Hej Elov!
Visst var våldtäkt ett begrepp i äldre lagstiftning, och ingick t.ex. i 1734 års lag i Missgärningsbalkens XXII kap., Om qvinnofrid. Detta kapitels första paragraf lyder:
»Tager man qvinno med våld, och emot hennes vilja främjar sin onda lusta, och varder lagliga thertil vunnen; miste lifvet, och qvinnan vare saklös. Ej må ock någor henne thet förvita, vid fyratijo dalers bot. Gitter han ej fullborda sin onda vilja; böte ändå för våldet hundrade daler. Varder han i thy dräpen; ligge ogild. Häfdar man afvita qvinno, eller them, som ej fyldt tolf åhr; vare lag samma».
Även jag har funderat kring detta med våldtäkter och utomäktenskapliga barn, eftersom jag inte hittat något sådant fall när jag plöjt igenom domböcker. Däremot har jag hittat en våldtäkt i kyrkböckerna; klockaredottern Christina Maria Aschengren (1737-1813) från Västra Klagstorp fick en uä. son därstädes 1762, och »då hon af herr comministeren Hofverberg, som dopet förrättade, tilspordes efter Barnefadren, sade hon sig wid Malmös östra wärn blifwit wåldtagen». Ett känt exempel är annars Johanna Ekelund som fick uä. sonen Johannes i Ystads S:t Petri 1767, då prästen antecknade följande nedlåtande rader i kyrkboken:
»Till barnefader utlades en Person, som Qwinfolket säger sig icke känna, utan at han Kommit til henne en afton med grå Kläder och Peruqve, och i sin husbondes frånwaro twungit henne til Köttslig beblandelse; men föregifwer at han warit ifrån Landet, hwilket den H: Guden lärer i sinom wäl uptäcka, så wäl som qvinfolkets ogrundade berättelser».
Mvh Markus