ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Mantal  (läst 10082 gånger)

2000-10-28, 17:40
läst 10082 gånger

test

Hur stor var en gård med måttet 1 mantal?
 
går det att beskriva på ngt sätt?
 
tack på förhand!

2000-10-28, 23:40
Svar #1

Leif Andersson

Hej test
 
Jag är inte expert på frågeställningen. Men om jag fattat rätt så är ett mantal inte ett mått på gårdens storlek utan dess skattekraft. D v s en ytmässigt liten gård med bördig jord, bra skog etc kunde ha samma skattesats (mantal) som en stor gård med sämre förutsättningar till god avkastning.
 
Hälsningar
 
Leif  :-)

2002-08-05, 14:23
Svar #2

Utloggad Yvonne Nilvé-Svensson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 183
  • Senast inloggad: 2021-06-29, 23:01
    • Visa profil
Hejsan.
Har i min forskning stött på följande måttenhet:
1/8 mtl. Vad i all världen är detta? Betyder det mättunnland och var i så fall hela hemmanet på den storleken eller var det bara själva bruksarealen?
Yvonne

2002-08-05, 14:41
Svar #3

Peter Karlsson (Peterk)

Det betyder helt enkelt ett åttondels mantal och är en beteckning för jordegendomens storlek (hur många personer den kunde försörja, dess skattekraft osv..) Jag är inte så insatt i detta, men t.ex ett helt mantal var en rätt stor egendom, särskilt i senare tid..

2002-08-05, 15:43
Svar #4

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Storleken på mantal, uttryckt i tunnland eller kvadratmeter eller annat ytmått, varierar över landet.  
 
Detta beror på ursprungligen var begreppet likvärdigt med att det var den nödvändiga ytan på den orten, som behövdes för att försörja en familj.  
 
Senare har nyröjning och förbättrade jordbruksmetoder gjort att mantalen kunde delas i mindre bitar, då uttryckt i s.k. allmänna bråk [1/4, 1/16 etc]. Det finns mycket skrivet om detta,och ett lästips kan ju vara Per Clemenssons och Kjell Anderssons Hembygdsforska! steg för steg.

2002-08-05, 16:17
Svar #5

Rune Edström (Rune)

Hej Yvonne
Lite svar har du på
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=63228
 
mvh
rune

2002-08-05, 19:13
Svar #6

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Yvonne! 1700-talets skatteexperter (kameralister) hävdade - och ingen vågade sig på att säga emot - att ur skattesynpunkt var mantal och hemman ett och detsamma. Talade man om 1/3 mantal kunde man också säga ett tredjedels hemman, ofta en hyfsat stor gård. Myndigheterna försökte hindra att jordbruken delades (arv, testamente, gåva, köp, byte)på ur försörjnings- och skattesynpunkt alltför små enheter, 1/8 mantal ville man ha som minimum. Forskare brukar ibland rådfråga Anders af Botins tyvärr oavslutade arbete Beskrifning om swenska hemman ... (1798). Det finns också annan och även yngre litteratur.
 
Mantal är sålunda på intet sätt något mått. Med rätta saknas termen mantal i Sam Owen Janssons Måttordboken (omarbetad utgåva 1995).
 
Bengt

2002-08-06, 01:29
Svar #7

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Visst är mantal ett mått! Dock inte ett ytmått.
 
Mer om mantal kan du läsa här (Båhusarkivet):
http://www.skagerrak.net/ba/forklaring/forklaring-jb1697.html#mantal
 
Observera att ett jordebokshemman inte behövde bestå av ett helt mantal, utan lika gärna kunde vara på t.ex. 1/2 eller 1/4 mantal. Jordebokshemmanen bestod i sin tur ofta av flera bruk med varsin bonde. Så kunde t.ex. ett jordebokshemman på 1/2 mtl vara delat i två bruk på vardera 1/4 mtl.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2002-08-06, 10:38
Svar #8

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Jörgen! Instämmer. Uttryckte mig väl slarvigt i slutstycket. Trodde meningen var klar med tyst referens till diskussionens redan givna rubrik Ytmått.
 
