Gammelfarmor eller gammelmormor?

[Jerry Eliasson]

Alltså frågan var inte hur man säger mormors mor och farfars far och så utan om gammlefolket om ngn visste om det fanns ngt som säger att så här är de...
/Jerry

[Ingela Martenius]

Jerry,
 
Förr fanns det kanske bara en enda (av de åtta möjliga) som levde så länge att de fick se sitt barnbarnsbarn och då var det enkelt att säga gammel-mormor utan att närmare precisera om det var mors mormor eller fars mormor, alla visste ändå vem man menade.
Det mest korrekta är naturligtvis det som Anna-Carin säger ovan: mormorsfar, farfarsmor etc. Och jag håller med henne, varför krångla till det när det finns dessa ord - och gammel-mormor är ju t.o.m. ett längre ord än mormorsmor!
 
Ingela

[Anna-Carin Betzén]

Jerry,  
I fråga om språk och ordval så går det ofta inte att säga helt definitivt att så här är det, utan mycket kan variera mellan olika tider eller olika platser. Ibland kanske till och med från släkt till släkt.
 
SAOB ger tyvärr inte mycket ledning om vilka ord som använts i det här fallet. Men under uppslagsordet gammal hittade jag bl.a. gammal-mor som använts om äldre husmoder (i ett hus där det finns husmoder av yngre generation); ofta liktydigt med: farmor l. mormor l. undantagsgumma; äv. allmännare, familjärt: ålderstigen gumma;. Kanske kan det tyda på att man även skulle ha sagt gammalmormor, om man mot förmodan hade haft en i livet. Som Ingela säger, så kan det inte ha varit särskilt vanligt.

[Ann-Mari Bäckman]

Om jag fattar Jerry rätt så är han inte intresserad av vad man inom familjen ska kalla mormors mor t ex, utan om någon vet om det finns något vedertaget namn för de som är äldre än morföräldrarna och farföräldrarna. I så fall så är det, som sägs i inläggen, mormors mor och mormors mormor o s v.
 
Är din undran däremot vad man ska kalla mormors mormor, om man kallar mormors mor för gammel-mormor, ska det då kanske bli gammel-gammel-mormor? Jag tror inte man ens behöver fundera på det, för det är ju som Ingela och Anna-Carin säger, inte så vanligt att så många generationer lever samtidigt, åtminstone inte fem generationer.

[Ingela Martenius]

Jag har faktiskt en väninna som tills helt nyligen hade sin farmor i livet (en krutgumma på nästan 98 år) - och min väninna är själv farmor. Totalt fem generationer!
Vad familjen kallade farmor 98 år? Farmor. I de få fall det blev risk för sammanblandning sade de gamla farmor eller helt enkelt ... farmors farmor. Men aldrig gammelfarmor eftersom det finns flera stycken som kan göra anspråk på den titeln i nästa generation; de specificerar med korrekt släkttitel om det inte av sammanhanget är klart vem de menar.
 
Ingela

[Erik Eriksson]

Det var någon i diskussionen ovan som tyckte att gammelmormor var långt att säga. I Härjedalen lösa man detta i gamla tider med att man för gammelmormor (och gammelfarmor) sa gommor och gammelfarfar (och gammelmorfar) blev goffar. Man hade inga problem att skilja olika männsikor med samma samma släkttitel, då avsändaren sade Karin-momma om sin mormor Karin eller Erik-bror om sin bror Erik osv. På detta vis höll man kristallklar ordning på hur alla hängde ihop. Behövde man beskriva en person utanför släktkretsen, hade ju alla ett gårdsnamn. Momma i Ersgår'n = Mormor i Eriksgården osv.
 
Så mitt råd, om det är någon som har flera gammelmormödrar, titulera dem Britt-gommor och Anna-gommor eller vilka namn som verkar passande i sammanhanget. Låter gott i mina öron.
Mvh Erik

[Ann-Mari Bäckman]

Erik nämner hur man höll ordning på olika släktingar förr i tiden på ett praktiskt sätt. Det var man nog tvungen till. De gamla bodde ju hemma och det skulle ha varit obekvämt att säga till en liten femåring t ex att spring iväg och lämna det här till din farfars far. Nog använde man mer praktiska namn. Egentligen skulle man passa på att fråga våra äldre vad de kallade sina gamlingar i familjen. Jag vet att min mamma pratade om momma om sin mormor och jag hade döpt min mormors far till Moff. Jag kunde väl inte säga något annat. Moff kallas han än i denna dag fast han dog för snart 60 år sedan.
 
Idag är ju situationen en annan. Mina barnbarn har sina båda gammel-mormor på servicehus. Man behöver inte nämna deras namn dagligen för dem och då kan man ju de sällsynta gånger, man talar om dem med barnbarnen, säga farmors mor eller mormorsmor. Tyvärr, är det så idag. Kontakten mellan generationer är sämre idag än förr av olika orsaker, som flyttningar t ex. Dessutom verkar kvinnor föda barn senare nu än tidigare och då blir det inte många generationer samtidigt.
 
För att återgå till Eriks inlägg, så kunde man i byarna ha ett fantastikt bra sätt att benämna dem man talade om, så att man förstod vem vederbörande var. I samma namn kunde både plats och familje-tillhörighet finnas.

[K. MacKie]

Som svar på AnnMaries fråga kan jag bara säga att i USA skiljer vi Grandma och grandpa genom att kalla dom t ex Grandma..och efternamnet likaså med Grandpa. tex Grandma Johnsson and Grandma Peterson...
Mvh
K. MacKie
(Key)

[Ann-Mari Bäckman]

Key!
 
Vad kallar man då farfars mor och morfars mor, om dessa är i livet?
 
Ann-Mari

[Guje Lindström]

Hej!
Några år senare kommer jag in i diskussionen om gammelmormor/morfar och har följande bidrag: Gullmor/Gullfar. Det var en kamrat till mig som bor i östergötland och de använder sig av det här. Kort och respektfullt, ett trevligt namn tyckte jag.
 
Vänligen Guje