Tjenstefolks lott

[Kurt Nordman]

( Från Riksförbundets etiska spelregler.)
 
Kunde en av anledningarna till emigrationen vara att kvinnor där fick gå i hatt? Kan låta litet märkligt. Men hatten står nog för något mer, för en frihet som nekades dem i det samhälle de  levde i.
 
Ett exempel.
 
Vid 1761 års Hösteting i Hallens Tingslag i Jämtland kallade Landsfiskal Klingborg in tre bönder och tre av deras pigor. Deras brott: dessa pigor hade tagit ledigt för egna värv och göromål och deras husbönder hade tillåtit detta.
 
Erik Persson i Höla hade hade givit pigan Märeta Jonsdotter ledigt, en gång åtta dagar, vid ett annat tillfälle fjorton dagar. Nils Mårtensson hade en piga, änkan Ingeborg Bengtsdotter som hade en son om 9 eller 10 år. Ingeborg hade ibland, ehuru sällan, fått tillstånd att vara för sig själv och lappa sonens kläder. Per Persson i Bengtsgården och pigan Märeta Sakrisdotter tillstodo bägge att hon någon gång haft ledigt för sig själv.
 
Det blir en kort förhandling, de åtalade vidkänner sina brott och alla sex döms att böta 10 Daler Smt vardera. I domen hänvisas till Tjänstehjonsstadgan av den 21 augusti 1739 som strängeligen förbjuder husbönder lämna och tjänstrehjon att åtnjuta mera förmåner än Stadgan utsätter, sådant jämväl är ländande andra husbönder och hemmansbrukare till förfång, att tillåta tjänstdehjon vissa dagar och tider vara på egna förvärv, helst allmänna bristen på tjänstefolk är nog kännbar.
 
Det är ett slutet och hårt bondesamhälle och kommer länge så att förbli. Man kan nog förstå att en fattig piga kan drömma om en bättre framtid, t.ex att någon gång få gå i egna värv, eller att någon gång få bära hatt eller kanske rentav resa till Amerika.
 
Mvh
Kurt Nordman    
       
Källa: Hallens Tingslag A1:20 s.18r.