För en del år sen fick jag tips att det fanns en del i vår släkt som sysslade med släktforskning och att vi ev hade en del historiskt kända personer bland våra anfäder.
Glad i hågen inhandlade jag genast Jan Gillous böcker om Arn, och drömde mig bort, källkritik existerade inte.
Sen inköpte jag viss litteratur som behandlade delar av min släkt ( anfädrer ), dock fanns i dessa böcker en hel del som inte kunde verifieras med källor ( från den tiden ).
Efter att läst, studerat fått tips av vissa proffs från detta forum har man ju lärt sig att det finns källor och källor.
Som nybörjare kan man ju ta allt till sig, Internet, böcker av de mest kunniga/ spännande författarna, men okunniga genealoger som skapar en spännande story ( kanske inte med den bästa källkritiken ).
Just nu så rör jag mig mest i medeltid eftersom släkten efter det är ganska väl dokumenterad, även om man säkert aldrig kommer till riktigt avslut.
Jag har framförallt en del kunniga personer att tacka för att man blivit ( någorlunda ) källkritisk, nu mer tar jag absolut inget för givet utan stöd i orginalkällor från samtida källor eller annat material som kan stödja personen / ätten i senare dokumentation, även om det kanske blir tråkigare än sägen och myter.
Jag vill ge ett tack till Kaj, Torsten B, Roger, Carl, Anders R med flera ( som jag säkert hyvlade av i början ) av okritisk nybörjar entusiasm.
En hel del inlägg som jag skickat för bara några månader sen önskar jag att man kunde radera, men alla är väl gröna i början.