Släktträd

[Tommy Petersson]

Hej Sandra,
Det kom ett tips häromdagen som jag sparade. Har inte prövat, men kanske något att undersöka.
http://roots.cs.byu.edu/pedigree/
Vänligen,
Olle Elm
Tittade på detta, och medan det genererade en riktigt hyfsad poster så hittade jag aldrig någon möjighet att mata in det angivna lösenordet för att kunna skriva ut PDF:en...

[Tommy Petersson]

Jag antar att man behöver Acrobat, och inte Acrobat Reader för att kunna ändra dokumentets skyddsnivå. Tror vi kan möjligen ha det på jobbet.

[Martin Brandt]

Gillade Allans uppställning, själv har jag
 
30 anor i 5:e generation (födda 1800-1870-tal)
216 anor i 8:e generation  (födda 1690-1780-tal)
459 anor i 10:e generation (födda 1650-1690 tal)
 
Totalt 1260 anor i de första 10 generationerna. Äldsta någorlunda belagda ana, Igor av Kiev död år 945, finns i 35:e generation.
Totalt 2766 anor i hela trädet, varav några få av dem är icke namngivna hustrur, eller fäder som är med enbart för att koppla ihop syskon.
 
mvh
Martin
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2012-06-19 08:35)

[Paul Bergström]

Tommy:
 
Du kan använda PDFEdit som är ett gratis program i öppen källkod. Kan laddas ner från http://pdfedit.cz/en/download.html och finns både för de flesta Unix/Linux plattformar, men numera också en beta-version för Windows.
 
/Paul

[Tommy Petersson]

Tack, men PDFEdit kan inte öppna krypterade filer.

[Paul Bergström]

Nej det är klart. Man måste ju ha tillgång till krypteringsnyckeln antingen via externt program eller integrerat i PDF-programmet.  
 
Men är det säkert att det är krypterat då? Har du försökt att förändra dokumentet? Testa och spara under nytt namn. Funkar det, ja då är det inte krypterat.

[Tommy Petersson]

Dokumentet är krypterat och alla rätigheter för ändring, utskrift etc är borttagna. Men man får lösenordet, så hade PDFEdit bara haft en möjlighet att ta emot ett lösenord hade det fungerat bra.
 
Vi har Acrobat Pro på jobbet. Tog dit PDF:en och sparade om filen utan skydd. Hittade sedan PosterPrint som kan hantera uppdelning av ett stort dokument till många mindre vid utskriften.

[Ann-Mari Bäckman]

Jag är nyfiken på hur den släktforskning ser ut, som ni kommer att lämna efter er. Är det en massa data på en hårddisk, pärmar med massvis av personakter och antavlor eller som i mitt fall en ihoprullad antavla (8-10 generationer) i en skrubb?
 
Hur tror ni att arvet kommer att hanteras?  
 
Ann-Mari

[Åke Bjurström]

Googla på DIS Arkiv (Deponering av släktforskarmaterial).
Mvh Åke

[Agneta Schick]

För mej finns det två frågor - varför gör jag det och för vem.
 
För många är släktforskning en sysselsättning/hobby efter yrkeslivet. Man kan ju likaväl ha odlat orkideer. Då behöver man inte tänka på hur man efterlämnar det.
 
Andra har tanken att ge släktingar (barnen) släktutredningen. För mej finns det då bara ett medium - papper. Jag kommer att trycka ut allt jag har (f. n. ca. 300 sidor i .doc). I en dator är det svårt för en utomstående att hitta eller kanske ännu svårare att begripa ett programm. En server är heller inget långlivat medium.
Papper är tålamodig.  
 
Mvh
Agneta

[Ann-Mari Bäckman]

Agneta!
 
Jag håller med dig att utskrifter är det enda rätta om man vill bevara något för framtiden. Samma sak med fotografier.
 
Jag ser att Lars-Åke Johansson i ett tidigare inlägg, skriver om att man skryter om jättestora släktträd på 10 generationer. När jag började släktforska för 30 år sedan skaffade jag en antavla för 9 generationer. Jag ser att i 9:e generationen, så var personerna födda i början på 1700-talet och i den andra hälften av 1600. Min ambition var inte att detta skulle bli något skrytsläktträd, utan mer som en hjälpreda under forskningens gång. Dessutom är det många rutor kvar att fylla (om jag vill).
 
Jag har forskat/forskar enbart för att stilla min egen nyfikenhet.  
 
Ann-Mari