ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Hälftenbrukare  (läst 1533 gånger)

2000-06-29, 09:32
läst 1533 gånger

Utloggad rojo8511

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Vad innebar det att vara hälftenbrukare som man ibland kan se i äldre handlingar. Arrenderade man hälften av gårdsbruket, var man delägare eller vad? Någon kunnig person som vet?

2000-06-29, 11:02
Svar #1

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2018-12-08, 20:52
  • Kontakt: www.arkivguiden.net/jts.shtml
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Vad vi i dagligt tal menar med en gård är inte detsamma som en gård i jordebokens mening. En jordeboksgård (eller ett jordebokshemman) bestod ofta av flera bruk med var sin bonde.
 
Om det t ex finns en gård med namnet Storeby som består av ett mantal, så kan den kanske brukas av två bönder med 1/2 mantal var eller fyra med 1/4 var.  
 
Om någon anges som hälftenbrukare, så kan det betyda att han brukade hälften av jordeboksgården. Men det är också möjligt att två söner övertagit föräldragården utan att dela upp den. Exakt vad man menar med det uttrycket kan väl variera både från trakt till trakt och från tid till tid. För att få visshet i det enskilda fallet får man gå till jordebok och mantalslängd. Se först efter hur stor (i mantal) hela jordeboksgården är enligt jordeboken. Se sedan efter hur stort den enskilde bondens bruk är. Detta anges ofta i marginalen i mantalslängden. Även i husförhörslängden kan det stå. Men observera att om en bonde uppges ha 1/4 mantal, så är det inte automatiskt detsamma som att han brukade 1/4 av hela jordeboksgården. Jordeboksgården kanske bara bestod av t ex 1/2 mantal.
 
På samma sätt kan man också se vilken jordnatur gården hade. En skattegård (sk.) ägdes av bonden själv, en skattebonde. En kronogård (kr.) ägdes av kronan och arrenderades av brukaren, en kronobonde. Och en frälsegård (fr.) ägdes av en adelsman och arrenderades också av brukaren, en frälsebonde.
Ser gamla inlägg (före 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472. Forskningsfrågor besvarar jag i Arkivguidens Forum: http://forum.arkivguiden.net/.

2000-06-29, 14:40
Svar #2

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Den gängse betydelsen av hälftenbruk är att den som äger en viss jord överlåter brukandet av denna till någon annan mot hälften av jordbrukets avkastning. I allmänhet fick brukaren även utsäde och boskap av jordägaren. Detta förhållande var vanligt förekommande vid svenska säterier under 1600- och 1700-talet (se t ex artikeln hälftenbruk i NE).
 
Liknande system har även förekommit i andra länder, I USA t ex där det kallades sharecropping.
 
Undertecknad publicerade 1992 en artikel i Bebyggelsehistorisk Tidskrift om ett storskaligt svenskt hälftenbruksprojekt i 1620-talets Ingermanland. Den intresserade kan där få en mycket detaljerad bild av hur det fungerade.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2000-06-29, 17:28
Svar #3

Utloggad teofil

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1228
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 19:16
    • Visa profil
    • www.vifolka.se
Hur är det med fjärdedelsbruk. Beteckningen förekommer under 1800-talet rätt ofta på brukare av gårdar på Östgöta-slätten (närmare bestämt i Vifolka härad som jag studerat närmare). Dessa brukare växlar inte sällan mellan att kallas fjärdedelsbrukare och statkarl. Den socioekonomiska positionen förefaller åtminstone ofta vara likvärdig, även om man kan tycka att det borde vara mer fördelaktigt att vara fjärdedelsbrukare (ifall det nu betyder att en fjärdedel av jordbrukets avkastning gick till brukaren) än att vara anställd som statare. Den tid jag avser rör sig väl främst om tiden kring 1850-talet, inte senare tiders statare.
 
Känner någon till mer om detta? Jag har inte själv  studerat detta närmare, men när jag en gång kategoriserade föräldrar efter en sorts socioekonomisk grund hamnade dessa fjärdedelsbrukare med statarna eftersom de ofta var en och samma person vid olika tider.
 
Med vänlig hälsning, Henrik
Henrik Mosén

2000-06-30, 00:19
Svar #4

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Henrik,
 
Jag har visserligen inte själv forskat särskilt mycket om 1800-talet, inte alls om östgötska förhållanden och vad jag kan minnas aldrig stött på begreppet fjärdedelsbrukare i någon originalkälla, men jag vågar mig ändå på en gissning i frågan utifrån andras forskningsresultat och din återgivning av källornas uppgifter. Jag menar för det första att din socio-ekonomiska kategorisering är rimlig. Att det sker en växling mellan statkarls- och fjärdedelsbrukarbenämningen kan helt enkelt innebära att den senare bara är en precisering av vilket slags statare man hade att göra med.
 
Fjärdedelsbruk var med andra ord nog bara en av många olika avlöningsformer för lantarbetare som uppstod under jordbrukets modernisering när byarna och bondesamhällets traditionella sociala struktur sprängts av skiftesreformer och en accelererande befolkningsökning. Det är sannolikt helt enkelt frågan om en inflatorisk vidareutveckling av det gamla hälftenbrukssystemet.
 
Det kan säkert under gynsamma förhållanden ha varit en bra affär för båda parter med den årliga staten fastslagen i en viss andel av skörden i stället för det vanliga x tunnor råg, y kappor potatis och z liter brännvin, oavsett skördeutfallet.  
 
Det ligger nämligen i det först nämnda systemet ett incitament för brukaren att arbeta hårdare för att öka skörden och därigenom sin egen inkomst.
 
Men om det blev missväxt så var det inte bra alls och värst blev det naturligtvis för stataren. Att gå med på något dylikt innebar alltså ett relativt stort risktagande.
 
Varför man ändå var beredd att ta en sådan risk är ganska uppenbart om man ser på den socio-ekonomiska utveckligen på den svenska landsbygden under 1800-talet. Utbudet av arbetskraft var mycket stort och proletariseringen gick mycket snabbt. En historikerkollega som sysslat med 1800-talets agrarsamhälle, svarade en gång på frågan om ifrågavarande århundrades tillväxt så här: det som tillväxte snabbast på 1800-talets landsbygd var fattigdomen.
 
Jag tror alltså att de flesta statkarlar inte hade något val. Om de erbjöds att bruka en jordplätt på ett plattgods mot en fjärdedel av dess skörd av godsförvaltaren så tog de det, om de erbjöds något sämre, så tog de det också.
 
mvh
Kaj Janzon

2000-06-30, 15:39
Svar #5

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Henrik,
 
av Britt Liljewall på Nordiska museet har jag fått ett exempel på fjärdedelsbrukare:
 
Det är från Östergötland och den som berättar är Th. Nordqvist, född på 1870-talet. Miljön är Rappestads sn i Linköpingstrakten. Jag citerar ordagrant delar ur hans minnesanteckningar:
'... far blev av honom /en svåger/ antagen som fjärdedelsbrukare på denna gård /Lilla Övergård, Slycke by i Rappstad sn/. Platsen skulle tillträdas den 14 mars 1883. .... Övergård torde ha en areal av ungefär 25 tunnland åker och var således väl stor att kunna brukas av en man. Med 1/4 delsbruk menades, att ägaren höll nödiga yttre inventarier och dragare - 2 par oxar. Brukaren uppbar för sitt arbete 1/4 del av skörden. Återstoden var ägarens egendom. Beträffande korna gällde, att av den skulle brukare hålla en egen ko. För de återstående - 5 á 6 st. - skulle dejan, mor, betala 50 kr om året för varje ko.'
 
Nordqvist fortsätter med att berätta att det var svårt för föräldrarna att få det att gå ihop och att huvudinkomsten kom från försäljning av mjölk, smör och kalvar i Linköping.
Th. Nordqvists Minnen ur mitt liv finns på Nordiska museets arkiv och har arkivbeteckningen E.U. 20780.
 
mvh
Kaj Janzon

2000-06-30, 16:24
Svar #6

Utloggad teofil

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1228
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 19:16
    • Visa profil
    • www.vifolka.se
Kaj, det var spännande uppgifter tycker jag! Det bekräftar ju också antagandet att brukaren som namnet antyder fick just 1/4 av skörden, samtidigt som det visar att det fanns en hel del andra mindre delar i avtalen som kanske kan ha varierat avsevärt.
 
Intressant att exemplet kommer just från Rappestad (som tidigare haft en del av socknen ingående i just det Vifolka hd som jag nämnde ovan, även om just Slycke hör till Valkebo hd).  
 
Man kan fråga sig ifall beteckningen är typisk för denna del av Sverige. Eller kanske för just denna del av Östergötland?
Henrik Mosén

2005-01-18, 22:22
Svar #7

Eva Leksell

Ordet hälftenbrukare har jag inte haft anledning att fundera på tidigare, men nu har jag stött på det på ön Valen i Stora Mellösa (Närke). Där fanns två gårdar (frälse) och de båda männen i respektive gård var hälftenbrukare (1/2 br.). Först tänkte jag att de båda gårdarna kanske egentligen räknades som en enda och att de brukade hälften var. Men det verkade inte så logiskt. Jag kom inte ens på tanken att slå upp ordet hälftenbrukare, för det lät så självklart. Och så snubblar jag in här och får förklaringen serverad. Tack, Kaj.
 
Men då uppstår en ny fråga. De båda gårdarna på ön ska ha friköpts från säteriet Göksholm i början av 1800-talet. Från 1816 står männen i husförhörslängder som 1/2 Eg., alltså hälftenägare, på varsin gård. Vad kan det betyda i det här fallet? Om de bara ägde hälften av sin gård, vem ägde resten?

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna