ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Fjärding  (läst 3455 gånger)

2004-02-25, 00:56
läst 3455 gånger

Utloggad Thomas Loo

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2020-12-20, 01:58
    • Visa profil
Hejsan,
 
sitter med näsan i en kyrktiondelängd och finner mig ha fastnat i en liten
begreppsförvirring och vänder mig därför hit för klarhet.
 
En fjärding (torr), avser detta rymdmått en 1/4 av ett spann eller en tunna ?
Jag har upp till nu tyckt mig förstått att fjärdingen baseras på spannet.
Men en stunds googlande i ämnet har jag gjort mig osäker.
 
 
ge gärna en säker referens.
 
mvh,
Thomas

2004-02-25, 08:16
Svar #1

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
En tunna = 4 fjärding = 48 kannor vilket motsvaras av cirka 125,6 liter
En fjärding = 12 kannor vilket är cirka 31 liter.  
Källa: Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna av Albert Carlsson, 1993  
Hans Högman

2004-02-25, 14:27
Svar #2

Utloggad Åke Englund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 243
  • Senast inloggad: 2022-10-02, 17:52
    • Visa profil
    • gw.geneanet.org/englunda_w?lang=sv&,p=bengtake&,n=englund&,oc=0&,type=tree
Hej,
Eftersom det gällde torra varor så ska det väl vara så här:
1 Tunna = 2 spann = 4 fjärdingar = 146, 6 l
1 Fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 l
 
Åke

2004-02-25, 15:04
Svar #3

Utloggad Thomas Loo

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2020-12-20, 01:58
    • Visa profil
hej och tack för svaren.
 
jag har nu två olika uppgifter.
 
Hans, jämförelsen 1 fjärding = 31 liter, får mig att misstänka att detta rör sig om en våt fjärding.
 
Åke, denna uppgift känner jag igen, vill minnas att jag sett den hos dis-aros hemsida.
Jag reagerade på att formeln är tvetydig:
 
 4 fjärdingar = 146,6 l = (1 fjärding = 36,35 L)
 1 Fjärding = 18,32 l  
 
 
för att svara mig själv, fann jag precis följande förklaring i Nordisk familjebok hos Runeberg:
 
Fjerding (äldre form: Fjerdung), fjerdedel.
Kärl, mätande fjerdedelen af eri tunna för våta varor och stundom för lakegods (31,4 L),
åttondelen af en tunna (fjerdedelen af ett spann) för torra varor (18.3 L).
 
 
/Thomas

2004-02-25, 19:31
Svar #4

Utloggad Åke Englund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 243
  • Senast inloggad: 2022-10-02, 17:52
    • Visa profil
    • gw.geneanet.org/englunda_w?lang=sv&,p=bengtake&,n=englund&,oc=0&,type=tree
Hmm,
Intressant. Vidare så står det så här på  
http://www.algonet.se/~hogman/slmatt.htm vad gäller torra varor:
 
Med struket mått menas att kannan eller tunnan strukits av med ett strykmått. Det var ett mått utan packning eller skakning. Det kallades också för löst mått. Med fast mått eller med råge innebar att man till varje struket mått la på lite till. Hur mycket det var har varierat med tiden, vanligt var cirka 16%. På 1700-talet skulle till varje struken tunna sättas till 4 strukna kappar.
 
Åke

2004-02-25, 22:58
Svar #5

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Hej Thomas,
Jag var lite för snabb när jag läste din fråga och missade att det du frågade på var torra varor. Så det stämmer att mitt svar ovan avser våta varor.
 
När det gäller torra varor har Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna
följande:
1 Tunna = 2 spann = 4 halvspann = 8 fjärdingar = 56 kannor = 146,55 liter  
1 Fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 liter
Hans Högman

2004-02-26, 01:47
Svar #6

Utloggad Thomas Loo

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2020-12-20, 01:58
    • Visa profil
Hello,
 
1 Tunna = 2 spann = 4 halvspann = 8 fjärdingar = 56 kannor = 146,55 liter
1 Fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 liter
..ser bra ut.
 
Tack Åke för länken, utmärkt sida!
 
