Fynd i forskningen

[Stefan Simander]

Hej!
Jag har som studiecirkelledare i släktforskning länge tyckt att frågan om varför vi släktforskar är intressant och när jag såg bidragen strömma till, så blev jag glad.
 
Nu vill jag puffa för ännu en yster (eller dyster) spalt där man kan berätta om särskilda öden som man stött på i sin forskning och som man vill delge andra.
 
Jag fick ett domboksutdrag stoppat under näsan när jag var på Landsarkivet senast. Där beskrevs ett mål där Länsmannen ville skynda på sin skilsmässa och för att göra detta erkände han sig skyldig till minst 200 lägersmål med pigan de senaste 3 åren. Pigan nekade dock och eftersom inga vittnen fanns blev det dock ingen fällande dom. Dock ett rungande skratt bland släktforskarna i fikarummet, som inte blev mindre när det framgick att Länsmannen ett halvår efter skilsmässan verkligen blev fälld för ett helt annat lägersmål!  
 
Det måste finnas massor av märkliga händelser att förtälja. Ös ur källorna och ös på denna sida! Låt oss ta lärdom av Länsmannen. Låt inte för mycket gå till spillo!

[Kajsa Eriksson]

Hej!
Fynd och fynd men jag undrar hur hårt det egentligen var förr i tiden. Att läsa dödböcker tycker jag är förskräckligt för inte ens då var bedömningen av personen snäll... Ofta kan man läsa om gamla fula blinda pigan Sara eller tokensjuka tokpelle osv. Jag tycker att det är hemskt att man inte ens respekterade dem efter döden, hur ska dessa personers liv varit medan de levde. Det stämmer nog inte alltid om att det var bättre förr....

[Beatrice Söder]

Beatrice Söder.
Hej.
Närjag forskade om min mans släkt fann jag en del lustiga skrivelser. En kvinna som fött ett barn  
utom äktenskap fick detta uttalande. Hon har nu skött sig bra och är till äktenskap ledig Senare hittades hon död. Doktorn bekräftade att hon var gravid.Hon fick ej begravas på kyrkogården då hon hade enl. dem tagit sitt liv. Ligger begravd på allmänningen.Detta skedde 1832.

[Gerd Johansson]

Förutom släktforskning håller jag på med Gårds- och torpinventering i Tråvad. Där hittade jag på en gård en familj med alla fyra barnen födda under 1860-talet. Jag har funderat lite på hur föräldrarna resonerade när de döpte sina barn, speciellt flickorna. Det finns säkert lite olika alternativ, men vilket som är rätt får vi väl aldrig reda på, eftersom inga av barnen bildade familj.
Vad var det nu som var så konstigt? Sönernas namn var det inget särskilt med KASPER och SVEN EMIL. Men den älsta flickan döpte de till ANNA STINA THILDA* MARIA SELMA AUGUSTA och den fem år yngre systern fick heta   IDA  !!!! (modern hette Kajsa, farmodern Catrina och en faster Maja Greta, moderns släkt okänd - flickorna verkar inte ha fått några släktnamn)

[Karl Göran Eriksson]

Den danske namnforskaren John Kousgård Sørensen skriver: Den nærmast explosive vækst i brugen af navnet Ida i årtierne omkring 1850 kan føres tilbage til et bestæmt værk, nemlig H.C. Andersens Den lille Idas Blomster (Studia anthroponymica scandinavica 1994 s. 75). Denna berättelse, som även kom ut i Sverige, har sannolikt även inspirerat svenska föräldrars val av dopnamn.

[Stefan Simander]

Till Gerd!
Maja och Maria stämmer väl? Dessutom kan de ju som nämnts finnas dolda släktnamn på moderns sida, men skillnaden i antalet namn på systrarna var stor!

[Katarina Strid]

Hej!
Har hittat några udda noteringar:  
Den första gäller en man i Ärtemarks sn (Dalsland) som blev Bötfäld för bränvinsminustering 1863 till 15 Riksdaler. Därefter: 28/9-64 Påmind att icke gå till H.H. nattvard förän han förkovrat sig.
Någon kanske vet vad brännvinsminustering innebär??
 
Det andra är en dödsorsak som inte kan vara så vanlig: en kvinna i Tisselskog sn (Dalsland) blev 1872 Dödad af åska i sitt hus.
 
/Katarina

[Elisabeth Thorsell]

1. Brännvinsminutering betydde att han drev en lönnkrog hemma hos sig, och det var inte så populärt bland myndigheterna. Sen hade han tydligen inte klarat kristendomsförhöret inför nattvardsgången heller, och det måste man klara för att få gå till nattvarden och anses som en hederlig människa.
 
2. Min anmoder Christina Wallwik omkom 1723 när åskan slog ned i tornet i Hova kyrka i Västergötland, när hon var på väg ut efter gudstjänsten, flera andra personer omkom samtidigt.

[Kerstin Gustavsson]

Jag har hittat en lapp som låg instucken i boken tillsammans med vigselnoteringen för fiskare Måns Månsson (Ronneby): Den 25 Juni 1809 4de Söndagen efter Trinitatis lystes första gången för Fiskaren ärlige och beskedlige Måns Månsson i Svanevik och sedesamma Pigan Carin Carlsdotter derstedes.
För lagligheten af detta äktenskap träda undertecknade i fulla laga borgen såsom för en av oss känd och vittnad sak för vars följder vi ansvara helst vi vete att däremot aldeles inga hinder i vägen ligga hwilket med våra egenhändige namnundersätjande bekräftas Ronneby den 25 Juni 1809
Oluf O Pärsson               Månss M Jönsson
i Svanevik  
hennes husbonde              Timmerman i Ronneby
                             hans fader
 
 
Vad kan denna skrivelse ha för skäl? Jag frågade personalen på Landsarkivet i Lund då jag fann noteringen, men de hade aldrig stött på något liknande.

[Elisabeth Thorsell]

I Anderös Läsebok finns i vigselboksexemplet något som kallas kautionister, d.v.s folk som gick i borgen för att kontrahenterna inte var besläktade eller att det fanns några andra lagliga hinder för det tilltänkta äktenskapet.  
Ibland ser man också en notis i vigselboken om att piga NN hade sin faders eller giftomans skriftliga bifall, och den här lappen verkar ju vara en sådan liten skrift som överlevt av en eller annan orsak, så det är väl bara att tacka och ta emot för ättlingarna, för det är ovanligt att se sådana lappar.

[Marie Josefson]

Ur kyrkoboken för Sventorp(R) under Sällsamma händelser hittade jag följande:
 
År 1695 födde en hustru i Piggatorp ett monstrum, dött pigebarn, tvekroppat, sammanväxt ifrån axlarna allt till midjan.

[Torbjörn Norman]

Hej Beatrice
Skall det inte stå enligt dom (Häradsrättens utslag) tagit sitt liv. Så kallade självspillingar brukade inte få begravas i vigd jord. Min farfarsfar fick 1888 av nåder begravas innanför kyrkogårdsgrinden enligt rådhusrättens beslut. Du kanske kan finna fler upplysningar om du letar i domboken.
Hälsningar Torbjörn

[Veronika Berglund]

Hej,
 
Mina kyrkoböcker är lite dåliga på intressant information, iallafall på de personer jag är intresserad av (gott om referenser till sedlighet som jag inte vet var jag ska hitta däremot). Men jag hittade en ovanlig dödsorsak häromdagen i Liden;
 
Olof Olofsson yngste i Åsen dödde då ett råglass föll över honom.
 
Det var inte skördetid vad jag minns utan i november, så han måste ha varit inne i en lada eller liknande.
Hans fru födde en son 7 månader senare. Underligt nog står det inte i födelseboken fader Aflidne .. utan enbart fader Olof Olofsson yngste. Det fanns för övrigt i byn Åsen minst tre stycken Olof Olofsson och två Jon Olofsson, och jag tror fruarna hette antingen Märeta eller Ingrid. Lite rörigt för prästen att hålla reda på..
 
Veronika

[Kjell Croné]

En sorglig händelse ur Silbodals (Värmland) dödbok 1765, C:3 p 287-288.
Ryswiken, Pilten Anders Olsson, hwars Fader Olof Olsson och Moder Lisbeth Jeansdotter, måste undergå det faststälta förbundet: menniska du måste dö, då han den 21 Julii wid middagstid, i sällskap af sin äldre broder, en pilt på 9de åhret, ute på marken hade sin oskyldiga barnaro, under det han, med en widja om lifwet bunden, uti hwilken den äldre efter honom hållit, sprungit förut uti tufwig mark och fallit omkull, då den efterlöpande Brodern, som haft en fälleknif i handen, fallit på honom, och med knifwen träffat honom i ryggen, på högra sidan, nedanför härdarna, häraf han om en timas förlopp afled, sedan han lefwat i werlden 5 åhr, 3 månad.
Denna Pilt blef af Häradsrätten dömd at risas af fadren uti kronolänsmanens närwaro.
 
Kan någon förklara vad det faststälta förbundet betyder?
 
Kjell

[Ann-Mari Bäckman]

Ibland blir man verkligen sorgsen i hjärtat, när man i forskningen finner sådana här tragiska händelser. Vad som gör det mer tragiskt är att brodern senare skulle bestraffas av fadern. Skulden till broderns död var väl ett straff nog, som säkerligen var svårt att leva med.
 
Jag vet inte vad det fastställda förbundet var.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Jan Ek (Janek)]

Syftar väl på det oundvikliga; att alla levande människor en gång måste dö. Alltså att livet är förbundet med döden, en gång för alla, från skapelsen. Därav fastställt.
 
Språkbruket låter ovant för oss, men vi ska nog inte läsa in mer i det än det som faktiskt står ...

[Mikael Persson]

Håller med Jan i fråga om vad som menas med det fastställda förbundet.  
Personligen blev jag mer nyfiken på vad nedanför härdarna betyder. Någon som vet?
 
Hälsningar, Mikael

[Christer Lund]

I och för sig var det inte förrän Adam och Eva fördrevs från Eden som de stod inför det oavisliga faktum att de skulle dö. Innan dess hade de tillgång till livets träd.
Det är först då de omständigheter människan har att framleva i i stora drag liknar de vi har i dag. Från skapelsen till fördrivningen var det helt andra villkor.
 
/Christer

[Stig-Ove Wisberg]

Kan det vara skuldrorna, det finns en beskrivning i SAOB som lyder BRUK: (numera bl. ngn gg arkaiserande l. i starkt bygdemålsfärgat spr.)
 
BETYDELSE: skuldra; i litteraturen anträffat bl. i pl.: skuldror.  
The binda tunga börder och odrägheligha, och leggia menniskiomen på härdanar. Mat. 23: 4 (NT 1526; i bild).
Wardt han .. skuten emellan Härderna, så at Pijlen gick vth genom hiertat. L. PAULINUS GOTHUS Com. 50 (1613).
Jätten .. fick slutligen hela stocken i jemvigt öfver sina härdar. SvFolks. 4 (1844): Väl mycket bred öfver härdarne var den väldiga ungmön (dvs. den förklädde Tor). RYDBERG Gudas. 58 (1887).
Svärdet gick honom ned i härdarne. BÅÅTH Gudrun 117 (1900).

[Kjell Croné]

Mikael, härdarna = skuldrorna. Jag frågade om detta ord för ett tag sen på en annan plats i Anbytarforum.  
Ni har säkert rätt avseende betydelsen av det fastställda förbundet, det står ju dessutom i själva notisen: menniska du måste dö. Prästen skrev kanske detta som en förklaring.
Jag tycker också det är intressant att få veta att bröderna lekte med en vidja och att brodern hade en fällkniv. Även häradsrättens dom är intressant.
Brodern bör vara Daniel Olsson född 1756-10-22. Hur det gick för honom senare i livet, har jag inte tagit reda på.  
 
Kjell

[Hans Vappula]

Härdar betyder 'skuldror'.
Enligt Isländsk-svensk ordbok av Sven BF Jansson, Raben & Sjögren 1986, s. 123 heter det her>ar på isländska med samma betydelse.
Det heter enl. samma källa her>abrei>ur 'axelbred'.
Dessa två finns också på västgötska och heter då h?La eller häLa resp. h?Labre?r.  
(? = öppet a, som standardsvenskan nästan bara har i svordomar, L = tjockt L)
Källa: Sixten [Västgöta-]Bengtsson: Gamla Västgötaord - sällsamma tidsbilder,  Karlstedts Bokhandel, Skövde 1981, sid. 45.
 
m v h
///Hans