Lån på 1800-talet ?

[Annika Nygren]

Hur fungerade det med lån och ekonomi i slutet av 1800-talet på landsbygden i Småland.  
 
Jag har en ana som på 1890-talet reste från hustru och små barn till Amerika och kom tillbaka ca 4 år senare. Enligt vad jag hört skall detta ha berott på att han gått i borgen för ett lån som någon annan tagit och som inte betalats. Min ana hade inte heller pengar men löste det då genom att åka iväg och tjäna pengar och komma tillbaka och lösa lånet.  
 
Hur fungerade detta på den tiden?  
Kan det handla om växlar man skrivit på eller var det lån?  
Gjordes detta helt privat eller var en bank inblandad?  
Vilket sätt var det mest förekommande för en bonde i slutet av 1800-talet att skaffa kapital för att t.ex köpa en gård?  
 
Var kan man hitta information om detta?
 
(Meddelandet ändrat av annikan 2015-04-26 14:35)

[Mats Pettersson]

Den dominerande kreditformen i bondekretsar var fram till omkring 1900 en mängd korsvisa reverser eller skuldsedlar. En socken hade då ett sammanflätat system av sådana åtaganden, ofta sammanfallande med släktnätverk. En mycket fin beskrivning av detta system med reverser och tillhörande säkerheter via inteckningar och/eller borgensåtaganden finner Du i Anders Perlinges doktorsavhandling från 2005: Sockenbankirerna - Kreditrelationer och tidig bankverksamhet (Vånga socken i Skåne 1840-1900).  
Hälsar Mats

[Annika Nygren]

TACK Mats
det låter troligt.  Ska kolla med biblioteket om de kan ta fram den boken åt mig.  
 
 
Detta var en släkt med nära släktband. Sisådär 100-200 år tidigare hade det varit en välbärgad bondsläkt men under 1800-talet försvann  
rikedomarna eller späddes ut. Vad jag vet hände inget särskilt men den familj min mormor växte upp i (hon var född 1896) var inte särskilt rik  
men de klassades nog inte heller som fattiga. Mormor fick dock lämna hemmet tidigt och arbeta som piga hos en granne. Man har också alltid  
haft goda relationer och mycket kontakt inom släkten, vad jag vet.  
 
Han behöver ju inte heller ha blivit stämd för detta. En vild gissning men, om förtroendet var bra kanske de helt enkelt väntade på att han skulle komma hem igen med betalningsförmåga.  Han kom ju också hem igen efter några år och familjen bodde kvar hela tiden på gården. Utan maken hemma och alla barnen små måste det ju också betytt att de fått hjälp med bruket av gården, av dräng eller släkting eller granne. Familjesammanhållningen var nog lite annorlunda på den tiden, man ställde upp för varandra men förväntades nog också ge igen när förmåga fanns.  
 
eller var det inte så det fungerade?