ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Onkel, tant, nevö och niece  (läst 10484 gånger)

2010-02-20, 12:00
läst 10484 gånger

Utloggad Leonard Johnson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2010-11-23, 12:15
    • Visa profil
    • www.leonardsgenealogy.com
När jag var inne på följande webadress: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4ktskapsrelationer så hittade jag att man hade andra benämningar för t.ex. farbror/morbror nämligen onkel. Samma sak gällde faster/moster som hette tant och brorson/systerson som kallades nevö och till sist brorsdotter/systerdotter som benämndes niece. Jag håller på med att översätta en engelsk släktsforskningsprogram och vill veta om dessa alternativ svensk benämningar är gångbart i dagens Sverige? Kan man verkligen använda sig om dessa släktskapsord eller inte?

2010-02-20, 12:44
Svar #1

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Personligen tycker jag att de vanliga svenska släktskapsorden är utmärkta, då man alltid vet om en person är släkt på mödernet eller fädernet.  
 
Orden, onkel, tant, nevö, niece är väldigt oprecisa. Och en great-great grandfather kan ju vara vem som helst av manligt kön i den generationen, istället för att vi kan ange morfars farfar, vilket är mycket mer exakt.
 
(Meddelandet ändrat av elisabeth 2010-02-20 14:14)

2010-02-20, 20:43
Svar #2

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Håller med. Det finns ingen anledning att ersätta beskrivande och väl fungerande ord med sämre alternativ.

2010-02-20, 23:44
Svar #3

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Nej men de kan vara ett komplement, inte minst då många av oss har anor från andra länder, även våra närmsta grannar har inte så specifika ord för far- mor- för'ldrar och syskon barn som vi, ofta används där som i resten av Europa genitiv former och dessutom som ovan gemensamma former för båda föräldrarnas sidor i släkten.
 
Mvh Steve

2010-02-21, 07:09
Svar #4

Utloggad Leonard Johnson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2010-11-23, 12:15
    • Visa profil
    • www.leonardsgenealogy.com
Jag håller med Elisabeth och Kristina. Elisabet säger ” de vanliga svenska släktskapsorden är utmärkta” MEN det är inte det som jag menar. Jag ställer mig frågan om dessa ord (onkel, tant, nevö och niece) är så gammaldags att de inte förstås i dagens Sverige?
 
Programmet jag håller på att översätta använder en enda rad med ordet ”uncle” hur bör ordet översättas? Jag kan översätta ordet som t.ex.” farbror/morbror” med det blir inte så mycket bättre eller exakta. Om ordet ”uncle” översätts med ”farbor/morbror” så inställer sig frågan vilken jag syftar på, ”farbror” eller ”morbror”? Det finns inte plats i programmet att översätta ordet ”uncle” med en rad där ordet översätts med ”farbror” och en rad där ordet översätts med ”morbror”. Därför, anser jag, måste man översätta engelskans ”uncle” med antingen ”farbror/morbror” eller ”onkel”.  
 
Där finns massor av andra engelska släktskapord t.ex. granduncle, great-granduncle, aunt, grandaunt, great-grandaunt, nephew, grandnephew, great-grandnephew o.s.v. Alla dessa ord har bara en rad att använda för att översätta till svenskan. Hur gör man? Förslag?
 
Mvh, Leonard

2010-02-21, 08:01
Svar #5

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Jag håller med Elisabeth, och jag skulle på din fråga Leonard säga att de troligen inte förstås i dagens Sverige - även om de används i andra språk.  
 
Ordet tant används i dagens svenska inte för att beteckna släktskap, de övriga saknas väl helt och skulle ge en gammaldags prägel. Det är ju många äldre ord som inte längre används i modern svenska.
 
Det är ett stort dilemma med översättningar i det fallet, just för att vi har precisa begrepp på svenska för de andra orden än kusin.
 
Hälsningar,
Eva

2010-02-21, 11:26
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Leonard, är det möjligt för dig att kontakta programkonstruktören och förklara problemet?  
 
För om de vill få användare till sitt program i Sverige, är det nog nödvändigt att anpassa det till svensk forskning, inte bara en översättning rakt av.