Hans, avslöjar boken Med mått mätt något om de danska resp. norska motsvarigheterna ?
Jag har för mig att jag sett någon uppgift härom motsvarande 4 fjärdingar på tunnan, även på torra varor.
 
I den tiondelängd jag sitter med nu, Jämtland 1571, är beräknad med svenska mått sett (Jämtland var en dansk/norsk provins fram till 1645, men var under åren 1564-71 ockuperat av svensken), dock anges här fjärdedelen av en fjärding konsekvent som faat. Tvivelsutan är det motsvarande kappar som avses, men det är lustigt att ett mått som annars är känt som ett våt-mått användes som benämning i detta sammanhang. Det får en att undra om detta är en äldre benämning på torr-måttet, eller om det bara slirar på norska...
 
/Thomas

2004-02-26, 09:26
Svar #7

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Hej Thomas, din första tanke om att det är spannen som är indelad i fjärdingar ska du nog inte släppa i första taget. Så tidigt som 1564-71 är tunnan knappast aktuell som mått för spannmål i en östsvensk tiondelängd och därmed inte heller i Jämtland. Fjärding i det här fallet är sannolikt en fjärding av en spann enligt följande:
 
1 läst = 12 pund = 96 spann = 384 fjärdingar.
 
I den mån tunna överhuvudtaget förekommer så tidigt som vid 1500-talets mitt, är det med största sannolikhet frågan om den s k Rostocktunnan om 117 liter som dock inte indelades i fjärdingar utan skäppor.
 
Den ovannämnda tunnan om 146,6 liter blev knappast använd i Jämtland före 1600-talet, då den inte konstruerades förrän 1660 (av Georg Stiernhielm för övrigt).
 
Om det svenska måttsystemet för 1500-talet och tidigare se t ex Olle Ferm, De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt. Studier till det medeltida Sverige 4 (Stockholm 1990), s 111-121.

2004-02-26, 10:33
Svar #8

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ett litet tillägg angående faat. Det är inte frågan om någon språklig 'slirning'. Fjärdingen indelades i fyra fat även i Mälarlandskapen och Östergötland.

2004-02-26, 18:27
Svar #9

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Hej Thomas,
Boken har också danska mått, men inte norska. Men då Norge tillhörde Danmark fram till 1814 så bör de norska måtten vara detsamma som de danska.
 
Danska mått - rymdmått, torra varor:
1 tönde = 8 skäppe = 32 fjerdel = 64 ottendel = 128 sextendel = 139,12 liter.
1 skäppe = 4 fjerdel = 17,39 liter
1 fjerdel = 4,35 liter.
Hans

2004-02-26, 21:41
Svar #10

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
En allmänt spridd vanföreställning är att det sedan arla urtid funnits något som kallas svenska mått, t ex en svensk tunna.
 
I själva verket rådde under hela medeltiden och en bra bit in på 1600-talet närmast fullständig anarki i måttsystemen över hela norden, åtminstone sett från centrala riksperspektiv. Om vi tar de svenska spannmåtten som exempel och håller oss till 1550-talet kan det visas att stockholmsspannen då rymde 46,9 liter. I Uppsala fick man däremot 52,8 liter i sin spann, i Söderköping 54,3 och i Västmanland inte mindre än 58,6. Tunnmåttet fanns överhuvudtaget inte i Svealand, åtminstone inte i spannmålssammanhang. Om man inte räknade spannmål i pund (8 spann) så räknade man i tön (6 spann). I Västergötland, Småland och på Öland mättes däremot spannmål i skäppor, av vilka det gick 6 på en tunna. Den småländska skäppan var naturligtvis inte lika stor som den västgötska osv. Tunnan i fråga torde alltså ha varierat mellan 115-120 liter ungefär, beroende på var man befann sig.
 
Trots att spannen i Stockholm var om knappt 47 liter blev den till västmanlandsspannen bättre anpassade Rostocktunnan (117,3 liter) på 1550-talet officiell slottstunna för Stockholms slott och därmed det första allvarligt menade försöket att skapa något slags centralstyrd ordning i måttkaoset. Större framgång nåddes dock först med den s k gamla stockholmstunnan som var aningen (några deciliter) mindre än den av Stiernhielm på 1660-talet introducerade 146,6-literstunnan. Om inte jag minns fel användes gamla stockholmstunnan för första gången i större omfattning i samband med att en årlig förmögenhetsskatt på boskap och utsäde började tas ut på 1620-talet. Det fanns vid denna tid också en rätt västgötatunna om 176 liter.
 
Ett annat exempel på oordningen är lispundet. Omkring 1560 var ett lispund 6,2 kg, d v s i Stockholm. I t ex Närke var det emellertid 7,2 kg, eller 7,6, eller 8,1, beroende på var i landskapet man befann sig. Det var inte mycket, menade kanske Vadstenaborna som var vana vid ett lispund om 9,0 kg. Värst var man dock i Jönköping där det ansågs att ett rätt lispund nog var 10,6 kg.
 
En svensk mil då? Fanns ingen sådan.  I Uppland var milen fortfarande under 1600-talets första hälft 10,7 km, i Västergötland däremot omkring 13 km. Faktum är att ingen vet riktigt exakt. Först i 1649 års gästgivareordning fastslogs att upplandsmilen om 6000 famnar = 10688,54 meter skulle gälla över hela landet. Därmed tillmötesgick man borgerskapet som på 1643 års riksdag storligen klagade över att på det som i  en del av riket gällde som en rätt mil kunde gå två, tre, eller t o m fyra i andra landskap.  
 
När man alltså i litteraturen eller på Internet ser uppgifter om gamla svenska mått eller dylikt, så ska man ha klart för sig att så förfärligt gamla är de oftast inte.
 
[källor: Ferm 1990 (se ovan), Hakon Swenne, Svenska adelns ekonomiska privilegier 1612-1651 (Göteborg 1933), anteckningar i Det medeltida Sveriges arkiv, Riksantikvarieämbetet]
 
Av det ovanstående förstår ni kanske vart jag vill komma? I Jämtland användes varken en svensk eller en dansk eller norsk spann på 1500-talet. Nej, där användes naturligtvis jämtlandsspannen. Hur många liter den rymde? Det vet jag inte, och jag vet faktiskt inte om någon annan vet det heller. Möjligen någon på länsmuseet, för en sådan har väl republiken i fråga?

2004-02-26, 21:55
Svar #11

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Apropå språkligt slirande: ...en sådan har väl.... En museum? Nu ska det nog inte serveras mer till det här bordet

2004-02-26, 22:53
Svar #12

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
Beträffande Gamla mått och vikter mm har jag lagt in en hel del länkar under min hemsida. Jämför rymdmått för torra och våta varor. Gamla mått och vikter
 
MVH
 
Sam

2004-02-27, 04:42
Svar #13

Rune Edström (Rune)

Hej Kaj
Ordna inte så det blir diplomatiska förvecklingar med Republiken Jämtland, och deras Jamtlia. Rätt vad det är har presidenten en visa om dej.  
rune

2004-02-27, 09:34
Svar #14

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Nu har jag hittat en uppgift om jämtlandsspannen. Den ska i likhet med spannen i Hälsingland och Medelpad ha varit betydligt mindre än de ovan nämnda och endast ha rymt omkring 30 liter. Följaktligen räknade man i de här nämnda landskapen med 12 spann på pundet och inte 8 som brukligt var längre söderut. I sammanhanget hänvisas till ett tionderegister i Hälsinglands handlingar 1540 där det sägs att 4 theres spän gå uti en tunno och 2 1/2 Stockholmsspänn gå uti en tunno.  Den tunno som avses är alltså uppenbarligen Rostocktunnan, vilket innebär att Hälsinglandsspannen var om ca 29,3 liter.
 
[S.O. Jansson Mått, mål och vikt i Sverige till 1500-talets mitt i Aakjaer, Svend (red) Maal och V?gt (Nordisk Kultur XXX, Stockholm 1936) s 29.

2004-02-27, 16:45
Svar #15

Utloggad Thomas Loo

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2020-12-20, 01:58
    • Visa profil
Kaj,
 
sammantaget i de för åren 1564-71 räkenskaper detaljerade räkenskaper
skönjes begreppen som sådana i Jämtländska förhållanden;
 
Det fanns under denna period två till synes olika begrepp av tunna,
implicit den ena eller den andra begagnades beroende på typen av skyld.
 
Vid summering av kyrkotionden användes begreppet kyrketunna varpå denna
gick 2 spann. För övriga typer av uppbörd som kunde erläggas i korn, såsom
vägafä och skövling etc. utgick 3 spann på tunnan, skattetunnan. Det synes
alltså såsom att spannet är konstant medan det är två olika tunnor i bruk.
 
Jag har hitintills tolkat detta tvetydiga begrepp med sin förklaring i att efter reformationens
genomförande tog kronan Sverige numera 2/3 av kyrkotiondet medans prästerskapet
fick behålla resterande 1/3. Eftersom det inte fanns behov att ange kyrkans andel
i skatteräkenskapen var behållningen för kronan av en kyrkotunna således
mindre än en ren skattetunna, så ur kronans perpektiv skulle således lyda följande
förhållande: 1 skattetunna = 1,5 kyrkotunna.
 
Detta emotsägs dock i inledningen till översättningen av Jämtländska Räkenskaper 1564-71
med tillägget att till skillnad från övriga Sverige fick prästerskapet i
Jämtland behålla hälften av tiondet för egen del. Detta med referens av jämförelser
mellan tiondelängden för 1566 och Trondheimska reformsatsens (1588) uppgifter
om kyrkotionden samt av senare svenska uppgifter. Om detta skall finnas uttryckt
mer i boken Svensk Finansrätt s.297 av Linde, Sthlm 1887.
 
Den uppgift du framlägger i föregående post om att jämtlandsspannen var mindre
än stockholmsspannet kan kanske bättre förklara situationen. Jag kan dock inte rakt
av nysta upp förhållandena och hoppas ni kanske kan föreslå något.
 
De ledtrådar de samtida skatteskrivarna ger är att begreppen även för dem måste varit
ovanliga. Det anges på en mängd ställen i räkanskapen vilket spann/tunn förhållande
som rådde för respektive summering, och jag har även återfunnit en Tillminnes notering:
 
udi { 1 skattetunna går 3 spenn, kyrketunna går 2 spen } epter jämptemååll  
...och...
4 lester thet ähr 192 tunnor
 
uppgiften om läster kommer ur ett summarum rörande kyrktionde och torde röra kyrktunnor
 
 
Av detta skulle jag således dra slutsatsen att kyrktunnan och spannet var lokala begrepp,
och skattetunnan torde avse kronans egna mått, Rostocktunnan. För att tackla begreppet
4 theres spän gå uti en tunno och 2 1/2 Stockholmsspänn gå uti en tunno kan det vara så
att mitt ovanstånde stycke om att jämtlandsprästerna tillgodoräknade sig 50% av kyrkotunnan
i effekt kan tolkas av att kronan bara räknade på sin del av densamma (4 - 2 (prästerskapet) = 2 spann)
Vad gäller förhållandet 3 spann på skattetunnan, har jag fn. ingen id?, kan ni se sambandet ?
 
/Thomas

2004-02-29, 18:55
Svar #16

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Thomas, du har säkert rätt i att skattetunnan är kronans mått, men det betyder inte att det är Rostocktunnan. Det är nog en nästan lika lokal (jämtländsk, el norrländsk) tunna som kyrktunnan.
 
Rostocktunnan var nämligen så att säga den centrala skattetunnan på slottet i Stockholm. Där fanns en särskild tjänsteman, kornskrivaren, som hade till uppgift att räkna om alla kronans till Stockholm anlända spannmålsleveranser till denna 'centraltunna'. Jag överdrev inte mycket när jag använde ordet anarki ovan, så kornskrivarens syssla var tveklöst en av de viktigaste i den dåtida skatteförvaltningen.
 
Jag har en del anteckningar om kornskrivarens räkenskaper på jobbet. Kan kolla dem på måndag för att se om det finns något av relevans i dem.

2004-03-01, 01:30
Svar #17

Utloggad Thomas Loo

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2020-12-20, 01:58
    • Visa profil
Kaj,
 
nej, det är mycket möjligt att det inte Rostocktunnan som avses i skattetunnan. Jag ville mer prova teorin,
men siffrorna verkar inte riktigt följsamma.
 
jag fann nyss att uppgift om kornmål gällande att en gammal Trondheimsk (och norrut) tunna (12xx-1604) skall
ha planat ut på 86,6448 l. Med tanke på att Jämtland både före och efter 1560-talet tillhörde Trondheims län håller
jag det för troligt att landskapet (åtminstone ur kronans synpunkt) var mer måttorienterat mot väst än öst,
eftersom det var ditåt skatterna normalt flöt.
(Måttet enligt Norsk Forlishistorisk Forening)
 
Omsider man leker med tanken och förmodar att det är Trondheimstunnan som döljer sig bakom skattetunnan, och
det på denna gick trenne Jämtländska spann (86,6448 / 3 = 28,88 l), hamnar man farligt nära en tangering av
Hälsingespannets 29,3 l och begreppet 4 theres spän gå uti en tunno och 2 1/2 Stockholmsspänn gå uti en tunno
passar bra precis. Är det då kanske Trondheimstunnan som motsvarar den här omtalade skattetunnan ??  
Då kronoskatten gick västerut, gick tvärsledes kyrkoskatten (åtminstone i helhet före 1537) österut. Det aktuella
spannmåttet, vadän det må vara, i dunkel medeltid torde uppkommit på direktiv av kyrkan för tiondeuppbörd.
Borde då inte Hälsingar, Medelpadare liksom Jämtland, vilka alla löd under biskopssätet i Uppsala, fått tilldelat
samma spann till sina kyrckieherbergen...
 
nåja, spann hit och tunnor dit, det skulle vara skoj att lösa denna knut, men anledningen till att jag startade denna
tråd var främst att jag ville få fatt på relationen spann/tunna. Begreppen synes för jämtländska lösa upp sig i:
 
1 läst = 12 pund = 48 (kyrk)tunnor = 96 spann
1 (kyrk)tunna = 2 spann = 8 fjärdingar = 32 fat/kappor
 
För att kommentara din tolkning av att det skulle gå 12 spann på pundet i dessa trakter,
stämmer dock inte för Jämtland. Här räknades med 8 spann på pundet såsom söderut.
 
ja, dela gärna med dig av vad/om kornskrivaren har något att förtälja som kan vara av intresse.
 
gokväll,
Thomas

2004-03-01, 07:38
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Gomorron Thomas,  
 
Jag har ännu inte kollat i mina anteckningar om kornskrivarens räkenskaper. Jag tror emellertid att du redan har löst problemet på egen hand. Ditt antagande om Trondheimstunnan verkar nämligen högst rimligt. Det är inte bara måttet som stämmer rätt bra, utan även det faktum att man från centralt håll var mycket försiktig med att rubba hävdvunna regionala/lokala inslag i skattesystemet.
 
Sådant kunde förutom oenighet om vad som avsågs med rätt tunna i förlängningen utlösa protester, upplopp och budkavlar med för överheten högst obehagliga budskap om hur t ex spikklubbor kunde användas för att lösa problemet med oönskade nymodigheter såsom för stora tunnor etc.
 
Ett känt exempel på centralmaktens försiktighet är Karl IX:s brev till en av de småländska fogdarna, dat 25/10 1607. I brevet instruerar kungen sin fogde om att skatten ska utgöras i de lokala skäpporna och inte efter något tunnetal och förbjuder uttryckligen fogden att nämna någon tunna [citatet eft. S. O. Jansson a.a. s 7].
 
Uppgiften om 12 spann på pundet är inte min tolkning, utan en kvalificerad gissning av S.O. Jansson som antar att Jämtland i detta avseende anslöt till mellersta Norrland (Hälsingland, Medelpad och södra Ångermanland). Norr om Ångermanälvens mynning däremot: på bägge sidor om Bottenhavet är samma räkning gällande som i Mälardalen [Jansson a.a s 28], d v s 1 pund = 8 spann.
 
Jag har själv, som jag ovan meddelat, dessvärre just inga kunskaper alls om jämtländska förhållanden i äldre tid, då området inte tillhörde Sverige under medeltiden och därmed inte heller mitt forskningsområde. Under förutsättning att din uppgift om 8 spann på pundet i Jämtland inte enbart återgår på ett påstående i någon centralt upprättad längd är jag därför utan vidare beredd att acceptera den, eftersom S.O. Janssons bara är en hypotes (säkerligen).
 
Jag återkommer efter att ha konsulterat kornskrivaren.

2004-03-01, 16:22
Svar #19

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Synnerligen intressant att få ta del av denna diskussion mellan två lärde män - Thomas och Kaj - inom ett område som är svårt att få grepp om för många. I alla fall är det så för mig. Tack Thomas och Kaj!
 
Vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

2004-03-01, 20:00
Svar #20

Utloggad Thomas Loo

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2020-12-20, 01:58
    • Visa profil
jaså, det var fler än bara Kaj och jag som följde denna obskyra tråd J
 
 
Kaj,
 
jag finner också teorin om Trondheimstunnan rimlig. Bortsett spannens fina överenstämmelse,
kan jag verifiera att även i detta fall var lokal skattesed respekterad. Detta åtminstone då det
gällde den årliga räntan, huffud schatten, sannolikt även för övriga skylder även om det här inte
finns mycket samtida skrivet att göra jämförelse med. Att det jämtländska prästerskapet hade dispans
vad gällde den mellan stat och kyrka tiondeuppdelningen, 50/50 mot normalt brukat 70/30, är ytterligare
ett uttryck för att den svenska kronan att höll låg profil på skatteplanet.  Detta ter sig i samtida
uttryck, som ett inlägg i den tillförordnade fogden Joen Jönsson egna räkenskap:
 
 Unnderwisningen oppå schatten
Förstt är wethandes att huffud schatten utgiörs åhrligenn effther gamull stadga som aff alder
haffuer warith bönderne pålagdtt gård iffrånn gård, som längden ther om widhare förmäler,
och ther opå haffua the Kongl Maj:ts breff dat then 20 martii anno etc 65  
(JR 1 s.63)
 
Angående S.O. Janssons hypotes om pundet, vill jag bemöta med att jag inte någonstans i summering
(av fogden el. dennes lokala skrivare) av tiondelängderna (sammanställda och vidimerade av repektive
gälds kyrkoherde) (där måtten pund och spann anges) ser ett annat modulo på spannet än 8, dvs. antalet
spann aldrig överstiger sju i samband med pundangivelser. Ett annat exempel på att pundet räknas om 8 ges i fogdens egen
summering över tiondeuppbörd för året 1565. Först anges värdet per spann, 18 öre. Sedan mängd, 9 läster
2 pund, och summeringen 1980 mkr. Vänder man på detta och antar pundet = 12, ger detta en summa på 2970 mkr.
Räknar man istället på att pundet = 8 kommer man fram till samma belopp 1980 mkr. Jag vill tillägga
att måtten läst resp. pund används förvånansvärt sparsamt, och man ser ofta tunnan som största enhet
(ex. 884 t:nor).  Jag kan med detta anförande inte definitvt kapa Janssons hypotes, eftersom den/de som
stog för dessa beräkningar faktiskt implicit kan ha syftat på Mälardalska enheter.  De som haft skulle haft
de lokala lästerna/punden i åtanke, såsom prästerna, hade i dessa räkenskaper aldrig möjlighet att använda
dessa begrepp, pga. de storleksmässigt inte var applicerbara i deras sfär.

2004-06-27, 10:41
Svar #21

Stefan Jansson

Hej!
Vet någon vad en tunna råg kunde väga i slutet av 1800-talet? Volymen verkar vara 146,55 l.
Mvh Stefan

2004-06-27, 11:35
Svar #22

Utloggad Sam Blixt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6336
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 20:37
    • Visa profil
    • samblixt.se
Hej Stefan!
 
Den vägde cirka 80 kg efter en densitet på 0,55 kg/liter.
 
MVH
 
Sam

2004-07-05, 18:31
Svar #23

Stefan Jansson

Hej Sam!
Tack för svaret.
Mvh Stefan

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna