ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Folknöjen  (läst 1490 gånger)

2003-11-08, 16:53
läst 1490 gånger

Utloggad Ann Little

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2024-02-23, 20:10
    • Visa profil
Följande är hämtat ur Ensam drottning, en biografi av Gerd Ribbing över Gustav III:s danskfödda gemål, Sofia Magdalena:-
 
 Den nya uppfinningen, luftballongen, var dagens samtalsämne bland allmänheten. Det sjuttiåriga riksrådet Karl Scheffer hörde till de mest intresserade. Han samlade in pengar och övertalade en löjtnant Silverhjelm, som var skicklig i fysik, att förfärdiga en aerostat. Den 17 september 1784 inbjöds hovet att fara in till Stockholm för att beskåda ballongens luftfärd. Scheffer fick åka i kungens kalesch, drottningen och kronprinsen var med, och vagnar utan ände rullade iväg uppåt Drottninggatan, som var så fylld av vandrande nyfikna, att åkdonen knappast kunde komma fram. Alla samlades uppe vid Observatorium, där en professor i fysik samt den duktige löjtnanten presenterades för kungen och drottningen. Livgardet stod uppställt för att bilda häck och hålla tillbaka den värsta folkträngseln.
Då de kungliga anlände, började man fylla kulan, som hade tolv fots diameter och var målad med blå ränder och gula stjärnor. I tidningen lästes sedan:  Nu framträder drottningen med en liten sax i handen. Hon avklipper ett snöre och en kula uppstiger i luften, lyftande en char, vari är-en levande lös katt! En skrift är fästad vid charen till den, som fann kulan, vilken försvann i molnen. Det hurrades förfärligt av hela folkmassan. Och alla tackade herr riksrådet, som hade skaffat Stockholms publik det nöjet att få skåda en 'Machine Aerostatique'.  
 
Ballongen föll sedan ner på Saltarö i Stockholms skärgård och hittades hopskrumpen den 9 oktober, utan vidhängande char. Katten var försvunnen....

2003-11-15, 12:29
Svar #1

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
 
Finns det någon som kan se vad detta är för en tillställning?
 
Jag kan se 2 korslagda gevär i en krans, och det verkar vara någon skytteförening eller liknande.
Bilden är troligen tagen i trakterna av Lilla Edet - ev. Backamo.
Det bör vara kring sekelskiftet 1900.
 

2003-11-15, 12:32
Svar #2

Eivor Andersson (Ema)

Det blev tyvärr fel bild.
Jag avbröt, men det hjälpte inte.
Försöker igen
 

2005-05-06, 19:19
Svar #3

Utloggad Fredd Holm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 584
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:42
    • Visa profil
    • www.facebook.com/fredd.holm
Vad hade man för nöjen och fritidssysslor innan städerna kom till? Jag vet att fiske, dans och liknande var ganska vanligt, vad kunde man mer ha för sig? Det bör väl finnas litteratur om det hela?
 
Mvh, Fredd

2005-05-07, 12:03
Svar #4

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Hej Fredd:
Det muntliga berättandet och traderingen av historier både fantasifulla sagor och fakta om släkt etc. var mycket utbrett. Det existerar ju inte på samma sätt idag tyvärr. Ofta far-/mor- föräldrar som berättade om när de var små. Men också om händelser långt tillbaka i tiden (tradering av familjemyter etc.) Ja, jag har själv upplevt det med min farmor och det har nog många från ca. 40 års åldern och uppåt innan TV, dator och alla andra av dagens mer eller mindre underhållande manicker uppfanns och spreds.
I litteraturen finns ju den muntliga berättar konsten beskriven utförligt.
Det var ett bud!
 
M.V.H. Steve

2006-05-04, 14:01
Svar #5

Björn Engholm

Denna sida förtjänar mer inlägg!
Till Ann Little:  
Tack. Detta var ett fint exempel från 1700-talets sista hälft. Har du inte mera?
 
Till Eivor Andersson:
Det har nu gått snart 3 år sedan du lade in ditt fantastiska foto. Du har inte fått några svar än. Vet du själv mera nu?
I alla händelser så är ju inte fotot så våldsamt gammalt. Men vilken skillnad i tid det är från det och till idag. Dessa arrangemang, något decennium i på 1900-talet, gör man inte idag för en fotografs skull.
Detta kan vara någon festdag för någon eller några personer eller ett jubileum i trakten av Lilla Edet. Sannolikt kan det vara med regements- eller skarpskytteanknytning. Dessa tillställningar blev allt vanligare under 1800-talets sista hälft.
Kan du inte lägga in lite mera?
 
