Knappmakare

[Tord Viktorsson]

Hej
Jag har hittat en Knappmakare Johan Beex (Bäx) kommen ifrån Västerås (som får en son 1786, Carl Fredrik). Är det som det låter, eller vad gjorde en knappmakare?
 
Vänligen
Tord

[Helene Jorsell]

Hej Tord!
 
Det är precis vad det låter, ett skråyrke där man tillverkade knappar.
 
mvh Helene

[Jan Mäntylä]

Hej Tord!
 
På SVT:s öppna arkiv finns en film som visar knappmakare Karl Nilsson i arbete 1935.
 
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=30388&lid=puff_548687&lpos=lasMer
 
mvh Janne

[Tord Viktorsson]

Hej och tack för att ni rett ut detta för mig.
Intressant filmsnutt.
Vänligen
Tord

[Ingela Martenius]

Det kanske skall påpekas att knappar var ett typiskt stadsmode. I allmogens kläder fanns det mycket få knappar en bra bit in på 1800-talet; när någon stadsbo utstyrd med många knappar besökte landet så betraktades en sådan knappherre med stor misstänksamhet.
 
Som vanligt var det männen som först anammade det nya modet, inspirerade av militära uniformer. I vissa folkdräkter blev det så småningom en veritabel passion med massor med knappar i (mans)dräkten; se t.ex. dräkter i Hälsingland, ex. vis Delsbo. Detta berodde bl.a. på att hälsingebönderna fick det gott ställt med all sin skog, och då kunde visa sin nyvunna rikedom - och hur moderna de var - genom detta överflöd av knappar.
 
Knappar gjordes gärna i tenn (och silver för de förmögnare!), men också i ex. vis ben, horn och läder.
 
Vad kvinnorna använde? Hyska och hake, söljor samt snörning av livstycket - och så småningom någon enstaka knapp, fast då gärna sydd.
 
Ingela

[Markus Gunshaga]

Ett exempel på hur knappmakare erbjöd sina varor finner man i en annons i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 22/8, N:o 34, sid. 272:
»Hög-Respective Herrskaper och Allmänheten gifwes härmed tilkänna, at hit til staden är ankommen från Stockholm, en Knappmakare wid namn Christopher Köhler, som tilwärkar alla sorter silkes med guld och silfwer inlagda knappar, samt Crepin slöjfer, tillika med alla sorter kamelgarns knappar, och dräjat siden Cohrde jemte kamelgarn; denna man wil sig hos en hwar som sådant arbete åstundar på det högsta recommendera. Des Logie är på Bredgatan hos Hanskemakaren J. Dahlgren.»