Flickskolor

[Niclas Rosenbalck]

När började flickor att gå i skolor?  Har av någon anledning trott att det var först i och med folkskolans införande (1842) som båda könen bereddes till skolgång. Nedanstående notis ifrån 1749 talar om en 9-årig Marstrandsflicka som går i skolan:  
 

Bilden ifrån Arkiv Digital

[Gabriel Wallgren]

Hej Niclas!
 
Det var lustigt för jag hörde talas om just studerande flickor för första gången i mitt 27-åriga släktforskarliv för bara ett par veckor sedan.  
Det var förste arkivarien vid GLA, Ulf Andersson, som visade elevförteckningar vid några städers skolor förvarade i Göteborgs Domkapitels arkiv.  
Har ej hunnit att undersöka saken närmare, men detta material bör ju tillgängliggöras för en bredare publik!
 
Mvh
 
Gabriel

[Chris Bingefors]

Kanske något för AD-online, Gabriel? Det är just sådant här udda material man skulle vilja se mer av, åtminstone alla vi som gillar att studera tiden och livet runt anorna. Där kan AD-online verkligen ge lockbeten, det består ju inte bara av kyrkböcker. Det skulle vara mycket intressant att se vilka flickor som fick gå i skola på den tiden.

[Ann-Mari Bäckman]

Chris!
 
Vad är AD-online?
 
Ann-Mari

[Chris Bingefors]

Det är Arkiv Digitals nya on-line databas med digitalfotograferade arkivalier (kyrkböcker etc). Jag har just beställt ett abonnemang.

[Ann-Mari Bäckman]

Chris!
 
Jag förstod det alldeles nu, då jag kikade på det svar som jag fått under Småland.  
 
Förra veckan var det någon som presenterade en bättre bild, än den som någon visade från Genline. Det var stor skillnad på läsbarhet. Kan det ha varit Arkiv Digital?
 
Ann-Mari

[Anni Niklasson]

Hej Niclas
Innan folkskolans införande fanns det, om jag förstått saken rätt, ingen av samhället ordnad undervisning för flickor.
Däremot finns det exempel på skolor för flickor som startats på privata initiativ redan tidigare. Och om jag minns rätt så fanns det en biskop som redan på tidigt 1600-tal startade en skola för flickor.
Mvh, Anni

[Ingela Martenius]

En flickskola inrättades av Johannes Rudbeckius, far till Olof Rudbeck, från 1619 biskop i Västerås. Det första gymnasiet (för pojkar) i Sverige inrättades av honom, i Västerås, 1623; 1632 inrättade han så den första flickskolan.
 
Innan folkskolan infördes 1842 hade alla - män som kvinnor - som konfirmerades (vilket var hela befolkningen det) plikt att lära sig läsa. Alla skulle när de kom till konfirmationsundervisningen redan kunna läsa - kunde man inte läsa fick man stå över tills man kunde det. Det finns en hel del exempel på att ungdomar som fyllt 15 - den normala konfirmationsåldern - inte fick konfirmeras, och det var bl.a. på grund av bristande läskunnighet. Konfirmationsundervisningen var en avslutande finslipning i den kristendomskunskap ungdomarna redan skulle ha lärt sig samtidigt med läskunnigheten - hemma eller hos klockaren eller av någon särskild skolmästare (avdankade soldater blev ofta skolmästare).
Så innan 1842 gjordes ingen skillnad i det allmänna kravet att alla skulle kunna läsa och ha kunskaper i kristendom. Redan 1724 bedöms f.ö. ca 85% av hela befolkningen över 15 år kunna läsa, och för ungdomarna var siffran ca 98%! Ingen skillnad mellan män och kvinnor! Läskunnigheten var bland de allra högsta (en del säger högst) i Europa, vilket är så mycket mer förvånande då Sverige tillhörde de absolut fattigaste länderna i Europa.
 
I början hade folkskolan ingen allmän plan att arbeta efter; en sådan infördes först 1878 då folkskolan blev sexårig. Folkskolestadgan föreskrev två olika kursalternativ: allmän kurs och särskild kurs. Den allmänna kursen var för flickor och svagpresterande och/eller utfattiga pojkar, den särskilda kursen var för normalpresterande pojkar.
 
Så den verkliga skillnaden mellan pojkars och flickors av samhället ordnade undervisning gjordes inte förrän med folkskolan! Möjligen kan man ju säga att eftersom soldater fick undervisning i att skriva och räkna (ingick i soldatutbildningen) så hade pojkar kunnat få bättre undervisning, men det var ju långt ifrån alla pojkar som blev soldater.
 
 
forts.

[Ingela Martenius]

forts.
 
Privat var det naturligtvis en annan historia: pojkar skickades sedan medeltiden till katedralsskolor, trivialskolor, gymnasier och läroverk. Flickor undervisades hemma (utom Rudbeckius' skola då). På 1700-talet började flickskolor inrättas, men de var inriktade på praktiska kunskaper (högre matlagning och finare broderi etc.) och fint sätt. Teoretiska skolor för flickor inrättades först från 1831 (Wallinska skolan i Stockholm, 1835 Kjellbergska skolan i Göteborg). Tonvikten låg på humanistiska ämnen, och målet var att minska bildningsklyftan mellan man och hustru. Standarden på flickskolorna förbättrades åtskilligt sedan ett statligt lärarinneseminarium satts igång 1861. Som en sorts motsvarighet till pojkarnas läroverk infördes 1864 en normalskola för flickor (allmänt kallad bara flickskola); denna skola meddelade teoretisk undervisning men avslutades utan studentexamen vilket betydde att flickor inte kunde fortsätta på universitetet.
1870 fick flickor möjlighet att som privatister avlägga studentexamen, och kunde därefter fortsätta på universitetet - men till en början bara på den medicinska fakulteten. Runt 1878 inrättade några av de mest etablerade och teoretiska flickskolorna flickläroverk som avslutades med realexamen eller studentexamen, precis som för pojkarna.
 
Beträffande folkskolan som infördes 1842 så innebar den ingen radikal skillnad alls i den undervisning som kom den allmänna befolkningen till del. Redan från mitten av 1700-talet hade många socknar regelrätta skolor med anställda, kvalificerade lärare där barnen - alla - fick lära sig skriva och räkna i tillägg till de obligatoriska kunskaperna i läsning och kristendom. Ett exempel kan vara Barsebäck där det var socknens godsägare som initierade skolan 1749, och dit alla socknens barn, utan åtskillnad, skickades. Innan 1842 fanns det redan ca 1.800 fasta skolor i de drygt 2.300 socknarna - 10 år senare hade inte antalet förändrats nämnvärt. Så sent som år 1900 gick mindre än hälften av barnen i skola med heltidsundervisning - och, rent otroligt, omkring 1940 gick ca 18.000 barn fortfarande i ambulerande skolor med deltidsundervisning!
 
Man måste också komma ihåg att folkskolan inte innebar skolplikt för barnen utan en plikt för socknen/kommunen att inrätta en skola; skolplikt infördes först 1882.
 
Faktauppgifter från uppsatsen 1842 års folkskolestadga: myt och historia av Lars Petterson, docent i historia vid Uppsala universitet och mångårig forskare i utbildningshistoria; samt NE.
 
Ingela

[Marianne Arvidsson]

Hej!  
Är det någon som har hört talas om en Gustava Cörner(?) Efternamnet kan vara felstavat. Var ¨på en guidad tur i somras i Växjö och hörde talas om denna dam. Hon var, enligt uppgift gift med chefen för Växjö lasarett, var nog i början av 1800-talet?. Hon hade skola för finare flickor där de lärde sig parlera franska, engelska och tyska, bokföring, och spela teaterstycken.  
Är det någon som kan hjälpa mig med mer information?
Tusen tack^
Med vänliga hälsningar
Marianne Arvidsson

[Eva Leksell]

Hej Marianne. Du måste syfta på Gustava Köllner, född Hindström, som var gift med Berndt Wilhelm Köllner. Hon hade mycket riktigt en flickpension i Växjö.
 
Henne har jag intresserat mig för och tagit reda på en del. Nu skriver jag mest bara ur minnet. I Stellan Arvidsons Thorildbiografi I-II står en del om henne och därifrån har jag de flesta uppgifterna.    
 
Redan Gustavas mor, Maria Hindström, född Höckert, drev som änka en finare flickpension, i Maria församling i Stockholm på 1770-talet. Gustava, som sägs vara född 1758, hjälpte nog till med undervisningen. I denna flickpension undervisade diktaren Thomas Thorild en tid och umgicks med familjen Hindström. Han fattade  tycke för Gustava och skrev en samling dikter, Ninadikterna eller något sådant. Och det var Gustava som var denna Nina. Hon var nog en bildad och modern kvinna för sin tid, verkar det som, och hade litterära intressen. Hon var vacker, älskvärd och begåvad, enligt Birger Schöldströms Damer och knektar sid 51-53. Så småningom tröttnade Thorild på henne och hittade någon att annan dikta om. Fast Thorild höll fast vid vänskapen med Gustavas bror Arvid Hindström som han delade hushåll med på olika ställen i Stockholm 1781-85.
 
Magdalena GUSTAVA Hindström sägs vara född 1758 (Schöldström) men finns inte i födelsebok i Storkyrkoförsamlingen, där hennes föräldrar bodde. Hon gifte sig i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 1786 med BERNDT Wilhelm Köllner, regementsfältskär vid Kronobergs regemente, sedan lasarettsläkare i Växjö. De flyttade till Växjö, där hon startade en flickpension. Hennes mor Maria Hindström flyttade också dit och dog 1794 i Växjö. Gustava dog 1840, antagligen i Växjö (Sjöströms Skånska nationen). Hon och mannen hade en fosterson, Georg Ingelgren, student i Uppsala 1804, död redan 1814. Han var skald och vän med Atterbom.
 
På nätet hittade jag lite om Gustava Köllner och hennes flickpension i Växjö (www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=245). I ett brev till en tidigare elev (som inte ville gifta sig utan att vara förälskad) ska Gustava ha skrivit att hon själv inte varit förälskad i sin man när hon gifte sig men att äktenskapet blivit lyckligt.
 
Det finns förresten ett porträtt av Gustava Hindström i Statens porträttsamling. Det är en pennteckning som finns med i en bok om samlingen.

[Marianne Arvidsson]

Tusen tack! Vad kul med så mycket information om denna fantastiska kvinna.  
Kära hälsningar på det nya året!
Marianne

[Eva Karlsson]

Fanns det någon skola för flickor i Karlstad på 1860-80-talet? Privat eller kommunal?
Hur kan man söka efter en elev i så fall? Finns det skolarkiv i Karlstad? Min undran gäller min farmor, Lovisa Kristina (Kerstin) Lundin f 1855, bosatt på Östra Tullen i Karlstad.
MVH Eva

[Niklas Kant]

Jag har noterat flera bonddöttrar i Njutånger sn som går i skolan redan vid första delen av 1700-talet.
 
Se t.ex. Njutånger AI:13 sid 31.

[Marianne Elfström]

Jag har hittat anteckningar, gjorda av en mycket ambitiös och kunnig person, angående privatskolor i Kungsbacka under tiden ca 1875–1910, men jag vet inte var jag kan hitta de ursprungliga källorna. Anteckningarna lyder i stora drag:
Privatskolor
I slutet av 1870-talet öppnade Jenny Stenbäck en mycket besökt privatskola. Efter hennes död blev det en ny privatskola. Denna innehades av Anna Söderqvist. En tredje privatskola drevs under slutet av 1800-talet av Fredrika Schöldström i Apotekaregården.


Kantor- och organistdottern Jenny P Stenbäck, 1851–1889, bodde tillsammans med sina föräldrar och sin syster i Store Lyckor i Kungsbacka från ca 1879. I hfl står det inget om att hon arbetade som lärarinna ed.

Anna E Söderqvist, 1839–1919, tituleras enligt folkräkningarna kapitalägare 1880, privatlärarinna 1890, lärarinna 1900 och fd flickskolelärarinna 1910. I hfl som sträcker sig från 1895 står det att det fanns en Flickskola i Gården 79 och under står Anna Elisabet Söderqvist. (1910 var hon pensionär och flyttade till en annan gård.)

Fredrika G Schöldström, 1845–1904, hade varit guvernant hos prästfamiljen i Tölö/Frillesås under många år. Hon lär ha öppnat sin flickskola i Kungsbacka ca 1894 och därefter bodde hon på tre olika platser i Kungsbacka där det står Flickskola ovanför hennes namn (hfl).

Var kan jag hitta källorna som bekräftar att anteckningarna är rätt?
Behövdes något speciellt tillstånd för att öppna en privat flickskola?
Och hade de någon formell utbildning?


- - - - - - - - - -


Ovanför står det Kungsbacka skoldistrikt VI om det kan ha någon betydelse i sammanhanget?


- - - - - - - - - -


I Norra Hallands Tidning Vestkusten (tryckt i Varberg) från 1877-06-13
har jag också hittat en annons som lyder:
Observera!
Såvida ett tillräckligt antal elever anmäla sig före den 15 Juli emnar
undertecknad den 1. nästa Augusti här i staden öppna flickskola.
Kungsbacka den 11 Juni 1877
Anna Söderqvist

Huruvida tillräckligt många elever anmälde sig eller ej har jag inte kunnat hitta.