ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2011  (läst 3431 gånger)

2011-01-12, 20:33
läst 3431 gånger

Erik Holmlund

Det har påståtts att det saknas Erik:ar i Grans lappby som tidsmässigt passar in som fader till Hans Ersson.
Det är inte sant.
 
I skatteuppbördslängderna 1690-93 återfinns Erik Eskilsson (jag tyckte det stod Eliasson, men Gudrun Norstedt har tolkat det som Eskilsson, att dubbelkolla detta står på min todolista) i Granbyn. Direkt efter Erik Eskilsson står Anders Ersson (inte alla av dessa år, men några av dem). I 1694 års uppbördslängd skattar Erik Eskilssons änka, varför Erik Eskilsson kan antas ha dött 1693. Eftersom Anders Ersson dyker upp efter Erik Eskilsson i längderna, och sedan just efter Erik Eskilssons änka så är han sannolikt en son. När Erik Eskilssons änka upphör att stå listad i Gran, så upphör även Anders Ersson att stå listad i Gran. Carl-Oskar Lundström refererar till en källa från 1687 där där det framgår att Erik Eskilsson var 60 år, alltså född ca 1627. Han var allstå gammal nog att ha en vuxen son (Anders), och ingenting hindrar naturligtvis att han kan ha haft fler vuxna barn.
 
Erik Eskilssons skrivs ifrån Simisjaur i skattlängden för Gran. Erik Eskilssons änka skrivs från Sörvästerbyn. Semisjaur och Sörvästerbyn är som bekant lappbyar i Piteå lappmark.  
 
Prästen i Silbojokk Petrus Noraeus Fjellström, nämner i en skrivelse i nov. 1686 att han uppsökt en lapp, Erik Eskilsson från Umeå landsförs (bör i detta fall handla om Umeå lappmark) som kom att dras inför tinget i feb. 1687 för avgudadyrkan ( http://www.solace.se/~blasta/herdamin/silbojokk.pdf sida 271/272). Om nu Erik Eskilsson hört till Umeå istället för Piteå lappmark redan 4 år innan han dyker upp i Grans skattelängder, så är det väl inget som hindrar att han även kan ha hört till och befunnit sig i Umeås lappmark även ytterligare några år. När Erik Eskilsson flyttade till Umeå lappmark är inte fastslaget, men att han är där 1686 har vi belägg för och han kan naturligtvis funnits där även ytterligare några år. Erik Eskilsson & Hans Ersson dyker alltså upp ungefär samtidigt i Umeå lappmark. Vilket sammanträffande. Hans Ersson döper en son till Anders, ett namn också bärs av Anders Ersson, som sannolikt är en son till Erik Eliasson.  
 
Längre upp i tråden nämner Carl-Oskar Lundström att Hans Ericsson Gran i Sortsehlet i maj 1685 låtit begrava ett barn vid Arjeplogs kyrka. Om Hans Ersson har sitt ursprung i Arjeplog så skulle det förklara varför han har så många kontakter med och kopplingar till Arjeplog. Två av hans söner gifter sig med döttrar till Arjeplogsprästen Johan Laestadius (1664-1730), vilket i sig är en märklig omständighet. Kanske någon hävdar att Arjeplog & Sorsele alltid har haft många inbördes kontakter. Ja, fast på 1600-talet så handlar dessa kontakter nästan uteslutande om kontakter lappar emellan. Hur kommer det sig att Hans Ersson har så fantastiskt bra kontakter däruppe i Arjeplog att han lyckas gifta ihop två söner med döttrar till kyrkoherden Laestadius?  
 
Och en liten utflikning om byn Tväråträsk som uppgetts som extremt löst indicium för att Hans Ersson skulle ha rötter i Vindelntrakten(där det finns ett annat Tväråträsk). Tväråträsk i Sorsele återfinns på Jonas Geddas karta från 1671 så det indiciet är så stendött som det kan bli. På kartan från 1671 stavas namnet på sjön Twara tresch och det rör sig tveklöst om sjön där nybygget Tväråträsk senare insynas.
 
Finns det överhuvudtaget någonting som pekar på att Hans Ersson hade rötter i Vindeln-trakten, eller var av svensk börd? Såtillvida ingen annan Erik hittas i Granbyn som passar in tidsmässigt så får nog Erik Eskilsson i Granbyn anses vara trolig far till Hans Ersson.  
 
Själv har dock ännu bara gått igenom Grans skattelängder tillbaks till 1687, och enda anledningen att jag inte gått längre tillbaks är helt enkelt att jag inte har hunnit. Det står på todo-listan att fortsätta bakåt. Det kanske klarnar mer då.
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-01-12 20:38)
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-01-12 21:30)
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-01-12 21:55)

2011-01-12, 21:32
Svar #1

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej Erik,
det stämmer mycket riktigt att Erik Eskilsson var skriven en tid i Umeå lappmark och i Piteå lappmark. Han fanns - som jag tidigare nämnt ovan - även i Luleå lappmark. Han kom från Tuorpon där hans föräldrar tydligen levde. Erik Eskilsson var född omkring 1630 och begravdes i februari 1693 (Arjeplogs kyrkoräkenskaper). Hans änka nämns ännu i mantalslängden 1695. Makarna hade ett känt barn, sonen Anders, född omkr 1660.  
 
Erik Eskilsson är mycket riktigt identisk med den person som ställdes inför tinget i Arjeplog i februari 1697 för avgudadyrkan. Han nämns vid tinget ha ägt 1000 renarsamt att han hade en brorson i Umeå lapmark vid namn Eskil Iddesson. Vid tinget i Arjeplog 1711 nämns att lappmannen Erik Eskilsson från Luleå lappmark flyttat omkring fjällen, ned till Gran i Umeå lappmark och därefter till Piteå lappmark. År 1686 skattar han i Ran!
 
Utdrag från tinget 1711: . wid pass för tiugu åhr sedan månde een Lappman ifrån Luleå Lappmark Erich Eskillson wid nampn komma at flyttia här kring fiället, och sedan han een tijd uppehållit sig i Uhmeå Lappmark under Granbyen, begynto han taga sit tilhåld här i Piteå Lappmark, och inträngia sig wid een ort Byrgfiäll benemd, under Arieploug Pastorat, denne blef för sin Trulldom och afguderije strax der efter dödat. Sonen Anders Erichson wille äfwen, efter fadren hålla sig wid Byrgfiäll dock med jordägandernes merndels åhrlige åtahl för hwilken ordsak han och aldrig kom at införas i Skattlängden under Arjeplougs by eller Pastorat, utan under Sörwästerbyn och Silbojokks Försambling, där han sig giftat och hustru tagit, hwilket äfwen skiedt Joen Amundson sedan han tog Anders Ersons änkia, eftersom Byrgfiäll eij kunde fleere Lappmän än som Petter Siuhlson Anders Persson och Månss Nilson hafwa ....
 
Sonen Anders Eriksson nämns ibland tilhöra Arjeplogs lappby, ibland Södervästerbyn (= Njarg). Han var gift med Karin Sjulsdotter från Njarg. Efter Anders Erikssons död gifte hon om sig med Jon Anundsson. Vid tinget i Arjeplog 1722 samt 1747-02-03 nämns arvingar till Anders Eriksson. Barnen var 1) Anders Andersson Panak, 2) Karin Andersdotter f.1699, 3) Per Andersson som wistats i Norrige, men nu mera berättas wara död, 4) Amund Andersson (i Semisjaur), 5) Erik Andersson (i Arjeplog), 6) Margeta (ibl. Maria) Andersdotter, 7) Lucia Andersdotter f.1703, 8) Karin Andersdotter samt 9) Måns Andersson.
 
Jag har inte hittat några belägg att Erik Eskilsson skulle vara far till Hans Ersson. Jag tror inte heller detta, trots att det stämmer med farsnamn, ortangivelse för en tid samt deras respektive ålder. Det känns som att det är något som inte går ihop - men jag kan inte heller motbevisa en sådan hypotes. Jag skulle gärna vilja att det var så, för jag hade gärna härstammat i rakt nedstigande led från avgudadyrkande Erik Eskilsson.  
 
Vad jag tycker är intressant är att Hans Ersson 1694, 1698 och 1699 skattar sitt land tillsammans med Michel Andersson, som jag tidigare nämnt ovan. Denne tycks med stor sannolikhet vara identisk med den Mikael Andersson som dyker upp i Arjeplogs kyrkplats någon gång kring sekelskiftet 1700. Enligt MAs dödsnotis i Arjeplog 1724-04-09 var han vid sin död 50 år gammal, son till Anders Persson och Karin i Hjuken - som jag tyder det till.

2011-01-12, 23:16
Svar #2

Erik Holmlund

Hej Carl-Oskar,
 
Intressanta upplysningar om Erik Eskilsson! Att bevisa vem som var Hans Erssons far blir nog svårt. Å andra sidan tycks många tidigare forskare ha bommat många uppgifter så det kanske finns mer att upptäcka. Jag kan nog tycka att EE passar ganska bra in som fader till Hans Ersson och har lite svårt att se varför EE skulle passa dåligt in. Du nämner att han äger 1000 renar. Vet inte hur det var i Arjeplog, men i Gran bör han med en sådan renmakt ha hört till de rikaste lapparna, och hört till det översta sociala skiktet inom det lappska närsamhället. Hans Erssons söner gifter sig med döttrar till J.Laestadius, som står står längst upp på Arjeplogs dåtida samhällsstege. Återigen, indicier, inte bevis.  
 
Jag har noterat från Arjeplogs födelsebok 1721 om en 'Erik Andersson från Granbyn' som fader till ett barn. Han är gissningsvis identisk med sonen till Anders Eriksson som du nämner ovan 5). De kopplingar som EE och hans ättlingar hade till Grans lappby sträcker sig alltså över en betydligt längre tid.  
 
Jag har noterat en Iddesson i Granbyn i början av 1690-talet, men jag får återkomma med vilket år det gällde. Vill dock minnas att jag inte tolkade förnamnet som Eskil.  
 
Lappskattelandet Byrgfjäll i Gran kantar som bekant mot Piteå lappmark. Ja, 1671 finns det faktiskt två lappskatteland i Gran som på Jonas Geddas karta kallas Burgfjäll, som bägge kantar mot Piteå lappmark. Det är med stort intresse jag noterar att du skriver att även lappar på Pitesidan skrivs på Byrgfjäll. Jag försöker nämligen också hitta rötterna för släkten Skerk, som fanns på ett av dessa Byrgfjäll-skatteland i Gran. 1750 finns en Per Andersson (f.1712 och kallas Skerk enl hfl) på Wallegetsi skattteland(som är det nya namnet på ett av de två Byrgfjäll-landen). Hans far hette Anders Persson enligt KÅL, men AP har jag inte återfunnit i Gran. Och nu nämner du en Anders Persson på Byrgfjäll 1711 på Arjeplogssidan. Mkt intressant. Du har inte möjligen fler noteringar om honom?
 
Jo, jag har också antecknat Mikael Andersson under åren du nämnde i Granbyn. Jag har också noterat att det inte allt för långt senare förekommer en annan skattlapp i Gran som heter Mikael. Förnamnet Mikael tycks alltså inte vara helt ovanligt bland lappar i Gran. MA i Arjeplogs fars namn(Anders Persson) är intressant. En person med samma namn flyttar ju 1686 från Tegsnäset till Lappmarken som jag nämnt ovan. Inte samma by som Hjuken, men inte långt därifrån.  
 
 
 
Än häftigare än att härstamma från en avgudadyrkare är nog att vara en avgudadyrkare själv
 

2011-01-18, 20:48
Svar #3

Erik Holmlund

Erik Eskilsson återfinns faktiskt redan i mtl åren 1684 & 1685 under Granbyn. Hans Ersson återfinner jag första gången 1686 i Granbyn. Alltså, Erik Eskilsson finns i Granbyn FÖRE Hans Ersson. När Erik Eskilsson flyttar från Granbyn till Ranbyn 1686, då dyker Hans Ersson upp i Granbyn. Noterbart är också att Hans Eriksson år 1686 inte står listad under den vanliga listan över skattlappar utan endast skattar i restlängden 1686. Det borde betyda att han inte har något skatteland 1686. Stort frågetecken sätter jag kring ordet restlängd(räntlängd?), det är i vart fall ytterligare en lista över lapparna i Graanbyn som finns detta år efter den vanliga mtl.

2011-01-20, 20:41
Svar #4

Erik Holmlund

Jag har skällt mycket på indiciet Tväråträsk angående Hans Erssons ursprung. Jag vet inte om det varit känt bland de som skrivit om Hans Erssons ursprung(i denna tråd men också i publikationer), men jag misstänker efter ny iakttagelse att Tväråträsk-spåret inte har sitt ursprung bara i det lösa indiciet om ortsnamnslikheterna utan har sitt egentliga ursprung i en Pro Memoria från 1762 om Sorseles socken och dess tidiga präster, som finns inklämt i Sorsele C:1 mellan födelseboken och begravningsboken. Hans Ersson omnämns i denna text.
 
Där står 'Hans Ersson ifrån Twaraträsk i Umeå sockn'. Det märkliga är att 'Twaraträsk' utan något tvivel är ditskrivet ovanpå någonting annat vid ett senare tillfälle. Det står i en fetare text och i en annan handstil. Mycket irriterande, får man säga. Uppgiften om 'Twaraträsk' härrör alltså inte från 1762 utan kan vara ditplitad mycket långt senare. Att säga när är väldigt svårt. Dock, fem sidor längre bak, på slutet av avsnittet om Pehr Rådström, tycks Per Rådström själv ha infogat '...1803 tillträdde jag schola mästare beställningen wid Lycksele'. Något svårt att säga med säkerhet, men det tycks som att Rådströms tillägg där har samma stil och bläcket tycks vara av samma styrka och tjocklek som 'Twaraträsk'-överskrivningen. Per Rådström hade inga egna anor till Hans Ersson, så vad kan ha föranlett honom att göra överskrivningen? Han kan naturligtvis ha fått uppgiften från sockenbor och ville gå in och göra en enkel korrigering, men kanske troligare är att han fått uppgiften från sin andra hustru Eva Maria Alenius som härstammade från Hans Ersson, som var hennes morfars far. Per och Eva Maria gifte sig 1817 och äktenskapet varade mindre än 3 år. Per Rådström dog 1835, så min gissning är att överstrykningen tillkommit någon gång under perioden 1817-35, men den kan naturligtvis också vara gjord långt senare av vilken prästklåpare som helst med tillgång till kyrkoböckerna, av vilka motiv som helst.
 
För att sammanfatta: de äldre uppgifter vi har som säger något om Hans Erssons ursprung är följande:
 
1) 1728: König Granlund (Hans Erssons son) uppger att han själv är 'lappoike' (se källref. i denna tråd)
 
2) 1728: Olaus Graan, kyrkoherde i Lycksele uppger att hans komminister König Granlund är av lappsk nation (se källref i denna tråd). Här kan man anmärka att utöver att Olaus kände König via tjänsten så har de mkt sannolikt träffats även i unga dagar. Olaus Graan(f.1688) var född & uppväxt på prästbordet i Lycksele. König Granlund (f.ca 1682) kan man utan något rimligt tvivel förutsätta har gått i lappskolan i Lycksele innan sina gymnasiestudier i Härnösand där han skrevs in 1706. Olaus & König bör ha befunnit sig på samma lilla prästbord ett antal år. Olaus bör ha haft väldigt god kännedom om König och hans bakgrund.
 
3) 1762: en uppgift av okänd skribent i Sorsele C:1 som gör gällande att Hans Ersson var från [överstryken plats] i Umeå socken. Troligen är det komministern i Sorsele, Erik Lindahl, som skapat Pro Memorian. Han var ju även författaren bakom Lexicon Lapponicum, så han har ju belagd läggning för att skriva om förhållanden i lappmarken, varför det är ett rimligt antagande att han även legat bakom Sorsele-Pro Memorian. Han var dock en utböling utan några egna släktkopplingar till vare sig Sorseleförsamlingen eller till Hans Ersson.  
 
4) Okänd källa som plitat ner 'Twaraträsk' i Pro Memorian i Sorsele C:1 vid okänd tidpunkt. Enligt mitt resonemang ovan så kan det vara Per Rådström som ligger bakom överstrykningen. Uppgiften är isåfall nedplitad omkring 100 år efter Hans Erssons död, och har därför betydligt lägre tillförlitlighet än källorna från 1728.
 
Källorna 1) & 2) har givetvis mycket högre tillförlitlighet än källorna 3) och 4).  
Men är uppgifterna 3) och 4) nödvändigtvis motstridiga med 1) och 2) ? Nej. Det fanns gott om lappar i Umeå landsförsamling och dessutom flyttade en stor del av lapparna i Umeå lappmark ner till Umeå socken säsongsvis. Kan också tänkas att det funnits lappska gårdsägare i Umeå landsförsamling. Jag känner till en lappsk gårdsägare i Skellefteå på slutet av 1600-talet, som dock aldrig kallas 'lapp' i mantalslängderna. Kan alltså finnas dolda lappar bland gårdsägarna, vars lappska etnicitet inte skrivits ut och därmed inte går säkert fastställa såtillvida inte andra källor avslöjar hur det ligger till. En annan tanke som slagit mig är att det ju fanns en lappby som i äldre källor kallas Umeåbyn, en grannlappby till Granbyn. Kanske uppgiften 'Umeåbyn' blivit 'Umeå' när den förts vidare mellan generationerna, kanske av ättlingar som gärna föredrog ett svenskt ursprung framför ett lappskt. Det finns åtminstone en möjlig Erik i Umbyn.
Fast Erik Eskilsson är ju fortfarande också ett alternativ

2011-01-22, 01:36
Svar #5

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 04:19
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Oerhört intressant, tycker jag. Eskil saknas förstås  
bland kända ättlingar - men annars påminnande om Granströmsfallet...
 
Klart torde vara att det finns mera lapppåbrå i  kolonin Lappland än vanligtvis utgås från
( det var väl s.a.s. överhetens uppgift att på olika sätt 'avlapponisera' regionen ?)

2011-01-23, 16:32
Svar #6

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: Jag känner till en lappsk gårdsägare i Skellefteå på slutet av 1600-talet, som dock aldrig kallas 'lapp' i mantalslängderna.
 
Av ren nyfikenhet - vad hette denne person?

2011-01-23, 22:55
Svar #7

Erik Holmlund

Stig-Lennart> jo, jag var ju en av dem som började nysta i Granströms. Och ju mer man gräver desto fler liknande fall hittar man. Constantinus> Lappen Lars Nilsson från Gråträsk gifter sig 1690-06-22 i Piteå med Brita Persdotter från Kinnbäck, Skellefteå. Lars Nilsson står i Kinnbäck mtl 1692-95. F.ö. dyker (den antagligen skrupellöse) landsförrädaren Christian Drake upp i Kinnbäck mtl 1696, men det kanske inte har något med saken att göra.

2011-01-27, 10:53
Svar #8

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Hörni kloka forskare. Jag har ögnat igenom inläggen ovan men inte hittat något svar på en fundering som jag har. När omnämns Hans Ersson egentligen för första gången som klockare? Och när anlade han sitt nybygge?
 
Enligt vad jag själv sett började han betala skatt inom Granbyn 1687. I 1695 års jordebok anges han som innehavare av Öhlsele (Olsele), detsamma som senare kallades Stensundslandet.  
 
Om man nu utgår från att han var same skulle man ju kunna tänka sig att han först flyttade till Granbyn och tog över ett land där, som vilken skattlapp som helst, och först därefter blev klockare och nybyggare.  
 
Nils Andersson i Umbyn som var klockare i Lycksele 1671 var ju same och blev aldrig nybyggare. Det finns alltså ingenting som säger att Hans Ersson måste ha blivit nybyggare i och med att han blev klockare, om han nu levde ett mer traditionellt samiskt liv dessförinnan. Den tidpunkt då Hans Ersson började betala lappskatt säger alltså ingenting om när nybygget Stensund anlades.

2011-01-27, 20:18
Svar #9

Erik Holmlund

Gudrun> Mycket intressant fråga. När nämns Hans Ersson klockare respektive nybyggare första gången. I mantalslängderna kallas han inte klockare förrns så sent som 1720, men vill minnas att han kallas klockare i någon av domboksnotiserna 1700 el. 1701. När insynades Stensunds nybygge? Hm, det borde man ju haft koll på.
 
Jag skulle också vilja resa ett frågetecken kring om Hans Ersson i Ohlsehlet verkligen är samma person som profossen Hans Ersson som kallas till ett bråk på marknadsplatsen i Lyksele, uppenbarligen i rollen av ordningsman (Db 1692). I den vanliga mantalslängden över bönderna i kustsocknarna, så finns i mtl 1692 en Hans Ersson wid Lyksele skriven under Umeå socken efter prästerskapet. Han finns skriven där blott detta enda år. Det som talar för att denne Hans Ersson är en annan person är att samma år skattar Hans Ersson i Ohlsehlet i Grans lappby och det skulle innebära att han blivit dubbelt skattförd.  
 
Jag har noterat att Hans Ersson kallas Hans Ersson i Sortsehlet(1685) och Hans Ersson i Sorsele. Utöver det faktum att Sorsele betecknar hela annexförsamlingen så är ju själva Sor(t)selet en plats på hans skatteland. Enligt Db 1706 utnämner prästen Rang i Sorsele en Erik Pedersson till klockare i Sorsele, vilket sedan upphävs och Hans Ersson blir åter klockare, tydligen. Vem var Erik Pedersson? Jag finner det mycket sannolikt att han är identisk med den Erik Persson Sorsell som senare blir klockare i Piteå lappmark, dit Lars Rang flyttat 1709. Kanske var han en son åt den Per Olofsson som enligt Db 1704 var Hans Erssons föregångare på Ohlsehlets skatteland. Det passar synnerligen bra in.

2011-01-28, 07:38
Svar #10

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Det lilla jag vet om Stensund har jag från Egerbladh. Utan att ha hans bok i närheten vill jag minnas att han inte kände till någon insyningshandling.  
 
Det finns nog mer att fundera på här. Jag erkänner att jag var lite seg i starten när det gäller frågan om Hans Erssons etniska härkomst. Men när jag nu väl börjat fundera på det så tycker jag att det helt klart verkar mest logiskt att han var same. Klockare var väl ingen tjänst som tillsattes av folk långt bortifrån? Det var väl någon man tog ur lokalbefolkningen?
 
Mitt nyväckta intresse kommer tyvärr inte att ha så stort genomslag i min bok om lappskattelanden på Geddas karta, för den lämnas till tryckeriet idag och jag har haft mycket annat att tänka på. Men det går väl fler tåg.

2011-01-30, 18:37
Svar #11

Erik Holmlund

I mitt inlägg från 18 januari skriver jag om en restlängd. Det ska självfallet vara röklängd, och inget annat.
Gudrun> Ser att du skriver att du noterat att Hans Ersson betalar skatt i Granbyn från 1687, men har du verkligen kikat på röklängden från 1686 över skattbetalarna i Granbyn? Jag tycker att det står Hans Ersson väldigt tydligt där.

2011-01-30, 18:45
Svar #12

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Jag har inte med honom för 1686 i min datafil, så jag har säkert missat det.

2011-02-07, 00:54
Svar #13

Utloggad Lars-Olof Delsing

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2018-08-16, 00:49
    • Visa profil
Hej och tack för alla intressanta inlägg.
 
Det är en mycket relevant fråga som Gudrun ställer. Jag har alltid tyckt att det var konstigt att Egerbladh betraktar Hans Ersson som nybyggare så fort han nämns i källorna. Han kallas klockare första gången 1701, men aldrig nybyggare, såvitt jag kan se. Det är också märkligt att han skulle ha flyttat så långt, från Granö till Stensund. Alla de andra tidiga nybyggarna såg till att ha ganska nära hem. Här kommer några funderingar om Stensunds nybygge. Jag är förstås tacksam för alla rättelser och tillägg.
 
Såväl präster som klockare insåg förstås fördelen av att utöver sin kyrkliga inkomst dryga ut med egen odling. Uppenbarligen hade prästen Henrich Lappo och hans hustru Kerstin skaffat sig en liten täppa i  Sorsele. Domboken från 1704 berättar hur den nye prästen Lars Rang ”tillgripit, Sådt och bärgat den Jord till Tree Skiähls land uthsäde, son (som) hon och hennes Man, för detta, med stort besvär rögt och opbrukat” (citerat efter Egerbladh, Sorsele, s 70). Likaså är det tydligt att Hans Ersson och hans hustru odlat en del. I Db 1723 (efter Hans Erssons död) kommer parterna överens om ”at Modren med sina hemma warande barn behåller och brukar de tre skielsland som hon här tils haft och Sonen Hans tu skielsland utsäde, ståendes Sonen des utan fritt att upbruka så mycket han förmår” (Egerbladh Sorsele, s 16).
 
När en liten husbehovsodling för en klockare eller präst blir till ett nybygge är förstås svårt att avgöra. De flesta nybyggena under första halvan av 1700-talet insynas och värderas och får normalt skattefrihet i 15 år. För Stensund finns dock ingen insyning. Märkligt nog tycks det också saknas för Mårten Mårtensson i Falträsk. När det gäller Mårten Mårtensson vet vi att han var same och att han hade ett lappskatteland att bygga på. När det gäller Stensund vet vi att Hans Ersson skattade för Olselelandet, men vi tvistar om huruvida han var same.
 
Finns det ett mönster här? Samer blir anförtrodda klockarsysslan i en närbelägen kyrka/kapell. De börjar odla lite på sitt skattland  och därför anläggs nybygget väldigt successivt. Man skapar inget insyningsinstrument, utan nybygget skattläggs i efterhand.
 
I ”Specifikation över nybyggare i Lycksele Lappmark 1741” uppges följande nybyggen som skattlagda: Örträsk, Knaften, Wägsele, Brattfors, Falträsk, Björksele och Rusksele. Oskattlagda är Rusele, Umgransele, Bjursele, Gäddträsk, och Långsele. Däremot nämns inte Stensund. (se Egerbladh, Långsele by, s 50).
 
I 1755 års jordebok anges skattlagda nybyggare i Örträsk, Knaften, Vägsele, Brattfors, (Um)Gransele, Falträsk, Björksele, Rusksele, Rusele, Ramsund, Gäddträsk. Oskattlagda nybyggare finns i Siksele, Långsele, Lomforsen, Bjursele, Bastuträsk, Arvträsk, Olsele (Saxnäs), Stensund, (Vindel)Gransele och Gäddträsk. (Egerbladh, Långsele by, s 51).
 
Stensund ses alltså inte som nybygge alls 1741, och det är fortfarande inte skattlagt 1755. Antalet personer i hushållen anges för 1741, och om jag räknat rätt så blir det 87 i skattlagda nybyggen, 26 i oskattlagda nybyggen, prästgårdsfolk 33 personer; därutöver skattelappar 614 och övriga lappar 210. Det är oklart för mig om en skattlandsinnehavare som också var klockare räknas som skattlapp eller prästgårdsfolk. I Domboken 1748 beskrivs hur Anders och Hans Hansson betalat skatt för Olselelandet fram till dess. Men nu ska de börja betala för sina nybyggen, och de begär en låg skatt med hänvisning till den skatt de betalar för Olsele. (Egerbladh, Sorsele, s 85f). Uppenbart har deras odling inte betraktats som ordinärt nybygge 1741 (utan som ”klockartäppa”, får man förmoda), och fortfarande 1755 är de inte skattlagda. I 1759 års mantalslängd står båda bröderna som skattande för Ohllselelandet, men under skattlagda nybyggare står också: ”Hans och Anders Hansson Wid Ohlselet Obserwerade” (Egerbladh, Sorsele, s 95).  ”Observerad” står bara på nybyggare som också skattar för lappskatteland, och jag tolkar det som ”jämför ovan”.
 
På liknande sätt skattläggs Falträsk i efterhand.  ”Något syneinstrument har ej påträffats” (Egerbladh, Fyra gamla Lyckselebyar, s. 46). Mårten Mårtensson, som 1686 får rätt bruka sin faders skatteland, kallas skickare och länsman, men såvitt jag kan se aldrig nybyggare. Sönerna Johan och Jonas avtalar om hur de ska dela sin faders boställe ”uti huus, Jord, land, watn och lösören” (Db 1721, Egerbladh, Fyra gamla Lyckselebyar, s 55), men de kallas inte för nybyggare. Det gör de däremot 1727 (s 56). Nybygget anses vara skattlagt 1741 (jfr ovan), men jag kan inte hitta något sådant dokument hos Egerbladh.  
 
Till eventuella klockarsamer kanske man också ska överväga att räkna Jacob Jacobsson i Brattfors. Såvitt jag vet har ingen gett förslag på hans ursprung (men jag hoppas jag har fel). Hans nybygge skattläggs dock 1720. Själv har han” nedsatt sig” 1707. Oavsett om han var same eller inte så verkar han inte ha varit ägare till skattlandet där Brattfors ligger. Det sägs uttryckligen i domboken att Lapplandet ”hörer Pastorn till” (DB 1727; Egerbladh, Fyra gamla Lyckselebyar, s 34).
 
Sammanfattningsvis kan man säga att Stensund inte alls betraktas som nybygge förrän efter 1741. Det första omnämnandet är 1747. Likheterna mellan klockarsamen Mårten Mårtensson i Falträsk och Hans Ersson i Stensund  är slående. Ingen av dem tycks kallas nybyggare. De börjar skatta för sina skattland ca 1686. Båda är klockare och det är tydligt att det finns viss odling, men deras nybyggen skattläggs sent. Hans Ersson dör 1722, och året efter regleras hur änkan och sonen Hans ska dela jord och annat. Skattläggning sker först efter 1755. Mårten Mårtenson dör 1719, och två år därefter regleras hur änkan och sönerna ska dela jord och annat. Skattläggning sker efter 1721, men före 1741.

2011-02-07, 09:44
Svar #14

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Det här blir bara intressantare och intressantare... Jag ska bidra med några kommentarer. Jag satte mig just och tittade igenom de uppbördsböcker som finns tillgängliga före 1741. Precis som du skriver, Lars-Olof, så anges Hans Ersson eller hans son Hans Hansson ingenstans som nybyggare. Om man exempelvis tittar på 1730 så finns under Umbyn skattlagda nybyggare på följande platser: Örträsk (4 st), Rusksele, Knaften (2 st), Brattfors, Vägsele, Falträsk och Björksele. Under Granbyn finns inte en enda skattlagd nybyggare. Hans Hansson är en i mängden av dem som erlägger lappskatt.
 
Det finns dock vissa skillnader mot Mårten Mårtensson i Falträsk. Jag har inte sett att han skulle ha erlagt lappskatt eller varit innehavare av skatteland. Han slog sig ned på sin faders, Mårten Jonssons skatteland, men det var hans bror Olof som stod för lappskatten och behöll landet. Det finns visserligen uppgifter från andra källor om att båda skulle ha bidragit till skatten, så kanske gjorde de upp detta sinsemellan. Men i skattelängderna har jag inte hittat Mårten Mårtensson i Falträsk.
 
Finns det förteckningar över klockare, eller har vi bara den information som skymtar fram i domböcker etc? I skattelängderna står det inte, såvitt jag kunnat hitta.
 
Vad gäller frånvaron av insyningsinstrument så är det väl något genomgående för de första nybyggena, inte bara de som anlades av samer. Det finns väl inget för Örträsk heller?

2011-02-07, 11:38
Svar #15

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Avsaknaden av insyningsinstrument har med största sannolikhet att göra med Umeå stads brand 1888 då större delen av Länsstyrelsens i Västerbottens län arkiv förstördes.
 
Jag återkommer till den intressanta diskussionen då jag får mer tid, vilket lär dröja ännu några dagar.

2011-02-07, 16:08
Svar #16

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Jag tror inte att det har att göra med branden. De tidigaste insyningarna gjordes väl vid tinget, inte hos länsstyrelsen. Det finns ju också en hel del insyningshandlingar från 1700-talet bevarade.

2011-02-07, 20:46
Svar #17

Utloggad Lars-Olof Delsing

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2018-08-16, 00:49
    • Visa profil
Hej Gudrun!
 
Du har rätt om Mårten Mårtensson och att han inte själv formellt skattade för landet, så vi bör formulera det i form av bördsrätt, avtal med skattlappen eller liknande.  
 
Jag är lite osäker på vad som krävs för att något ska kallas syneinstrument, och när Egerbladh uttryckligen säger att det saknas för just Fahlträsk, så tolkade jag honom så att vi saknar dokument som stöder att nybyggena anlagts enligt reglerna, att man följt reglerna om frihetsår o.dyl. Men då ska vi förstås använda en annan term. Så här långt har jag kommit för de första åtta (påstådda) nybyggena.  
 
Johan Filipsson tycks ha börjat i Örträsk utan myndigheternas vetskap. Vi hösttinget 1781 i Arnäs konstateras att han kommit till Örträsk tre år tidigare, och att han ska uppvisa sina brev (Egerbladh, Örträsk, s 32). I mantalslängden 1693 sägs: ”Samuel Johansson i Öhrträsk efter 15 års frihet giordt sin första skatt för ½ Mantal” (Egerbladh, Örträsk, s 13). Samuel hade övertagit sin faders nybygge (Egerbladh, Örträsk, s 13). För de flesta andra tidiga nybyggen finns dokument som talar om när frihetsåren ska börja räknas. Det gäller Rusksele 1694 (Egerbladh, Rusksele, s 18f), Knaften 1701 (Egerbladh, Knaften, s 24), Björksele 1704 (Egerbladh, Fyra ganla Lyckselebyar, s 16), Vägsele 1704 (ibid, s 76). För Brattfors har vi dokument (från 1727) som omtalar att Jacob Jacobsson har nedsatt sig 1707 (ibid., s 34) och ett annat om en första skattläggning 1720 (ibid., s 76). Frihetsåren tycks alltså räknas från 1704, men jag har inte sett något dokument som uttryckligen säger detta. Liknande dokument tycks inte stå att finna för Stensund och Falträsk. Men jag kan ju ha missat något.  
 
Nästa nybygge är Kattisavan 1730 enligt Egerbladh, och så följer en strid ström, särskilt från 1740. För dessa nybyggen har jag inte nödig litteratur hemma, så här får gärna andra hjälpa till.

2011-02-07, 22:19
Svar #18

Erik Holmlund

Trevligt med så många intresserade av diskussionen!
 
Har kollat upp en uppgift. Hans Ersson kallas för klockare vid tinget i januari år 1700. Är det månne äldsta notisen om hans klockarskap?  
 
När det gäller det tidiga nybyggandet så har det gått upp för mig att det fanns en annan lokal familjegrupp som faktiskt tävlar med Hans Erssons familjegrupp när det gäller att anlägga tidiga nybyggen, och märkligt nog så har den också kopplingar till Ohlselet, rätta mig om jag har fel, Gudrun. Jag tänker på Ture Jakobssons ättlingar, som bl.a. hade sönerna Mårten Turesson(gift med dotter till Hans Ersson) och Per Tursson, den sistnämnde på Ohlsehlets skatteland åtminstone i mtl 1759. Jag har inte noterat att någon av dessa bröder omnämns som nybyggare, men Mårtens två söner Nils & Hans blir nybyggare i Gargnäs och Per Turssons son Jakob Persson blir nybyggare i Saxnäs och en annan son Nils Persson Granström blir nybyggare & länsman i Jokkmokk. Alltså, fyra sonsöner till Ture Jakobsson blev nybyggare och det är lätt att tänka sig att en stegvis övergång till bofasthet kan ha börjat någon generation innan de fyra sonsönerna insynar nybyggen. Ture Jakobssons familj ter sig i många hänseenden snarlik Hans Erssons familj.
 
Lars-Olof nämner en intressant sak om att det vore väldigt märkligt att flytta från Granön till Stensund på 1680-talet. Det har jag också alltid tyckt är en väldigt besvärande omständighet för icke-lappska teorier. Det går tvärt emot en grundprincip för lappmarkernas kolonisering. Petrus Laestadius (själv född i lappmarken) skriver om denna princip i sina journaler, publicerade 1828. Den går ut på att lappmarkerna koloniserades stegvis så att nära kontakt med de nedanförliggande bygderna hela tiden kunde upprätthållas. Det är lätt att förstå varför. Tidiga nybyggarbyar i södra Lappland (Örträsk, Hälla & Gafsele) är utmärkta exempel på detta, då dessa startades just innanför lappmarksgränsen. Det är ca 20 mil och flera dagars resa mellan Stensund och den översta byn längs Vindelälven, Hjuken. Avståndet mellan Stensund och Granön(som kopplats ihop med klockarfamiljen i Stensund) är ännu längre. Dessutom är det svårare att förklara frånvaron av en insyningsinstrument för Stensund och att beskattningen av nybygget Stensund inte börjar förrns väldigt långt in på 1700-talet, om det vore så att Hans Ersson med fru och barn vore inflyttade svenskar eller finnar, då det var i högsta grad nödvändigt för nybyggare som kom utifrån att lagfästa sin ställning på platsen.
 
Den naturliga förklaringen till att det saknas insyningsinstrument och att nybygget inte skattläggs förrns väldigt sent bör vara att positionen på platsen inte var hotad och det därför vore oekonomiskt att insyna det. Närmsta bofasta svenskar/finnar neråt landet var flera dagars resa bort, den icke-lappska nybyggeskulturen hade än väldigt många år kvar innan den skulle börja hota skattelandsinnehavarnas ställning i Sorseleområdet. I någon av de tidiga domboksnotiserna mellan 1700 och 1710(jag får kolla upp exakt) så talas det om klockargården, så att det handlar om en bosättning som var något mer än ett lappviste är tveklöst. En nybyggesinsyning gav bara 15års skattefrihet. Hans Ersson med söner behövde inte betala skatt för sitt nybygge i Stensund förrns väldigt långt in på 1700-talet. På nåt sätt framstår det som väldigt smart skatteplanering  
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-07 22:52)
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-07 22:53)

2011-02-08, 01:21
Svar #19

Erik Holmlund

Komplettering till mitt föreg. inlägg. Det var vid tinget i januari 1712 som klockargården omnämns: Gamble Nils Tomasson i Granbyn som efter capellanens H Siuhl Granbergs och flere af lappallmogens intygan, kommit med bränwijn ifrån landzbygden till Sorsele emot långfredagen, och ther sammastädes emillan kyrkian och klåckargården tagit sitt läger och berörde dyra högtidsdag såldt bränwijn.... Klockargården var alltså ett etablerat faktum vid påsk 1711.

2011-02-08, 02:17
Svar #20

Erik Holmlund

Nytt fynd: i domboken januari 1706 rörande fisketvisten mellan klockaren och prästen står följande: Hans Erichssons egen swåger skickaren Mårten Andersson.... Det bör utan tvivel röra sig om Mårten Andersson på Åhmfjälls skatteland, grannland till Ohlsehlet. Alltså var Mårten gift med en Eriksdotter eller en Königsdotter.

2011-02-08, 04:11
Svar #21

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: Är Mårten Andersson i Granbyn densamme som dör i december 1714? En Anders Mårtensson i Granbyn (tänkbar son?) vigs i april 1711 med pigan Elsa därstädes. De får tre barn: Cecilia år 1712, Olof år 1714 och Sigrid år 1717.

2011-02-08, 07:31
Svar #22

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Några ord om Ture Jakobsson och Per Turesson. Jo, de skattade för Olselet, precis som Hans Ersson - men det var inte samma land, utan angränsande i söder (det låg vid samma långa sel). Det som blev Hans Erssons land kallas på Geddas karta för Oulusjaur och Per Turessons för Ulffjäll. Ulffjällslandet innehades 1671 av Jakob Andersson, som ju kan ha varit far till Ture Jakobsson. Det jag vet om Saxnäs nybygge har jag från Egerbladh, och där har jag fått intrycket att Per Turesson inte var nybyggare, men att han tyckte det var trevligt att hans son blev det.

2011-02-08, 20:27
Svar #23

Erik Holmlund

Gudrun> Bra att du redde ut det där med Ohlsehlet.
 
Constantinus> Nja, det verkar inte som att det är samma Mårten Andersson.  
 
Jag skrev ovan att det utan tvivel är Mårten Andersson på Åhmfjälls.... Jag tror fortfarande att det är han som är svågern men jag ser nu att det finns flera Mårten Andersson. Ett litet resonemang följer...
 
MA1) Mårten Andersson på Åhmfjälls skatteland i mtl 1695-1723 (trol.son till föregångaren på landet, Anders Persson)
MA2) Mårten Andersson i mtl 1703-1723. Jag är osäker på vilket skattland, men 1720-23 skattar han tillsammans med Hindrich Jonsson och i några av längderna mellan 1695-1704 har jag sett att Hindrich skrivs i Kradsele.
MA3) Mårten Andersson i mtl 1730- (son till Anders Larsson). MA3 är knappast svågern ifråga men jag nämner honom ändå.  
MA4) Mårten Andersson d.1714 (ej omnämnd i mtl). Han står ju med i KÅL:s familjeregister.
 
KÅL:s familjeregister är ju bra att kika på som referens. Man kan dock konstatera att alla MA 1-4 inte finns med i KÅL:s familjeregister. Måhända har inte alla av dem inte lämnat avtryck i kyrkoböckerna. Måhända har KÅL blandat ihop ett par av dem. Mellan 1704 och 1720 finns bara en skattelängd som jag känner till (från 1711). Måhända har JAG blandat ihop två MA vilket skulle vara möjligt ifall MA2 är två olika personer, dvs att den ene (MA2) har dött och en annan har tillkommit (under samma glapp mellan längderna). Det är dock inte sannolikt att MA1 är två olika personer då MA1 konstant står inskriven i positionen direkt efter Hans Ersson eller hans son Hans Hansson i alla mtl. Värt att påpeka är att jag inte har sett någon av MA betitlas skickare i någon annan källa.
 
Anledningen till MA1 är så sannolik som varandes svågern är just det att han vittnar i fisketvisten och även i andra tillfällen som rör ärenden kring prästbordet, och eftersom MA1 bor så nära så bör han rimligen ha kännedom vara den av alla MA4 som är mest rimlig som vittne. MA4 går dock inte heller utesluta men frågan är, vem var MA4 egentligen?
 
Svågerskapet bevisar i vart fall att Hans Eriksson och hustrun hade släktingar i Granbyn.
 
//Tillägg: alla personer ovan är funna under Granbyn.  
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-08 20:30)

2011-02-09, 11:39
Svar #24

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: Tack för redogörelsen om dessa olika Mårten Anderssöner!
 
Bara en undran, kan Mårten Andersson på Åhmfjäll vara far till Per Mårtensson (1688-1765) som i sin tur hade sonen Anders Persson (1719-1803) på Sorseleholmen? Jag har inte tillgång till familjeregistret.

2011-02-11, 07:49
Svar #25

Utloggad Gudrun Norstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2011-03-30, 11:05
    • Visa profil
    • www.skogsfrun.se
Enligt Kjell-Åke Lundström är Per Mårtenssons far den Mårten Andersson som dog 1714 (MA4 enligt ovan).

2011-02-15, 19:59
Svar #26

Erik Holmlund

Apropå Mårten Andersson i Åhmfjäll. Skrev tidigare att han skattar 1695-1723 men han skattar faktiskt t.o.m. 1727. Och 1694 skattar en sprintare Mårten Andersson i Granbyn som mkt sannolikt är identisk med Mårten Andersson som dyker upp på  Åhmfjälls skatteland det följande året. Ofta står unglappar som inte tagit över faderns land som sprintare i nedre delen av skattelängderna, och varför jag bommade honom tidigare. I 1694 års mtl är det intressant att sprintar-Mårten står mitt i en grupp Arjeplogslappar och ännu intressantare är att han står listad efter Erik Eskilssons änka och Anders Eriksson. Kanske är det mågen som står efter sonen. Och en rad ner står Anders Iddesson som säkerligen är en släkting till Erik Eskilsson.
 
Apropå Kjell-Åke Lundström familjeregister så har han ju framförallt använt kyrkoböckerna. Han tycks inte i någon större utsträckning använt uppbördslängder. Jag saknar många personer i KÅLs register från uppbördslängderna. Och ibland undrar jag hur han kommit fram till vissa familjebilder och familerelationer. Det är väldigt svårt att verifiera KÅLs uppgifter då källan är det oprecisa kyrkoböckerna.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-15 21:42)

2011-02-16, 09:45
Svar #27

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Anders Iddesson (som skattar i Arjeplog ännu 1723) var son till Idde Eskilsson i Semisjaur enligt 1681:års mtl. Idde var i sin tur son till Eskil Iddesson i Tuorpon (nämnd i mtl 1620) och sonson till Idde Eskilsson i samma by (mtl 1600).
 
I 1694:års mtl under Granbyn återfinns Anders Iddesson i nästa rad efter  Anders Anundsson från Arjeplog. Carl-Oskar har delgett mig upplysningar från tinget år 1700: Anders Iddesson i Arjeplog å sin och svågerns gl. Lars Persson i Granbyn vägnar, till sin styvsvärmor Karin Nilsdotter om arv efter framlidne svärfar Anders Anundsson (som låg sjuk i februari 1699) som hade två omyndiga barn Nils och Anund. Anders Iddesson och Lars Persson var mågar till Anders Anundsson (som tydligen har 2 döttrar från hans första gifte och 2 söner i det andra). Samma ting 1700: Anders och Eskil Iddessöner i Arjeplog sa att Anders Anundsson i s:a by i sin livstid och nu änkan efter hans död skattat och skattar för träsket Näbeslocht.

2011-02-16, 21:37
Svar #28

Erik Holmlund

Constantinus> Mycket intressant med Anders Anundssons olika kopplingar till Granbyn!
Lite ytterligare uppgifter om Erik Eskilsson. I mtl 1675 finns en Erik Eskilsson noterad under 'Hållappar under Luleå silfer bruuk'. I mtl 1671 finns han i Torpeniaur.

2011-02-16, 23:32
Svar #29

Utloggad Lars-Olof Delsing

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2018-08-16, 00:49
    • Visa profil
Eric> Grattis! Du har på en dryg månad lyckats hitta flera väldigt intressanta saker. Det finns en bra Erik i Gran vid rätt tidpunkt, och det senaste, att man (i alla fall ordningsmässigt) kan knyta Eskil-klanen med en Mårten Andersson är väldigt spännande.  
 
Alla> Själv hade jag en mycket tristare fråga (men vi kan ju varva upphetsande med vanligt grävande). Det gäller den anteckning som finns i Sven-Erik Fahlessons material för Lycksele storsocken.  
Han skriver där om Nils Mårtensson i Gargnäs (som var son till Mårten Turesson av Gran och Hans Erssons dotter Barbro Handotter) Född i Gran, Lycksele lappmarker (AC) av same föräldrar.  
Här kallas alltså även Hans Erssons dotter för same. Låt vara att man teoretiskt kan tänka sig att Barbro som tillhörande Granbyn kallas same utan att vara det.
 
Citatet låter som om det delvis är hämtat från en kyrkbok, men jag undrar om någon vet varifrån det kommer. Jag har sökt hans två referenser
(Lycksele AI:4 1788-1809 s.106 b.3/3 samt Sorsele dödbok), men inte hittat texten.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna