Prostituerad?

[Christina Tagai]

För det första ber jag om ursäkt ifall detta inlägg är postat på fel ställe. Jag hade ingen aning om var det skulle passa.  Nu till min fråga.  
 
Jag misstänker att en förmoder till mig kan ha varit prostituerad. För att göra en lång historia kort så var hon gift med en man som flera gånger straffades för stöld. Hon hade flera äkta barn med honom, men även två oäkta varav ett kom till efter aktenskapet, dock med olika fäder.  Otrohet eller prostituton? Jag funderar på om hon kanske sålde sig för att skaffa lite inkomst när maken satt fängslad eller fick hustrun försörjningsstöd på något satt? Fast å andra sidan borde hon kanske haft fler oäktingar om prostituton var fallet.
Borde det ha stått i husförhörslangderna om hon var lätt på foten? Hon är står vid socknens slut men ingenting speciellt är antecknat om henne. Detta handlar om åren ca 1860-1890.
 
Jag ska bara tillägga att min förfader i nästa generation inte alls följde i faderns fotspår. Han var en hederlig skräddarmästare

[Olle Elm]

Hej Christina,
Min farmors mor hade ett antal barn med olika män. Du kan läsa om henne här http://orserum.info/33-35Shf.pdf
Jag har valt formuleringen om männen som sannolikt väljer att ej gifta sig med henne. Att hon som fattig och stundom utan försvar skulle varit prostituerad har jag inte bedömt som aktuellt. I så fall måste det på landsbygden funnits en mycket stor prostitution, då hon hade så många medsystrar. Att kvinnor var lätta på foten är ett intressant uttryck. Ibland kan jag tänka på min farmors far, som erkände faderskapet, vad han var lätt på och om han tänkte mycket på saken, då han sedermera var söndagsskollärare. Vad som hände kulturellt var väl snarare att kvinnan blev skämd och inte hade så stort värde på marknaden ... Och det senare rullade på. Om Din förmodar hade en man som straffades, påverkades förmodligen hennes status, vilket kan ha påverkat hennes värde på marknaden.
Vänligen,
Olle Elm

[Christina Tagai]

Tack för ditt svar! Då är det troligt att det inte var prostitution med andra ord.  
 
Jag var inte säker på om det var prostitution det handlade om. Det var bara en tanke som slog mig. Hade så varit fallet hade jag i dock inte dömt henne. Det kan inte ha varit lätt för en kvinna som hade flera barn och en man i fängelse. Jag kan tillägga att det är min farmors farföräldrar det handlar om.  
 
Hur konstigt det än låter så är jag stolt över mina förfäder. Något måste de ha gjort rätt. Jag har många dokument efter min farmor (brev, ttidningsurklipp och liknande) och ingenting tyder på att hennes familj inte skulle ha varit väl respekterad och enligt vad mina släktingar har berättat så var farmors far en ärlig,  godhjärtad man med mycket humor . Farmors farfar var inbrottstjuv,  men på något sätt lyckades hans son vända sitt liv rätt.

[Vincent Eldefors]

Det var nog ändå väldigt ovanligt med prostitution på landsbygden, dels eftersom det var svårare att dölja där och dels eftersom det var svårare att hitta kunder (dessa två hänger väl ihop iofs). Sannolikheten hade varit betydligt högre om det hade skett i någon av de större städerna. För att det ska räknas som prostitution måste det ändå vara en medveten handling från bägge sidor. Däremot har det ju alltid funnits män som har utnyttjat utsatta kvinnor oavsett vad man sedan väljer att kalla det. Det gällde då och det gäller tragiskt nog än idag.
 
Sedan ligger det en hel del i det Olle säger. Ensamstående mödrar har det inte alltid lätt idag men det var oerhört mycket tuffare på den tiden. De lockade väl olyckligtvis ofta till sig fel typ av män, något tyvärr alltför många kvinnor kan vittna om även i vår tid. Egentligen har inte särskilt mycket förändrats på det området, annat än att det idag finns preventivmedel.
 
Man ska vara stolt över sina förfäder  Även om de begått brott så betyder det inte att de var dåliga människor.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2014-02-16 01:54)

[Per Thorsell]

Det är inte lätt att sätta sig in i de omständigheter som rådde för ett par hundra år sedan, eller att rätt tolka innebörden i de kryptiska noteringarna i kyrkböckerna. Det är nämligen, vill jag påstå, väldigt mycket som har förändrats sedan dess.  
 
En av mina anmödrar, en torpardotter i en sörmländsk bondsocken, fick ett oäkta barn omkring 1840. Det står klart och tydligt i födelseboken vem den ogifte fadern var och sonen hade hela livet hans släktnamn. I födelseboken står också: I knappa villkor.
 
I nästa husförhörslängd står om henne: Ett otäckt och liderligt stycke. Bör ej få skrifvas här, enär hon ej är i verklig tjenst. Ytterligare en husförhörslängd senare har noteringen: Åboen tillåter inte att de skrifves här.  
 
Under de tio år som följer på sonens födelse har hon hela tiden sonen hos sig. Hon gifter sig sedan med en fattig torpare och änkling, nästan tjugo år äldre än hon själv. I detta äktenskap föds flera barn och familjen noteras under flera år som fattig. Så småningom flyttar hennes förste son in och försörjer familjen som skomakare.  
 
Ordet stycke som nedsättande benämning är välkänt i trakten, men vad har prästen egentligen velat meddela med uttrycket: Ett otäckt och liderligt stycke?  
 
SAOB har om stycke: 22) pejorativt, om kvinna (förr äv. man) som är elak l. klandervärd l. väcker aversion l. ogillande o. d.  
 
Rubriken borde kanske hellre vara: Ogifta mödrars villkor, eller liknande.

[Christina Tagai]

Tack för era svar! Väldigt intressant att läsa. Nu är jag säker på att min anmoder inte var någon prostituerad även om jag, som jag sagt innan inte skulle skämmas om hon varit det utan bara tyckt synd om henne. Jag vägrar tro att min farmors farföräldrar var dåliga människor.
 
Per, jag blir riktigt ledsen när jag läser om hur din anmoder beskrivs i husförhörslängden. Jag tror inte att hon förtjänade det.  
 
Lite off topic så har min nyfikenhet och livliga fantasi kokat ihop en annan tanke. Farmors farmor hade ett oäkta barn från när hon var ung piga. Fadern till detta barn står som okänd. Prassel i höt med en dräng en lördagskväll eller våldtagen av husbonden? Min fantasi kanske skenar iväg med mig, men det sistnämnda var väl knappast något som aldrig förekom.