Äldre inlägg (arkiv) till 02 juni, 2010

[Erik Holmlund]

Herr Henricus Lappo Capplanl vid Jällesniönes (Jillesnåle) återfinns i mtl från 1675 och fram till åtminstone 1695. Herdaminnet är som vanligt ute och cyklar när det gäller genealogiska uppgifter. Herdaminnet uppger att Henrik S.Lyckselius antagligen dog 1692 vilket nu visar sig helt fel. Stämmer verkligen uppgiften att Lars Rang tillträdde komministerposten i annexförsamlingen redan 1693?

[Erik Holmlund]

Apropå påståendet att Henrik Lyckselius var styvfar till Hans Ersson så tål det att påpekas att Hans Ersson var född ca1657 och Henrik Svensson Lyckselius dyker upp i mtl i lappmarken först i 1675. Frågan är om det är rimligt att en 17-18-åring är i behov av en styvfar. Det är ju att anses som vuxen ålder, i synnerhet i ett historiskt sammanhang. Ännu mindre sannolikt att man skall börja präglas över till en annan etnicitet vid den åldern om han hade varit svensk, för vilket något stöd inte ännu har påvisats. Herr Henrik står med hustru men utan barn i samtlig mtl från 1675 t.o.m.1696, med ett undantag. 1686 står att Henrik har en son, en dotter och en sonhustru i hushållet i Jillesnåle. Tror det är första beviset jag sett på att Herr Henrik hade egna barn. Finns det månne någon känd Hindersson el. Hindersdotter omnämnd i senare källor som skulle passa in som son?

[Erik Holmlund]

Apropå förekomsten av förnamnet Erik så omnämns två st personer med efternamn Ersson i Grans lappby i mtl 1723. Dels Hans Ersson som just dött och dels en person vars förnamn jag tolkar som Påhl, Påhl Ersson alltså. Ibland kanstilarna i mtl vara knepiga att tyda men här fanns ju Hans Erssons efternamn att jämföra med så tolkningen av Påhl Erssons e-namn känns rätt säker. Går alltså inte att hävda att efternamnet skulle peka mot lappsk börd.

[Carl-Oskar Lundström]

Tack Erik för uppgiften rörande Per Gunnarsson!
 
Väldigt intressant att Anders Persson i Tegsnäset flyttade till Lappmarken 1686. Jag har tyvärr i dagsläget inga uppgifter vad som kan ha hänt denna familj.
 
Mycket riktigt en Ersson i Granbyn i 1723 års mantalslängd för Umeå lappmark. Jag tolkar förnamnet till Pehr. Men helt klart Ersson. Finns flera Erik i intilliggande samebyar ser jag.
 
Jo herdaminnet har sina felaktigheter. Henrik Lyckselius nämns vid tinget i Lycksele 1693-01-10 och levde alltså då. Angående när Lars Rangius tillträdde komministerposten skriver Erik Nordberg följande:
 
Uppgifterna om Rangius prästvigning och första tjänstgöring gå isär. Enligt Grape och Bygdén blev han prästvigd 1691. Men medan Bygdén uppger att han blev komminister i Lycksele-Sorsele 1693, förlägger Grape tillträdet i Sorsele till år 1694 och Tunaeus till år 1698.
 
I domkapitlets protokoll den 21 november 1694 står lakoniskt: ”Rangius begärar promotion”, och i margen är antecknat: ”Rangius studios. begärar promotion” vilket tyder på att han vid denna tid icke var prästvigd. Den 15 januari 1696 antecknades i domkapitlets protokoll: ”Dn. Rangii supplic om befordran här nor lades ad acta.” Landshövdingen tycks ha varit intresserad av att få Rangius placerad i Jokkmokk i samband med den pastoratsreglering som ägde rum vid denna tid. Vid sammanträdet den 28 januari 1696 tar nämligen domkapitlet ställning till en framställning från landshövdingen härom: Begiärar H. Landzhöfdingen at emädan en Capellan kommer at förordnas i Luleå lapmark, Consistorium då wille tänkia uppå studenten Rangius at få komma der til. Res. det remonstreres genom bref til Gref Douglas at Rangius icke kan komma dertil föe Edenii skul, som sitter i Åsilla capellan, ock icke kan med hustru och barn aldeles ställas på blotta marken.”
 
Lars Rangius torde ha tillträtt tjänsten i Sorsele tidigast år 1696.
 
Erik Nordbergs handskriftssamling, 25:4 IV. - Forskningsarkivet, Umeå universitet.
 
(Meddelandet ändrat av Col 2010-05-29 19:33)

[Gudrun Norstedt]

Vad gäller Per eller Pål Ersson så har även jag tolkat förnamnet till Per i 1711 och 1720 års uppbördsböcker. Jag har dragit slutsatsen att det är samma person som enligt K-Å Lundström begravdes i december 1727.  
 
Erik> Är du säker på läsningen Michiell Andersson i Granbyn i domboksnotisen från 1700? Jag antar att det är samma notis som återfinns hos Egerbladh, men då med Mårten Andersson i Granbyn. Den sistnämnde hittar man även i mantalslängderna, till skillnad från Mikael Andersson. Mårten skattade för Åmfjäll (Abmonvari). Jag har inte sett domboksprotokollet i original, så jag har ingen egen åsikt.

[Erik Holmlund]

Gudrun> Jag har inte heller läst dombokens originaltext. Jo, har Egerblad som källa men har inte tillgång till Egerblads bok här. Mårten Andersson nämns under första vittnespunkten i målet år 1700 medan Michiell Andersson vittnar under den fjärde punkten i samma mål. Stämmer mina anteckningar med Egerblads tryckta uppgifter? Nog finns Mikael i mtl. Jag ser hans namn såväl under Graan i 1697 som 1699 års mtl. Du får leta upp Hans Ersson och sedan kolla i den högra kolumnen. Här är jag iofs inte 100% säker på hur den kolumnen skall tolkas. Jag tror att den ska tolkas så att det för vissa land framgår att skatteavgiften har delats upp på fler personer. Vad är det egentligen som står i kolumnrubriken (man får gå tillbaka några sidor i mtl för att
hitta rubriken).

[Lotta Nordin]

Från SVAR, Västerbottens lappmarkers domböcker, AI:1 1689-1705, sidan 232:

 
Mantalslängdernas rubriker 1697 och 1699 står för daler och öre silvermynt.

[Erik Holmlund]

Lotta> Tackar för upplysningen. Har varit osäker på vad skatten mättes i för enhet, men nu vet jag . Dock var det inte den kolumnen jag syftade på. De aktuella längderna har en kolumn där namnen på skattelappen står och oftast vilket land han skattar för. Ibland även andra upplysningar så som att innehavaren dött, eller att någon skattar i sin fader ställe m.m. Nästa kolumn är själva skatteavgiften, som du nämner. T.ex. '3' som det i nämnda fall står för Hans Ersson i Ohlselet. Men sen finns en ytterligare kolumn. I det aktuella exemplet tycks det som att Hans Ersson betalt 1:16 och att Mikael Andersson betalt samma summa för Ohlselet. Verkar som att de har delat på skatten, det är min tolkning. Det finns andra fall när flera personer omnämns på samma land i kolumnen längst till vänster, oftast noterat med ett 'Ibidem' eller 'dito' efter namnet. Då tolkar jag det som delat ägarskap av landet. Men fallet med Mikael Andersson är annorlunda, åtminstone i 1697 & 1699 års längd. En möjlig tolkning skulle kunna vara att Mikael inte hade besittningsrätt till landet men ändå hade fått tillstånd av innehavaren att uppehålla sig där.

[Lotta Nordin]

Erik,
i den vänstra kolumnen 1697 står: Lapparnas namn efter 1696 års skattlängd.  
I den tredje kolumnen står: Lapparnas namn som 1697 betalt skatten.

[Gudrun Norstedt]

Visserligen tycker jag också att det ser ut att stå Lapparnas namn efter 1696 års skattlängd i vänstra kolumnen 1697. Men det ska egentligen stå 1695, för det gör det i andra uppbördsböcker. Det var ju så att en fullständig jordebok över lappmarkerna upprättades 1695, och den skulle gälla allt framgent. I följande uppbördsböcker noteras därför det namn som förekom i 1695 års jordebok i en kolumn, och i en följande kolumn vem som verkligen betalt skatten. År 1697 var det i allmänhet samma person, men allt eftersom åren gick blev det fler och fler avvikelser - de som varit med 1695 föll ju ifrån. Så småningom slutade man ange vem som stått för skatten 1695.
 
(Jag skriver uppbördsbok och inte mantalslängd, för det är den rubrik som används i källorna efter 1695. Just 1697 hittar jag dock ingen rubrik alls.)
 
Erik, du gör helt rätt tolkning. Enligt 1695 års jordebok skulle det betalas 3 daler silvermynt för Olsele (eller Öhlsele som det står där). I 1697 års jordebok delas skatten lika mellan Hans Ersson och Mikael Andersson. En daler silvermynt var ju 32 öre, varför 2x1:16=3.
 
Vad gäller notisen i Egerbladh så har du också rätt. Jag hade missat punkt 4 och bara sett vad som stod i inledningen. Att döma av det utdrag som Lotta la in så står det väl snarast Michell.
 
Jag har uppenbarligen varit slarvig när jag fört in mina skattebetalare och bara lagt in Hans Ersson, inte Mikael Andersson. Men nu är han med.

[Erik Holmlund]

Lotta & Gudrun> Tack för förklaringarna  
 
Apropå den ovan diskuterade dödsnotisen för Mikael Andersson där det uppges att han var född på en inte säkert identifierad plats i Umeå socken så tål det att nämnas att Lycksele lappmark räknades till Umeå socken fram till 1673, så oavsett om han var född i lappmarken eller i Hjuken så utesluter inte Umeå socken varken det ena ellar andra alternativet. För övrigt kan nämnas att långt efter att Lycksele blivit eget pastorat så står prästerna i Lycksele/Jillesnåle/Sorsele uppräknade i mantalslängderna under just Umeå socken, dessutom alltid på dess första sida i mtl så de är lätta att finna. Kan det stå Laiss byn i notisen?, dvs den historiska lappby som förekommer i olika 1600-talskällor, och som tros ha haft sin geografiska utsträckning såväl i Västerbottensfjällen och i Arjeplog. Bl.a. menar många att de lappar som senare skrivs under Rans lappby hörde till den historiska lappbyn Laisbyn.  
 
Hade Mikael Andersson några barn som levde vidare i Arjeplog i renskötar eller nybyggarsläkter? En möjlig släkting till Mikael Andersson skulle kunna vara den Mikael Larsson som äger skatteland inom Grans sameby åtminstone år 1723, givet det inte alltför vanliga förnamnet.  
 
En sak som vore intressant att säkerställa vore när annexförsamlingens huvudsäte flyttades från Jillesnåle till Sorseleholmen. 1697 står såväl Lars Rang(för första gången i mtl för lappmarken) som Henriks änka Kerstin i Jillesnåle. Senare längder har jag inte hunnit kolla. Det år när Rang börjar skrivas i Sorsele borde markera flytten från Jillesnåle till Sorsele. Domboksnotiserna talar om Rang uthi Sorsele redan från 1699. Eftersom Rang tvistar om fiskevatten i Ohlselet 1704 bör han definitivt ha flyttat dit då. Tvisten från 1704 angående att Rang tagit änkan Kerstins jord är också intressant. Jillesnåle är ju en bra bit, 4-5 mil uppströms Sorsele.  
 
I Herdaminnet för Petrus Noraeus Fjällström i Silbojokk nämns en rannsakning om avgudadyrkan år 1687  
mot nomadlappen Erik Eskilsson från Umeå landsförsamling. Har aldrig sprungit på namnet Eskil i Umeå  
lappmark, men jag tror Gudrun har grävt mer än mig i de tidiga längderna än jag . Någon som sprungit
på Erik Eskilsson i någon källa?
 
Gudrun> I konflikten 1707 mellan prästen och klockaren så tvistar de om en ava som bägge yrkar på ligger inom deras skatteland. Rang bör alltså ha innehaft ett skatteland som gränsade mot Ohlselet. Men jag har inte sett Rang i någon av längderna för Gran(men jag har inte gått igenom alla längder jag avser gå igenom) Har du noterat Rang någonstans? Måhända kan han stå med med sitt patronymikon, dvs uppräknad som Lars Andersson. Men det är väl inte helt otroligt att han inte återfinns i lappmarkslängden eftersom han står uppräknad bland prästerskapet i den ordinarie mantalslängden.  
 
En annan sak Gudrun. Jag har noterat att de lapplänsmän som är uppräknade i uppbördsböckerna sällan (möjligen aldrig?) betalade skatt för sitt skatteland(så länge han var länsman). Ibland står kommentaren 'skattfri' efter en länsman. Länsmannen tycks alltså haft ett skatteprivilegium. Håller du med om att det är en rimlig slutsats? Eller har du sett att lapplänsmän betalar skatt? (just lapplänsman var ju en särskild befattning inom det lappbyn som inte bör blandas ihop med en vanlig länsman)

[Carl-Oskar Lundström]

Jag tycker inte att det går att tolka till Laisbyn. Vi kikar på texten en aning uppförstorad (denna gång från SVAR):
 


 
 
Tyvärr svårläst, men första bokstaven har en helt annan släng än stora bokstaven L. Jag vill även se pricken till höger som tillhörande denna bokstav, men om andra bokstaven är ett u som jag tror (trott?) så är tecknet ovanför u:et helt annorlunda än det som finns ovanför Umeå i samma text.  
 
Dödsnotisen med sin uppgift om härkomst och antalet barn är sällsynt i Arjeplog och min tolkning är att Mikael (Michell) Andersson knappast hade omnämnts på detta sätt om han var same från Sorseleområdet. Just det att han uppges vara född i Umeå socken tyder på att han inte är från Lappmarken. Lappmarkens kyrkoherdar och bosatta borgare skrevs dock länge under socknen i stället för Lappmarken.  
 
Mikael Andersson var gift med Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) och bosatt i Arjeplogs kyrkby där han år 1710 nämns äga ett fähus. Han skrivs dock i dödsnotisen tillhöra Arjeplogs by med vilket avses Arjeplogs sameby. Likaså upptas han bland samer i mantalen år 1711 och 1720 eftersom han var ägare av skattelandet Sjuga. (Mer om detta lappskatteland/nybygge och personerna finns i min artikel Arjeplogs äldsta nybyggeshistoria i nytt ljus i Oknytt nr 3-4 2001, s.35-47)
 
Vi kan inte vara helt säkra på att Arjeplogs Mikael Andersson är identisk med den som skattade tillsammans med Hans Ersson, även om jag anser detta sannolikt. De skattar tillsammans första gången 1694. Året innan nämns f.ö. en Anders Persson under Hans Ersson.
 
I dödsnotisen nämns att han och hans hustru hade 8 barn, 4 söner och 4 döttrar. Av dessa barn har jag i dagsläget dottern Malin (1694-1753) ogift, sonen Anders gift 1723-02-03 i Piteå lfs, dottern Karin (dopvittne 1721-02-16 i Silbojokk), sonen Olof Renström (ca 1706-1761) gift och bosatt i Piteås stad, dottern Anna (1713-1790, gift med en same Johan Pålsson som inflyttade från Piteå lfs i och med giftermålet och som eventuellt försökte sig på att leva som nybyggare) samt sonen Mikael Renström (ca 1716-1773) gift och bosatt i Piteå stad. Sistnämnde antogs vid Piteå allmänna läroverk 1726-11-08 och kallas i elevmatrikeln ”Michael Mich. Renström ifr Arjeploug i Pitheå lappmark”.
 
Brita Esbjörnsdotters far - Esbjörn Larsson - var sannolikt att anses som nybyggare, men bodde även tidvis på själva kyrkplatsen i Arjeplog. Han uppges vid tinget i Arjeplog år 1679 vara ”enn Swänsk Carl […], som ock wäl kan Lapperska, och är boendes här wijdh Marcknadz Platzen Arieplog”. Esbjörn Larsson nämns likaså i mantalslängden för Piteå socken år 1686 med orden: ”Essbiörn Larsson, hustru Karin boor i Lappmarken, men är enn skatt lapp, och kommer inte at skrifwas i mantalslängden”.  
 
Brita blev änka efter Mikael år 1724 och gifte om sig 1733 med den drygt 30 år yngre samen Per Larsson Purist (f.1702). Denne som varit dräng hos kyrkoherden hade tidigare ett utomäktenskapligt barn med klockarens dotter. Per Larsson Purist var bosatt i kyrkbyn en tid och lämnade senare församlingen 1770.
 
Rörande Erik Eskilsson så har jag läst de handlingar som berör det omtalade avguderiet samt en hel del andra notiser, eftersom han bodde och har ättlingar inom Arjeplog. Jag har dock ännu inte försökt finna hans far i längderna. Det framgår vid tingen att han var född i Tuorpon i Luleå lappmark där hans föräldrar hade skatteland. Med tillstånd från lappfogden Aegidius Otto fick han flytta till Gran i Umeå lappmark. Där uppges det att det land han nytjade hade varit i hans morfars ägo och låg delvis inom Arjeplogs församling och delvis inom Silbojokks. Han kom senare att vistas i Piteå lappmark där han står sist i Njargs sameby. Han uppgavs vid tinget 1687 vara 60 år gammal.
 
Ang. Laurentius Andreae Rangius så tyder hans namn på att han var från Ranbyn och inte Gran, men det hindrar förstås inte att han ägde skatteland där.
 
Det är riktigt att (lapp)länsmännen alltid var skattefria. Någon har skrivit om detta, men just nu står det stilla i huvudet... Lext? Almquist? Bergling?

[Gudrun Norstedt]

Erik> Rang hade Sorsele prästbord, vilket bör motsvara det land som på Geddas karta (1671) kallas för Swärdza Wieso. Prästerna betalade inte lappskatt och därför finns de inte heller med i mantalslängder/uppbördsböcker. Detsamma gäller Lycksele prästbord, som finns med på Geddas karta men inte i några skatteböcker.
 
Ja, lapplänsmännen var skattebefriade. Jag har visserligen för mig att de skattade under någon period, när kronans finanser var särskilt skrala, men för det mesta inte.
 
Jag har ingen annan Eskil eller Eskilsson i mina filer. Han verkar ju ha kommit norrifrån, av Carl-Oskars uppgifter att döma. Det verkar ha varit påfallande olika namnskick i olika lappmarker/byar.  
 
Lite skumt är det att Mickel Andersson får epitetet i Granbyn i domboksnotisen ovan. Det blev med tiden många nybyggare som hade lappskatteland, men jag har aldrig tidigare sett att någon har betecknats på detta sätt utan att vara same.
 
Vad gäller Jillesnåle så finns det för övrigt inga belägg för att kapellet i det nuvarande Gillesnuole skulle ha tillkommit före 1700-talet. Av beskrivningen till Geddas karta framgår också att det Jellesniönes som hade utsetts till kyrkplats låg på ett helt annat ställe, nämligen i Juktåns dalgång. Det är bara namnlikheten som gjort att man dragit slutsatsen att dagens Gillesnuole skulle vara Sorseles första kyrkplats. Jag har besökt Jellesniönes vid Juktån men inte hittat mer än några samiska barktäkter. Mer om detta i min bok om Geddas karta som tyvärr inte blir tryckt före sommaren...

[Gudrun Norstedt]

För övrigt sätter jag en slant på att det står Iuchs byn i det utdrag som Carl-Oskar visar ovan. Det vore ju inte konstigt om det var Hjuken, med tanke på att många där hade fiske i lappmarken och väl kände till området.

[Erik Holmlund]

Carl-Oskar> Intressanta redogörelser om Erik Eskilsson & Mikael Andersson.
 
Apropå notisen. Jag ser inga stora L i texten att jämföra med, men första bokstaven är väldigt lik andra små L som förekommer i texten. Andra ortsnamn i texten är stavade med liten första bokstav. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis måste vara ett L. Gällande andra bokstaven så finns det ett par små a:n i texten som inte sitter ihop ovantill så att de till formen liknar ett litet u. Hade varit intressant att se hur ett stort I, J eller H ser ut, i skrivarens tappning. Svårtolkat i vilket fall.
 
Jag är inte helt övertygad om att Rang är avlett ur namnet på lappbyn Ran. Jag ser det dock som en av flera möjliga förklaringar där jag inte finner någon bevisad eller mer sannolik än någon annan. Det skulle kunna vara avlett ur något ortsnamn, enligt samma mönster somt flera samiska efternamn i trakten. Här kan det vara värt påpeka att Sorseles förort Rankbäcken, bara ett lassokast ifrån Downtown Sorsele, även stavas Rangkesjohke. Finns möjligen fler ortsnamn som skulle passa. Men det kan ju även röra sig om ett nabbatsnamn som inte alls är avlett ur ett ortsnamn. Sen undrar jag om det är fastställt att Ran existerade som lappby vid tiden för Lars Rangs födelse? Har för mig att Laisbyn omtalas så sent som på 1660- och 1670-talen, bl.a. i sammanhangen där lappar från Granbyn & Laisbyn fick byta församling i samband med gruvdriften i Nasafjäll, och senare flyttades tillbaks till Umeå lappmark. Kanske Rans lappby uppstod i samband med de där myndighetsinitierade församlingsbytena. Det vore bra om det gick ringa in ungefär när Ranbyn börjar omnämnas i källorna. När Olof Tresk ritade sin karta över fjällryggen mot Norge 1640 intervjuades en lång serie lappar som är namngivna med lappbytillhörighet. Lappar från Vapsten, Umbyn & Laisbyn (och fler byar längre norrut omnämns) fanns bland sagesmännen. Att Granbyn-lappar inte nämns är inget konstigt då de inte hade land mot gränsen. Ranbyn tycks i vart fall inte existerat vid 1640, och Rang var gissningsvis född på 1660-talet. Tresks rapport finns f.ö. återgiven i bilagan till detta dokument: http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/eng/kirja.pdf  
 
Angående Rangs skatteland så behöver han ju inte ha fått det via arv utan via tjänsten. Folket på ett prästbord måste ju ha nåt att leva av, det räcker ju inte med spannmålsleveranserna, tycker man.
 
Apropå lappska klockare. Ytterligare en kan läggas till raden: Sjul Jakobsson från Sorsele församling som 1717 utsågs till klockare i Silbojokks församling.  
 
Var kan man förresten hitta matrikeln för Lycksele lappskola? Om den ens existerar i en sammanställd form?

[Erik Holmlund]

Gudrun> Ah, du postade medan jag skrev. Mkt intressant, det om Jellesniönes.

[Erik Holmlund]

Gudrun> Såg det ut att finnas någon odlingsbar mark kring den aktuella platsen i Juktådalen?

[Gudrun Norstedt]

Erik>Den stora gamla Laisbyn splittrades upp på flera mindre efter tillkomsten av Lycksele 1607. Därefter användes Lais som synonym till Ran. Ofta skrev man Lais- eller Ranbyn, så till exempel på Geddas karta från 1671.  
 
Vad gäller Jällesniönes eller Västernäs så skriver Geddas följeslagare Holm: Om åkerlandh ähr fuller ingen förhoppningh, bådhe för kiölden, såssom och sielfwa landmånens steenigheet skull, men så kan der lykwäl födhas een tämmeligh hoop boskap, efter der och finnes ganska skiön muhlbete och lööfskogh, sampt Timber till nödige huus.
 
På grundval av uppgifter hos Egerbladh och Göthe har jag dragit slutsatsen att det nog aldrig blev mycket mer än en stor stuga i Jällesniönes innan ett riktigt kapell byggdes i Sorsele. Men om platsen råder inget tvivel.
 
Har ni läst Karin Wilsons doktorsavhandling om Lars Rangius översättning av Markusevangeliet? Jag har för mig att hon diskuterar även var hans namn kom ifrån.

[Gudrun Norstedt]

Egerbladh (Sorsele, s. 14) nämner förresten ett domboksprotokoll från 1685 där det talas om Såårsehls holbms Kyrckia. Det handlar om bötespengar som anslås dit. Egerbladh menar att det antagligen inte handlade om ett kyrkobygge utan om bidrag till en befintlig kyrka. Det kanske man kan ifrågasätta utifrån Eriks uppgifter om att Lars Rangius och Kerstin var skrivna i Jillesnåle ännu 1697.

[Lotta Nordin]

Kan det inte vara så att ”Illesnöhle” i mantalslängderna i Umeå landsförsamling är samma plats som senare kallas Sorsele? Både här och på andra platser på internet, bl. a. hos SVAR och på Wikipedia, verkar det som om platserna ibland har sammanblandats.
 
I mantalslängderna för Umeå landsförsamling står att herr Henrik och senare Lars Rangius bor ”wid Illesnöhle”. Detta står i längderna 1682, 1686 och 1687, 1692, 1696 och 1697.  
 
Jämför man med vad Erik Lindahl har skrivit 1762 (Sorsele C:1, bild 194 (AD)) där det står så här om kyrkan i Sorsele:
”Sorsele Prästebord har i förra tider varit ett lappland, och har lappmannen, som skattat för landet när kyrka byggdes hetat Stock-Tomas, och haft ibland annat sin kåta på Norra Udden av Kyrkoholmen”.  
Det bör alltså vara på den plats där kyrkan ligger än idag.
 
Vidare skriver han:
”Wid medlet av Kung Carl XI:s regering, uti Pastore Lyckselensis Hr. Olai Stephani Grans tid, uppbyggdes på samma ställe, hwarest ännu Kyrkan står, härstädes ett Capell, så som en stufwa med näfwertak och takwed och fordna lapplandet förordnades til Capellans Bord.”
 
”På samma ställe” bör alltså vara där Stock-Tomas hade sin kåta. Och det bör ha varit samtidigt som herr Hindrik kom dit som kaplan.
 
”Herr Hindrick, af lappsk nation, har warit den första tjänstgiörande här wid Sorsele Kyrka, och är härstädes död och begrafwen.”
 
Mera om kyrkan står under Koenicius Granlund:
”I hans tid år 1744 uppbygdes nu warande nya kyrkan, och den förra utgammal nederrefs”.  
Det bör väl betyda att den nya kyrkan byggdes på samma plats som den gamla?
 
Under punkten om sig själv skriver Erik Lindahl:
”År 1750 upsattes Allesnuole Capell stufwa, dit Prästerna årl. rest sommartid at hålla gudstjänst, ehuru där ingen kyrkstufwa warit tillförne. Denna stufwa upsattes av Stensunds boerna”
 
Allesnuole som Erik Lindahl skriver om, hade alltså inget kapell eller kyrkstuga före 1750. Är det densamma som numera heter Gillesnuole?  
 
För att krångla till det lite till så finns i Grans by några lappar som skattar för ”Illesniolis”, åtminstone 1696-1704. Vad är det för plats?  
 
Några Tomas fanns också i Grans by före 1675. Tomas Gottormsson och Tomas Pedersson 1669, och Tomas Persson, Tomas Olofsson, Tomas Nilsson och Tomas Gottormsson 1662. Vilken av dom är Stock-Tomas tro?  
 
Första gången (som jag hittat) namnet Sorsele finns i mantalslängderna är 1709 i Umeå landsförsamling där klockaren i Sorsele Hans Eriksson finns med.

[Erik Holmlund]

Carl-Oskar> Apropå Rangs namn. Typiskt att jag efter många års grottande i lappmarkskällor, gör ett inlägg om Rangs efternamn, för att bara några timmar senare göra en upptäckt som till viss mån påverkar bilden. Hade tidigare bara sett stavningen på byns namn i formerna Ran/Raan/Rahn vilket antyder ett visst uttal. Men i en domboksnotis från 1720 förekommer stavningen 'Rangbyn'. Det där 'g:et' stärker helt klart teorin om att hans namn är avlett ur namnet på lappbyn.
 
Gudrun> Det är inte så enkelt som att Laisbyn klövs 1607 när Lycksele pastorat bildades och en del av Laisbyn hamnade i Umeå lappmark för all tid därefter. Lycksele upphörde f.ö. som församling 1617 och Umeå lappmark fördes tillbaks till Umeå socken och Lycksele återuppstod först 1673 som församling. Inte heller 1646 omtalas Ranbyn när Gran & Laislapparna flyttas >till Jag tycker du är inne på ett intressant spår. Jag tycker själv att det finns en hel del i domboksnotiserna som antyder att de två påstådda tidiga kyrkplatserna inom nuvarande Sorsele kommun under tiden 1674-1704 faktiskt kan ha varit en och samma kyrkplats, dvs på Sorseleholmen.  
Det skulle iofs kunna vara så att Illesnöule syftar på Sorseleholmen, men det skulle också kunna vara så att det ortsnamn som i mantalslängderna anges bakom Herr Henrik och Lars Rang inte alls syftar på den geografiska punkt som de bodde på, eller där kyrkplatsen låg, utan snarare på namnet på annexförsamlingen som de verkade i, som helhet. I vart fall framgår det i domboksnotiserna att Herr Henrik har röjt & uppodlat mark och uppfört byggnader, som sedan Rang tar över 1696. Senare när Sjul Granberg tar över samma prästbyggnader 1709 talas det om förbättringar som Rang har utfört på dem som Rang vill ha ersättning för. Henrik Svenonius kan svårligen ha bott någon annanstans i Sorsele kommun än på just Sorseleholmen. Vidare kan man ställa sig frågan varför man skulle uppföra en kyrkplats på 1670-talet och sedan påbörja på en ny kort därefter? Det låter inte logiskt.
 
Från tingsprotokollet 1706 framkommer det att landet som hör till prästägorna och som Rang förfogar över kallas för Tallnäset. Det bör väl vara det som tidigare kallades Swierdza Wieso, eller möjligen en del av det.
 
Längre upp i denna tråd lyfter Lars-Erik Delsing frågan om vilken postilla det var som klockarhustrun uppges ha läst ur för allmogen 1699 (se domboksnotis år 1700). Här kan påpekas att det som i senare tider refereras till som den lappska postillan är den bok som utgavs av Pehr Högström 1732 och i nytryck 1855 så den kan det inte ha varit, men det kan ha funnits tidigare lappska skrifter som refererats till som postillor. Högström lät även trycka s.k. frågeböcker, eller spörsmålsböcker på lappska, även dessa var ett slags läroböcker i kristendom. Jag tror att postillan som använts 1699 måste röra sig om någon av Olaus Stephanii Graans skrifter, antingen hans spörsmålsbok från 1668 som uttryckligen är avsedd för undervisning i Kristendom i Lycksele lappmark, eller möjligen hans Manuale Lapponicum minus som utgavs 1669. Det är svårt att se att klockarhustrun Barbro Königsdotter skulle ha läst för den lappska allmogen på något annat språk än lappska, år 1699. I vart fall var hon läskunnig. Kanske hade hon gått på lappskolan i Lycksele.

[Erik Holmlund]

Apropå Rune Forsgrens inlägg i mars 2002 i denna tråd: Rune lyfte fram en domboksnotis från hösttinget 1680 där König Persson i Granön (KPiG) bötade för att ha undanhållit dottern Barbro från räkningen. Det togs som stöd för att hon var identisk med Hans Erssons hustru. Men låt oss syna mtl. I mtl 1680 daterad i mars står KPiG med 1 dotter. I mtl 1681 står KPiG med två döttrar & man får anta att det är Barbro som tillkommit. I mtl 1682 & i mtl 1683 fortf. två döttrar på gården. Först i mtl 1684 har antalet döttrar minskat till 1. Så man kan inte se något tecken i mtl som stöd för att Barbro lämnat förrns tidigast 1683. König Granlund uppges född 1682 och bör ha blivit avlad tidigt 1682 fast troligare redan 1681. Såtillvida det inte går att påvisa att KPiG hade någon annan dotter som var född 1666-67 som ev kan ha tillkommit i mtl 1681 el. 1682 för gården (vilket krävs ifall man menar Barbro skulle ha flyttat från gården nåt av dessa år) så finner jag det osannolikt att König Persson i Granöns dotter Barbro skulle ha gift sig med Hans Ersson i Sorsele.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2010-06-02 09:22)

[Gudrun Norstedt]

Lotta>Att prästbordslandets tidigare innehavare hette Stock-Tomas kan ifrågasättas. I varje fall hette han inte det 1671, när Gedda och Holm var där. På kartan anges hans namn till Mårten Olofsson, medan Holm skriver att han hette Mårten Stuut. Denna person har jag inte hittat i någon mantalslängd. I 1695 års jordebok finns inget land som rimligen kan vara detsamma som Sverdza Wieso. Min slutsats är att landet däremellan hade blivit prästbord. De gränser som anges i domboksprotokollen om fisketvister stämmer väl överens med dem man finner på Geddas karta.
 
Alle- och jille är två varianter av det samiska ordet för västlig. Allesnuole är alltså samma ord som Gillesnuole.
 
Det är svårt att veta huruvida det byggdes något kapell innan det i Sorsele kom till. Men Gustaf Göthe citerar ett domboksprotokoll från 1677 där samerna från Gran och Ran begär att på egen bekostnad få bygga ett kapell. Som framgår av uppgifter ovan fanns en präst stationerad i Jillesnåle redan några år tidigare. Det tyder väl ändå på att åtminstone en enklare kyrkobyggnad hade uppförts någonstans innan det riktiga kapellet kom till?
 
Det Illesniolis som lappar i Granbyn senare skattar för motsvarar någorlunda väl det land som på Geddas karta kallas för Råfjäll. Det låg kring det nuvarande Gillesnuole vid Vindelälven och kallades på slutet för just Gillesnuole.
 
Erik>Om Tallnäset. Holm och Gedda föreslog att en åbo skulle bosätta sig vid Tallnäset, lit. Y, där som lappen Mårten Stuut nu boendes är. Platsen finns med på kartan, även om namnet inte står där. Men det råder nog inget tvivel om att det var den plats där kyrkan nu ligger.

[Constantinus Lindfors]

Erik: Hans Ersson och Barbro Königsdotter var gifta senast våren 1680 (se Rune Forsgrens inlägg ovan från 5 mars 2002). Den dotter till König Persson som finns i mtl 1680 bör vara Dordi (bg. 1741 15/11, 80 år gammal).

[Erik Holmlund]

Constantinus> Jag ser inte hur man kan dra den slutsatsen att Hans Ersson i Sorsele måste varit gift senast våren 1680 utifrån Rune Forsgrens inlägg 5 mars 2002. Jag kanske har missat nåt, hur resonerar du?
Jag resonerar i vart fall som så att den Hans Ersson som nämns i vårtinget 1680 i samband med ett hemmansköp i Umeå inte kan ha varit samme Hans Ersson som återfinns i Sorsele. Såtillvida inte Hans Ersson i Granön, Umeå var av lappsk börd, men det förefaller osannolikt.

[Constantinus Lindfors]

Erik: Rune gav grönt ljus för (vidimerat) punkt 2 i ett tidigare inlägg av Carl-Oskar från den 25 feb. 2002. Jag har själv en kopia på Lindgrens utredning och kan återge lite om Hans Ersson ur s. 44-45:  
 
(...) Denne köpte det forna Mäster Erik Niurenius hemman om 1/2 mantal i Västerhiske, vilket ägdes av sterbhuset efter regementsfältskären Axel Olofsson Orm och dennes hustru Malin Eriksdotter Niurenia. (...) Tingsprotokollet från 1672 (sid. 82 i domboken) omtalar att mäster Axel och hans maka nyss dött och lämnat två små flickor efter sig. Axel Olofsson Orm var broder till König Pederssons hustru, vilket framgår av bl. a. ett protokoll från tinget i Umeå socken i oktober 1712 (stycket 10), där König förgäves söker få ut en del av sin hustrus arv, en mycket gammal fordran, som var innestående hos Margareta Axelsdotter Orm, änka efter landscapiten Jacob Grubb. Ett stycke av Hans Erssons köpebrev anföres här:
 
'Hvad det hemmanet uthi Westerhiske, af 4 tunnlands skatt bestående, anbelangar och vijdkommer, som Regements Fältskärns Sahl Mr: Axel Orms omyndige Barn tillhörigt är, och deras förmyndare hafva i Trångmål måst försällia barnenom tillgodo, åt Hans Ericsson från Granön, för 700 daler km, som kiöpebrefvet af den 4 octobris 1679 utvijsar, hvar af Hans allaredan 200 dl lefvererade äro, hvilket hemman Rådmannen hvällärde Anders Person nu söker sig tillösa, emedan han bevijsar sig vara Barnens närmaste släkt, och hemmanet deras moders bördh.' (Not: Ur Dombok för Västernorrlands län, vol. 1, fol. 310 v, år 1680.)
 
Rådmannen Anders Persson Avander, som överklagat köpet, i det han förebar närmare bördsrätt, erhöll hemmanet och Hans Ericsson måste träda undan, dock gottgjord för sina utlägg. Detta dombrev styrker de relaterade släktförhållanden för klockaren Hans Ersson och hans hustru, vilkas hemort är omtvistad och omskriven av många författare, Tunéus, Bygdén, Laestadius, Egerbladh m. fl. Utan vissa släktband skulle förmyndarna ej ha kunnat sälja hemmanet till Hans Ersson, då tidevarvets lagar för jordöverlåtelse gav förmyndarna snäva gränser för sitt handlande. Det är ej bevisat, att Hans och Barbro voro vigda eller trolovade 1679, men av ovan givna skäl är endera sannolikt. König bötar 1680 för att han av någon anledning år 1679 ej låtit mantalskriva den 18-åriga dottern. (...)
 
Då jag inte sitter på vidare kunskaper om familjen, får jag tacka för mig tills vidare.

[Erik Holmlund]

Constantinus> Tackar för inklippet. Dock kan jag inte alls se det som du påstår, att Rune Forsgren vidimerar Lindgrens slutsats att Hans Ersson i Granön(HEiG) var gift med en Barbro Königsdotter vid år 1679, bara att Rune vidimerer att han också känner till domboksnotisen om HEiG:s hemmansköp. Rune lyfter ju fram att König Perssons dotter Barbro Königsdotter bodde hemma på sin fars gård 1680 och även föregående år. En viktig pusselbit som han bidrog med där, den gode Rune, som tycks varit frånvarande från detta forum under många år nu, tyvärr, han verkar insatt.
 
Undermåligt släktforskande, en smula fantasifullt och väldigt konstiga slutsatser. Så skulle jag sammanfatta Lindgrens resonemang. Och jag får hålla med Rune Forsgren när han avfärdar det mesta av Lindgrens idéer som 'nonsens'. Egentligen känns det som tidsslöseri, men för att det inte ska uppfattas som att jag bara kastar skit på Lindgren för att hävda mina egna fynds giltighet så ska jag ändå orda litegrann om Lindgrens resonerande trots att HEiG redan är avförd som varandes identisk med Hans Ersson i Sorsele. Dessutom är det ju lite intressant hur Granönspåret har uppstått och sedan utvecklats och tillkrånglats av senare forskare bortom rim och reson.  
 
Lindgren visar via domboksnotisen på att HEiG hade ett släktskap med ägarna av gården i Västerhiske/Klabböle. Verkar ju som att han ur detta har uppfunnit ett giftermål med en Königsdotter för att få ihop det så att HEiG skulle bli köparintressent av sin svärmors brorsdöttrars gård. MEN varför i helsicke fantiserar Lindgren ihop det släktskapet? HEiG har ju redan ett annat släktskap med småflickorna i Västerhiske eftersom Erik Persson (HEiG:s far) och König Persson(HEiG:s svärfar enligt Lindgren) var bröder. Det brödraskapet har ju påvisats av flera andra. Nåväl, Lindgren kände kanske inte till att Erik Persson och König Persson var bröder och att det giftermål han kombinerade ihop var ett kusingiftermål. Sådana förekommer förvisso men det borde ändå ha ringt någon varningsklocka tycker man. Dessutom visar ju den notis om att Barbro Königsdotter var 18 år på hösten 1680 dels att hon var hemmaboende hos fadern hösten 1680 och även föregående år, och att det tycks väldigt långsökt att hon var gift med HEiG 1.5 år tidigare.
 
Dessutom kan man ju fråga sig varför en bondson som HEiG som bevisligen hade kapitalresurser och ambitioner att flytta in mot Umeås sockencenter helt plötsligt skulle göra en 180-graders u-sväng och dra 20 mil in i obygden där ingen annan svensk bonde fanns inom en tio mils radie. Var har källkritiken funnits i diskussionen om Hans Ersson i Sorsele? Och då menar jag inte i första hand denna tråd utan den diskussion som många, såväl författare och släktforskare har blandat sig in i på andra håll. Lindgrens övriga indicier orkar jag inte gå in på. Mkt av det är nonsens, som Rune Forsgren påpekar.
 
Jag hoppas att denna tråd i fortsättningen kan handla om Hans Ersson i Sorsele och hans hustru och förhållandena kring Sorseles tidiga historia, där Hans Ersson och hans avkomlingar spelade en väldigt viktig roll för bygdens koloniserande.
 
Apropå Hans Ersson i Sorseles hustru Barbro Königsdotter. Skulle någon med tillgång till Egerbladhs bok kunna kolla upp den domboksnotis från 1723 som Egerbladh anför för att hustrun hette Königsdotter och vad Egerbladh skriver om detta? Lars-Olof Delsing nämner denna domboksnnotis i denna tråds första inlägg. Jag vill bara utesluta att risken att klockarhustruns efternamn kan ha tillkommit i den sentida diskussionen om klockarfamiljens kopplingar till Granön. Fast egentligen borde man nog söka upp den där domboksnotisen i urkällan för jag har slutat lita på Egerbladh och det inte bara apropå fallet Hans Ersson. Det finns andra galna genealogiska påståenden i hans böcker som har lett mig och andra släktforskare på villovägar. Dock har jag haft god nytta av  
Egerbladhs böcker också, det tål att påpekas.

[Constantinus Lindfors]

En sak som jag kom på, som kanske inte riktigt passar in här, men som någon kanske kan svara på: Hans Erssons dotter Barbro (1700-1763) flyttade såsom änka till Kyrkobordet i Skellefteå. Hon och några av barnen bodde där under minst ett decennium (1748-1759). Dottern Karin Mårtensdotter, född 1736, dog där 1750. Källa: GID 1858.34.94200 (AI:1) och GID 1858.5.36200 (DII:2).
 
Varför just Skellefteå? Så vitt jag vet så saknar Barbro Hansdotter anknytning dit.

[Carl-Oskar Lundström]

Jag har skrivit av originalnotisen ur Södra lappmarkens justitiarius arkiv, vol. A I:1 (1721-1724), s.327 (finns tillgänglig på SVAR, bild-id H0000334_00181). Tinget är från 12, 14 och 15 januari 1723, ordinarie Laga Ting med Almogen af Uhmeå Lapmark uppa [uppå] Lycksehle Ting ställe.
 
§ 7 lyder:  
Wthi den twist som warit emellan framledne Hans Erssons Enka i Sorsele hustro Barbro Kiöniks dotter och des Son Hans om någon aker [åker] dersammastädes, blefwo Parterna sålunda för Rätten forente [förente] at Modren  med sina hemma warande barn, behåller och brukar de tre skielsland som hon här tils haft och Sonen Hans tu skielsland utsade [utsäde], ståendes sonen des utan frit at upbruka så mycket han formår [förmår] som han oklandrat får behålla och nyttja; men skatten betala de helften hwar.

[Carl-Oskar Lundström]

Konceptet som också finns i nämnda källa (s.447) lyder:
 
Angående den frågan som ähr emillan framledne Hans Erssons i Sorsehle Änka hustro Barbro Kiönikz dotter och dess Son Hans, om Åkren dersammastädes så giordes sådant aftahl, att Modren med sine hemma warande Barn behåller och brukar dhe Tre Skiähls lands utsäde, och står Hans fritt att opbruka så mycket han förmår, som han oklandrat nyttiar och betala halfwa Skatten hwardera
 

 
Endast några smärre avvikelser från den avskrift Egerbladh återger i sin Sorsele 1671-1821, s.17.