Husbyggnadsteknik

[Ylva Silverbern]

Maskinhyvling och spontade brädor, hur gammalt kan det vara?
 
Kan kanske verka långt från släktforskning, men vid utforskandet av tidigare generationers levnadsvillkor, t.ex. bostadsförhållande kan svaret på frågan ovan vara till hjälp för att datera förändringar, tillbyggnader o.likn.
 
Vänliga hälsningar
Ylva

[Jan Ek (Janek)]

Ett bra tips när man har frågor av den här karaktären är att använda de sökmotorer som finns. Skriv in t.ex. spontade +historia i sökfönstret på Google.com.
 
En av de många nyttiga länkarna du då får på listan är denna från Stockholms Länsmuseum. Men när det gäller byggnadskultur, arkitektur och byggnadshistoria finns det massor av information på nätet. Prova olika nyckelord så finner du säkert det du vill veta.
 
Mvh,
Jan

[Ylva Silverbern]

Hej Jan!
 
Tack för tipset men jag har faktiskt varit ute en rejäl sökrunda på nätet utan att hitta just de här uppgifterna. Har Du hittat det så får Du gärna berätta var :-)
 
Vänliga hälsningar
Ylva

[Rune Edström (Rune)]

Hej Ylva
Handlar det om syd eller nord i Sverige? Kan tänka mej att det är skillnad.
mvh
rune

[Jan Ek (Janek)]

Ylva,
 
Att bedöma en byggnads ålder, också tvärs igenom om- och tillbyggnader är inte så enkelt. Regionala skillnader som Rune föreslår är också en faktor att ta hänsyn till. Länsmus?erna har stor kompetens på området, och ibland också fältundersökningar och katalogiseringar av det äldre byggnadsbeståndet att stödja sig på. För en datering av en speciell byggnad vill det vara mycket aktuellt att kontakta dem.
 
Men ett generellt svar på din fråga finner du just på den sidan jag länkade till:
 
Mot slutet av 1800-talet blomstrar sågverksindustrin och nu kommer den tätare, spontade, panelen. Den är dekorerad med olika profiler och kallas då t ex fasspont och pärlspont. Ofta spikades den spontade panelen både horisontellt och vertikalt på fasaden. Till samma tidsperiod hör snickarglädje och stora verandor. Om panelen har runda spår efter en klingsåg är den av modernare datum.
 
Förutom det du kan finna på nätet så finns det många goda svenska böcker du kan finna på biblioteket eller bokhandeln. En förening med mycket stor kompetens är Svenska föreningen för byggnadsvård, vars hemsida också innehåller många länkar, bl.a. en litteraturlista. Där finns också ett forum där man kan ställa frågor.

[Ylva Silverbern]

Hej Rune och Jan!
 
Jag har förmodligen varit alltför otydlig och gissar att jag bör vända mig någon annanstans. Men det var inte panel jag var ute efter, det var brädor, konstruktionsvirke, entums spontat, hyvlat, använt i innerväggar. Huset finns i Blekinge och jag vet att det är byggt i slutet av 1700-talet, men de här innerväggarna måste väl vara yngre. Min tanke var bara så, att om man kunde säga att tekniken att göra spontade brädor uppfanns t.ex. 1850, så hade jag vetat att denna vägg tillkom efter 1850.
 
Tack för ert engagemang!
 
Vänliga hälsningar
Ylva

[Rune Edström (Rune)]

Hej Ylva
Huset är säkert ombyggt och förbättrat ett flertal gånger. Är det bräderna som själva väggen är gjord av, så är det nog slutet av 1800. Är det däremot boaseringen (3 pärlspont) som täckte nedre halvan av väggen inomhus så är det nog början av 1900-talet ett gott alternativ  
mvh
rune

[Jan Ek (Janek)]

Ylva,
 
Instämmer med Rune på ett generellt grundlag. Men jag tror att det viktigt att komma ihåg att ny teknik införs succesivt, och att gammal och ny sådan används om vart annat. Begagnade delar används också ofta vid både nybyggnad och ombyggnad.
 
Har ett exempel från mitt eget hus från 1892 som jag restaurerat. Av ekonomiska skäl sattes äldre begagnade fönster på baksidan, åtta små glas i varje ram, och mer moderna sex-glasade på framsidan. Detta är dokumenterat på äldre fotografier. Man höll i stor grad på med att recirkulera äldre byggnadsdelar, bjälkar panel, etc. (Jag valde därför att göra 8-glasade kopior till baksidan när de fula 60-tals fönstren skulle ut.)
 
Även om citatet talar om utvändig panel, så är det enligt min mening gällande också för grövre spontade plank. Den typ maskiner som klarar att plöja spont slår efterhand igenom under slutet på 1800-talet. (Mina ytterväggar består av hyvlade tretumsplank, men de har handbilad v-formad spont och inborrade styrpluggar. En direkt fortsättning på den gamla tekniken där hela den runda stocken bilades till passning.)
 
Eftersom material oftast hämtades lokalt vid husbyggning vidhåller jag mitt förslag att du kontaktar länsmuseet i landsdelen. Genom kunskap som kan finnas där kanske du kan få ett ganska exakt årtal när material som ditt börjar levereras i just det området. I alla fall är det värt att prova.
 
Mvh, Jan

[Heikki Särkkä]

Genom dendrologisk analys kan man bestämma exakt året då trädet från vilket virket kommer fälldes.
Om man antar att stockarna troligen torkades under ett år före byggandet, får man en god undefärlig ålder. Problemet kvarstår att virket i gamla byggnader ofta återanvändes, så att man inte alltid kan bestämma åldern på senaste konstruktion på det här viset. Fråga närmaste universitet om dendrologiska analyser.
 
Mvh
 
Heikki

[Fredd Holm]

Hur gjorde en torpare förr, t.ex. på slutet av 1700-talet när han skulle bygga sitt hus? Jag tänker på grundsten, hur man fick tag i det och hur man transporterade och murade. Vartifrån tog man timret till huset? Hur gjorde man plank till golv etc? Hur gjorde man/fick tag i tegel till skorsten? Hur lade man ett torvtak?
 
Vore jätteintressant att veta!  
Finns det förresten några utbildningar i att timra hus på gammalt sätt någonstans?
 
Mvh, Fredd Holm,
Filipstad

[Pierre Carlsson]

Hej Fredd!
Skansen i Stockholm har en 10-dagars kurs i knuttimring. http://www.byggnadsvard.skansen.se/
 
Mvh
Pierre C

[Ingrid Månsson Lagergren]

Hej Fredd
Vill bara rekommendera dig ett par böcker.
1. Sven-Gunnar Håkansson, Från stock till stuga. 5 uppl. 1999
2. Maud Wedin, I hundra knutar : rapport från Timmerhusprojektet i Ånge kommun. 2000.
Den andra boken är mycket bra om man vill lära sig lite om att datera den riktigt gamla timmerhusbebyggelsen i Sverige.
Hör efter på ditt närmaste bibliotek, så kan du säkert få hjälp även om de inte har böckerna själva.
Mvh
Ingrid ML

[Ulla Johansson]

Jag undrar över ritningar på ett 1700 tals hus. Timrat och enplan. Vet att det givits ut kommersiellt tidigare men kan inte komma i håg vad det hette. Vet någon vad det kan vara? Vänligast Ulla Johansson

[Anna-Carin Betzén]

Tänker du på Sörby, säteriet som Lars Sjöberg köpte för att återställa till 1700-talsskick? En replika byggdes tillfälligt upp vid Nationalmuseum i Stockholm. Det finns ett litet häfte och en tunn bok om det, båda innehåller en del ritningar har jag för mig. Jag har häftet, det heter Sörby gård, ett typhus från 1700-talet. Jag tror att även boken heter Sörby gård.
 
Sen finns ju 1750-talsboken Ritningar på fyratio wåningshus av Carl Wijnblad, som kom ut i faksimil 1993. Den finns på antikvariat för ett par hundra (faksimilutgåvan alltså, originalet kostar en bra bit mer!).

[Ingela Martenius]

Repliken av Sjöbergs hus byggdes även upp på Terra Nova, varvet där Ostindiefararen Götheborg byggdes.
Et fint litet hus...men så var det det där med badrum...
 
Ingela

[Ulla Johansson]

Tusen tack för svar! Det var naturligtvis Sörby gård!
Nu är jag i full gång och skall köpa ritningar!