Tack Ingela, Iren? och särskilt Robert!
Intressant om detta mått användes så sent som på 1800-talet av myndigheter!
I Uppland var varje hundares laga ledung fyra skepp medan Västmanlands laga ledung bara var två. Kusttrakterna, eller Roden som det hette, var indelat i skeppslag, där varje skeppslag uppsatte ett ledungsskepp. Hundarena och skeppslagen var i sin tur uppdelade i underdistrikt som i sin tur hade underdistrikt. I Uppland kallades det minsta distriktet hamna - ordet för det band där äran var fäst vid årfästet - och bestod, av det lag bönder som gemensamt hade att ställa upp och utrusta en roddare. I Roden var motsvarande beteckningar (åra) eller har (årfäste). Ledungsorganisationen utgjorde sålunda vårt första indelningsverk. (Källa:
www.skatteverket.se)
---
Under äldre medeltid benämning på en grupp gårdar (vanligen 3-4 st) som skulle vara med och rusta kungens skepp till ledungen. Ett antal hamnor ingick i varje fjärding. 4 fjärdingar bildade ett skeppslag skyldiga att hålla ett skepp i ledungen. (
www.susning.nu)
hamna (fornsv., troligen ursprungligen 'årtullband'), enhet inom den tidigmedeltida ledungsorganisationen i Danmark och Sverige, huvudsakligen i Mälarlandskapen. Hamnans ålder är okänd, men den bestod tidigast av en grupp bönder förpliktigade att förse ett ledungsskepp med en man och dennes utrustning. I samband med ledungens övergång till skatt omvandlades hamnan till en territoriell enhet. Skatter fördelades på de enskilda hamnorna. Den blev även en jordvärderingsenhet. I Jylland angavs sålunda på 1200-talet en bondes jordinnehav som en bråkdel av en hamna. (Källa:
www.ne.se)