Begreppet
kast som mått förtjänar en egen diskussion tycker jag!
Påbörjad diskussion kan därmed av moderatorn gärna flyttas hit.
Se
-------------------------------------------------------------------------------- ----------
Kast (mått)
Kast är en gammal svensk mängdenhet för strömming. Ett kast motsvarar 4 strömmingar. När en kast strömming mättes ut användes handens fingrar. En strömming sattes mellan varje finger. Sedan kastades de ner i köparens korg.
Räkneenheten val motsvarade 20 kast; en val omfattar alltså 80 stycken strömmingar.
Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kast_(m%C3%A5tt)
-------------------------------------------------------------------------------- ---------
Från
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html KAST © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [K698] [tryckt år 1935]
--------------------------------------------------------------------------------
kas⁴t, sbst.¹,
r. l. m.; best. -en; pl. -er ³² (SAHLSTEDT (1773) osv.), äv. -av ( GYLLENIUS, LmUppslB 1186 (1923) ).
[ fsv. kaster, sv. dial. kast, motsv. d. kast, nor. kost, isl. kǫstr, ävensom t. dial. kaste, vedstapel m. m.; av germ. kastu-, tu-avledn. av roten i KAS(E)]
uppkastad hög l. stapel (av ngt); i sht om regelbundet uppstaplad trave l. hög l. stack ved; vedstapel, vedkast, vedstack, vedtrave. Lägga l. sätta ved i kast(er).
Wedh, som wij ladhe i radher och kastar att torckass. GYLLENIUS Dior. 40 (c. 1660).
Stora kastar eller högar af ris och andra brännbara ämnen, eller så kal- lade vårdkasar. 2VittAH 14: 150 (1838).
Tjärveden .. låg i långa, raka kaster över hela dalplatsen. VÄRING Frost. 264 (1926).
- jfr DYNG-. OFFER-, VED- KAST m. fl.
- särsk.
[.a]
a) (i fackspr.) i uttr. (upp)hugga (ved) i kast, hugga o. upplägga i kast(er).
Februarius... Vphugges Weden i Kast, för än han segnar aff Wårwinden. BRAHE Oec. 89 (1581; uppl. 1920). SALANDER Gårdzf. 20 (1727).
[.b]
b) (förr) om vedstapel av viss bestämd stor- lek; ss. måttsbestämning: famn (av viss stor- lek).
Så hafwa .. en dehl af Prästerskapet (i Visby stift), af hwar så hallf som heel gård en kast weed, och ett lass Juhleweed. HSH 29: 297 (1654).
SPEGEL 213 (1712).
BERGMAN Gotl Visby 52 (1858).
--------------------------------------------------------------------------------
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr:
A
:
KAST-FAMN. (föga br.) famnmått av viss storlek.
CNATTINGIUS (1894) ,
KAST-VED.
( kast- c. 1609 osv. kaste- 1551-1926) (i sht i fackspr.) sågad o. kluven (torr) ved upplagd (l. avsedd att uppläggas) i kast l. famn (till försäljning); kluven famnved. G1R 22: 339 (1551).
Kast- veden bör vara fem qvarter lång och brygg-ve. den sex qvarter lång. SFS 1827, s. 975. HbSkogstekn. 765 (1922) ,
------------------------------------------------------------------------------
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr (i sht i fackspr.) :
kastveds-längd. HbSkogstekn. 795 (1922).
kastveds-travning, upptravande av vedkast (er).
JernkA 1881, s. 23.
kastveds-träd. (?) om en- skilt vedträ av kastved.
VetAH 1815,8,210. JernkA 1836, 8. 304.
B
(?):
KASTE-VED, se A.
-----------------------------------------------------------------------------
Men även:
SPALT: [K699]
--------------------------------------------------------------------------------
kas⁴t, sbst.²,
r. l. m., i bet. 5 stundom n. (JournManuf. 1: 25 (1825) , BÖÖK HistHall 76 (1934: vinkastet)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er ³² (RUD- BECKIUS MemPubl. 23 a (1635) osv.), ss. n. äv. == ((?) -ar SCHRODERUS Comenius 748 (1639) , DALIN (1852) ); förr äv. (i bet. 1)
KASTA
, sbst.¹,
f.; pl. -or,
( kast 1635 osv. kasta 1671 (: kastor, pl.))
[av mnt, kast, kaste, f. o. m., låda m. m., o. etymol. motsv. t. kasten, låda, stilkast, drivbänk m. m., av fht. kasto, kaste, möjl. till en utvidgad stam av germ. kas- (se KAR sbst.¹,, KÄRL)]
[1]
1) (?) låda i allm.; äv. med inbegrepp av innehållet i lådan o. ss. måttsbestämning.
Hwitt och brunt Candy vti hele och halfwe Caster. SthmStadsord. 1: 51 (1636).
Därs. 85 (1641).
RISINGH LandB 36 (1671).
jfr SPETS-KAST.
[2]
2) (?) i fråga om papperstillvärkning; i pl., om bredvid varandra anordnade, av mellanbräder skilda, fackliknande torkningsställningar för över snören lagda pappersark.
AMBROSIANI DokumPprsbr. 181 (i handl. fr. 1776).
[3]
3) boktr. i olikstora fack indelad, grund låda i vilken boktryckarstil förvaras (med särskilt fack för varje bokstav, tecken, siffra m. m.) o. som vid begagnandet vilar på en pulpetliknande ställning (regal) framför sättaren, stilkast. En kast typer. Lära sig kasten (dvs. lära sig i vilka fack de olika typerna ligga). Stå vid kasten, arbeta med sättning.
RUDBECKIUS MemPubl. 23 a (1635).
Är kasten högre eller lägre ställd (än i jämnhöjd med sättarens armbåge), faller det honom (dvs. sättaren) för svårt att sätta. Täubel Boktr. 1: 78 (1823).
NoK 20: 70 (1923).
jfr ACCIDENS-, ANTIKVA-, DEFEKT-. FRAKTUR-, HALV-, HEL-, KURSIV-, LINJE-, NORMAL-, STIL-KAST m, fl.
[4]
4) bokb. redskap (motsvarande sättares vinkelhake) vari stilarna uppställas vid tryckning av ryggtitlar o. d.
AMBROSIANI NordMBok- handtv. 26 (1916).
[5]
5) i sht trädg. benämning dels på kall- l. drivbänk (i sht sådan med högre väggar än en vanlig bänklåda), dels på enklare o. mindre växthus (ett mellanting mellan växthus o. bänk).
JournManuf. 1: 25 (1825).
Ett mindre växthus eller s. k. kast, LAHT 1886, s. 123.
2NF 33: 484 (1922). --jfr DRIV-, DRIVBANKS-, DRUV-, ROSEN-, VIN-KAST m. fl.
--------------------------------------------------------------------------------
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr (till 3; boktr.):
KAST-FACK,
2NF 3: 980 (1905).
KAST-REGAL. pulpetliknande ställning (regal) varpå stilkasten vilar ASScFVIII. 2: 383 (1864, 1867; i fråga om förh. 1819).
ELGE BoktrK 22 (1915).
----------------------------------------------------------------------------
Se också om kastved ifrån Lantmännens uppslagsbok (1923):
http://runeberg.org/lantuppsl/0189.html ---------------------------------------------------
Samt
http://runeberg.org/dialektl/0343.html Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 313 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz