Om att citera från Disbyt

[Alto]

Torsten Berglund
 
I Disbyt framgår det inte vilken forskare som ursprungligen FORSKAT fram insända uppgifter. Det finns bara ett nummer angivet där man kan se vem det är som SÄNT IN upgifterna till Disbyt.
 Givetvis har jag inte något emot att de som vill anger en radda källhänvisningar för vaje person dom har i sin forskning om dom anser det nödvändigt. Men i Disbyt hittar man inga källuppgifter.
Alto

[Leif Boström]

Ytterligare ett bekymmer med Disbytdatabasen är att uppgifterna är tolkade ur det insända materialet. Jag sände in uppgifter i början av 1999. För en familj med efternamnet Boström har jag matat in barnen:
 
Johan Eskil
August Valfrid
son
...
Berta Emma Johanna
...
 
I Disbyt ser barnaskaran annorlunda ut:
 
Johan
Karl-August
Tulson
...
Bereta
...
 
Sänder man in uppgifter idag så tas alla förnamn med, men det finns fler än jag som lämnat uppgifter innan den ändringen gjordes.
 
Om man skrivit in någon kommentar om t ex ett födelseår så syns inte kommentaren. Om man t ex skrivit född troligen långt före 1800, så ser det ut som att födelseåret är 1800.
 
Att använda uppgifter ur Disbyt utan att kontrollera med uppgiftslämnaren eller originalkällor är som jag ser det mycket vanskligt.

[Torsten Berglund]

Alto!
Eftersom det framgår vem som sänt in uppgifter till DISBYT, så kan det knappast vara några större svårigheter att kontakta den personen och be om källhänvisningar etc.  
 
Av inlägg från flera initierade och erfarna forskare och DISBYT-användare tidigare i denna diskussion, framgår med tydlighet att det alltid torde vara nödvändigt att kontakta uppgiftslämnaren innan man tar uppgifter från DISBYT.  
 
Dessutom kan det ju vara trevligt för forskaren som sänt in uppgifterna att få respons om du hittar något av intresse för dig i hans/hennes forskning.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Upphovsrätt - om den bedömning (OBS! Ingen färdig slutsats!) som Maud Svensson hänvisar till (inget namn nämnt). - Kanske finns det anledning till källkritik? - Jag citerar Mauds inledning: Han hade inte mött frågan om släktforskares antavlor tidigare, men gjorde följande bedömning: En publicerad antavla över en släkt skyddas inte av upphovsrätten, då den (oavsett hur mycket arbete, tid, kostnader etc som ligger bakom den) inte kan anses vara ett unikt, skapat verk (om jag minns hans vokabulär rätt).
 
Den (jurist eller annan) som inte har mött frågan om släktforskares antavlor - kan inte rimligen vara (omedelbart) införstådd med vad som är unikt eller inte och vad som är bearbetning och skyddat av upphovsrätt.
 
DISBYT är enligt förutsättningarna en bytesbank och inte en offentlig anslagstavla. Jag delar helt Torsten Berglunds uppfattning om att det (som princip) alltid torde vara nödvändigt att kontakta uppgiftslämnaren. - Ett viktigt skäl är - som personligt exempel - de uppgifter jag själv har lämnat en gång i tiden. Jag har ännu inte infört några viktiga rättelser - och vill inte att felaktiga uppgifter ska spridas med hänvisning till mig, utan att själv få chans att stå för ev. klantigheter.
 
Jag har själv arbetat med upphovsrättsfrågor och vid något tillfälle genomfört förlikningsförhandling som delvis berört den saken. -  Det vore skada om juristens bedömning får stå oemotsagd, endast av det skälet att han uppges vara expert på upphovsrätt. - Jag kan uppbringa andra juristexperter på upphovsrätt och skulle gärna åhöra deras intressanta diskussion om olika former av släktdokumentation.
 
Min högst personliga uppfattning är att resultat av forskning helst ska vara fullständigt öppen och kunna användas allmänt. Jag respekterar dock andras uppfattningar om eget framtaget material - och när det gäller DISBYT är jag alldeles övertygad om att förutsättningarna för DISBYT inte innebär att lämnat material är allmänt tillgängligt för publicering. DIS kanske behöver göra en förnyad genomgång av förutsättningarna?

[Sven-Eric Nygren]

Jag är ny medlem i Disbyt-familjen och uppfattar funktionen som Utbyte av forskningsdata med hjälp av dator i nätverk. Vi skulle kunna sitta tillsammans i ett rum och ge och få aktuella forskningsdata från varandra. I den nya miljön sker själva samtalen och bedömningen via email istället för ett rundabordssamtal. En eventuell publicering av forskningsresultaten på en hemsida ger möjlighet att uppge sina källor - detta är dock inte möjligt när man använder Disbyt som medium. För dem som behåller sina forskningsresultat på sin hemdator eller i pappersform för internt bruk bör av rent forskningsetiska skäl notera sina källor. Om man råkar i tvivelsmål om  trovärdigheten får man väl kosta på sig en resa - som i mitt fall går till landsarkivet i Vadstena eller andra fjärrarkiv - för att för sig själv bekräfta riktigheten av sina uppgifter. Skulle någon forskarkollega i Disbytfamiljen vilja ha en bekräftelse på en datauppgift kan man hänvisa till sina källor och den frågande kan därefter göra sin bedömning. Till sist - på några få veckor har jag fått fler nätbaserade forskarvänner än vad jag i min vildaste fantasi hade väntat mig. Och ett jättekliv framåt för min forskning.

[Maud Svensson]

Gunnar Ståhl, du har alldeles rätt - som jag skrev gjorde den jurist jag konsulterade just en bedömning. Vilket jag även poängterade i slutet av mitt inlägg: ”inhämta gärna en second opinion”.
 
Att jag inte namngav min sagesman har sin enkla förklaring i att jag glömde att fråga honom om jag fick göra det.  
 
Även jag skulle välkomna andra upphovsrättsexperters bedömningar. Ännu bättre vore att få veta om det finns något rättsfall och därmed ett eventuellt prejudikat vad gäller kopiering av antavlor. Ska försöka kolla den saken.
 
Mvh/Maud

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Maud - vi är på samma linje! - Ett exempel på höjd i forskningsarbete är när någon i Anbytarforum presenterar översättning av ett mycket svårläst parti handskrift. Det torde motsvara en språklig översättning och är därmed troligen upphovsrättsligt inte något som vem som helst kan göra. - En uppgift om födelsedatum, som tagits fram ur lättlästa handlingar är kanske ett exempel i den andra delen av skalan. - Och man kommer långt med vanligt förnuft när man funderar på att utnyttja andras resultat.

[Tor-Magnus Seglsten]

Hei, jeg er en normann som er gift med ei dame som har sin bestefar i fra Sverige.  For meg synes det vanskelig å forske på Slekt i Sverige, og lurer på om noen vil hjelpe meg. Min nettadresse er torseg@frisurf.no
 
Det er forfedrene til Anton Trulsson 1859-1926, og hans hustru Albertine Adolfsdotter f 1866-?
jeg søker etter.

[Joel Vogler]

Tor-Magnus,  
du har ett svar under Bohuslän/Efterlysningar.

[Olof Cronberg]

Hej allesammans!
 
Som Disbyt-ansvarig har jag ombetts att skriva en kommentar.  
 
Ur en strikt juridisk synpunkt har uppgifterna inte en sådan verkshöjd att man kan åberopa upphovsrättsskydd. Man kan ju möjligen se Disbyt-databasen som en publikation, och det är ju rimligt att man kan citera begränsade delar med angivande av källan.  
 
Innan man citerar ska du dock överväga det som står nederst på varje sida:  
DISBYT är en andrahandskälla. Föreningen DIS kan inte garantera att uppgifterna - vare sig släktrelationerna eller släktnotiserna - är korrekta. Vi rekommenderar att alla uppgifter som hämtas från DISBYT kollas mot uppgiftslämnaren eller mot originalkällor.  
 
Detta är extra viktigt om du citerar uppgifterna på ett publikt forum som Anbytarforum. I sådana fall rekommenderar jag att du faktiskt har kollat uppgifterna allra helst mot originalkällor, men i alla fall mot uppgiftslämnaren. Det kan ju faktiskt vara så att uppgiftslämnaren har rättat eller lagt till uppgifter sedan han eller hon skickade in uppgifterna till Disbyt.
 
Ur ett etiskt perspektiv tycker jag att det är viktigt att du anger vem som är källan, dvs vem som har rapporterat uppgiften i Disbyt.
 
/Olof C

[Sten Magnusson]

Är detta en bra källangivelse vid hänvisning till DISBYT tycker ni?
1. Nummer 01781 i DISBYT
2. DISBYT nr 01781
3. DISBYT_01781
 
Mvh/Sten Magnusson

[Kristina Gunnarsdotter]

Detta inlägg och flera av svaren har flyttats hit från Släkter - Östling. Inlägg som Kristina reagerar emot är bland annat . / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
 
Stefan.
 
Det ser som att du kopierat in uppgifter från Disbyts medlemsbaserade databas.  
 
Från Föreningen DIS hemsida: Om du inte är medlem i DIS, så kan du söka i DISBYT som gäst. Du kan då se vilka poster som finns, men du får inte reda på vem som har lämnat uppgifterna.  
 
Har du tillfrågat de personer som du namnger ovan om det ok att lämna ut både deras namn och uppgifter här?

[Stefan Simander]

Nej, men enligt god forskarsed har jag angett vem som lagt in uppgifterna, vilket man enligt Anbytarforums regler ska göra. Jag har dessutom tagit bort adress, telefonnummer och e-postadresser, så om någon vill kontakta dessa släktforskare får man bli medlem i DIS eller söka personen på annat sätt. En hemsida länkade jag till eftersom hemsidor har som mål att nå andra.
 
Ditt inlägg är inte ett släktforskningsinlägg och bryter därmed emot reglerna i Anbytarforum.
Frågor av detta slag mejlas lämpligen direkt till mig eller kan framföras i Förbundsforum.
 
Jag föreslår därför att moderatorn stryker eller flyttar dessa två inlägg till avsedd plats.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-11-13 18:23)

[Moderator Släkter]

Hej!
 
Det finns en diskussion under Övriga ämnen » 30 Internet, netikett och webbpublicering » Om att citera från Disbyt som tar upp Kristinas fråga. Där finns en  från den DISBYT-ansvarige Olof Cronberg. Något hinder att citera/göra kortare utdrag från DISBYT på Anbytarforum föreligger alltså inte vare sig från DIS sida eller pga Anbytarforums regler, så länge källan anges.

[Kristina Gunnarsdotter]

Hej Moderator.  
 
Diskussionen du hänvisar till hade jag inte sett tidigare. Några citat som uttrycker ungefär vad jag känner:
 
Anders Berg: Jag instämmer i ovanstående kritik, och vill dessutom meddela att jag inte tillåter att mina uppgifter i Disbyt (medlemsnr 1397 och 1397a) kopieras ut på Anbytarforum eller någon annanstans utan min vetskap. Om jag kan/vill svara på en efterlysning så gör jag det själv. Det går givetvis bra att ta kontakt med epost om det skulle finnas en träff i databasen.
 
Niklas Herzman: Även jag har drabbats.... Jag blev smått chockad när jag såg alla mina uppgifter här på Anbytarforum och instämmer alltså i ovanstående kritik. Jag besöker Anbytarforum ett par gånger per dag och hittar jag något som jag kan svara på så gör jag det själv.
 
Eva Dahlberg: Det är också sådan kopiering som gör att jag själv är tveksam till att lägga in mina uppgifter i DISBYT, nämligen att jag ser alltför många använda uppgifterna utan kontakt och egen kontroll i källorna - även om jag väldigt gärna vill rätta de felaktigheter andra har lämnat in på mina egna förfäder.
 
Det handlar inte om upphovsrätt, utan om god ton. Det räcker gott att berätta att man funnit uppgifter i Disbyt, så kan den som önskar söka själv, kanske bli medlem och ta kontakt med uppgiftslämnaren för en diskussion. Vill man ha sina uppgifter på Internet lägger man dem på en hemsida.
 
Jag håller inte med Olof Cronberg som tycker det är ok att citera uppgifter från Disbyt på ett publikt forum som Anbytarforum. Men han skriver också: I sådana fall rekommenderar jag att du faktiskt har kollat uppgifterna allra helst mot originalkällor, men i alla fall mot uppgiftslämnaren. Det kan ju faktiskt vara så att uppgiftslämnaren har rättat eller lagt till uppgifter sedan han eller hon skickade in uppgifterna till Disbyt.  
 
Innebär förutsättningarna för Disbyt att materialet som skickats in är allmänt tillgängligt, så undrar jag varför informationen är lösenordsskyddad.

[Lotta Nordin]

Jag undrar om Olof Cronberg verkligen menade med citera begränsade delar att man kan citera långa ansedlar? Och, som sagt, han skriver också att man ska kontrollera med uppgiftslämnaren och/eller kontrollera mot originalkällor innan man citerar någonting i t. ex. Anbytarforum.

[Stefan Simander]

Nej, Sten det är inte en bra källangivelse alls, eftersom forskarens namn eller källan (som till exempel Sveriges Dödbok) inte finns med.
 
----
 
Så till synen på DISBYT som källa, väckt av Kristina Gunnarsdotter i Östlingdiskussionen.
 
1) DISBYTs uppgifter skiljer sig egentligen inte ifrån några andra publicade uppgifter. Alla uppgifter som inte är skrivna direkt i samband med händelsen kan med en fundamentalistisk uppfattning uppfattas som andrahandskälla. Inte ens kyrkböckerna är därmed alltid rätt! Dessa uppgifter är lika giltiga som vid någon annan publicering av släktforskningsuppgifter, dvs att de inte skulle vara giltiga för att de kan ha ändrats gäller vid all form av publicering!
 
Om man inom all forskning varje gång man använde fakta skulle leta leta på förstahandsuppgiften för detta skulle forskningen inte kommit särskilt långt. Man får inom forskning kolla källäget och sedan göra bedömningar av källornas värde. Därefter anger man de källor man använder.
 
Låt mig ändå uttrycka min stora glädje över forskningen i originalkällor, för den som har tid, ork och lust, så är det absolut mest givande, men det kan aldrig göras till något absolut krav, för att en uppgift ska vara giltig, bara önskvärd. Om någon sedan finner något fel och korrigerar det, så går forskningen framåt förstås.
 
2) Vad är syftet med DISBYT?
 
DISBYT utgör den största databasen över Sveriges befolkning med över 22 miljoner poster, inrapporterade av medlemmarna i den klart största föreningen för släktforskare i Sverige.
 
Syftet är att byta så många inskickade uppgifter med så många andra intresserade släktforskare av dessa uppgifter som möjligt, oftast egna släktingar, men ibland andra som forskar om en släkt, en trakt eller en yrkesgrupp. Medlemsnummer, namn, adress, telefonnummer, e-postadress och ibland även hemsidor anges för medlemmar, för att underlätta kontakten med forskaren.  
 
Desto fler uppgifter som publiceras om samma person ökar sannolikheten för att uppenbara fel avslöjas, när uppgifterna inte stämmer överens. Därmed kan lättare en diskussion och en lösning uppnås. (Att rätta gamla Släkt och Hävd-artiklars uppgifter och Elgenstiernas verk pågår ännu, för att inte tala om Raneke!)
 
Om man avser att skydda sina uppgifter, eller är rädd att de sprids, vare sig släktdata eller ovannämnda, lägger man rimligen inte in dem i en kopierbar databas för över 27000 medlemmar, tvärtom.  
 
3. Att kopiera dessa släktuppgifter som medlem för att publicera i ett annat sammanhang emot angivande av källa är korrekt enligt DIS och krävs av Anbytarforum.
 
Nu vankas Fars Dagstårta i köket!