ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Släktforskning vs Släktutredning  (läst 1571 gånger)

2002-03-20, 21:07
läst 1571 gånger

P. Eriksson

Hej,
som ganska ny på området att söka sina anor, undrar jag om inte begreppet släktforskning används lite vårdslöst ibland. Är det forskning att läsa husförhörslängder och dop- vigsel- och dödböcker ? Och sedan lagra dessa funna personer och deras släktsamband på papper eller i en databas.  
Krävs det inte lite mer för att kalla det för forskning ? Är inte det att betrakta som släktutredning ? Måste man inte ha mer fakta, eller kött på benen, innan man kan kalla det för forskning. Men när övergår i så fall en släktutredning till att bli forskning? Vad säger ni, finns det några regler? Det skulle vara intressant att höra era åsikter.
 
Mvh
Per

2002-03-21, 00:54
Svar #1

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21879
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:03
    • Visa profil
Hej P. Eriksson.
Begreppet släktforskning används knappast vårdslöst eftersom det per definition innebär just forskning i en släkt.
 
Jag förmodar att du uppfattar ordet forskning som alltför ”fint” och avancerat för att användas om sökande i ministerialböcker genom att du associerar till sådan forskning, inom exempelvis medicin eller fysik, som resulterar i för mänskligheten revolutionerande rön och eventuellt Nobelpris.
 
Vi släktforskare är förvisso inte att jämställa med Einstein. Men forskning är ett vitt begrepp. Och för att åstadkomma en släktutredning krävs forskning, primärt i just de källor du anger.  
 
Uppslagsböckerna hänvisar från släktforskning till genealogi:  
”(till grek. genea, härkomst, och logos, lära), släktvetenskap, släktforskning, stamtavla, släktregister. Genealogi behandlar grunderna för släktläran, dess källor, metoder och indelning samt utgör i sin tillämpning det enligt dessa grunder gjorda utredningsarbetet, utmynnande i en släktöversikt.”
 
Mvh/Maud
Hälsar vänligen
Maud

2006-01-27, 08:55
Svar #2

Annelie Biller

Hejsan jag hittar ingen riktigt bra överskrift för detta utan fortsätter på den som redan finns. Jag är släktforskare sedan några år och går för tillfället på JMK och studerar. Vi ska skriva ett PM om populätkulturbegrepp genom 18-1900-tal och tänkte således jämföra släktforskning genom tiderna och står i förebilden av att släktforskning är en relativt ny företeelse och att endast de rika (adliga, aristokrater, kunglinga och borgare) hade koll på sina släkter före 1900-talet. Fråga; har kyrkböckerna varit stängda för allmänheten och när öppnades de i sådana fall? När började folk (gemene man)släktforska och var det först vid enkelheten med släktforskning över internet som släktforskning övergav stämpeln som pensionärshobby?  
 
Är det någon som kan svara på detta blir jag mycket glad.  
 
Tackar på förhand gör Annelie

2006-01-27, 11:08
Svar #3

Susanna De Quarto

Hej Annelie,
 
Personligen tror jag, anser jag att internet/datoriseringen har gjort det lättare för vem som helst att börja släktforska, då väldigt många arkiv är digitala och det är rel. lätt att hitta sina församlingar med tillhörande böcker. Förr fick man resa runt till landsarkiv/kyrkor och församlingar, och vem hade råd o tid med det? Enbart välbeställda...? Knappast allmogen, bönder eller fabriksarbetare i samma utsträckning som idag. Och ärligt talat tror jag inte att samma intresse fanns förr hos allmogen (längre bak) att veta av sitt ursprung - man blev född och dog helt enkelt...adel, borgare och prästerskap har nog traditionellt varit mer noggranna med sin bakgrund och framtid och hade då större anledning att bekräfta sitt ursprung. Och det beställdes nog en eller annan alldeles fantastisk släktkrönika som var lämpligt friserad i dessa led. Fast detta är bara mina teorier. Mycket intressant område faktiskt. Fast jag tror att mina döda anfäder gärna hade velat veta det jag idag fått fram om deras ursprung. Och vad som hände med deras efterlevande.  
 
Hittade denna länk som jag tror att du kan tycka är intressant och nyttig.  
 
 
Lycka till!
 
http://web.telia.com/~u18210291/divslaekt/Hist.htm#Den%20svenska%20folkbokföringens%20historia%20under%20tre%20sekler
 
Mvh/Susanna

2006-01-27, 11:59
Svar #4

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Hos allmogen fanns i sig ett funktionellt intresse för släktutredningar, ty man kunde få ärva eller få företräde att köpa gårdar via släktskap...
I övrigt har väl intresset tilltagit succesivt under 1900-talet, jag känner till allmogeutredningar från 1930-talet i min släkt.

2006-01-27, 12:12
Svar #5

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Annelie, den här boken kanske är något för dig att läsa:
 
Anor i folkupplaga : släktforskning som folkrörelse av Lennart Börnfors. Landsarkivets i Lund skriftserie, 2001.

2006-01-27, 12:27
Svar #6

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Ett uppslag kan vara att se hur handböcker i släktforskning sett ut under 1900-talet och vilka de har riktat sig till. Det faktum att det under första halvan av förra seklet kom många sådana handledningar är väl en indikation på ett ökande intresse:
 
Hildebrand, handbok i släkt och personforskning, 1961
 
Wretman, Släktvetenskapen, 1924
 
Ella heckscher, Sex kapital om släktforskning 1939
 
Rydberg, Släktforskning, 1944
 
Olson, Vägledning i släktforskning, 1946
 
 
För att nämna några innan den moderna flodvågen.
//Michael Lundholm

2006-01-27, 23:36
Svar #7

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Har nu detta bara blivit till en site för släktforskning? Jag trodde vi släktsökare kunde faa vara med paa en liten tur ocksaa(inte minst svar till dem som är saa duktiga Släktforskare...och jag menar det med tacksamhet!!! Men kanske kunde man ocksaa vara lite ödmjuk och tillåta andra att använda sina metoder (vill man inte ge något ifrån sig själv, är det ju helt OK!!!!!!)
 
Med vänliga hälsningar: Steve Palmquist/ förtillfället i Madrid

2006-01-28, 00:06
Svar #8

Christina Norén-Svensson

Annelie!
 
Innan skriftlig dokumentation och begrepp som släktforskning/släktutredningar användes fanns den muntliga berättartraditionen.
 
Inom socialantropologin  är känt att bland många folkslag har de gamla i släkten/stammen berättat för de unga och man har använt rim, musik och andra tekniker för att memorera sina släktled bakåt eftersom det ansetts viktigt av olika skäl att känna till sin släkthistoria och sina släktskapsrelationer.
 
Jag föreställer mig att detta funnits - som fenomen - också här uppe i Skandinavien. Precis som Anders skriver här ovan var det förr viktigt att veta hur och med vem man var släkt - det gällde bl.a. att hålla reda på sin rätt att ärva och/eller köpa släktgårdar.

2006-01-28, 00:27
Svar #9

Mattias Persson

Steve att skriva med bara stora bokstäver är ett sätt att visa att man skriker högt och det var väl inte det du menade i din text?

2006-01-28, 01:15
Svar #10

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Tja... om en mening åtföljs av sex (6!) utropstecken, så är väl tonen inte direkt lågmäld ens med gemener...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2006-01-28, 01:18
Svar #11

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Susanna, jag delar inte din uppfattning om allmogens ointresse för sin släkt. Tvärtom tror jag, att vanliga människor för några hundra år sedan hade väldigt god koll på sin släkt, både bakåt och i sidled. Som Anders skrev, så var det funktionellt , eftersom släktskap spelade en oerhört stor roll i många sammanhang.  
Arvsrätten var teoretiskt sett obegränsad inom släkten.  
Jorden tillhörde släkten snarare än den enskilde ägaren. Om någon ville sälja sin gård och det fanns flera intressenter, så måste man först avgöra vem som var närmast släkt. Denne hade nämligen företräde. Sälja sin gård till en oskyld kunde man bara göra, om ingen släkting ville köpa.  
Man gifte sig gärna inom släkten, men på lagom långt håll. Dessutom var ju släkten det sociala skyddsnätet.
 
Den här självklara släktkunskapen levde kvar länge efter det att behovet av den hade försvunnit. Jag har träffat många gamla släktingar, som direkt ur minnet kunde berätta om släkten ett par generationer tillbaka.  
Det är säkert många fler än min farmors farbror, som på ålderns dar har satt sig ner och skrivit En släkttavla.  Det finns mängder av faktauppgifter i farbror Bengts släkttavla, datum för födelse, vigsel och död (och en del fel), men jag tror inte att han letade i kyrkböckerna efter de här uppgifterna. Om de inte fanns i hans huvud eller någon annan visste, så var de nog antecknade någonstans. Det är väl det som skiljer honom från oss nutida släktforskare.
Den starka släktkänsla som fanns förr var hade nog inte bara praktiska orsaker. Det fanns då och det finns nu ett behov av att höra till en grupp, att veta vem man är, och det är kanske det som driver oss nutida släktforskare också.
 
Mvh
Ingegärd

2006-01-28, 06:18
Svar #12

Rune Edström (Rune)

Men HEJ Steve.
Har du ändrat sinnelag sen du bodde i Sverige?
Har solen mildrat synsättet, på frågornas svar?
mvh
rune

2006-01-28, 09:34
Svar #13

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
På Tjörn finns ett rätt omtalat dokument från någon gång på 1500-talet som dokumenterar två släktlinjer från den man som ägde en lite finare allmogegård ända tillbaka till sent 1300-tal. Så intresse att av det skälet hålla reda på släkten har funnits längre. Och för mig tycks det som om folk ofta hade bättre koll på släkten i sidled förr än idag.

2006-01-28, 12:35
Svar #14

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
En släkting till mig har en familjebibel där födelse, vigsel och död har blivit antecknade i många generationer. Vet dock ej om detta var ett vanligt sätt att hålla reda på släkten.

2006-01-28, 18:27
Svar #15

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Initierat skrivet, Ingegärd! Och jag håller med om de gamlas enastående förmåga att minnas personer/släkter i det förflutna.  
 
Utan några andra forskningsresultat än sin egen minneskapacitet kan de redogöra för personer de mött och händelser under sin barn- och ungdomstid. Också klara återgivningar av berättelser från far- och morsföräldrar, som därmed kan ge tillbakablickar från ett liv 150 år tillbaka i tiden.  
 
Därför är intervjuer av närstående släktingar ett viktigt inslag i släktforskningen. Ja, egentligen borde släktutredningarna börja där. Men lever man som man lär? Nej, inte jag i alla fall. Började min utredning med att fortast möjligt gå 3-400 år tillbaka i kyrkböckerna och söka dem som dog för lääääänge sedan. Och glömde prata med mina närmaste. Som fortfarande levde. Exempelvis min mor.  
 
Nu har jag i grevens tid börjat prata med henne om livet förr. Väldigt roligt! Och vilket minne hon har! . Helt otroligt! Precis som det inträffade igår - och då är det 60-65 år sedan!  
 
Måste man inte ha mer fakta, eller kött på benen, innan man kan kalla det för forskning?, frågar Per Eriksson inledningsvis.  
 
Jag skulle nog vilja säga att intervjuer av de närmaste släktingarna är det bästa kött på benen man kan tänka sig och en oerhört viktig grund för vidare forskning. För dokumenten i arkiven finnas kvar medan människans minne bleknar, faller bort i glömska och slutligen försvinner för alltid när hon dör.

2006-01-28, 23:17
Svar #16

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Nej Rune , jag vet inte? Jag har ju inte bott i Sverige sedan 1989...Om jag skriker högt eller laagt faar framtiden fortfarande utvisa till motsatsen är bevisad Mattias. Och Jörgen; Du skjuter ju alltid med alla dina kanoner paa en gaang (plus dina smaa bilder etc!) saa  klappe hesten heter det paa danska!
 
Med vänliga hälsningar till er allesammans  fraan Steve i Madrid (förtillfället).

2006-01-28, 23:22
Svar #17

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Tänk Leif jag kan inte var mer enig än din haallning men det ska ju fortfarande vedimerasnaturligtvis. Men laat oss lyssna till vad de gamla/gamle berättade saa kan vi börja söka och forska!!!
 
Med vänliga hälsningar: Steve Palmquist/Madrid

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna