ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Vigselring  (läst 4452 gånger)

2007-05-19, 11:28
läst 4452 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
Hittar i mina gömmor tre ärvda vigselringar. Den ena är märkt med M K N D (Märta Cajsa Nisdotter f. 1826, v. 1851). Den andra är märkt Jonas och det datumet avslöjar att det var bröllopet mellan min mormor och morfar (V.1921).
 
Den ringen som är märkt Jonas måste av storleken att döma vara en herr-ring och den märkt MKND, måste sannolikt vara en damring.
 
Hur var bruket att gravera ringar förr? Borde inte ringen märkt Jonas ha burits av min mormor och MKND-ringen burits av hennes man? Alltså tvärtom av vad som framgår av ringarnas storlek.
 
Både jag och maken har slarvat bort våra vigselringar. Så jag kan inte kolla i dem. Vad som står i min förlovningsring, vet jag inte. Den ligger i någon låda någonstans. Så egentligen vet jag inte hur seden var för ca 40 år sedan eller nuförtiden.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-19, 11:52
Svar #1

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Seden för 40 års sedan har jag lite erfarenhet av iom att mina föräldrar har varit gifta i 40 år. I min mors förlovningsring står min fars namn och datumet för förlovning och min fars förlovningsring står min mors namn samt datumet för förlovningen. Någon vigselring har inte min far men i min mors vigselring står bådas namn samt datumet för deras vigsel.  
 
Vet inte hur man gör idag då jag själv lever i synd ;)  
 
Helene

2007-05-19, 12:13
Svar #2

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Helene!
 
Ja, så var det! Men hur var det för 120 år och 160 år sedan.
 
Det är ju möjligt att den ring som är märkt MKND är en herring, då jag provat den på mig själv och har gått upp i vikt de senaste åren. Det kanske inte var så mycket hull på karlarna förr, men benstorleken i fingret för en man är väl grövre?
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-19, 18:37
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Folk var mindre förr, alldeles väldigt mycket mindre. Vi har originalplagg av folkdräkter (1750-1850) som vi har stora problem med att förstora upp till idag normala storlekar utan att förlora plaggens riktiga proportioner - dvs. det är inte bara omfånget utan även längden som ökat. Och även sådant som vidden på manschetter, alltså rent relaterat till benstomme.
 
Ingela

2007-05-19, 19:19
Svar #4

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ingela!
 
Ja det kan nog stämma, men den ringen, som är märkt Jonas, ser ut att vara en herring. Min mormor var lång och smal, så jag har svårt att tro att hon skulle ha burit den. Lite märkligt faktiskt.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-19, 20:24
Svar #5

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Hej Ann-Mari!
 
Jag kan förvirra begreppen ytterligare genom några exempel  
Min mormors mors vigselring från 1865 har hennes och makens initialer samt vigseldatum. Jag tror att det var den enda ringen de hade, alltså inga separata förlovningsringar.
Min farfars förlovningsring från 1916 är graverad med farmors förnamn samt datum. Farmor hade en med farfars förnamn samt en vigselring med bådas namn. Samma mönster följer graveringen i mina föräldrars ringar och mina egna (1947 resp 1974).
 
Hälsningar
Marianne K

2007-05-19, 20:51
Svar #6

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Ann-Mari,
Finns det kanske artros i släkten? Fingerartros kan göra att fingerlederna blir kraftigt förtjockade (bild), och då behöver man slå ut ringarna för att kunna fortsätta använda dem.

2007-05-19, 22:27
Svar #7

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Anna-Carin! Inte så dumt tänkt! Det verkar som om Heberden?s knutor ligger i släkten, åtminstone då det gäller mig och min mor, men jag har inga problem att få på mig ringen, som har en diameter på 20 mm. Den andra ringen från 1851 är 18 mm och något för stor för mig. Jag minns inte att min mormor hade artros, annars kan man ju tänka sig att man slagit ut ringen när hon blev äldre.
 
Det är lite synd att man slipat bort årtalsbeteckningen i den ring som det står 31/12 21, för det kan ju vara 1821 också. I det fallet måste jag kolla om det finns någon lämplig kandidat till ringen. Antagligen är det som du säger, Anna-Carin, att den som har haft ringen, har varit tvungen att göra den större.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-20, 18:56
Svar #8

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Ann-Mari,  
Hur illa det blir kan nog variera mycket från person till person. Min mormor har Heberdens knutor med mycket förtjockade och sneda leder (värre än på bilden); jag tror knappt hon kan få på sig en 20 mm ring.

2007-05-20, 19:19
Svar #9

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Usch, det lät inte kul! Tur att jag inte har några ringar på mina fingrar. Måttet jag nämnde var innermåttet.
 
En sak som jag undrar, är om man har en förtjockad led och måste slå ut ringen, för att få den på sig, kommer inte den stora ringen att vara väldigt för stor, när den väl är på plats? (Puh, världens längsta mening :-))
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-05-20, 22:41
Svar #10

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Jodå, hon har slagit ut sina ringar och när de väl har kommit över leden så sitter de löst och skramlar.  
 
Jag har en tydlig knöl på minst en led men förhoppningsvis ska det inte bli lika svårartat. Och det finns ju andra ärftliga sjukdomar som är betydligt värre!

2011-03-22, 01:08
Svar #11

Utloggad Jennie Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2023-04-22, 23:08
    • Visa profil
Hej,
 
Jag har ärvt 20 släta ringar, de flesta står det guld dublé, pansar dublé eller liknande i. Troligtvis är det ringar som är inlämnade i pant hos en affär. De kommer ursprungligen i från en dam som ägde en affär och ringarna är i olika storlekar och tjocklekar så därför antar jag att det är ringar som är lämnade som pant. Av dessa tjugo ringar så har jag bara en ring där det står ett förnamn + datum. Jag har försökt hitta någon gift det datumet i staden affären fanns men ingen träff. Året är 1907. I en av ringarna som är mycket sliten så står det först vad jag tycker är guld dublé och efter det är det två stycken davidsstjärnor efter det är det som en fyrkant intryckt med först bokstaven H och sedan vad som ser ut som ett i eller kanske kolon eller liknande och sedan bokstaven H igen. Jag undrar om någon vet vad det innebär att det är davidsstjärnan stämplad/graverad i ringen. Sedan undrar jag om det är troligt att det är vigselringar när det enbart finns namn graverat i en av ringarna? Tacksam för alla svar och funderingar.

2011-03-22, 16:35
Svar #12

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2021-05-12, 20:33
    • Visa profil
Davidsstjärnan kan användas i flera sammanhang. Spontant tänker man väl på judiska teman. Men t.ex. i Lidköpings kyrka har de davidsstjärnor på fönstren. Likaså en av högstadieskolorna i Skara (den omedelbart bredvid Domkyrkan).  Jag vet inte vad symbolen står för i detta sammanhang, men uppenbarligen används den som en kristen symbol. Så sannolikt även denna ring.

2011-03-22, 22:37
Svar #13

Utloggad Jennie Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2023-04-22, 23:08
    • Visa profil
Det visste jag inte att det även är en kristen symbol så nu har jag lärt mig något nytt. =) Man blir ju onekligen lite nyfiken på vem som haft ringarna men det står ju inte något i någon förutom i en. Det kanske inte var så vanligt förr eller så är det helt enkelt inte vigselringar.

2011-03-23, 09:58
Svar #14

Utloggad Gun Jönsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 134
  • Senast inloggad: 2021-11-02, 15:32
    • Visa profil
Jennie, ett förslag kontakta Judiska museet i Stockholm.
 
Davidstjärnan är inte en kristen symbol, den är en judisk symbol. Judendom och kristendom har samma ursprung, men det är ändå inte samma religion.
 
En tanke som jag fick då jag läste Jennies inlägg, kan ringarnas ursprungsägare varit judar som skickats till Hitlers koncentrationsläger?
 
/Gun

2011-03-23, 12:53
Svar #15

Utloggad Jennie Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2023-04-22, 23:08
    • Visa profil
Jag tänkte också på andra världskriget när jag såg davidsstjärnorna men vet inte riktigt hur ringen skulle hittat hit. Det kanske inte är helt omöjligt i och för sig om det är någon som flytt till Sverige eller fått lämna ifrån sig sin ring och sedan att den nye ägaren fått med sig ringen hit. Det verkar dock blandad kompott för i ena ringen står det Gustaf 23/10 1907 så jag tror inte alla ringarna kommer ifrån samma ställe. Jag vet inte när man började med att använda sig av stenar och mönster på ringar eller om det helt enkelt är så att de som inte hade råd fick nöja sig med släta ringar.
/Jennie

2011-03-23, 19:49
Svar #16

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
På Antik & Auktions blogg står det att:
Historiskt sett har ädla stenar av olika slag varit självklart för kungligheter och adel som vill visa sin position och makt. Gustav Vasas förlovningsring, till exempel, har en porträttbild inramad av ädla stenar. Att vigselringarna fick ett enklare utseende, inte sällan har de varit helt släta, beror på att det är den ring man alltid ska bära. Förlovningsringen kan man ta av sig.
Under de senaste 150 åren har det i allmänhet varit vanligt med två släta ringar. Nu ser man allt oftare att kvinnans vigselring är mera påkostad. Det tror Christian Bolin kan bero på att man förväxlat traditionerna.
- När diamantfyndigheterna upptäcktes i Sydafrika i mitten av 1800-talet ökade möjligheten för andra än kungligheter och adel att bära ädla stenar och bruket spred sig.
 
Förlovningsringar som är graverade eller mönstrade associerar jag med 1960-talet och framåt. Av vigsel- och förlovningsringarna jag sett i min släkt är det bara mina föräldrars som är mönstrade (tidigt 70-tal). Det finns även en f.d. förlovningsring i släkten, från en bruten förlovning på 20-talet. När förlovningen hade brutits lämnade de in ringen för att få den graverad på utsidan, för att den skulle bli en vanlig ring.  
 
Ringen med bara ett namn i är nog en förlovningsring snarare än vigselring (vigselringar brukar ha två namn, åtminstone numera).

2011-03-23, 21:59
Svar #17

Utloggad Jennie Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2023-04-22, 23:08
    • Visa profil
Aha då ska jag se om jag kan hitta min Gustav under något lysningsdatum istället. Jag var på en guldsmed idag och han tittade bara lite snabbt på ringarna och han trodde det var sparringar, ringar man hade istället för den riktiga ringen under tiden man arbetade. Låter ju nästan lite lyxigt med tanke på att man bara har en ring nu för tiden men man jobbar väl och sliter kanske inte på samma sätt nu för tiden eller så tar vi helt enkelt av oss ringarna när vi gör det. =)

2017-09-02, 17:19
Svar #18

Utloggad Lennart Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2024-02-06, 18:11
    • Visa profil
Jag knyter an lite till diskussionen om vigselring, men min fråga gäller en annan typ av ring.

I bouppteckningen efter Maria Christina Boije, född 1708 i Sthm och död 1767 i Örebro finns upptaget två ringar;
- 1 enkel guldring med inskriptionen MCB - vilket med stor sannolikhet borde tydas Maria Christina Boije.
- 1 dubbel guldring med inskriptionen O:B:M:E:d:M:C:B. Lite osäker på sista bokstaven men tolkar det som ett B. Ingen anteckning i bouppteckningen om datum i ringen
Då föräldrarna till Maria Christina och hennes syskon inte kan hittas är ju denna inskription av stort värde!
O:B borde stå för faderns namn och M:E:d är då modern och det avslutande M:C:B är Maria själv.

I vilket sammanhang, eller av vilken anledning, kunde en sådan ring införskaffas?
Förekom det minnesringar vid dopet?
Kan det vara MCB som införskaffat ringen på äldre dagar som en hyllning/minne till sina föräldrar?

2018-07-16, 10:21
Svar #19

Utloggad Helén Marklund

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2023-08-23, 11:37
    • Visa profil
Genom arv har en guldring hamnat i familjen. I den finns en årtalsstämpel men är  det E3 eller E5 (1811 eller 1859)?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna