Livet som torpare/gruvarbetare i Uppland 1800 tal.

[Elin Wahlgren]

Hej!
Jag har blivit väldigt intresserad av en familj som levde i Uppland under 1800 talet. De föddes som torpare och blev så småningom gruvarbetare. Jag vill veta allt som går att få reda på om hur livet för dessa var...
Är det någon som skulle vilja hjälpa mig med information. Hur såg husen ut? Vad använde man för redskap? Hur många djur hade en genomsnitts torpare. Gick barnen i skola? Hur var arbete i gruvorna? Hur flyttade man mellan olika platser? Häst? eller gick de? Fanns det järnvägar i Sverige 1871? Hur var de klädda? O.S.V.
Som ni ser är det väldigt mycket frågor, men det skulle vara så roligt att få veta mer om tiden? I böcker är det ju oftast de rika som blir beskrivna, så finns det någon som sitter på lite kunskap så skulle jag bli jätteglad att få höra om det...
MVH
Elin Wahlgren

[Chris Bingefors]

Elin
 
Det kan finnas hembygdsföreningar i området som har mycket material om livet för vanligt folk, ta kontakt med dem. Just om torpare och om järnbrukens folk finns det mycket skrivet så du kan ha kul länge. Börja med den socken som din familj kom ifrån och se vad som finns på det lokala biblioteket  och just hos hembygdsföreningen.

[Elin Wahlgren]

Hej Chris!
Tack för svaret. Jag ska leta vidare, men det verkar inte vara så tätt om hembygdsföreningar i området. Men jag ska försöka där.

[Gunnar Håkansson]

Hej, Elin!
Jag har inte så många direkta svar på dina frågor, mycket beror på exakt var de bodde vid olika tider. Livet som torpare var inte lätt, men det var litet olika, om torpets mark tillhörde ett större gods eller en vanlig bonde. Många djur hade man inte. Ofta var det reglerat i ett kontrakt, hur många djur man fick lov att ha på bete i skogen. Dessa kontrakt kan finnas bevarade i häradsrättens arkiv. Skola var obligatorisk efter 1842, men den var sällan mer än halvtids. Halva året, alltså. Och inte så många år - min farfar fick slutbetyg efter fyra år, och han föddes på 1880-talet. Flyttlass kunde dras av häst, om man hade en sådan (biinkomst av körningar åt andra) eller hade fått låna. Annars fick man dra lasset själv - det brukade inte vara så stort. Eller låta kon dra, det finns bilder på sådant. Var hon inte dräktig, så gick det, fast inte så fort, förstås.
Järnvägar fanns det 1871, även om den stora expansionen utanför stambanorna kom just under första hälften av 1870-talet. Men det var dyrt att åka. Knappast något en torpare kunde unna sig. Kläderna var mest hemmagjorda. Lin var lättodlat, fast rätt mycket arbete med sedan, och vid närmare eftertanke fanns det knappast plats till en vävstol i ett torp. Ull från fåren var enklare att arbeta med. Man hade gärna något eller ett par stycken svarta får för att slippa färga ullen.
Du talar om att de blev gruvarbetare så småningom. Just i Uppland finns en del bruksarkiv att söka i.

[Helena Thorman]

Hej!
 
Det finns en författare (vet inte om han fortfarande lever) som heter Ivan Svanström,
han har skrivit tre böcker om Byborna, Torparna och Sockenborna. Jag hittade mina böcker på ett antikvariat.
 
Vid en snabb sökning på nätet, hittade jag nu även denna länk till en sida om torp och torpare: http://www.torparna.com/articles/crofterliving.html
 
Mvh,
Helena i Södertälje

[Anna-Carin Betzén]

Titta på biblioteket efter boken Kläderna gör upplänningen av Håkan Liby. Det är en trevlig bok med bilder och fakta om hur folk gick klädda i just Uppland.

[Sari Wilhelmsson]

Hej, i bouppteckningar finns ju en hel del ibland om vilka redskap, hus, djur m.m. de ägde. Om du kan hitta någon efter dina släktingar.
 
MvH Sari Wilhelmsson

[André Hedman]

Vilken Gruva är det. Dannemora Kanske?
André

[Elin Wahlgren]

Tack för alla svar! De föddes som torpare i Börstil och Valö socknar. Verkar som om de var torpare under en bonde. Och sedan flyttade de till Alunda och arbetade och bodde vid Ramhäll gruvor.
Igår var jag till Landsarkivet och där hittade jag en hel del i bouppteckningarna. Jätteintressant läsning så tack för det tipset. Och de hade faktiskt en Wäfstol så de verkar som att de hade möjlighet att väva. De hade även 2 spinnrockar. Kanske de även tillverkade till andra?  
Jag ska försöka hitta böckerna som Helena tipsade om. Och jag har också bläddrat lite i Kläderna gör upplänningen, så lite mer hum har jag fått om hur de var klädda. Det fick man ju även veta genom bouppteckningen. Men jag tar gärna emot fler tips!
Jag har hittat en bok berättelser från Ramhäll. Men den tar mest upp 1900 talet i gruvan. Så om någon har några tips på någon annan läsning om gruvarbetare på 1800talet?
/Elin

[Lisse-Lotte Danielson]

Elin, jag har en länk som jag tror kan vara mycket intressant för din del. Jag har själv fått ett manus om bl a en familj som bodde i Ramhäll och där fadern var gruvarbetare. Där kan du bl a läsa om vad som hände med honom.
 
Detta manus kommer från en man, född 1926 som berättar om bl a detta i sin bok KEDICKEDU. Hela materialet kommer successivt att vara tillgängligt för alla på internet och på Gävledraget.  
http://www.gavledraget.se/
 
 
T v får du direktlänken till just avsnittet iom Ramhäll
http://www.gavledraget.se/Dick_Del_10_Ramhall.htm
 
 
Här är länken till samtliga avsnitt som kommer att fyllas på successivt:
http://www.gavledraget.se/Dick_Ruben_Van_Derme.htm
 
Lisse-Lotte Danielson

[Elin Wahlgren]

Tack Lisse-Lotte för tipset, den har jag dock redan läst och  tyvärr tar den bara upp hur det var på 1900-talet och mycket hade ju förändrats då från den tid jag söker info om, men tack ändå.
 
/Elin