år efteråt fortsatt tillverkningen med makens stämpel.
 
Vet någon hur detta betraktades? var det självklart att kvaliteten blev tillräckligt bra utan mästarens närvaro?
 
Var det vanligt att hustrun faktiskt deltog i arbetet och lärde sig yrket?

2006-04-02, 20:26
Svar #9

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
På en sida från Finlands Svenska Television om Alla tiders ting rycker jag denna mening;
 
För en kvinna fanns det bara ett sätt att få komma in i den här manliga hantverkarvärlden - genom att bli hantverkaränka och ta över rörelsen efter sin man.
 
Var det alltså så inom alla hantverk att änkan kunde fortsätta i sin mans yrke? Från när började denna rätt i så fall gälla och hur länge gällde den?

2006-04-02, 21:42
Svar #10

Utloggad Karin Ekeroth

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 674
  • Senast inloggad: 2012-01-29, 22:10
    • Visa profil
Hej Anders!
 
Man kanske konserverade guldsmedsänkor på samma sätt som man konserverade prästänkor. Alltså den nye prästen gifte sig med den gamla änkan.
 
Ett utdrag ur en artikel om Johan Mathias Weller, guldsmed.
Wellers läromästare, Johan Schröder var verksam som guldsmed i Landskrona mellan 1758-1803. Schröder hade lärt under ämbetet i Kristianstad och gifte sig 1758 med guldsmedsänkan Gertzen och övertog därmed verkstaden som hennes make Abraham lämnat efter sig. 1801 överlät han verkstaden till sin son Johan Lorentz Schröder som drev verksamheten fram till sin död 1846 http:ddss.nu
 
Det verkar som om det fanns privilegier som kunde föras vidare. (Som mjölkkvoter, utsläppskvoter mm Inget nytt under solen!)
 
Kanske var det så här.
 
Hälsningar
Karin

2006-04-02, 22:11
Svar #11

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Hej Karin!
 
Och tack för en hypotes, men i de fall jag hittat har det inte varit så. Änkan har drivit vidare verkstaden i flera år utan att gifta sig med någon efterträdare.
 
Anders

2006-04-03, 22:21
Svar #12

Utloggad Karin Ekeroth

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 674
  • Senast inloggad: 2012-01-29, 22:10
    • Visa profil
Hej Anders!
Det fanns reglerat i skråsystemet. Detta är ett utdrag ur Magnusson, Sockerbagare genom tiderna.
sid 127:
En målande illustration härtill finna vi i en skriftväxling om en jungfru Anna Maria Roth i Norrköping, som av magistraten i nämnda stad förklarad berättigad att efter faderns död sockerbagerihanteringen obehindrat fortsätta.
   Societeten hade 1798 erhållit en skrivelse från bemälta jungfru Roth, däri hon anhållit att, >mot de avgifter, som Kungl.Maj:t och Rikets höglovlige Commerce Collegium för denna societetden 7 aug 1767 utfärdade Reglemente i 8? utsättes, med societeten vinna förening>. I bevittnad avskrift hade hon bifogat utdrag ur Norrköpings magistrats protokoll för den 16 sept. 1797, innehållande att uppå därom gjord anhållan av sockerbagaren Johan Roth magistraten förklarat, att då jungfru Roth såväl enligt faders uppgift, som i likhet med vad känt vore, i längre tid biträtt vid sockerbagerihanteringen och därunder ej kunnat annat, än vad i därtill behörigen sig inöva samt vinna kännedom och färdighet, det ägde därför , i stöd av kungl. Skråordningen av den 27 juni 1720 jungfru Roth efter faderns död hanteringen obehindrat fortsätta och för sin egen räkning driva........  
Societeten sade nej.
Jungfru Roth vederfors aldrig äran att få bli erkänd konditor, men hennes mor, Johan Roths änka, drev hanteringen många år efter mannens död. Därefter tog hennes son vid.
   Inom sockerbagaryrket fick nämligen änkan obehindrat fortsätta mannens hantering.
 
Detta var kanske allmänt förekommande i skråernas tid.När detta upphörde vet jag inte. Jag lånade boken av annan anledning i kväll och har inte hunnit läsa så långt.
 
Hälsningar, Karin

2006-04-03, 22:30
Svar #13

Utloggad Staffan Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2261
  • Senast inloggad: 2024-03-15, 08:20
    • Visa profil
Anders
 
I inledningen till första upplagan av Svenskt Silversmide står bl a följande:
Redaktionen har vidare enats om följande schema för mästarbiografierna; årtal anges för födelse och död, för karriären i yrket och för offentliga uppdrag. Fadern redovisas endast om han är guldsmed. Hustrun redovisas (med årtalet inom parentes) endast om hon är guldsmedsdotter eller om hon som änka hållit verkstad.

2006-04-03, 22:37
Svar #14

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Jag hittade ett exempel på en driftig hantverkaränka när jag läste domböckerna i Sölvesborg. Krukmakaren Hans Weibulls (Weboll) änka Cecilia Månsdotter fick 1746 tillstånd att upptaga sin salig mans hantverk och förväntades att uppvisa prov på sitt arbete inom 5-6 månader. Två år senare avstod hon sin verkstad till sonen Cornelius Borgstrand.
 
Inte nog med det. 1747 blir hon instämd av målaren Magnus Möller för att ha gjort intrång i hans näring och utövat målerihantverk!

2006-04-04, 09:59
Svar #15

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Tack Karin, Staffan och Anders!
 
Det låter som självklart att en änka får fortsätta i makens yrke. I krukmakarfallet avkrävs dock ett arbetsprov.

2006-04-04, 18:30
Svar #16

Utloggad Karin Ekeroth

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 674
  • Senast inloggad: 2012-01-29, 22:10
    • Visa profil
Hej!
Även i bagarnas reglement föreskrevs att änka finge driva hantering endast 3 högst 6 månader efter mannens död. Om änkan kunde dokumentera sig såsom fullt duglig att sköta rörelsen kunde dock tillstånd därtill erhållas, men då fordrades att kunna skriva något så när läsligt samt kunna räkna specier i sorter. Skulle änkan tilläventyrs förälska sig på nytt, var hon skyldig att äkta en välkänd och av kåren värderad gesäll, så framt hon ville ämbetet behålla och dess rättigheter åtnjuta.
 
Ytterligare ett citat ur Magnusson, Sockerbagaren genom tiderna.
 
Karin

2006-04-04, 19:12
Svar #17

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Är det rimligt att alla änkor som övertog sin makes verksamhet själva genast började arbeta som guldsmeder, möbelsnickare, plåtslagare, eller vilken bransch det nu var?  
 
Jag kan tänka mig att det fanns två olika sätt en änka kunde fortsätta att driva makens verksamhet på. Det i särklass vanligaste var nog att hon blev företagets chef; dvs skötte det ekonomiska och höll pli på gesäller eller anställda hantverkare. Men i en del fall utövade hon uppenbarligen själv hantverket, som krukmakaränkan ovan.  
 
Tyvärr vet jag inte mycket mer om skråväsendet än det jag läste i skolan, så det här är bara mina egna spekulationer. Men eftersom skrået utövade ett slags kvalitetskontroll så vore det logiskt att arbetsprov krävdes av den änka som ämnade deltaga i tillverkningen med egna händer, men inte av den som endast var en sorts företagsledare.

2006-04-04, 19:34
Svar #18

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Så har jag också trott, att änkorna var chefer i första hand. Det var därför jag noterade krukmakaränkan i Sölvesborg. Möjligen tummade magistratet på reglerna i detta fall, det kanske fanns behov av krukmakare i staden. Tilläggas kan att hennes man hade avlidit redan 1739, sju år tidigare, så hanteringen liknar mest en ansökan om burskap från änkan.

2006-04-04, 23:05
Svar #19

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Man kan undra om hon hade hjälpt till med tillverkningen även tidigare, eller om hon bara var fast besluten att lära sig jobbet. I vilket fall var det mycket intressant att höra om krukmakaränkan; utan att reflektera har jag utgått ifrån att alla änkor som tog över var bara chefer... vilket förstås var ett riktigt bra karriärkliv för en kvinna på den tiden.

2006-04-04, 23:43
Svar #20

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Tack för alla bidrag!  
 
Detta med chefsskapet håller jag inte med om. Kan en gesäll eller lärling stå för kvaliteten? Det verkar ju inte rimligt... Och varför gå gesäll eller lärling om det inte finns en mästare?
 
Jag kan mycket väl tänka mig att det finns fall där hustrun arbetat tillsammans med maken och var full-lärd vid dennes död.
 
Då är det ju rimligt att det avkräves ett arbetsprov och att man sedan lät änkan fortsätta driva verkstaden.
 
En fråga är om det alltid krävdes arbetsprov - eller änkan bara kunde fortsätta med någon slags arvsrätt.
 
En liten tanke - jag har ett par silverskedar tillverkade av en sådan änkas verkstad ca 10 år efter makens död. De är rätt enkelt utförda. Jag har ytterligare ett par skedar tillverkade av samma änka efter ytterligare knappt 20 år - betydligt mer vältillverkade.
 
Säger det något om änkan eller om verkstadens gesäller?

2006-04-05, 11:38
Svar #21

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Torsten Sylv?n skriver i Mästarnas möbler att väntetiden för en gesäll att bli mästare ofta kunde bli lång, det var helt enkelt kö till att göra mästarprov. En gesäll som var förlovad med en snickarmästaränka som hade verkstad fick förtur till att avlägga provet.  
 
I minnesskriften Murarmestare Embetet i Stockholm 500 år står att av de tusentals murargesäller som arbetade i Stockholm under skråtidens sista två hundra år var det bara lite drygt hundra som blev mästare. Kanske var det ungefär en gesäll på femtio som släpptes fram till de avgörande proven. [...] Det var inte billigt att söka mästerskap. Redan när man anmälde sig som sökande skulle man erlägga 'äskepenningar', och sedan följde en rad andra avgifter, samt för den framgångsrike aspiranten kostnader för traktering av de nyblivna ämbetsbröderna. I murarmästarämbetets skråstadga från 1487 regleras i detalj hur den framgångsrike aspiranten skulle traktera sina nyblivna ämbetsbröder: två tunnor öl, två skinkor, två medvurstar, tre fat grytstek, tre fat annan stek samt avsevärda kvantiteter bröd och smör. Detta förutom dryga avgifter i reda pengar och vax. För en gesäll måste det ha krävts långvarigt sparande eller möjlighet att låna för att kunna klara de med inträdet i ämbetet förenade kostnaderna.
 
Nordisk Familjebok skriver under Skråväsen om tiden från 1500-talets slut och framåt bl.a. att Den försvårade konkurrensen framkallade hos skråna en förändrad anda; [...] de skråbestämmelser om lärlingstid, gesäll- och mästarprof m. m., som tillkommit för att tjäna handtverkets och därmed äfven konsumenternas bästa, utnyttjades till förfång för andras lika rätt att drifva yrket. Sträfvandena gingo alltmera ut på att genom skråna förnämligast tillförsäkra ett mindre antal privilegierade familjer deras ekonomiska existens. Så kunde numera rätten till mästerskapet bli föremål för köp af skrået, hvarvid de privilegierades familjemedlemmar oerhördt gynnades; söner till icke mästare kunde ofta blott genom giftermål med en mästares dotter eller änka komma i åtnjutande af yrkesrätt. En allt märkbarare klasskillnad upprätthölls mellan arbetsgifvarna och deras arbetare, hvilka därför äfven fingo sin ställning inom skråföreningarna försämrad och till gengäld utvecklade sina gesällföreningar (se Gesäll). Icke sällan genomdrefs skråets 'slutenhet' (ett bestämdt antal mästare), något, som fordom ansetts som ett straff, eller dess 'spärrning' (främlingars inkompetens till inträde). I alla händelser sökte man genom, strängare kompetensvillkor, ökade inträdesafgifter, gesälltidens förlängning, mästerprofvets urartande till chikan och penningutpressning försvåra främlingars inträde. Och under Gesäll: En af de viktigaste anledningarna till missnöje från gesällernas sida mot mästarna var dessas sträfvan att 'sluta skrået', d. v. s. begränsa mästarnas antal till en fast siffra och, om detta ej lät sig göra, åtminstone så mycket som möjligt genom allehanda bestämmelser för gesällerna försvåra deras uppstigande till mästare och vinnande af burskap. Medan enligt gesällernas åsikt gesälltiden borde vara endast en kort genomgångstid, hotade denna tendens att för hela lifstiden hänvisa gesällen till en lönarbetares ställning.
 
Sammanfattningsvis fanns det alltså mängder av gesäller som var fullärda sedan länge, men inte kunde bli mästare för att de inte hade pengar eller kontakter. Och med sådana anställda bör även en icke yrkeskunnig chef ha kunnat driva en verkstad.
 
Beträffande dina silverskedar, så kan jag se andra tänkbara förklaringar - de kan vara tillverkade av olika personer, påverkade av en föränderlig smak, eller avsiktligt gjorda enkelt respektive välarbetat för beställare som hade olika ekonomisk ställning. Om änkan själv gjorde skedarna, och utförandet efter 10 år var rätt enkelt, så måste det ha varit än sämre i början, och jag undrar om inte verkstaden snart hade gått i putten i så fall...

2007-05-19, 22:46
Svar #22

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
I en guldring står inristat Jonas 31/12 21 och då tror jag att det handlar om min mormor och morfars förlovningsdatum. Eftersom tillverkningsåret är delvis bortslipat, så kan jag inte se om ringen är från 1921, som jag tror, utan kanske från 1821.
 
Guldsmedens namn var Green. Jag ser inte om det står E, R eller B framför. Ringen är köpt kring Örnsköldsvikstrakten. Är det någon som har en id? om, vem denne guldsmed var?
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-19, 22:54
Svar #23

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Ann-Mari, i silverbibeln 1520-1850 och 1850-1912 finns ingen smed Green.
 
Det finns en Edvard Rehn i 1850-1912. Han stämplade i Örnsköldsvik 1859-1887. I 1520-1850 finns bara en smed från Örnsköldsvik - Bergman.
 
Men om det är som du tror - 1921 - så kanske smeden inte finns med i min bok...

2007-05-19, 23:10
Svar #24

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Anders!
 
Jag tror att jag har hittat den jag söker- på nätet. Där i Svensk-Tyska föreningen 1938-1942 (verkar lite suspekt) finns en juvelerare Ernst Green med, verksam i Örnsköldsvik. Så då är ringen nog från 1921 som jag tror.
 
Tack för att du letade!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2008-01-07, 19:19
Svar #25

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
När jag började titta på en oputsad kaffesked av silver, ser jag att den är stämplad X4, alltså 1852 och GFR. Vem var GFR (Troligtvis från örnsköldsvikstrakten)? Den är också ristad med CAD, alltså Christina Abrahamsdotter, född 1852 i Hädanberg, Anundsjö, Ångermanland, min mormors mor.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2008-01-07, 22:17
Svar #26

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Beträffande Ernst Green, så hittade jag ett foto och uppgifter om honom i Sveriges kommuner, Västernorrland, 1938. Där står att han föddes 31/10 1886 i Haparanda, som son till gränsuppsyningsmannen Olof Vilhelm Green och Klara Söderholm. Genomgick fyra klasser i läroverket i Haparanda, yrkesutbildning i Sverige, Finland och Tyskland, från 1919 egen affärsverksamhet i Guldsmide, Ur och Optik branscherna. Han var gift med Frida Kristina Åström och hade 1938 två barn. Ernst dog 1950 i Örnsköldsvik, Ångermanland.
 
Källa: Sveriges dödbok och Sveriges Kommuner.
Ann-Mari Bäckman

2011-01-04, 10:02
Svar #27

Utloggad Johanna Henricsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2014-08-01, 19:00
    • Visa profil
Söker smedens namn......(+ övrig info om smeden)  
 
Jag har fått en guldring daterad N6 (1891) E (Eksjö) AME (är det smedens namn??) 18k  
 
Någon som vet vem de kan vara?    
 
Johanna
 
(Meddelandet ändrat av Westring 2011-01-04 16:31)

2011-01-04, 13:30
Svar #28

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2021-05-12, 20:33
    • Visa profil
Ja, AMB ser ut att vara en smedmästares signatur.  De finns säkert uppskrivna nånstans...  

2011-01-04, 21:49
Svar #29

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1949
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 14:19
    • Visa profil
Hejsan Johanna, ett tips är att försöka låna nedanstående bok på ditt bibliotek (eller via fjärrlån):
 
Svenskt silversmide : guld- och silverstämplar : 1850-1912 / Kersti Holmquist Holmquist, Kersti, 1919-2000 (författare)  
Nordiska museet (medarbetare)  
ISBN 91-7108-381-2 (inb)  
Stockholm : Nordiska museet, 1995
 
Lycka till
Vänligen,
Calle

2012-06-24, 01:36
Svar #30

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Följande flyttningar och raderingar har idag gjorts under denna rubrik:

Två inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - F » Fernlöf.
Åtta inlägg har flyttats till Övriga släkter - L » Lundin.
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - P » Pira.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - M » Malmborg.
Sex inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - G » Granfeldt.
Ett inlägg har flyttats till Landskap » Blekinge » Socknar » Karlshamn.
Två inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - F » Falkengren.
Två inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - C (se även K) » Carlström / Karlström.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - K (se även C) » Koersner.
Ett inlägg har flyttats till Landskap » Värmland » Socknar » Gräsmark.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - M » Malm.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - C (se även K) » Carlenius.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - S » Silow.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - G » Gradman.
Nio inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - G » Gille.
Två inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - E » Eneroth.
Ett inlägg har flyttars till Landskap » Stockholm » Församlingar » Sankt Nikolai (Storkyrkoförsamlingen).
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - S » Schwartz / Schwart / Swartz / Swart.
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - H » Hellström.
Två inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - V W » Wettersten.
Två inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - R » Rox.
Fem inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - X Y » Ytterbom.
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - V W » Winfalk.
Sju inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - T » Thorsell / Torsell.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - R » Rydberg.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - D » Dickman.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - Å » Åkerstedt.
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - V W » Westman.
Fyra inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - S » Sjöberg.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - P » Platz.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - F » Falck / Falk.
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - K (se även C) » Kling.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - K (se även C) » Kindahl.
Fyra inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - B » Boije.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - S » Schoug / Schog / Skog / Skoog.
Ett inlägg har flyttats till Landskap » Småland » Socknar » Högsby.
Två inlägg har flyttats till Landskap » Västergötland » Socknar » Saleby.
Tre inlägg har flyttats till Landskap » Hälsingland » Socknar » Ljusdal.
Åtta inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - N » Norling.
Fyra inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - E » Engblom.
Tre inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - S » Selling.
Tolv inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - L » Lefrén.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - H » Hederström.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - D » Dahlström.
Ett inlägg har flyttats till Släkter » Övriga släkter - B » Bronee.
Två inlägg har flyttats till Länder » Finland » Landskap: Egentliga Finland » Åbo / Turku.
Två dubblerade inlägg har raderats.

Frågor om enskilda guldsmeder skall ställas under Släkter eller Landskap; för den som söker biografiska uppgifter om enskilda guld- och silversmeder samt juvelerare kan det vara en god idé att konsultera någon av följande böcker:

    Svenskt silversmide : guld- och silverstämplar 1520-1850 (medarb. Erik Andrén och Nordiska museet), Stockholm : Nordiska museets förlag, 2000.

    Holmquist, Kersti, Svenskt silversmide : guld- och silverstämplar : 1850-1912, Stockholm : Nordiska museet, 1995.

    Upmark, Gustaf, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Stockholm : Tisell, 1925 (ny upplaga 1943).

2013-02-05, 10:15
Svar #31

Utloggad Viveka Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2023-10-12, 17:05
    • Visa profil
Hej!
Inläggen i detta ämnen är av äldre datum, så jag undrar om det idag finns register på guldsmeder.Jag har en Erik Königsson Fahlman verksam i Piteå stad i mitten på 1700-talet.
Mvh
Viveka

2013-02-05, 10:50
Svar #32

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Gå till biblioteket och fråga efter Svenskt silversmide 1520-1850

2013-02-05, 21:15
Svar #33

Utloggad Viveka Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2023-10-12, 17:05
    • Visa profil
Tack för hjälpen!
Viveka

2013-02-26, 21:43
Svar #34

Utloggad Viveka Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2023-10-12, 17:05
    • Visa profil
Jag hittade min guldsmed, med utbildningsår i Stockholm och hans stämplar.
3 tjocka jättetunga volymer bar bibliotikarien upp från källaren!
Mvh Viveka

2016-06-05, 11:10
Svar #35

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Guldsmeden Carl Biörckman ska ha funnits i Stockholm 1747. Känner någon till honom och hans familj?

mvh Katarina Sohlborg
Katarina Sohlborg

2016-06-06, 07:41
Svar #36

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 962
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 08:18
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil


I boken Svenskt silversmide, Guld- och silverstämplar 1520-1850 av Erik Andrén, Brynolf Hellner, Carl Hernmarck och Kersti Holmquist (2000) nämns Carl Gustaf Bjökman under Norrköping, Nyköping och Stockholm.

En sammanfattning: född i Norrköping, i lära 1719-1725 i Norrköping, mästare 1734, flyttade 1735 till Nyköping, hade 1745 upphört med verksamheten. Under Stockholm sägs att han av hallrätten erhållit privilegium på allehanda metallarbeten 1748. Jämte E. J. Salin verksam 1755-1759 som tillverkare av boetter i guld, silver och pinsback. Separat artikel: Salin och Björkman, där Salin sägs verksam från 1753.

I mantalslängden 1755 finns pincebaksarbetaren Carl Gustav Björkman 52 år och hustrun 47 år med en piga i kvarteret Wattuormen, Kungsholmen.
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:20:5 (1755-1755) Bild 44 / sid 40 (AID: v367157b.b44.s40, NAD: SE/SSA/003106)

I husförhörslängden för Kungsholmen finns guldsmeden Carl Gustaf Biörkman och hustrun Maria Schenbom.
Kungsholm AIa:2 (1761-1778) Bild 15 / sid 10 (AID: v87471.b15.s10, NAD: SE/SSA/0011)


2016-06-06, 08:31
Svar #37

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Tack för info. Jag hade haft funderingar på Norrköping men det här är ju toppen att få mer som pekar åt det hållet. Jag har nämligen hittat en kvinna Märta Kristina Timan som 1747 ansöker om att få bli myndig och då tillstyrker hennes kusiner, guldsmeden Carl Björkman, Tore Björkman och notarius publicus Sven Björkman detta. Dessa Björkmän är då troligen bröder, men det vet jag inte säkert än.

Möjliga kandidater Tore och Sven finns i Norrköping, men jag har inga data på dem än.


Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen 
Prot:1747:2 (1747-1747) Bild 7090 / sid 1123 (AID: v655268.b7090.s1123, NAD: SE/RA/1311)

mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2016-06-07, 08:44
Svar #38

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Hej Katarina

Maria Schenbom gift med Carl Gustaf Björkman i Nyköping Alla Helgona 1736-06-29 har jag en del uppgifter på. (Finns i Disbyt).
Dessvärre inget mera om maken mer än att han skall vara född i Norrköping.
Maria var dotter till sämskmakaren Jöns Schenbom född omkr. 1674 i Skänninge, död 1736-06-18 i Norrk. Sankt Olai.
Maria var född omkr. 1708 i Norrköping, död 1780-10-19 i Stockholm, Kungsholm.
Hon var tidigare gift med sämskmakaren Melchior Eichhorn död 1735-02-20 i Nyköpings Alla Helgona.
Deras vigsel var i Norrk. Sankt Olai 1729-12-14.

Med vänlig hälsning Åke

2016-06-07, 17:37
Svar #39

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Tack Åke. Dessa uppgifter ska följas upp.


mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2016-06-08, 22:47
Svar #40

Utloggad LarsOlof Lööf

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 896
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 10:01
    • Visa profil
Hej
i Guldsmedsbibeln: Erik Andrén (m fl) "Svenskt silversmide" 2.a uppl 2000, finner vi Carl Gustaf Björkman som guldsmed i Norrköping 1734-35. Han uppges född i staden och inskrevs i ämbetet 1719 hos W Siewers. Han blev sedan själv mästare 1734 men flyttade till Nyköping redan 1735. Här var han sedan yrkesverksam till 1745. Tyvärr finna inga årtal för hans födelse eller död i boken.
Hälsningar LarsO

2016-06-09, 22:30
Svar #41

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Tack för svar.

Lite återbetalning om det inte redan är känt:

Guldsmeden i Stockholm Andreas Wall (1724) var son till Katarina Bernegaus i Norrköping i hennes första gifte. Han hade även en syster Anna Wall gift med Magnus Myrman. Sedan hade han flera halvsyskon Sievers.

Se - Norrköpings rådhusrätt och magistrat FIaaa:1 (1695-1727) Bild 484 / sid 926 (AID: v79242.b484.s926, NAD: SE/VALA/01697)

mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2016-06-12, 21:42
Svar #42

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Det fanns en Timan vid Nääs i Östra Stenby 1735-36. Men jag tror mig också ha sett namnet i Norrköping.
För övrigt var även Magnus Myrman guldsmed, och han hade tre systrar gifta med varsin guldsmed i Norr-, Söder-, respektive Nyköping.
Ulf Berggren

2016-08-08, 15:15
Svar #43

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Jag söker info om guldsmeden Nils Boberg (den äldre?), som var bosatt i Stockholm på 1720-talet. Varifrån han kom och/eller några datum. Jag tror att han är far till Johan och Petter Boberg, även de guldsmeder.

mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2016-08-08, 18:01
Svar #44

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 962
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 08:18
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
I boken Svenskt silversmide, Guld- och silverstämplar 1520-1850 av Erik Andrén, Brynolf Hellner, Carl Hernmarck och Kersti Holmquist (2000) sid. 117 nämns Niklas Boberg, 1706-1753. Född i Hälsingland; inskriven 30.4.1695 hos P. Hartman i Sthlm, utskriven 24.7.1699, mästare, guldarbetare, 23.10.1706, mästarstycke: ett par knivskaft av guld, ring med sten, bägare och pitzér; omtalas ha övergivit yrket 5.11.1753 då sonen J. Boberg blev mästare och övertog faderns verkstad. - Sthlms prot och inskr bok; SSA Ämb koll prot 1712, mtl 1711, 1730.

Guldarbetaren Niklas Boberg blev borgare i Stockholm 1716-02-21 enligt borgarboken
Handelskollegiet DIa1:1 (1689-1750) Bild 1350 / sid 229 (AID: v744366.b1350.s229, NAD: SE/SSA/0147)
I mina gamla anteckningar ur protokollsvolymen för Handelskollegiet 1716, som ännu inte finns hos Arkiv Digital, så har jag bara antecknat att han kom från Hälsingland.

Någon Petter Boberg finns inte i Svenskt silversmides register över mästare.

2016-08-08, 18:26
Svar #45

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Tack för svar. Bra bok det där att hämta uppgifter ifrån.

Juvereraren Johan Boberg, död 1761, nämns i pinsbacksfabrikören Petter Bobergs, död 1755, bouppteckning, som förmyndare till Petters son Petter "fader brodren jouveleraren Johan Boberg".

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:166 (1756-1756) Bild 300 / sid 620 (AID: v222521.b300.s620, NAD: SE/SSA/0145a)

mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2016-08-08, 20:52
Svar #46

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 962
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 08:18
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Det är en mycket bra bok, även om man alltid önskar fler uppgifter.

Nils Boberg skulle möjligen kunna vara den Nils Jonsson som tjänar hos en juvelerare i Stockholm 1697. En attest beviljas för Nils vid Bollnäs tingsrätt 27-29 maj 1697. Tyvärr försvinner hemorten i volymens bindning.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3185 (1697-1697) Bild 10100 / sid 1002 (AID: v421979.b10100.s1002, NAD: SE/RA/42042202)

2017-03-23, 08:00
Svar #47

Utloggad Karin Edvall

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2017-12-11, 12:53
  • avslutar ett stort projekt om en glasblåsare
    • Visa profil
    Jag söker en guldsmed vid namn Nicolaus/Nils Boberg som var verksam vid Limmareds glasbruk i Södra Åsarp under 1740-talet. Nils Boberg var gift och fanns i trakten under flera år.  Han hade en syster eller en dotter som hette Maria Boberg.
Jag ber om ursäkt om det blev lite tokigt, jag förstod inte riktigt hur man skulle lägga in ett nytt inlägg
 

2017-03-23, 21:50
Svar #48

Utloggad Gun Jonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 781
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:25
    • Visa profil
I boken 'Svenskt silversmide - Guld- och silverstämplar 1520-1850', som nämns ovan i denna tråd finns uppgifter om guldarbetaren, mästaren Niclas Boberg från Stockholm, verksam i Malmö åren 1734-41, s. 473 - 474. Gift med Carl Meidts änka. Är det någon annan Niclas du söker?

2017-03-25, 00:52
Svar #49

Utloggad Karin Edvall

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2017-12-11, 12:53
  • avslutar ett stort projekt om en glasblåsare
    • Visa profil
Jag är osäker. Allt jag säkert vet är att guldsmed Nicolaus Boberg fanns i anslutning till glasbruket Limmared i Södra Åsarp åren  1743-1746 ca. Han  var gift. Han finns inte skriven i Tranemo, Södra Åsarp, Jönköping, Ulricehamn, Borås eller Göteborg. Jag har hittat lite om Carl Meidt och hans hustru Anna Catharina (eller Anna Sofia) som N Boberg gifte sig med efter Carl M:s död 1731. När avled denne Nicolaus Boberg som var verksam i Malmö på 1740-talet? Det skulle kunna vara den person som jag söker, men jag är inte säker. Var Nicolaus Boberg son till guldsmeden Nils Boberg den äldre i Sthlm?  :-\

2017-03-25, 06:52
Svar #50

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 962
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 08:18
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
I boken Svenskt silversmide. Guld- och silverstämplar 1520-1850, sid. 474 står följande om Niclas Boberg verksam i Malmö 1734-1741.

Inskr i lära hos fadern N. Boberg i Sthlm 31.10.1728,
utskr 26.4.1732, mästare och guldarbetare i Malmö
8.11.1734, mästarstycke: halsband och två armband
med diamanter och topaser; var gift med C. Meidts
änka; 9.9.1741 omtalas att han engagerat sig vid ar-
tilleriet och är sin ämb-rättighet förlustig.

Källor är Stockholms inskrivningsbok, som förvaras vid Kungliga Biblioteket, Stockholm samt Malmö protokoll, som förvaras vid Malmö stadsarkiv, men finns fotograferat hos Arkiv Digital.
Guldsmedsämbetet i Malmö A1:1 (1683-1847) Bild 1070 (AID: v481106.b1070, NAD: SE/MSA/01391)

I ämbetsprotokollet framgår att Niclas Boberg är närvarande vid sammankomsten den 13 augusti 1741, men när juveleraregesällen Hindrich Halck vill bli mästare den 9 september anges att Niclas Boberg angivit sig under artilleriet.

2017-03-26, 17:09
Svar #51

Utloggad Gun Jonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 781
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:25
    • Visa profil
Bruksarkivet är då möjligen källan till guldsmeden Bobergs vistelse i Södra Åsarp c. 1743-1746? I Justitiekollegium, Förmyndarkammaren 1667-, F 1 A/225 (1772), s728, C0107706_00304 finns bouppteckningen efter en juvelerare Nils Boberg, död i Katarina församling 18/4 1771, 59 år (enligt bou-registret). Dåvarande hustrun hette Anna Stina Lind. En annan juvelerare Nils Boberg nämns i bouppteckningar efter svärföräldrarna, F 1 A/120, s40 (1738) C0107601_00057 och F 1 A/68, s929 (1709) C0107549_00977 guldarbetare mästerns hustru hette Elisabet Ahlqvist.

2017-03-27, 11:01
Svar #52

Utloggad Karin Edvall

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2017-12-11, 12:53
  • avslutar ett stort projekt om en glasblåsare
    • Visa profil
Tack, problemet är att uppgifterna om guldsmeden inskränker sig till namn. Men jag tror nog att denne Nicolaus Boberg, född i Stockholm, och död i Stockholm 1772, vid 59 års ålder är den jag söker. Hans föräldrar var guldsmeden Nils Boberg och Elsa Ahlqvst.  Han stökade till det lite för sig på Limmared, men blev ändå kvar, eller arbetade för bruket under några år till.


Tackar för hjälpen.

2017-03-27, 13:33
Svar #53

Utloggad Gun Jonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 781
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:25
    • Visa profil
Ja, saknat källmaterial är en utmaning  :). Änklingen Nils Nilsson Boberg gifte sig i Maria Magdalena [E I/3], 23/6 1765, bildid: [C0055219_00086], han blev änkling 1762.
Storkyrkoförsamlingen verkar ha varit hemvist för guldsmedsfamiljen [A I/4], (1730-1740), s41, [C0056274_00135] och A I/7, s71 (1750-talet). Någon bouppteckning efter Boberg/Ahlqvist hittade jag inte. Mor Elsa nämndes i samband med händelserna i Limmared?

2017-03-27, 15:23
Svar #54

Utloggad Karin Edvall

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2017-12-11, 12:53
  • avslutar ett stort projekt om en glasblåsare
    • Visa profil
Bobergs hustru nämns inte vid namn, utan förblir "Bobergs hustru", eller "guldsmedens hustru". Nicolaus Boberg bör ha varit en bror, eller en annan nära släkting, till Maria Boberg, som födde ett barn i april 1744 och senare gifte sig med barnets far, glasmästare Rudolf Bertling på bruket.
Familjen hade kommit från Björknäs till Limmareds glasbruk året innan.





2017-03-28, 15:13
Svar #55

Utloggad Gun Jonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 781
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:25
    • Visa profil
Ok. Anna Katarina Brun (kallad Meid: Malmö RR bouppteckningsregister), dotter till stadsmusikanten i Malmö, Jonas Brun Rådhusrätten i Malmö 1, Bouppteckningar, F 2 A/59 (1749-50), bildid: [C0110353_00107], s183 (år 1746), och s129: året 1749 var Anna Katarina Brun gift med juveleraren Boberg i Stockholm. Familjen Meidt/Brun noteras i Malmö Caroli dopbok, kyrkoräkenskaper ...
Guldsmeden Nils Boberg * c. 1712 hade en syster och en dotter vid namn Anna Maria. Boo [C I/1]: den 6 juni 1739 döptes vid glasfabriken Johan Jobst Bertlings/Anna Maria Bertlings barn, och i september 1741 noteras ett namnlöst barn [C I/3]. Maria Boberg i Södra Åsarp kanske var född i Boo socken, och av helt annan släkt?

2017-03-31, 12:03
Svar #56

Utloggad Karin Edvall

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2017-12-11, 12:53
  • avslutar ett stort projekt om en glasblåsare
    • Visa profil
Tack för hjälpen, jag tror att det är rätt person.

2018-08-27, 12:49
Svar #57

Utloggad Thomas Strindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2020-06-09, 22:35
    • Visa profil
    • www.thompabompa.net
Jag har en person som avlägger mästarexamen som guldsmed i Stockholm den 31 januari 1832.
Han säger senare upp sitt borgerskap 1845.

Visst borde det finnas någon form av arkiv där jag kan hitta mer om honom i sin roll som guldsmed? Eller hans uppsägning av borgerskapet?




2018-08-27, 14:55
Svar #58

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil
har du något namn på denne guldsmed?

2018-08-27, 15:41
Svar #59

Utloggad Thomas Strindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2020-06-09, 22:35
    • Visa profil
    • www.thompabompa.net
har du något namn på denne guldsmed?


Hej Sonia! Ja, han heter Johan Boije och är född den 19:e mars 1807. (Han är dock född under namnet Jan/Johan Sigfridsson). Han kommer till Stockholm 1823 och blir då inneboende/lärling hos guldsmeden Anders Lundqvist.

2018-08-27, 19:44
Svar #60

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil

2018-08-27, 20:02
Svar #61

Utloggad Thomas Strindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2020-06-09, 22:35
    • Visa profil
    • www.thompabompa.net
från Stockholms stadsarkiv, men det vet du kanske redan
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M4501010188_150dpi.pdf
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M3505010295_150dpi.pdf
Antar att om han flyttar från Stockholm, så borde han väl också säga upp sitt burskap i staden


Tack! Jag är lite osäker om jag sett dom, så det där var till hjälp!
Men ja, han borde sagt upp sitt burskap i staden. Var gjorde man det? Kan man hitta såna handlingar någonstans.


Jag är verkligen helt ovan att forska på staden, har bara rört mig på landsbygden tidigare. ;-)

2018-08-27, 20:21
Svar #62

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil
Du kan alltid kolla med Stockholms stadsarkiv.De kanske vet

2018-08-28, 11:41
Svar #63

Utloggad Gun Jonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 781
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:25
    • Visa profil
I "'Svenskt silversmide - Guld- och silverstämplar 1520-1850'", noteras Johan Boye (Boije, Boijer). ... "omtalas död 1863". Sthlms prot; kontrollprot; SSA uppsagda burskap, reg utfl l Nicolai förs och konsistorieprot 1846. "Skild 10.2.1846".

2018-08-28, 11:53
Svar #64

Utloggad Thomas Strindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2020-06-09, 22:35
    • Visa profil
    • www.thompabompa.net
I "'Svenskt silversmide - Guld- och silverstämplar 1520-1850'", noteras Johan Boye (Boije, Boijer). ... "omtalas död 1863". Sthlms prot; kontrollprot; SSA uppsagda burskap, reg utfl l Nicolai förs och konsistotieprot 1846. "Skild 10.2.1846".


Tack. Ja, den hade jag sett. Jag har ganska bra koll på hur han har flyttat. Det är snarare eventuella handlingar som rör hans hantverk och yrke jag är nyfiken på.

2018-08-28, 13:00
Svar #65

Utloggad Gun Jonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 781
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:25
    • Visa profil
Guldsmedsämbetets arkiv (KB) och Handelskollegium (Arkiv Digital)?

Boije avled 1847. En silversked stämplas ännu 1849 i Stockholm. Annan Boije?




2018-08-28, 13:03
Svar #66

Utloggad Thomas Strindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2020-06-09, 22:35
    • Visa profil
    • www.thompabompa.net
Guldsmedsämbetets arkiv (KB) och Handelskollegium (Arkiv Digital)?

Boije avled 1847. En silversked stämplas ännu 1849 i Stockholm. Annan Boije?


Åh, tack! Bra ingångar. Det ska jag kolla upp direkt!


Ja, en lärling tog över namnet, men jag trodde inte att det hade skett så snabbt inpå.

2018-08-28, 13:41
Svar #67

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil
Arkiv digitalHandels- och Ekonomikollegium (A, AB) D1a3:1 (1843-1891) bild 110
Uppsagda burskap
Boije Johan, Guld och SilverarbetenIngaf till Magistraten d. 30 October 1845Ank till Coll d. 1 Nov.
Var själva dokumentet finns vet jag inte, men kolla som sagt med Stockhols stadsarkiv eller kolla på NAD

2018-08-28, 13:43
Svar #68

Utloggad Thomas Strindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2020-06-09, 22:35
    • Visa profil
    • www.thompabompa.net
Arkiv digitalHandels- och Ekonomikollegium (A, AB) D1a3:1 (1843-1891) bild 110
Uppsagda burskap
Boije Johan, Guld och SilverarbetenIngaf till Magistraten d. 30 October 1845Ank till Coll d. 1 Nov.
Var själva dokumentet finns vet jag inte, men kolla som sagt med Stockhols stadsarkiv eller kolla på NAD


Superbra hjälp, tack. Nu känns det som att jag är honom på spåret på riktigt! :-D

2019-02-22, 19:59
Svar #69

Utloggad Anna Martinsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 614
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 19:03
    • Visa profil
Letar efter en guldsmed med efternamnet Sleifoth. Han änka Maja lisa åberg dör i södra Rörum 1810 och då står det att han var hennes förste man.- de ska ha en dotter Anna Catharina f ca 1750 gm skollärare Stephan elmroth.
May the Force be with you.

2019-02-23, 09:23
Svar #70

Utloggad Niklas Hertzman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1073
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 10:53
    • Visa profil
    • web.telia.com/~u40107259/

Hej Anna !
Jag har uppgifter om en Maja Lisa Åberg som 1756-10-10 gifter sig i Köpinge med en Johan Sleivogt, född omkring 1721. Vigselnotisen lyder:
"1756 Dom 8: post Trinitatis lystes til ächtenskap första gången, och påföljande söndagar 2dra och 3die gång för Rotemästaren wed Södra Skånska Cavallerie regementet och Lijfcompagniet Manhaftiga Johan Sleifoth, samt pigan ährl: och gudfruchtiga Maja Lisa Åberg i Gringelstad, hwilka blefwo wigda d.10 october, Dom: 17 post Trinitatis.
NB: Johan Schleivogt är, så wäl genom Gärds härads Tingsrätts utslag af d: 19 febr: 1756 worden lagligen skild wed sin förra hustru Anna Catharina Sanberg, som honom af ondsko och motwilja öfwergifwit och förlupit, som och genom pro x: Ven: Consistorii Ecclesiostica i Lund skilnadsdom af d: 2 Junii 1756, som in original finnas ad acta, worden frij, lös och ledig ifrån
åfwannämnda sin förrymda maka Anna Catharina Sanberg, till annat giftermål när och hwar som hälst honom sielfwa synas, och Gud råd förelägger."

Ett barn till dessa har jag hittat, Johanna Elisabeth född 1757-08-13 i Gringelstad, Köpinge.

Maja Lisa gifter om sig 1771-11-16 i Köpinge med Johan Fredrik Borg.
"1771 Den 16 Nov. wigdes soldaten och Trädgårdsmästaren Johan Fredric Borg med Enkan Maja Lisa Åberg i Köpinge."

Det görs en bouppteckning efter Johan Sleivogt i Gärds häradsrätt 1772 (FIIa:17 #48) där det står:
"den 2 Nov: 1772.
Som under de 9 års tid jag sutit änka, sedan min Laggifta man, Ryttaren Johan Scheivogt bortrymde, och alt sedan ej låtit sig höra eller förmärka; tid efter annan kommit i ... afwittra min
enda förberörda sammanaflade dotter Johanna Lisa sitt fädernearf ..."

Det går ju inte riktigt ihop med en dotter född omkring 1750, men det borde ju vara rätt familj.

Hälsningar
Niklas
Niklas Hertzman

2019-02-23, 18:02
Svar #71

Utloggad Anna Martinsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 614
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 19:03
    • Visa profil
Tack snälla Niklas! Antingen har jag läst fel eller så är prästen i S. Rörum snurrig. eller båda ;) . får suga lite på uppgifterna och fundera.Kanske är det Anna Catharina som dör i V. Häglinge 1823 som rymde från Sleifoht? Lite pinsamt i så fall att hon bodde så när sin före detta mans hustru/änka i S. Rörum.
Är ju eg ute efter elmroth- släkten.
May the Force be with you.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna