Faderskapsmål i Norberg 1825-26

[Arnold Mellgren]

Jag har studerat domböckerna för Norberg för åren 1825-26. Har nämligen stött på två oäkta barn som föddes i Norberg under 1825. Fäder okända. Fann inga sådana tvister överhuvudtaget såvitt jag kunde se i de svårtydda och svårlästa texterna. Hur löste man detta egentligen? Var det vanliga att det hela föll i glömska eller gjordes det upp utanför protokollet??

[Anders Andersson]

Jag är intresserad av samma fråga (den generella alltså, inte Norberg specifikt). Dessbättre har jag få fall av okänd far i min egen antavla, men jag stöter på dem här och var på sidogrenarna eller när jag hjälper andra med deras forskning.
 
Domböckerna har jag inte givit mig i kast med än, eftersom de inte är lika lättillgängliga som kyrkböckerna. Ungefär hur stor är chansen att det finns en dom i ett faderskapsmål, när fadern är okänd i födelsebok och husförhörslängd? Finns det någon statistik över äldre tiders rättsfall? Det skulle underlätta, så att man vet vad man ger sig in på när man börjar leta.

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag kan tänka mig att det är inom universitets-världen du ev kan hitta någon avhandling, som berör detta. Många gånger kommer dessa avhandlingar ut som böcker, som man kan låna eller köpa.
 
Jag har nyss läst en bok/avhandling, som heter I hans hus av Andreas Marklund. Det är olika tvistemål från Domboken mellan husbonden och hans hustru eller tjänstefolket.
 
På samma sätt kan det ju finnas någon avhandling om okända fäder, men hur du ska hitta någon sådan, det vet jag inte. Kanske någon annan vet det.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Elisabeth Thorsell]

Om okända fäder kan man läsa i Synd och skam av Marie Lindstedt Cronberg, som i denna avhandling från Lund (1997) behandlar ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880. Hon har sina exempel från skånska häradsrätter, men lagstiftningen var ju giltig för hela landet. Rekommenderas!

[Anders Andersson]

Tack för tipsen; nu var jag kanske mer ute efter en höftning mellan tummen och pekfingret, men det kanske också framgår av den nämnda titeln. En anledning till min fråga är att det i avdelningen Tips & råd på Rötter står att uppgifter om faderns identitet kan framgå av domböckerna, med förklaring av orsaken, men ingen antydan om hur ofta detta har skett.
 
Arnolds fråga ovan härrör från ett exempel på 1820-talet. Själv har jag just nu 1860-talet i åtanke, och 1864 avkriminaliserades alltså utomäktenskapliga förbindelser, varför man rimligen inte kan hitta fäderna i några saköreslängder efter detta år. Modern lär dock fortfarande ha kunnat stämma fadern på underhåll, men enligt NE (artikel Underhåll) fick inte utomäktenskapliga barn någon ovillkorlig rätt till underhåll förrän 1917.
 
Avhandlingar och andra böcker lär jag hitta på bibliotek, men jag råkar ha Sveriges Rikes Lag (1910) av Wilhelm Uppström hemma, och hittar där i 8 kapitlet ärvdabalken:
 
7 ?. Aflar man barn i lönskaläge utan äktenskaps lofven, eller i hordom, eller i förbudna leder; de barn må ej [annat] arf taga, [än efter egna barn och bröstarfvingar], dock njuten de af fader och moder nödtorftig föda och uppfostran, till dess de sig sjelfva nära kunna. Dör endera af föräldrarna, och lemnar ej gods efter sig; föde då den barnet, som efter lefver.
 
Klamrarna omger tillägg som följde av en lagändring 1905 beträffande själva arvsrätten. Det framgår inte särskilt hur gammal lagtexten är i övrigt, så jag antar att den i sak överenstämmer med 1734 års lag. I Uppströms lagutgåva finns en fotnot till sista meningen i den citerade paragrafen:
 
Förmyndare för oäkta barn ansågs mot dess fader ej hafva bättre rätt än barnets moder, då hon i lifstiden frikallat fadern från vidare utgifter för barnets uppfostran. - Dylik frikallelse ansågs ej bindande, då modern vid öfverenskommelsens ingående varit omyndig och ej biträdd av laga målsman. - Frikallelsen ansågs bindande mot modern, men ej efter hennes död (mot barnets förmyndare), då modern aflidit utan att efterlemna tillgångar till barnets uppfostran. ...
 
Som jag tolkar detta, så var alltså fadern i princip underhållsskyldig gentemot modern för de gemensamma barnen (så länge inte modern uttryckligen befriat fadern från denna skyldighet), medan barnens rätt till underhåll begränsades till föräldrarnas livstid (föräldrarnas respektive arvingar blev inte underhållsskyldiga för dessa barn).

[Arnold Mellgren]

Tydligen svåra fall att lösa. Verkligen synd. Jag forskar på f d svärfars anor och både hans mormor och morfar hade okända fäder. Hade hoppats att åtminstone en av syndarna skulle kunna fångas in, men tyvärr. Utöver detta har jag svårigheter att spåra resp mödrars anor. Men som släktforskare får man ALDRIG ge upp!!

[Anders Andersson]

Nu har jag med anledning av en fråga från USA bläddrat i 1860-talets böcker från Lindes och Ramsbergs häradsrätt, och det gav betydligt bättre utdelning än väntat. Utöver att jag hittade den sökta fadern (dvs tidigare misstankar om hans identitet bekräftades), så verkar där finnas närmare ett halvdussin fall rörande barnuppfostringshjelp varje år, att döma av 1864, 1868 och 1869 års stämningslistor (signum C).
 
I det fall jag sökte hade modern enligt tingsprotokollet (signum A) dessutom begärt ersättning för barnsängskostnader, men det nekades eftersom hon och pojken hade bott hos svaranden hela tiden och sålunda varit försörjda av honom! Rättens utslag blev att hon fick nöja sig med årligt underhåll från och med den dag hon och pojken flyttade ut från huset. Rimligt, tycker jag.
 
En annan för mig förvånande uppgift var att fadern, när han nu erkänt sig vara det, också fick böta 25 Rdr Rmt för lönskaläge, vilket motsäger vad jag läst tidigare om att det brottet skulle ha avskaffats 1864. När jag läser strafflagen i 1910 års lagutgåva, så framgår det att fadern endast kunde dömas för detta i samband med att han stämdes av modern på just underhåll, vilket alltså hade utnyttjats i det här fallet 1869.
 
I ett annat fall jag såg i stämningslistorna hade barnafadern avlidit kort efter barnets födelse, varför modern i stället stämde hans far (barnets farfar) på underhållet. Jag vet inte vad utslaget blev där.

[Hans Petter Engh]

Hej!
Jag har en anmoder som fødde sin dotter utenomektenskapelig i Karlshamn i 1788. Det fremgår av kyrkans rekenskaper at hon betalade 32 shilling før sitt begagna legersmål. Det har inte lyckas å finne nogen dom.
Kunne kyrkan innkkreve pengene før det var avsagd en dom før hennes mål i en rett?