Magister

[Per Lundgren]

I en notis över faddrar närvarande vid ett dop i Gränna 1763 tituleras en av faddrarna Magister.
 
Denne fadder kan vara en nyckelperson som jag söker i min forskning och jag skulle behöva mer kunskap om vad en Magister sysslade med vid den tiden. Vem titulerades magister?
 
Tacksam för synpunkter.

[Olle Elm]

Hej Per Lundgren,
Har inte Genline f t och kan inte kolla vem det rör sig om. Kan Du berätta namnet kanske jag kan kolla i ex vis Smolandi Upsalienses. Sannolikt rör det sig om en präst eller någon skolperson.
Vänligen,
Olle Elm

[Bo Persson]

Magister var den högsta examen inom fil. fak. före 1863, då den ersattes av doktorsgraden. Magistern hade disputerat och det är alltså ingen yrkesbeteckning.

[Per Lundgren]

Olle Elm
 
I Gränna födelselängd för 1763 nr 43 står bland faddrarna bl a en Magister Carl Fr Moback efternamnet är dock suddigt varför jag försöker hitta något sätt att verifiera vem denna fadder är.
 
Tacksam om Du har möjliget att hjälpa mig med någon ledtråd.

[Olle Elm]

Hej Per,
Om Du arbetar med Genline kanske Du kan lägga ut en bild under Läshjälp här i forumet, så att det kan verifieras att personen verkligen hette Moback och inte Mobeck. Det finns personer med namnet Moback i Adelövs sn, men är inte riktigt klar över när de uppträder där. 1775 skrivs Johan Georg Moback Adeloviensis in i Braheskolan på Visingsö. Det finns en fältväbel Magnus Moback - för mig okänt var - som gifter sig 1756 med Helena Catharina Ulnera, född i Gränna 1735, dotter till komministern där som f ö dör samma år. (Smol Ups V)
Kanske denna diskussion borde föras vidare under Gränna, om inte någon knäcker denna fråga direkt här.
Vänligen,
Olle

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Per och Olle!
 
Här kommer en bild på notisen. Jag tycker inte det ser ut som Moback men.....  
 
 
 
Mvh//
Lotta

[Per Lundgren]

Olle och Lotta
 
Tack för hjälpen!
Jag återkommer med ett inlägg under Gränna.  
 
MVH
 
Per Lundgren

[Per Lundgren]

Lotta!
 
Vid ett närmare studium av underlag så fann jag ett utdrag ur födelsebok GID 256.32.70700 nr 17 där jag tycker att det bland vittnena tydligt står Mag Moback i Grenna Sockn
 
Jag återkommer under Gränna med mer underlag som jag jobbar med just nu

[Bengt-Göran Nilsson]

Denna Magister har även beteckningen fältväbel och bör alltså vara Erik Magnus Moback här ovan på Lottas bild. Han är då dopvittne till Christohpher Mobacks dop av barn Denne är även dopvittne här ovan på Lottas bild.
Magister Carl Fredrik ser ut att heta Maneck.

[Anders Berg]

Magister och fältväbel? Det låter inte troligt. Utan att ha kollat något i Genline undrar jag om ni inte någonstans har läst förkortningen Mag[nus] som magister..  
 
På Lottas bild står det H[er]r Magnus Moback, inte Erik Magnus Moback.

[Bengt-Göran Nilsson]

Ja det är nog som Anders säger att Mag står för Magnus. Här står det ju också tydligt Herr vilket inte var så lätt att se på Lottas bild, men som det naturligtvis är.

[Per Lundgren]

Tack för intressanta inlägg som gett mig underlag för att komma vidare.
 
Den som vill se resultatet kan göra det under Gränna
 
mvh
 
Per Lundgren

[N. Månsson]

En soldat Måns Gullstrand i Vikingstad, född i Västerlösa omkring 1739 skrivs Mag. Gulstrand alternativt Mag: Gulstrand i en födelsebok. Jag har svårt att tro att det här skulle stå för Magnus även om man väl skulle kunna kalla en Måns för Magnus. Någon magister är det ju knappast heller. Inte rent akademiskt i alla fall.
 
Vad kan förkortningen stå för?

[Elisabeth Thorsell]

Förkortningen bör stå för Magnus, som ju är samma namn som Måns, och det är mycket vanligt att man skriver så.

[Claes Morén]

Födelsebok Träne(L)
GID 1472.4.30600
Överst till höger hittar jag en Magister Per Kock
som får en dotter Catarina Maria som sedermera gifter in sig i min klockarsläkt Hoffman i Hörröd
 
I födelseboken ser det ut som Magisterskan Annika Roott i Träne prästgård bar fram barnet.
 
Ser dock ej moderns namn (Hur valigt är detta) har stött på det någon gång tidigare...
 
/TAcksam för alla synpunkter...
/Claes
 
Vad betyder Magister i detta fallet?

[Ingela Martenius]

Såpass sent under 1700-talet som 1771 var det ganska ovanligt att inte moderns namn stod. Däremot är det inte alls ovanligt på t.ex. 1740-talet. Men det är naturligtvis helt beroende på biskop och kyrkoherde och den adjunkt eller liknande som väl vanligen verkligen skötte förandet av ministerialböckerna.
 
Magister betyder här någon som avlagt examen vid universitet. Fram till 1863 var magister namnet för den högsta examen, då ändrades namnet på denna examen till doktorsexamen (magistergraden försvann helt för att 1907 återupplivas som en grad motsvarande kandidat men med ämbetsinriktning).
Så i modernt språkbruk hade Per Kock alltså doktorerat.
 
Ingela

[Claes Morén]

Tack Ingela!!
 
Vad doktorerade man i på den tiden?
(Teologi..mer?)
 
Kan man hitta doktorander någonstans?
Vore intressant att se vad han doktorerade i.
 
En Magisterska bodde tydligen på prästgården så i det fallet är hon kanske gift med en kyrkoherde som doktorerat.
 
Hälsningar Claes

[Ingela Martenius]

De ursprungliga fakulteterna vid de äldsta universiteten (Bologna, Salamanca, Paris, Oxford etc.) var alltid filosofi (de fria konsterna), juridik, teologi och medicin. De tre senare fakulteterna räknades som högre - man behövde, liksom man än idag måste ha i ex.vis USA, en examen från den filosofiska fakulteten för att få studera juridik, teologi eller medicin.
 
Så om man disputerade på 1700-talet i Sverige så gjorde man det i juridik, teologi eller medicin. Ute på landet - eller i småstäder - fanns säkerligen bara teol. dr. ... jag har svårt att tänka mig en med. dr. eller jur. dr. utanför storstäderna/universitetsstäderna...
 
Ja, det finns fortfarande matriklar över universitetsstudenter i Uppsala och Lund. Jag tror t.o.m. att avhandlingarna finns kvar - men jag skulle tro att de är skrivna på latin. Problemet kan kanske vara att det är fullt möjligt att studierna skett utomlands; teologer studerade t.ex. inte så sällan i Tyskland. Studier utomlands är inte som vi gärna tänker oss ett nytt påfund i vårt globaliserade tidevarv - så t.ex. tjänstgjorde 1690-1792 ambitiösa svenska officerare vid det franska regementet Royal Su?dois som ett led i sin utbildning.
 
Ett annat tips kan vara att ta tag i de Herdaminnen som brukar finnas för varje län; de är i allmänhet ganska fylliga när det gäller bakgrund för de olika prästerna, i alla fall kyrkoherdarna (och högre).
En hel del män som doktorerat (i teologi) och faktiskt var prästvigda tjänstgjorde dock aldrig som präster - de var istället lärare och rektorer för trivialskolor och gymnasier (magistern var alltså faktiskt magister).
 
Magisterskan var helt riktigt gift med en magister - kanske en studiekamrat till Per Kock?
 
Ingela

[Claes Morén]

Tack Ingela
 
Mycket intressant ..en nya värld öppnar sig för mig med nya källor att undersöka och ösa ur...
 
Har fått hjälp med ösandet och finner att:
Per Kock var vice pastor i Träne 1771, men blev  
senare kyrkoherde i Hörröd och Maglehem. Död i Hörröd 1791 24/2.
 
TAck för all information!
Mvh
Claes M

[Bengt Bengtsson]

Till Ingela Martenius:
Visst fanns det annat än teol.drr utanför storstäderna/universitetsstäderna även om det inte var vanligt. I Kalmar fanns på 1700-talet Johan Gustaf Wahlbom, Linn?elev som 1751 promoverades till med.dr.

[Göran Stenberg]

Och självfallet disputerade man även då man blev filosofie magister, nämligen först pro exercitio och därefter pro gradu, varefter den högtidliga promotionen kunde ske. I promotionsprocessionen gick den mest framstående först som primus och den näst mest framstående sist som ultimus.
Avhandlingarna finns förtecknade i särskilda dissertationsbibliografier som finns som referensexemplar i våra stora akademiska bibliotek.

[Ingela Martenius]

Bengt,
 
Storstäder/universitetstäder måste ju förstås i sitt historiska sammanhang: Kalmar var förr mycket mera betydande än idag. Fram till 1915 var det t.ex. stiftsstad och även om en del av dess betydelse gick förlorad efter 1658, då det inte längre var en viktig gränsstad, var borgen fortfarande en viktig del av Sveriges befästningar. Det skulle inte förvåna mig om Kalmar i början på 1700-talet hade fler invånare än t.ex. Göteborg. Våra svenska småstäder var på 1700-talet föga mer än stora bondbyar, men Kalmar kan inte räknas dit.
Så nej, det är inte så märkligt att finna en med. dr. i Kalmar i mitten på 1700-talet.
 
 
Göran,
 
Självfallet disputerade och promoverades man när man tog sin magister innan 1863. Det var bara titeln som moderniserades, internationaliserades kan vi säga. Kraven var exakt de samma för en magister innan 1863 som för en doktor efter 1863. Och i stort håller det ju än - så t.ex. kan väl pro exercitio närmast jämföras med en licenciat-examen.
 
Ingela

[Jörgen Vessman]

Mag. Alfred Victor Norinder kommer till Falun 1854 i jan från Uppsala med en Phil. Mag. Som collega scholae bor han i qv. 6 och gård 11, på Övre Åsen. Han finns noterad till 7/10 1855, men sedan saknas uppgifter. Vet någon om man kan komma åt en matrikel för Falu skola vid den tidpunkten?
Tacksam för hjälp.   Jörgen Vessman

[Niklas Kant]

Hej!
 
Vad innebär titeln rector scholä magister?
 
mvh Niklas

[Markus Gunshaga]

Hej Niklas!
 
Inom latinet används ju inte kommatecken så ofta, men titeln skulle i nutida språkbruk utskrivits Rector Scholæ, Magister och sedan personens namn ifråga. När jag sökte på rektor i Svenska Akademiens Ordbok fanns en beskrivning av att ordet förr användes i titlarna rector academiæ (universitetsrektor) eller rector scholæ (skolrektor). Vid googling hittade jag en Magnus Nicolai Celsius som blev filosofie magister i Uppsala 1649 samt Rector Scholæ Upsaliensis 1657 (rektor för föregångaren till katedralskolan i Uppsala).
 
En Rector Scholæ Magister är alltså helt enkelt en person som tagit en (filosofie) magisterexamen, och sedan blivit rektor vid en skola.
 
Mvh, Markus

[Niklas Kant]

Tack Markus för den klara redogörelsen. Intressant.
 
mvh Niklas