2010-02-21, 15:21
Svar #7

Carl Szabad

Det lustiga är att så nära som i Danmark finns det två olika ord för kusin, fætter och kusine, vilket särskiljer om det är en manlig eller kvinnlig kusin. Märkligt att svenskan har missat den exaktheten, när vi annars är så tydliga i beskrivningen av släktingar.

2010-02-21, 20:31
Svar #8

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
På dansk heter det också niece og nevö, onkel og tante men moster og faster förekommer även om moster snarare är ett skällsord...men det kan också faetter vara...Det fungerar liknande på norska. farmor og farfar/mormor og morfar förekommer men bedstemor og bedstefar eller bara bedste är vanligare. Oldefar og Oldemor är farföräldrarnas föräldrars beteckning dessutom! Lennart Johnson, Du kanske kunde höra om någon i Norge eller Danmark har försökt lösa samma uppgift på respektive språk?!
 
MVH Steve

2010-02-22, 10:11
Svar #9

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Beteckningen tant har använts huvudsakligen på en ingift släkting om  t.ex. hustrun till morbrodern/farbrodern. Ibland har uttrycket fått ännu vidare betydelse.
 
Uttrycket bästefar kan man hitta även i Sverige i beteckningen för en tidig förfader som är den äldsta kända förfadern. Där jag hittat uttrycket finns ingen specifikation och går tillbaks till en medeltida förfader. Jag vet med andra ord att det är en riktig förfader men det saknas någon eller några generationer från de som är kända i de första skattelängderna.

2010-02-22, 10:17
Svar #10

Carl Szabad

Björn! Hur vet du att det är en förfader om det saknas några generationers koppling till nästa ana?

2010-02-22, 12:39
Svar #11

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Statsrådet Olofsson sade i pågående TV-sändning tanten om en sjukskriven äldre dam hon träffat någonstans. Jag hoppade högt. Det lät så respektlöst och har hon ingen självkritik!
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-02-22 23:37)

2010-02-22, 12:41
Svar #12

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Men även ordet moster har haft en mer vidsträckt användning. Tänk på alla skolmostrar!

2010-02-22, 13:03
Svar #13

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Till Carl Szabad:
Jo därför att det står mycket tydligt i domböckerna (vid 2 olika tillfällen) Det finns också flera domar som stärker sambandet ytterligare. Det som saknas är kopplingen mellan den namngivne ägaren 1482 (bästefar) och änkan i 1539 års jordebok (upprättad 1538). Med säkerhet är därför bästefar far, morfar. farfar, svärfar, svärfarfar eller svärmorfar till änkan. Änkan har bara ett förnamn och därför kan man inte ens gissa hur de kan hänga ihop.

2010-02-22, 13:26
Svar #14

Carl Szabad

Björn! Då vore det intressant att få reda på när uttrycket är använt. Det kan vara färgat från den tiden och den delen av Sverige. Jag har själv aldrig stött på det, men har inte forskat så mycket i gränstrakterna, som jag föreställer mig var mer influerade av grannspråken.
 
Det är även okänt i SAOB (upptar ord belagda från 1521 och framåt) och Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket.

2010-02-22, 14:48
Svar #15

Utloggad Bibi Gustafson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 213
  • Senast inloggad: 2023-03-01, 22:30
    • Visa profil
Tant och farbror har ju använts som allmänna artighetsord av barn åtminstone hela 60-talet (försvann väl till stor del under det frigjorda 70-talet). Man frågade artigt en helt främmande vuxen på gatan: Kan tant/farbror säga hur mycket klockan är. Dessutom kallades föräldrarnas vänner, vuxna grannar, bekanta för tant + förnamn och farbror + efternamn eller förnamn. Jag är visserligen uppvuxen i Dalarna och Skåne, men mina föräldrar är från Sundsvall och Linköping. I dessa landsändar var detta bruk helt naturligt. När det sedan gäller engelskans great-aunt osv finns ju det svenska gammelmoster/faster men det tror jag inte används särskilt ofta. I vår släkt har man behållit sin moster/morbror/faster/farbror titel + förnamnet för evigt. Dvs. min farmors morbror Axel kallade min pappa för morbror Axel och jag gjorde detsamma. Min systerdotter väntar barn vilken dag som helst och jag vill nog inte bli kallad för gammelmoster utan det får förbli moster Bibi. Med ett eventuellt förklarande tillägg av mammas moster. Fast på engelska kommer jag att kalla mig för great-aunt .
Mvh
Bibi Gustafson

2010-02-22, 15:10
Svar #16

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
I Hemsöborna av August Strindberg kallar Karlsson Madame Flod för moster!!! Det måste väl ha varit innan de gifte sig, jag minns inte riktigt? Kanske gjorde man så i Stockholms skärgård förr i tiden, någon som vet?
Det jag nämnde tidigare om moster på danska; att det kan vara ett slags skällsord, är ungefär hon (eller han!) er en rigtig moster! skulle kanske betyda att den personen är rädd för saker och ting (kanske även sexual livet) eller försiktig av sig för övrigt.  
Vad gäller faetter (dvs manlig kusin) säger man hvad er det for en faetter? ungefär vad är det för en figur (eller filur)? det understrukna er ska då gärna ha den berömda danska stöten.
Tant eller farbror sa man ju till alla äldre när man var barn (ungefär fram till 1968..) var man mer känd så var det kanske tant+förnamn/farbror+förnamn annars var det tant/farbror+efternamn. Men det kanske också var skillnad i olika delar av Sverige?
Tant Olofsson, ja...men hon kanske accepterar att kallas tant själv också? Förövrigt ska man ju inte vara mycket över 30 idag för att vi ska kallas tant eller gubbe...
Nej, det är inte lätt att översätta exakta begrepp från andra språk eller ens dialekter alltid...
 
Mvh Steve

2010-02-22, 17:34
Svar #17

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Moster har varit uppe tidigare men jag hittar inte inläggen nu.
Min mor som var barn i Risinge, Östergötland f. 1897 har berättat att moster var det vanliga tilltalsordet som yngre personer använde till vuxna kvinnor.
Mvh Åke
 
(Meddelandet ändrat av akeb 2010-02-22 18:53)

2010-02-22, 21:58
Svar #18

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Ja, det här med moster till vuxna kvinnor - d v s som senare tiders tant - är intressant. Även jag kommer vagt ihåg en tråd om detta. Summan av kardemumman är i alla fall för min del att jag ifrågasätter om orden tant och onkel någonsin haft särskilt stor utbredning i svenskan som rena släktskapsbeteckningar. Inom aristokratien är jag inte så hemma, men jag har fått intrycket av att man även där mestadels nöjt sig med faster, farbror, moster, morbror.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-02-22 22:00)

2010-02-23, 00:33
Svar #19

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Det där med onkel och tante i aristokratiska släkter kan möjligen ha att göra med att det fanns (ofta) band mellan svensk och tysk adel. Min farmor som hade halva sin släkt i Tyskland kallade sina fastrar och (gammel-) mostrar och fastrar på faderns svenska sida för de svenska epiteten, men alltid onkel och tante si eller så om sina tyska motsvarande på, i hennes fall, mödernet.
En annan, för mig nästan chockerande, upplevelse när jag var liten var att jag hörde en lekkamrats pappa kalla sin svärmor för Tant+förnamnet. Det hade jag aldrig hört i min familj, t.ex. så skulle aldrig min mor eller far tilltalat sina respektive svärmödrar, så ofamiljärt (eller någon annan av dem jag kände som hade svärföräldrar). De sa helt enkelt förnamnet, eller farmor och mormor om de talade om dem med oss. Var detta tant i detta sammanhang, vanligt i andra familjer, möjligen i andra delar av Sverige? Och i så fall, sa man då farbror till svärfadern? Eller var det som ovanstående exempel moster till vuxna/äldre kvinnor något som endast yngre kvinnor gjorde av någon anledning? Det är ju verkligen intressanta etnologiska och lingvistiska spörsmål som plötsligt utvecklar sig under denna rubrik!
 
Mvh Steve

2010-02-23, 01:58
Svar #20

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Tant och farbror till svärföräldrar var nog mer regel än undantag. Så sade mina egna föräldrar. Vanligen var det väl någon sorts titelbortläggning vid förlovningen.
Ang tant och onkel så är nog det egentliga ursprunget, såsom i fråga om kusin, franskt och inte tyskt, men givetvis gynnas bruket i tysksvenska familjer av bruket i tyskan.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-02-23 10:34)

2010-02-23, 07:36
Svar #21

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Bästefar används i domboken under 1600-talet vid renovering av fastebrev, men går tillbaks till 1482 (då bästefar köper gården av en som möjligen kan vara en fader genom patronymikon). Släktskapet mellan köpare och säljare har dock inte angetts, men kan bero på att den då var okänd.
Det finns inga kontakter mot Norge då det är rör Svärdsjö socken. Jag tror själv att det är ett ålderdomligt uttryck som funnits kvar i medvetandet på 1600-talet men användes inte då. Ordvalet tror jag att man tagit för att påvisa det gamla ursprunget. Kanske ett uttryck som användes i hela Skandinavien under medeltiden.

2010-02-23, 08:28
Svar #22

Utloggad Leonard Johnson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2010-11-23, 12:15
    • Visa profil
    • www.leonardsgenealogy.com
Engelskans ”uncle” översätts i programmet till ”oncle” på franskan, ”onkel” på tyskan, ”onkel” på bokmål, ”onkel” på nynorsk, ”onkel” på danskan. Nu ställer jag mig frågan hur engelskans ”uncle” ska översättas på svenskan? Ska det översättas som ”farbror/morbor” eller finns det något annat ord som kan användas? Samma sak gäller engelskans ”aunt” som översätts i programmet till ”tante” på franskan, ”tante” på tyskan, ”tante” på bokmål, samt ”tante” på nynorsk. Ordet är inte översatt på danskan. Ska ordet ”aunt” översättas på svenskan som ”faster/moster” eller finns det något annat ord som kan användas? Engelskans ”grand-uncle” och/eller ”grand-aunt” hur bör det översättas på svenskan?
 
Mvh
Leonard

2010-02-23, 08:39
Svar #23

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Det finns nog inte något annat alternativ än snedstrecksformerna.

2010-02-23, 09:02
Svar #24

Carl Szabad

Björn! Jag kan tänka mig att Svenska akademien är intresserad av belägg av den typen. Jag har själv hittat ord i Ångermanland från äldre tid som inte förekommer i något lexikon, men då gäller förstås att du har den konkreta källan att visa på. Eller också finns det idag noterat hos dem, banden som innehåller ord på B kom ju för 100 år sen.
 
Leonard! Ge programmakaren tipset att göra två rutiner i stället för en, så att både morbror och farbror kan komma med. Även i andra språk borde det finnas ett behov att definiera vilken gren släktskapet gäller, även om de språken i sin grundform är så fattiga att de inte har två olika ord. Lyckas inte det, lägg ner projektet.

2010-02-23, 13:55
Svar #25

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Om programmakaren inte vill göra den anpassning för svenska förhållanden som Carl föreslog, så skulle du kunna översätta grand/great med förälders, dvs grand-uncle = förälders morbror/farbror, great grandfather = förälders förälders far, osv.  
 
Det blir otympligt och oprecist för svenska förhållanden men i alla fall mer hanterligt än att räkna upp alla alternativ. (Tänk när man kommer några generationer bakåt - great great grandfather blir förälders förälders förälders far i stället för farfarsfarsfar/farfarsmorsfar/farmorsfarsfar/farmorsmorsfar/morfarsfarsfar/morfa rsmorsfar/mormorsfarsfar/mormorsmorsfar...)

2010-02-23, 16:58
Svar #26

Utloggad Eva Rönner

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 168
  • Senast inloggad: 2015-02-18, 04:46
    • Visa profil
gammelmor och gammelfar blir väl då i förlängningen några generationer bakåt gammelgammelgammelgammelmor och gammelgammelgammelgammelfar osv.
är inte det enklare? Man kan se de är släkt och hur många generationer
det hjälper ändå inte skriva gammelmors gammelfars mor t ex.
Så är det bara det att gammelmor vill kanske inte kallas gammelmor för det låter ju så gammalt och det gäller nog för gammelfar med.
I det sammanhanget med programmet är nog förälders förälder fullgod benämning.
 
Förälders syskon är väl konsekvent benämning då till både fastrar, mostrar, farbröder och morbröder.
Det blir ju ingen mening att tala om varannan person i en kedja om det är man eller kvinna, då kan man lika bra skippa det helt och göra en beskrivning  till personen om man så vill. Där det står preciserat. Om där är diagram i programmet, så framgår tydligt ändå om det är t ex momors farfar eller farmors mormor, eller en moster eller farbror, om det är far eller mor eller syskon på endera hållet, eller kanske syskonbarn.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-23 17:00)

2010-02-23, 17:17
Svar #27

Utloggad Eva Rönner

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 168
  • Senast inloggad: 2015-02-18, 04:46
    • Visa profil
Bäste Broder var ofta inte någon släkting, det var en mans gode vän,
liksom Kära Syster eller Bästa Syster lika gärna kunde vara en kvinnas goda vän som en syster, då de skrev brev.
 
Det är himmelsvid skillnad mellan att titulera någon Tant (respektfullt, i en tid då man inte tilltalade med du och fortfarande i en del sammanhang även om man numera säger du till Tant) och att som i senare tid kalla någon tanten (respektlöst, många gånger lite skämtsamt, benämning i senare tid när du blivit allmänt tilltal), lite som gubben. Fast gubben är förstås mycket gammal benämning, liksom gumman, numera ofta en kärleksfull benämning på både stora och små (mest små kanske)i familj och melllan vänner i all åldrar.
Frun, Fröken och Herrn var väl det vanliga tilltalet i övrigt. Används ännu, men Fröken har förvunnit i många sammanhang.
Nu kallas alla Du, oavsett familj, släkt, vänner och bekanta eller främmande. De sistnämnda kallas också Ni.
Det var inte så länge sedan som många barn inte tilltalade sin mamma och pappa med Du, de valde att fortsatta även i vuxen ålder efter Dureformen att till sina föräldrar säga Mamma och Pappa och aldrig Du till dem.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-24 05:02)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-24 05:09)

2010-02-24, 00:19
Svar #28

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Broderbrev (skrivelser som inleds Bäste Broder! är alltjämt brukliga inom svensk administration för sådant man inte vill ha allmänt känt.
 
Inom diplomatin lär statsöverhuvuden alltid titulera varandra Mon cher cousin, även då de inte är släkt.

2010-02-24, 16:53
Svar #29

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Broderbrev funkar väl bara i brev mellan äldre män. Konstigt nog finns det fortfarande som standardformulär i Microsofts Word. Undras om gubbarna skriver Bästa syster till kvinnor, som väl numera utgör majoriteten i svensk administration?  
 
Vad gäller begreppen som diskussionen handlar om, är det nog många som inte förstår vad de betyder. När hörde ni senast någon prata om sin nevö?

2010-02-24, 17:16
Svar #30

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Hej Kristina:
 
Jag säger alltid niéce och nevö om min systers två barn om jag pratar om dem eller presenterar dem för andra...men jag har ju också bott i Danmark under 18 år och där säger man så!  
 
Nåväl, jag har i mina ofta förekommande kontakter med släktingar (som släktforskar eller är lite intresserade av detta) fått in en som jag tycker trevlig inlednings fras i e-mail och brev, vilket har blivit Kära Kusin; Lieber Kusin/Vetter:, Kaere kusin/faetter: Cheère Cousine/Cousin, Dear Cousin etc. oansett om vi är första kusiner eller sysslingar, bryllingar (som någon kallar pysslingar) eller om våra förfäder ligger långt tillbaka i tiden...och jag får alltid tillbaka samma hälsningsfras från mina mer eller mindre avlägsna släktingar! Visst är det underförstått på skoj, men Kära brylling eller tremänning eller vad det nu är, låter ju inte lika kul...
jag har t.o.m. en släktforskare i Holland som efter mer än sex år vi inte vet om vi är släkt som jag och hon, båda två skriver Dear Cousin name och varför inte, tillslut kanske man får veta att man är avlägsna kusiner (eller ej)  
Mvh Steve

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna