Hej Erik!
Jag har under ett par års tid studerat katolikernas situation i Skåne under 1700- och 1800-talet, och kyrkan var inte helt förtjust i äktenskap mellan katoliker och protestanter även om man såg mellan fingrarna. 1686 års kyrkolag (kap. 15, § VIII) stadgade nämligen att
»Giftermåhl med fremmande Religions Förwanter, måste flijtigt afrådas; Doch blifwa the icke alldeles förbudne, för Hoppet om theras omwändelse, til Wår lära, och när the ingås med sådane wilkor, som Wåre Stadgar påbiuda».
Det finns ett skånskt exempel från 1750-talet där en katolsk man vill gifta sig med en protestantisk kvinna (Lunds domkapitels protokoll 1755 26/11, § 17; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:32, sid. 54-57), och där sägs det rakt ut att han är katolik (»af Påfwisk lära»), men däremot sägs ingenting om att han konverterat / vill konvertera:
»Kyrckioherden uti Liungby Petrus Sonnberg anmäler, hurusom en kock af Påfwisk lära, wid namn Peter Schandeler, hwilken uti siu års tid skal hafwa tient General Majoren och Commendeuren af Kongl. Swerds Orden H:r Grefwe Liewen, såsom kock, nu trolofwat sig med en Enkja uti Liungby försambl. Cecilia Wendell benämd och begär, lysning och wigsel til ächtenskap: företeendes sådane bewis om sitt förut lediga tillstånd, som i afskrift medföllja: hwarföre och bem:te Kyrckioherde förfrågar, huru han sig i thetta mål förhålla skal.
Rs: Swaras Kyrckioherden Sonnberg, at hwad fören:de kock widkommer; så emedan thet är omöjeligit för honom, at förskaffa något tillförliteligit bewis om sin hinderslöshet uti ächtenskaps mål å the utrikes orter han tilförne, och innan han kommit hit til Swerige, wistats; förthenskull, och i fall bem:te kock eij förut, och innan han kommit til H:r GeneralMajoren och Commendeuren af Kongl. Swerds Orden Grefwe Liewen, haft tienst på något annat ställe, så at närmare beskied om thess ledighet therifrån kan erhållas, är säkrast, at förbem:te Kyrckioherde, sedan han förut, enligit Kyrckio-Lagens 15 Cap. 8 §, flitigt sökt, at afråga thetta giftermål, men likwäl eij något thermed uträttat, kallat bem:te kock för sig, och uti wittnens närwaro, alfwarligen förehåller honom, at, på sitt samwete, rent ut bekänna, om han är fri för annat ächtenskap, eller eij, harjemte och therest enkan Cicilia Wendell finnes wara af sådan ålder, at hos henne ännu är spes prolis, honom åligger, at skrifteligen förbinda sig til sådane wilkor, som Kyrckio-Lagens 1 Cap. 5 §, stadgar och förmår, innan honom lysning och wigsel til ächtenskap bewilljas.»
Den socken som avses är Trolle-Ljungby där tyvärr de äldsta kyrkoböckerna saknas, så jag lyckas inte bekräfta att paret verkligen gifte sig. En lustig detalj är för övrigt att nämnde greve Liewen tydligen hade haft en annan katolik i sin tjänst i Norra Åsums socken, fransmannen S. Louis som ville »begå Herrans Hel. Nattward, samt blifwa uti wår Kyrcka och församling intagen» (Lunds domkapitels protokoll 1746 19/3, §. 7; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:23, sid. 44), och här får man en intressant inblick i hur okomplicerat det tycks ha varit för en katolik att övergå till protestantismen vid mitten av 1700-talet. Domkapitlet svarade att kyrkoherden Risberg i Södra Åsum skulle
»...uti någon häradsbrödernes närwaro, först giöra sig noga underrättad, huru wida bem:te S. Lowis är wäl grundad uti wår sanna Evangeliska lära, samt fullkomligen öfwertygad om de Påwiskes willfarelser, och der sådant befinnes, men eij förr tillåter honom, at blifwa intagen uti wår församlings gemenskap och dehlaktig af then hel. nattwarden, hwilket bör skie på en Söndag, efter förut skied kundgiörelse till församlingen, tå, för hans öfwertygelse om the dyra sanningar, som äro i wår församling wedertagne, och then stora och synnerliga nåd, som Gud honom wid detta tillfälle har täcks bewisa, å predikestolen tacksägelse giöres, och om dess widare framsteg och stadfästelse uti en sann Guds kundskap och lefwande tro Gud anropas bör».
Mvh Markus
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy