ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Pistolmakare  (läst 1770 gånger)

2011-07-30, 20:46
läst 1770 gånger

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2178
  • Senast inloggad: 2018-10-05, 19:01
    • Visa profil
    • fredriksslekt.se
Låsblecket är signerat Bengt Lilja
Pistolen tillverkad omkring år 1738
 
Det är troligen Bengt Lilja, född i Västergötland 1692, blev mästare 1732,  boendes i Jönköping
 
Någon som har mer information om Bengt Lilja?
 

2012-03-27, 19:08
Svar #1

Utloggad mod_yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg har flyttats till Landskap » Västergötland » Socknar » Ljungsarp.

2013-03-01, 12:33
Svar #2

Utloggad mod_yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg har flyttats till Övriga släkter - R » Rundblad.

2014-05-08, 05:54
Svar #3

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6489
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 08:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Av ovannämnde Axel Mollstadius:  
 
För att se listan med lärlingarna, se länken nedanför!!!
 
Faktoriets i Jönköping lärlingar 1643 - 1694 (1769)
 
Inskrivningsbok för lärlingar i hantverken vid Jönköpings gevärsfaktori 1643-1694 (1769).
 
Originalet förvaras i Jönköpings Länsmuseum och utgöres av ett häfte om 44 styck 140 x 195 mm stora handskrivna sidor på svagt brunaktigt, medeltjockt, delvis vattenstämplat papper. Sid 1 - 24 äro inskrivningsanteckningarna för lärlingar, sid 25 - 42 motsvarande anteckningar för mästersvenner (gesäller).
 
På sid 16, den 8/5 1677 finnes i övrigt antecknat: Sedan blef slutet att åldermännerne skola tala med Hr Factoren att de smeder som boo å landet skola införskrifwas til en wiss dagh.
 
Inskrivningarna upptaga 1643 två personer, 1658 en person varefter boken från och med 1664 synes ha förts någorlunda regelbundet. Nedan återges bokens inledning och de tre äldsta inskrivningsanteckningarna ordagrant, varefter de senare och därefter följande här nedan återges i tabellform för vinnande av större överskådlighet och korthet genom uteslutning av de monotona inskrivningsmeningarna.
 
Denne Book, ähr för De Unge Personner, Som Haffuer Lust att Lähra Smeede Hantwärkett, Uthi Huilcke Book deres Nampn Bliffuer Intäcknade, Sampt huru Länge dhe Lähra Skolle, Bliffuer och, nähr de Utlärdt haffuer, Skrifuen för Mester Suänner:
 
Funderat Her i Jönekiöpingh Anno 1643.  
 
I thin Ungdom Beflitta Du thig
 
I Arbet och Lärdom Idkeligh,
 
Nähr Du Bliffuer gamel, thet Pryder Smuektt
 
Att Ungdoms Planter, er Ålderdoms frucht.
 
Chrestopher
 
Sörrenson
 
Mpria
 
Anno 1643 dhenn 9 Juni Ehr Inskreffuen Under M: Jacob Hein en Läre dräng Be:t Abbell Suensonn schall thiena för Lähra i fyra åhr.
 
Denn 10 Octob: ehr inskreffuen Under Arffued Jöensson en lährepoicke Benämbdh Månss Nilasonn, som schall tienna Uthi fämb åhr för lähra, löfftesmanen drengsens fader Nilss Månsonn. För 3 dalr som grengen bör att lege i lådann giffz honom dag till Näste quartall. Löfftessman der drengsens Mestare Arffued Jöensonn. Samledes för hans Byrdzbreff.
 
Anno 1658 den 10 Decembris ähre effterskreffne inskreffne att lära sine handtwerk hoos Undertecknadhe Mästare. Zacharias Oloffsson hoos m:r Swen Jöensson, Hammarsmed (i originalet ändrat till Pistolesmed) skall lära förbem:te Enbete uthi (lakun) åhr ifrån (lakun) Lars.
 
Från år 1664 få anteckningarna i huvudsak följande form:
 
Anno 1664 den 23 Julj Inskrifwes Sone Jonson under Mestr Nills Andersson i Lera uthi 6 åhr huar uppå Han alla reda hafuer tiendt uthi 5 åhr. Löfftesmen Anders Suensson Jöns Pipeweller.
 
De 16 anteckningar som i lärlingeboken gjorts om utskrivning till gesäller, ha nedan uteslutits och överförts till gesällboken.
 
I tabellen används följande förkortningar. I kolumn för inskrivningsdag anges icke århundradet, enär detta för alla är 1600-talet. I lärlingekolumnen anges B, att denne inlämnat bördsbrev till ämbetslådan. I kolumnen för Löftesmän betecknar L lärlingen i fråga, Lmr läromästaren ifråga.
 
Man torde kunna utgå från att lärling vid inskrivningstiden var 14 - 15 år gammal.
 
 
Inskr. dag; Lärling, arbetsfack; Läroår; Läromästare, yrke; Löftesmän
 
---
 
Rätt avskrivet och i tabellform sammanfört av originalet
 
Intygar:
 
Axel Mollstadius
 
----------------------
 
Lås- och Pistolmakarlärlingar vid Jönköpings gevärsfaktori 1643 - 1769
 
Anteckningar om inskrivna lärlingar omfatta i förut refererad lärlingebok tiden 9/6 1643, 10/10 1643, 10/12 1658 och 23/7 1664 - 7/7 1694. Därefter förekomma veterligen icke några specialanteckningar härom.
 
De uppgifter som nedan sammanförts i tabellarisk form äro hämtade ur 1720 års generalmönsterrulla (Krigsarkivet) beträffande tiden 1711 - 1720, kompletterade med uppgifterna i pistolmakarämbetets protokoll (Jönköpings länsmuseum) för året 1717 samt vidare inskrivningsparagraferna i pistolmakarämbetets protokollböcker 2/5 1726 - 16/6 1732 och 2/5 1746 - 21/4 1780 (båda i Jönköpings länsmuseum). Härvid ha uppgifterna för åren 1728 - 1732 i flertalet fall kunnat ytterligare kompletteras ur 17 styck originalbördsbrev (likaledes i Jönköpings länsmuseum) och senare förekommande gesälluppgifter i nämnda protokollsböcker.
 
Det synes vara möjligt att utfylla tomrummet 1733 - 1740 med uppgifter ur 1740 års generalmönsterrulla (Krigsarkivet). Huruvida mönsterrullor eller andra handlingar finnas, varmedelst även tiden 1741 - 1745 skulle kunna utfyllas, vet jag icke.
 
 
---------  
 
De ovan angivna bördsbreven grunda sig på bestämmelserna i 1622 års allmänna skråordning, att ingen fick bli mästare utan att ha sitt ärliga bördsbrev och lärbrev. Bestämmelsen om bördsbrev återfinnes visserligen icke i allmänna skråordningen av 27/6 1720, men torde likväl ha tillämpats. Ingen fick således antagas till lärling, som ej kunde förete bevis att han fötts i äkta säng. Ovanstående för härstamningen klargörande och tidstypiska bördsbrev komma att avskrivas och biläggas denna samling arkivalieavskrifter.  
 
Axel Mollstadius
 
3/12 1956.
 
---
 
Rätt utdraget och i tabellform sammanställt ur Pistolmakareämbetets gesällbok, 1720 års generalmönsterrulla och Pistolmakareämbetets protokoll 2/5 1746 - 7/4 1769 intygar
 
Jönköping den 5 december 1956
 
Axel Mollstadius
 
Överstelöjtnant
 
http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/l-43-69.htm
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-05-08 06:47)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-05-08, 06:17
Svar #4

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6489
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 08:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Av ovannämnde Axel Mollstadius:  
 
För att se listan med mästarna, se länken nedanför!!!  
 
Faktoriets i Jönköping mästare 1643-1735
 
Gevärsfaktoriets förste faktor Göran Silvestersson avled omkring år 1639 och efterträddes av borgaren och handlaren i Jönköping Hans Petersson Bursie. Denne var tillika gästgivare och krögare i staden 1640-1651, blev jämväl rådman 3/5 1644 och avled 25/4 1666. Såsom faktor över rörsmederna och harneskmakarna i Jönköping begärde Bursie 1641 och 1642 hos Krigskollegium att faktorifolket måtte sammanföras i gemensamt skrå. Något direkt resultat härav har icke kunnat spåras. Men Bursie förtröttades icke.
 
I skrivelse 19/1 1643 (Krigskoll. brevbok 1644 fol. 65) anhåller han att Krigskollegium nådgunstigt täcktes optaga efterskrefnes punchter och dem öfverwäga.
 
1. Om sen viss skråå till handtwärksfolket, eftor den ähr stoorligen af nödhen, dem till underrättelsee, helst emedan ährstoor oenighet och mycken oreda daghligen dags föder af sigh för skråånz mangell skull.
 
2. Att plåtslagarna medh dhe andra factorietz smederne under een inspektion lijka som de förr slutas måtte...
 
Framställningen understöddes av landshövdingen utöfver Jönkiöpings Slotts Lähn Knut Soop samt Bormästare och Råd i staden. Smedernas förtroendeman Hans List sändes upp för att av Stockholms ehreborne och konstrike mästare lära sig ämbetets organisation. Skråordningen för Jönköping författades med mönster från Stockholmsämbetets. Skrået blev slutgiltligt organiserat genom av Kungliga Maj:t fastställd skråordning av den 7 maj 1643. Åldermän och bisittare valdes 19/6 samt avlade ed inför magistr. 26/6.
 
Från år 1643 finnas också bevarade de båda källor, som innehålla de säkraste uppgifterna om faktoriets äldsta mästare, nämligen skråets tänkebok och dess mästare bok. Titelbladet till den första säger:
 
PROTOCHOLLA
 
Eller Thänke boock
 
till Jönnekiöpings Smeede Ämbets Låde, Huar Uthj bliffuer i(n) Actis Infört huad som för Rätten blifuer affhandladt.
 
Funderett Uthj Jönekiöpingh
 
Denn 22 Julij Anno 1643
 
Chrestopher Sörrenssonn
 
Mpria
 
Och Gudh Lådt Ingen Fahra Så Illa
 
Såssom Hans Owänner de gierna wille
 
Tänkeboken finnes i original bevarad och förvaras i Jönköpings länsmuseum. Den är därjämte lätt tillgänglig eftersom den ordagrant avtryckts och där jämte kommenterats i Meddelanden från Norra Smålands Fornminnes- och Jönköpings Läns Hembygdsförbund XIII (1940) sid 3 - 48 och i slutet av XIV (1941) sid 49 - 138. Tänkeboken omspänner tiden 22/7 1643 - 5/9 1657 och därunder hållna och protokollförda 53 st sammanträdens ärenden. Dessa utgöras företrädesvis av tvister, någon gång av förordnande såsom ämbetets förtroendemän (Åldermän, bisittare, ungbror osv) mycket sällan om antagning av nya mästare.
 
Namnen på mästarna och tidpunkterna för deras antagning redovisas däremot i Mästerboken, som finnes bevarad i Jönköpings Länsmuseum i en under 1700-talets början gjord avskrift, för tiden 7/5 1643 - 8/4 1702.
 
I det följande återges in extenso ingressen till den tidigare icke publicerade mästareboken. Dess därefter följande personuppgifter ha nedan kompletterats med uppgifterna i tänkeboken och till vinnande av överskådlighet och korthet nedan sammanställts i tabellform.
 
 
MästerBook, Anno 1643
 
Efter såsom uti andra orter, Inom så väl som Utomlands bruk är, at ärlige Handtwärckare hafwa skråå och Rättighet, hwarefter de sig rätta och förhålla skola, Så alldenstund detta Lofl. Smede Handtwärck här i Jönkiöping icke har til dags någon Skråå eller Handtwärcks Brödene, såsom icke tilförne hafwer med sådane Skråå omgådts, hafwer här till warit såsom willfarande Fåhr.
 
Altså hafwer wi Efterskrifne warit förordsakade derom den Ädle och Wälborne Herre, Herr Knut Soop till Broonäs och Ribbingztorp. Landshöfdinge utöfwer Jönkiöpimgs Slotts Lähn, samt de Äreborne Wälacktade Borgmästare och Råd i Jönkiöping, om Assistens och bistånd, at anmoda, till det Lofl. Handtwärck i den namnkunnige Hufwudstaden Stockholm, hwilcka wåres ödmiuka begiäran Hans Nåde Landshöfdingen samt Wälacktade Borgmästare och Råd, hafwer för godt ansedt, och oss dertill warit beforderlig at vår Handtwärk dess bättre kunna florera.
 
Altså hafwer wi Sampteligen affärdigadt, wår Ålderman, Ehreborne Mäster Hans List, härifrån till Stockholm, de Ehreborne och Konstrike Mästare dersammanstädes derom at anmoda. Hwilka i lika måtto wår begäran efterkommet hafwer, och Oss för wåra egne penningar, en Skråå efter deras meddeladt, som wij så wäl som wåre Efterkommande i Handtwärcket, Ställa och rätta skola. Icke någre Puncter i föreskrefns Skråå at förswärcka (!), utan heller förbättra, så mycket oss möijeligit är. Actum Jönkiöping den 7 Maji 1643.
 
Alla goda och fullkomliga gåfwor komma här ofwan af ifrån Lifsens Fader. Honom skie ähra ifrån Ewighet till ewig tid. Amen !
 
Christopher Sörensson
 
Anno 1643, den 26 Junii hafwer efterskrefne Ålderman och Bisittare sin Ed med Hand å Bok på Jönkiöpings Rådstufwu aflagt efter såsom Skrååen innehåller, at efterkomma med Högsta Förstånd, nemligen ___
 
Rätt avskrivet av i Jönköpings länsmuseum befintlig 1700-talsavskrift intygar.
 
I det följande betyder:
 
MB = Mästarboken 1643 - 1702
 
PB = Protokolls- (tänke-) boken 1643 - 1657
 
Mr = Mästare
 
G = Gesäll
 
L = Lärling
 
V = Verkstad
 
 
Inskr.  tid; Mästare; Yrke; Anteckning
 
---
 
Med 8/4 1702 upphör mästareboken. Efterföljande förteckning på mästare är en sammanställning av de uppgifter som finns i 1720 års generalmönsterrulla samt pistolmakarämbetets protokoll 23/4 1717 - 11/2 1718, 2/5 1726 - 16/6 1732 och 2/5 1746 - 7/4 1769. På grund av luckorna i källmaterialet är mästarförteckningen icke fullständig.
 
 
Mästare vid Jönköpings gevärsfaktori 1643 - 1735, (dock icke Stockmakare, som redovisas särskilt).
 
 
Inskr.  tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning
 
 
Ifråga om vissa i det följande angivna och 1718 antagna mästarena kunna något utförligare dateringar lämnas efter verkställd komplettering ur pistolmakarämbetets för detta år bevarade protokoll.
 
 
Mästare vid Jönköpings gevärsfaktori 1643 - 1735, (dock icke stockmakare).
 
I nedanstående anger daterad inskrivningsdag, att vederbörande gesäll då befunnits så skicklig, att han medgivits bliva styckmästare d.v.s. ålagts förfärdiga angivet mästerstycke, och betalt sin avgift: eskepenningar 3 daler silvermynt + till de fattiga 16 öre silvermynt + stembpenningar 24 öre + till de fattiga 8 öre = summa 4 daler 16 öre silvermynt. I protokollen anges däremot icke den dag då mästerstycket, omkring ½ år senare, uppvisats och vederbörande godkänts som verklig mästare.
 
De mästerstycken, som styckmästarna 1718 ålades förfärdiga före kommande Michaelis (29/9) voro av två typer:
 
A.: Ett par vackra pistoler med deras tillbehör och ett studsarelås med järnbeslag och allt tillbehör.
 
B.: Ett muskötlås med studel och en bajonett, allt väl polerat och väl gjort.
 
I det följande anges för korthetens skull endast Mst A (resp B) = mästarstycke typ A (resp typ B).
 
 
Inskr.  tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning - Hemvist
 
---
 
Mästare vid Jönköpings gevärsfaktori 1643 -1735.
 
Då nedan i kol. Inskrivningstid angivas tvenne data, betyder översta datum, att vederbörande denna dag medgivits bliva styckmästare, d.v.s. förelagts förfärdiga angivet mästerstycke samt betalt sin avgift härför: eskepenningar 3 daler silvermynt + fattigpenningar 16 öre + stämbpenningar 24 öre + till de fattiga 8 öre = inalles 4 daler 16 öre silvermynt. Nedersta datum, att vederbörande denna dag uppvisat sitt mästarstycke fått detsamma godkänt av ämbetet och helt eller delvis betalt sina mästarpenningar 17 daler silvermynt samt förklarts såsom ärlig mästare, d.v.s. berättigad att på egen verkstad utöva sitt hantverk.
 
 
Inskr.  tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning - Hemvist med mera
 
---
 
Beträffande dubbeldata för inskrivningstid, se närmast föregående blad.  
 
Ifråga om mästarstycken användes nedan för korthetens skull följande typlitterering: A. = ett par pistollås och ett studsarlås. B. = ett muskötlås. C. = ett studsarlås. D. = en bajonett.
 
 
Inskr.  Tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning - Hemvist med mera
 
* Det mästerstyck, en muskötlås, han ålagts göra till Valborgsmässan 1728, uppvisade han först 16/6 1732, då det blev av Embetet för odugeligt ehrkiändt. Han ålades ånyo att på en mästerverkstad förfärdiga en bajonett till nästa sammankomst. Och som han på 4 ½ år icke efterkommit ämbetets pålagda mästerstycke och dock hållit öppen verkstad, ålades han böta 5 daler silvermynt. Visade han icke nästa gång mästarstycke och betalade böterna, vore han ovärdig komma under ämbetet.
 
 
Pensionering av faktorihantverkarna från 1684
 
Med bifall till därom av artilleriöversten Johan Siöblad avgivet underdånigt förslag beslöt Konung Carl XI att från och med 1684 ordna pensionering för åldriga, orkeslösa och fattiga faktorihantverkare. Bestämmelser härom utfärdades i kunglig brev 18/12 1684 och 4/12 1685. Inalles 23 faktorihantverkare skulle kunna få åtnjuta ett livstidsgratial om för envar 6 tunnor spannmål med ett beräknat värde av 9 mark ( 2 ¼ daler) silvermynt per tunna. Ifrågavarande utgiftspost på sammanlagt 138 tunnor spannmål med ett värde av inalles 310 daler och 16 öre silvermynt uppfördes från sistnämnda år i riksstaterna under rubriken Gratialister (där dock icke de enskilda faktorigratialisterna namneligen angivas). Förslag till fördelning skulle med anförande av motiven avgivas av faktorerna till artilleriöversten, som efter ärendets beredning i Krigskollegium avgav underdånigt förslag. Ännu åtminstone 1720 återfinnes nämnda utgiftspost i riksstaten.
 
Den enskilde faktorihantverkarmästarens pension var således maximerad till 6 tunnor à 2 ¼ daler = 13 ½ daler silvermynt årligen. Ibland gratialisterna återfinner man överstelöjtnants-, majors- och kaptensänkor som tilldelats gratial av just denna storlek 6 tunnor årligen. Ett par länsmans- och kyrkoherdeänkor upptagas också med samma gratial, löjtnantsänka fick nöja sig med 1 tunna årligen. Inga andra hantverkare än faktoriets fingo åtnjuta denna förmån. Gratialbeloppets storlek torde också böra ses mot bakgrunden av att till exempel de båda lärarna vid Jönköpings Trivialskola (Öfwerhöraren och Undershöraren) ännu 1720 icke hade högre statlig årslön än vardera 16 daler 21 1/3 öre silvermynt.
 
Någon sammanförd förteckning på de faktorihantverkare vid Jönköpings gevärsfaktori, som åtnjutit dylikt gratial, finnes veterligen icke. Däremot kunna några exempel lämnas.
 
18/6 1688 meddelar Överste Johan Sjöblad i underdånigt memorial, vilka faktorihantverkare, som på hans förslag 8/11 1687 av Konungen resolverats skola åtnjuta 6 tunnor spannmål årligen, däribland från Jönköping: Pistolmakarna Måns Nilsson, Sven Bank och Olof Persson, harneskmakaåldermannen Per Svensson samt muskötberedarna Jon Persson och Per Bengtsson, det vill säga inalles 6 styck.
 
23/5 1690 föreslår Sjöblad i nytt underdånigt memorial vilka, som efter de avlidna gratialisterna bör ifrågakomma. Den åberopade bilagan finnes emellertid icke längre med vid memorialet. Troligen har den remitterats till annan myndighet och senare återkommit från denna.
 
30/6 1691 meddelar Sjöblad i underdånig memorial att ifrågavarande gratial åtnjutes av harneskmakare Per Lustig, pistolmakare Måns Nilsson, Olof Persson och Sven Bank samt stockmakare Joen Andersson. Vidare föreslår Sjöblad efter beslagaren (beredaren ?) Per Bengtsson, död 4/4 1691, hans änka och barn få erhålla 6 tunnor under ett år, samt efter pistolmakaren Sven Tysk, död i december 1690, hans änka och barn samt Joen Andersson få dela 6 tunnor under ett år.
 
8/12 1698 avger Sjöblad, som från 12/9 1693 är generalfälttygmästare, nytt underdånigt memorial och bilägger förteckning på faktoriernas samtliga gratialister: i Jönköping 7 styck, Örebro 2 styck, Söderhamn 9 styck, Norrtälje 1 styck och Norrköping 4 styck, alla 23 namneligen angivna. Följande anges från Jönköping: Åldermannen Sven Svaan, pistolsmederna Sune Stille, Anders Berg död 22/3 1698, Lars Stille död 14/1 1698, Olof Persson, Niclas Blomster och stockmakaren Johan Andersson.
 
6/12 1699 inger Sjöblad liknande memorial och förteckning på gratialister: i Jönköping 7 styck, Örebro 4 styck, Söderhamn 8 styck, Norrköping 2 styck (däribland före detta åldermannen Olof Höök 76 år gammal), Norrtälje 2 styck (pistolsmederna Elias Linck 66 år och Erik Menlös 63 år), alla 23 namneligen angiva. Följande anges från Jönköping: pistolmakarna Sune Stille (3 tunnor), Anders Berg död 22/3 1698 (3 tunnor), Lars Stille död14/1 1698 (3 tunnor), Olof Persson (6 tunnor), Nils Blomster (3 tunnor), stockmakare Johan Andersson (6 tunnor) och ålderman Sven Svan (3 tunnor).
 
Från omkring 1698 synes man ha börjat fördelningsprincipen att avliden gratialists änka och barn fått behålla halva gratialet, troligen till änkas död eller tills hennes son efter mästerskap och egen verkstad kunnat försörja henne och syskonen, samt att närmast i tur varande mästare fått intill dess nöja sig med halvt gratial.
 
Ovanstående sammanställt av dels de årliga personalstaterna, dels serien administrativa handlingar rörande armén, artilleriet och däri ingående underdåniga skrivelser från generalfälttygmästaren och artilleriöversten, de förra förvarade i Riksarkivets Östermalmsavdelning, de senare i Riksarkivets huvudbyggnad på Riddarholmen.
 
Efter krigsutbrottet 1700, då både generalfälttygmästaren och artilleriöversten gingo i fält, torde deras ovannämnda uppgifter ifråga om faktorihantverkarnas gratial ha övertagits av någon hemmavarande myndighet, måhända defensionskommissionen. Detta har jag icke haft tillfälle att undersöka.
 
Inför det i år (1957) högst aktuella problemet om folkpensionens utbyggnad och införande av allmän tjänstepension, ter sig lösningen av faktorihantverkarnas pensionsfråga för omkring 275 år sedan såsom betydligt framsynt.
 
Man kan också förstå, att de icke statsanställda faktorihantverkarna genom sina förmåner: frihet från alla borgerliga utskylder och besvär, frihet på landet för uttagning till krigstjänst, ganska förmånliga förtjänstmöjligheter (för dem som verkligen ville arbeta hårt och omsorgsfullt) samt möjligheter till pension på gamla dar icke sågos med oblida ögon utan voro hjärtligt hatade av borgerskapets köpmän och hantverkare.
 
Jönköping den 20 juni 1957.
 
Axel Mollstadius
 
Överstelöjtnant.
 
 
Källa: http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/m-43-69.htm
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-05-08, 06:45
Svar #5

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6489
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 08:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ovan efterfrågade Bengt Lilja står med:
 
1732 Bengt Lillja 1696 Västergötland Låsmakare Jönköping. Gesäll 26/11 1716.
 
--------------------------------------------------
 
Liksom den ovan efterfrågade Bengt Mård:
 
1712 Bengt Pärsson Mårdh 1685 Småland Pistolmakare Gesäll 1/7 1706
 
En möjlig fader till honom är väl:                        
 
22/6 1672 Peder Bengtsson Mårdh Klensmed (Beredare)
 
Källa: http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/m-43-69.htm
---------------------
 
 
16/12 1671 Hans Jönsson, stockmakare 5 Jöran Mård --  
 
12/10 1672 Nils Andersson, klensmed 5 Per Mårdh Lärlingens far
 
1718 Sven Månsson 1702 Västergötland Bengt Mård, Jönköping  
 
13/6 1728 Lars Mårtensson Hallberg 1711 Järstorp Bengt Mård, Jönköping (4 1/4 år) Bördsbrev f kyrkoherde Joh. Ascher, Bankeryd. Gesäll 2/1 1733.  
 
21/5 1730 Anders Månsson 1712 Forserum Bengt Mård, Jönköping (3 år) Bördsbrev f kyrkoherde A. Anader(Anander?) i Järsnäs. Gesäll 10/11 1735.  
 
2/5 1746 Peter Nilsson Hultman  Peter Mård (4 1/2 år) Bördsbrev f kaplan J. Sellin, Svenarum.  
 
16/10 1747 Anders Andersson  Peter Mård (4 år) Bördsbrev f pastor S. Fovlin, Barkeryd(Bankeryd?).  
 
 
Källa: http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/l-43-69.htm
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-11-02, 11:37
Svar #6

Utloggad lars1958

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2014-12-18, 09:13
    • Visa profil
Hej!
I min släkt finns det smeder i fyra generationer. Det börjar med Måns Grahn född 1691 Granarp Månsarp. Måns var faktoriet smed. Petter Grahn var Måns son född 1721 han var pipmakare vid Ekersholmsbruk Byarum. Magnus Grahn född 1751 var mästersmed på Götaströms bruk. Carl Magnus Grahn född 1786 var också mästersmed på Götastöms bruk.
Nu undrar jag om det är någon som har mera uppgifter på dessa herrar?

2015-01-31, 12:37
Svar #7

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 16:21
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Bl.a pistolsmeder och stockmakaregesäller återfinns i nedanstående rulla från rustkammaren i Stockholm år 1702:  
 
MunsterRulla Uppå RustCammar Betienterne i Stockholm, Munstradhe den 30 Junij A:o 1702:
 

 
Källa: Kammarkollegiet Ämnessamlingar, , SE/RA/522/16/Supplement/88 (1653-1734), bildid: A0069195_00183

2015-01-31, 12:51
Svar #8

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6489
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 08:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Intressant!
 
Undertecknat av Rustmästaren Josep(Joseph/Josef) Trana själv.  
 
Har du sett fler sådana, eller var det ett undantag Magnus?  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2015-01-31 13:02)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2015-01-31, 14:15
Svar #9

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 16:21
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Hej Stefan!
 
Nej, jag kan inte påminna mig ha sett fler mönsterrullor för rustkammaren tidigare. Men Josep Trana har jag stött på bland Krigskollegii Brevböcker. Mvh Magnus

2015-01-31, 14:32
Svar #10

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6489
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 08:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ok, tack för ditt snabba svar.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2016-02-20, 14:37
Svar #11

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 16:21
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Efterskrefne Pistolsmedz Gesäller hafwa ifrån detta Factoriet [Norrtälje] sig begifwit, somblige till andra Factorier, ock somblige till Ryttare, ock det för den ordsak att deras Mästare eij haft att underhålla dem med, emedan Factoren Mejer dem hwarken med penningar eller matwaror skall försedt,
Nembl:
1:o Jonas Bonde,
2:o Anders Bonde,
3:o Olof Fröman,
4:o Michil Fröman, hwilka 1708 om sommaren gådt uhr deras Mästares tienst för ofwannämde orsaker, ock begifwit sig till Hedmora Factorie
/.../
 
Här återfinns även förteckning över alla mästare, stockmakare, borrare, pipsmeder, pistolmakaregesäller, stockmakaregesäller vid Norrtälje faktori år 1710.
 
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/74 (1710), bildid: A0065988_01232 [A0065988_01220 ff]
 
Se fråga ovan 1999 22/11 om Olof Johansson Fröman, som dog i Tviksta, Hedemora 1740-02-07. /... Enligt samma källa var han född i Södertälje 1681.

2016-08-20, 17:08
Svar #12

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2178
  • Senast inloggad: 2018-10-05, 19:01
    • Visa profil
    • fredriksslekt.se
Har någon i sin ägo en pistol (eller en bild av en pistol) gjord av någon av pistolmästarna Anders Svan (död 1665)  eller Bryngel Wessman (1673-1705)
Båda verksamma vid Jönköpings faktori.
Jag härstammar på min mormors släkt  från dom

2017-03-01, 04:11
Svar #13

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6489
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 08:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Pistolsmeden Johann Dahlquist (1777-1844)

Jag heter Christoph och bor i Berlin, Tyskland (men har tidigare bott i Stockholm i fyra år och lärt mig lite svenska, du får alltså gärna svara på svenska).

Jag skulle nämligen vara väldigt intresserad av skriva med någon i Sverige som vet mer om svenska pistolsmeder omkring året 1800.

Min mormors farfars mor (1817-1893) hette Maria Elisabeth Dahlquist och blev född i St. Petersburg, Ryssland (i svenska församlingen St. Katarina), dit hennes far, pistolsmeden Johannes/Johan Dahlquist (1777-1844), hade flyttat omkring 1810 från Sverige.

Johann Dahlquist blev född i Jönköping omkring 1777 (som framgår ifrån hans begravningsindrag i kyrkoboken i St. Petersburg, bifogat dokument) och jag antar att han fick sin utbildning som pistolsmed där.

Jag antar faktiskt att han först gick till Izhevsk gevärsfaktoriet i Ryssland när det blev byggt 1807 och sedan kom därifrån till S:t Petersburg, men det är en teori just nu. Han har åtminstone gift sig året 1807 i (!) en gevärsfabrik med namnet "Iscwfskoy" (troligtvis redan i Ryssland) med svenska Christine Svensdotter från Helsingborg. Predikaren var en svensk Johannes Ahlberg (se bifogat dokument från St. Petersburg St. Katarina församlingen, på tyska...).

Jag vet att det fanns en stor gevärsfabrik i Jönköping/senare Huskvarna omkring 1800 och har också hittat att det finns mönsterrullor kvar från den fabriken, men bara för tidigare år, inte omkring åren 1795-1805, som skulle vara intressant för mig. Det fanns nog faktiskt en Måns Persson Dahlqvist, som var lärling 1755-1758, men ingen aning om han var en släkting (kanske hans far ?):
http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/l-43-69.html
http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/g-43-69.htm

 Jag har redan kontaktat museet i Huskvarna, men de kunde tyvärr inte hjälpa mig vidare.

Jag har också namn på två andra svenska bössmakare i St. Petersburg, som var dop-wittnen för min mormors farfars mor (Johann Dahlquists dotter) 1817, namnen på dessa bössmakare var Hans Peter Hallberg och Bengt Bengtson. Kanske det finns mer information om dem och till vilken gevärsfabrik i Ryssland de gick, så att det skulle kunna vara ett spår till?

Har du någon tips för mig, var jag kunde söka vidare? Eller någon du känner till som kanske vet mer om detta? Jag är tacksam för varje tips/spår!

Hälsningar från Berlin,
 Christoph
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2018-01-13, 21:32
Svar #14

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 16:21
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Litet tillägg till inlägg 2015-01-31:
 
 Lönelikvidation för
 ”Framledna Rustmästaren Joseph Trana
/…/
1703 d: 3 Maj är Rustmästaren med döden afgången”
 
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/69 (1705), bildid: A0065983_00472 ff
Se även: A0065983_01895 ff

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna