Frågan är mycket intressant. Jag har mina misstankar att det kunde vara på bägge sätten. YRKET sent på på 1700-taltet gissar jag var militärt. Jag gissar att Simon, far till Peter räknades som militär. Men sysslan kunde bero på omständigheter. Dvs vid en mobilisering av resurser inför ett krig städslades säkert civila och civilmilitära kuskar också.
Så ett par exempel. Tidigare var en mycket stor del av trossen kvinnor. Sjukvård, sy och laga, tillaga mat. Många var säkert kuskar och hästskötare. Hjälpa till att kasta upp fältförskansningar ingick också enligt reglementet (gissnignsvis inte sällan under eld).
+ givetvis markenteteri som Lotta Svärd. Hustrur och hustrur icke att förglömma.
Detta var det gängse under 1500- och 1600-talet.
Jag har läst, att vid Poltava nämner inte rullorna några kvinnor. Således var det slut med kvinnornas deltagande i armén? Ingalunda. Av de tallrika bevarade privatbrev vet man att trossen hade fortfarande många kvinnliga deltagare, jmf ovan.
Men ju mera armén blev organiserad, desto färre kvinnor behövdes det. Under 1800-talet kom det ur bruk. Tills Florence Nightinghale och hennes medarbetare återinförde kvinnligt deltagande på vissa poster iaf.
Sista bilden. Jag vet en man, fö en av Sveriges sista indelta soldater i aktiv tjänst - dog i 75 års åldern fortfarande fullt verksam i det militära, i mitten på 50-talet.
En bild på honom i hans första tjänst som värvad soldat som 19-åring. En stilig ung man, med ridstövlar, pallasch, plym på mössan och allt. Blivande officer i ett elit-kavalleri-regemente?
Nej, han var värvad menig i Vendes Trängbataljon.
Förbandet sysslade med att utbilda tross-kuskar.
Vår man var sannolikt då en ridande kusk, som red på en av draghästarna... Det är därför han hade ridstövlar.
Och pallaschen hörde väl till finuniformen. Han var ju för ung för att hinna avancera till underofficer eller nåt.