Till Fred Holm och Steve Palmquist (och även andra):
Tack båda två för dessa frågor och påpekanden. Än är det inte helt omöjligt att rädda en del förlorad kultur och spåren från den. Dra era strån till stacken och underskatta inte de spår som finns i muntliga traditioner och privata gömmor.  
 
Dra fram dem och skriv om den. Vi borde inte bara vårda döda ting som material musealt. Den levande historien, vad folk hade sina saker till, bör berättas fritt. Då menar jag att våra institutioner och andra inte skall ha ensamrätt till vår historia eller våra folknöjen.  
 
Visst kan de berömmas, men de skall också kritiseras och här menar jag att tystnaden har varit total. I och med att människor har överlåtit rätten att skildra sina liv till sina representanter, journalister och nomenklaturan så har eliten fått tolkningsrätt. Här på Rötter hittar vi emellertid motsatsen men också kritiklösheten.
 
Visst finns det bra litteratur. Men var kritisk. För visst har frågelistor och Nordiska M:t gjort en hel del. Men ändå, det är fruktansvärt mycket som är helt undermåligt skildrat, precis så som det blir när uppifrånperspektivet blir allenarådande. Just genom det akademiska och
organisatoriska förhållningssättet har den största delen ibland ramlat bort helt. Hela fält är borta och sen har ”avskrivarna” avfärdat människors historia.
 
Har jag fel? Jaså, tänk då på denna rubrik Folknöjen. Javisst, det finns experter på området. De slår fast sitt och vänder ryggen åt annat. Det finns oerhört mycket om folknöjen som är helt och hållet okänt. Skriv!

2006-05-04, 15:42
Svar #6

Björn Engholm

För undvikande av misstag. Att något inte är skildrat och att det kanske är avfärdat behöver ju inte betyda att det ligger illvilja bakom. Det någon inte känner till blir ju utelämnat.
 
Exempel på svar till Fredd Holm om vad folk gjorde förr (innan de flyttade in till städer) kan därför också besvaras med ordet folknöjessidrott.  
 
Folknöjets idrott är ett äldre ord än den moderna idrotten. Idrottsforskarna ägnar sig i princip bara åt den moderna tävlingsidrotten. Medan folknöjet har hamnat hos kulturforskarna.  
 
Idrottsorganisationerna kom till på grund av den omfattande folknöjesidrotten, eller mer exakt på spillrorna av den. Folknöjet föraktades av de nationalistiska krafterna, de tidiga linggymnasterna och militärerna. Forskarna har sett det som självklart att forska i organisationernas arkiv. Folknöjets idrotter har därför inte haft en enda upptecknare, medan idrottsorganisationernas betjänats av tusentals.
 
Som locket på för folknöjet därvidlag lades Viktor Balcks minnen. Som idrottens fader citeras hans dom att de första välordnade tävlingarna hölls på Sannahed. Senare forskare och avskrivare har tagit fasta på detta och utelämnat ordet välordnade och därmed har den historieförfalskningen kommit till stånd.
 
Mot denna förfalskning har jag stått fullständigt ensam. Har då jag rätt och 9 miljoner fel? Javisst är det så. Vi hade rikligt med idrott innan och tävlingsidrotten uppstod inte ur ingenting. Vissa forskare har självklart iakttagit spridda exempel men helt struntat idrotten som folknöje på 17- och 18-hundratal
(Kulturakademikerna har skiljt bort den och smalnat av allt i en sorts bondeidrott).  
 
Detta är ett exempel på vad jag menar för att undvika att dra på mig missförstånd.
Det kan ni, om ni har något, skriva om för det bör kunna kopplas till släktforskningens personhistoria.

2006-05-04, 16:21
Svar #7

Eivor Andersson (Ema)

Hej Björn,
 
Personligen tror jag att det är någonstans på Backamo.
Jag vet inte mer nu än då, men kommer jag dit vid tillfälle så skall jag titta i deras bildarkiv och jämföra.
Är det någon särskild tidsperiod Du tänker på när det gäller folknöjen?
Det fanns ju alltid Den gamla dansbanan, kortspel, lekar (vid midsommartid) m.m.
Jag lägger in en bild med några fler gevär från en Bohuslänsk skytteförening.
 

 
Hälsningar Eivor

2006-05-04, 20:21
Svar #8

Björn Engholm

Hej Eivor!
Vilket fint foto. Vid en snabb titt tycker jag att der ser lite mer borgerligt ut än militärt. Dina bilder har nog något med den stora skarpskytterörelsen att göra. Den måste det finnas väldigt många spår av hos forskarna och den säger ju också mycket om hur fritiden såg ut för respektive familjer på den tiden. De manliga normerna styrde ju mycket.
 
Den stora perioden för folknöjesaktiviteterna var 1830-75 ungefär. Därefter utkonkurrerades de av tävlingsidrotten. Det militäriska anslaget där drev fram grenar och standardisering. Folknöjet fick annan karaktär av taskspeleri och tivolistuk. Men det inlägg som det började med i inledningen visar på de andra sorter som existerade då. Det här har funnits av sedan 1600-talet. Militäridrotten kom mer under första delen av 1700-talet och var mycket större än vad som är känt. Lek och idrott växte till sig på 1700-talet. Det ordnades redan då olympiska spel i mindre omfattning som spektakel och hundratals sådana hölls i Sverige fram till 1860-talet. Typiskt för dessa folknöjen var att innehållet bestod mycket av skämtsamma inslag och att publiken skulle delta i alltsammans nästan. Drar man fram detta och visar för idrottsexpertisen av idag så förlöjligas de och kommenteras som fiaskon. De har bara inte förstått den tiden. Vi kan inte se på den med dagens perspektiv och regelböcker.
Allt (nästan) var möjligt genomföra inom den tidens folknöjen. Roligt att du la in bilden!

2006-05-04, 20:35
Svar #9

Björn Engholm

Spår av dessa folknöjen som jag beskrev fanns ännu in på 1950-talet ute i bygderna. Men ingen visste dess historia och ingen har heller varit intresserad. Så här är plats för egna initiativ.
MVH
Björn

2006-05-04, 22:00
Svar #10

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Jag kan bidra med några små utdrag ur min favoritlektyr: Folklivet i Åkers och Rekarne Härader (Sörmland) av Gustaf Eriksson, utg. av Magdalena Hellquist.
 
Under rubriken Söndagslifvet skriver han bl. a.:
Nöjen af många slag stå till buds för söndagen vintertiden beroende af hvars och ens tycke och smak. Man kan åka skridskor, slängkälke, kälkbacke, kana o. s. v. .... Om kvällarna så kan man dansa efter viol eller sång, spela kort, tala om sagor och gåtor o. s. v.
Kortspel ... voro såsom skämtspel toker och dess jämlikar; penningspel voro pass och trikort. Af lekar voro låna eld, sitta på understolen, pantlekar och hvarjehanda andra ...
Många gånger hände, att genom ömsesidigt sympatiserande grund lades till lifstidsföreningar emellan personer af olika kön som långt bättre motsvarade sitt ändamål än de som 'in formaliter' och på ekonomiska beräkningar anstiftades.
 
Sommartiden ... men eftermiddagsnöjena voro annorlunda. ... De öfliga lekarna härvid voro: pina gås, slå tristål, kappas om ledde, leka hök och dufva, enkleken och andra starka kroppsansträngande lekar. Gunga nyttjades mycket den tiden. Alla dessa lekar gåfvo en motion långt starkare än månget dagsvärksarbete på lika tid.
 
Därefter följer en del ytterligare om verksamheter som bedrevs (och bedrivs) parvis mellan pojkar och flickor.
 
Denne man beskriver otvivelaktigt sin egen ungdom på 1820-talet.
 
Per Thorsell.

2006-05-05, 00:18
Svar #11

Björn Engholm

Hjärtligt tack Per, för ditt fina exempel. Kan inte på rak arm säga att jag känner till just detta fall exakt nu. Men detta är ett typexempel på det mest vanliga som kulturskildrarna skrev ned och på den typ som folklivsforskarna har observerat och lagt in i litteraturen. Det finns lite exempel från nästan varje socken som obligatorium närapå.
 
Av det andra som jag nämnde så handlar det om organiserade eller oorganiserade aktiviteter. Jag glömde att ta upp dansen som var nästan bärande i det som blev till divertissemang och organiserade folknöjen. Danslärarna fanns under 1700-talet och framåt och de med gott namn om sig tog bra betalt. Så det fanns där en kärna att bygga på. I socknarna ordnades det med detta privat och i brudstugor och vid andra festligheter. Nästan alla har nog varit berörda av detta. När de organiserade verksamheterna fick organisationer så uppkom problemet för allt annat att kunna föra fram sin existens och historia. Ditt exempel hör till det observerade men det är givetvis inte sämre för det. Tack!
Roligt att det rörde på sig lite.
MVH
Björn

2006-05-05, 08:03
Svar #12

Utloggad Helena Thorman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 13:46
    • Visa profil
Till Eivor:
 
Jag har tittat lite på ditt fina foto och här kommer mina funderingar/upptäckter. Hoppas att de kan vara till nytta.
 
-Nere till höger i bild står två kvinnor i folkdräkt, som ser ut att vara Österåkersdräkt (högtidsdräkt). Detta i sig borde tala för att det är en märkvärdig tillställning. Vad gör två folkdräktsklädda kvinnor vid en skytteförening?
Låter som något som inte passar in riktigt?
 
-Det är en konstig blandning av folk, om man tittar på kläderna. Uniformer, plommonstop, höga hattar osv.  
Det talar också för att det är någon stor fest.
 
-Är det någon som känner igen flaggan vid kransen?
Går det med färgningen/randningen att läsa ut för någon symbolkunnig person, vad det kan vara?
 
-Det är en stor stjärna högst uppe vid nocken under granen. Vad är det för något?
 
-Fönstret bakom stjärnan ser konstigt ut. Inte vanligt menar jag. Kan man av formen härleda vad ladan/huset använts som?
 
-Hur kom folket upp på den övre raden? Hur jag än tittar ser jag ingen trappa.  
Möjligt att det finns en trappa bakom männen under stjärnan.
Men det finns inget staket som skydd och det ser ut som ett sporadiskt bygge?  
Vad jag menar är, är det ett tillfälligt bygge eller sitter våningen där än idag tro?
 
-Ljuset är väldigt skarpt och med skuggorna som faller och den stora ladan man står framför, ser det ut som att man är i en dal/grop.
 
-Det verkar vara något som har med skytte att göra. Flera av mänen står med byssan framför sig. Ute till vänster finns det en (den enda) man i långrock och med byxorna instoppade i lindade höga stövlar, något som jag förknippar med skytte/jakt.
 
-Rakt under stjärnan står det två eller tre korsade gevär/störar.
 
Hälsningar,  
Helena i Södertälje

2006-05-05, 09:25
Svar #13

Peter Funke (Aningen)

Det är knappast någon högoddsare att satsa på att det är en bild från Backamo, både fotograf och miljö tyder ju på det. Gissningsvis är det en provisorisk scen på gaveln till t.ex. matsalen eller någon av förläggningsbyggnaderna. Ett mail till  Bohusläns Försvarsmuseum kan kanske lösa gåtan?
(F.ö. har jag själv varit förlagd på Backamo under ett repmöte då kasernerna inne på I17 renoverades, och det var en intressant plats!)

2006-05-05, 10:24
Svar #14

Björn Engholm

Tack för länken Peter!
År 1891 hölls något jippo där i samband med avtäckandet av minnesstenen från slaget vid Landskrona. Me kan fotot vara så gammalt?
 
Apropå Bohusläns militärer så figurerar de i en gammal svartvit film och (tror jag) musiken Bohus bataljon där de vandrar på vattenskidtråg genom träskmarker.  
 
Skulle vara roligt att höra om någon av er vet mer om just dessa redskaps historia. Varianter av dem har varit i bruk i folknöjesspektakel alltsedan 1700-tal. Allehanda vattenlustspel uppfördes med inslag av näck och diverse sjögudar. Simpropaganda och dykkonster fanns redan före 1790-talet. Inte minst i denna landsända.

2006-05-05, 10:42
Svar #15

Eivor Andersson (Ema)

Hej och tack för alla synpunkter på kortet.
 
Man kan ju också gissa på ett skyttegille som har fest eller jubileum.
Trapporna kan finnas vid sidorna på gavlarna?
Konstruktionen hade säkert inte godkänts idag - den ser livsfarlig ut  
 
Om det inte är den årliga Hubertusjakten (rävjakten)
Jag tror att det är taget c:a 1905 när jag jämför med andra bilder från samma ställe.
Var ligger Österåker, Helena?
Det är inte i trakten av Lilla Edet.
Hälsningar från ett soligt och vitsippsblommande Bohuslän.

2006-05-08, 07:34
Svar #16

Utloggad Helena Thorman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 13:46
    • Visa profil
Österåker:
 
Österåker ligger i Södermanland, nordost om Vingåker.
 
Hälsningar Helena,
från ett soligt och varmt Södertälje.

2006-05-08, 09:41
Svar #17

Eivor Andersson (Ema)

Tack för svaret Helena,
 
Då var det långväga besök..
 
Hälsningar Eivor

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna