Husförhör

[Torgny Henriksson]

Har någon något tips om var man kan läsa hur husförhören gick till? Det finns väl en del skönlitterära skildringar hos bl a Moberg. Finns det även icke-litterära beskrivningar?

[Kenneth Larsson]

På f.d. UV-centralen i Karlstad finns en intressant videofilm om husförhör, inspelad av Nils och Elisabeth Håkansson från Karlstad. Den gjordes i Mangskog med amatörer i rollerna - bortsett från prästen. Filmen är ca 15 min lång.
MVH Kenneth Larsson

[Björn Engström]

Ofta fördes protokoll vid husförhören. Dessa är mycket sällan mikrofilmade. Dessa protokoll ger en utförligare bild hur husförhören gick.
Fortfarande finns det många som deltagit i husför, eftersom husförhör pågick åtminstone lokalt in på 1940-talet.

[Ingegärd Johansson]

Husförhör pågår alltjämt, i varje fall i Agunnaryd och andra församlingar i Sunnerbo i södra Småland. De moderna husförhören spelar ju inte längre någon roll, varken för folkräkningen eller för kontrollen av kunskaperna i kristendom, men det ger ett bra tillfälle för prästen att träffa sina församlingsbor och diskutera aktuella frågor med dem.
I min barndom (30-talet) var husförhöret (eller läsmötet som vi sa) ett måste. Det var gårdarna i husförhörsroten, som i tur och ordning stod för värdskapet.  Eftersom det fanns nio gårdar i vår rote, så var det bara var nionde år, som mina föräldrar rustade till husförhör, men då rustades det verkligen.
Husförhöret tog hela dagen, började med allvar och slutade med kalas.  
Allvaret tog prästen hand om. Han höll en betraktelse, det sjöngs psalmer och sen kom förhöret, läsningen. Vår snälle prost tog ganska lätt på den delen, men jag minns att det året när jag hade konfirmerats fick jag ganska många frågor.
Sen var det folkräkningens tur. Prosten läste noggrant upp namn och födelsedata på alla personer i varje hushåll i roten och frågade om det stämde. In- och utflyttning, födelse och död under det gångna året kommenterades, och allt noterades i husförhörslängden.  
Efter det var alla hungriga, och då var det dags för det stora kalaset. Det fortsatte också nästa dag, för då bjöd man släkt och umgänge utanför roten.
Björn, du skriver att det fördes protokoll, men det var ju husförhörslängderna, och de är ju mikrofilmade. Har du hittat någon annan form av protokoll från husförhör?  
Mvh
Ingegärd

[Kjell Johansson]

Hej !!
 
Min kusin född 1939 i Faringe, Uppland säger att hon varit med på husförhör. Hon vet att det var på 1940 talet, möjligen också på 50-talet.
 
Kjell

[Björn Engström]

Protokoll för husförhör bör finnas under arkivbeteckning P:I eller möjligen P:II. Även under arkivbeteckningen N:I (visitationshandlingar) kan enstaka uppgifter om husförhören återfinnas.
Tyvärr är dessa handlingar mycket sällan mikrofilmade.

[Ingegärd Johansson]

Hej Björn!
Vem förde protokoll på husförhöret? Och varför?
Mvh
Ingegärd

[Björn Engström]

Protokollen fördes naturligtvis av prästen (kyrkoherden).Det var en typ av ordningsregler kring husförhören. Protokoll har jag bara stött på från 1700-talet. Men det fördes också ibland  en typ av dagbok för husförhör och skriftresorna. Dessa kan hittas åtminstone fram till mitten av 1800-talet, som också skrevs av prästen. Husförhören skrevs ju också tidigare av prästen. Men senare kunde han få hjälp av skriftvärdar.

[Rolf Liljhammar]

Hej!
Protokoll och protokoll...
 
Husförhören, som hölls i olika hushåll i  
socknen  
innebar ibland relativt långa resor för prästen.
Han förde då knappast med sig de tämligen  
stora  
volymerna, utan förde minnesanteckningar,  
som  
sedemera överfördes till husförhörslängden.
 
Ibland finns dessa sannolkt bevarade, i andra  
fall hamnade de i kakelugnen.
 
Är det dessa minnesanteckningar som  
åsyftas med  
protokoll?
 
Mvh
 
Rolf L

[Björn Engström]

De protokoll jag har sett är en typ ordningsregler och arbetssätt för husförhören. Det finns mycket sällan personuppgifter i dessa protokoll. Möjligen kan grova sedlighetskränkningar nämnas.
Husförhörslängderna fördes nästan alltid direkt i boken, utan några lösa anteckningar. Många byar är delade i flera böcker efter indelning i olika husförhörsordningar. Prästen förde endast med sig en husförsbok vid varje skriftresa.
Kladdar har däremot förekommit för dop-, vigsel-, begravnings-böcker och kommunionlängder.
Dessa finns till en del bevarade t.ex: kommunionskladdar. Personalieuppgifterna för döda kunde bevaras i personalieböcker eller direkt ges till anhörig efter att de har läst upp i kyrkan.
I församlingar med kapell utan egna kyrkoböcker fördes ofta särskilda dagböcker där olika förrättningar infördes. Dessa infördes senare i huvudförsamlingens kyrkoböcker.

[Stefan Simander]

Från Piteptidningen 20050725:
http://www.pitea-tidningen.se/index.php?artikel=120661&option=1&PHPSESSID=43a54926a6fc1eb3c3c11736be61f7c1
 
Där står att man riskerade att få böta om man uteblev från husförhöret t o m 1888.
 
Hur vanligt var det? Jag kan inte påminna mig att jag sett någon sådan anteckning i kyrkboken iallafall.  
Däremot om någon uteblivit från högmässa eller inte tagit nattvarden under året så står det kommentarer.

[Stefan Simander]

Husförhörstvånget är slut. Vid husförhör, som hölls i Idre kyrkby den 20 dennes, hade infunnit sig 7 personer, prosten och klockaren inberäknade.
 
Titel:  Dalpilen  
Datum:  1888-12-28  
Sida 3

[Jan-Eric Landh]

I en församlingsbok i Norrköping 1928-1931, så anges betyg i kristedomskunskap. Det måste väl ha föregåtts av någon form av förhör, åtminstone för de äldre som slutat skolan. Kan man anta att man haft husförhör i de församlingar som delar ut betyg i kyrkboken? Hur kunde annars prästen få vetsakp om församlingens kunskaper?

[Iris Forsberg]

Hej, gammal tråd men samma ämne.

I "Emil i Lönneberga" visas samt i ett inlägg ovan står att varje gård turades om att stå för värdskap och mat vid husförhöret. Båda "källorna" är från Småland.

Jag undrar dock om detta alltid stämde? Jag har svårt att tro att mina urfattiga anfäder i Norrlands inland hade råd med detta, även om det var väldigt sällan.

Jag har alltid tidigare föreställt mig att folket tog sig till prästgården/församlingshemmet/hembygdsgården stod på rad och svarade på frågor alternativt samlades i grupp för förhöret. Men att man samlades i folkets gårdar låter ju lika rimligt, bortsett från festen i mina fall.

Vet någon något mer om detta ämne? D v s hur husförhören kunde gå till?

[Bertil Strömberg]

På landet hölls nog husförhören normalt ute i byarna, även om de inte slutade i kalas i alla landsändar. Dessutom hölls, åtminstone i början av 1700-talet,  ett förhör i kyrkan mellan andra och tredje ringningen i enlighet med kyrkolagen. Se t.ex. Torsåker AI:1 försättsblad efter registret (AID v136915.b5) och AI:2 försättsbladet (AID v136916.b4).

[Kenneth Larsson]

Det finns ofta antecknat i husförhörslängden om förhöret hade hållits i den fastighet som man har uppslagen. Vid husförhöret tog var och en med egen mat, även om "värden" säkert bjöd på något extra om möjligheten fanns.

[Iris Forsberg]

Tack Bertil och Kenneth för era svar!