Mantal som mått på skattekraft och på förmögenhetsvärde skiftar ju till den grad att man blir tveksam till själva termen mått i detta fall. Termer gällande yta, längd, vikt och rymd bör ju vara stabila i någon slags objektiv mening, inte skifta med hänsyn till vad man kunde uppnå vid förhandlingar med fogde, kammare och kung, nya revningar, husbrand, missväxt, farsot etc. För att inte tala om tillskott exempelvis i form av mjölkvarnar, sågar, fisken samt humpar, urfjäll och annan ej i mantal satt jord. Dessa ting syns stundom ha inverkat på mantalet men i andra fall ha skattelagts för sig. Kvarnarna då någorlunda efter avkastning (antalet stenar räknades). Ja det blev en utflykt det här från den ursprungliga frågan.  
 
Yvonne var ute efter just mantalet som eventuellt ytmått, kanske något i stil med tunnland. Svaret från oss båda är, att något mått i denna mening är det inte fråga om.
 
Bengt

2002-08-07, 00:11
Svar #9

Utloggad Yvonne Nilvé-Svensson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 183
  • Senast inloggad: 2021-06-29, 23:01
    • Visa profil
Hej igen, alla snälla människor.
Jag ber om ursäkt ifall jag ovetande har gjort något fel. Då jag inte visste att man hade detta system under tidigare år gjorde jag misstaget att tro det var ett mått på hemmanet och eftersom jag hört ordet mättunnland gjorde jag den kopplingen, därför frågade jag om ytmått. Det var inget annat än ett antagande och jag hoppas ingen blev förnärmad av min okunskap. Men det är ju aldrig för sent att lära sig något nytt och jag tackar för att jag har fått ännu ett frågetecken uträtat.
Yvonne

2002-08-07, 08:26
Svar #10

Rune Edström (Rune)

Hej Yvonne
Du behöver inte be om ursäkt. Du är i gott sällskap med oss andra, om gamla grejer. En del måste vi fråga andra om.
mvh
rune

2002-08-07, 09:44
Svar #11

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Hur kan det vara fel att ställa en fråga? Man ska ju inte behöva ha svaret redan för att få lov att fråga! J
 
Dessutom misstog du dig ju inte alls när du trodde att det gällde ett mått på hemmanet! Mantal är som sagt just ett mått på hemmanet, även om det inte går att översätta till en areal.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2002-08-07, 13:24
Svar #12

Utloggad Åke Pettersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 223
  • Senast inloggad: 2011-09-03, 16:52
    • Visa profil
Hej! Är den någon som vet om icke markägare kunde ha Mantal?
Vänliga hälsningar Åke.

2002-08-07, 16:07
Svar #13

Utloggad Bengt Rur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 305
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 19:12
    • Visa profil
Åke! Som du väl redan har insett av den förda diskussionen så gäller det kamerala mantalet just värdet av egendomar på landet.
 
Fastigheter i staden åsattes ej mantal. Men ord är knepiga, ibland. Det fanns nämligen också en skatt som kallades mantalspenning (fanns kvar överraskande länge). Denna gällde aldrig fast egendom utan var en personskatt. Varje vuxen och arbetsför person skulle betala mantalspenningar. Husbonden betalade drängars och pigors. Barn och åldringar slapp. Likaså den, som på grund av sjukdom - fysisk eller psykisk - var helt eller nästan oförmögen till arbete. Därför kan man i längderna se anteckningar som exempelvis fånig eller utgammal, anförda som skäl till att mantalspenning ej skulle debiteras.
 
Statens fiskala intresse för mantalet upphörde när grundskatterna - som särskilt drabbade bönderna - avvecklades omkring sekelskiftet 1900. Inom fastighetsrätten lever mantalet kvar än i denna dag. Utgör därvid en del av fastighetens namn och hjälper till att slå fast identiteten. Berättar också en smula om varifrån sommartorpet en gång avstyckades och annat sådant.  
 
Och så till den korta sammanfattningen. Mantal avsåg fast egendom på landet, mantalspenning gällde person, såväl på landet som i staden.
 
Bengt

2002-08-07, 22:11
Svar #14

Utloggad Sören Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 113
  • Senast inloggad: 2014-11-04, 20:34
    • Visa profil
För att ge ett praktiskt exempel på hur stort det är så kan jag nämna att där jag har mina referenser i Älgarås i norra Skaraborg finns exempel på 1/8 mantal som ursprungligen var en gård på 14 hektar åker och 32 hektar skog. På senare delen av 1800-talet och framåt styckades ibland nybyggen och tomter av från stamfastigheten utan att få något mantal och den då minskade stamfastigheten behöll hela mantalet. På senare år vet jag fall där lantbruksnämnden delat upp en fastighet i flera delar och försålt till olika grannar men i köpeavtalen förordnat att hela mantalet skall följa ett visst av styckena. Mantalet har således nästan blivit en handelsvara. Det har nämligen fortfarande en ekonomisk betydelse då det oftast är det som är grunden till andelar i sockenallmänningar och häradsallmänningar och dessa ibland kan ge en viss ekonomisk avkastning. Bokföringen av dessa mantal har med tiden ofta blivit ganska rörig och jag vet att det finns en riksförening för häradsallmänningar som ibland fått bistå i ganska omfattande utredningar om dessa mantal.
 
Sören Andersson

2002-08-07, 22:43
Svar #15

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Mantal är ett mått på en gårds avkastningsförmåga. Det betyder att två gårdar som båda var på 1/8 mantal ska ge sina brukare samma avkastning (och samma välstånd om bönderna var lika duktiga). Den territoriella ytan på gårdarna kan däremot vara helt olika, beroende på bland annat jordmånen (en gård kan vara liten med bördiga åkrar, en annan tillytan stor med magra åkrar). Dessutom räknades andra nyttigheter som exempelvis tillgång på användbar skog och fiskevatten in, när man beräknade mantalet.
 
Mantal var en måttenhet som användes i första hand vid beskattning. Två gårdar som båda var 1/8 mantal skulle betala lika mycket i skatt, medan en gård på 1/4 mantal betalade mer i skatt.
 
Ursprunget till ordet mantal finns, som nämns här ovan, i att ett hemman (en gård) som kunde försörja en familj ursprungligen åtsattes värdet 1 mantal. Med tiden förändrades enheten så att gårdar på 1/4 och 1/8 mantal också kunde försörja familjer.
 
Det är alltså värt att notera att mantalet förändras över tiden, så att 1 mantal på 1600-talet inte motsvarar 1 mantal på 1800-talet. På 1800-talet var en gård om 1 mantal en mycket stor jordbruksenhet.
 
För att förvilla fanns också, som också nämns ovan, en helt annan skatt som kallades mantalspenning. Det var en personskatt som ingenting har att göra med gårdsmåttet mantal. Mantalspenningen var en skatt som betalades av alla vuxna arbetsföra personer i Sverige från början av 1600-talet till början av 1900-talet. Skatten redovisas i mantalslängderna, som är en viktig personhistorisk källa.
 
Den skatt som bönderna betalade för sina gårdar, den så kallade grundskatten, redovisades i jordeböckerna, en källa som också kan vara användbar för släktforskare, särskilt under 1500-talet (skatten kallades då ofta 'årliga räntan'), men inte alls lika viktig som mantanslängderna.

2002-11-22, 22:24
Svar #16

Utloggad Pia Ahlroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2020-11-11, 17:41
    • Visa profil
Hur kan man tolka 1/2 mtl av en fastighet mot ex.vis 3/40 mtl av en annan ?
 
Mvh/ Pia

2002-11-22, 23:46
Svar #17

Peter Karlsson (Peterk)

Ja, grovt räknat så har ju den på 3/40 bara en sjundedel så stor skattekraft som den på ett halvt mantal.. (Det är bråkvärden helt enkelt) -Men som framgår av inlägget före ditt så behöver det inte bara handla om storleken på gården.

2002-11-23, 10:54
Svar #18

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
1628 bestämdes att hemmanets skattemässiga storlek skulle anges i 1, 1/2, 1/3 eller 1/4 man-tal. Mantalsuppgiften är därför inget mått på en gårds areal, utan enbart ett mått på dess möjliga avkastning. Från början ansågs att 1 helt mantal kunde försörja 1 man och hans familj. Bättre jordbruksmetoder medförde att även mindre gårdar bildades. Efter arv och försäljning av hemmansdelar blev mantalet uppdelat i mindre delar. I vissa fall blev dessa delar helt osannolika (ex. 586111/8869975-dels mantal). Under senare delen av 1800-talet genomfördes en jämkning till mer normala siffror.

2002-11-23, 11:12
Svar #19

Utloggad Pia Ahlroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2020-11-11, 17:41
    • Visa profil
Tack för hjälpen!
 
mvh /Pia

2002-11-28, 11:29
Svar #20

Birgitta Almqvist

Bengt! I ett inlägg som du skrev tidigare i år står det För att inte tala om tillskott exempelvis i form av mjölkvarnar, sågar, fisken samt humpar, urfjäll och annan ej i mantal satt jord.. Snälla, förklara för mig vad urfjäll betyder. Lustigt för jag söker uppgifter om pensionat Urfjäll i Kungsängen. Har rätt mycket men önskar en lista över anställda där från år 1924 då det blev pensionat, Hör till de s k Svengårdarna.
Birgitta som vill veta mera.

2002-11-29, 07:15
Svar #21

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
urfjäll, detsamma som hump.
 
hump, urfjäll, flåtter, dialektalt uttryck för ett ofta blockformigt, särhägnat åkerstycke inom ett gärde. En hump låg utanför byamålet och ingick inte i tegskiftets ägoblandning. Den tillhörde vanligtvis en bestämd ägare. Ordet vret har en liknande innebörd, men avser intaga på allmänningsmark (utmark).  
(Källa Nationalencyklopedin)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2003-10-08, 14:01
Svar #22

Utloggad Annastina Fauli

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 137
  • Senast inloggad: 2011-08-08, 17:20
    • Visa profil
Är det någon som kan ge upplysning om någon bok eller skrift som handlar om mantal. Jag har inte lyckats få fram någon utförlig redogörelse för hur mantalsräkningen fungerar och hur och varför någon plötsligt köpte 12/244 dels mantal (bara ett ex) av en gård. För att förstå hur gårdarna fungerade i en viss by måste man kunna det här med mantal och dess delar.
Tacksam för all hjälp.

2003-10-08, 17:41
Svar #23

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hej Anna-Stina!
 
En bok om mantal och mantalslängder hittar du i RÖTTERBOKHANDELN:
 
Gösta Lext: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. [Fakta om boken. Typ: Faktabok. Titel: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Författare: Gösta Lext. Antal sidor: 298. Utgivningsår: 1987 ...]
 
Jag vet inte hur utförligt han förklarar detta med mantalssättning, har inte läst den. Men du kan ju låna den på biblioteket först.
 
Mvh /Leif

2005-02-12, 11:03
Svar #24

Utloggad Inga Emanuelsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2018-01-01, 19:37
    • Visa profil
Hej,
 
- Hur stor/liten är en gård som innefattar 1/8 dels mantal?  
- Om gården är 1/4 dels mantal är den då större?!
Är det att beteckna som små torp om de var 1/8 dels mantal, de kallades även skattehemman...  
 
- På vad sätt räknade man  skattehemman?
- Var det något slags skattebetalning per hemmansantal, hur stort var då ett hemman?!
Betalade även små torpare, som var egna, skatt..
- Vad betalades i skatt för detta under 17-1800 tal?
 
Vore intressant om någon kan reda ut begreppen med mantal och skattehemman.
 
Tackar,
Inga
- Natura eller penningar och till staten eller vem?

2005-02-12, 12:31
Svar #25

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Mantal är svårt. Det har skrivits massor om mantal på Anbytarforum. En gård på 1/4 mantal borde vara dubbelt så stort som en på 1/8. Men så enkelt är det inte.  
 
Om gården har 1/8 mantal kan det vara ett torp som skattlagts under 1700-talet eller senare. I Björklinge lades då till lite ängsmark från allmänningen för att gården skulle orka med att betala skatt motsvarande 1/8 mantal. Men gården kan även vara en avstyckning från ett större skattehemman.
 
Skatten betalades till staten. Men staten ville ha in skatten så tidigt som möjligt. Endera sålde man skatterätten eller gav den i ersättning för någon tjänst. Då var det upp till den som innehade skatterätten att försöka driva in skatten.
 
God åkermark blev tidigt uppodlad. Där fanns skatte och frälsehemman redan före medeltiden. De ovan nämnda skattlagda 1/8 hemmanen låg oftast i byarnas utkanter. Eller i skog och mossmarker som genom utdikning gjorts odlingsbara. Många av dessa var små och svåra att leva på. Men det fanns även sådana som gav god avkastning. Säkert mycket mer än 1/4 mantal på god jordbruksmark.  
 
Att klassa torp är inte heller lätt. Herrgårdar brukade ha många torp. Där torparen och hans familj betalade hyra för torpet genom dagsverken och andra naturaprodukter. Det var nog vanligast att kronotorp (som staten ägde) blev skattlagda. Vissa torp lydde under byn. Alla som hade i mantal satta gårdar ägde torpet tillsammans och styrde över torparen. Soldattorpen styrde staten över genom det regemente som hade soldater boende där.  
 
När indelningsverket upphörde omkring 1900 så  såldes  ofta soldattorpen varvid de förvandlades till lägenheter. En lägenhet kanske kan kallas för ett litet torp. Man hade en ko och en gris och kanske några höns. Lite betesmark men försörjningen i övrig skedde genom mannens förvärvsarbete. I skogen, vid något jordbruk, industri eller som hantverkare. Ett slags övergång till dagens villabebyggelse. Även mark som blev brukbar genom utdikning styckades ofta upp till lägenheter som såldes.
 
Ovanstående kanske ger några svar eller bidrar till fler frågor.

2005-02-12, 19:18
Svar #26

Bengt S

Ursprungligen tror jag att betydelsen av mantal var enligt följande.
Mantal: Ett mantal säger inget om själva storleken av hemmanet i ytareal, men är med hänsyn till bördigheten en areal med en beräknad avkastning så stor att en familj kan klara sitt uppehälle.  
Vid arvsskiften senare delades mantalet upp i olika delar.
MVH Bengt S

2005-02-12, 19:53
Svar #27

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Det finns som sagt mycket skrivet om mantal, skattehemman och liknande redan; en länk till framförallt avdelningen Anbytarforum: Källor: Skattelängder (mantalslängder m.m.) är inte fel under denna rubrik.
 
Här står också lite om just begreppet mantal..

2005-02-12, 22:56
Svar #28

Utloggad Lena Nalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 133
  • Senast inloggad: 2020-02-16, 15:25
    • Visa profil
Här kommer en beskrivning av 1/4 skattehemman på en karta från 1644.
 

2005-02-13, 14:16
Svar #29

Utloggad Lena Nalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 133
  • Senast inloggad: 2020-02-16, 15:25
    • Visa profil
I boken: Jordebok för Värmland 1540 utgiven av Rickard Broberg 1952 finns i förordet en grundlig genomgång av dåtidens skattesystem. Betalningen kunde ske både in natura och i mynt till kungens fogde (oxskatten och matgivepenningarna) i form av underhåll av kungens hästar (årliga fordringen, fyra hästar per bonde), smör (kungsfordringen, erlades vart tredje år).
 
Ett exempel troligen en släkting till mig:
Jon i öffuerbyn
Ocxe skatten: i mark
Math giff: i öre
Smör för k(ungs) fo(dringh): xvi mark(er)
Årlig fodringh: iiii häs(ter)
 
Andra skatter kunde vara mårdskinn, lax, föremål och mynt av ädel metall och järnskatt. Detta gäller förstås 1500-talet hur mycket som fanns kvar av systemet på 1700-talet vet jag inte.

2005-02-13, 14:21
Svar #30

Utloggad Lena Nalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 133
  • Senast inloggad: 2020-02-16, 15:25
    • Visa profil
Årliga fodringen och kungsfodringen skall det vara, beklagar stavfelen i förra inlägget.

2010-05-07, 11:56
Svar #31

Utloggad Lena Svensson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 48
  • Senast inloggad: 2011-04-13, 13:31
    • Visa profil
Hej!
 
När det i en HFL står i övrigt Döf ur Mantal vad menas med det?
Döf begriper jag men det andra.
Mvh Lena

2010-05-07, 17:31
Svar #32

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Det betyder att personen antecknas i mantalslängden, som en som inte behöver betala mantalsavgift. I detta faller pga dövhet, som kanske räknades som ett hinder för att göra ett fullgott arbete.

2015-12-30, 06:28
Svar #33

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
http://wiki.genealogi.se/index.php/Mantal är, för övrigt, ordagrant Håkan Skogsjös inlägg ovan, även felstavningen på slutet!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna