Legitimerad :notering efter oäkta barn, betydelse?

[pappsen@gmail.com]

Hej,
 
Jag har ett fall där två barn blir till och dessa nämns i födelseboken som oäkta och med okänd fader.
Sedemera, 1år efter födelse, så gifter sig kvinnan, i vigselboken nämns barnen som legitimerade.
Likaså i hfl efter giftemålet (notering om leg. efter dessa barn.)
Tiden är 1911, 1913, giftemål 1914. Och det hela utspelar i Göteborgs Karl Johans församling.
 
Kan man anta att detta är ett riktigt erkännande av fadern och barnen verkligen är hans. jag vet inte riktigt den juridiska innebörden och vikten av denna notering (legitimerat barn).
Bör ett erkännande av detta slag generera något slags aktivitet i rättsväsen, eller är det klappat och klart när prästen satt leg. efter barnet vid denna tiden i vår historia.
 
Antar om det varit adoption så skulle det generera papper.
 
Är det så att jag knäckt min första oäktabarn gåta?
Synpunkter mottages tacksamt
//Joakim

[Elisabet Arvidsson]

Har den nygifta fadern adopterat hustruns oäkta barn så att de skulle få bli legitimerade ---i så fall är ju barnens biologiske fader fortfarande ett frågetecken.
Eller gifter sig modern med barnens far & han på vanligt sätt erkänner faderskapet?
Antar att du inte kan fråga modern själv & barnen är säkert utan vetskap.....eller.
Intressant problem som ev. inte går att lösa.
Frågan är som du skriver --Vad innebär legitimeringen?

[Ingela Martenius]

När föräldrarna gifte sig och fadern erkände barnen som sina blev de därmed automatiskt legitima (äkta) i efterskott.
Så pass sent som 1914 var skillnaden inte längre så stor mellan äkta och oäkta barn - men de fick med legitimeringen t.ex. full arvsrätt efter fadern.
Om mannen erkände barn som inte var hans som sina egna så berövade han ju därmed de barn han senare fick en del av deras arv - så de flesta var mycket noga med att inte erkänna annat än barn de var säkra på.
 
Nej, någon mer pappersexercis genererade denna legitimering inte. Hade det varit några år senare - 1917 - så hade barnavårdsnämnden varit inblandad och då hade det nog varit ett större ärende rent administrativt.
 
Ingela

[Ingela Martenius]

Adoption fanns inte innan 1917. Eller, i dagligt tal kunde man säga adoption om man tagit upp en annans barn i sitt hushåll och behandlade det som sitt - alltså ett fosterbarn - men rent juridiskt fanns inte adoption.
Eftersom det här utspelar sig 1914 så kan det inte vara fråga om en adoption. En adoption hade naturligtvis inte heller (vare sig då eller senare) legitimerat barnen.
Den enda legitimering i efterhand som fanns (och finns, men idag spelar det ju ingen roll) är just att föräldrarna gifter sig och föräldrarna (en eller båda - kom ihåg att detta var innan 1917, moder okänd var fortfarande en realitet) erkänner barnen.
 
Ingela

[Maud Svensson]

Att ett oäkta barn legitimerades innebar att faderskapet (och ibland även moderskapet; i de fall även modern noterats okänd i födelsebok) erkändes i samband med/efter vigsel. Båda föräldrarnas skriftliga erkännande finner man ofta bilagt i födelseboken.  
 
Att det är ett riktigt erkännande av fadern och barnen verkligen är hans får man ju anta, såvida ingenting annat är känt och berättat/dokumenterat inom släkten.

[Joakim Jonsson]

Tack för synpunkterna.
 
Modern och fadern och de barn det gäller är döda men det har alltid varit litte tissel och tassel om detta i släkten. Man pratade inte om sånt och tog inte upp det föräldrarna, ifrågasättande var inte aktuellt.
Jag vet att ett av barnen begärde utdrag ur födelsebok och fick då veta fader okänd. Utan kunskap om dåtiden så var detta ett dråpslag.
Nu gick jag vidare och kollade hfl och vigselbok och fann noteringarna som sätter ett annat ljus på situationen.
Gjort lite mer koll och:
barn 1, f1911-juli
barn 2, f1912-juli
1sta lysning, 1912-okt
vigsel, 1913-jan
Hinderprövningsintyg utfärdat för fadern, 1912-april
Hindersprövning mottagen
fader vid GBG sjömanshus 1908
 
Med de senare uppgifterna, speciellt lysningsdatum och hindersprövning så känner jag mig helt säker på att han verkligen är fadern.
som sjöman är man lite bunden tidsmässigt, kan ju fördröja saker.
 
Tack för synpunkterna
Joakim

[Kurt O Karlsson]

Jag har ett liknande fall:
 
Enl Statistiska Centralbyråns födelsebok för Uppsala Domkyrkofs 1897 så anges ett barn oä med fader okänd. I hfl hos dito anges barnet som o. ä. s. hos modern och en man som båda anges og.
 
Enl min anteckning från ett telefonsamtal 1975 med U-a Domkyrkofs så finns en anteckning i födelseboken om att paret begärt att barnet skall antecknas som deras gemensamma.
 
Paret gifter sig senare men några fler barn föds inte i äktenskapet. Mannens faderskap ifrågasätts inte mej veterligt inom familjekretsen. Barnet (sonen) växer upp och bildar familj men avlider före sin far. Sonens familj ärver såvitt jag vet den senare avlidna fadern(modern avled tidigare).
 
Som framgår av ovanstående kan det finnas anteckningar i födelseboken (orginalet) som inte når fram till andra källor.
 
Kurt

[Inga-Britt Lundström]

Jag har nu
stött på liknande fall som de som nämnts ovan och har förgäves sökt betydelsen av ordet wallgivning.
I Råneå socken föds oägta sonen Pähr 17670519.
Mor Karin Johansdotter Rånbyn, far Pähr Jönsson Kock Prästholm enl. C:2 1992.16.97800.
Föräldrarna gifter sig 19671227 enl. E:11992.24.10000.
Skulle alltså vara intressant veta betydelsen av ordet Wallgivning i sammanhanget.
 
Mycket tacksam för svar!
 
Mvh
Inga-Britt

[Jan Kärrman]

Jag tycker snarare att det står något i stil med Wallgiärnings Carlen Pär Jönsson Kock. Det skulle kunna var någon militär beteckning, men jag hittade inget vid en snabb sökning.
 
/Jan

[Torsten Berglund]

I födelseboken står det Wallgerings Carlen = vargeringskarlen, d v s en reservsoldat som tillhörde den s.k. vargeringen som bildats på 1700-talet med reservsoldater för varje rote eller rusthåll. Vargering kommer av värja, försvara.  
 
I vigselboken som Inga-Britt hänvisar till är texten och sammanhanget mycket tydligt:
 
Wigde åhr 1766
[nr] 9: den 27. Dec: Copulerades Wargiär-
nings Carlen Pehr Jönsson Kock  
i Prästholm med sin trolofwade  
fästeqwinns Carin Johansdr. ifrån
Mjödfjerden. Mårgongåfwan war
20 Lod Silfwer och dhes Lösning
på 8 öre Silfwer mynts Charta Sigilla
-ta.
 
Vi har i detta fall allstå att göra med ett trolovningsbarn, som juridiskt sett hade en starkare ställning än andra barn födda utom eller före äktenskap, se t.ex. denna tråd om trolovning i Anbytarforum.  
I detta fall spelar det mindre roll eftersom barnet ju legitimerades i och med att det trolovade paret ingick äktenskap sju månader efter barnets födelse.

[Inga-Britt Lundström]

Jag måste härmed erkänna  
att min 1700-talssvenska inte är vad den borde vara och det blev ju helt galet med min översättning. Tur att det finns de som kan och vill förmedla sina kunskaper. Nu kan jag föra in dessa människor i släktregistret. Jag vet särskilt efter översättningen av Torsten Berglund hur det hela förhåller sig.  
Jag har också läst råd om trolovning av Ingela Martenius så nu vet jag en hel del om det också. Tusen tack båda två!
 
Inga-Britt